• No results found

Att balansera makt och frihet : En grundad teori om människor som tränar hund

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att balansera makt och frihet : En grundad teori om människor som tränar hund"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att balansera makt och frihet

En grundad teori om människor som tränar hund

Av Elin Dahlin och Madeleine Sandberg Thorsander

Mälardalens Högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV

Beteendevetenskapliga programmet


Sociologi med socialpsykologisk inriktning, SOA135

Kandidatuppsats, 15hp, VT20

Handledare: David Redmalm

Examinator: Jonas Lindblom

(2)

Sammanfattning

Den här studien syftar till att undersöka människor som tränar hund vilket har en relevans i att det finns en grupp av betydande storlek i samhället som har och tränar hund. Dessutom har det i medier de senaste åren förts en debatt kring ämnet och sättet att träna hund på. Bidraget till sociologisk forskning ligger i att det i dagsläget inte finns så mycket forskning på området och att vi genom valet av grundad teori kan se vad som är viktigt för gruppen som berörs. Insamlingen av material har gjorts genom fem intervjuer i urval ett, fem podcast-avsnitt i urval två samt två intervjuer, två böcker och ett podcast-avsnitt i det tredje urvalet. Studiens resultat visar på den huvudangelägenhet människor som tränar hund har, nämligen att balansera makt och frihet. Gruppen visar sig hantera huvudangelägenhet med hjälp av kärnkategorin att begränsa eller möjliggöra och den teoretiska modellen består utöver denna av ytterligare sex kategorier vilka är makt, hunden i centrum, hundägaren i centrum, tillsammans, metoder samt andra hundägare. Det resultat som framkommit diskuteras med utgångspunkt i Foucaults teori gällande disciplineringen samt Collins teori om interaktionsritualer. Vår grundade teori är inte bara relevant vad gäller hundträning utan kan också ligga till underlag för forskning om vidare frågor kring disciplineringens dilemman, när det gäller träning av människor så väl som djur. Nyckelord: hundträning, grundad teori, begränsa, möjliggöra, inlärning, disciplinering, emotionell energi

(3)

Innehållsförteckning

1.  INLEDNING  ...  3  

1.1  SYFTE  ...  4  

1.2  DISPOSITION  ...  4  

1.3  BAKGRUND  ...  5  

2.  METOD  OCH  GENOMFÖRANDE  ...  7  

2.1  MOTIVERING  TILL  METODVAL:  GRUNDAD  TEORI  ...  7  

2.2  BESKRIVNING  AV  METODEN  ...  7  

2.3  ÖPPNA  FASEN  ...  8   2.3.1  Urval  ...  8   2.3.2  Datainsamling  ...  10   2.3.3  Analys  ...  11   2.4  SELEKTIVA  FASEN  ...  13   2.4.1  Urval  ...  13   2.4.2  Datainsamling  ...  14   2.4.3  Analys  ...  14   2.5  TEORETISKA  FASEN  ...  15   2.5.1  Urval  ...  15   2.5.2  Datainsamling  ...  15   2.5.3  Analys  ...  16   2.6  ETIK  ...  16   3.  RESULTAT  ...  17  

3.1  DEN  TEORETISKA  MODELLEN  ...  17  

3.2  KÄRNKATEGORI  ATT  BEGRÄNSA  ELLER  MÖJLIGGÖRA  ...  18  

3.3  MAKT  ...  20  

3.4  HUNDEN  I  CENTRUM  ...  21  

3.5  HUNDÄGAREN  I  CENTRUM  ...  23  

3.6  TILLSAMMANS  ...  24  

3.7  METODER  ...  26  

3.8  ANDRA  HUNDÄGARE  ...  28  

3.9  SAMMANFATTNING  AV  RESULTAT  ...  30  

4.  DISKUSSION  ...  30  

4.2  RESULTAT  I  FÖRHÅLLANDE  TILL  SYFTE  ...  30  

4.1  RESULTAT  I  RELATION  TILL  TEORETISK  REFERENSRAM  ...  32  

4.1.1  Foucault  makt  och  disciplin  ...  32  

4.1.2  Studiens  resultat  kopplat  till  Foucault  ...  34  

4.1.3  Collins:  Interaktionsritualer  ...  35  

4.1.4  Studiens  resultat  kopplat  till  Collins  ...  36  

4.1.5  Studiens  resultat  kopplat  till  Foucault  och  Collins  tillsammans  ...  37  

4.1.6  En  ny  modell  emergerar  ...  38  

4.3  RESULTAT  I  RELATION  TILL  TIDIGARE  FORSKNING  ...  39  

4.3.1  Relationer  mellan  arter  ...  40  

4.3.2  Effekter  av  relationen  ...  42  

4.3.3  Disciplin  och  makt  ...  44  

4.3.4  Inlärning  och  träning  ...  45  

4.3.5  Sammanfattning  av  tidigare  forskning  ...  47  

4.4  METODOLOGISK  REFLEKTION  OCH  SLUTSATS  ...  48  

5.  REFERENSLISTA:  ...  50  

(4)

 

1. Inledning

Den nionde februari 2020 (Appelquist) släpper SVT en dokumentärfilm om hundentusiasten Alexandra Ortega, en person som tar sig an och hjälper hundar vilka kan vara farliga och ofta är dömda till döden. Trots att dokumentären i första hand handlar om Alexandras liv, hennes arbete med hundar och sådant hon genomgått i sin barndom så hamnar diskussionen i efterhand någon annanstans. Det som diskuteras i artiklar, på sociala medier och på TV både innan och efter att dokumentären visas är inte huruvida människor behöver ta ansvar för och hjälpa hundar som inte har några hem eller hur Alexandras liv sett ut. Diskussionen, kritiken, en del av den öppet hatisk, som riktas mot Alexandra behandlar istället hennes sätt att träna och hantera hundar på (Göteborgs-posten, 2020, 17 februari, svt nyheter, 2020, 10 februari & Hallgren, 2019, 3 december). Två sidor ställs emot varandra, nämligen de som tränar hund med mjuka metoder och de som tränar hund med hårda metoder. Dessa människor, de som tränar hund, är de som är intressanta för den här uppsatsen och de som kommer att undersökas närmare. I den här uppsatsen kommer vi nämligen att studera hur personer som tränar hund ser på hundträning och hur de navigerar mellan de olika perspektiv på hundträning och föreställningar om hunden som finns tillgängliga.

Inte bara Alexandra Ortega och hennes metodik diskuteras utan även andra hundprofiler blir målet för människors ifrågasättande och kritik. Den världskända och omtalade Cesar Millan får också han kritik för hur han arbetar med hundar och det finns till och med en hemsida tillägnad kritik (http://nocesarmillan.weebly.com/index.html). Cesar Millan får tillsammans med Alexandra Ortega representera den ”hårda sidan” av hundprofiler men även de som står på den ”mjuka sidan” får motstånd för sina tillvägagångssätt, sin syn på hund och sina träningsmetoder. En sådan person är hundpsykologen Anders Hallgren (2016, 5 mars) som får höra att han inte har kunskap om hund eller är avundsjuk när han lyfter kritik mot andra. Inte heller den svenska mediaprofilen ”hundcoachen” Fredrik Steen (Nyhetsmorgon, 2017) får stå oemotsagd när han framträder på TV. Intresset för hundträning kan för en utomstående verka ointressant men för alla de människor som tränar och är engagerade i sina hundar är det en högaktuell fråga om huruvida det är rätt att tillfoga hunden smärta under hundträningen. De olika hundprofiler som här presenteras har samtliga fått utrymme i media där de talat om och gjort saker med hundar, vilket skulle kunna vara ett tecken på att samtalet om hundträning är intressant för tittarna och att det därför finns ett samhällsintresse gällande hundträning.

Med nästan en miljon registrerade hundar och över 690 000 registrerade svenska hundägare i jordbruksverket (2020-04-03) är det idag många individer i det svenska samhället som kan beröras av debatten. Speciellt med tanke på att det även kan bo individer i samma hushåll som hunden även om de inte är den registrerade hundägaren och att dessa kan träna eller engagera sig i hunden. Svenska brukshundklubben (2017-11-03) som har kursverksamhet, tävlingar och träningsverksamhet för hundar och deras förare rapporterar att de har över 50 000 medlemmar vilket tyder på att det finns en grupp i samhället med intresse för att träna hund. Då har vi inte ens tagit hänsyn till alla de andra hundklubbar som finns, privattränare i Sverige och människor som tränar hund utan att vara medlem någonstans. Att träna hund har kommit att bli en hobby, ett yrke och en stor del av människors liv. Det framgår att hundträning är ett utspritt och omfattande fenomen i människors liv. Samtidigt tycks det inte finnas mycket forskning på området, i alla fall inte ur ett sociologiskt perspektiv. Detta kan bero på att sociologin syftar till att undersöka sådant som relationer mellan människor eller processer vilka är sociala i samhället (Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, 2019). Det kan då tänkas vara så att hunden som art inte räknas in i intresseområdet för sociologer.  Det vi är intresserade av i den här studien

(5)

är dock människor som tränar hund, inte själva hunden i sig. Det lämnar vi åt etologer, hundpsykologer och andra hundkunniga som sysslar med den typen av forskning. Etologer till exempel studerar enligt Sveriges lantbruksuniversitet (2020) sådant som djurs beteenden eller deras behov och där inräknas hundar.  

