• No results found

Att främja sömn hos personer med demenssjukdom : En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att främja sömn hos personer med demenssjukdom : En litteraturöversikt"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

ATT FRÄMJA SÖMN HOS PERSONER

MED DEMENSSJUKDOM

En litteraturöversikt

NIKLAS PIHL

SAGA SÖDERBERG BERGQVIST

Huvudområde: Vårdvetenskap med

inriktning mot omvårdnad

Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp

Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap

Handledare: Lena Marmstål Hammar Therese Lindberg

Examinator: Jessica Holmgren Seminariedatum: 29-10-2020 Betygsdatum: 16-11-2020

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Demenssjukdom påverkar de kognitiva funktionerna och varje år insjuknar ca 20000–25000 personer i en demenssjukdom. Sömnstörningar är vanliga och drabbar många vuxna men är speciellt påfrestande för personer med en demenssjukdom. Sömnlöshet eller sömnstörningar påverkar livskvaliteten och hälsan på ett negativt sätt. Problem:

Sömnproblematik är ett problemområde hos personerna med en demenssjukdom som kan leda till störningar i det vardagliga livet genom att yttra sig som oro eller förvirring eller förvärra Behavirol and Psycological Symtoms of Dementia (BPSD-symtom). En

farmakologisk behandling av sömnstörningarna ger mer utmaningar då det kan medför sedering och fall. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt

bestående av åtta kvantitativa studier, en kvalitativ studie och en mixad studie, utgör

resultatet i detta examensarbete. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. Dessa var att främja sömnen via beröring, olika aktiviteter och olika aspekter i miljön hos personerna. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder kan användas för att främja sömnen och ett personcentrerat arbetssätt bör användas för att omvårdnadsåtgärderna ska gynna den enskilda individen. Författarna anser även att ytterligare forskning behövs inom området för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom.

Nyckelord: Henderson, Hälso- och sjukvårdspersonal, Litteraturöversikt, Omvårdnadsåtgärder, Sömnstörningar.

(3)

ABSTRACT

Background: Dementia affects cognitive functions and every year, about 20,000-25,000 people fall ill with dementia. Sleep disorders are common and affect many adults but are especially stressful for people with dementia. Insomnia or sleep disorders affect the quality of life and health in a negative way. Problems: Sleep problems are a problem area in people with a dementia disease that can lead to disturbances in daily life by manifesting as anxiety or confusion or worsening Behavioral and Psycological Symtoms of Dementia

(BPSD-symptoms). A pharmacological treatment of the sleep disorders presents more challenges as it can lead to sedation and falls. Aim: The aim is to create an overview of nursing actions to promote sleep in people with dementia. Method: A general literature review consisting of eight quantitative studies, a qualitative study and one mixed study constitutes the result of this work. Results: The results revealed three categories for promoting sleep in people with dementia. These were to promote sleep through touch, various activities and various aspects of the environment in the people. Conclusion: Nursing measures can be used to promote sleep and a person-centered approach should be used to ensure that the nursing measures benefit the individual. The authors also considerthat further research is needed in the field to improve the sleep of people with dementia.

Keywords: Healthcare workers, Henderson, Literature review, Nursing Actions, Sleep Disorders.

(4)

INNEHÅLL

1

INLEDNING ... 6

2

BAKGRUND ... 6

2.1

Centrala begrepp ... 6

2.1.1

Hälso-och sjukvårdspersonal ... 6

2.1.2

Omvårdnadsåtgärder ... 7

2.2

Demenssjukdom ... 7

2.2.1

Behandling av demenssjukdom ... 7

2.2.2

Personcentrerad omvårdnad för personer med en demenssjukdom ... 8

2.2.3

Att vårda personer med en demenssjukdom ... 9

2.3

Beskrivning av sömnen och dess inverkan på människan ... 9

2.4

Sömnproblematik hos personer med en demenssjukdom ... 10

2.4.1

Behandling av sömnproblematik med medicinering hos personer med en

demenssjukdom ... 11

2.5

Styrdokument, lagar och sjuksköterskans ansvar ... 12

2.6

Vårdteoretiskt perspektiv ... 13

2.7

Problemformulering ... 14

3

SYFTE ... 14

4

METOD ... 14

4.1

Urval och datainsamling ... 15

4.2

Genomförande och analys ... 15

4.3

Etiska överväganden ... 16

5

RESULTAT ... 16

5.1

Likheter och skillnader i studiernas syfte ... 17

5.2

Likheter och skillnader i studiernas metod ... 18

5.2.1

Likheter och skillnader i geografi och deltagare ... 18

5.2.2

Likheter och skillnader i design och datainsamling ... 18

5.2.3

Likheter och skillnader i analysmetod ... 19

5.3

Likheter och skillnader i studiernas resultat ... 19

5.3.1

Främja sömn genom beröring ... 19

(5)

5.3.3

Främja sömn genom ändringar i miljön ... 21

6

DISKUSSION ... 22

6.1

Resultatdiskussion ... 22

6.1.1

Jämförelse av syfte och metod ... 22

6.1.2

Jämförelse av resultat ... 24

6.1.3

Jämförelse utifrån beröring ... 25

6.1.4

Jämförelse utifrån fysisk och social aktivitet ... 26

6.1.5

Jämförelse utifrån miljö ... 26

6.2

Metoddiskussion ... 28

6.3

Etikdiskussion ... 30

7

SLUTSATSER ... 31

8

FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 32

REFERENSLISTA ... 33

BILAGA A - SÖKMATRIS

BILAGA B – KVALITETSGRANSKNINGSFRÅGOR OCH

KVALITETSGRANSKNINGAR

(6)

1 INLEDNING

”Sömnens betydelse för återhämtningen hos personer med en demenssjukdom” är ett förslag av intresseområde från Mälardalens högskola (MDH) akademi för hälsa, vård och välfärd (HVV). Intresset kommer från tidigare arbete inom vården där patientgrupper med en

demenssjukdom är vanligt förekommande. Återhämtningen, sömnen och en demenssjukdom i kombination med varandra är ett relativt obeforskat område, vilket framkom då de första sökningarna av artiklar utifrån valt intresseområde gjordes. På grund av det relativt obeforskade området valdes det istället att fokusera på hur olika omvårdnadsåtgärder kan främja sömnen och därmed påverka sömnen hos personer med en demenssjukdom. Utifrån tidigare erfarenheter inom arbete och verksamhets förlagd utbildning (VFU) har en stor skillnad märkts. Skillnaderna som framförallt märktes var på den kognitiva förmågan och en ökad oroskänsla hos personerna då de sovit en orolig natts sömn, jämfört med en god natts sömn. Detta examensarbete kommer därför att fokusera på forskning med inriktning på omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom genom en litteraturöversikt.

2 BAKGRUND

I följande stycke presenteras centrala begrepp: hälso-och sjukvårdspersonal och

omvårdnadsåtgärder. Bakgrunden redogör för vad en demenssjukdom är och vad sömnen har för inverkan på kroppen. Det tas även upp styrdokument, tidigare forskning inom området, vårdteoretiskt perspektiv och slutligen en problemformulering.

2.1

Centrala begrepp

Nedan följer en översikt av centrala begrepp i examensarbetet.

2.1.1 Hälso-och sjukvårdspersonal

Hälso-och sjukvårdspersonal används i detta examensarbetet som ett övergripande begrepp

för att inkludera samtliga yrkespersoner och professioner som samverkar i den patientnära omvårdnaden, som vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor. Enligt

Socialstyrelsens termbank (2007) definieras hälso-och sjukvårdspersonal som individerna som i deras yrkesutövande utför hälso- och sjukvård.

(7)

2.1.2 Omvårdnadsåtgärder

Omvårdnadsåtgärder i detta examensarbete är handlingar hälso-och sjukvårdspersonal gör för att uppnå målen för en patientens tillfrisknande, säkerhet eller välbefinnande.

Handlingarna kan tillexempel vara förebyggande-, behandlande-, eller hälsofrämjande insatser (Björvell & Thorell-Ekstrand, 2014).

2.2

Demenssjukdom

Demenssjukdom är ett samlingsnamn samt diagnos för ett sjukdomstillstånd som påverkar hjärnan på ett sätt där den kognitiva funktionen som minne, beteende och uppfattning försämras över tid (Jönsson & Eriksson, 2016). Varje år insjuknar ca 20000–25000 personer i en demenssjukdom. I dagsläget lever mellan 130000–150000 personer med en

demenssjukdom i Sverige (Socialstyrelsen, 2019). Demenssjukdomar delas in i ett flertal olika sjukdomstillstånd där Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av

demenssjukdom, därefter kommer blodkärlsdemens. De olika demenssjukdomarna påverkar i sin tur olika delar av hjärnan. De primärdegenerativa demenssjukdomarna som Alzheimers, frontotemporal demens samt Lewy Body Demens (LBD) orsakas av ett förtvinande av

hjärnceller. Medan blodkärlsdemensen orsakas av tromboser och/eller blödningar som avgränsar syretillförseln till hjärnceller, vilket leder till hjärncellsdöd (Hernborg, 2017; Tuominen, 2017a; Tuominen, 2017b).

