Hög inre motivation ger högre närvaro?
– En studie om motivation, närvaro & prestation för
specialidrottselever
Kittiphat Chaphikul
Nada Jacob
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå 48:2019
Ämneslärarprogrammet 2016-2021
Handledare: Erik Lundkvist
Examinator: Pia Lundquist Wanneberg
Sammanfattning
Syftet: Syftet med denna studie var att studera relationen mellan motivation, närvaro och prestation hos elever på två specialidrottsgymnasium.
Frågeställningar:
– Finns det något samband mellan motivation (inre, yttre & amotivation) och närvaro?
– I hur stor grad skiljer sig motivationen bland specialidrottseleverna utifrån kön och årskurs? – Finns det något samband mellan specialidrottselevernas inre motivation och prestation? Metod: Urvalet för studien bestod av gymnasieelever mellan 15 och 19 år från två olika
idrottsgymnasium (NIU) i Stockholms län. Deltagarna kom från blandade klasser mellan årskurs 1-3. Gymnasieeleverna tillhörde specialidrottsklasser med olika idrotter som inriktning. För att mäta elevernas motivationsnivå användes självskattningsskalan Sport motivation scale II (SMS II), självskattningskala för närvaro och för att mäta upplevd prestation, The Attainment of Sport Achievement Goals Scale (A-SAGS). För att se om det fanns ett statistiskt samband mellan inre motivation, närvaro och prestation användes Pearsons korrelation. Gruppjämförelser gjordes med två olika tester oberoende T-test och oberoende Anova.
Resultat: Det fanns inget statistiskt samband mellan motivation och närvaro. Dock fanns det ett statistiskt signifikant samband mellan inre motivation och prestation. Elever som hade en större inre motivation presterade bättre. Det fanns även ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön och motivationsnivån (RAI). Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan årskurser i motivation.
Slutsats: Studien visar att motivation är en viktig faktor. Det innebär för att en idrottare ska utvecklas över hela skoltiden, behöver skolor arbeta för att främja elevernas/idrottarens motivation.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Teoretisk utgångspunkt 2
1.2 Forskningssammanfattning 3
2. Syfte och frågeställningar 5
2.2 Hypotes 5 3. Metod 5 3.1 Urval 5 3.2 Genomförande 6 3.3 Instrument 6 3.4 Analys 8 3.5 Etiska överväganden 8 4. Resultat 9 4.1 Beskrivande statistik 9
4.2 Samvariation mellan variabler 9
4.3 Skillnader i kön 10 4.4 Skillnader i årskurs 11 5. Diskussion 13 5.1 Slutsats 14 5.2 Metodkritik 15 5.3 Framtida forskning 16 6. Käll- och litteraturförteckning 17 Bilaga 1 Litteratursökning Bilaga 2 Missivbrev Bilaga 3 Bakgrundsfakta Bilaga 4 Motivationsenkät SMS II Bilaga 5 Närvaro- och prestationsenkät Bilaga 6 Tabell av subgrupper SMS II
Tabell- och figurförteckning
Tabell 1 9 Tabell 2 10 Tabell 3 11 Tabell 4 11 Tabell 5 12 Figur 1 12
1
1. Inledning
Att vara duktig på idrott vid ung ålder betyder inte per automatik att det blir detsamma på seniornivå. Det är därmed svårt att förutse genom tidigt specialisering och selektering vilka idrottare som kommer hamna på elitnivå (Barrerios & Fonseca, 2014). Däremot visar forskning att idrottarens utveckling gynnas av att träna extra. Det finns även en positiv effekt för att lyckas på elitnivå genom en individuell utvecklingsplan. Även lekinriktad träning har visat sig ha effekt vilket har till följd att idrottaren får tänka mer själv och utveckla sitt beslutsfattande (Ford, Ward, Hodges & Williams & Ford 2008).
I Sverige ges ämnet specialidrott, vilket är till för att ge möjligheter för unga idrottare att
utvecklas och satsa på sin idrott i kombination med studier på gymnasienivå (Skolverket, 2019). Stambulova, Engström, Franck och Linnér (2015) har undersökt idrottsgymnasieelevers
upplevelser för deras dubbla karriär (skola och idrott) samt vad som krävs för att eleverna ska kunna balansera sitt liv med hänseende till idrotten, studier och privatliv. Deras resultat pekar på att eleverna prioriterar idrotten, särskilt i början och i slutet av utbildningen, mer än studier och privatliv. Orsakerna var främst för att de flesta upplevde att de behövde hitta ett sätt att hantera och anpassa sig till den höga stress som uppstår. Eleverna ansåg att det var enklast att ta till sig idrotten eftersom den medförde nöje, välmående och motivationen av att kunna försörja sig på sin idrott var stark. För elever som hade en idrott som inte var lika professionaliserad var det dock studierna som prioriterades, eftersom de visste att de inte kunde leva på idrotten. De upplevde därför att det var nödvändigt och satsa på studierna. Yttre faktorer påverkar också elevernas motivation och hanterbarheten av utbildningen med hänseende till det sociala livet, dvs. hur väl de får stöd av tidigare tränare, tränare från skolan, vänner och familj. Dock finns det inte mycket tidigare forskning kring våra frågeställningar och därav vill lyfta fram ämnet motivation och se vilka samband det går att hitta och knyta an med andra samband.
Forskning påvisar och lyfter fram att det krävs stöd och balanserade krav från
idrottsorganisationerna för att unga idrottare ska lyckas med dubbla karriärer. De unga idrottarna tycker att deras dubbla karriär underlättas om de får stöd och bra förutsättningar för att kunna kombinera studier med sin idrott. För idrottare som var proffs innebar det att de fick prioritera idrotten framför studierna, vilket medför att många blir tvungna att studera på distans. Mer behövs göras för bättre möjlighet till dubbla karriärer från idrottsorganisationernas håll (Geraniosova & Ronkainen, 2015).
2
I denna uppsats är vi intresserade av idrottsdelen hos dubbelkarriären idrottande och skola på gymnasienivå. Vi är framförallt intresserade av att undersöka om närvaron på
specialidrottsundervisning och motivation samvarierar med idrottslig prestation. Vi kommer också undersöka om elever iolika årskurser med olika kön har olika grad av närvaro, motivation och prestation.
1.1 Teoretisk utgångspunkt
Self determination theory (SDT) har utvecklats av Edward Deci och Richard Ryan (2000).