Hunden kallas ofta människans bästa vän och de har kommit att idag bli en familjemedlem framför att endast vara ett husdjur eller arbetsredskap på gården (Lagercrantz, 2002). Hundarna är med sina ägare i deras hem varje dag och följer med som en given del av diverse äventyr. Det kan tänkas att denna dynamik ställer nya krav på hunden men också på den som står som ägare. Lägg sedan till att många människor idag bor i städer eller större samhällen där de måste samspela med och fungera ihop med många andra människor, djur och maskiner. Det verkar inte orimligt att träningen av hunden blir central och av vikt även för de människor som inte är intresserade av hundsport då. De krav som ställs på hunden behöver den kanske hjälp med att hantera och förstå, genom träning.

I vår studie kommer vi att studera människor som tränar hund med metoden grundad teori vilket innebär att en teori kommer genereras utifrån den data som samlas in. Hartman (2001:36) skriver att grundad teori är en metod där forskaren genom att samla in data som sedan analyseras genererar en ny teori som inte utgår från teorier som finns sedan tidigare. Två begrepp som kan anses viktiga att redogöra för kopplat till grundad teori är huvudangelägenhet och kärnkategori. Huvudangelägenhet beskrivs av Glaser (2010:131) som ett problem deltagarna i en grupp har och något de försöker hantera. Enligt författaren använder personerna i gruppen sig av det som kallas kärnkategorin för att hantera denna huvudangelägenhet. Kärnkategorin är en kategori och kategorier beskrivs av Hartman (2001:47) som något vilket har en fastställd innebörd för en grupp personer. Det som skiljer kärnkategorin från de övriga kategorierna är enligt författaren (2001:48) att denna är den viktigaste kategorin. En mer utförlig beskrivning av grundad teori ges under avsnitt 2, metod och genomförande.

Sammanfattningsvis så ser vi att det finns aktuella debatter i samhället idag när det gäller hundträning och synen på hundar. Det finns många människor som idag lever tillsammans med hundar och mycket tyder på att det även är många hundar som tränas aktivt. Vidare är det så att hunden är en familjemedlem och bästa vän och att dagens samhälle ställer krav på att hunden ska fungera i vardagslivet. Vi kan se att det finns en samhällsrelevans, ett intresse för många människor och ett behov av mer forskning i ämnet. Därför är vi intresserade av att studera människor som tränar hund. Hur intresseområdet valts ut och avgränsats kommer härefter.

1.1 Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka området hundträning, vad som pågår där och hitta huvudangelägenheten samt hur den löses av personerna som befinner sig inom området. Eftersom grundad teori används som metod till uppsatsen har ingen specifik fråga valt ut utan enbart intresseområdet att träna hund. Att forskaren inte ska utgå från ett problem utan från ett intresseområde skriver Glaser (2010:134) och det handlar om att hen inte ska ha någon tanke sedan innan kring vad som kommer upptäckas.

1.2 Disposition

Efterföljande avsnitt, 1.3, syftar till att ge en bakgrund till området för att läsaren ska få en inblick i olika termer eller formuleringar som finns bland människor som tränar hund samt för att läsaren ska få en historisk överblick av hundträning. Därefter, under rubrik 2, kommer metoden, genomförandet av vår studie samt etiska överväganden att redogöras för. Metod och genomförande redogörs för parallellt med varandra utefter de faser som vi genomgått vilka är i

(6)

enlighet med grundad teori. Efter metod och genomförande presenteras i avsnitt 3 studiens resultat och de olika kategorierna som framkommit presenteras. Därefter kommer avsnitt 4 med uppsatsens diskussionsdel vilken är uppdelad i resultatet i förhållande till syftet 4.1, resultatet i relation till teoretisk referensram 4.2 samt resultatet i relation till tidigare forskning 4.3. Här fördjupas våra tankar kring det resultat som framkommit och hur detta står sig jämfört med tidigare forskning och teori. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion gällande metodologiska reflektioner där sådant vi kunde gjort annorlunda diskuteras och slutligen slutsatsen av studien och vad den bidrar med 4.4.

1.3 Bakgrund

Den här delen ämnar ge bakgrundsinformation för intresseområdet och kommer att behandla olika områden när det gäller hundträning. Sådana områden inkluderar en grundförståelse för mjuka och hårda metoder, inlärningsteori, att träna hund och en överblick av historisk bakgrund i hur synen på hund och hundträning har sett ut över tid. Bakgrunden är till för att ge en inblick i hundträningens terminologi och grundtankar, för att underlätta förståelsen för det material vi behandlar i vår sociologiska studie av människor som tränar hund och inte teori som ligger till grund för den grundade teorin.

Mjuka och hårda metoder tas upp redan i inledningen av uppsatsen som exempel på någonting som diskuteras flitigt i Hundsverige, dessa baseras på inlärningsteori. Mann (2017:23) tar i det avseendet upp klassisk och operant betingning vilka används för att hunden ska lära sig saker. Den klassiska betingningen handlar enligt författaren om reflexer eller känslor som kommer automatiskt för hunden och vilka denna inte kan styra över. Författaren tar upp exemplet med att äta citron och att det inte går att påverka att saliv utsöndras, det är en automatisk reaktion. För en hund kan det ske när den får mat presenterad för sig, den börjar utsöndra saliv och får positiva känsloreaktioner kopplade till maten.

Operant betingning menar författaren innebär istället att konsekvensen av ett visst beteende styr beteendet och individen har ett mål med sitt beteende. Dessa konsekvenser kan både vara bestraffande eller obehagliga och belönande eller angenäma skriver hon. Ett exempel på operant betingning är när hunden får en belöning varje gång som den kommer på en inkallning och då lär sig att vilja komma på inkallning för att få konsekvensen, en belöning. Hunden vill upprepa beteenden som den får någonting den vill ha för medan beteenden upphör eller minskar i antal om hunden antingen inte får någonting för det eller att konsekvensen orsakar obehag, bestraffar hunden. Genom operant betingning och dessa olika konsekvenser kan hundens beteenden styras för att öka sannolikheten för att beteenden som önskas av föraren sker eller minska sannolikheten för oönskade beteenden enligt Mann. I världen av mjuka kontra hårda metoder tycks det gälla framförallt användningen av bestraffning eller belöning där bestraffning tillhör de hårda metoderna och belöning de mjuka (Blom, 2007).

Rathus (2012:119–120) skriver också om operant betingning som kommer från Skinners idéer och humanpsykologin där han provade metoden på råttor som fick utföra vissa beteenden för att få mat. Maten blev den konsekvens som sedan ökade sannolikheten för att råttan skulle genomföra beteendet igen. Författaren (ibid: 121) beskriver dessutom skillnaden på positiv och negativ betingning i relation till förstärkning och bestraffning. Positiv innebär där att någonting tillförs till situationen, det kan både vara positiv förstärkning och bestraffning. Ett sådant exempel kan tänkas vara att tillföra en godisbelöning eller tillföra ett ryck i kopplet när hunden drar. Negativ i sin tur handlar om att ta bort någonting, negativ förstärkning skulle kunna innebära att ta bort privilegier för hunden som inte gör det som önskas. Negativ bestraffning

(7)

kan tänkas vara när obehaget tas bort om hunden gör rätt, kopplet blir avslappnat när den slutar dra till exempel.

Blom (2007) skriver om hur de som tränar mjukt ofta ses på som att de bara matar sina hundar med köttbullar och därmed skämmer bort sina hundar, och de som tränar hårt får ofta en stämpel om att de bara använder våld. Blom menar dock att det inte är så svart och vitt utan att det är mer flytande där de som kallas mjukisar också säger ifrån ibland och de som kallar sig för hårda i sin hundträning använder belöning också. I ett blogginlägg (Hallgren, 2014) kan det läsas att de som arbetar med hårda metoder kan tyckas vara sådana som är fast i dåtidens hundträning och agerar i enlighet med hur hundträningen ”alltid” har varit, medan de som arbetar med mjuka metoder lutar sig mot vetenskapen och har fokus på etiska principer. Skribenten inser dock i sitt möte med en person på ”hårda sidan” att saker och ting inte är så enkla och att även den personen ofta och i mycket har ett mjukt tankesätt.