Behavioral and Psycological Symtoms of Dementia (BPSD) är en tilläggsdiagnostik av en demenssjukdom som även används som ett mätinstrument/diagnostiskt instrument som används vid bedömandet av svårigheten av symtom som kan uppkomma för personer med en demensdiagnos. BPSD- symtom kan variera såväl i vilka symtom en person uppvisar samt i vilken allvarlighetsgrad som symtomen yttrar sig. BPSD- symtomen kan variera från vanföreställningar till agitation, motorisk orolighet samt sömn och dygnsrytms störningar (Edberg, 2014). En studie av Song och Oh (2015) påvisar att det finns en tydlig korrelation mellan vilka BPSD-symtom och hur svår allvarlighetsgrad som uppvisas av de olika

symtomen gentemot hur hälso- och sjukvårdspersonal upplever svårigheter i att bemöta och ge ett gott vårdande till dessa personer med en demenssjukdom. Studien påvisar att

agitation, konfusion och avvikande nattliga symtom upplevdes av hälso- och sjukvårdspersonalen som de mest svårhanterliga, och leder till att hälso- och sjukvårdspersonalen upplever en ökad grad av ångest och stress.

2.2.1

Behandling av demenssjukdom

Enligt Socialstyrelsen (2017) finns det inte någon botande behandling av demenssjukdom och därför inriktar sig behandlingen på att underlätta vardagen för personer med en

demenssjukdom samt ge personer en god livskvalitet. Även fast det inte finns någon botande behandling används ändå vissa mediciner för att hjälpa personer med en demenssjukdom. Det är av stor vikt att personer som misstänkts ha en demenssjukdom oavsett variation, får en grundlig undersökning av vilken typ av variation som ligger bakom den kognitiva

(8)

försämringen. Detta för att en tydlig vårdplan ska kunna skapas utifrån den enskilda individen. I somliga fall där personer uppvisar psykotiska inslag kan första eller andra

generationens psykofarmaka administreras. Psykofarmaka bör endast ses som en sista utväg, då det har en stark påverkan på hjärnan (Socialstyrelsen, 2017). Detta överensstämmer med forskning gjord av Ballard m.fl. (2017) där studien påvisar att användandet av psykofarmaka ger en försämring av personens livskvalitet samt påverkan på kognitionen. Studiens resultat påvisar även att då personer med demenssjukdom slutar ta sin psykofarmaka och istället fick en ökad personcentrerad vård ökar livskvalitén och negativa symtom minskar.

2.2.2

Personcentrerad omvårdnad för personer med en demenssjukdom

Det rekommenderas att en personcentrerad vård ska ses som den största och främsta behandlingen när det kommer till personer med en demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2017). Utifrån ett personcentrerat möte med personer med en demenssjukdom bör målet vara att en känsla av trygghet, gemenskap och att ett förtroende byggs upp och blir grunden för den vårdande relationen. Den vårdande relationen är i sin tur grunden för att hjälpa till att lindra personers lidande (Ericsson m.fl., 2011). Att vårda personer med demenssjukdom utifrån ett personcentrerat tillvägagångssätt innebär ett flertal aspekter att ta hänsyn till. Först och främst innebär det att vården går ut på att se personen bakom demenssjukdomen och vårda utifrån personens livsvärld. Utifrån att vårda från individens livsvärld kan det leda till ett högre deltagande och ett bättre vårdande (Li m.fl., 2017). Ett vårdande utifrån personens personliga situation och livsvärld, ökar även möjligheteten för att en person med en

demenssjukdom får det lättare att förstå situationen av vårdandet, vilket minskar risken för att vården och omvårdnadssituationerna blir obehagliga och kan ses som kränkande mot personens integritet och självbestämmande (Kelly, 2010). Att ha ett personcentrerat vårdande som mål för omvårdnaden innebär också att personers både fysiska och psykiska behov får större möjlighet att bli tillgodosedda, vilket i sin tur kan leda till ett högre

välmående och förbättrad hälsa. Innebörden av att införa ett personcentrerat vårdande på en arbetsplats kan ha stora positiva effekter för personer med en demenssjukdom som får vård (Li m.fl., 2017).

Detta medan Söderman m.fl. (2018) beskriver att antalet individer som antas få en demenssjukdom beräknas att öka under de kommande åren där även äldre som har en härkomst med annat språk och kultur innefattas. Detta medför att vården behöver bli mer anpassningsbar för att kunna vårda de individer som har en annan etnisk bakgrund än den som är normen i landet. Den goda medmänskliga kontakten skapas genom att

personcentrera vården utifrån sammanhanget för individen men även genom att personalen visar ett genuint intresse för att försöka förstå en person trots språkbarriärer. Således skapas möjlighet till ett gott vårdande som i teorin minskar risken för bemötanden där känslan av okänslighet, kyla och brist på medmänsklig kärlek kan förekomma.

(9)

2.2.3

Att vårda personer med en demenssjukdom

Enligt Ericson-Lidman m.fl. (2014) beskriver hälso- och sjukvårdspersonal att det finns flera olika aspekter som försvårar vårdandet av personer med en demenssjukdom. Personalen upplevde att många situationer de ställdes inför försvårade möjligheten att ge ett

personcentrerat vårdande. Exempel på sådana situationer varierar mellan att känna en brist av tid men även att det kan vara svårt att som personal få en respons, på om den vård som givits har varit uppskattad. Personalen upplever även att ett tydligare ledarskap kan vara hjälpsamt för att hantera utmaningar i det dagliga vårdandet eller kring stress och känslan av att inte kunna ge bästa möjliga vård till personer med en demenssjukdom. Personalen känner även att när det kommer till anhöriga som har synpunkter kring vården är detta både något positivt men även negativt då det ger en ökad stress eller ett försvårat vårdande. Detta medan Ericsson m.fl. (2011) menar att personer med en demenssjukdom vill oftast ha en relation till andra människor men kan ha svårt att bibehålla den. Det kan vara viktigt att hälso-och sjukvårdspersonalen skapar och upprätthåller relationerna för patientens skull, både mellan dem och anhöriga om patienten önskar. När den vårdande relationen skapas kan hälso-och sjukvårdspersonalen uppleva tillfredsställelse och arbetet kan kännas meningsfullt. Även de med en demenssjukdom kan då erfara välbefinnande eftersom de upplever en personlig bekräftelse. Kelly (2010) menar att då ett vårdande av en person med en demenssjukdom som sker utan ett erkännande av personen “själv” eller genom en avsaknad av

personcentrerat vårdande, så sjunker vårdens goda mening och ses istället som kränkande och icke inkluderande, oavsett sammanhang och omvårdnadsåtgärd som implementeras kring personen men en demenssjukdom. Ett personcentrerat vårdande av personer med en demenssjukdom innebär stor självkritisk insikt av Hälso -och sjukvårdspersonalen och speciellt när vården är av en person med en demenssjukdom som uppvisar avvikande och varierade beteenden.

Att vårda personer med en demenssjukdom utifrån Han m.fl. (2014) Compassionate Touch (CT) medför ett mer personcentrerat vårdande. Det handlar om att en hälso- och

sjukvårdspersonal blir tilldelad en person med en demenssjukdom och ska ge en beröring utifrån personens egen vilja. CT leder till att personer med en demenssjukdom känner en njutning, mer lyssnade på, fick motivation till att göra saker och de blir mer avslappnade och lugna i sitt beteende. Hälso- och sjukvårdspersonalen och personerna med en

demenssjukdom upplever att CT hjälpte till att bygga positiva och starka relationer och att ett personcentrerat vårdande ökar. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen var med en person mer, lär sig denne även att se hur personen med en demenssjukdom mår och känner sig på ett annat vis än vad hälso- och sjukvårdspersonalen såg tidigare.

2.3

Beskrivning av sömnen och dess inverkan på människan

Sömnen är en av de viktigaste källorna för återhämtningen och är en stor del i hur dagen för människan kommer att bli, då för lite sömn resulterar i att sömnrytmen blir störd och

kroppen kommer i obalans mellan vila, aktivitet och sömn. Sömnen är ett tillstånd med sänkt medvetande och är betydelsefull för välmåendet. Hjärnan kan under sömnen hantera intryck

(10)

och organisera informationen från dagen så att de kan användas i framtiden. Under sömnen är bildandet av nya kopplingar mellan celler som bäst och spelar därför en stor roll i hjärnans utveckling för att människan ska kunna få ny kunskap. Kommunikationen,

problemlösningsförmågan och koncentrationsförmågan är även några av de områden som är känsliga för sömnbrist eftersom dessa tar mest energi under vaket tillstånd. I allmänhet påverkar sömnen hjärnans flexibilitet, vakenhet, beslutsfattningsförmåga och att ge tillgång till den kunskap och minnen som redan har bearbetats (Asp & Ekstedt, 2014).