Metateorin SDT delas in i tre huvudkategorier, amotivation, inre motivation och yttre motivation. Delteorin Cognitive evaluation theory (CET) handlar om att varje individ har ett medfött behov att känna sig kompetent och självbestämmande. Enligt teorin är det av stor vikt att individen känner en viss valmöjlighet för aktiviteten för att den inre motivationen ska bibehållas. En annan delteori som ingår i SDT är organismic intergration theory (OIT). Den beskriver OIT taxonomi (inre motivation, integrerad reglering, identifierad reglering, introjicerad reglering, extern reglering och amotivation) över olika motivationstyper genom att ange hur stor grad av
motivationen som utgår från självbestämmande och egna val. Denna studie har delteorier CET och OIT som utgångspunkt för vi anser att dessa två ligger närmast vårt syfte. Den inre
motivationen skapas och drivs av det just tillfälliga drivet som personen befinner sig i. Inre motivation innebär bl.a. lärande, förbättring, glädje och njutning av aktiviteten. Det kan även bidra till att personen är naturligt motiverad för att lära sig något nytt när hen får vara aktiv inom olika områden. Yttre motivation kan t.ex. vara orsaker utanför aktiviteten som belöningar, erkännande, tvång, status och skuld. Med amotivation menas brist på motivation, att hen inte orkar eller vill utföra aktiviteten alls. SDT syftar på att motivationen kan variera på ett spektrum beroende på olika faktorer. Vid uppstarten av sin idrott är hen kanske väldigt intresserad av idrotten och tycker att det är väldigt roligt. Efter en längre period kan det sluta vara roligt och därmed slutar utöva idrotten. Vid elitsatsning innebär det oftast att idrottaren behöver träna i större utsträckning för att bli bättre. I längden kan idrottandet bli mer ett måste istället för ett nöje. Att större delen är inre motivation är något som eftersträvas mest då konsekvenserna av den är mer positiv gentemot om en idrottare har mer yttre motivation eller amotivation. Teoretiskt sett skulle motgångar påverka individen negativt om personen är beroende av yttre faktorer (t.ex. pengar, vinna, press och tvång) och inte får de belöningar/förväntningar de förlitar sig på. Personer som lyckas bibehålla sin inre motivation vill träna mer eftersom det är givande, roligt etc. (Deci och Ryan, 2000).
3
1.2 Forskningssammanfattning
Inom det idrottsvetenskapliga området har inte frågor som direkt rör närvaro vid
specialidrottslektioner forskats om. Däremot har både kopplingen mellan motivation och prestation samt träningsmängd och prestation varit av intresse. Nedan finns detta beskrivet. Motivation är en viktig faktor för att fortsätta träna hårt och prestera på tävlingar. Atleter på lägre nivå drivs mer av yttre motivation än atleter som ligger på toppnivå. Toppatleters prestationer drivs av både inre och yttre motivation, där de bl.a. strävar efter att försvara sin titel, vinna medaljer men också kan de känna en viss skyldighet/plikt och press. Toppatleter har lyckats bibehålla en stark inre motivation med tanke på den nivå de befinner sig i. Innan har de
säkerligen tagit sig igenom många misslyckande och motgångar, men att få göra det man tycker om varje dag och känna en stark gemenskap och tillhörighet gör att de flesta atleter ändå
fortsätter (Chantal, Guay, Dobreva-Martinova & Vallerand, 1996). För att eleverna ska bibehålla sin motivation till idrotten är det viktigt att den inre motivationen är vid liv även om de inte får yttre bekräftelser och belöningar av sina prestationer och engagemang. I längden möjliggör inre motivation att eleverna kan hålla motivationen uppe och utvecklas inom sin idrott (Pellertier, Fortier, Vallerand & Briére, 2001).
Cerasoli och Ford (2014) visar att det finns ett samband mellan inre motivation och prestation, de visar också att denna relation hänger samman med behärskningsmål. Inre motivation är inte tillräckligt för att uppnå hög prestation utan det krävs att varje individ har uppgiftsrelaterade mål. Detta innebär att personer med självförbättrande mål kopplade till sin idrott ökar sin chans att maximera sin prestation. Det kan t.ex. vara att träna för att bli starkare fysiskt och förbättra sin teknik i längdskidåkning. Studien visade också att idrottsprestationer påverkas av flera andra faktorer. Hur idrottaren mår både fysisk och mentalt, hur väl motiverad idrottaren är och vilka utmaningar hen ställs inför är exempel på sådana faktorer.
Gillet, Berjot och Gobancé (2009) undersökte i sin studie idrottsprestationer bland unga
tennisspelare med SDT (basic needs) som utgångspunkt. ’’Basic needs’’ är en delteori från SDT som innebär att alla människor motiveras av tillfredsställelse inom tre allmänna behov
kompetens, autonomi och tillhörighet. Kompetens definieras som att individen känner sig duktig/bra på det hen ska göra. Autonomi definieras som att personen känner att den har inflytande över sin situation, är en självständig individ och har kontroll över sin situation. Tillhörighet definieras som att individen känner att hen är en del av gemenskapen och får de
4
andras respekt (Deci & Ryan, 2000). Resultatet visade på ett positivt samband mellan ’’basic needs’’ och idrottsprestation. Ju mer tennisspelarna visade på självbestämmande motivation ju bättre presterade de. En bra idrottsprestation visar sig vara en avgörande faktor samt en följd av idrottarens motivation.
Idrottare som upplever autonomi, har en bra relation med sin tränare och en känner stark tillhörighet till sin förening, sport samt upplever mer delaktighet och känner starkare inre motivation. Det gör också att de har ett ökat deltagande i träningar och matcher. Spelare som känner amotivation, alltså saknar all typ av motivation, upplever mindre tillhörighet och mindre engagemang att delta i sin idrott (Pulido, Sánchez-Oliva, Sánchez-Miguel, Amado, & García-Calvo, 2018; Zomermaand, 2012).
Det finns flertal orsaker till att ungdomar slutar idrotta. Ökad ålder, dåligt stöd från föräldrar, dålig relation till tränare och brist på gemenskap med kamrater är exempel på det (Gardner, Magee & Vella, 2017). Utöver ovanstående faktorer pekar Lagestad (2019) även på vikten av att organisera idrott på ett sätt där fokus ligger på att må bra vilket har samband med att unga fortsätter idrotta. Hård konditionsinriktad träning och annan träning som inriktar sig på att öka prestationen har visat sig ha motsatt effekt.