Som skrivits redan så verkar den hårda sidan anses vara fast i gamla föreställningar om hundträning, är det så? Włodarczyk (2018) skriver om ett historiskt perspektiv av hur hundträning sett ut över tid och vilka metoder som använts. Författaren (ibid: 23) skriver om den förändring som skett under 2000-talet gällande synen på hundar och hur de ska tränas. Det är enligt författaren så att den här förändringen inte gäller alla men att det finns en växande trend bland människor som sysslar med hund och forskning relaterat till ämnet. Men hur såg det ut innan denna nya trend, som vi återkommer till, började ta form? Wlodarczyk skriver att från början till mitten av 1900-talet syftar mycket av hundsynen och hundträningen till att framhäva hunden som ett redskap med många användningsområden för människan. Detta görs enligt författaren noggrant och med en utgångspunkt i att hunden ska stå underordnad människan. Fokus låg på lydnad och träningsbarhet framför att hundens intelligens eller övningar som tricks, hundar fick arbete inom polis och militär fortsätter Włodarczyk. Här skulle hundarna kontrolleras som om de var vilda djur och för detta användes bland annat redskap som stackel- och stryphalsband (ibid: 16).

I slutet av 1900-talet börjar det talas om inlärning som inte måste vara baserad på bestraffning och smärta utan där hunden kan lära sig saker istället för disciplineras (Włodarczyk, 2018:18– 19). Här börjar det pratas om att hundträningen är en aspekt av att bygga relation mellan människa och hund och det vänder till användningen av positiv förstärkning skriver Włodarczyk. Författaren skriver att det också här börjar ändra sig från att enbart handla om människans användning av hundar till att handla om de fördelar som hundarna drar av träningen. Till exempel handlar det om att ökad hundträning leder till att färre hundar blir övergivna och hamnar på hundstall. Trots att träningen sker på ett, för hunden, trevligare sätt så är det fortfarande så att hundens önskemål ska formas genom träning (ibid: 22).

Under 2000-talet tar alltså en ny idé form och börjar få spridning när det gäller hundar och hundträning. En del av det är ett ifrågasättande av att människan ska vara i centrum, och ett intresse för hundens alteriet växer fram (Włodarczyk, 2018:23). Vid den här tiden börjar människor fokusera på hundens behov och önskemål och de drivs av en vilja att förstå saker och ting ur hundens perspektiv. Idén om hunden som aggressiv vilken låg till grund för tidigare dominansteorier ersätts nu av idéer där hunden istället ses som konfliktundvikande och kärleksfull (ibid: 24). Nu vill hundförare syssla med aktiviteter där hunden får utlopp för inbyggda behov istället för att undertrycka dessa och det är inte längre bara hunden som ska förändras utan det finns bland människor en öppenhet till att förändras (ibid: 25). Under den här tiden öppnas det också upp för många nya aktiviteter och en vilja att göra mer tillsammans med sina hundar där det inte handlar om att vinna titlar utan att ha kul med sina hundar (ibid:

(8)

204–205). Just att ha roligt har kommit att bli centralt för hundträningen idag skriver Włodarczyk (ibid: 207).

Slutligen så är det alltså så att det finns en motsättning i Hundsverige mellan de som arbetar mjukt och de som arbetar hårt. Dessa tar avstamp i operant betingning där inlärningen kan göras genom både bestraffning och förstärkning. Över tid har synen på detta förändrats och idag är det mer vanligt att arbeta med positiv förstärkning och ta hänsyn till hundens egna behov och önskemål. Vidare kan du läsa om metoden som använts i den här uppsatsen samt hur genomförandet av studien gått till.

2. Metod och genomförande

I det här kapitlet kommer vi att motivera vårt val att använda grundad teori som metod till den här studien och redogöra för vad metoden innebär teoretiskt samt hur vi genomfört vår studie i enlighet med metoden. Metoden och genomförandet redovisas i öppna fasen, selektiva fasen samt teoretiska fasen då det är dessa faser vi utgått från i studiens genomförande. Valet att utgå från dessa tre faser grundar sig i att både Hartman (2001) samt Holton och Walsh (2017) presenterar GT utifrån dessa tre faser. Under varje fas presenteras urvalet, datainsamlingen samt analysen som skett i respektive fas. Innan detta presenteras kommer dock motivering till metoden samt de grundantaganden som finns inom grundad teori att presenteras. I slutet av kapitlet beskrivs de etiska ställningstagandena som vi tagit ställning till inför studien.

2.1 Motivering till metodval: Grundad teori

Vi vill i vår studie förhålla oss öppna till vårt intresseområde och inte utgå från en specifik fråga vilket grundad teori (hädanefter kallad GT) möjliggör för enligt Holton och Walsh (2017:47). Författarna skriver att det medför att forskaren kan komma åt det som faktiskt sker inom det området hen studerar, vilket är något vi syftar till att göra med vår studie. Ett annat skäl till att GT valts som metod har att göra med att den främst är induktiv. Glaser (2010:111) skriver att forskning som är induktiv är något svårare än den vilken är deduktiv och att den utgår från insamling av data om ett intresseområde och detta ska sedan analys frambringa begrepp kring och slutligen en teori. Ett inslag som är deduktivt i metoden är det teoretiska urvalet, vilket kommer beskrivas under rubrikerna Urval, och det beror på att det avgör hur kommande datainsamling ska ske och grundar sig i teorin där och då (Glaser, 2010:61). Vi vill med vår studie se vad data visar och utifrån det skapa en teori och därav passar det bättre för oss att välja en metod som främst är induktiv, eftersom vi inte vill testa en befintlig teori. Hartman (2011:35) skriver att deduktiv metod ofta inte bidrar till att sådant som är nytt dyker upp. Att använda en deduktiv metod skulle på grund av det här inte passa för vår studie, vi vill få fram ny information och inte testa en befintlig teori. Det området som undersöks i den här studien är heller inte undersökt i särskilt stor utsträckning sedan tidigare och enligt Hartman (2011:9) är grundad teori en metod som passar väl för områden som inte är så utforskade sedan tidigare. Detta på grund av att nya teorier skapas.

2.2 Beskrivning av metoden

Holton och Walsh (2017:29–30) skriver om tre grundantaganden inom GT vilka är av betydelse för att beskriva metodansatsen. Det första antagandet benämns som emergens: en teori ska emergera, eller framträda ur, data, och data ska därmed inte tvingas in i en befintlig teori (Holton & Walsh, 2017:31–32). För att möjliggöra detta är öppenhet viktigt när arbetet med en grundad teori påbörjas. På grund av detta ska inte litteratur läsas i ett tidigt stadium eller en fråga väljas ut, det innebär även en öppenhet till att allt anses vara data skriver Holton och

(9)

Walsh (2017:30). Glaser (2010:85) skriver att om litteraturen inte används när det är lämpligt inom GT så försvinner öppenheten och därför ska litteraturen läsas först när forskaren i princip är klar med sin sammanskrivning. Enligt Glaser (2010:138) så leder öppenheten som forskaren har inledningsvis till att känsligheten hen har för det som sker blir större. Detta kan kopplas till det Hartman (2001:97) skriver om teoretisk känslighet där han menar att forskaren efter hand får kunskap om vad insamlad data har för betydelse. Det här bidrar enligt författaren till att forskaren guidar studien så att hen fortsätter skapa teorin. Den teoretiska känsligheten kan ha sitt ursprung från olika håll som till exempel genom forskarens analyser, erfarenhet från tidigare undersökningar, att ha flera olika studier igång samtidigt och medarbetare som studien görs ihop med (Hartman, 2001:97–99). Emergens är något vi under arbetet med uppsatsen förhållit oss till och framförallt inledningsvis då vi ansåg det var av stor betydelse att gå in med en öppenhet för att låta data styra processen.

Nästa grundantagande är den ständigt jämförande metoden vilken innebär att olika indikatorer ska jämföras med varandra för att kategorier ska uppstå skriver Holton och Walsh (2017:34). Författarna menar på att den ständigt jämförande metoden är något vilket guidar datainsamling och analys inom GT. Enligt Glaser (2010:43) framkommer även de egenskaper som kategorierna har och information om begreppen genom denna jämförelse, vilket de inte gjort på samma sätt om enbart summering använts. Närläsning är en del av den ständigt jämförande metoden skriver författaren (2010:44), vilket innebär att varje rad ska läsas mycket noga. Genom att göra det ser forskaren vad som vad som faktiskt finns i materialet som studeras. Jämförandet av olika incidenter sker enligt Glaser (2010:45) när forskaren kodar sina anteckningar och genom att det sker upptäcks olika mönster, vilket blir till kategorier med tillhörande egenskaper. Vid kodningen av materialet ställer sig forskaren frågor som exempelvis vad en incident pekar på för kategori och materialet kan därför tänkas sorteras upp på detta sätt. Den ungefärliga betydelsen av begreppet incident är en händelse som sker i data (Glaser, 2010:156). Den ständigt jämförande metoden återkommer under rubriken Analys i den öppna fasen där det även beskrivs hur vi använt oss av detta praktiskt i studien.

