Lek och lärande i uterummet vid förskolan

(1)

Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Lek och lärande i uterummet

vid förskolan

Författarnamn

Anna Bråvik, Annika Häsänen

Examensarbete Handledare:

På grundnivå i lärarutbildningen Åke Forsberg

Höstterminen 2010

Examinator:

(2)

Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Examensarbete på grundnivå, 15 högskolepoäng

SAMMANFATTNING

Anna Bråvik och Annika Häsänen

Lek och lärande i uterummet vid förskolan.

Årtal: 2010 Antal sidor: 12

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse. Enkätundersökningen visar att det finns ett behov och intresse av ett häfte med lekfulla och lärande aktiviteter för uterummet. Nyckelord: förskola, uterum, lek, planerade aktiviteter.

(3)

1. Inledning ………1

2. Syfte ………..1

2.1. Avgränsning ……….1

3. Bakgrund ………...2

3.1. Vad säger forskningslitteraturen om lek och lärande? ...2

3.2. Vad säger styrdokumenten om lek och lärande? ………...3

3.3. Vad säger forskningslitteraturen om lek och lärande i uterummet?...3

3.4. Vad säger styrdokumenten om lek och lärande i uterummet? ...4

4. Genomförande ……….5

4.1. Inventering av forskningslitteratur ..………5

4.2. Inventering av planerade aktiviteter ………..6

4.3. Framtagandet av planerade aktiviteter ……….6

4.4. Aktivitetsutövande vid förskolan ………8

4.5. Resultat av enkät- och aktivitetsundersökning ……….8

4.6. Utvärdering av enkät- och aktivitetsundersökning ………...10

5. Diskussion ……….11

6. Referenslista……….13

(4)

1. Inledning

Vi anser att den fria leken är viktig och att den främjar barns sociala utveckling. Vi anser även att den fria leken ska balanseras med en mer planerad aktivitet i barnens utemiljö som är kopplad till förskolans styrdokument. Under vår utbildning på lärarprogrammet samt under vår tid som vikarier har våra tankar väckts om hur man på förskolan kan flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Vårt examensarbete grundar sig i tankar och erfarenheter om att barn har ett stort intresse för skogen och upplevelser ute i närmil-jön. Genom att koppla aktiviteterna för uterummet till läroplanen tror vi att det är lättare för pedagogerna att mer synligt ge barnen en möjlighet att nå strävansmålen. Vi har i detta utvecklingsarbete arbetat fram ett material som innehåller lekfulla och lärande aktiviteter för uterummet, dessa aktiviteter är kopplade till förskolans läroplan.

Det står i Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för förskolan (Lpfö 98,rev.2010 )att:

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lä-randets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestal-tande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (s.6).

2. Syfte

Syftet med detta arbete är att utveckla ett material med planerade aktiviteter för undervis-ning i uterummet i förskolan, samt skapa ett intresse för pedagogerna att flytta ut den pe-dagogiska verksamheten till uterummet.

2.1. Avgränsning

Detta utvecklingsarbete fokuserar på utnyttjandet av uterummet samt lekens betydelse för lärandet. Målgrupp är förskolan.

(5)

3. Bakgrund.

För att ta reda på vad läroplanen för förskolan och vad forskningslitteraturen säger om lekens betydelse för lärandet, samt vilken inverkan uterummet har för lärandet ställs föl-jande frågor; Vad säger forskningslitteraturen om lek och lärande? Vad säger styrdoku-menten om lek och lärande? och vad säger de båda om lek och lärande i uterummet?

3.1. Vad säger forskningslitteraturen om lek och lärande?

Genom lek utvecklas barn språkligt, motoriskt, kreativt, socialt, känslomässigt och intel-lektuellt. Leken för barn är en kunskapskälla, under leken utforskar, bearbetar och expe-rimenterar barn med allt i sin omgivning. Barnen får erfarenheter och kunskaper om hur allt hänger ihop. (Granberg, 2000).

Leken är en bra metod för inlärning och social utveckling. I leken tränar barnet koncentration och iakttagelseförmåga. Leken ger också många tillfällen till kroppsrörelse som tränar barnets grov och fin motorik. Leken skapar många osökta tillfällen till närhet och kroppskontakt. (Jo-hansson, 2004. s.35).

Carlgren (1999) menar att lek och lärande är viktiga aktiviteter i barns värld. Leken intar en stor plats i förskolan både nu och ur ett historiskt perspektiv. Traditionellt har den pe-dagogiska verksamheten innehållit både fri lek och lärarledd lek, men den fria leken har givits en större plats i förskolan. Enligt Vygotskij (Carlgren, 1999) är leken den viktigaste biten för lärande. I leken utvecklar barnen ett medvetande om sin omvärld, vilja, känsla och tanke bildar en helhet. När barnen ser, tolkar och får reflektera kring sin omvärld kan de uppfatta den. Genom leken utvecklas förståelse och mening för händelser och ting. Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2003) skriver att lek handlar om livet, om att upptäcka den fysiska världen. Barn använder språket, kroppen och material för att skapa och ge form åt erfarenheter och genom detta får de en meningsfull värld. Den emotionella utvecklingen berörs i leken. Genom engagemang i leken ges barnen en mängd tillfällen till att göra saker själva. Barnen får då gång på gång prova tills de känner att de lyckats och behärskar något.

Leken är barnens sätt att lära inför livet, i leken uttrycker barnen sin syn på livet. Barnen provar på olika känslor genom leken t.ex. ilska, fara osv. Genom rollekar kan barnen lära sig att vara någon annan eller annat. Om barnen är mitt i en fantasilek skall inte pedago-gen avbryta, men rent praktiskt kan barnen behöva pedagopedago-gens stöd för att utveckla sin lek. Pedagogen kan till exempel hjälpa till att inspirera till låtsasmat, hitta material till byggen osv. (Johansson, 2004).

”Läraren måste både ha en intention om vad barn skall lära sig och kunna upptäcka det i barnens agerande, på så sätt blir lek och lärande en integrerad helhet i förskolans pedago-gik” (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003. s.213).