Ryan, Frederick och Lepes (1997) har undersökt om det finns ett samband mellan inre motivation för fysisk aktivitet och långsiktigt engagemang för att vara fysiskt aktiv. Resultatet visade att testpersoner som gick på tae kwon do kände högre inre motivation på grund av nöjets skull, de kände kompetens och att den sociala tillhörigheten var stark. Kompetensfaktorn var baserade på att testpersonerna kände utveckling vad gäller teknik, styrka etc. inom tae kwon do. I den andra testgruppen som var ”aerobics” svarade deltagarna att deras motivation var mer driven av yttre motivation för fortsatt deltagande på träningspassen. Bli starkare, få större muskler och förbättra sin fysik framkom i resultaten. I den andra delen av studien ville forskarna hitta ett samband mellan inre motivation och deltagarnas upplevelser av träningspassen. Resultaten visade att deltagarna som upplevde högre kompetens och nöje tränade längre och fler pass men också deltagare med högre motivation utmanade sig själva i en högre grad.
Utifrån ovanstående studier visar det kopplingar till hur viktig inre motivation är för ett fortsatt deltagande. Pellertier, Fortier, Vallerand och Briére (2001) menar att inre motivation innebär bl.a. känsla av kompetens, bra gemenskap, nöje och stark tillhörighet. Deras studie har jämfört
5
medelvärdet för motivation och kön och resultatet visade att det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan könen.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att studera relationen mellan motivation, närvaro och prestation kopplat till kön samt årskurs hos elever på två specialidrottsgymnasium.
Utifrån vårt syfte har 3 frågeställningar utformats.
● Finns det något samband mellan motivation (inre, yttre & amotivation) och närvaro? ● Finns det något samband mellan specialidrottselevernas inre motivation och prestation? ● I hur stor grad skiljer sig motivationen bland specialidrottseleverna utifrån kön och
årskurs?
2.2 Hypotes
Högre nivåer av inre motivation samvarierar med högre närvaro hos specialidrottselever samt bättre upplevd prestation i sin idrott. Nollhypotesen är att det inte finns någon korrelation mellan motivation, närvaro och prestation.
3. Metod
3.1 Urval
Urvalet för studien bestod av gymnasieelever mellan 15 och 19 år från två olika
idrottsgymnasium (NIU) i Stockholms län. Deltagarna kom från blandade klasser i årskurs 1-3. Totalt samlades 126 enkäter in, med 12 i bortfall. Gymnasieeleverna tillhörde
specialidrottsklasser med olika idrotter som inriktning. Idrotterna var bland annat basket som 14 pojkar utövade samt 9 flickor, fotboll utövades av 30 pojkar och 9 flickor, ishockey utövades totalt av 23 pojkar, amerikansk fotboll utövades av 7 pojkar och 1 flicka, fäktning utövades enbart av 6 pojkar, innebandy utövades enbart av 21 pojkar och volleyboll utövades av endast 4 flickor. Två personer hade dock inte angett idrott eller kön i enkätstudien och har därför inte räknats in i kategorierna.
6
3.2 Genomförande
Inför datainsamlingen tog vi kontakt med olika skolor som har specialidrott som inriktning. Detta genomfördes via mejl samt telefon och därefter besökte vi skolorna för att samla in data.
Datainsamlingen genomfördes under vecka 50 och 51 i december, 2019. Vi besökte skolorna för insamling av data, tog kontakt med elevernas lärare, informerade om vår studie för eleverna och hänvisade till att de skulle göra enkäten individuellt och om det skulle uppstå några frågor eller funderingar kunde vi författare besvara dessa. Vi poängterade även att det är viktigt att läsa igenom påståendena ordentligt, svara ärligt och utifrån sig själva. Miljön som eleverna befann sig i under tiden de besvarade frågorna var på deras specialidrottslektion i en idrottshall eller
ishockeyhall. Olika idrottsinriktningar befann sig i olika hallar samt hade olika lärare för varje idrott. Specialidrottseleverna fick besvara enkätfrågorna i början av lektionen. Samtliga enkätsvar fördes sedan in i ett Excelark där kolumner kategoriseras efter enkätens utformning. Det
sammanställda Excelarket fördes in i dataprogrammet SPSS där samband undersöktes utifrån frågeställningarna. Sedan utformade vi tabeller och stapeldiagram för att redovisa resultaten som framkommit. Tidigare forskning som har använts söktes fram via Google Scholar, Google, Discovery, Pubmed och Sport Discus.
3.3 Instrument
Inre och yttre motivation mättes med hjälp av självskattningsskalan Sport motivation scale II (SMS II; Pelletier, Rocchi, Vallerand, Deci, & Ryan 2013). Sport motivation skalan (SMS) som publicerades år 1995 har varit valid och haft en hög reliabilitet i flertal studier, har kritiserats över tid och som därefter lett till revidering (SMS II) för att öka validiteten i testet. Kritiken var riktad mot att subskalan integrerad reglering inte fanns med i enkäten, som var en viktig del av SDT. Vissa frågor i subskalan för inre motivation ändrades och togs bort. SMS II har nu mindre frågor och är mer effektiv.
Svaren på enkäten är en självskattningsskala på 1-7 där 1 instämmer inte alls och 7 = instämmer helt. Påståendena varierar mellan subskalan inre motivation, integrerad reglering, identifierad reglering, introjicerad reglering, extern reglering och amotivation. Deltagaren får ange i vilken grad de känner stämmer bäst överens med sig själv. Påståenden kan se ut på följande vis (‘’Jag går specialidrott så att andra kan berömma mig för det jag gör’’) och (“Jag går specialidrott för att jag har valt den här sporten som ett sätt att utveckla mig själv”).
7
Eleverna fick besvara SMS II enkäten som är översatt till svenska från engelska i en tidigare uppsats (Dupree, 2016). Översättningen av SMS II har gjorts av två studenter där de har kommit överens och granskat varandras översättningar (Dupree, 2016), den är även pilottestadpå
liknande fokusgrupp och ökar därför validiteten (Ejlertsson, 2014). SMS II enkäten innehåller 18 påståenden som berör motivation. För att RAI-värdet ska kunna räknas ut sker det på ett
överskådligt sätt, för att få ut ett samband mellan olika variabler. Ju högre RAI-värde desto mer självbestämmande är deltagaren.
RAI-värdet räknas ut på följande vis: Utifrån sex subgrupper tillhör tre av påståenden till varje subgrupp, med totalt 18 påståenden. I subgruppen inre motivation tillhör dessa tre påståenden: för att det är tillfredsställande att lära mig mer om min sport, för att jag tycker det är väldigt
intressant att lära mig hur jag kan bli bättre och för att jag tycker det är roligt att upptäcka nya sätt att förbättra min prestation (mer detaljer om kodschemat se bilaga 6).