Det sista grundantagandet är enligt Holton och Walsh (2017:37–38) teoretiskt urval och det handlar om att urvalet inom GT utgår från en preliminär analys av data som dittills insamlats, sker flera gånger och syftar till att leda teorin framåt. Hur det teoretiska urvalet bör genomföras kommer presenteras under rubriken, Urval i de olika faserna.

2.3 Öppna fasen

2.3.1 Urval

I inledningen av vår studie utgick vi enbart från vårt intresseområde vilket var människor som tränar hund. Från början var tanken att vi skulle besöka olika hundträningar och genomföra observationer men på grund av covid-19 och den pandemi som samhället stod inför ställdes de flesta träningarna in vilket ledde till att vi tvingades tänka om kring urvalet. Anledningen till varför vi ansåg att observationer hade varit bra som ett första urval var för att det kunde ha gett oss en bild av intresseområdet och att vi fått se vad som faktiskt händer där. Men med tanke på den rådande situationen blev vi tvungna att tänka om och valde istället att inleda med intervjuer. En stor fördel med att använda intervjuer är dock att vi kommer åt perspektiv och värderingar som vi inledningsvis var intresserade av. Att observationerna uteblev ses således inte som ett stort problem då intervjuer kunde ge mycket i den här fasen.

Det huvudsakliga urvalet i studien är teoretiskt urval men som komplement till detta har i den här fasen även maximal variation använts. Så därför redovisas först vad urvalet maximal variation innebär och sedan teoretiskt urval. Hartman (2001:71) skriver att det är fördelaktigt

(10)

att ha så stora skillnader som möjligt för att öka möjligheten till att få in varierade data vilket är ett skäl till att vi valt att använda oss av maximal variation som urval i öppna fasen. Ytterligare ett skäl är att vi undersöker ett generellt fenomen och därför behöver vi ett maximalt urval för att det ska vara mer representativt. Patton (2002: 234–235) beskriver att maximalt variationsurval leder till att forskaren kan hitta kärnan i det som undersöks. Vid genomförandet av urvalet ska kriterier väljas ut och det kan till exempel handla om att hitta personer som bor på landsbygden och i staden om man vill uppnå variation gällande geografi. Det forskaren vill hitta är kort sagt personer med stor variation.

Det teoretiska urvalet förklaras av Glaser (2010:173) som att vara det som framförallt driver arbetet framåt i skapandet av teorin, samtidigt som det ger riktning åt utvecklingen av teorin så riktar teorin också det teoretiska urvalet. I relation till detta kan redogöras för kriterierna ändamål och relevans vilka Hartman (2001:70–71) skriver om. Med ändamål menas att data som samlas in bör innehålla fakta om kategorier och typen av fakta beror på vilket steg av undersökningen forskaren befinner sig i. Relevans innebär istället att sådant som till exempel hänförs till en kategori ska vara av betydelse kopplat till intresseområdet som studeras. Relevans tycks utifrån det här ha att göra med hur teorin ser ut just där och då. De faser vilka ändamålet är relaterade till kallar Hartman (2001:74) för öppna urvalet, selektiva urvalet och teoretiska urvalet. Här kommer den öppna urvalet att redogöras för medan de andra urvalen redogörs för i respektive fas. Författaren skriver att det öppna urvalet syftar till insamling av största möjliga antalet kategorier samt de egenskaper och dimensioner som dem har. Det här urvalet är vanligen inte så planerat på grund av att forskaren här är så pass öppen. Urvalet riktas in mer när data har börjat samlas in och kodats skriver författaren. Detta urval pågår enligt Hartman ändå tills det inte längre uppstår kategorier vilka inte har upptäckts och att det vilken kallas kärnkategori är funnen. Innebörden av begreppet kärnkategori redogörs för under rubriken Analys i den öppna fasen.

Vi ville i den öppna fasen få in data från olika typer av personer vilket är anledningen till att vi valde att använda oss av urvalet maximal variation. På så vis fick vi möjligheten att samla in data från olika typer av personer vilka tränar hund vilket kan bidra till en bredare bild och att vi finner det som är gemensamt för gruppen, det vill säga deras kärnkategori. För att genomföra detta urval så la vi ut inlägg på Instagram och på Facebook där vi skrev att vi sökte personer till en studie och att de som var intresserade skulle kontakta oss och informera om sin ålder, kön, antal hundar, vilken ras hunden/hundarna har, vad de tränar för något med sina hundar samt hur länge de tränat. På Instagram söktes bland ungefär 1000 följare till ett hundrelaterat konto och på Facebook skrevs ett inlägg i en grupp för hundträning med cirka 36 000 medlemmar där vi försökte nå ut till många olika individer.

Av de 20tal personer vilka hörde av sig, valdes fem ut där vi försökte finna så stora skillnader som möjligt. Här kommer de fem intervjupersonerna presenteras för att ge en bild av det här urvalet. Intervjuperson 1 är en kvinna som är cirka 35 år och har en hund. Hon har tränat hund i 20 år och det hon tränar är freestyle, rallylydnad, spår samt vardagslydnad. Intervjuperson 2 är kvinna och i 70-års ålder, hon har två hundar och har tränat hund väldigt länge men vet inte exakt hur många år det är. Det hon tränar med sina hundar är nosework och lydnad. Intervjuperson 3 är en man i 25 års åldern med två hundar. Han har tränat i 4 år och tränar drag, lydnad, nosework samt freestyle. Intervjuperson 4 är en kvinna som är cirka 25 år. Hon har två hundar och har tränat hund i 6 år. Det hon tränar med sina hundar är IPG, lydnad och specialsök. Den sista personen, intervjuperson 5, är i 35 års åldern och kvinna. Hon har en hund vilken hon tränar spår, uppletande och lydnad med. Hon har tränat hund i 15 år totalt. I urvalet har vi tänkt på att välja personer med olika ålder, hundraser, antal år de tränat hund samt vad de tränar. På

(11)

så sätt tycker vi oss fått en variation och att kvalitén på urvalet är hög. Genom att vi eftersträvade denna variation tänkte vi att vi skulle få en bredare bild av studieområdet och att det var en fördel i den här fasen. Gällande kön var det endast en man som hörde av sig och ville delta vilket bidrog till att majoriteten i första urvalet var kvinnor, detta trots att vi lade upp ett inlägg där vi specifikt efterfrågade män då vi redan fått svar av tillräckligt många kvinnor. Vi mailade olika hundklubbar för att se om det var flest kvinnor vilka tränade hund och Hundakademin vilka var de enda som svarade meddelar de att de har ett något högre andel kvinnor än män vilka kommer på deras kurser. Information om intervjupersonernas ålder, antal hundar, år de tränat hund samt vad de tränar finns i referenslistan.

2.3.2 Datainsamling

Enligt Holton och Walsh (2017:57–58) anses allt som är relevant för intresseområdet vara data inom GT och forskaren kan samla in denna på olika sätt som till exempel genom textläsning, observationer eller intervjuer vilket är den huvudsakliga metoden. Olika metoder kan även kombineras vid samma tillfälle. Eftersom allt anses vara data kan både kvalitativt och kvantitativt material användas inom GT. Glaser (2010:175) skriver att forskaren inte kan bestämma vad hen behöver samla inför typ av data i förväg utan det är det teoretiska urvalet som avgör. Inom GT talar man om olika typer av data, vilka Glaser (2010:28) redogör för. Med grunddata menas framställningar vilka är ärliga och det som är deltagarens främsta bidrag. Om deltagaren istället väljer ut sådant som hen tycker är passande eller sådant som det finns en förväntan kring kallas det välanpassade data. Är det en person som uttalar sig från sin profession även om det gör skillnad i hur data normalt sätt bedöms så benämns det som tolkade data. Den sista typen är vaga uppgifter och då delar deltagaren bara med sig av uppgifter vilka är vaga för att hen inte vill ge forskaren information om en viss sak. Att studera vilken av dessa intentioner data har är av betydelse för att forskaren ska lägga märke till det som sker i vid tillfället skriver Glaser.