Sömnen är uppdelad i två stadier: non-rapid eye movment (NREM) och rapid eye movment (REM). NREM är uppdelad i fyra stadier 1, 2, 3, 4. I stadium 1, sker insomnandet. Det är här som hormonet melatonin har betydelse då det produceras när kroppen inte utsätts för ljus och som får människan att bli trött. Stadium 2 är det som kallas bassömnen. Stadium 3 och 4 är djupsömnen, det är här den största och viktigaste delen av återhämtningen för hjärnan sker. Efter 4–5 timmar av sömnen, har djupsömnen som behövs för att hjärnan ska ha hunnit återhämtat sig och bearbetat allt, uppnåtts. REM sömnen kallas även för drömsömnen och den karakteriseras av att kroppen sover men att hjärnan är aktiv (Aldskogius & Rydqvist, 2018; Asp & Ekstedt, 2014).

Sömnen hos äldre skiljer sig till stor del från sömnen hos yngre. När personer blir äldre förändras sömnen genom att insomnande blir försvårat, möjligheten att fortsätta sova försämras och frekventa uppvaknanden är vanliga förändringar. Däremot består fortsatt behovet av att sova lika många timmar som i medelåldern, men djupet och behovet av REM-sömn minskar. Vilken tid på dygnet personen sover är dock inte lika viktig i de flesta

observerade fall. En förklaring till att sömnen blir naturligt fragmenterad i samband med högre ålder är ett samband med att den biologiska inre klockan förändras men även att nivåerna av melatonin sjunker (Gulia & Kumar, 2018).

2.4

Sömnproblematik hos personer med en demenssjukdom

Sömnen är viktig för att kunna hålla en god mental och fysisk hälsa. Störningar av sömnen är vanliga och drabbar många vuxna men är speciellt påfrestande för personer med en

demenssjukdom. Den försämrade sömnen påverkar livskvaliteten på ett negativt sätt genom att uppmärksamhet, arbetsminne och reaktionstid förändras och försämras. Sömnen är även viktig för uppdelningen för minnen och för övergången till minnes lagringen (O’Caoimh m.fl., 2019).

Ett stort kliniskt problem som har observerats är störd sömn hos personer med en

demenssjukdom (Cipriani m.fl., 2015; Nunez m.fl., 2018). När människan åldras blir sömnen annorlunda och några exempel som kan uppstå hos såväl den generella äldre befolkningen samt för personer med en demenssjukdom är ett tidigare uppvaknande och en större tendens att sova på dagen. Dock finns en större risk för psykiska symtom som rastlöshet, vandring på natten, agitation och allvarliga nivåer av sömnfragmentering samt en högre fallbenägenhet hos personerna med en demenssjukdom. Det har även framkommit att sömnstörningar är en stor del i försämringen av en demenssjukdom (Cipriani m.fl., 2015; Nunez m.fl., 2018).

(11)

Sömnproblematiken hos personer med en demenssjukdom är en stor negativ faktor för hälsan, eftersom den reducerade sömnen ofta leder till att personerna med en

demenssjukdom får en försämring i de psykosociala, beteendemässiga och dagliga aktiviteterna (Gulia & Kumar, 2018). Det har visat sig att melatoninnivån sjunker hos personer med en demenssjukdom till större grad jämfört med de som är i samma ålder utan en demenssjukdom (Cipriani m.fl., 2015; Salami m.fl., 2011).Icke-farmakologiska

behandlingar har setts som den behandlingsmetod som har minst biverkningar och borde ses som den första behandlingsmetoden för sömnstörningar hos personer med en

demenssjukdom (Cipriani m.fl., 2015; Nunez m.fl., 2018).

Den vanligaste orsaken till en sömnproblematik är oftast en rubbning i dygnsrytmen som orsakas dels på grund av åldersrelaterade förändringar och dels på grund av en

demenssjukdoms påverkan på hjärnans funktioner (Guarnieri m.fl., 2014). Det som påverkar sömnen och dygnsrytmen mest är ljus. För att kunna upprätthålla en god dygnsrytm är ljus, fysisk och social aktivering under dagtid betydande faktorer, samt kroppens egen förmåga att bilda sömnhormonet melatonin. En god sömnrutin, undvikandet av starkt ljus på kvällen och ett ökat intag av ljus på morgonen och dagen (Dodson & Zee, 2010). Insomnia och trötthet under dygnets vakna timmar samt ofrivilliga rörelser som stör sömnen är symtom som en del av personer upplever stör sömnen. Den här sömnproblematiken har en stark inverkan på personen med en demenssjukdoms vardagliga liv, då sömnsvårigheten ofta leder till en försämrad kognitiv förmåga som sen yttrar sig som en försämrad fysisk kapacitet eller oro. Dessa försämringar av hälsan har sedan en stor risk att leda till depression och en ökad grad av förvirring (Guarnieri m.fl., 2014).

2.4.1

Behandling av sömnproblematik med medicinering hos personer med

en demenssjukdom

Behandlingen av sömnstörningar hos personer med en demenssjukdom sker oftast med lugnande läkemedel som bensodiazepiner samt melatonin-preparat. Men med dessa

behandlingar utsätts personerna för potentiella biverkningar som, fall, försämrad kognition och sedering. På grund av detta ses det som bevis för att icke farmakologiska behandlingar är att föredra (O’Caoimh m.fl., 2019; Socialstyrelsen, 2017). Det har visat sig att en sjunkande melatoninnivå hos personer med en demenssjukdom har större inverkan på sömnen jämfört med de som är i samma ålder utan en demenssjukdom. Det har även forskats på att en låg dos av melatonin-preparat har haft en god effekt på sömnen hos personer med en

demenssjukdom (Cipriani m.fl., 2015; Salami m.fl., 2011). De farmakologiska behandlingarna är en risk för personer med demenssjukdom då de kan ge en ökad påverkan på den kognitiva förmågan (O’Caoimh m.fl., 2019). Trots detta ordineras relativt ofta många olika

behandlingar för sömnstörningar som både är farmakologiska och icke farmakologiska, men med tanke på den kopplade risken för fall och övriga biverkningar bör fokus hamna på icke farmakologiska behandlingar (Nunez m.fl., 2018).

(12)

2.5

Styrdokument, lagar och sjuksköterskans ansvar

Socialstyrelsen (2017) menar att personcentrerat vårdande främjar en god vård för personer med en demenssjukdom. Riktlinjerna underlättar även för att en rättvis resursfördelning ska kunna genomföras för att vården ska bli så jämlik som möjligt. Utifrån utredning av

personens tillstånd skapas vårdkontakt med flertal professioner av hälso- och

sjukvårdspersonal och allteftersom demensen utvecklas blir oftast behoven av fler insatser och utredningar större, samt att de medicinska insatserna kan behöva ses över, vilket sätter krav på att hälso- och sjukvårdspersonalen har den rätta kompetensen för att vårda utifrån beprövad erfarenhet och vetenskap.

I kompetensbeskrivningen framgår tydligt vad som är sjuksköterskans ansvar i vården och professionen, att samordna omvårdnad, arbeta i team och att skapa den bästa möjliga vården för personer och främja hälsa, lindra lidande och minska ohälsa. Sjuksköterskans ansvar i omvårdnaden är att utifrån evidensbaserad omvårdnad, beprövad erfarenhet och

kommunikationsförmåga ha ett kliniskt helhetsperspektiv gällande patientens situation. Att skapa en relation till patienten, möjliggör att utforma bästa möjliga omvårdnad. Detta för att få patienten att uppnå bästa möjliga hälsa och livskvalitet eller en fridfull död, utan att värdigheten, integriteten eller värderingarna hos patienten kränks. Sjuksköterskan ska ständigt sträva efter att uppnå en personcentrerad omvårdnad för patienter, samt utveckla och medverka i utvecklingen och utvärderingen av forskningen och evidensen gällande professionens syfte om att vara den yttersta omvårdnadsexperten (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017).

Utöver ovanstående riktlinjer ska även lagar som Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och Patientlagen (SFS 2014:821) användas och utgå ifrån, då Hälso- och sjukvårdspersonal främjar hälsan för personer med demens. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 3§ ska målet med den hälso- och sjukvård som ges vara att en vård på lika villkor ges till befolkningen som främjar en god hälsa, utifrån respekt av allas lika värde och värdighet samt att de med störst behov av vård ges företräde för att förebygga ohälsa. Patientlagen (SFS 2014:821) tydliggör utifrån patientens rättigheter vad vården ska sträva för/mot. Liksom Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska Patientlagen (SFS 2014:821) 1§ främja en god vård som förebygger ohälsa genom att vård ska ges på lika villkor åt befolkningen där de med störst behov av vård bör ges företräde, samt att allas lika värde, integritet, självbestämmande och delaktighet i vårdandet ska främjas. Utifrån Patientlagen (SFS 2014:821) 2§ har personer som misstänks ha en sjukdom rätt till att få en medicinsk bedömning av hälsotillståndet, och utifrån 3§ ska patienten sedan få informationen om sin hälsa på ett tydligt och välinformerat sätt där även prognos och behandlingsalternativ tydligt förklaras. Utifrån 4§ och 5§ är det av stor vikt att vården som erbjuds och ges till patienten ständigt utgår utifrån patientens samtycke och medvilja samt att patienten eller anhöriga ständigt ska ha möjligheten att vara med att utforma sättet som vården ges på.