Inre motivation (totala resultat x 3) + integrerad reglering (totala resultat x 2) + identifierad reglering (totala x 1) + Introjicerad reglering (totala resultat x -1) + extern reglering (totala resultat x -2) + amotivation (totala resultat x -3) Summan av poängen ovan ger ett sammanlagt värde, som även gjorts i tidigare studier (Guay, Ratelle, Roy & Litalien, 2010; Milette & Gagné 2008).
Närvaro mättes via självskattning, där två påståenden finns med för att besvaras. Närvaroenkäten har använts i tidigare omfattande studier av många olika forskare från olika länder (CILS4EU, 2016), vilket säkerställer hög validitet i vår undersökning. Påståenden ser ut på följande vis (“Hur ofta skolkar du från en specialidrottslektion?’’) och (“Hur ofta kommer du försent till en
specialidrottslektion?’’). Skalan har 5 olika svarsalternativ som är från 1-5, där svar 1 innebär varje dag och svar 5 = aldrig (CILS4EU, 2016). Frågorna analyseras både var och en för sig samt en kombinerad version där vi gjort ett kombinerat medelvärde av båda. Frågorna har ändrats för att handla om specialidrottslektioner och inte skolnärvaro på ett generellt plan.
The Attainment of Sport Achievement Goals Scale, (A-SAGS) är en enkät för att mäta upplevd prestation. Enkäten skapades för att fånga olika dimensioner inom prestation som är specifika för tävlingsidrottare. A-SAGS representerar utsträckningen av varje objekt om hur det hade presterat under tävling. Frågeformuläret består av 12 påståenden om prestation/mål. Frågorna kan se ut på följande vis (“Jag har presterat bättre än jag brukar”), (“Jag har hanterat svårigheterna i
8
situationer/matcher/tävlingar”) och (“Jag har presterat bättre än de flesta andra idrottarna”). Svaren anges inom 1-7 intervall där 1 = inte alls, svar 7 = väldigt mycket (Amiot, Gaudreau & Blanchard 2004).
3.4 Analys
Ett samband måste minst ha en beroende samt oberoende variabel. Den oberoende variabeln kan antas påverka den beroende variabeln. Studiens beroende variabel var motivation och vid analys av prestation och närvaro var prestation en beroende variabel (dock vid andra samband är prestation en oberoende variabel i denna studie). Närvaro, kön och årskurs var oberoende
variabler. Statistiska analyser gjordes i IBM SPSS (version 25). För att se om det fanns samband mellan inre motivation (RAI), närvaro och prestation har vi använt Pearsons korrelation (Pallant, 2016). Gruppjämförelser har gjorts med oberoende T-test för att se skillnaden mellan grupper med två kategorier såsom kön (Pallant, 2016). För att undersöka skillnader mellan årskurserna använde vi oberoende Anova, eftersom det var fler än tre variabler som undersöktes. Vi använde även ‘’post hoc test’’, Tukey HSD för att jämföra årskurs 1-3 med varandra (Pallant, 2016). Korrelationskoefficient (r) är en indikator på hur stark ett samband är mellan två variabler. En korrelationskoefficient på 0 indikerar att det inte finns något samband mellan variablerna. Ju närmare r-värdet är ± 1 desto starkare samband är det (Taylor, 1990).
3.5 Etiska överväganden
Vid etiska övervägande gällande studien var det viktigt att ta hänsyn till att frågorna var korrekta, t.ex. inga kränkande frågor eller att försökspersonerna kom till skada. Frågorna som ställdes i enkäten rör inte ämnen som är särskilt känsliga för individen och utformades med en liten risk för att de påverkas negativt av studien. Ingen data uteslöts för att fastställa vår hypotes, detta innebar att vi tog med alla svar oavsett vad de hade svarat. Vi tog hänsyn till att bevara deltagarnas anonymitet. Deltagarna informerades om att studien var frivillig och kunde därmed avslutas när försökspersonen inte ville delta längre. Under studiens process var vi ärliga och talade sanning samt redovisade öppet metoddelen. Vi följde även de fyra etiska kraven; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
9
4. Resultat
Utifrån vår dataanalys har det framkommit att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan inre motivation och närvaro. Det finns ett signifikant samband mellan motivation och prestation, detsamma gäller för närvaro och prestation.
4.1 Beskrivande statistik
De variabler som undersöktes är RAI = 56 (motivation) (Min = -50 & Max = 99 där SD = 23.99), Goal attendance = 5,06 (upplevd prestation) (Min = 2 & Max = 7 där SD = 1,031), NA = 4,44 (närvaro totalt) (Min = 1 & Max = 5 där SD = 0.7), närvaro (N1) = 4,6 (Min = 1, Max = 5 & SD = 0,833) och försenad ankomst (N2) = 4,28 (Min = 1, Max = 5 & SD) = 0,894 (se tabell 1).
Tabell 1
Beskrivande statistik totala medelvärdet & Min/Max för RAI, prestation, NA, N1 och N2.
Variabler M SD n Min Max
RAI 56 23,99 117 -50 99
Goal attendance 5,06 1,03 126 2 7
NA 4,44 0,70 125 1 5
N1 4,6 0,83 125 1 5
N2 4,28 0,89 125 1 5
Tabell notering. M= Medelvärde. SD= Standardavvikelse. n= Antal deltagare. Min= Minimum. Max= Maximum.
4.2 Samvariation mellan variabler
Motivation som är den beroende variabeln och närvaro som är den oberoende visade i Pearsons korrelationskoefficient ingen statistisk signifikant korrelation mellan motivation och närvaro, (r = 0,12, p = 0,204) (se tabell 1och 2). Styrkan i samvariationen visade sig också vara svag.
10 Tabell 2
Samband mellan motivation, prestation, närvaro (N1), sen ankomst (N2) och sammanslagen närvaro (NA). 1 2 3 4 5 1. RAI 2. Prestation ,25** 3. N1 ,17 ,19* 4. N2 ,02 ,14 ,31** 5. NA ,12 ,20* ,80** ,83** Tabell notering. *p <.05; ** p < .01
Pearsons korrelationskoefficient visade på svag statistisk signifikant korrelation mellan motivation (beroende variabel) och prestation (oberoende variabel), (r = 0,25, p = 0,007).
Korrelationskoefficienten visade ett svagt samband. Det visade sig vara statistiskt signifikant (se tabell 1och 2).
Pearsons korrelationskoefficient visade en statistisk signifikant korrelation mellan prestation (beroende variabel) och närvaro (oberoende variabel), (r = 0,2, p = 0,025). Samvariationen var statistiskt signifikant men svag.