Som nämnts valde vi att använda intervjuer till datainsamlingen i den öppna fasen och de fem personer som valts ut till vår studie bokades in för intervju. Med tanke på rådande situation skedde alla intervjuer via nätet, vilket möjliggjorde för en större geografisk spridning då det inte fanns ett behov av att befinna oss på samma plats. Intervjuerna pågick i ungefär 35–45 minuter och eftersom vi ville förhålla oss så öppna som möjligt i den här fasen så valde vi att på förhand formulera en öppen fråga som inledning och enbart välja olika temaområden som vi ville beröra. Temaområdena som valdes ut var belöning/bestraffning, regler, sociala aspekter, andras bemötande, relation till hunden samt livet utöver hundträning. Dessa områden valdes utefter att den av oss som är insatt inom området såg dem som relevanta för hundträningens teori och praktik. Under intervjuerna ställdes öppna frågor och följdfrågor och eftersom vi följde det informanten berättade så blev det viss skillnad i frågor mellan de olika personerna, alla temaområden berördes dock under samtliga intervjuer. Om vi på förhand hade valt ut exakta frågor skulle det kunnat bidra med att vi inte kommit åt det som informanterna själva tyckte var viktigt att informera kring. Guiden över temaområdena som användes till intervjuerna i den här fasen finns i den första bilagan.

Under intervjuerna var vi båda deltagande men vi valde att den ena av oss höll i intervjun och ställde frågorna medan den andra antecknade. Eftersom en av oss enbart hade fokus på att anteckna valde vi att inte spela in intervjuerna. Detta val grundades även på de nackdelar som finns för inspelning av intervjuer inom GT. Glaser (2010:123) betonar nämligen att intervjuer inte ska spelas in enligt GT. Författaren redogör för flera anledningar till varför inspelningar bör undvikas, där en är att onödiga data samlas in, på grund av att sådant som redan är mättat ändå kan komma med. Ett annat skäl Glaser (2010:124) tar upp är att det tar mer tid för kodning

(12)

och analys på grund av att det tar mycket tid att lyssna på intervjuerna och att skriva ned det som sägs. Det kan även krävas flera genomgångar av data när inspelningar används. Enligt Glaser (2010:126) är det även så att välanpassade data gynnas av inspelningar på grund av att deltagaren kan vara rädd för att andra personer kan få höra inspelningen, det kan på så sätt vändas mot personen. Informationen kan genom det bli mer ytlig än om inspelningar inte används. Även Holton och Walsh (2017:64) tar upp problem med inspelningar och skriver bland annat att det kan göra forskaren mindre uppmärksam på det som sägs samt att personen som spelas in kan bli nervös av det och det kan påverka data som samlas in.

Den av oss som var mer insatt i områden fick i denna fas anteckna då vi ansåg att det var bättre om den med mindre kunskap ställde frågorna då det skulle bidra till mer öppna intervjuer. Dessutom bidrar det till att personen ställer frågor kring sådant som kan anses mer självklart för den som är insatt och på så vis få mer information av de som intervjuats. De anteckningarna som skrevs under intervjuerna är det som inom GT benämns fältanteckningar. Holton och Walsh (2017:70–71) beskriver dessa fältanteckningar som forskarens anteckningar av incidenter, exempelvis berättelser eller skvaller. Dessa ska medföra en förståelse kring det som pågår inom studieområdet. Hur dessa anteckningar skrivs ser olika ut för olika personer och inget sätt är fel och de behöver heller inte vara särskilt detaljerade utan stödord räcker då syftet är att påminna forskaren om sådant som pågår. Dessa stödord ska så fort tillfälle ges renskrivas menar författarna. Glaser (2010:128) skriver att forskarens kreativitet sätts fart på genom att hen använder sig av fältanteckningar och att förmågan till att skriva anteckningarna utvecklas genom arbetets gång. Omedelbart efter att våra intervjuer genomförts skrevs fältanteckningarna rent för att så mycket som möjligt fortfarande skulle minnas till kodningen. Den totala mängden renskrivna fältanteckningar i den öppna fasen hamnade på 20 sidor och det var dessa vi använde oss av i arbetet med kodning.

2.3.3 Analys

Inom kodning i GT används begreppen kategori, egenskap och begrepp, vilka har något olika betydelse. Egenskaper ligger på en lägre begreppsnivå jämfört med en kategori och egenskaper är begrepp gällande kategorin. Det handlar således om olika kategorier och vad som kännetecknar dessa (Glaser, 2010:151). Enligt Glaser (2010:155) är den ständigt jämförande metoden, vilken tidigare redogjorts för, ett tidigt steg i kodningsprocessen. Jämförelsen mellan olika incidenter påbörjas redan när forskaren skrivit sina första fältanteckningar och genom att göra dessa jämförelser uppkommer kategorier och de kännetecken dessa har. Därefter jämförs det begrepp som då uppkommit med en annan incident. Incidenterna hittas enligt författaren genom att forskaren noga läser materialet och dessa påträffas i korta texter på en eller två meningar men vanligtvis inte i hela stycken. Genom att detta sker så frambringas kategorier och dess egenskaper (Glaser, 2010:156). Vid kodning är det enligt Glaser (2010:160) viktigt att forskaren inte fastnar utan ständigt rör sig framåt genom materialet samt att det finns en tillit till forskarens förmedvetna.

Liksom vid det teoretiska urvalet består även kodningen inom GT av de tre faserna öppen kodning, selektiv kodning samt teoretisk kodning vilket Holton och Walsh (2017:80) skriver om. I den öppna kodningen ska forskaren enligt författarna leta efter olika incidenter i materialet som visar på något som sker. Det är viktigt att det som kodas förtjänar sin plats i teorin och närläsning bidrar till att hitta det (Holton & Walsh, 2017:81). I den öppna fasen kan forskaren enligt Glaser (2010:139) ställa sig tre frågor vilka berör vad studien handlar om, vad incidenten visar på för kategori samt vad för egenskap det rör sig om. Det som avgör att den öppna fasen är färdig och den selektiva fasen ska inledas är enligt Holton och Walsh (2017:84) när en kärnkategori är funnen. Kärnkategorin klargör för hur personerna reder ut eller handskas med

(13)

sin huvudangelägenhet och är även något som binder samman teorin då de andra kategorierna ska relateras till denna (Holton & Walsh, 2017:88).

Kodningen i den första fasen påbörjades när alla de fem intervjuerna var avklarade. Skälet till att vi väntade tills första urvalet var insamlat var att vi ville hålla oss så öppna som möjligt under alla intervjuer och komma åt den variation som ett maximalt urval kunde bidra med. Vår tanke var att vi inte ville styra studien för mycket innan detta urval var klart och därför var det först efter kodningen i den öppna fasen som vi började tillämpa ett korrekt teoretiskt urval grundat i det som dittills framkommit och där teorin var där och då. Genom att vi genomförde urval, datainsamling och analys på det här sättet i den öppna fasen anser vi att vi fick data med stor variation vilket är något som förespråkas i den öppna fasen samt att vi kunde hitta det som var gemensamt för alla intervjuer.

Till en början med genomfördes kodningen var för sig så att vi inte påverkade varandras tankar och på så sätt kunna få med bådas idéer om tänkbara koder och kategorier. När vi hade gjort den enskilda kodningen så gjorde vi en gemensam kodning. Det visade sig att vi tänkt mycket lika angående kategorier och vilka fältanteckningar som hörde samman till varje kategori. Det var inga svårigheter att få fram en gemensam analys av materialet och den enskilda kodningen anser vi bara bidrog till en bättre kodning då vi vid vissa tillfällen hade lagt märke till olika aspekter och dessa då kom med. Inget av det vi själva kodat togs bort i den gemensamma kodningen. Eftersom den ena personen av oss var mycket mer insatt i området sen tidigare anser vi det var bra att sammanföra en kodning från en insatt och en oinsatt person för att på så sätt vara säkra på att de båda perspektiven skulle vara en del av kodningen.

I själva kodningen valde vi att förhålla oss öppna till intervjumaterialet och läsa rad för rad och plocka ut så många koder vi kunde. Utifrån koderna som valdes upptäcktes olika kategorier inom området. Vi fick fram ett stort antal kategorier i den öppna fasen, 50 stycken så som till exempel hundens behov, hundens förutsättningar, bemötande och kommentarer, människans upplevelse av träning och regelsättning. Kriteriet för att det skulle vara en kod var enbart att det hade med det valda intresseområdet att göra. Vi fick genom kodningen fram huvudangelägenheten inom vårt intresseområde vilken var att balansera makt och frihet samt kärnkategorin som människor inom området använder för att hantera denna huvudangelägenhet. Anledningen till att huvudangelägenheten blev just denna var för att det var något som berördes av alla intervjudeltagare och ansågs vara av stor vikt för dem. Personerna vilka intervjuades talade om hur de hela tiden arbetade med att hunden skulle ha frihet samtidigt som de utövade makt över hunden på olika sätt. De talade även om hur andra personer hanterade detta. Kärnkategorin som framkom var att begränsa eller möjliggöra då detta tycktes vara personernas lösning på huvudangelägenheten och för att den hängde ihop med många av de övriga kategorierna. I och med att både huvudangelägenheten och kärnkategorin framkom i slutet av analysarbetet av de fem intervjuerna så var analysen mättad i den öppna fasen.

