Örebro universitet Örebro University
Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå
RAPPORTERING AV OLYCKOR, TILLBUD
OCH RISKOBSERVATIONER PÅ
BYGGARBETSPLATSEN
- En fallstudie hos ett bygg- och projektutvecklingsföretagAdrian Renmark och Jakob Andersson Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng Örebro vårterminen 2021
Examinator: Peter Roots
REPORTING OF ACCIDENTS, INCIDENTS, AND RISK OBSERVATION AT A CONSTRUCTION SITE
- A study at a construction and project development company
Förord
Detta examensarbete är skrivet av Adrian Renmark och Jakob Andersson. Examensarbetet är det avslutande momentet på vår utbildning högskoleingenjör inom byggteknik vid Örebro Universitet.
Under arbetets gång så är det många människor som hjälpt oss på vägen. Vi vill börja med att tacka vår handledare Mats Persson på Örebro Universitet som har funnits till hjälp och stöttat oss under hela arbetets gång.
Vi vill även tacka vår handledare Andreas Karlsson på Byggmäster AB som alltid ställt upp och hjälpt oss att få fram den information som behövts. I övrigt så vill vi tacka alla personer på Byggmäster som tagit sin tid med oss och gjort det möjligt att genomföra denna studie. Speciellt till alla personer som ställt upp och deltagit i intervjuer.
Till sist vill vi tacka Örebro universitet och samtliga lärare på byggingenjörsprogrammet som under tre år har gjort denna utbildning möjlig.
Sammanfattning
Byggbranschen är en av de mest skadedrabbade branscherna idag i Sverige. I byggbranschen är det tre gånger så stor risk att utsättas för en allvarlig olycka jämfört med andra
arbetsbranscher. Dödsfall på en byggarbetsplats är alltför vanligt idag och något som behövs ändras. För att få en förändring behöver rapportering av olyckor, tillbud och riskobservationer öka. Detta skulle resultera i en säkrare och mindre olycksdrabbad arbetsplats.
I examensarbetet har en undersökning av rapportering av olyckor, tillbud och
riskobservationer genomförts. Arbetet är gjort tillsammans med företaget Byggmäster AB som är ett bygg- och projektutvecklingsföretag och verkar i Västerås. Syftet med
undersökningen är att se över Byggmästers rapportering av tillbud, olyckor och
riskobservationer. Målet med studien är att hitta problemen i det nuvarande arbetssättet gällande rapporteringen hos företaget och ta fram förslag på hur rapporteringen kan förbättras. För att samla in data kring ämnet har en litteraturstudie gjorts, intervjuer utförts och statistik från företagets rapporteringssystem hämtats.
Statistiken från Byggmäster visade att det rapporteras in för få tillbud jämfört med olyckor. En orsak som resultatet från intervjustudien visar är att majoriteten av de intervjuade
personerna inte kan definiera olyckor, tillbud och riskobservationer. Även att det blir en vana med att arbeta på en riskfylld arbetsplats framkommer i intervjuerna. Ett annat problem som påverkar rapporteringen är inställningen hos de anställda. Flera ur personalen hos
Byggmäster anser att det är tidskrävande och påverkar deras arbete.
Arbetets främsta slutsatser är att företaget behöver lära de anställda definitionerna av olyckor, tillbud och riskobservationer för att få en bättre fördelning på rapporterna. Det behöver även avsättas tid till att rapportera så att personalens arbetstid och lön inte påverkas.
Abstract
The construction industry is one of today's most accident affected industries today in Sweden. There is a three times greater risk of being exposed to a serious accident in the construction industry compared to other industries. Deaths at a construction site are all too common today and something needs to change. To succeed, there needs to be an increase in reporting of accidents, incidents, and risk observations. This would result in a more safe and less accident-prone workplace.
In this graduation project, an investigation of reporting of accidents, incidents, and risk observations has been carried out. The work was done together with the company Byggmäster AB, which is a construction and project development company operating in Västerås. The purpose of the survey was to review Byggmäster's reporting of incidents, accidents, and risk observations. The study aims to find the problems in the current way of working regarding reporting at the company and develop suggestions on how reporting can be improved. To collect data on the subject, a literature study was conducted, interviews were made, and statistics were collected from the company's reporting system.
The statistics from Byggmäster showed that compared to occurred accidents there were too few incidents reported. One reason for this could be found in the results from the interview study, which is that most of the interviewees cannot define accidents, incidents, and risk observations. The interviews also showed that you get used to working in a risky workplace. Another problem that affects reporting is the attitude of the employees. Several of the personnel at Byggmäster believe that it is time-consuming and affects their work.
The main conclusions are that the company needs to educate the employees on the definitions of accidents, incidents, and risk observations to get a better distribution of the reports.
Additionally, time needs to be set aside for reporting so that staff working hours and salaries are not affected.