(6)

3.2. Vad säger styrdokumenten om lek och lärande?

Förskolans verksamhet skall genomsyras av en pedagogik som omfattar trygghet, om-sorg, fostran så att lärandet bildar en helhet. Det pedagogiska skall vara lustfyllt, stimu-lerande och utmanande för barnens utveckling och lärande. Miljön är viktig, den skall vara inbjudande och intresseväckande. Lekan skall främjas samt att det lustfyllda lä-randet skall tas till vara detta för att stärka barnens kunskaper och färdigheter. Kun-skap får barnen i form av fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet. Barnens intressen skall tas till vara, de ska motiveras till att söka kunskaper utifrån sin egen erfarenhets-värld. Det är genom leken som barn söker och tar till sig kunskap. En aktiv samverkan mellan lärare och barn är en förutsättning för att utveckling och lärande skall ske. För-skolan skall ge barnen en stadig grund att stå på så att barnen kan utveckla tilltro till sin egen förmåga som lärande och skapande individer. Vägledning och stimulans är viktigt för att barnen på egen hand erövra nya kunskaper och insikter. Olika språk och kunskapsformer skall balanseras så att lärandet bildar en helhet. (Lpfö 98,rev.2010).

3.3. Vad säger forskningslitteraturen om lek och lärande i

ute-rummet?

Brugge (2007) menar att begreppet utomhuspedagogik kan tolkas på olika sätt.

Utomhuspedagogik är ett förhållningsätt där lärande fungerar som ett växelspel mellan upplevelser och reflektion kring konkreta erfarenheter i vardagliga situationer. Utomhus-pedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär att lärandet flyttas ut till närmiljön, natur- och kulturmiljön. Det skall finnas en balans mellan sinnen och fakta så att det blir till en helhet. Viktigt är även att miljön lyfts fram och får en betydelse för lärandet.

Leken är viktig, genom att leka ute i naturen får barnen upplevelser och lär av dessa. För att förstärka lärandet kan man som pedagog använda sig av dramalekar och med dessa dramalekar förstärka barnens upplevelser. Först när barnen gjort kunskapen till sin har den betydelse för barnen. (Johansson, 2004)

Forskningslitteraturen visar på att utomhusverksamhet och rörelse är positivt för barnens hälsa, motorik och för lärandet. Naturen erbjuder många möjligheter, i uterummet kan barnen uppleva och lära med alla sinnen; syn, hörsel, smak, lukt och känsel.(Brugge et al., 2007).

Johansson (2004) menar att genom att använda oss av våra fem sinnen blir kunskap lätta-re att förstå och stannar kvar i våra minnen. Kunskap är något som vi hämtar ute i verklig-heten och därför är det viktigt att låta barnen lära i både ute- och innerummet.

Genom forskning har man kommit fram till att små barn mellan tre och sex år har en stor kapacitet att lagra information som kommer att finnas där hela livet. Det är därför viktigt att vi pedagoger låter barnen möta naturen redan vid låg ålder. I vår moderna tid då all slags media så som TV, datorer osv. tar stor plats i barns vardagliga liv är det extra viktigt att låta barnen uppleva uterummet och naturen som en naturlig del i deras liv. (Johansson,

(7)

Granberg (2000) menar att barn måste ges stora möjligheter både till fri lek och till plane-rade lekar utomhus, förskolan skall även erbjuda barn ett rikt utbud av roliga och intresse-väckande aktiviteter som är valda utifrån ett miljömedvetet perspektiv. Granberg skriver om fördelarna med att barnen skall vistas ute mycket. Barnen håller sig friskare och de tränar till bättre motorik. Koncentrationsförmågan ökar och det blir mindre konflikter, barnens skilda intressen och behov krockar inte i samma grad som vid trängre utrymmen inne. Vidare skriver Granberg att verksamhet som vanligtvis hålls inomhus kan flyttas till uterummet, men att inte pedagogiken och metodiken lämnas kvar inomhus. Man kan vän-da de traditionella vistelsemönstren för inomhus aktiviteter, till att ha dem ute istället.

Brugge (et al.2007) talar om att i naturen har lärandet inga gränser, naturen bjuder in till ett lustfyllt lärande där bara fantasin sätter gränser. Uterummet bör användas som ett komplement till det traditionella klassrummet och den traditionella pedagogiken, då forskning visar på att ”barns hälsa, motoriska utveckling och koncentrationsförmåga ökar i en variationsrik och naturpräglad utomhusmiljö.”(s.31)

3.4. Vad säger styrdokumenten om lek och lärande i

uterum-met?

Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Ut-omhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i natur-miljö. (Lpfö 98, rev. 2010 s.7).

Sammanfattningsvis kan vi efter att ha läst forskningslitteraturen och läroplanen för för-skolan säga att; leken är viktig för barns utveckling och lärande. Vi kan även konstatera att uterummet har en positiv inverkan på lärandet.

(8)

4. Genomförande

Ett utarbetat och framtaget material med planerade aktiviteter för uterummet har lämnats till en förskola. Detta för att se om det finns ett intresse och behov av planerade aktiviteter för uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna se att strävansmålen tillgodoses i förskolan. Det har även lämnats ut en enkätundersökning med öppna frågor där pedagogerna efter utförd aktivitet skall utvärde-ra materialet de har fått. I enkäten informeutvärde-ras pedagogerna om att aktiviteten samt enkät-undersökningen är frivillig och anonym. Pedagogerna fick syftet beskrivet med undersök-ningen och att det är ett underlag för examensarbete .

4.1. Inventering av forskningslitteratur

För att ta reda på vad forskningslitteraturen säger om lek och lärande i uterummet besök-tes Hallstahammars bibliotek. Där fanns böcker om uterummets betydelse:

 Friluftslivets pedagogik: för kunskap, känsla och livskvalitet. (Brugge et al., 2007)I denna bok tas det bland annat upp att i naturen har lärandet inga gränser, naturen bjuder in till ett lustfyllt lärande där bara fantasin sätter gränser hur dess resurser kan användas.

 Små barns utevistelse – naturorientering, lek och rörelse. (Granberg, 2000)I

den-na bok talar författaren att barn måste ges stora möjligheter både till fri lek och till planerade lekar utomhus, förskolan skall även erbjuda barn ett rikt utbud av roliga och intresseväckande aktiviteter som är valda utifrån ett miljömedvetet perspektiv.

 Bland stubbar och kottar: med barnen i mulleskogen. (Johansson, 2004). I denna

bok tar författaren upp att kunskap är något som vi hämtar ute i verkligheten och därför är det viktigt att låta barnen lära i både ute- och innerummet. Det är viktigt att låta barnen uppleva uterummet och naturen som en naturlig del i deras liv.

 Det lekande lärande barnet – i en utvecklingspedagogisk teori. (Pramling

Samu-elsson & Asplund Carlsson, 2003) I denna bok beskrivs det lekande lärande barnet. Att barn skapar mening och förståelse för sin omvärld i interaktion med andra barn och vuxna.