Mättnad är ett begrepp vilket förekommer inom GT och Hartman (2001:71–72) förklarar att mättnad är den punkt då data inte längre ska samlas in gällande just det som är mättat. Detta beror på att det inte längre framkommer något nytt som bör finnas med i teorin. Samlas data in efter det här, oavsett skillnader, menar författaren att det inte är till någon nytta då det som framkommer då inte har någon inverkan på den teori som grundats. Därför går forskaren vid den punkten vidare till något nytt och samlar in data kring det. Glaser (2010:173) skriver att mättnad leder till att forskaren måste förändra sina frågor så att ny information kan tillkomma och teorin genom det utvecklas. Det är detta som det teoretiska urvalet hjälper till med enligt

(14)

författaren eftersom det leder arbetet framåt. Hade mättnad inte uppnåtts genom kodningen av intervjuerna hade mer data behövts samlas in innan vi kunnat gå vidare till den selektiva fasen.

Under analysarbetet använde vi oss av det som inom GT kallas memos. I samband med kodning inom GT tycks memos vara av stor betydelse. Enligt Glaser (2010:154) ska forskaren starta med att skriva memos när data börjat kodats och sedan pågår det hela tiden och att det är dessa memos som leder till att den begreppsliga nivån som koderna har blir högre och tillslut leda till en teoribildning. Holton och Walsh (2017:89–91) beskriver memos som forskarens teoretiska anteckningar vilka skrivs medan jämförandet av olika incidenter och kodningen sker. Dessa anteckningar behandlar data och sådant som kategoriernas förbindelse till varandra, genom detta så utvecklas kunskapen om kategorier och dess egenskaper. Inledningsvis är memos ofta mer kortfattade än senare eftersom de under studiens gång utvecklas allt mer. Författarna skriver även att memos inte behöver skrivas språkligt korrekt och de idéer forskaren kommer på under kodningen ska genast skrivas ner. När vi i analysarbetet kom på något som exempelvis en relation mellan kategorier så har vi skrivit ner dem för att sedan kunna använda dem vid vidare arbete med studien.

2.4 Selektiva fasen

2.4.1 Urval

Det selektiva urvalet som påbörjas när kärnkategorin är funnen innebär enligt Hartman (2001:71) det steget där vissa kategorier sållas bort medan de kvarvarande ska finnas med i den färdiga teorin, vilket därför är ändamålet som urvalet riktas för att uppfylla här. Vi ansåg att olika podcasts om hundar och hundträning skulle kunna bidra med att tillfredsställa det här ändamålet. Anledningen till varför podcasts valdes grundar sig i att det är ett medium som är populärt och når ut till många människor varje vecka. G. Bakircioglu (personlig kommunikation, 19 april, 2020) som har podcasten Hundpodden vår bästa vän uppgav för oss att den snittade på cirka 10–15 tusen lyssningar i veckan, men att siffran var uppskattad då nedladdningarna var ungefär 8000 per vecka och streamningarna var svårare att avgöra antalet på. Utifrån den informationen anser vi att podcasts kring hundträning är ett forum som kan nå många personer. Genom användning av podcasts kunde vi lyssna på personer med expertkunskap prata om vårt intresseområde och även ta del av människors egna tankar och hitta en bredd i vilken typ av filosofier dem hade. Dessutom fick vi genom podcast-alternativet höra fler manliga röster än i urvalet i öppna fasen vilket gav ytterligare en variation och bredd. Vi sökte igenom olika hundrelaterade podcasts och skrev en lista över avsnitt som, utifrån avsnitts-beskrivningen verkade handla om sådant som vår teori omfattat. Utifrån listan valde vi ut de som var mest relevanta i relation till huvudangelägenheten och dessa lyssnade och analyserade vi sedan.

Det första avsnittet hette Specialavnitt: Cesar Millan – Samtal med och om världens mest kontroversiella hundprofil och kom från podcasten Hundpodden Vår Bästa Vän. I avsnittet intervjuas Cesar Millan om hans sätt att träna hund och efter intervjun intervjuas först etologen Ingrid Tapper och sedan Anders Hallgren som är företrädare för Djurens Rätt och human- och hundpsykolog, där de får berätta vad de anser om det Cesar Millan sa under intervjun. Därefter valdes ett nytt avsnitt ut och det valet grundade sig på teorin samt vad det tidigare avsnittet visat på. Denna gång valdes avsnittet Är din hund lycklig? Ta hänsyn till hundens behov från podcasten Hundpodden med Kicki och Fanny. I det avsnittet diskuterar programledarna, vilka är hundpsykologer vad hundar har för behov, hur ägaren ska tänka kring hundens välbefinnande samt hur livskvalitén hos hunden kan öka. I avsnittet intervjuas även Per Jensen som är professor i etologi och han berättar om sina tankar kring ämnet.

(15)

Nästa avsnitt som valdes var från podcasten Dogs Of Pegasus och hette Inflytande. Där diskuterar hundbeteendespecialisten Alexandra Ortega kring vilket inflytande hunden och ägaren har och hur detta inflytande kan användas på bästa sätt, även betydelsen av att vara en förebild för hunden berörs i avsnittet. Därefter valdes podcasten Hundfeelingpodden och avsnittet Belöning - För din hund! Del 1 och Del 2 ut vilket innebar en diskussion om olika typer av belöningar samt hur belöningar kan användas. De som medverkar i diskussionen är Klara Wallman, Johanna Karlsson och Elin Andersson. Sista podcastavsnittet som valdes var Inlärningsteori från podcasten Agilitypodden där Fanny Gott och Johannes Bjaaland samtalar kring inlärning både teoretiskt och praktiskt. Avsnitten var mellan 45–78 minuter långa och publicerade mellan år 2018–2020. Vi valde att använda avsnitt från fem olika podcasts vilket beror på att vi ville se olika perspektiv på hur människor tänker kring hundar och hundträning och genom det få en bredare bild och kunna fördjupa kategoriernas egenskaper.

2.4.2 Datainsamling

Datainsamlingen i den selektiva fasen gick till så att vi själva lyssnade på avsnittet och skrev fältanteckningar under tiden. Anledningen till att vi valde att båda skrev fältanteckningar kring det som sades i podcasten var för att vi eventuellt skulle skriva ner olika saker och därför få mer utförliga anteckningar. Vi ansåg att detta ledde till en ökad validitet eftersom vi kunde se att vi antecknat liknande saker från avsnitten och inte missat väsentliga saker som tagits upp. Hartman (2001:99) skriver att flera forskare kan bidra med exempelvis mer omfattande jämförelsematerial, vilket vi anser att det individuella antecknandet lett till i vår studie. Vi valde att lyssna på avsnitten minst två gånger då vi ansåg att vi uppfattade mer aspekter genom att göra det. Första gången vi lyssnade så skrevs inga anteckningar utan då var syftet enbart att få en helhetsbild över avsnittet och avgöra om det var relevant för teorins framväxt. Vid andra lyssningen skrevs anteckningar som vi sedan använde oss av i kodningsarbetet.

2.4.3 Analys

I den selektiva kodningen ska forskaren selektera bort sådant som inte har någon koppling till kärnkategorin enligt Holton och Walsh (2017:83–85) och därför avgör kärnkategorin vad för urval som ska göras och vilken data som ska samlas in. Även i denna fas sker jämförandet och det är det som leder fram till att teorin blir avgränsad till sådant som hänger ihop med kärnkategorin skriver författarna. Genom att den här fasen genomförs så minskar mängden begrepp i studien men de begrepp som förblir kvar uppnår en högre begreppsnivå, det innebär att abstraktsnivån höjs skriver Glaser (2010:153–154).

Som nämnts genomfördes en analys efter varje podcast-avsnitt i den här fasen för att underlätta för det selektiva urvalet att leda teorin framåt. Efter genomlyssning och fältantecknandet gick vi igenom fältanteckningarna för att finna koder i materialet. Den framväxande teorin användes här för att finna koder så att den skulle utvecklas och därefter diskuterade vi vilka kategorier som koderna hörde hemma i. Kategorierna fylldes då på och det blev tydligare vilka som hängde ihop med kärnkategorin. Valet av vilket avsnitt vi skulle lyssna på härnäst gjordes efter varje kodning och grundades i teorin för att leda den framåt. När alla fem avsnitt var kodade påbörjades selekteringen av materialet. Sju av kategorierna från den öppna fasen valdes att ta bort från teorin då dessa inte ansågs vara tillräckligt kopplade till kärnkategorin eller vara av betydelse för studien. Resterande kategorier vilka ansågs vara relevanta slogs ihop till sex större kategorier vilka benämndes som hunden i centrum, hundägaren i centrum, tillsammans, metoder, andra hundägare och makt. I arbetet med selekteringen hade vi stor nytta av de memos vi skrivit under kodandet.