Keywords: Reporting, working environment, accidents, incidents, risk observations
Innehållsförteckning
1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Problembeskrivning 6 1.3 Syfte 7 1.4 Frågeställning 7 1.5 Avgränsning 7 2 Metod 8 2.1 Metoder för genomförandet 8 2.1.1 Litteraturstudie 8 2.1.2 Indata från fallföretaget 8 2.1.3 Intervjuer 8 2.2 Metodologiska överväganden 8 3 Teori 10 3.1 Arbetsmiljö 103.1.1 Arbetsmiljö inom byggbranschen 10
3.2 Olyckor, tillbud och riskobservationer 11
3.2.1 Statistik på olyckor, tillbud och riskobservationer i byggbranschen 12
3.2.2 Statistik på olyckor, tillbud och riskobservationer från fallföretaget 13
4 Resultat och analys 16
4.1 Fallföretagets arbete med arbetsmiljö 16
4.2 Rapporteringssystemet hos fallföretaget 16
4.3 Inställningen till att rapportera olyckor, tillbud och riskobservationer 17
4.4 Definitionen av olyckor, tillbud och risker 17
4.5 Hur kan rapporteringen öka på fallföretaget 18
4.6 Ersättningsformen ackords påverkan på rapportering 19
4.7 Analys av resultatet 19
5 Diskussion 21
5.1 Värdering av resultat 21
5.2 Förslag på fortsatt arbete 22
6 Slutsats 23
Referenslista 24
Bilaga 1 26
1 Inledning
I detta kapitel så tas bakgrunden och problemet i examensarbetet upp, vad är syftet med arbetet, vilka frågor som studien ska svara på och även vilka avgränsningar som det har tagits hänsyn till.
1.1 Bakgrund
Enligt Håll Nollan (2020) så är byggnadsarbetare en av de mest skadedrabbade
arbetsgrupperna i Sverige. Där är det tre gånger så stor risk att utsättas för en allvarlig olycka inom byggbranschen jämfört med andra arbetsbranscher. Totalt så har 434 personer avlidit på en arbetsplats i Sverige sedan 2010 varav 90 av dessa dödsfall har varit inom byggbranschen. Branschen står för hela 20 procent av samtliga dödsfall på en arbetsplats (Hessel, 2020). Trots att byggbranschen är så pass drabbad prioriteras oftast ekonomin före säkerheten för dem anställda. Man ser också att machokulturen som finns i branschen är ett problem då alla företag består av störst andel män. Machokulturen förväntar sig att man ska vara tuff och våga utsätta sig för risker (Hessel, 2019).
Examensarbetet skrivs hos företaget Byggmäster AB. Byggmäster AB är ett bygg- och projektutvecklingsföretag som verkar i Västerås. Företaget utvecklar kommersiella fastigheter och bygger bostäder, kontor, industrilokaler och offentliga byggnader och
anläggningar. Företaget har en budgeterad omsättning på ca 300 miljoner och har 65 stycken anställda.
1.2 Problembeskrivning
Rapportering av olyckor och tillbud är ett tillvägagångssätt för att minska olyckor på
arbetsplatsen. Problemet idag är att man inte rapporterar in samtliga olyckor och tillbud enligt Edling (2014). Arbetsmiljöverket (2011) påpekar att det finns ett mörkertal mellan antalet tillbud och riskobservationer som sker och antalet som rapporteras in. För att kunna skapa en tryggare byggarbetsplats är det viktigt att alla medarbetare i ett företag förstår innebörden av detta problem och därav rapporterar in dessa scenarion som är utöver det normala. Om alla medarbetare på en arbetsplats blir medvetna om att rapportera in om någon är med om en olycka eller tillbud kan det skapas lärdom. Denna erfarenhet gör att farliga situationer kan reduceras och bli säkrare på ens arbetsplats (Arbetsmiljöverket, 2015).
Fallföretaget Byggmäster AB har idag samma problem som dem flesta byggföretagen har, nämligen att alla olyckor, tillbud och riskobservationer inte rapporteras in. Byggmäster vill undersöka vad som är orsaken till detta samt vad man kan göra för att få in fler
1.3 Syfte
I denna studie så är syftet att undersöka fallföretaget Byggmäster AB:s rapportering av tillbud, olyckor och riskobservationer. Målet med studien är att hitta problemen i det
nuvarande arbetssättet gällande rapporteringen, men även se över vilka faktorer som påverkar att rapporteringar inte kommer in i samma mängd som olyckor och tillbud sker.
Undersökning ska också ta fram förslag på tillvägagångssätt som Byggmäster kan använda för att förbättra och öka rapportering av tillbud, olyckor och riskobservationer.
1.4 Frågeställning
De frågor som arbetet ska svara på är följande:
● Hur jobbar fallföretaget med rapportering av tillbud, olyckor och riskobservationer? ● Varför rapporteras inte samtliga tillbud, olyckor och riskobservationer?
● Hur kan rapporteringen förbättras?
1.5 Avgränsning
I detta arbete så studeras endast ett företag. Företaget är ett bygg- och
projektutvecklingsföretag i byggsektorn som verkar inom Mälardalen, oftast i Västerås. I denna studie så har man endast undersökt den interna personalen inom företaget när det gäller tidigare rapporteringar och de utförda intervjuerna. Statistiken från fallföretagets rapporter har undersökts hur det har sett ut det senaste året. Statistik som är hämtad utöver
fallföretagets statistik är endast inom den svenska byggindustrin. I litteraturstudien har vetenskapliga rapporter främst använts för att ta fram information kring arbetsmiljö, olyckor, tillbud och riskobservationer inom byggbranschen. Utöver det så har det samlats in lagar och stadgar från svenska Arbetsmiljöverket.
2 Metod
I detta kapitel så tas det upp vilka metoder som har använts under arbetets gång. En beskrivning av tillvägagångssättet samt hur dessa metoder har påverkat resultatet.
2.1 Metoder för genomförandet
I denna studie har data samlats in med hjälp av en litteraturstudie, en kvantitativ
undersökning och intervjuer. I litteraturstudien har fakta och statistik inom det undersökta problemets område samlats in för att få en teoretisk bakgrund om ämnet inom arbetet. Sedan gjordes en kvantitativ studie där statistik och data hämtades från fallföretag. Detta för att få en överblick hur det ser ut på företaget för tillfället. Därefter intervjuades anställda på
företaget för att se hur det fungerar i praktiken ute på arbetsplatserna gällande det undersökta problemet.