 Miljöer för lärande. (Carlgren, 1999) I den här boken behandlas pedagogiska

samheter i förskolan. Fokus ligger på olika utformningar av den praktiska verk-samheten samt betydelsen av detta för barnens lärande.

(9)

4.2. Inventering av planerade aktiviteter

Sökandet efter en liknande produkt med planerade aktiviteter för uterummet, som är kopplade till läroplanens strävansmål i förskolan har inte hittats. Inspiration till idéerna och utformandet av de planerade aktiviteterna för uterummet kommer från erfarenheter från Mälardalens högskola, Eskilstunas naturskola och exkursionsdagarna från inriktning naturvetenskap och teknik. I framtagandet av de planerade aktiviteterna har Lpfö98 rev. 2010, använts för att se att aktiviteterna uppfyller strävansmålen.

4.3. Framtagandet av planerade aktiviteter

Idé om planerade aktiviteter för uterummet började ta form under tiden som vikarier på en förskola, eftersom uterummet inte utnyttjades till fullo. Funderingar uppstod om hur den pedagogiska verksamheten där lek och lärande bildar en helhet skulle kunna flyttas ut till uterummet. Under utbildningens gång har en djupare insikt och förståelse om vad läropla-nen säger rotat sig. Även en djupare förståelse för lekens betydelse samt inspiration om vad man kan göra med barn i uterummet har fått sitt fäste. Med denna kunskap har ett material med planerade aktiviteter med fokus på aktiviteter i uterummet. Några av de pla-nerade aktiviteterna har utövats ute på den verksamhetsförlagda utbildningen. Aktivite-ten ”Repet” har utförts inom det naturveAktivite-tenskapliga ämnet i form av hållbar utveckling, där syftet var att arbeta med sophantering om vad man får och inte får kasta i naturen. Re-pet har även utförts i ämnet teknik. Där belystes olika föremål inom köksteknik t.ex. gaffel, kniv, visp. Barnen har fått utveckla sin förståelse om teknik och reflekterat kring dessa be-grepp. Det aktiviteter som inte är utförda men som är inom det naturvetenskapliga ämnet är bland annat aktiviteterna ”plockepinn” och ” bygga geometri”. I dessa två aktiviteter får barnen arbeta med matematik samt komma i kontakt med begrepp inom naturvetenskap så som att bygga med naturmaterial. Som det skrivs i Friluftslivets pedagogik- för

kun-skap, känsla och livskvalitet har friluftsliv blivit en viktig del i industrisamhällets

förhål-lande till naturen där många frågor som miljöproblem, resursanvändning och global för-delning bearbetas. Med uterummet som utgångspunkt finns även möjlighet att närma oss andra ämnesområden och få förståelse för att bättre kunna bearbeta detta i förskolan. Ute-rummet ger utmaningar där man får använda sig av sin kreativitet, förmåga att lösa pro-blem och gemensamt klara av svårigheter (Brugge, 2007).

De planerade aktiviteterna är uppbyggda på följande vis:

 Aktivitetens huvudrubrik

 Hur aktiviteten genomförs

 Materialåtgång

 Tipsruta för pedagogen

 Koppling till läroplanen

Nedan beskrivs de två aktiviteter som lämnades ut till en förskola i samband med enkät-undersökningen. Samtliga av de planerade aktiviteterna är uppbyggda med samma grund-tanke.

(10)

Aktivitet 1: ”Leta vantar”

Denna aktivitet går ut på att barnen får varsin vante i papper, den andra vanten i paret hängs/läggs ut i skogen/på gården. Det gäller för barnen att hitta den andra vanten så att de får ett par. Grundmaterialet till denna aktivitet är papper, sax och snöre. I tipsrutan kan pedagogerna se hur denna aktivitet kan göras ämnesinriktad samt se att barnen får möj-lighet träna på samarbete, minnesträning och koncentrationsförmåga.

Slutligen kopplas denna aktivitet till läroplanen. Förskolan skall sträva efter att varje barn:

 Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

 Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

 Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp.

 Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

 Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sam-manhang.

Idén till denna aktivitet kommer från våra VFU-platser, en av förskolorna hade bilder på vantarna. Vi utvecklade denna aktivitet till att bli mer ämnesinriktad, genom denna aktivi-tet får barnen chans till att utveckla det man strävar efter enligt läroplanen.

Aktivitet 2: ”Upptäcktsresan”

Upptäcktsresan fungerar som en tipspromenad där varje hållplats är kunskapsutvecklande. Barnen får gå en snitslad bana som innefattar sex stycken hållplatser, några hållplatser är förbestämda andra har valfri placering. Vid varje hållplats finns det ett brev som beskriver kortfattat om vilket djur som lever eller håller till där samt ett svar på baksidan av brevet i form av en bild på djuret.

Slutligen kopplas denna aktivitet till vad läroplanen säger att förskolan skall sträva efter för varje barn:

 Utvecklar sin förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur.

 Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

 Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfatt-ningar.

 Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Den här aktiviteten har utvecklats på egen hand och den är riktad till naturvetenskapsäm-net.

(11)

4.4 Aktivitetsutövande vid förskolan

Ett material har lämnats ut med planerade aktiviteter för uterummet till en förskola. Den-na förskola består av fyra avdelningar varav två är för yngre barn, 1-3 år och två är för äldre barn, 3-5år.

De yngre barnen fick ett material innehållande ”Leta vantar”, denna aktivitet går ut på att barnen får varsin vante i färgat papper, den andra vanten i paret hängs/läggs ut i sko-gen/på gården. Det gäller för barnen att hitta den andra vanten så att de får ett par. (bilaga 3).

De äldre barnen fick ett material innehållande ”Upptäcktsresan”, Upptäcktsresan fungerar som en tipspromenad där varje hållplats är kunskapsutvecklande. Barnen får gå en snits-lad bana som innefattar sex stycken hållplatser, några hållplatser är förbestämda andra har valfri placering. Vid varje hållplats finns det ett brev som beskriver kortfattat om vilken djur som lever eller håller till där samt en bild på djuret på baksidan av brevet. (bilaga 4).

4.5 Resultat av enkät- och aktivitetsundersökning

Enkäter (bilaga 2) lämnades ut med öppna frågor i samband med utlämnandet av materia-let med planerade aktiviteter för uterummet. Syftet med enkäterna var att få svar på:

 Gick den planerade aktiviteten att utföra?

 Vad gick bra?

 Vad gick mindre bra?