4.3 Skillnader i kön
Ett oberoende t test (se tabell 3) visade att det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan flickor (M = 60, SD = 19,89) och pojkar (M = 55,2, SD = 24,98), t = 0,787 och p = 0,433, CI = [-7,27, 16,85]).
11 Tabell 3
Beskrivande statistik för det totala medelvärdet för pojkar och flickor.
Variabel Kön n M SD t
(effekt) p
RAI Flicka 19 60 19,89 0,787 0,433
Pojke 96 55,2 24,98 Tabell notering. M= Medelvärde. SD= Standardavvikelse. p= Statistisk signifikans.
4.4 Skillnader i årskurs
Envägs ANOVA har använts för att jämföra årskurs 1-3. De olika årskurserna hade ingen statistisk signifikant skillnad för motivation, (F = 0,18, p = 0,836). Post-hoc jämförelse gjordes med hjälp av Tukey HSD test vilket indikerade för årskurs 1 (M = 55,47, SD= 3,48, 95 % CI = 48,48, 62,46), årskurs 2 (M = 57,63, SD= 4, 95 % CI = 44,6, 63,31), årskurs 3 (M = 55,47, SD= 3,48, 95 % CI = 51,44, 60,47) (se tabell 4 och 5).
Tabell 4
Beskrivande statistik för årskurserna 1-3.
95 % CI för medelvärde Årskurs n M SD Lägre gräns Övre gräns 1 51 55,47 3,48 48,48 62,46 2 41 57,63 4 44,6 63,31 3 22 55,96 3,48 51,44 60,47
12
Alla årskurser befann sig på höga RAI-värden där medelvärdet och standardavvikelsen inte skiljde sig i någon större utsträckning (se fig. 1).
Figur 1. RAI Medelvärdet & antalet deltagare för årskurs 1-3.
Utifrån tabell 5 kan vi se jämförelser mellan årskurs 1-3 och inget av jämförelserna visade på en statistisk signifikant skillnad.
Tabell 5
Jämförelsetabell
Test p (sig.) Statistisk signifikant
skillnad
Årskurs 1 vs årskurs 2 0,907 Nej
Årskurs 2 vs årskurs 3 0,837 Nej
13
5. Diskussion
Syftet med denna studie var att studera relationen mellan motivation, närvaro och prestation för specialidrottselever. Vår hypotes var att hög inre motivation samvarierar med hög närvaro samt att inre motivation samvarierar med bättre upplevd prestation i sin idrott.
De tre variablerna RAI, närvaro och upplevd prestation visade på höga medelvärden, vilket innebär att eleverna upplever hög inre motivation. Högt medelvärde på närvaro innebar att elever hade hög närvaro och prestation hade högt medelvärde som indikerade att eleverna upplevde att de presterat (se tabell 1).
Tidigare studier har konstaterat att det finns ett samband mellan inre motivation och hur ofta och mycket man tränar. Det innebär att om en idrottare har hög inre motivation kommer hen att bibehålla sitt deltagande och engagemang, dock har vår studie inte påvisat detta samband i relation till specialidrottsaktiviteter på skolan(Pulido, Sánchez-Oliva, Sánchez-Miguel, Amado, & García-Calvo, 2018; Zomermaand, 2012; Ryan, Frederick, & Lepes, 1997). En anledning till detta kan vara att eleverna inte har en hög närvaro fastän de har hög inre motivation för sin idrott. Specialidrottseleverna har många träningstimmar i veckan där det ingår att vara närvarande på Idrott och hälsa lektioner, specialidrottslektioner och på träningar inom föreningen. Vi tror att de flesta elever prioriterar att närvara på sina träningar med föreningen. Eftersom eleverna fick uppskatta sin närvaro kunde det också påverkat resultatet. Det kan också vara så att
specialidrottslektionerna får mer känsla av tvång och därför blir något som eleverna upplever ha mer med den externa delen av motivationsskalan att göra och därför blir det svårt att känna den glädje för idrotten som man gör i andra sammanhang.
Resultaten visade tydliga samband mellan prestation och motivation. Enligt Cerasoli och Fords (2014) resultat som visade ett samband mellan prestation och inre motivation då det krävs att varje individ har en uppgift/mål att uppnå för att bli tillfredsställd. Detta innebär att det måste finnas ett mål för självförbättring på något sätt inom sin idrott hos varje atlet för att uppnå
maximal prestation. Enligt SDT teorin är det av stor vikt att individen känner en viss valmöjlighet till aktiviteten för att den inre motivationen ska bibehållas (Deci och Ryan, 2000). Gillet, Berjot och Gobancé (2009) visade att ju mer självbestämmande motivation atleter har ju bättre blir idrottsprestationer. En tänkbar anledning kan vara att idrottaren presterar bättre när hen känner kompetens, autonomi samt en stark tillhörighet. Delteorin Cognitive evaluation theory (CET) påvisar att varje individ har ett medfött behov av att känna sig kompetent och självbestämmande
14
(Deci & Ryan, 2000). Något som framkom utöver våra frågeställningar var att vi kunde se ett statistisk signifikant samband mellan prestation och närvaro. En tänkbar anledning kan vara att idrottarna utvecklas ju mer de tränar och närvarar på sina träningspass. Sen beror det på intensitet och hur upplägget ser ut på träningarna men träningstimmarna har en viss påverkan för bättre prestation (Ford, Ward, Hodges & Williams, 2009; Williams & Ford 2008).
Som det har angivits i Pellertier et al. (2001) studie fanns det inte heller där någon statistisk signifikant skillnad mellan könen. Vi tror det kan bero på att urvalet var ojämnt fördelat, där det var totalt 19 flickor och 69 pojkar samt att kön troligen inte är en variabel som har något med motivation att göra. Vi ville däremot undersöka i vilken grad det skilde sig bland könen.
Standardavvikelsen för flickor var 19,89 och för pojkar 24,98 vilket innebar att spridningsmåttet för motivation inte var stor inom könen. Resultatet för spridningen hos flickorna blev därmed inte lika valid då antalet skiljde sig avsevärt mot pojkarnas. Sambandet mellan årskurs och motivation var fanns inte heller. Alla årskurser befann sig på höga RAI-värden där medelvärdet inte skiljde sig i någon större utsträckning. Det betyder att vår studie till viss del säger emot tidigare
forskning (REF) som visat att engagemang och motivation till sin specialidrott är beroende av vilken årskurs idrottaren går.