(13)

2.6

Vårdteoretiskt perspektiv

Omvårdnadsteori av Henderson (1982) valdes då den lyfter fram vilan och sömnen som tydliga delar av hälsan och som ett omvårdnadsbehov. Vidare beskrivs även att det är sjuksköterskans uppgift att stötta och hjälpa patienten till hälsa. Detta passar in på

personerna med en demenssjukdom eftersom de kan ha svårt att utrycka sig och det är där sjuksköterskans kompetens om omvårdnad och omvårdnadsåtgärder kommer in. Denna teori valdes då den även tar upp andra väsentliga delar som utvecklingen och

kommunikationen av känslorna, behoven och rädslorna. Hendersons (1982) teori uttrycker även att den sjukvård samt socialvårdens ansvar ska utformas utifrån mänskliga behov och genom att uppmärksamma patientens behov, skapas ett optimalt vårdande. Vilket anses relevant i detta examensarbete då socialstyrelsen samt de svenska lagarna, utöver den svenska sjukvården, även finns för att främja personer med demenssjukdoms hälsa och välmående.

Omvårdnadsteorin beskriver tydligt 14 olika omvårdsområden som är nödvändiga för att patienten ska uppleva såväl kroppslig som psykisk hälsa. Ett av de omvårdnadsområden som teorin belyser är behovet som patienten har av sömnen och vilan. Om inte patienten kan uppnå den goda sömnen och vilan, eller något av det andra 14 omvårdnadsområdena, är det sjuksköterskans uppgift att stötta och hjälpa den behövande patienten för att uppnå hälsa eller få en fridfull död. Att som sjuksköterska stödja en person med en demenssjukdom till att uppnå en hälsa som leder till att personen klarar av att uppleva en god vardag kan därför innebära en omvårdnad som främjar sömnen och vilan för att orka med den vakna vardagen. Sömn och vila kan vara både en orsak till och en följd av ett sjukdomstillstånd.

Sjuksköterskan bör utifrån evidens och beprövad erfarenhet stödja personer att finna metoder/omvårdnadsåtgärder som inte innefattar medicinering mot sömnproblematik. Att stödja en person till att finna en mening under dagen och ett välbefinnande kan ha en positiv inverkan för patientens nattliga sömn då det främjar ett naturligt insomnande. Avskärmande eller positiva stimulanser i form av ljud, ljus, lukt och beröring kan främja ett insomnade som massage, litteratur eller musik. Att ha ett socialt sällskap kan även det främja ett välmående då det stillar behovet av att inte uppleva ensamhet eller saknad. Detta i sin tur kan främja sömnen samt att patientens hunger och en adekvat sovplats är tillgodosedda (Henderson, 1982).

För att kunna stötta och hjälpa den behövande patienten med att uppnå hälsan, behöver sjuksköterskan ha ett helhetsperspektiv, detta skapas via en helhetssyn av

omvårdnadsåtgärder, kommunikation och interaktion som främjar ett vårdande, och därmed hjälper patienten att uppnå ett oberoende av hjälp. Sjuksköterskan bör sträva efter att

ständigt se patienten utifrån de individuella behoven och stödja individen till att i största möjliga mån kunna fatta egna välgrundade beslut för sin hälsa. När en person ej har kapaciteten att föra sin talan eller fatta goda beslut för sin hälsa, på grund av en

överhängande eller kritisk ohälsa anses ofta sjuksköterskan kunna fatta kloka beslut utifrån en välvilja för patienten (Henderson, 1982).

(14)

2.7

Problemformulering

Sömnproblematik är ett problemområde hos personer med en demenssjukdom som kan leda till störningar i det vardagliga livet genom att yttra sig som oro eller förvirring. Det försvårar det vardagliga livet för såväl personerna med en demenssjukdom som de anhöriga. Det ökade omvårdnadsbehovet och sömnproblematiken medför utmaningar för personer med en

demenssjukdom. En farmakologisk behandling av sömnstörningarna ger mer utmaningar då det kan medföra sedering, fall eller försämrad kognition. Tidigare forskning och riktlinjer påvisar att genom ett personcentrerat vårdande så skapas bättre förutsättningar för omvårdnaden av personer med en demenssjukdom. Lite forskning finns som beskriver omvårdnadsåtgärder som ligger i linje med en personcentrerad omvårdnad och förbättrar hälsan och välmåendet för personer med en demenssjukdom och sömnproblematik.

Hendersons omvårdnadsteori belyser att utifrån den enskilda personen bör därför specifika omvårdnadsåtgärder införas för att främja individens möjlighet att få en adekvat balans mellan sömn, vila och aktivitet. Utifrån betydelsen av sömnen och vilan blir de

omvårdnadsåtgärderna som hälso- och sjukvårdspersonal konkret kan utföra viktiga att beskriva. På så sätt skapas mer kunskap i området kring vad som förbättrar sömnen för personerna med en demenssjukdom via användandet av omvårdnadsåtgärder. Detta blir i sin tur ett stöd för sjuksköterskorna i arbetet kring att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom.

3 SYFTE

Syftet är att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom.

4 METOD

En allmän litteraturöversikt valdes utifrån motivet att skapa en översikt om

omvårdnadsåtgärder som kan främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. En litteraturöversikt, enligt Friberg (2017), är en metod som används för att få en överblick över tidigare forskning inom vårdvetenskap och därmed inkluderades såväl kvalitativ som

(15)

4.1

Urval och datainsamling

Vårdvetenskapliga artiklar söktes fram utifrån relevanta sökmotorer och databaser som CINAHL Plus och PubMed samt inom ett relevant tidsspann på tio år. Enligt Friberg (2017) var det relevanta aspekter att hålla vid akademiskt skrivande. Relevanta sökord och booleska söktermer användes för att avgränsa sökningarna (se bilaga A). Ett helikopterperspektiv anlades för att få en översikt över området. Detta gjordes genom att sammanfattningarna lästes i de artiklarna som uppkommit vid de första sökningarna inom området. Några av sökorden som användes var: sleep, dementia och quality improvement, samt även olika fraser (se bilaga A). Utifrån de artiklar som uppkom med sökorden genomfördes även sekundärsökningar enligt Friberg (2017). Sekundärsökningar var en effektiv metod för att ringa in det valda problemområdet ytterligare. Artiklar söktes fram med hjälp av sökorden och olika avgränsningar utifrån det valda inklusionskriterierna.

En sökmatris (se Bilaga A) konstruerades för att enkelt visa vilka sökord som gett resultat och vilka artiklar som använts. De som använts inkluderar att omvårdnadsåtgärder som hälso- och sjukvårdspersonalen implementerat på personerna med en demenssjukdom samt en sömnproblematik tydligt framgår. Valda artiklar skulle vara publicerad på engelska och vara Peer Reviewed samt publicerad mellan åren 2010–2020. I PubMed går det ej att välja Peer Review som alternativ då söktes artiklarna upp i Ulrichweb. Ulrichweb är en webbsida där det går att se om en artikel blivit Peer Review. En artikel som blivit Peer Review får en ökad trovärdigheten på evidensen i det som skrivits. De exklusionskriterier som funnits var artiklar som berörde mediciner och där personer med en demenssjukdom blev vårdade av anhöriga. Ett urval av studierna som framkommit via sökningarna gjordes utifrån

ovanstående inklusions och exklusionskriterier varav tio studier valdes att användas till resultatet.

En granskning av artiklarnas kvalitet genomfördes (se Bilaga B). Detta gjordes med inspiration från Fribergs 14 frågor för kvalitativa artiklar och 13 frågor för kvantitativa artiklar. En fråga från Fribergs 14 kvalitativa frågor sattes ihop med en annan fråga för att de var snarlika. Frågorna gjordes sedan om för att kunna besvaras med antingen ja eller nej för att på ett tydligt sätt kunna göra en kvalitetsgranskning. Utifrån detta gjordes sedan en bedömning av kvaliteten genom att ja gav 1 poäng och nej gav 0 poäng. 0–5 poäng var låg kvalitet, 6–9 poäng var medel kvalitet och 10–13 poäng var hög kvalitet. Samtliga studier som inkluderades för vidare analys uppfyllde kriterier för hög kvalitet. För fullständigt urval av valda studier se artikelmatris (Bilaga C).

4.2

Genomförande och analys

Enligt Friberg (2017) sker analysen av valda studier för en allmän litteraturöversikt i fyra analyssteg. Första steget genomfördes genom att de valda studierna lästes igenom flera gånger för att en förståelse för innehållet och sammanhangen skulle skapas. Friberg

beskriver att i detta analyssteg bör även de valda studierna sammanfattas i några sidor text, författarna av detta examensarbete genomförde detta genom att färgmarkera i studierna,

(16)

relevant data för det egna examensarbetet. I det andra steget lästes de valda artiklarna igen vilket Friberg föreslår, samt att fynd som hittades dokumenterades i en översiktstabell som sedan användes som artikelmatris (Bilaga C). I översiktstabellen valdes rubrikerna författare, tidskrift, titel, årtal, land, syfte, metod, urval, resultat och kvalité. Utifrån dessa rubriker sammanfattades delarna utifrån varje enskild vald studie samt utifrån fynd som uppkommit vid färgkodning. Utifrån det tredje steget enligt Friberg arbetade författarna med att

identifierades likheter och skillnader i metod, syfte och resultat utifrån de valda studierna. Enligt Friberg (2017) måste det i jämförelsen av resultaten tas hänsyn till att kvalitativa respektive kvantitativa studier redovisar resultaten på olika sätt. Vilket författarna

eftersträvade genom att kvantitativa studiernas likheter redovisades utifrån sin ansats och kvalitativa studiers resultat redovisades utifrån sin ansats för att ge de valda studiernas resultat en rättvis redovisning. Utifrån Fribergs fjärde och sista steg genomfördes en

sammanställning utifrån analysen där studierna med liknande resultat placeras tillsammans under tre olika teman som författarna skapade, vilket sedan utgör det egna resultatet i examensarbetet. De valda studierna som ingick i detta examensarbete, i såväl bakgrund som dataanalysen, översattes från engelska till svenska utifrån bästa möjliga förmåga, samt med hjälp av lexikon och översättningsverktyg på internet för att undvika misstolkningar.