 Finns det intresse av att ha tillgång till ett häfte med planerade aktiviteter för ute-rummet på er avdelning?

Svaren redovisas avdelningsvis i nedanstående kolumner, avdelningarna namnges med 1, 2, 3 och 4. Avdelning 1 och 2 är de yngre barnen, avdelning 3 och 4 är de äldre barnen.

Avdelning 1

Denna avdelning hade inte utfört aktiviteten på grund av personalbrist. Men sva-rade på en av frågorna i enkäten.

4) Finns det intresse av att ha tillgång till ett häfte med planerade aktiviteter för uterummet på er avdelning?

Svar: Pedagogerna hade läst igenom materialet men inte utfört aktiviteten.

De anser dock att det finns ett behov av planerade aktiviteter för uterummet, och att de gärna skulle ha ett färdigt häfte på avdelningen.

(12)

9

Avdelning 2

1) Gick den planerade aktiviteten att utföra?

Svar: Ja, en bra aktivitet att använda sig av i verksamheten. 2) Vad gick bra?

Svar: Barnen upplevde aktiviteten som ett positivt och spännande moment.

De tre äldsta barnen födda -08 klarade av att utföra aktiviteten som den var tänkt, att para ihop rätt färg. Pedagogerna såg denna aktivitet som en bra samarbetsövning då de äldre barnen hjälpte de yngre att hitta rätt vantar.

3) Vad gick mindre bra?

Svar: Aktiviteten utfördes både utomhus och inomhus med skilda resultat.

Det var mindre bra att utföra aktiviteten utomhus på grund av vinterkylan. Barnen hade svårt att greppa ”aktivitetsvantarna” då de hade egna tjocka van-tar på händerna.

Svar: Pedagogerna tycker att ett häfte med planerade aktiviteter för

uterum-met skulle vara ett bra komplement till deras ordinarie material.

Avdelning 3

Svar: Ja, på den här avdelningen utfördes aktiviteten utefter en promenadväg

där det växer lite olika sorts träd. De ville att det skulle finnas bland annat en gran eftersom en av frågorna handlade om gran/grankottar. Barnen fick svara en och en på frågorna.

2) Vad gick bra?

Svar: Pedagogerna upplevde att aktiviteten gick bra och att bilderna var en

stor hjälp till texten.

3) Vad gick mindre bra?

Svar: Barnen tolkade frågan Vem är jag?, som att det var den vuxne man

ta-lade om. Pedagogerna tyckte att naturtrogna bilder skulle vara bättre än teck-nade bilder.

Svar: Pedagogerna tycker det skulle vara roligt med tillgång till ett häfte med

(13)

11

4.6 Utvärdering av enkät- och aktivitetsundersökning

Efter sammanställning av enkätundersökningarna har vi kommit fram till att våra plane-rade aktiviteter för uterummet är genomförbara.

Av undersökningen framgick det att pedagogerna på de olika avdelningarna har utfört ak-tiviteterna på olika sätt. En avdelning kom fram till att det inte är bra att utföra aktivite-ten ”Upptäcktsresan” med för stor barngrupp. En annan avdelning tyckte att frågorna inte var tillräckligt tydliga för barnen, samt att bilderna borde vara naturtrogna, ej tecknade. Dessa åsikter tar vi till oss och tänker på när vi fortsätter att utforma vårt material. När vi hade lämnat ut vår enkät insåg vi att frågan: Vad tycker ni om att aktiviteterna är kopplade till läroplanen? skulle ha varit med. Vi beslöt oss då för att ta den frågan muntligt när vi samlade in materialet. Pedagogerna tyckte det var bra att aktiviteterna var kopplade till läroplanen då de tydligt kunde se att strävansmålen blev tillgodosedda.

Det finns ett stort intresse av att ha tillgång till ett häfte med planerade aktiviteter för ute-rummet på denna förskola. Pedagogerna säger att materialet är ett bra komplement till deras ordinarie verksamhet.

Vår undersökning visar att våra planerade aktiviteter är genomförbara och att de skapade ett intresse på förskolan.

Avdelning 4

Svar: Ja, Inför aktiviteten trodde pedagogerna att frågorna skulle vara lite svåra

för barnen att svara rätt på, men det visade sig att barnen inte hade några pro-blem att tyda frågorna.

2) Vad gick bra?

Svar: Barnen var ivriga och förväntansfulla och klarade av aktiviteten bra. 3) Vad gick mindre bra?

Svar: Pedagogerna insåg att det inte gick att ha för stora grupper med de yngre

barnen i gruppen vid sådana här aktiviteter.

4) Finns det intresse av att ha tillgång till ett häfte med planerade ak-tiviteter för uterummet på er avdelning?

Svar: Pedagogerna vill gärna ha mer planerade aktiviteter för uterummet, det är

(14)

5. Diskussion

Från egna erfarenheter har vi sett att det på förskolorna finns material till utelekar. Vi kan dock inte se att dessa material har en tydlig beskrivning på vad leken ger ur ett lärande perspektiv. I våra planerade aktiviteter har vi en tydlig beskrivning på vad barnen får ut av leken i form av läroplansmål. I läroplanen för förskolan står det att flödet av barnens tan-kar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 rev.2010.) Vi tar hänsyn till detta och upplever att barnens erfarenheter från den fria leken tillsammans med våra planerade aktiviteter ger ett meningsfullt lärande om man utgår från barnens egna intressen och följer upp dessa i en planerad aktivitet. Den planerade aktivite-ten ”Upptäcktsresan” kan t.ex. användas när man ser att barnen själv har kommit igång med en lek om djur. Även Pramling talar om att pedagoger måste ha en intention om vad barnen skall lära sig, och upptäcka det i barnens lek. På så sätt bildar leken och lärandet en helhet menar författaren. Det Pramling skriver styrker våra tankar om att leken och läran-det skapar mångfald. Vi anser även att en planerad aktivitet skall vara intresseväckande men att den inte skall avbryta en pågående fri lek, man bör väga av när, var och hur den skall göras.