(16)

2.5 Teoretiska fasen

2.5.1 Urval

Urvalet i den teoretiska fasen vilken är den sista benämns av Hartman (2001:71) som teoretiskt urval. I det urvalet ska de kopplingarna som finns mellan de olika kategorierna upptäckas. Vårt teoretiska urval grundade sig i de kategorier som inkluderades i studien efter selekteringen och utifrån vad vi ansåg det fanns behov att undersöka vidare. Två av personerna vilka tidigare intervjuats valdes ut för ytterligare en intervju och dessa valdes utifrån att den ena berättat att hen delvis använde sig av bestraffning medan den andra var emot bestraffning. Genom det valet kunde vi få svar på våra frågor utifrån olika perspektiv.

Vi använde oss även av två hundböcker i den här fasen vilket grundade sig i att vi ville se vad som lyfts upp i sådana typer av böcker och hur de skriver om intresseområdet för att få en bredare bild och genom det kunna se relationerna mellan de olika kategorierna i teorin. Dessutom visade det sig genom de hundpodcasts vi lyssnat på hundexperter verkar ha hög status och därför valdes två böcker skrivna av hundkunniga. Den ena boken Tänk om jag kunde lyssna (Malm, 2017) kan ses som en del av den mjuka sidan om än ännu mer mjuk än de andra. Malm skriver i sin bok om människan och hundens samvaro och hur människan skulle behöva vara mer empatisk gentemot de hundar som de lever tillsammans med. Malm ställer sig kritisk till huruvida det är rätt att träna hunden även om det är mjukt, eftersom hunden förändras i träningen men ser samtidigt en poäng i träning som syftar till att hjälpa hunden med att till exempel komma över rädslor. Den andra boken heter Shadow - att skapa en skugga (Weeden & Rödseth, 2012) och i den betonar författarna att de är emot de mjuka metoderna och menar på att de påverkar hunden lika negativt som de hårda metoderna. Författarna i den boken förespråkar istället att följa det naturliga för hunden och tar upp mycket om ledarskap och dominans och hur det påverkar hunden. Böckerna visar således på olika metoder inom hundträning vilket var vårt syfte med urvalet. Att böckerna är skrivna år 2017 och 2012 anser vi är en fördel då det innebär att de skriver utifrån hur tankarna inom området ser ut i modern tid.

Slutligen valde vi i det här urvalet att även ta med ett sista podcast-avsnitt vilket kommer från Hundpodden Vår Bästa Vän och heter Det holistiska hundperspektivet - För ett harmoniskt hundliv. I podcasten talar programledaren med etologen och hundpsykologen Caroline Alupo om ett helhetsperspektiv kring hund. Vi hittade detta avsnitt efter att vi uppnått mättnad i den selektiva fasen och insåg då att detta samtal om ett helhetsperspektiv passade bra i detta urval där ändamålet är att se förbindelser mellan kategorier. Efter dessa urval upplevde vi att sambanden mellan kategorierna var funna och att fasen därmed var mättad.

2.5.2 Datainsamling

Till intervjuerna i den här fasen valde vi att ha en semistrukturerad intervjuguide med tydligare frågor än vad vi hade i den öppna fasen. Intervjuguiden som användes presenteras i den andra bilagan. Detta val berodde på att vi ville fylla på med information i vissa luckor vi ansåg oss ha samt för att få teorin bekräftad. Holton och Walsh (2017:58) skriver att intervjuerna inom GT blir mer strukturerade under studiens gång då den framväxande teorin kan styra de frågor som ställs. Detta är således även det ett skäl till användningen av semistrukturerade intervjuer i den teoretiska fasen. Vi valde att den utav oss som sedan tidigare var mest insatt i området fick ställa frågorna vid den här datainsamlingen medan den andra personen lyssnade och skrev fältanteckningar. Detta val grundades på att den insatta personen troligtvis kunde ställa bättre följdfrågor i denna fas då frågorna var mer specifika och riktade mot olika områden men personen hade samtidigt i åtanke att vara öppen för det som framkom. Efter intervjuerna skrevs fältanteckningarna rent innan de sedan kodades. Med böckerna valde vi att läsa en bok var och

(17)

samla in anteckningar och koder från. Med podcast-avsnittet gjorde vi på samma sätt som vid den selektiva fasen, det vill säga att vi lyssnade först en gång för helhetsbilden och sedan lyssnade igen och skrev anteckningar. Dessa anteckningar användes sedan till kodandet.

2.5.3 Analys

Teoretisk kodning, syftar till att finna relationerna mellan de olika kategorierna för att genom det kunna skapa den slutliga teorin skriver Holton och Walsh (2017:104–105). Teorin ska förklara hur huvudangelägenheten behandlas och för att göra det används begreppen som framkommit under kodningsarbetet. Det är på så sätt mer än bara en beskrivning menar författarna. Vid kodningen i denna fas var således vårt syfte att hitta relationer mellan kategorierna och då främst relationerna mellan kärnkategorin och de övriga kategorierna för att binda samman teorin. Vi använde oss av de memos som vi skrivit under hela studiens gång och började rita upp en modell över den grundade teorin för att genom det kunna se relationerna tydligare. De memos som fanns var ett gott stöd i vår analys eftersom vi där kunde gå tillbaka till tankar vi tidigare haft och nu jämföra dem med det som framkommit i sista datainsamlingen. Vi kompletterade vissa av kategorierna med några nya egenskaper som framträtt men till största del fick vi i den här fasen det bekräftat för oss att den teori som vuxit fram faktiskt stämde. De nya aspekterna som kom fram tycks snarare vara en fördjupning av det vi tidigare fått fram genom föregående datainsamlingar. Under analysens gång kunde vi se hur de olika kategorierna hade samband med kärnkategorin men även hur de i viss mån påverkade varandra och hade en betydelse för hur studieobjektet hanterar sin huvudangelägenhet.

2.6 Etik

I arbetet med studien har vi genomgående tagit hänsyn till de forskningsetiska principer vilka Vetenskapsrådet (2002) redogör för. Inom forskningsetiska principer finns det något som kallas forskningskravet och något som kallas individskyddskravet. Forskningskravet är inriktat på att den forskning som sker ska vara av betydelse och att kvaliteten på den ska vara god. Individskyddskravet är istället inriktat på att individen inte ska få utstå någon typ av skada eller behandlas illa genom att forskningen bedrivs (Vetenskapsrådet, 2002:5). Vetenskapsrådet (2002:6) skriver om fyra krav vilka ligger under individskyddskravet och dessa benämns som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att de som deltar i studien ska få information om vad studien har för ändamål och vad de har för funktion i den. Även vilka rättighet deltagaren har ska ges information om som exempelvis rätten att avbryta medverkan (Vetenskapsrådet, 2002:7). Innebörden av samtyckeskravet är att deltagarna själva är de som avgör om de vill vara med i studien och de ska därför frågas (Vetenskapsrådet, 2002:9). I enlighet med konfidentialitetskravet så ska personuppgifter inte kunna nås av personer som inte arbetar med studien och vad för typ av uppgifter som inte ska läcka ut skiljer sig något från olika samhällen (Vetenskapsrådet, 2002:12). Det sista kravet, nyttjandekravet, säger att det som samlas in inte får användas till något annat än forskningen (Vetenskapsrådet, 2002:14).

Dessa etiska krav har vi främst tagit hänsyn till vid genomförandet av intervjuerna där vi innan varje intervju har informerar deltagaren om att det var frivilligt att delta, att de fick lägga till något eller ta bort något samt avbryta sin medverkan när som helst under intervjun eller i upp till 14 dagar efter intervjun skett samt att de skulle förbli anonyma och att ingen utomstående skulle få ta del av personliga uppgifter. Vi berättade även att den data som samlades in enbart skulle användas till studien och att materialet som användes sedan skulle raderas. Den informationen som gavs till informanterna innan intervjuerna visas i både första och andra bilagan. Övrig datainsamling skedde ur offentliga källor vilka finns öppet för alla att lyssna till eller läsa igenom och därför såg vi inte att dessa etiska kriterier behövde tas hänsyn till. Däremot

(18)

har vi haft i åtanke att behandla samtliga inblandade med respekt, inte värdera deras berättelser och inte blanda in våra egna känslor eller tankar kring vad de sagt eller skrivit.