2.1.1 Litteraturstudie
Första steget i examensarbetet var att samla in information kring arbetets ämne, rapportering av olyckor, tillbud och risker samt arbetsmiljö. Detta för att få en god överblick över ämnet och för att kunna ta med den information och fakta till den kvantitativa undersökningen och intervjuer. Litteraturstudien är baserad på vetenskapliga rapporter och artiklar för att få en teoretisk bakgrund. Utöver det så har det inhämtats lagar och stadgar från Arbetsmiljöverket. 2.1.2 Indata från fallföretaget
Statistik har insamlats från företaget gällande rapporteringen av olyckor, tillbud och
riskobservationer under det senaste året. Detta gjordes genom företagets rapporteringssystem Buildsafe som sammanställer statistik för givet tidsintervall. En analys av företaget utfördes för att undersöka vad för rapporteringar som kommer in och vad som behöver förbättras. 2.1.3 Intervjuer
Som sista steg så utfördes intervjuer med hantverkare och tjänstemän på företaget. Totalt var det sex personer som intervjuades, tre arbetsledare och tre hantverkare. Intervjuerna utfördes ute på två av fallföretagets projekt, där hantverkarna och tjänstemännen blev intervjuade i grupp. Under intervjuerna ställdes frågor från framtaget frågeformulär gällande rapportering av olyckor, tillbud och riskobservationer kopplade till företaget. Svaren från
intervjupersonerna spelades in med hjälp av en mobiltelefon och sammanställdes senare av författarna till examensarbetet. Valet att intervjua personerna i grupp var för att få igång en diskussion kring frågorna och få utförligare svar.
2.2 Metodologiska överväganden
Metodvalen som gjordes för denna studie var de som ansågs som mest givande och resultera till bäst resultat utifrån den avsatta tiden för arbetet. Något som kan anses vara en svaghet i metodvalet är antalet personer som intervjuades, då ett större urval kan leda till ett säkrare resultat. Baserat på den angivna tiden så kompenserades detta med att intervjua de mest
relevanta personerna på fallföretaget kopplat till det sökta problemet. Då intervjuerna utfördes i grupp så kan grupptryck ha påverkat svaren från intervjupersonerna. Hade intervjuerna skett enskilt så hade svaren blivit mer personliga och inget grupptryck hade påverkat svaren. Valet med att intervjua personerna i grupp var för att få igång en diskussion personerna emellan. Vilket leder till utförligare svar än om intervjuerna hade utförts enskilt. I den kvantitativa studien så är det endast siffror och statistik som har hämtats från företaget. Något som skulle kunna ha gjorts är att undersöka mer ingående vad för olyckor, tillbud och riskobservationer som har rapporterats in under senaste året och även se över om rapporterna är korrekt rapporterade. Detta ansågs dock inte nödvändigt, då siffror och statistik från företagets rapporteringssystem ger en god översikt över hur rapporteringen fungerar på företaget.
3 Teori
I detta kapitel så redovisas den teoretiska bakgrunden som ligger till grund för examensarbetets litteraturstudie.
3.1 Arbetsmiljö
Arbetsmiljö är något som måste tas hänsyn till inom alla olika branscher, men även något som skiljer sig mycket med avseende på vilken bransch man befinner sig i (arbetsmiljöverket 2012). Enligt arbetsmiljöverket (2012) så bidrar en god arbetsmiljö till färre olyckor och ohälsa, men också till mer arbetsglädje och kvalité på arbetet som utförs. Det visar även att en god arbetsmiljö både är lönsam för ett företag, samt för samhället i helhet. Arbetsmiljöverket (2020a) påpekar att arbetsmiljön på en arbetsplats ska vara utformad så den kan erbjuda alla en säker arbetsmiljö, där man både känner sig säker fysiskt och psykiskt. Oavsett vilken bransch man arbetar i så är det alltid arbetsgivaren som är ansvarig för att allt arbete utförs utan risk för ohälsa och olyckor (Arbetsmiljöverket, 2020a). Arbetsgivaren måste känna till arbetsmiljölagen och de gällande arbetsmiljöregler, föreskrifter och avtal som gäller ens arbetsplats. Arbetsmiljöverket (2020a) hänvisar till arbetsmiljölagen som säger att arbetsgivaren ska göra allt som behövs för att förebygga ohälsa och olyckor.
Det är viktigt att det finns ett gott samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Genom att t.ex. arbetstagarna rapporterar olyckor och tillbud till arbetsgivaren. På detta sätt kan åtgärder vidtas så olycksfall kan reducerar och arbetsmiljön blir säkrare på aktuella arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2020b).
3.1.1 Arbetsmiljö inom byggbranschen
Byggnads som är byggnadsarbetares fackförbund anser att arbetsmiljö är en utav de största och viktigaste frågorna som man ständigt arbetar med. Då byggarbete innehåller mycket fysiskt arbete med många risker så är denna bransch betydligt mer drabbad än andra branscher (Byggnads, 2020). En byggarbetsplats är en “levande arbetsplats” som
Arbetsmiljöverket (2021) beskriver det och det är därför viktigt att samtliga i byggprocessen tar ansvar så att arbetsmiljön alltid håller en godkänd nivå. Förutsättningarna förändras från dag till dag med allt från arbetsuppgifter, väder, maskiner och människor.