4.3

Etiska överväganden

Ett etiskt övervägande kring vetenskapligt skrivande grundar sig till största del i hur insatt forskare är i att ständigt ha ett etiskt tänkande om vad som är moraliskt god forskning. Det vill säga att forskaren således själv har, det yttersta ansvaret för att forskningen ska hålla en hög nivå av kvalitet och acceptans (CODEX, 2020). Därför är det bra att i starten av

forskningsarbetet göra en riskanalys där ett övervägande mellan nytta och skada ses över (Kjellström, 2017). Eftersom examensarbetet utformas som en litteraturöversikt behövs inget tillstånd av Etiska Rådet för att involvera personerna eller annan mänsklig datainsamling (SFS 2003:460)

Genom att referera enligt APA Style (American Psychological Association, 2020) i detta examensarbete kan läsaren tydligt följa vart informationen i examensarbetet ursprungligen kommer ifrån. Detta minskar risken för misstolkningar av forskningsresultatet, och där med minskar även risken för plagiat.

5 RESULTAT

I nedanstående text presenteras likheter och skillnader i de tio studier som använts till detta examensarbete. Av dessa studier var åtta kvantitativa, en var kvalitativ och en var mixad metod. Först kommer likheter och skillnader i de valda studiernas syfte att beskrivas. Sedan beskrivs likheter och skillnader i metoden hos studierna med fokus på deltagare, geografi,

(17)

design, datainsamlingsmetod och analysmetod. Slutligen presenteras likheter och skillnader i studiernas resultat genom indelning av studierna i olika grupper utifrån liknande ämnen.

5.1

Likheter och skillnader i studiernas syfte

Likheter i alla valda studierna var att de på något sätt hade som syfte att studera någon form av omvårdnadsåtgärd som kan användas för att främja sömnen hos personer med en

demenssjukdom. Skillnader mellan studierna var att de på olika sätt studerade hur en förbättring av sömnen hos personer med en demenssjukdoms kunde ske genom olika omvårdnadsåtgärder. Tre av studierna undersökte om sömnen gick att främjas genom

beröring, två av studierna undersökte om sömnen gick att främjas genom aktiviteter, och fem av studierna undersökte om sömnen gick att främja genom olika anpassningar i miljön kring personerna med en demenssjukdom.

Tre studier hade som syfte att främja sömnen genom beröring. Harris m.fl. (2012) syfte var att se om lätt beröringsmassage på ryggen kunde hjälpa till att förbättra sömnen. Rodríguez-Mansilla m.fl. (2013) syfte var att se om öron akupunktur och vanlig massage kunde påverka sömnen hos personer med en demenssjukdom. Medan Simoncini m.fl. (2014) syfte var att se om akupressur på handleden kunde behandla insomnia och andra typer av

sömnproblematik.

Två studier hade som syfte att genom inverkan på aktivitetsnivån hos personerna med en demenssjukdom kunde främja sömnen. Studien genomförd av Richards m.fl. (2011) fokuserade på att genom att stödja personerna med styrketräning, promenader, sociala aktiviteter samt en kombination av dessa förbättra personer med en demenssjukdoms

nattliga sömn. Medan Song och Yu (2019) fokuserade på att förbättra personers sömn genom fysisk aktivitet i form av gymnastik, men fokuserade även på att minska personens depressiva humör.

Fem studier hade som syfte att se hur olika anpassningar i miljön påverkade sömnen hos personer med en demenssjukdom. Takeda m.fl. (2017) använde aromaterapi i form av inhalation och Johannessen (2013) hade också som syfte att använda sig av aromaterapi, dock i form av spridning av lavendeldoft i rummet via en fläkt. Medan i studien genomförd av de Pooter-Stijnman m.fl. (2018) undersöktes det hur koffein påverkade sömnen genom att reducera intaget av koffein på eftermiddagen och kvällen. Nijhof m.fl. (2012) syfte var att genom användandet av en klocka se hur en person sover, och på så vis se hur sömnen förbättrades när hälso- och sjukvårdspersonalen ändrade tiderna av olika

omvårdnadsmoment utifrån individernas egna sömnbehov och sömnvanor. I studien genomförd av Alparslan m.fl. (2019) undersöktes hur mer exponering av ljus kan förbättra sömnen samt påverka den dagliga aktiviteten hos personer med en demenssjukdom.

(18)

5.2

Likheter och skillnader i studiernas metod

Nedan följer likheter och skillnader i olika delar av metoden bland annat i geografi, deltagare, design, datainsamlingsmetod och analysmetod.

5.2.1

Likheter och skillnader i geografi och deltagare

Harris m.fl. (2012) och Richards m.fl. (2011) studier var genomförda i U.S.A och de Pooter-Stijnman m.fl. (2018) och Nijhof m.fl. (2012) studien var genomförda i Nederländerna. Resterande studier var genomförda i olika länder: Italien (Simoncini m.fl., 2014), Spanien (Rodríguez-Mansilla m.fl., 2013), Kina (Song & Yu, 2019), Japan (Takeda m.fl., 2017), Norge (Johannessen, 2013) och Turkiet (Alparslan m.fl., 2019). Likheter i studierna var att, två var genomförda i USA och två var genomförda i Nederländerna. Skillnader i studierna var att de flesta var genomförda i olika länder runt om i världen.

Alla studier hade med personer med en demenssjukdom som var över 57 år men hur många som var med i varje studie och vilken demenssjukdom de hade skiljde sig i varje studie. Lägst antal deltagare var 15 stycken (Alparslan m.fl., 2019) och högst antal var 165 stycken

(Richards m.fl., 2011).

5.2.2

Likheter och skillnader i design och datainsamling

Åtta av studierna var kvantitativa (Alparslan m.fl., 2019; de Pooter-Stijnman m.fl., 2018; Harris m.fl., 2012; Richards m.fl., 2011; Rodríguez-Mansilla m.fl., 2013; Simoncini m.fl., 2014; Song & Yu, 2019; Takeda m.fl., 2017) en var kvalitativ (Johannessen, 2013) och en var en mixad studie av både kvantitativ och kvalitativ metod (Nijhof m.fl., 2012).

Tre av studierna gjorde randomized controlled trial (RCT) studier men de hade olika

perspektiv, en gjorde en RCT pilotstudie (Harris m.fl., 2012), en gjorde en longitudinala RCT-studie (Rodríguez-Mansilla m.fl., 2013) och en gjorde en single blinded RCT (Song & Yu, 2019). Medan tre av studierna gjorde en interventionsstudie med olika perspektiv, en artikel gjorde en pilotinterventionsstudie med pre och postjämförelse (de Pooter-Stijnman m.fl., 2018), en artikel gjorde en interventionsstudie med fokus på forskningsfrågor som svarades på via olika delar av den mixade tillvägagångssättet (Nijhof m.fl., 2012). En studie gjorde bara en vanlig interventionsstudie (Takeda m.fl., 2017). Två av studierna använde sig av en experimental studie (Alparslan m.fl., 2019) men en av studierna använde sig av en pre och posttest studie (Richards m.fl., 2011) Medan de två sista studierna hade helt olika studier, den ena var en aktionsforskning (Johannessen, 2013) och den andra var en longitudinell prospektstudie (Simoncini m.fl., 2014).

Datainsamlingsmetoderna för de olika studierna skiljde sig mycket men några likheter kunde observeras. Två av studierna använde sig av samma Micro mini motionloggers (Harris m.fl., 2012; Richards m.fl., 2011) men den sista använde även polysomnography systems för att registrera deltagarnas sömn. Fyra av studierna använde sig av olika frågeformulär. Två av dessa använde sig av frågeformulär som personalen fyllde i (de Pooter-Stijnman m.fl., 2018;

(19)

Rodríguez-Mansilla m.fl., 2013), en av studierna använde sig av frågeformulär och tester (Simoncini m.fl., 2014) och den sista studien använde sig bara av frågeformulär (Song & Yu, 2019). Två studier använde sig av flera datainsamlingsmetoder, Johannessen (2013) samlade in data genom fältanteckningar, rapporter, loggböcker, fokusgrupps intervjuer och

individuella intervjuer med hälso -och sjukvårdspersonalen. Medan Nijhof m.fl. (2012) använde observationer, intervjuer och dagböcker för den kvalitativa delen i studien och data från klockan användes för den kvantitativa delen. De två sista studierna använde sig av olika metoder mot de andra. Takeda m.fl. (2017) mätte individernas sömn/sov-miljö med hjälp av ett sheet-typ body vibrometer (mätinstrument som samlar in data om hur en person rör sig när den sover) och Alparslan m.fl. (2019) samlade in data genom actigraphy apparater liknade en klocka eller mobil.