5.1 Slutsats
Utifrån vår studie kan man tydligt se att de flesta elever var mer drivna av självbestämmande motivation. Med hänseende till tidigare forskning är det viktigt att främja och bibehålla den självbestämmande motivationen för att få ett fortsatt idrottande. Det outforskade området mellan närvaro och motivation har i denna studie inte heller kunnat påvisa ett samband. Detta område bör forskas mer om på olika sätt och i en större skala och med ett mer slumpmässigt urval för att kunna dra mer tydliga slutsatser. Vår studie har visat på några samband liknande tidigare studier. Ett av sambanden visade på att prestation var beroende av inre motivation. Det i sig innebär att om en idrottare ska prestera under tävling eller i andra sammanhang bör hen ha en hög nivå av inre motivation för maximal prestation. I denna studie har vi kommit fram till att kön, ålder och årskurs inte hade något samband med motivation. Motivationsnivån skiljde sig inte avsevärt mellan könen och årskurserna.
15
5.2 Metodkritik
Totalt samlades 126 enkäter in med 12 i bortfall och därmed kunde 114 enkäter analyseras. Eleverna som deltog var 15-19 år gamla och de flesta utövar i dagsläget mer än en idrott. Utgångspunkten var att samla in 180 enkäter från tre olika skolor. Dock drog sig en skola ur, vilket ledde till tidsbrist för oss att hitta nya skolor som kunde ställa upp. Vi kontaktade andra skolor men fick inte svar tillräckligt snabbt. De bortfall som förekom var pga. att vissa glömde fylla i namn, kön, årskurs, eller ett påstående samt att några hoppade över många frågor i enkäten. Motivationsskalan som vi använde var den svenska versionen som tidigare pilottestats på liknande fokusgrupp och därför var valid för vår studie (Dupree, 2017). Detta belyser att påståenden till vår studie var relevanta. Närvaropåståendet som fanns med i enkätundersökningen har också funnits med i tidigare studier och då kunde vi försäkra att närvaropåståendet hade hög validitet (CILS4EU, 2010). Urvalet var inte slumpmässigt utan det kan finnas ett selektionsbias eftersom vi var på endast en lektion. Det finns en hög naturlig risk att de elever som har mycket frånvaro från specialidrotten inte heller var närvarande vid vår datainsamling. Det kan ha påverkat våra analyser och till viss del även förklara de relativt höga medelvärdena av inre motivation. Det var dessutom betydligt fler pojkar än flickor som deltog i studien och detta i sig kan ha påverkat tillförlitligheten. Ett sätt att kontrollera för selektionsbias kan vara att samla in närvarolista för eleverna från respektive lärare över terminen men det är känslig data som vi inte får tillgång till. Genom en exakt data på elevernas närvaro skulle det ge högre validitet för deras närvaro, eftersom enkäten var mer av en subjektiv bedömning. Vid uppskattning av prestation och närvaro kunde eleverna uppskatta sig själva mer positivt än vad de i själva verket kanske är, vilket kunde påverka resultaten. Hade studien däremot pågått under en längre tidsperiod där lärarna också fått uppskatta elevernas prestation i samband med närvaro, hade vi fått en högre validitet.
Under undersökningens gång var det viktigt innan eleverna utförde enkäten att de fick den information som behövdes bl.a. vad studien handlade om, var vi var ifrån och vi förklarade kort men koncist den information som skall informeras och för att väcka deltagarnas intresse. Om den informationen inte blev tydligt och väckte intresse hos deltagarna kan det ge missvisande resultat och på det sättet påverkas studien av deltagarnas svar. Det bidrog även till mindre bortfall, mindre missförstånd och vi säkerställde att så många som möjligt förstod informationen.
16
5.3 Framtida forskning
Vi har tidigare nämnt att forskningen inom detta område är bristfällig. Vi har bara skrapat på ytan med denna studie. Kombinationen av variablerna motivation, prestation och närvaro med SDT som utgångspunkt kan utvecklas ännu mer och vi tror det finns mycket intressant som kan komma fram vid framtida studier. Något som vi tycker skulle vara intressant att få ta del av är den kvalitativa typen av studier där det blir ett annat djup med eventuellt andra synvinklar och resonemang från eleverna. Om vår studie skulle upprepas med liknande urval men på andra skolor skulle detta öka kunskapen ännu mer. Det går även att upprepa studien för samma population och därefter jämföra resultaten. Longitudinella studier skulle kunna tydliggöra våra frågeställningar samt fler slutsatser skulle kunna dras. För de specialidrottselever som känner amotivation på lektionerna, vad kan det bero på? Intervjuundersökningar kan ta reda på det samt vad det finns för faktorer som gör att eleverna fortsätter bibehålla ett högt RAI-värde, mer självbestämmande motivation.
17
6. Käll- och litteraturförteckning
Amiot, C. E., Gaudreau, P., & Blanchard, C. M. (2004). Self-determination, coping, and goal attainment in sport. Journal of Sport and Exercise Psychology, 26(3), 396-411.
Barreiros, A., Côté, J., & Fonseca, A. M. (2014). From early to adult sport success: Analysing athletes' progression in national squads. European Journal of Sport Science, 14(sup1), 178-182.
Cerasoli, C. P., & Ford, M. T. (2014). Intrinsic motivation, performance, and the mediating role of mastery goal orientation: A test of self-determination theory. The Journal of
psychology, 148(3), 267-286.
Chantal, Y., Guay, F., Dobreva-Martinova, T. & Vallerand, R. J. (1996). Motivation and elite performance: An exploratory investigation with Bulgarian athletes. International Journal of Sport Psychology, 27, 173-182.
CILS4EU. (2016). Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European
Countries. Technical Report. Wave 1 – 2010/2011, v1.2.0. Mannheim: Mannheim University.
Dupree, L. (2016). Motivation i varje zon: En studie av motivationens och tränarbeteendens påverkan hos elever på elitishockeygymnasier.(Examensarbete,
Gymnastik-idrottshögskolan, Stockholm). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Agih%3Adiva-4731 Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik (3 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.
18
Ford, P. R., Ward, P., Hodges, N. J., & Williams, A. M. (2009). The role of deliberate practice and play in career progression in sport: the early engagement hypothesis. High ability studies, 20(1), 65-75.
Gardner, L. A., Magee, C. A., & Vella, S. A. (2017). Enjoyment and Behavioral Intention Predict Organized Youth Sport Participation and Dropout. Journal of Physical Activity and Health, 14(11), 861–865.
Geraniosova, K., & Ronkainen, N. (2015). The experience of dual career through Slovak Athletes’ Eyes. Physical Culture and Sport. Studies and Research, 66(1), 53-64.