På en byggarbetsplats så är det byggherren som har ansvaret för arbetsmiljön. Byggherren tar i sin tur hjälp av byggarbetsmiljösamordnare som samordnar arbetsmiljön från
projekteringsstadiet tills att projektet är klart. I projekteringsfasen så är det Bas-P som ansvarar för arbetsmiljön och har ett ansvar så att t.ex. arkitekterna och konstruktörer samordnar och tar fram lösningar som är riskfria. Under produktionen så tar Bas-U över ansvaret och har då ett ansvar att de olika entreprenörerna samordnar och inte orsakar några risker för varandra under arbetets gång. Byggherren har också ett ansvar att ta fram en arbetsmiljöplan som ska vara komplett innan byggstart (Arbetsmiljöverket, 2020c).
Inom byggbranschen så är skyddsrond ett vanligt sätt att undersöka verksamhetens risker. Arbetsgivaren går igenom arbetsplatsen tillsammans med skyddsombudet och de
skyddsansvariga för att se över vilka risker som finns. Dessa faror dokumenteras under ronden utifrån framtagen checklista. Avvikelser från listan tas upp med de ansvariga för att åtgärda problemen (Nyman, 2016).
3.2 Olyckor, tillbud och riskobservationer
Det finns alltid risker med olika arbeten på olika arbetsplatser, men för att det ska kunna förebyggas och hanteras krävs det att vi känner till vilka dem är (Prevent, 2021). I
arbetsmiljölagen står det att alla på en arbetsplats bör ha kunskaper om de risker som finns i arbetet som utförs och vem som de kan vända sig till vid frågor och funderingar
(Arbetsmiljöverket, 2020b).
Enligt Prevent (2021) så kallas det tillbud eller olycksfall på arbetsplatsen när något sker. Det är något som brukar vara svårt att skilja på, men ett sätt för att underlätta vad som innebär vilket så kan orden aj och oj användas.
● Tillbud - Oj
Tillbud innebär att något händer som skulle kunna orsaka skada, men ingen kommer till skada eller blir sjuk av händelsen. Ett exempel som Dellve tar upp är “En
medarbetare tappar greppet om nålen efter att ha stuckit patienten. Nålen ramlar ned på golvet.” (Prevent, 2021).
● Olycksfall - Aj
Olycksfall definieras som att något händer och orsakar personskada eller sjukdom av händelsen. Det som är olycksfall för en person kan dock vara tillbud för en annan person, då alla människor har olika smärtnivåer. Dellve påpekar ett exempel på ett olycksfall genom “En medarbetare tappar greppet om nålen efter att ha stuckit patienten. Medarbetare sträcker sig reflexmässigt efter den och sticker sig i handen.” (Prevent, 2021).
Enligt Prevent (2021) så är det viktigt i arbetsmiljöarbetet att varje arbetsplats undersöks för att identifiera vilka risker som finns, en så kallad riskobservation. På arbetsplatsen ska det också regelbundet göras nya riskbedömningar av de riskerna som har identifieras tidigare. Arbetsgivaren och arbetstagare (ofta skyddsombuden) kontrollerar risker i arbetsmiljön tillsammans och prioriterar vilka risker som är viktigast att åtgärda först ute på arbetsplatsen lyfter Prevent. Därefter föreslås det åtgärder för att hantera varje riskobservation (Prevent, 2021).
Foriaguiden (2021) har tagit fram hur förhållandet mellan olyckor, tillbud och risker ska se ut på en arbetsplats. Detta kan utläsas i relationspyramiden i figur 1.
Figur 1. Förhållande mellan olyckor, tillbud och riskobservation. (Foriaguiden, 2021)
3.2.1 Statistik på olyckor, tillbud och riskobservationer i byggbranschen Enligt Afa (2018) så är yrken inom byggnad-anläggningsbranschen bland de mest skadedrabbade, både gällande arbetsolyckor och arbetssjukdomar på den svenska
arbetsmarknaden. De vanligaste olyckorna inom byggbranschen är fallolyckor av olika slag, men även olyckor med maskiner och verktyg. Statistik från Afa (2018) visar att
byggnadsarbetare år 2018 hade mest allvarliga olycksfall, där det var 11,1 allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta under året.
Den vanligaste orsaken till dödsolyckor på byggarbetsplatser är fall från höjd, även fast risken för fall alltid ska vara förebyggd och säkrad på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2020c). Om det behövs åtgärder för att ha skyddsräcken, arbetsplattformar, eller ställningar ska de användas på byggarbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljöverket (2020c) så är
byggnadsarbete ofta tungt och belastande för kroppen, vilket även kan resultera i allvarliga olyckor. Det ska finnas lämplig utrustning och möjligheter på byggplatserna för att lyfta och transportera utrustning och material. Detta för att förebygga hälsofarliga eller onödiga belastningar för de som arbetar med lyften och transporterna. Arbetsmiljöverket påpekar att maskiner och verktyg ska vara så ergonomiskt utformade som möjligt, då olyckor kopplat till detta är bland vanligaste i byggbranschen (Arbetsmiljöverket, 2020c).
Enligt statistiken från Samuelsson (2020) över arbetsolyckor inom byggindustrin så står fall från höjd för 11% och vanligt fall (ej från höjd) för 13%, vilket gör att fall oavsett höjd är den vanligaste arbetsolyckan inom branschen. Kroppsrörelse med överbelastning och förlorad kontroll över handverktyg är båda vanliga arbetsolyckor som står för 17% vardera över alla arbetsolyckor inom byggbranschen. Även ras, fall och bristning av material är arbetsolyckor som uppstår ofta ute på byggarbetsplatserna, vilket står för 13% av alla olyckor. I figur 2 ses antal samt relativ fördelning av alla arbetsolyckor inom byggindustrin 2019.