5.2.3

Likheter och skillnader i analysmetod

I analysen var det flera studier som använde sig av flera olika analysmetoder i kombination av varandra men några likheter gick att urskilja. Sju av dem använde sig av Statistical Package for the Social Science (SPSS) (de Pooter-Stijnman m.fl., 2018; Nijhof m.fl., 2012; Richards m.fl., 2011; Rodríguez-Mansilla m.fl., 2013; Simoncini m.fl., 2014; Song & Yu, 2019; Takeda m.fl., 2017). Tre av studierna använde sig av Analysis of variance (ANOVA)

(Rodríguez-Mansilla m.fl., 2013; Simoncini m.fl., 2014; Takeda m.fl., 2017) medan två studier använde sig av Analysis of Covariance (ANCOVA) (Harris m.fl., 2012; Richards m.fl., 2011). Sedan använde studierna andra analysmetoder som det inte gick att observera några likheter i. Harris m.fl. (2012) samlade in data via monitor loggern som sedan analyserades via ett mätinstrument kallat Ambulatory Monitoring Software (ACT millenium). Rodríguez-Mansilla m.fl. (2013) data analyserades sedan med hjälp av Chi- squared för ett mer

tillförlitligt resultat. Song och Yu (2019) använde sig även av Generalized Estimating Equations (GEE) som brukar används vid longitudinella studier för att minska antalet felkällor. Medan Johannessen (2013) utifrån den insamlade data gjordes en systematisk innehållsanalys. Nijhof m.fl. (2012) data från de kvalitativa delarna kodades in i programmet Excel för att kunna analyseras. Alparslan m.fl. (2019) analyserade data genom software anpassad till Actigraphy apparaturen samt annan software kopplad till statistisk analys.

5.3

Likheter och skillnader i studiernas resultat

Nedan följer en presentation av likheter och skillnader i valda studiernas resultat. De valda studierna kategoriserades in i tre huvudkategorier: beröring, aktivitet och miljö, och utifrån dessa kategorier analyserades studierna. Kvantitativa och kvalitativa studier presenterades tillsammans.

5.3.1

Främja sömn genom beröring

Tre studier ville främja sömnen genom beröring. Harris m.fl. (2012) undersökte om tre minuter av ryggmassage påverkade minuterna av sömn, Rodríguez-Mansilla m.fl. (2013)

(20)

undersökte om antingen massage eller öron akupunktur kunde påverka sömnen medan Simoncini m.fl. (2014) undersökte om akupressur kunde påverka sömnen.

I alla tre studier hade interventionerna en positiv mätbar inverkan på sömnen, och

personerna i studierna upplevde att interventionerna hade en positiv inverkan på sömnen (Harris m.fl., 2012; Rodríguez-Mansilla m.fl., 2013; Simoncini m.fl., 2014). I Harris m.fl. (2012) studie fick personer med en demenssjukdom tre minuters rogivande och långsam ryggmassage två kvällar i rad och det gjorde att den totala sömnen ökade med 46,1 minuter vilket var en ökning med 13,8% i interventionsgruppen. Nattsömnen förbättrades (p=0,18), insomnandet förbättrades (p=0,99) och sömnens kvalitet förbättrades (p=0,26). I Rodríguez-Mansilla m.fl. (2013) studie undersökte de om ryggmassage men även öron akupunktur förbättrade sömnen. I den tredje månaden av interventionen hade både öron akupunktur och ryggmassagen som bäst resultat då dem gav positiva effekter på alla fyra sömn variabler. En förbättring av sömnen sågs hos 97,1% av deltagarna som fick massage efter tre månader och 92,5% av de som fick öron akupunktur (p=0,372). Efter fem månader sänktes detta till att bara 20% av dem i interventionsgrupperna hade en förbättrad sömn (p=1,000). Medan i Simoncini m.fl. (2014) studie fick personerna bara akupressur på handleden under åtta veckor. Personerna i studien hade denna akupressur under natten medan dem sov. Personerna upplevde att de hade en bättre sömn och det i sin tur skapade ett bättre välmående och lugnare humör. Resultaten visade på att längden med effektiv sömn ökade (p=0,001), tiden det tog att somna var kortare (p=0,002) och kvaliteten på sömnen var bättre (p=0,001). Även mängden med sömnmedicin som gavs till personerna var lägre under interventions tiden (p=0,21).

Likheterna som observerades var att Harris m.fl. (2012) och Rodríguez-Mansilla m.fl. (2013) undersökte inverkan av ryggmassage på sömnen och fick liknande resultat. En annan likhet var att Rodríguez-Mansilla m.fl. (2013) och Simoncini m.fl. (2014) båda två undersökte om akupressur eller akupunktur kunde påverka sömnen, men skillnaden mellan dessa var, var på kroppen dessa utfördes. Dessa studier fick också ett liknande resultat på effekten.

5.3.2

Främja sömn genom fysisk- och social aktivitet

Två studier undersökte om omvårdnadsåtgärder genom aktivitet kunde främja sömnen. Den ena studien undersökte om träning, social aktivitet och båda kombinerat med varandra gav effekt på sömnen (Richards m.fl., 2011) och den andra studien om medelintensiv aerobics träning gav effekt på sömnen (Song & Yu, 2019).

Båda studierna hade positiva effekter på sömnen (Richards m.fl., 2011; Song & Yu,

2019). Richards m.fl. (2011) delade in deltagarna i tre grupper där den första gruppen fick träning som aktivitet, den andra gruppen fick socialisering som aktivitet och den tredje gruppen fick båda aktiviteterna. I alla tre grupperna ökade den totala sömnens längd, aktivitet 7,5% (p=0,01), socialaktivitet 8,4% (p=0,008) och båda 16,4% (p=0,001). Längden av effektiv sömn ökade också, aktivitet 7,8% (p= <0,001), socialaktivitet 4% (p=0,03) och båda 19,1% (p=0,002). Även NREM och REM sömnen förbättrades i alla grupperna. Men i

(21)

gruppen som fick båda aktiviteterna blev alla delar av sömnen bättre än i de andra två grupperna, hos det två grupperna som fick fysisk aktivitet observerades också en ökning i muskelmassa. Song och Yu (2019) ville se om aerobic träning gav effekt på sömnen och livskvaliteten. Den effekten som observerades på sömnen var betydligt mindre än effekten på andra delar som de såg tex livskvaliteten. Effekten på sömnkvaliteten var egentligen ett bifynd i denna studie men mätbar och visade på att sömnkvalitén blev förbättrad hos 95% (p=0,001) av deltagarna.

Likheter i båda studierna var att de båda använde sig av aktiviteter för att främja sömnen hos personerna, medan en skillnad var att de använde sig av olika aktiviteter (Richards m.fl., 2011; Song och Yu, 2019). Båda studierna använde sig av träning som en aktivitet, medan Richards m.fl. (2011) använde även social aktivitet och en grupp som fick både träning och social aktivitet.

5.3.3

Främja sömn genom ändringar i miljön

Av de fem valda studierna som undersökte hur sömnen kan påverkas av omvårdnadsåtgärder i miljön, handlade två studier om hur aromaterapi (Johannessen, 2013; Takeda m.fl., 2017) påverkade sömnen. Tre studier hade olika åtgärder, den första studien undersökte koffeinets påverkan av sömnen (de Pooter-Stijnman m.fl., 2018), den andra studien undersökte om ljus påverkade sömnen (Alparslan m.fl., 2019) och den tredje studien undersökte om en klocka kunde hjälpa till att individanpassa omvårdnadsåtgärder (Nijhof m.fl., 2012).

Studierna om aromaterapi visade sig båda två ha positiva effekter på sömnen (Johannessen, 2013; Takeda m.fl., 2017). Aromaterapin visade sig även ha andra positiva effekter för personerna med en demenssjukdom och hälso- och sjukvårdspersonalen i deras omgivning genom att boendet blev mer väldoftande. Johannessen (2013) undersökte effekten av att ha lavendeldoft i personernas rum och om det hade effekt på sömnen. Sjuksköterskorna märkte att det hade en positiv effekt då färre personer var uppe och vandrade på nätterna och de hade ett bättre humör på dagen. Färre av personerna sov på dagen då de fick en bättre sömn under natten. 40% av deltagarna hade en god eller mycket god effekt, 33,3% hade en relativt god effekt och resterande hade en oklar effekt eller liten effekt. Sjuksköterskorna uttryckte även att doften hade en positiv effekt då det spred glädje hos personerna med en

demenssjukdom och personalen. Takeda m.fl. (2017) undersökte effekten av att inhalera aromaterapi. Tiden det tog att somna minskade (p=0,399), den totala sömn längden ökade (p=0,005), sömn effektiviteten ökade (p=0,054), tiden för längsta sömnperiod ökade (p=0,049), tiden för längden av vakenhet efter insomnande minskade (p=0,586) och tidigt uppvaknande minskade också (p=0,010). I samtliga delar utom i vakenheten efter

insomnandet var sömnproblemen eller symtomen färre än i kontrollperioden. Detta påvisade således att inhalationer av aromaterapi hade en positiv effekt för att kunna bibehålla

sömnens längd med en god effektivitet och att uppvaknandet blir senare.