Gillet, N., Berjot, S., & Gobancé, L. (2009). A motivational model of performance in the sport domain. European Journal of Sport Science, 9(3), 151-158.
Guay, F., Ratelle, C. F., Roy, A., & Litalien, D. (2010). Academic self-concept, autonomous academic motivation, and academic achievement: Mediating and additive effects. Learning and Individual Differences, 20(6), 644-653.
Millette, V., & Gagné, M. (2008). Designing volunteers’ tasks to maximize motivation,
satisfaction and performance: The impact of job characteristics on volunteer engagement. Motivation and Emotion, 32(1), 11-22.
Pallant, J. (2016). SPSS survival manual- a step by step guide to data analysis using IBM SPSS (6.ed.). Maidenhead: Open University Press: McGraw-Hill Education (UK).
Pelletier, L.G., Fortier, MS., Vallerand, R.J. & Briére, N.M. (2001). Associations among perceived autonomy support, forms of self-regulation, and persistence: A prospective study. Motivation and emotion, 25, 279- 306.
Pelletier, L.G., Rocchi, M.A., Vallerand, R.J., Deci, E.L. & Ryan R.M. (2013). Validation of the Revised Sport Motivation Scale (SMS-II). Psychology of Sport and Exercise, 14, ss. 329-341.
19
Pulido, J. J., Sánchez-Oliva, D., Sánchez-Miguel, P. A., Amado, D., & García-Calvo, T. (2018). Sport commitment in young soccer players: A self-determination perspective.
International Journal of Sports Science & Coaching, 13(2), 243–252.
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American psychologist, 55(1), 68. Ryan, R., M., Frederick, C., M., Lepes, D., Rubio, N. och Sheldon, K., M. (1997). Intrinsic
motivation and exercise adherence. Int. J. Sport Psychol., 28, 335-354. Skolverket. (2019). Ämne-idrott och hälsa. Hämtad 2019-11-04 från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2 Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSPE%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa9 2a3
Stambulova, N. B., Engström, C., Franck, A., Linnér, L., & Lindahl, K. (2015). Searching for an optimal balance: Dual career experiences of Swedish adolescent athletes. Psychology of Sport and Exercise, 21, 4-14.
Taylor, R. (1990). Interpretation of the correlation coefficient: a basic review. Journal of diagnostic medical sonography, 6(1), 35-39.
Williams, A. M., & Ford, P. R. (2008). Expertise and expert performance in sport. International
Review of Sport and Exercise Psychology, 1(1), 4-18.
Zomermaand, K. L. (2012). Motivation In High School Sport Athletes: A Structural Equation Model. 96.
Bilaga 1 Litteratursökning
Syfte: Syftet med denna studie är att studera relationen mellan motivation, närvaro och
prestation hos specialidrottselever.Frågeställningar:
● Finns det något samband mellan motivation (inre, yttre & amotivation) och närvaro? ● I hur stor grad skiljer sig motivationen bland specialidrottseleverna?
● Finns det något samband mellan specialidrottselevernas inre motivation och prestation?
Sökord
dual career sport education high school, sport motivation scale, intrinsic motivation correlation attendance sport class, intrinsic motivation and attendance, dual career sport education, goal Attainment in Sport, intrinsic motivation correlation attendance, absence sports program, attendance school sports program, inre motivation samband närvaro, inner motivation attendance, inner motivation presence, motivation sportsprogram, inner motivation sport, inner motivation, motivation sport high school, sport commitment, sport commitment, high school, dropout self determination theory, self determination theory sports, sdt motivation to sport, CILS4EU, A motivational model of performance, early to adult sport success, Expertise and expert performance in sport, The role of deliberate practice and play in career
Sökta databaser
Google scholar, Sport discus, Pubmed, Google, Discovery,
Sökningar som gav relevant resultat
Pubmed: ‘’Motivational factors associated with sports program’’, Self-Determination Theory, sdt motivation to sport
Discovery: attendance school sports program, dropout self determination theory, Expertise and expert performance in sport, The role of deliberate practice and play in career,
Google scholar: intrinsic motivation correlation attendance, inner motivation sport, intrinsic motivation correlation attendance, sport motivation scale, goal Attainment in Sport, A motivational model of performance, early to adult sport success
Google: inre motivation samband närvaro, CILS4EU
Sport discus: sport commitment, motivation sport high school
Kommentarer
Det var enkelt att hitta inom motivation och prestation samt artiklar med koppling till SDT främst från Discovery, pubmed och Google scholar. Något som var svårt att hitta var samband mellan närvaro och (inre) motivation, eftersom det inte har forskats så mycket om.
Bilaga 2 Missivbrev
Hej! Tack för att du vill medverka i vår studie!
Vi är två lärarstudenter från Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi studerar just nu vårt andra ämne som är specialidrott. I termin 7 av vår utbildning ingår det en C-uppsats. Det innebär att vi får utföra en studie på en halv termin. Syftet med denna studie är att studera relationen mellan motivation, närvaro och prestation hos specialidrottselever. Vi behöver därför ta hjälp av elever som går specialidrott för att besvara våra frågeställningar. Med motivation menar vi t.ex. hur engagerad du är i din idrott och vad som driver dig att gå till specialidrottslektionerna. Denna studie är frivillig att genomföra. Du har rätt till att avbryta när du vill utan at berätta varför. Om en viss fråga är för känslig eller om det är något du inte vill svara på får du självfallet hoppa över frågan. Uppgifterna kommer bara att användas i vår uppsats och dina uppgifter och svar kommer att redovisas på ett sätt så att det inte går att ta reda på att just du har svarat.
Vi finns här om du har några frågor, kom ihåg att det inte finns några dumma frågor.
Student: Nada Jacob Mejl: Nada.jacob@student.gih.se
Student: Kittiphat Chaphikul Mejl: Kittiphat.chaphikul@student.gih.se
Bilaga 3 Bakgrundsfakta
Samtycker du till att delta i studien
Årskurs_________ Ålder_______ Kön Idrott___________
Vid vilken ålder började du med din idrott? Svar: _______år gammal
Idrottshistorik
Skriv ner vilka idrotter och organiserade fysiska aktiviteter du deltagit i. Idrott eller fysisk
aktivitet kan omfatta organiserade aktiviteter som kräver fysisk aktivitet, till exempel dans, fotboll eller vandring.
Aktivitet Ålder när du började Ålder när du slutade
Nej Ja Pojke Flicka
Bilaga 4 Motivationsenkät SMS II
Nedanstående påstående handlar om varför ni går i specialidrott. Tänk på att läsa frågorna noggrant och svara ärligt. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Du svarar genom att ringa in den siffra som stämmer in bäst på dig.