Figur 2. Fördelning av arbetsolyckor 2019 inom byggindustrin (Samuelsson, 2020)
3.2.2 Statistik på olyckor, tillbud och riskobservationer från fallföretaget
Företaget Byggmäster AB använder sig av Buildsafe för att rapportera olyckor, tillbud och risker. Buildsafe är en applikation på mobiltelefonen och internet där man som anställd kan skicka in rapporter via telefonen. Genom att ta bild och skriva rapport direkt i telefonen förenklar detta processen och ser till att den person som är ansvarig får direkt information om att något anses påverka arbetsmiljön (Buildsafe, 2015). Figur 3 visar hur en rapportering med appen Buildsafe utförs.
Statistiken är hämtad från företagets sida på Buildsafe och från Mars 2020 fram till Mars 2021 så har Byggmäster totalt 165 rapporter gällande olycka, tillbud eller riskobservation. I figur 4 så kan man se fördelningen mellan antal olyckor, tillbud och riskobservationer som rapporterats in.
Figur 4. Fördelningen av rapporter på Byggmäster AB under ett år (Buildsafe)
Riskobservationer står för 88 procent av rapporteringarna på Byggmäster. Utifrån den hämtade statistiken så är allmän ordning det som rapporteras in oftast som riskobservation enligt figur 5. Med allmän ordning så menar man saker som ligger i vägen, städning eller att saker inte finns där det ska och det anses vara en risk.
De vanligaste riskområden för tillbud och olyckor hos Byggmäster går att utläsa i figur 6. Annan orsak står för 50 procent och är svårt att definiera. I rapporterna som “annan orsak” förekommer i är det t.ex. skärsår som skett när man packat upp en mikrovågsugn eller ett ventilationsrör som fallit när man har monterat ner det. De övriga områdena som fallande föremål, fysisk överbelastning och handhållet verktyg står för ungefär samma andel av de rapporteringar inom tillbud och olyckor som sker på Byggmäster under ett år.
4 Resultat och analys
I detta kapitel redovisas resultat och analys från den information som tagits fram från litteraturstudien och intervjuerna som genomfördes på Byggmäster AB.
4.1 Fallföretagets arbete med arbetsmiljö
Företaget Byggmäster jobbar idag mycket med frågor kring arbetsmiljö. Utifrån intervjuerna med de anställda på Byggmäster så nämner de att ett veckobrev skickas ut varje fredag där de påminns och uppmuntras av vikten att rapportera. Citerat från Hantverkare 2 i bilaga 1
“Fokus på rapporteringen är det varje vecka och prioriteras högt av Anders (VD). Vi får veckobrev varje fredag där det nämns att folk är duktiga på att rapportera, men att mer behövs rapporteras. De har en målbild att alla på företaget ska rapportera”. De går även skyddsrond på samtliga projekt en gång i veckan för att se över arbetsmiljön på
arbetsplatserna. Det som framkommer i intervjuerna är att ingen nämner att det finns några konkreta mål uppsatta från företaget. Arbetsledare 1 säger “Jag tror att det ska vara 3–4 rapporteringar i veckan” men det är inget han kan vara säker på. Utifrån företagets
rapporteringssystem Buildsafe så visar statistiken att mellan mars 2020 till mars 2021 så har anställda rapporterat in 146 riskobservationer, 15 olyckor och 4 tillbud.
Enligt arbetsmiljöverket (2020a) så är det arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Både Arbetsledare 1 och 2 är tydliga med att de tar arbetsmiljöfrågorna på stort allvar och inte fuskar med det på något vis.
4.2 Rapporteringssystemet hos fallföretaget
Byggmäster AB använder sig av rapporteringssystemet “Buildsafe” för att rapportera tillbud, olyckor och riskobservationer. Applikationen Buildsafe är lättillgänglig och går att hämta hem på alla smartphones idag.
Utifrån intervjuerna med anställda på fallföretaget visar det sig att rapporteringssystemet Buildsafe går väldigt smidigt att använda och rapportera i. Personalen börjar bli mer bekväma med appen och i framtiden så tror de att majoriteten av byggföretagen kommer att använda sig av Buildsafe. Hantverkare 3 i bilaga 2 påpekar “Jag tycker buildsafe är klockrent där man får ett pling i mobilen där det står vad som ska åtgärdas och hur pass allvarligt det är”. Citerat från Arbetsledare 1 i bilaga 1, “Ingen på företaget tycker nog att den är jättekrånglig men den är tidskrävande. Men jag tror att den är svår att göra bättre. Jag tycker att man har en hög medvetandegrad med att ha Buildsafe och den är väldigt smidig att använda. Jag tror att om man inte hade Buildsafe så hade man struntat i att rapportera i en högre utsträckning”.
Arbetsledare 2 påpekar en negativ sak med företagets rapporteringssystem och säger i
intervjun bilaga 2 “Kan tycka att det är brist i kommunikationen med underentreprenörer och dess ledning via Buildsafe”.
4.3 Inställningen till att rapportera olyckor, tillbud och riskobservationer
Inställningen hos de anställda på Byggmäster gällande rapporteringen av olyckor, tillbud och riskobservationer skiljde sig åt mellan projekten. I figur 7 så kan vi se fördelningen på vad de intervjuade personerna har för inställning till rapportering och vad dem anser vara syftet. På ena projektet så ansåg man att rapporteringen bara var till för statistiken, “Det är väl för att dom tror att det finns mörkertal. Jag förstår inte grejen med att rapportera in saker som hade kunnat hänt (tillbud), mer än att det ska föras statistik på det. Hade vi rapporterat in allt som hade kunnat hända då hade vi alla haft ett heltidsjobb med det” citerat från Arbetsledare 1 i bilaga 1. På det andra projektet så höll man inte alls med sina kollegor utan man tänkte att det var till för samtligas säkerhet på arbetsplatsen. Hantverkare 3 i bilaga 2 säger “Det är för att vi ska ha en säker arbetsplats och här på Byggmäster arbetar vi med nollvision. Ingen ska komma hit på jobbet och inte komma tillbaka hem efteråt” och samtliga i intervjun instämmer.