I de andra tre studierna (Alparslan m.fl., 2019; de Pooter-Stijnman m.fl., 2018; Nijhof m.fl., 2012) finns likheter i att de hade positiva effekter på sömnen fast de hade olika

(22)

omvårdnadsåtgärder. Alparslan m.fl. (2019) undersökte om ljus påverkade sömnen hos personerna med en demenssjukdom. Det sågs en signifikant skillnad på längden på sömnen (p=0,05) och att personerna sov mycket längre (p=0,002) och var mindre inaktiva

(p=0,001). Medan de Pooter-Stijnman m.fl. (2018) undersökte om koffein hade påverkan på sömnen och om reduktion av koffeinet påverkade sömnen positivt. Den totala förbättringen på sömnen var (p=0,015). Den största skillnaden som sågs mellan pre- och posttest var att den rastlösa sömnen minskade (p=0,509). Medan Nijhof m.fl. (2012) belyste att klockan hjälpte vården att bli mer individanpassad, eftersom vårdgivarna kunde se vem som hade sovit dåligt under natten och kunde låta dem sova längre och istället hjälpa någon annan som inte sov. Vårdgivarna kunde även se vilka av omvårdnadsåtgärderna som gjordes på kvällen som kunde kopplas till att personen med en demenssjukdom sov bättre. Dessa

omvårdnadsåtgärder kunde sedan implementeras på individnivå för att hjälpa personerna med en demenssjukdom att få en förbättrad sömn, utifrån detta ökade längden på sömnen från 332 minuter till 434 minuter.

Likheterna mellan de fem studierna (Alparslan m.fl., 2019; de Pooter-Stijnman m.fl., 2018; Johannessen, 2013; Nijhof m.fl., 2012; Takeda m.fl., 2017) var att de hade en positiv effekt på sömnen, men att de på olika sätt genomförde omvårdnadsåtgärder. Den största skillnaden var att Nijhof m.fl. (2012) inte direkt använde sig av en omvårdnadsåtgärd men att

användningen av klockan gav omvårdnadsåtgärder i ett sekundärt syfte.

6 DISKUSSION

Syftet med detta examensarbete var att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. I början av diskussionen kommer en resultatdiskussion sedan en metoddiskussion kring den egna metoden och slutligen ett etiskt perspektiv.

6.1

Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen inleds med att likheter och skillnader i studiernas syfte och metod kommer att diskuteras. Sedan diskuteras resultatet emot tidigare forskning och andra relevanta aspekter utifrån bakgrunden samt valt vårdvetenskapligt perspektiv av Henderson (1982).

6.1.1

Jämförelse av syfte och metod

Av de tio valda artiklarna som valdes att användas i denna allmänna litteraturöversikt hade åtta studier en kvantitativ ansats, en studie hade kvalitativ ansats och en studie hade en mixad metod varav den kvalitativa delen valdes från studien med mixad-metod då de gav fler

(23)

kvalitativa aspekter. Det hade dock varit önskvärt att fler studier hade haft en kvalitativ ansats då detta hade kunnat ge ett djupare perspektiv av hur personerna med

demenssjukdom hade upplevt de olika insatta omvårdnadsåtgärderna.

Flertalet av studierna var genomförda i olika länder runtom i världen men likheten var att samtliga var publicerade på engelska. Det kunde ses som en styrka att studierna var genomförda i många olika länder samt publicerade på engelska då detta gav ett bredare perspektiv från olika länders syn samt implikation (Mårtensson & Fridlund, 2017). Dock kunde det även vara en svaghet att de var genomförda i olika länder då det kunde vara svårt att applicera i den svenska sjukvården då kultur, förutsättningar och lagar kunde skilja sig åt mellan länder. Samtliga studiers deltagare var av ålder 57 år eller äldre samt hade en

demenssjukdom. Dock inkluderade vissa av studierna även hälso- och sjukvårdspersonal för att insamla data. Deltagarmängden av personerna i studierna varierade mellan 15 - 165 personer. Billhult (2017a) menade att desto högre deltagarantal och längden en studie genomfördes gav ett mer trovärdigt resultat. Utifrån studiernas syften och resultat valdes det att gruppera in studierna utifrån tre olika teman, beröring, aktivitet och miljö. Flera av de valda studierna hade fler aspekter i syftena än att bara främja sömnen hos personer med en demenssjukdom, bland annat att se hur beteenden, livskvalitén och psykiska symtom påverkades under studien. Att studierna utgick ifrån flera synvinklar ansåg författarna av detta examensarbete inte som ett problem då det överensstämmer med vad Mårtensson och Fridlund (2017) skrev om att flera aspekter i syftet stärker resultatet.

Författarna av detta examensarbete ansåg att genom att flertalet av de valda studierna i denna allmänna litteraturöversikt använde sig av minst en skala som mini mental scale eller Pittsburg sleep quality index för att samla in data kring personerna med demenssjukdom så styrker detta studierna, då de gav en djupare förståelse kring deltagarna i studierna.

Metoderna för insamlingen av data i de kvantitativa studierna varierade beroende på design. De metoder som använts var frågeformulär, loggböcker, fältanteckningar, journaler och enkäter utifrån olika bedömningsinstrument. Tre av de valda studierna använder

fältanteckningar och loggböcker för att samla in data. Författarna av detta examensarbete ansåg att användningen av dessa datainsamlingsmetoder som positiva för en studie, då observationer och känslor samlas på ett ställe och var lätta att analysera utifrån ett subjektivt och objektivt perspektiv. Det negativa var dock att det tar längre tid att granska resultatet, vilket kan bli kostsamt för forskarna. Fem av de valda studierna använde sig av frågeformulär eller enkäter, dessa kunde ses både som positiva och negativa för examensarbetet. Polit och Beck (2020) menade att enkäter var beprövade och en stor mängd data kunde lätt bearbetas vilket sågs som positivt. Nackdelen med enkäter kunde vara att subjektiva upplevelser kunde vara svåra att upptäcka. Flertal studier använde sig även av mätinstrument som aktigrafi, plysomnografi och sheet typ body vibromiter. Dessa var positiva att använda sig av enligt Billhult (2017b) då det ökar reliabiliteten och validiteten för studien genom att

mätinstrumenten kan jämföras med andra kända Gold standardmätinstrument.

En studie var av kvalitativ ansats 0ch i samband med det fanns det en risk av att då intervjuer med hälso- och sjukvårdspersonalen genomfördes i fokusgruppsintervjuer, kunde

(24)

till att alla inte vågar komma till tals eller att individerna blir styrda i de egna tankar av upplevelser kring fenomen utifrån vad andra deltagare erfarit. Dock genomfördes även individuella intervjuer och detta stärkte studiens kvalitet av datainsamling då de individuella intervjuerna kunde användas som stärkande eller fällande material jämfört med

gruppintervjuerna.

I studien med mixad metod användes endast den kvalitativa delen. Men att använda en mixad metod i en studie var enligt Mårtensson och Fridlund (2017) ett effektivt sätt för att öka en studies trovärdighet då datainsamlingen blir mer täckande av flertal aspekter. Författarna till detta examensarbete valde att inkludera tre studier som haft pilotstudie som design. Att använda pilotstudier kunde ses som en svaghet för detta examensarbete då Polit och Beck (2020) menade att en pilotstudie endast är en förstudie som ofta genomfördes inför en större undersökning. Pilotstudier var även en svaghet då de oftast hade få deltagare. Dock har pilotstudier med ett högt p-värde en hög signifikans för forskning och menar att det är värt att forska mer på, då det ändå gett det resultatet som forskningen hoppats på.

Mårtensson och Fridlund (2017) skrev även om reliabilitet och validitet som två saker att ta hänsyn till när det kommer till de kvantitativa studiernas. Validiteten handlade om hur väl ett mätinstrument mäter det den ska mäta och reliabilitet handlar om mätinstrumentets tillförlitlighet. Om ett mätinstrument användes i flera olika studier ökar reliabilitet och validitet stärks ju mer ett mätinstrument användes. Utifrån valda studier som inkluderats i detta examensarbete framkom att flertal av studierna använt liknande mätinstrument vid insamlandet av data, vilket författarna anser stärka valet av studierna.

Studierna som valdes till detta examensarbete hade olika typer av design. Att författarna valt att inkludera studier av olika design kunde enligt Henricson (2017) vara en negativ aspekt för arbetet, då trovärdigheten för arbetet försämras. Författarna förstår att användandet av studier av olika design kanske inte var optimalt för ett vetenskapligt arbete då olika typer av studier, dels presenterar resultat och fynd på olika vis vilket försvårar en jämförelse mellan studierna men även för att olika typer av design av forskning hade olika hög trovärdighet. Författarna anser dock att valet av att inkludera studier med olika design var nödvändigt för att tillräckligt med datamaterial med relevans och olika aspekter för arbetets syfte skulle finnas.