I det här kapitlet har studiens metod och genomförande beskrivits utifrån de olika faserna vilka är den öppna fasen, den selektiva fasen och den teoretiska fasen. Även hur vi i studien har hanterat etik behandlas. I nästa del kommer vi att redogöra för studiens resultat.

3. Resultat

I det här avsnittet kommer vi att gå igenom studiens resultat och detta innehåller den teoretiska modellen och huvudangelägenheten att balansera makt och frihet till en början. Anledningen till att detta anses vara huvudangelägenheten är för att det tycks vara problemet som de som tränar hund har och som oftast tas upp i data. Vidare kommer via att redovisa kärnkategorin att begränsa eller möjliggöra och dennes egenskaper. Utöver det så kommer de resterande kategorierna beskrivas med egenskaperna de innehåller och vilka samband vi ser mellan dessa och kärnkategorin. Avsnittet kommer avslutas med en kort sammanfattning av resultatet.

3.1 Den teoretiska modellen

I det här avsnittet kommer den modell som framkommit av studien presenteras och här kommer vi att behandla var och en av kategorierna där vi börjar med kärnkategorin. Den här studien syftar till att undersöka sådant som är relevant och viktigt för gruppen människor som tränar hund. Resultatet av studien visar att huvudangelägenheten för personerna inom intresseområdet är att balansera makt och frihet. Även om vi i materialet ser två olika sidor, där den ena är mjuk och den andra hård, så förenar denna huvudangelägenhet grupperna trots deras olikheter. Oavsett vilken sida personen tillhör tycks detta vara problematiskt och någonting som deltagarna i studien behöver hantera. Som visas av den teoretiska modellen nedan så har en kärnkategori hittats; att begränsa eller möjliggöra vilken har samband med de olika underkategorierna makt, hunden i centrum, hundägaren i centrum, tillsammans, metoder samt andra hundägare. Det som i modellen står under kategorierna är de egenskaper vilka tillhör kategorin och anledningen till att det är pilar i båda riktningarna där är att dessa egenskaper tycks påverka varandra åt båda hållen och hänga samman i mångt och mycket. Människor som tränar hund tenderar att engagera sig starkt i hundens integritet och denna har en vidare betydelse för hur de väljer att träna hund samt varför de tränar hund. Genomgående i den data som insamlats visar deltagarna att det är centralt hur människor tränar sina hundar samt att det är viktigt att träna hund överhuvudtaget.

                 

(19)

                       

3.2 Kärnkategori att begränsa eller möjliggöra

När teorin börjar framträda finns ett genomgående tema som kommer fram redan tidigt i studien, detta är gällande att begränsa eller möjliggöra vilken framkommit vara av stor vikt för människorna inom det området som studerats. Att begränsa eller möjliggöra är återkommande i deltagarnas berättelser och har en relevans genom all den data som samlats in. Samtliga underkategorier, vilka senare kommer presenteras, har ett samband med att begränsa eller möjliggöra och den har en avgörande betydelse för deltagarnas huvudangelägenhet då det är genom denna kategori de löser huvudangelägenheten. Att begränsa eller möjliggöra berör sådant som hundens rättigheter, hundens valmöjligheter, frihet och möjligheten att påverka sitt liv. Detta tas till hänsyn i hur deltagarna ser på sin hund och dennes behov, hur de ser på sin egen roll i träningen, relationen till hunden, hur träningen genomförs, vad andra hundägare säger eller tycker samt i maktaspekten vad gäller hundträning. Att begränsa eller möjliggöra

Att begränsa eller möjliggöra

Makt Hunden i Tillsammans hundägare Andra

centrum Hundägaren i centrum Metoder Förmåga   och   ansvar   Uppleve-lser och känslor   Hundäga-rens egen vilja   Frihet och begr-änsning   Hänsyn till hunden   Maktutö-vande   Holistiskt tankesätt   Kommu-nikation   Relation och tillit   Bestraff-ning eller belöning     Målet med inlärning   Regler   Delade åsikter   Utbyte av varandra  

(20)

ringar in huvudproblematiken i hundträningen, det vill säga att träning handlar om att förändra någon, medan hundägarna samtidigt ser hunden som en unik individ vilken ska respekteras som sådan.

De egenskaper som kategorin att begränsa eller möjliggöra består av är hundens rättigheter och hundens egen vilja. I vår insamlade data framgår det att hundens möjlighet att ta egna beslut och att behandlas som en individ med rättigheter i samhället är central vilket också skiljer sig åt mellan olika individer i hur detta behandlas. Denna första del av kärnkategorin relaterar till egenskapen hundens egen vilja. Kommande fältanteckning visar hur intervjuperson 1 resonerar kring sin hunds möjlighet att bestämma.

Jag respekterar ju honom. Han bestämmer också ganska mycket. Vill respektera hans val, inte tvinga honom att träna om han inte vill. Intervjuperson 1 intervjutillfälle 2

Det den här fältanteckningen ger stöd för är hur deltagaren tar hänsyn till sin hunds möjligheter till beslutsfattande genom att låta honom bestämma och ta egna beslut. Hunden är en individ som ska respekteras och inte tvingas göra någonting som är emot dennes vilja. Flera av de som intervjuats eller som bidragit till datamaterial har ett liknande förhållningssätt där hundens egen vilja ska respekteras och tas i beaktande. Intervjuperson 1 vill låta sin hund vara med och ta beslut något som författarna i nästkommande bokcitat ställer sig mer kritisk till.

“Vår roll är att vara starka och trygga ledare så att hundarna väljer att följa oss och våra initiativ. Detta blir självbelönande och skapar livskvalitet hos hundarna.” (Wedeen & Rödseth, 2012:114)

Citatet visar hur författarna inte tycker att hundens egen vilja är lika viktig att ta hänsyn till och att om hundägaren är den som tar initiativ så leder det till positiva konsekvenser för hunden, men på grund av att det ändå tas upp så tyder det trots det på att det är ett relevant område för människor som tränar hund att tänka över. Detta citat och den föregående fältanteckningen står på vissa sätt emot varandra men resonerar kring samma egenskap, hundens egen vilja och de visar också på en vilja hos båda personerna att göra det som är bäst för hunden utifrån hur de ser på vad som är bäst för hunden. Huruvida hunden ska få ta egna beslut eller om hundägaren ska lyssna till vad hunden vill är ett område som är återkommande i vår data. I nästkommande egenskap, hundens rättigheter, ser vi i det här citatet ur en bok skriven av Malm.

“Jag har en stark övertygelse om alla levande varelsers värde och rätt till sina egna liv, liksom ett rättvisepatos.” (Malm, 2017:58)

Det framgår av citatet att Malm (2017) är mycket övertygad om att även hundens rättigheter ska tas hänsyn till och att de ska behandlas utifrån samma värdegrund som används för människor. Även om de flesta deltagarna i studien inte uttrycker sig på samma sätt så har de en liknande bild som till exempel det som presenteras i den fältanteckning som kommer härnäst.

Hundar är egna individer som också behöver ha ett liv. Intervjuperson 3

Intervjupersonen har här precis som Malm (2017) i citatet innan förklarat att hen anser att hunden som individ har rätt till vissa saker, såsom ett eget liv. De allra flesta i studien uttrycker också tankar kring att hunden ska få uttrycka sin vilja och bli lyssnad på om än i olika hög grad. Både hundens egen vilja och hundens rättigheter har ett samband till varandra i att hunden ska

References

Related documents

Råd för rutiner och underhåll av teleslinga Faktablad som riktar sig till ansvariga med teleslinga i sina lokaler/verksamheter.. Råd rutiner och underhåll av teleslinga (pdf)

Tillsynen riktas mot områden som är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn får den utbildning och omsorg som de har rätt till enligt

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbilden hos gymnasieelever som tränar respektive inte tränar, samt att undersöka om det finns

Vi kommer att utgå ifrån detta perspektiv då vi vill titta på hur en hund kan bidra till att upprätthålla hälsan hos människan och för att se om hundar kan bidra till att

Kommis- sionens arbete för att harmonisera SADR:s lagstiftning med internationella MR-konven- tioner, observera situationen för de mänskli- ga rättigheterna i flyktinglägren och de

Båda dessa synvinklar på utanförskap är av intresse för denna studie då fokus ligger på både individers upplevelser av dem själva som inte fysiskt aktiva samt vad det innebär

Bädd till sin eurasier, ja det är nog en smaksak för både hund och ägare och många eurasier ligger inte gärna på något alls, då de blir för varmt och andra ligger gärna i

En hälsokampanj mot ett mansdominerat företag där merparten av arbetsuppgifterna är av stillasittande art skulle exempelvis kunna vara en bra idé då denna grupp, enligt