Figur 7. Fallföretagets anställdas inställning till rapportering.
4.4 Definitionen av olyckor, tillbud och risker
Skillnaden mellan olyckor, tillbud och risker kan ibland vara minimal. Frågan ställdes till de anställda under intervjun där majoriteten antingen inte kunde eller svarade fel, se figur 8. Det svåraste var definitionen av tillbud där samtliga som inte kunde betydelsen förklarade att de
plåstra om sig. Arbetsledare 3 i bilaga 2 kunde själv skillnaden men säger “Många tror att man måste bryta ett ben för att det ska vara en olycka och att mindre olyckor tolkas som ett tillbud”. Detta var ett svar som samtliga intervjuade personer höll med om. Hantverkare 3 i bilaga 2 påpekar att hen inte kan skillnaden på tillbud och riskobservationer, och citerar “Nej, jag vet inte skillnaden då det känns som tillbud och riskobservation är nästan samma sak”. Även Hantverkare 2 i bilaga 1 lyfter att hen inte kan skillnaden på tillbud och
riskobservationer efter att fått höra definitionen av begreppen.
Figur 8.Svaren om de anställda kunde skillnaden på olyckor, tillbud och riskobservation
4.5 Hur kan rapporteringen öka på fallföretaget
Utifrån intervjuerna så påpekar de anställda att se projekten med nya ögon är något som kan öka rapporteringen. Det är lätt att du blir hemmablind och missar riskobservationer som skulle ha rapporteras om en utomstående hade sett dem. Ett exempel på detta nämner
Arbetsledare 2 i bilaga 2, “Ett exempel är som vi gjorde i Uppsala. Då gick jag skyddsrond i huset och projektet bredvid som jag inte jobbade i och ett annat skyddsombud gick andra hållet, på så sätt såg man arbetsplatsen med andra ögon”. Hen menar att under skyddsronder så byter skyddsombuden plats mellan olika projekt för att få en annan typ av bedömning av arbetsplatsen.
Arbetsledare 3 i bilaga 2 tror att mer utbildning om hur appen Buildsafe ska användas för samtliga anställda på Byggmäster vore en bra lösning. Detta för att öka förståelsen om vad som ska rapporteras och ej.
Hantverkare 2 i bilaga 1 säger “Svårt att lära gamla hundar att sitta. Ta med det mer från skolan, jag vet inte hur dom jobbar på byggprogrammen idag men skulle man lära sig mer om det i skolan skulle det kunna vara en lösning”. Även Hantverkare 3 i bilaga 1 lyfter att hen tror att skolan har en betydelse av problemet idag. Då hen nyligen gick i skolan så kunde hen
intyga att det idag inte jobbar tillräckligt mycket med information kring rapportering. Resultatet visar att skolans påverkan om arbetsmiljö och rapportering kan bli en bidragande faktor till ökad rapportering inom byggbranschen.
4.6 Ersättningsformen ackords påverkan på rapportering
Ersättningsformen ackord är något som används för hantverkarna på Byggmäster AB. Gällande frågan om ersättningsformens påverkan på rapporteringen så visar det sig att majoriteten av de anställda som intervjuats anser att ackord inte påverkar rapporteringen. Arbetsledare 3 i bilaga 2 citerar “Jag tror inte ackord påverkar då systemet som vi jobbar med nu gällande rapportering i Buildsafe går väldigt fort. En rapportering tar ungefär 2 minuter att göra med mobiltelefonen, hade man haft ett annat system tror jag det hade påverkat mer och man hade tänkt att man tar rapporteringen på rasten och att man lätt glömmer då”.
Hantverkare 3 i bilaga 2 påpekar att även hen som är ute på byggena hela tiden anser att ackord inte påverkar förmågan att rapportera. Hantverkare 3 säger även “När jag drev eget företag har jag nog fuskat mera med säkerheten, men idag på Byggmäster så är vi väldigt duktiga med säkerheten även fast vi jobbar på ackord”.
Hantverkare 1 bilaga 1 anser dock att rapportering är tidskrävande och påverkar ackordet, hen citerar “Det tar tid att skriva rapporter, för något som egentligen bara är onödigt t.ex. om det kanske ligger en bräda på marken med en spik som står uppåt så känns helt onödigt att ta ett kort på den, istället för att vända på den eller bara slå ut spiken. Det tar 5–10 minuter att ta ett kort och rapportera in händelsen”.
4.7 Analys av resultatet
Resultaten är en sammanställning utifrån de svar som framkommit i intervjuerna (Bilaga 1 och 2). Personerna som intervjuades arbetar ute i produktionen och är därför de mest relevanta personerna gällande det sökta problemet.