Björklind (2008) förespråkar att leken har stor betydelse för barnens utveckling och läran-de. Hon talar om att lek kan vara den fria leken liksom en organiserad instrumentell lek. I den fria leken utforskar barnen sin omgivning och människorna kring dem. Barnen lär även känna sig själva och utvecklar en självtillit genom den fria leken. Den styrda leken är för att lära något särskilt till exempel leka för att lära, lek som följer regler, grovmotorik, finmotorik, minne och övningar i olika ämnen. De kompetenser som utvecklas och tränas genom lek är språket, självförtroendet, kreativiteten, problemlösning samt självbilden och den kommunikativa förmågan. När Björklind talar om den styrda leken jämställer vi det med våra planerade aktiviteter, i dessa får barnen lära något särskilt, de får leka för att lära Genom detta utvecklingsarbete har vi belyst att barnens utveckling främjas genom lek i uterummet. Leken har stor betydelse för inlärning och social utveckling.Vi anser att lek och lärande i förskolan ska balanseras mellan fri lek och planerade aktiviteter som är kopplade till läroplanen. Intentionen med detta utvecklingsarbete är att skapa ett intresse för pedagogerna att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Traditionellt har den pedagogiska verksamheten innehållit både fri lek och lärarledd lek, men den fria leken har givits en större plats i förskolan. Med bara fri lek når man inte strävansmålen i samma utsträckning som med planerade aktiviteter anser vi. Det står i läroplanen för för-skolan att barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Vår förhoppning är att genom planerade aktiviteter stimulera barnens egna aktiviteter och öka deras kompetens.

I rapporten ställer vi oss frågan om varför den pedagogiska verksamheten inne inte utnytt-jas i samma utsträckning i uterummet. Våra erfarenheter säger oss att uterummet är ett bra pedagogiskt forum. Vi tror på fördelarna med att vända traditionella vistelsemönster för inomhusaktiviteter till att ha dem mer ute istället. Forskning visar på fördelar med att barn är ute mycket, de håller sig friskare, de tränar sig till bättre motorik och koncentra-tionsförmågan ökar. Det blir mindre konflikter då barns skilda intressen och behov inte krockar i samma grad ute som inne.

(15)

Läroplanen säger inte mycket om lek och lärande i uterummet. Den beskriver endast att barn ska ges utrymme för egen aktivitet såväl inomhus som utomhus, och att det skall ges möjlighet till lek i både planerad miljö och naturmiljö.

Att inte uterummet nämns mer i läroplanen tycker vi är märklig då forskningslitteraturen visar och lyfter fram uterummets betydelse för lärandet i en större utsträckning. Vår för-hoppning med detta utvecklingsarbete är att pedagoger skall inspireras till att flytta den pedagogiska verksamheten till uterummet. Vi anser att barnens fria lek skall få chans att vidareutvecklas, med lekfulla och lärande aktiviteter tror vi att lärandet blir mer synligt för pedagogerna och barnen får lära under lekfulla former.

(16)

6. Referenslista

Brugge, Britta. Glantz, Matz. och Sandell, Klas. (red) (2007). Friluftslivets pedagogik: för

kunskap, känsla och livskvalitet. 3.uppl. Kapitel 2, Stockholm: Liber.

Björklind, E. Mälardalens Högskola 2008, föreläsning

Carlgren, Ingrid (1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur

Granberg, A. (2000). Små barns utevistelse – naturorientering, lek och rörelse, Stock-holm: Liber AB.

Johansson, S. (2004). Bland stubbar och kottar: med barnen i mulleskogen. Ny rev. Uppl. Sollentuna: Napema.

Pramling Samuelsson, I & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet - i en

utvecklingspedagogisk teori.

Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för förskolan, Lpfö -98. Stockholm: Skolver-ket. Rev.2010

(17)

7. Bilagor

Bilaga 1

Hej!

Vi är två studenter, Anna Bråvik och Annika Häsänen, som studerar på Mälardalenshögs-kola. Vi studerar sista terminen på Lärarprogrammet, inriktning naturvetenskap och tek-nik för tidigare år.

I vårt examensarbete har vi valt att belysa vikten av att utnyttja uterummet.

Vårt arbete med innehållet, planerade aktiviteter, skall ses som ett stöd om vad man kan göra ute i naturen på förskolans utedagar. Med våra planerade aktiviteter är det meningen att pedagoger lätt och effektivt skall kunna ta fram en eller fler aktiviteter och ta med sig ut i naturen och se dem som ett komplement till den fria leken.

Vår undran är om er förskola är intresserade av att prova på en eller flera av våra aktivite-ter.

Vi tillhandahåller allt material samt beskrivning till aktiviteten. Syftet med förfrågan är att personalen på er förskola skall genomföra aktiviteten i barngruppen samt göra en utvärde-ring av aktiviteten, vad gick bra vad gick mindre bra, vad/hur kan vi utveckla aktiviteten. Kan ett häfte med olika aktiviteter för uterummet vara av intresse att ha på er förskola? Vi vore mycket tacksamma om ni vill delta i den aktivitet som vi föreslår och som kommer att ha stort värde för att avsluta våra studier. Vår förhoppning är att detta material för-hoppningsvis kan ge er inspiration.

(18)

Bilaga 2

Utvärdering av aktivitet

1) Gick den planerade aktiviteten att utföra? Markera ert svar.

 Ja

 Nej

2) Vad gick bra? Utveckla ert svar på bifogat papper.

3) Vad gick mindre bra? Utveckla ert svar på bifogat papper.

4) Finns det intresse av att ha tillgång till ett häfte med planerade aktiviteter för uterum-met på er avdelning? Svar på bifogat papper.

5) Markera vilken grupp aktiviteten är utförd i? Yngre barn Äldre barn

Denna enkät är anonym och frivillig, den är enbart ett underlag i studie syfte. Ni kan när som helst avbryta er medverkan. Senast den 30/11 vill vi att enkäterna ska vara klara, vi kommer under denna dag och hämtar dem.

Tack för er medverkan.

(19)

Bilaga 3

”Leta Vantar”

Aktivitet

Denna aktivitet går ut på att barnen får varsin vante i papper, den andra vanten i paret hängs/läggs ut i skogen/på gården. Det gäller för barnen att hitta den andra vanten så att de får ett par. Vantarna kan ha olika färger, bilder på olika ting osv. (se tipsruta).

Material

Papper, bilder, sax, snöre, färgpennor, lamineringsmaskin och plast för inplastning.

Lpfö 98 rev. 2010 säger att förskolan skall sträva efter att varje barn:  Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Tipsruta

Denna aktivitet går att göra ämnesinriktad.

 Teknik: Bilder på husgeråd t. ex kniv, gaffel, visp osv.

 Naturvetenskap: Bilder på djur, växter, svampar.

 Matematik: Siffror, tärningsprickar, geometriska former.

 Svenska: Färger, sagofigurer, bokstäver.