6.1.2

Jämförelse av resultat

I resultatet framkom att varierade omvårdnadsåtgärder som inte innefattade ett användande av farmakologiska medel gav en förbättrad sömn för personerna med en demenssjukdom, antingen genom att längden som personerna sov förlängdes eller genom att sömnen blev djupare och personerna fick en bättre sömn utan oro och uppvaknanden.

(25)

6.1.3

Jämförelse utifrån beröring

Massage, akupressur och öron akupunktur kategoriserades som omvårdnadsåtgärder som innebar beröring. De tre studier som innefattade denna typ av omvårdnadsåtgärd påvisade att sömnen för personerna med en demenssjukdom förbättrades. Att beröring eller massage kunde ha en lugnande eller sömnförbättrande inverkan beskriver Henderson (1982) i sin teori. Att en person med en demenssjukdom blir lugn och finner ro inför sömn av att få beröring, massage, akupressur eller akupunktur kunde ses som ett personcentrerat vårdande genom att hälso- och sjukvårdspersonalen utförde en specifik omvårdnadsåtgärd anpassad utifrån personen med en demenssjukdom. Han (2020) redogjorde i sin studie hur beröringen främjade hälsan och välmåendet för personer med en demenssjukdom samt att hälso- och sjukvårdspersonalen fick en djupare förståelse och relation till personerna. Författarna ansåg att genom att finnas där för personen med en demenssjukdom stärktes den vårdande

relationen vilket enligt Ericsson m.fl. (2011) även ledde till ett mer personcentrerat vårdande. Utifrån Henderson (1982) kunde även den fysiska närvaron av en annan människa främja ett lugn samt vila hos en person. Utifrån svensk sjuksköterskeförening (2017) skulle

sjuksköterskor arbeta för att se individen och arbeta för att ett gott vårdande utifrån den enskilda individen skulle skapas. Den tidigare forskningen påvisade även att sömnen för personer med en demenssjukdom ofta blev rubbad eller störd, på grund av den naturliga dygnsrytmen (Guarnieri m.fl., 2014). En rubbning av dygnsrytmen kunde i sin tur leda till att den naturliga produktionen av melatonin försämrades och nivåerna av melatonin sjunker vilket i sin tur försvårade insomnandet (Cipriani, 2015; Salami m.fl., 2011). Därför var det viktigt att omvårdnadsåtgärder som främjar en sömn och inte innefattade en farmakologisk åtgärd som kunde medföra biverkningar som ökad risk för fall eller försämrad kognition implementerades (Nunez m.fl., 2018). Att använda ett icke farmakologiskt tillvägagångssätt för att främja sömnen beskrevs även av (O’Caoimh m.fl., 2019; Socialstyrelsen, 2017). Ballard m.fl. (2017) beskrevs att då personer med en demenssjukdom minskat användningen av psykofarmaka, och fick en ökad personcentrerad vård så ökande livskvalitén och negativa symtom minskade.

Att akupunktur var en omvårdnadsåtgärd som användes i en av studierna i resultatet var överraskade, då författarna ansåg att det kanske inte var etiskt rätt att sticka personer med en demenssjukdom med akupunkturnålar på öronen. Då det kan vara svårt för en person med en nedsatt kognition att förstå samt ge samtycke till att få denna typ av behandling.

Författarna av examensarbetet hittade dessutom ingen tidigare forskning som berörde denna omvårdnadsåtgärd, vilket kan betyda att denna omvårdnadsåtgärd saknar tidigare forskning eller klinisk evidens. Studien hade dock blivit godkänd av en etisk kommitté i det land den genomfördes. Författarna kopplar dock hur användandet av en personcentrerad omvårdnad med bejakande av personen med en demenssjukdoms “själv” som Kelly (2010) beskrev kunde ge ett gott vårdande utifrån individens livsvärld uppnås, vilket kring denna omvårdnadsåtgärd kunde ha inneburit ett personcentrerat etiskt rätt vårdande utifrån personen med en demenssjukdoms livsvärld.

(26)

6.1.4

Jämförelse utifrån fysisk och social aktivitet

Att främja sömn genom aktivitet var ytterligare ett tema som skapades av författarna av detta examensarbete utifrån de valda studierna som inkluderades i resultatet. De båda studierna som berörde denna typ av omvårdnadsåtgärd påvisade att sömnen blev förbättrad för personerna med en demenssjukdom, men att kombinationen av social aktivitet och

fysiskaktivitet gav det bästa resultatet. Henderson (1982) beskrev i sin teori att en god hälsa uppnås genom att samtliga 14 omvårdnadsbehov behövde tillgodoses för att ett välmående och god hälsa ska upplevas. Henderson (1982) menade även på att genom stöttning under dagen kunde ett naturligt insomnade främjas för personer med en demenssjukdom. Detta kunde innebära att finnas där för personen som ett socialt stöd. Därav kunde kombinationen av den sociala och fysiska träningen var extra positiv för sömnen då dessa i kombination med varandra tillgodosåg flera av personernas omvårdnadsbehov. Att sömnen påverkades av en persons aktivitet och vila beskriver Asp och Ekstedt (2014). Den sociala aktiviteten kopplade även författarna till att ha ett personcentrerat vårdande där den vårdande relationen

hamnade i fokus genom social interaktion (Ericson m.fl., 2011). Li m.fl. (2017) beskrev även att genom ett personcentrerat vårdande blev möjligheten av att tillgodose en persons såväl fysiska samt psykiska behov, vilket kunde främja ett ökat välmående och därmed hälsa. Gulia och Kumar (2018) redogjorde för att en sömnproblematik påverkade den dagliga aktiviteten. Genom att försöka bryta den störda sömnen genom en ökning av aktivitet kunde det resultera i att personer med en demenssjukdom hamnade i en positiv lop, där en ökad grad av aktivitet främjar sömnen, istället för att en störd sömn påverkar aktivitetsnivån. Guarnieri m.fl. (2014) menade att en sömnsvårighet ledde till en fysisk inkapacitet, därför kunde ett implementerande av ökad grad av fysisk aktivering leda till en förbättrad sömn. Personer med en demenssjukdom som behandlas med bensodiazepiner påvisade en ökad risk för fall och kunde även ha en försämrad kognition orsakad av medicineringen (O’Caoimh m.fl., 2019; socialstyrelsen, 2017), därför behövdes dessa personer hållas under extra uppsikt då de skulle delta i fysiska aktiviteter som kunde leda till en förhöjd skaderisk. Utifrån svensk sjuksköterskeförening (2017) skulle sjuksköterskor arbeta för att främja hälsa hos personer med ohälsa detta genom att arbeta professions-överskridande om det ansågs nödvändigt för att främja hälsan för en person. Utifrån Patientlagen (SFS 2014:821) 4§ och 5§ skulle vården som erbjöds ständigt utgå utifrån personens samtycke och medvilja och utformas utifrån den enskilda personen.

6.1.5

Jämförelse utifrån miljö

Aromaterapi, koffeinets påverkan på sömnen, ljusterapi och smart-Watch som individanpassar omvårdnaden var omvårdnadsåtgärder som författarna av detta examensarbete valde att skapa en kategori utifrån varpå den fick benämningen

omvårdnadsåtgärder i miljön. I resultatet var det två studier som undersökt hur användandet av dofter i form av aromaterapi kunde främja en god sömn. Båda studierna påvisade att genom användandet av behagliga dofter exempelvis en doft av lavendel fick personerna med en demenssjukdom en förbättrad sömn, med färre uppvaknanden och en längre sömnperiod samt minskad motorisk stress. Även en positiv effekt under dagen noterades då personerna upplevdes gladare och lugnare, dofterna var även uppskattade av personalen. Henderson

References

Related documents

unga tiotalistemas litteratur. Uppsala.] With a summary in English. av Litteraturvetenskapliga inst. vid Upp­ sala universitet. Lindung, Yngve, Äventyr och kärlek. Om

Här finns återigen en direkt anknytning till Elisabeth, som framför allt själv använder en mängd Kristus-allusioner när hon berättar om sitt liv för Beata,

Denna statsorganisation förefaller ha tillfredsställt även de mest extrema elementen inom den kroatiska oppositionen; deras ledare, den sedan länge landsflyktige

försvar kunna inriktas mot hotet från öster. Den uppgift, som där- vid främst måste lösas, är strategiskt och taktiskt understöd åt trupperna på landfronten mellan

Un- der kriget agerade de sedan ständigt för att England skulle sluta fred med Tysk- land på för tyskarna fördelaktiga villkor (bl a genom att till dem

När det kommer till urval finns det också en risk för nonresponse bias vilket innebär att personer med psykisk ohälsa, exempelvis PTSD, undviker att svara på frågeformulär just

Medeltiden för patienternas sömn på sjukhus var drygt sex timmar med en differens på en och en halv timme (Wesselius et al., 2018; Tabas et al., 2019; Mashayekhi et al., 2013) Med

From this perspective, it is interesting that the staff of the Financial Accounting Standards Board (FASB) has cooperated with the staffs of the European Financial