Byggmäster försöker uppmuntra arbetet kring rapportering genom att skicka ut ett veckobrev varje vecka där man uppmärksammar rapporteringen, antingen positiv eller negativ feedback. Svaren från intervjuerna visar att speciellt arbetsledarna är väl medvetna om vikten av
arbetsmiljö och rapporteringen. Det som också kan läsa av från intervjuerna är att det inte finns några konkreta mål uppsatta. Samtliga svar ger en bild av att rapporteringarna ska komma in i högsta möjliga mån men att det inte finns något konkret mål att sträva efter. Företaget använder sig av appen Buildsafe för att rapportera tillbud, olyckor och
riskobservationer ute på sina projekt. Buildsafe visar sig vara väldigt uppskattat på
Byggmäster då appen är väldigt smidig att bruka och rapportera in med då den finns till alla moderna mobiltelefoner idag. Personalen på företaget börjar bli allt mer bekväm med systemet och lyfter att de tror att hela byggbranschen inom sin tid kommer nyttja appen för
kan anses vara tidskrävande enligt de intervjuade, men samtidigt svårt att göra smidigare än vad det redan är.
När det gäller inställningen hos de anställda gällande rapporteringen så skiljer det sig åt. På det ena projektet så tänkte de anställda att syftet med rapportering endast var till för
myndigheter och organisationers statistik. De förstod inte syftet med att rapportera in saker som inte hade hänt. På det andra projektet så var det säkerheten för de anställda som ansågs vara syftet med rapporteringen. Detta visar tydligt skillnaden på inställning mellan de anställda hos företaget.
Till de intervjuade på Byggmäster ställdes frågan om de kunde definitionen av tillbud,
olyckor och riskobservationer. Det visade sig att av de totalt sex anställda som intervjuades så kunde endast två personer definitionen av begreppen och dess innebörd. Det svåraste var betydelsen av tillbud enligt de intervjuade. Det förklarades att en olycka ansågs vara om hen måste sjukskriva sig och ett tillbud påstås vara om hen endast behöver plåstra om sig.
Resultatet visade även att skillnaden mellan tillbud och riskobservationer var något som flera anställda inte kunde.
För att öka rapportering så kom det några konkreta förslag. Samtliga som intervjuades påpekade att de lätt blir hemmablind och är van att jobba med arbetsuppgifter som kan anses vara en risk. Arbetsledare 2 kom med förslaget att regelbundet byta skyddsombud projekten emellan för att få nya ögon till arbetsplatsen. Andra förslag var att lära ut och jobba mer med detta i skolan för de nya generationerna. Och till sist utbilda och informera de anställda på Byggmäster hur och varför Buildsafe ska användas.
Enligt de intervjuade så visar det sig att majoriteten anser att ersättningsformen ackord inte påverkar rapporteringen inom företaget. Arbetsledare 3 i bilaga 2 påpekar att ackord inte borde påverka rapporteringen då nuvarande systemet gällande rapportering går väldigt fort. Utifrån resultaten så finns det en koppling mellan inställningen till rapportering och svaren från personalen gällande ackordets påverkan på rapporteringen. De personer som har en lägre motivation till rapportering känner att det är tidskrävande och då påverkar arbetet som i sin tur påverkar ackordet.
5 Diskussion
I detta kapitel så diskuteras de viktigaste delarna från resultatet. Det tas även upp olika förslag till framtida arbeten som kan undersökas.
5.1 Värdering av resultat
Utifrån resultatet så visar det att företaget Byggmäster arbetar aktivt med arbetsmiljö och rapportering av tillbud, olyckor och riskobservationer. I intervjuerna lyfts det att företaget försöker påminna och uppmuntra till att öka rapporteringen hos de anställda. Det som blir tydligt är att det inte finns några mål uppsatta gällande detta problem. Detta skulle
exempelvis kunna vara att företaget vill ha in ett visst antal rapporteringar från varje projekt månadsvis. Då företagets hantverkare jobbar på ackord så blir tidsåtgången för rapportering ett problem, även fast alla hantverkare i intervjuerna inte höll med om det. En lösning på detta problem kan vara att om ett projekt uppnår uppsatt mål för rapporteringar så dras det bort tid på ackordet. På detta sätt så får hantverkarna tid till att rapportera utan att det ska påverka deras inkomst och företaget får en ökning i rapporteringar.
Statistik från Byggmäster sida på Buildsafe visar att från mars 2020 till mars 2021 så har företaget 146 riskobservationer, 15 olyckor och 4 tillbud. I litteraturstudien så visar det i figur 1 att tillbuden bör vara tre gånger så många som olyckorna på en arbetsplats. I nuläget utifrån statistiken så har Byggmäster ungefär tre gånger mindre tillbud än antal olyckor. Detta visar att det finns problematik med rapporteringssystemet. Svaren från intervjuerna indikerar att det finns en okunskap hos de anställda på Byggmäster gällande definitionen av tillbud, men även olyckor och riskobservationer. Ingen av hantverkarna kunde definitionen av tillbud och efter förklaring så påpekade de att dem förmodligen hade rapporterat fel vid vissa tillfällen ute på projekt. Statistiken är därför missvisande då majoriteten av de anställda på företaget inte vet definitionerna och därför kan en andel av rapporteringarna vara inkorrekta. I nuläget så står allt kring dessa begrepp i arbetsmiljöplanen som förmodligen inte blir läst ordagrant av arbetstagarna. För att få en mer trovärdig statistik behöver kunskapen kring olyckor, tillbud och risker öka. Detta kan genomföras genom att platscheferna på samtliga projekt har ett möte med sin arbetsgrupp. På mötet går de igenom definitionerna av begreppen och dess innebörd. På så sätt kan statistiken förhoppningsvis bli mer trovärdig och korrekt.