Denna aktivitet kan anpassas till alla åldrar. Barnen kan med fördel delas in i par och får då träning i att samarbeta. Barnen får upptäcka och lära om teknik, naturve-tenskap, matematik och svenska. Träna minnet och koncentration samt träna grovmotorik.

(20)

Bilaga 4

”Upptäcktsresan”

Aktivitet

Upptäcktsresan fungerar som en tipspromenad där varje hållplats är kunskapsutvecklande. Barnen får gå en snitslad bana som innefattar sex stycken hållplatser, några hållplatser är förbestämda andra har valfri placering. Vid varje hållplats finns det ett brev som beskriver kortfattat om vilket djur som lever eller håller till vid hållplatsen det finns även ett svar på baksidan av brevet i form av en bild på djuret.

1) Hej, jag brukar hålla till vid det här trädet för här finner jag grankottar som jag kan skala och äta. Vem är jag? ( Ekorren).

2) Hej, här nere i jorden slingrar jag mig och gör gångar, jag blir ledsen när man sätter mig på kroken. Vem är jag?( Masken).

3) Hej, i det här trädet brukar jag stå och hacka i barken, jag kan flyga och är svart och vit och lite röd på huvudet. Vem är jag? ( Hackspetten).

4) Hej, jag brukar besöka dig på påsken annars skuttar jag runt här i skogen. Vem är jag? (Haren).

5) Hej, jag är stor och har stora horn, ni kanske har åkt bil och sett mig på skyltar vid vägkanten. Vem är jag? (Älgen).

6) Hej, jag ringlar fram och när ni hör ssss…sssss, kanske ni blir rädda för mig. Men jag känner era fotsteg och ringlar då iväg. Vem är jag? (Ormen).

Material

Papper, pennor, bilder på djur, plastfickor, snöre, snitslar, ett rep eller annan markering för att visa banan.

Lpfö 98 rev. 2010 säger att förskolan skall sträva efter att varje barn:

 Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Tipsruta

I den här upptäcktsresan belyses det naturvetenskapliga ämnet med begrepp och samband. Upptäcktsresan går att göra i andra ämnen eller teman samt för olika nivåer och åldersgrupper.

(21)

(22)

Anna Bråvik & Annika Häsänen

Förord

Detta häfte är riktat till förskolan. Innehållet är lekfulla och lärande aktiviteter som vi hop-pas skall ses som ett inspirationshäfte till att flytta ut det lekfulla lärandet till uterummet. Aktiviteterna i detta inspirationshäfte är framtagna genom upplevelser från våra verksam-hetsförlagda utbildningsplatser och från exkursionsdagar på lärarprogrammet. Vi har till viss del vidareutvecklat dessa aktiviteter för att få in så många ämnen som möjligt i varje aktivitet. Materialet till dessa aktiviteter är lätta att tillverka och tanken är att det inte ska ta allt för mycket av pedagogernas värdefulla tid.

(23)

Innehållsförteckning

Aktivitet 1: ”Leta vantar” ………1

Aktivitet 2: ”Upptäcktsresan” ………..2

Aktivitet 3: ”Spindelnätet” ………...3

Aktivitet 4: ”Bygga geometri” ……….4

Aktivitet 5: ”Gömma föremål” ………..5

Aktivitet 6: ”Grovmotorikbana i skogen” ……….6

Aktivitet 7: ”Känna naturen i påsen” ………..7

(24)

Aktivitet 10: ”Tallriksstafetten”………10

Aktivitet 11: ”Repet” ………11

Aktivitet 12: ”Tärningen” ……….12

Aktivitet 13: ”Skogens skatter” ……….13

1

Aktivitet 1

”Leta vantar”

Aktivitet

Denna aktivitet går ut på att barnen får varsin vante i papper, den andra vanten i paret hängs/läggs ut i skogen/på gården. Det gäller för barnen att hitta den andra vanten så att de får ett par. Vantarna kan ha olika färger, bilder på olika ting osv. (se tipsruta).

Material

(25)

2

Aktivitet 2

”Upptäcktsresan”

Aktivitet

Upptäcktsresan fungerar som en tipspromenad där varje hållplats är kunskapsutvecklande. Barnen får gå en snitslad bana som innefattar sex stycken hållplatser, några hållplatser är förbestämda andra har valfri placering. Vid varje hållplats finns det ett brev som beskriver kortfattat om vilket djur som lever eller håller till vid hållplatsen det finns även ett svar på baksidan av brevet i form av en bild på djuret.

7) Hej, jag brukar hålla till vid det här trädet för här finner jag grankottar som jag kan skala och äta. Vem är jag? ( Ekorren).

Denna aktivitet går att göra ämnesinriktad.

 Teknik: Bilder på husgeråd t. ex kniv, gaffel, visp osv.

 Naturvetenskap: Bilder på djur, växter, svampar.

 Matematik: Siffror, tärningsprickar, geometriska former.

 Svenska: Färger, sagofigurer, bokstäver.

Denna aktivitet kan anpassas till alla åldrar. Barnen kan med fördel delas in i par och får då träning i att samarbeta. Barnen får upptäcka och lära om teknik, natur-vetenskap, matematik och svenska. Träna minnet och koncentration samt träna grovmotorik.

(26)

mig på kroken. Vem är jag?( Masken).

9) Hej, i det här trädet brukar jag stå och hacka i barken, jag kan flyga och är svart och vit och lite röd på huvudet. Vem är jag? ( Hackspetten).

10) Hej, jag brukar besöka dig på påsken annars skuttar jag runt här i skogen. Vem är jag? (Haren).

11) Hej, jag är stor och har stora horn, ni kanske har åkt bil och sett mig på skyltar vid vägkanten. Vem är jag? (Älgen).

12) Hej, jag ringlar fram och när ni hör ssss…sssss, kanske ni blir rädda för mig. Men jag känner era fotsteg och ringlar då iväg. Vem är jag? (Ormen).

Material

Papper, pennor, bilder på djur, plastfickor, snöre, snitslar, ett rep eller annan markering för att visa banan.

 Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. 3

Aktivitet 3

”Spindelnätet”

Aktivitet

I den här leken/övningen ska barnen stå i en rund ring och kasta ett garnnystan kors och tvärs till varandra. Den som börjar kasta håller fast i garnets ände och kastar sedan nysta-net till nästa kamrat som i sin tur tar tag i garnysta-net, håller fast och kastar vidare till nästa kamrat. Innan man kastar ska man tala om vad man tycker om t. ex ”jag tycker om att vara på förskolan”. När man kastar garnnystanet till sin kompis frågar man ”vad tycker du om?”. När alla i ringen har kastat har garnnystanet bildat ett mönster, det liknar ett spin-delnät. Avslutningsvis sjunger man imse vimse spindel.