Jag utövar min idrott…
Instämm er inte alls Instämme r inte till en stor del Instämm er delvis inte Varken instämme r eller instämme r inte Instämm er delvis Instämme r till en stor del Instämmer helt
1. För att jag får uppskattning från människorna i min omgivning när jag gör det
1 2 3 4 5 6 7
2. För att det är
tillfredsställande att lära mig mer om min sport
1 2 3 4 5 6 7
3. För att jag skulle känna mig som en dålig människa om jag inte tog mig tid att göra det
1 2 3 4 5 6 7
4. För att utöva sport speglar
vem jag är som person
1 2 3 4 5 6 7
5. För att genom min idrottande lever jag i linje med mina personliga värderingar
1 2 3 4 5 6 7
6. För att jag tror att andra skulle ogilla mig om jag inte gjorde det
1 2 3 4 5 6 7
7. För att jag tycker det är väldigt intressant att lära mig hur jag kan bli bättre
1 2 3 4 5 6 7
8. Så att andra kan berömma mig för det jag gör
1 2 3 4 5 6 7
9. För att jag har valt den här sporten som ett sätt att utveckla mig själv
Nedan fortsätter ett antal påståenden som också handlar om motivation. Ringa in det alternativ som stämmer in på dig.
Jag utövar min idrott…
Instämm er inte alls Instämme r inte till en stor del Instämm er delvis inte Varken instämmer eller instämmer inte Instämm er delvis Instämme r till en stor del Instämme r
10. Det är inte helt klart för mig längre, jag tror inte riktigt jag hör hemma inom idrotten
1 2 3 4 5 6 7
11. För att det ett av de bästa sätten jag har valt för att utveckla andra delar av mig själv
1 2 3 4 5 6 7
12. För att jag känner mig som en bättre person när jag gör det
1 2 3 4 5 6 7
13. För att jag tycker det är roligt att upptäcka nya sätt att förbättra min prestation
1 2 3 4 5 6 7
14. För att jag inte skulle känna mig tillräcklig om jag inte gjorde det
1 2 3 4 5 6 7
15. För att idrotta är en väsentlig del av mitt liv
1 2 3 4 5 6 7
16. För att personer jag bryr mig om skulle bli upprörda om jag inte gjorde det
1 2 3 4 5 6 7
17. För att det är ett bra sätt att utveckla delar av mig själv som jag värdesätter
1 2 3 4 5 6 7
18. Jag brukade ha goda anledningar till att utöva idrott, men nu frågar jag mig själv om jag borde fortsätta
Bilaga 5 Närvaro- och prestationsenkät
Närvaro på specialidrott
Dessa påståenden handlar om närvaro för specialidrottslektioner. Tänk på att läsa frågorna noggrant och svara ärligt. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Du svarar genom att ringa in den siffra som stämmer in bäst på dig.
Hur ofta...
Varje dag En eller flera gånger i veckan En eller flera gånger i månaden
Mer sällan Aldrig
a. skolkar du från en specialidrottslektion?
1 2 3 4 5
b. kommer du för sent till en
specialidrottslektion? 1 2 3 4 5
Prestation i specialidrott
Använd skalan nedan och ringa in svaret till vilken grad påståendena stämmer överens med dina prestationer den senaste månaden.
1 Inte alls 2 Väldigt lite 3 Lite 4 Hyfsat 5 Ganska mycket 6 Mycket 7 Väldigt mycket
1 Mitt tekniska utförande är korrekt- Jag har genomfört min teknik/rörelser korrekt
1 2 3 4 5 6 7
2 Jag har gjort mina bästa prestationer för säsongen 1 2 3 4 5 6 7 3 Jag har visat att jag är bättre än andra idrottare 1 2 3 4 5 6 7
4 Jag har gett allt 1 2 3 4 5 6 7
5 Jag har presterat bättre än jag brukar 1 2 3 4 5 6 7
6 Jag har presterat bättre än andra idrottare 1 2 3 4 5 6 7
7 Jag har koncentrerat mig på uppgiften 1 2 3 4 5 6 7
8 Jag har presterat bättre än jag gjort tidigare 1 2 3 4 5 6 7
10 Jag har hanterat svårigheterna i situationer/matcher/tävlingar
1 2 3 4 5 6 7
11 Jag har presterat bättre än min vanliga nivå 1 2 3 4 5 6 7
12 Jag har presterat bättre än de flesta andra idrottarna 1 2 3 4 5 6 7 13 Jag kan komma över problem och ”motgångar” för att
prestera framgångsrikt?
1 2 3 4 5 6 7
14 Jag är tillräckligt fysiskt förberedd för att tävla/spela framgångsrikt?
1 2 3 4 5 6 7
15 Jag kan hantera min nervositet på ett bra sätt så att den inte påverkar din prestation negativt?
Bilaga 6 Tabell av subgrupper SMS II
Subgrupper
Påståenden
Inre motivation 2. För att det är tillfredsställande att lära mig mer om min sport.
7. För att jag tycker det är väldigt intressant att lära mig hur jag kan bli bättre.
13. För att jag tycker det är roligt att
upptäcka nya sätt att förbättra min prestation. Integrerad
reglering
4. För att utöva sport speglar vem jag är som person.
5. För att genom min idrottande lever jag i linje med mina personliga värderingar.
15. För att idrotta är en väsentlig del av mitt liv.
Identifierad reglering
9. För att jag har valt den här sporten som ett sätt att utveckla mig själv.
11. För att det är ett av de bästa sätten jag har valt för att utveckla andra delar av mig själv.
17. För att det är ett bra sätt att utveckla delar av mig själv som jag värdesätter. Introjicerad reglering 3. För att jag skulle känna mig som en dålig människa om jag inte tog mig tid att göra det.
12. För att jag känner mig som en bättre person när jag gör det.
14. För att jag inte skulle känna tillräcklig om jag inte gjorde det.
Extern reglering 1. För att jag får uppskattning från människorna i min omgivning när jag gör det. 6. För att jag tror att andra skulle ogilla mig om jag inte gjorde det.
16. För att personer jag bryr mig om skulle bli upprörda om jag inte gjorde det.
Amotivation 8. Så att andra kan berömma mig för det jag gör.
10. Det är inte helt klart för mig längre, jag tror inte riktigt jag hör hemma inom idrotten.
18. Jag brukade ha goda
anledningar till att utöva idrott, men nu frågar jag mig själv om jag borde fortsätta.