Tipsruta

I den här upptäcktsresan belyses det naturvetenskapliga ämnet med begrepp och samband. Upptäcktsresan går att göra i andra ämnen eller teman samt för olika nivåer och åldersgrupper.

(27)

Ett garnnystan.

Lpfö 98 rev. 2010 säger att förskolan skall sträva efter att varje barn:  Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar.

 Utvecklar sin motorik och koordinationsförmåga.

 Utvecklar sitt ord och begreppsförråd och förmågan att leka med ord.

4

Aktivitet 4

”Bygga geometri”

Aktivitet

Barnen får i denna aktivitet se över naturens resurser i byggandet av geometriska figurer. Av pinnar, stenar eller grankottar kan barnen bygga cirklar, trianglar, kvadrater och rek-tanglar. Barnen kan med hjälp av bilder på geometriska figurer läsa av och se hur de ser ut.

Material

Olika långa pinnar, grankottar, tallkottar, stenar, grässtrån. Detta material kan barnen själva leta på eller så samlar man in material tillsammans. Bilder på geometriska figurer.

Tipsruta

I den här leken/övningen kan pedagogen ge styrda frågor och arbeta ämnesinteg-rerat.

 Matematik: Den första som kastar säger siffran 1, den andra säger siffran 2 osv.

 Svenska: Automatiskt får man in språket.

 Naturvetenskap: När man kastar benämns något som finns/lever i naturen. Den här leken/övningen tränar barnen samarbetsförmågan, koordinationsför-mågan samt förkoordinationsför-mågan att uttrycka tankar, ord och begrepp.

(28)

 Utvecklar sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord och förståel-sen av symboler samt deras kommunikativa funktioner.

 Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.

 Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.

5

Aktivitet 5

”Gömma föremål”

Aktivitet

Denna aktivitet går ut på att man gömmer ett föremål i ett avgränsat område i skogen. Barnen får leta efter föremålet och den som hittar får sedan gömma om föremålet.

Material

Ett föremål. Föremålet kan vara en halsduk, julgranskula eller något aktuellt som är kopp-lat till det som man arbetar med i barngruppen t. ex djur, färger, geometriska figurer, ma-tematiska begrepp eller tekniska föremål.

Denna aktivitet kan även göras med ett garnnystan. Garnnystanet rullas/kastas mellan alla barn eller i mindre grupper. Barnen får själva komma överens om vil-ken figur som skall formas. Skickas garnnystanet runt barnen som står i en ring får barngruppen en cirkel av garnnystanet till slut.

Tanken med ett garnnystan är även att barnen själva kan utforska och laborera och försöka se de oändligt många mönster man kan göra när man kastar i olika rikt-ningar.

(29)

Lpfö 98 rev. 2010 säger att förskolan skall sträva efter att varje barn:  Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

 Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, samt ta ansvar för gemen-samma regler.

 Utvecklar förmågan att lyssna, berätta och reflektera.

6

Aktivitet 6

”Grovmotorikbana i skogen”

Aktivitet

I denna aktivitet gör man en grovmotoriksbana i skogen alternativt på gården. Barnen skall i denna bana klättra upp för en backe, gå upp på en sten och hoppa jämfota ner, krypa eller åla under en trädgren, springa slalom mellan stenar eller träd, gå balansgång på en trädgren som ligger på marken, hoppa en sträcka på ett ben (görs med fördel på en stig), hänga i en trädgren (hur länge orkar man hänga), de större barnen kan hoppa bock över varandra, de mindre barnen kan träna på att rulla, springa så fort man kan på en given sträcka in i ”mål”.

Material

Denna aktivitet går att göra ämnesinriktad samt kan föremålet beskrivas innan genom att pedagogen lyfter och belyser begrepp om föremålet.

 Teknik: Föremålet man gömmer kan vara ett garnnystan, en sked, ett ljus osv.

 Naturvetenskap: Ett gosedjur eller en växt osv.

 Matematik: Geometriskfigur, en större tärning eller linjal osv.

 Svenska: En bokstav, en bok eller bild på sagofigur.

Denna aktivitet går att anpassa till alla åldrar, större material som är lättare att hitta till de yngre barnen något svårare till de äldre barnen. I aktiviteten tränar barnen sin iakttagelse förmåga samt sin koncentrationsförmåga. Momentet inne-fattar även träning på turtagning och att ta emot instruktioner.

(30)

 Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståel-se för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

7

Aktivitet 7

”Känna naturen i påse”

Aktivitet

I denna aktivitet får barnen gå ut i skogen och plocka olika naturföremål, t.ex. kottar, löv, gräs osv. Föremålen som barnen har hittat läggs ner i en tygpåse. Barnen ställer sig i en ring och påsen skickas runt. Varje barn sticker ner handen och känner på ett föremål i på-sen och försöker komma på vad det är. När de har gissat ska de ta ut föremålet ur påpå-sen och se om de gissade rätt. Här gäller det för barnen att komma ihåg vilket föremål man kände i påsen. När alla har känt klart ska varje barn gå ut i skogen och leta på ett likadant föremål som de fick i påsen

Material

Tipsruta

Grovmotorikbanan gör sig bäst i skogen men den kan även anpassas till gården på förskolan.

 Gymnastik: Träning av grovmotorik, styrka, koordination, kondition

 Naturvetenskap:När man förklarar hur banan går till benämner man alla naturens hjälpmedel vid namn.

Denna aktivitet kan anpassas till alla åldrar. Här tränar vi grovmotorik: klättra, hoppa på ett ben, åla, krypa, hoppa jämfota, balansera, koordinera, hänga, rulla, stödja, styrka, samarbete samt att springa.

(31)

Föremål man hittar i skogen, tygpåse

 Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och för-stå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

8

Aktivitet 8

”Plockepinn med pinnar man hittar ute”

Aktivitet

Tillsammans samlar barn och pedagoger ihop pinnar av olika längd och tjocklek, därefter läggs alla pinnar i en stor hög huller om buller. Barnen samlas i en ring runt högen med pinnar, i tur och ordning får de ta varsin pinne och när man tar en pinne ska helst inte de andra pinnarna röra sig, men det är svårt.

Material

Pinnar från naturen.

Tipsruta

Denna aktivitet kan anpassas till alla åldrar. Här tränar vi känselsinnet (taktil per-ception), finmotorik, koncentration, minnet, grovmotorik

 Gymnastik: Träning av grovmotorik, finmotorik

 Naturvetenskap: Talar om vad alla föremål heter

 Svenska: Tala och diskutera

Tipsruta

I den här övningen tränar vi på samarbetsförmåga, koncentration, finmotorik, observation och att ta till sig instruktioner.

 Matematik: Längder och form

(32)

 Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga.

9

Aktivitet 9

”Krama träd”

Aktivitet

Alla barnen utom ett barn väljer ut varsitt träd att krama inom ett angivet område. Barnet som inte har något träd ställer sig ungefär i mitten av alla träden och ropar ”byt träd”, bar-nen som kramar träd ska då försöka byta träd med varandra. Utroparen som inte har något träd ska då försöka hinna till någon annans träd. Man får inte vända tillbaka till sitt gamla träd utan måste byta med en kompis. Den som blir utan träd ställer sig i mitten och blir ny utropare, och så börjar man om igen. De träd som används kan med fördel markeras med en färgglad plastremsa.

(33)

Plastband att markera träden med

 Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga

10

Aktivitet 10

”Tallriksstafetten”

Aktivitet

Dela upp gruppen med barn i mindre grupper om cirka fem till sex deltagare i varje grupp. Varje grupp får tre papperstallrikar, med hjälp av dessa tallrikar skall man springa en överenskommen sträcka.

Man lägger ut två av tallrikarna, kliv på dem, lägg sedan ut den tredje och kliv vidare på den, stanna och ta upp den tallrik som lades ut först och lägg den framför dig, fortsätt se-dan på samma sätt tills du är tillbaka till starten. När du kommer tillbaka till starten skick-ar du iväg nästa kompis som står på tur. Fortsätt tills alla i laget hskick-ar avverkat den överens-komna sträckan.

Tipsruta

I den här övningen tränar barnen sin samarbetsförmåga och grovmotorik, man tränar även på att ta instruktioner och att följa dem.

Den här leken kan även varieras så att alla barn väljer varsitt eget träd att krama inom ett givet område. När pedagogen ropar ”byt träd” ska alla barnen springa och byta träd med varandra och man får INTE springa tillbaka till sitt gamla träd. Här blir det inte så mycket tävling utan mer som en samarbetsövning.

(34)

Papperstallrikar

 utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.

11

Aktivitet 11

”Repet”

Aktivitet

Repet går till på följande sätt: Man lägger ut ett rep, utefter detta rep lägger man ut saker som t. ex en liten boll, ett litet gosedjur, en kam, en gaffel, en vante mm. Barnen får gå längs med repet och titta efter vilka saker de ser. Det är viktigt att tala om från början att barnen inte får plocka upp sakerna, utan att de ska ligga kvar så att alla har samma chans att se vilka saker som ligger längs repet.

När var och en har gått längs repet samlas man och barnen får återberätta om vilka saker de sätt, vad sakerna kan användas till och hur många saker det var.

Material

Tipsruta

I denna övning tränar barnen sin samarbetsförmåga, motorik, balans, och kon-centrations förmåga

(35)

Ett långt rep. Det ska vara ca: 50 cm – 100 cm långt mellanrum mellan varje sak.

Lpfö 98 rev. 2010 säger att förskolan skall sträva efter att varje barn:  Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

 Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egen-skaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp.

 Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

 Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

12

Aktivitet 12

”Tärningen”

Aktivitet

I denna aktivitet slår pedagogen en tärning. Barnen ska springa och hämta föremål i sko-gen/gården som de antal tärningsprickar på tärningen visar. Barnen får sedan komma till-baka och redovisa antalet samt beskriva föremålet de hämtat.

Material

En tärning med prickar.

Tipsruta

I denna aktivitet får barnen arbeta med minnet och de utvecklar en förståelse för matematik i form av antal, ordning. De får reflektera och återberätta.

Repet kan utföras med saker inom ämnet:

 Teknik i hemmet: gaffel, kniv, visp, träslev, osthyvel, decilitermått, smör-kniv, konservöppnare mm. Man kan synliggöra vad teknik är genom att samtala om vad de olika materialen är för något samt vad de används till.

 Naturvetenskap, hållbar utveckling: Sopor av olika slag. Sopor som kan lämnas i naturen blandat med saker som man inte får kasta i naturen. Här får barnen i samtalet en uppfattning om vad som kan lämnas/kastas i natu-ren och vad som inte får lämnas/kastas.

 Svenska: Bilder ur en flanosaga kan läggas ut efter repet. Barnen får återbe-rätta vad de sett för att sedan efter uppgiften lyssna på sagan som kan göras på en filttavla.

(36)

 Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang.

 Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och sam-tala om naturvetenskap.

 Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, rörelse och drama.

13

Aktivitet 13

”Skogens skatter”

Aktivitet

Denna aktivitet går ut på att barnen får utforska ett område och upptäcka ”skogens skat-ter”. Det kan vara föremål som en fin sten, en blomma, en pinne eller ett blad.

Pedagogen talar om för barnen att de får leta efter en varsin ”skatt” som de sedan får ta till mötesplatsen. Där får barnen lägga sitt föremål på en filt för att sedan förklara vad de hit-tat för skatt, samt försöka förklara skattens olika egenskaper, färg, form, lukt och ljud .

Material

I denna aktivitet kan antalet prickar på tärningen symbolisera olika rörelser.

 Djurrörelser: Galoppera som en häst, skutta som en hare och smyga som en räv osv.

 Dramarörelser: Visa hur du ser ut när du är ledsen, glad, arg, nyfiken, trött osv.

I dessa aktiviteter får barnen bland annat träna minnet, motoriken, begrepp samt förmågan att beskriva och sätta ord på vad de gör.

(37)

Föremål i skogen, en större duk eller filt.

Lpfö 98 rev. 2010 säger att förskolan skall sträva efter att varje barn:  Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust, samt förmåga att leka och lära.

 Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

 Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, ställa frågor om och samtala om natur-vetenskap.

Tipsruta

I denna aktivitet får barnen använda sin fantasi samt behandla olika begrepp och använda sina sinnen inom det naturvetenskapliga ämnet.

Aktiviteten går att göra till ett tema inom ämnet hållbar utveckling, där barnen får samla på sopor som de hittat i naturen eller på promenader. Sopornas material dis-kuteras och vilken inverkan de har på naturen och djuren som lever där. Vill man gå vidare med sopsortering och har en sopsorteringsstation i närheten är det ett ypperligt tillfälle att prata om vilket material soporna är tillverkade av samt sortera och kasta soporna på plats.