Ett problem som lyfts i intervjuerna men som också finns på de flesta arbetsplatserna är att du som arbetare lätt blir hemmablind. Riskerna som finns på arbetsplatsen blir till en vana och kan därför vara lätta att missa. En utomstående person skulle se betydligt fler risker än den person som befinner sig i den arbetsmiljön dagligen. För byggbranschen som utför
skyddsronder en gång i veckan så kan det finnas en lösning gällande “hemmablindheten”. Genom att låta ett skyddsombud från ett annat projekt utföra skyddsronden så kan riskerna bedömas från en person med en annan synvinkel. Detta behöver inte vara varje skyddsrond utan det kan räcka med en gång i månaden exempelvis. Förslaget kan leda till en mer rättvis bedömning där fler risker kan upptäckas och olyckor reduceras.
I resultatet så åskådliggör figur 7 att inställningen och syftet med att rapportera skiljer sig en hel del mellan de intervjuade på Byggmäster. Hälften ansåg att det mest var tidskrävande och var till för myndigheter och organisationers statistik. Det är ett stort problem när
arbetstagarna inte känner att rapporteringen är för ens egna säkerhet och nytta. När personer i företaget har fel inställning till rapporteringen så behövs det en förändring. Det är ett svårt problem som Hantverkare 1 i bilaga 1 lyfter på ett bra sätt, att det är svårt att lära den äldre generationen att ändra sin uppfattning och inställning. Istället så påpekar hen att skolan skulle kunna ha en större inverkan på problemet utan att veta hur de jobbar med det idag. Som tidigare nämnt så är detta ett svårlöst problem. Ett annat förslag är att samtliga på Byggmäster och inte bara tjänstemännen ska gå någon form av kurs gällande Buildsafe. Detta skulle kunna resultera till att hantverkarna blir mer bekväma med appen så att det inte tar lika mycket tid från arbetet. Vilket då kan leda till att inställningen kring rapportering förändras och rapporter kommer in i en högre utsträckning.
5.2 Förslag på fortsatt arbete
Byggbranschen är en av de mest skadedrabbade arbetsgrupperna i Sverige. Därför behövs det mer forskning kring detta problem. Forskning kring varför rapportering är så viktigt och även hur byggarbetares motivation till rapportering kan öka.
I intervjuerna så lyfter de att det är ett stort problem att lära den äldre generationen att ändra sin uppfattning och inställning gällande rapportering. Därför hade det varit intressant att undersöka hur gymnasieutbildningarna lär ut om rapportering till de nya generationerna. Visar det att dagens utbildningar lär ut mera om detta omfattande problem eller är uppfattningen och inställningen detsamma?
Denna undersökning har fokuserat på Byggmäster AB och deras anställda. I en annan undersökning så hade det kunnat göras en jämförelse mot ett större byggföretag. Där skulle det varit intressant att undersöka hur deras arbetssätt gällande rapportering av olyckor, tillbud och riskobservationer går till. Om det finns likheter eller skillnader, samt hur inställningen till rapportering är på företaget. Detta hade blivit en mer omfattande studie som med stor
förmodan hade givit mer information angående det undersökta problemet rapportering. En annan intressant undersökning hade varit att se hur Byggnads arbetar kring frågorna gällande rapportering. Byggnads som är byggarbetarnas fackförbund har ett ansvar gentemot deras medlemmar. Denna undersökning hade varit givande för att se hur de arbetar idag men också vilken påverkan det hade kunnat blivit gällande en ökning av rapporteringar.
6 Slutsats
I detta kapitel redovisas slutsatserna med arbetet. Det tas även upp rekommendationer som Byggmäster AB och andra byggnadsföretag kan arbeta med för att öka och förbättra rapporteringen.
I denna studie så har syftet varit att undersöka företaget Byggmäster AB:s rapportering av tillbud, olyckor och riskobservationer. Målet med studien har varit att hitta problemen i det nuvarande arbetssättet, se över vilka faktorer som påverkar att rapporteringar inte kommer in och förslag på hur företaget kan öka och förbättra rapporteringen.
Frågeställningen som ligger till grund för arbetet är:
- Hur jobbar fallföretaget med rapportering av tillbud, olyckor och riskobservationer? - Varför rapporteras inte samtliga tillbud, olyckor och riskobservationer?
- Hur kan rapporteringen förbättras?
Nedan presenteras de svar som har tagits fram under arbetets gång utifrån frågeställningen. Detta är rekommendationer som Byggmäster men även andra byggföretag kan arbeta mer med för att förbättra och öka rapporteringen.
● Byggmäster AB arbetar aktivt med arbetsmiljö och rapportering av tillbud, olyckor och riskobservationer. Att rapportera genom Buildsafe uppskattas hos de anställda. Personalen uppmuntras och påminns regelbundet från sina chefer att öka
rapporteringen. Men resultatet visar att Byggmäster inte har några konkreta mål att jobba mot gällande rapportering. Detta skulle förenkla arbetet för de berörda då det finns ett mål att jobba mot.
● Definitionerna av olycka, tillbud och riskobservation behöver läras ut till de anställda. I resultatet så visade det att majoriteten av intervjupersonerna inte kunde beskriva vad ett tillbud var. Detta bidrar till felrapportering och statistiken blir då missvisande för företaget.
● För att öka rapporteringen behöver företag avsätta tid för detta. Byggmäster som arbetar med ackord måste kompensera de anställda för den tid som går åt till att rapportera. Inställningen till rapportering skulle förändras om personalen vet att tidsåtgången inte påverkar ackordet.
● Ett annat problem som påverkar antal rapporteringar är att personalen blir
hemmablinda i arbetsmiljön. Genom att få in en utomstående person till skyddsronder regelbundet kan risker upptäckas med en annan synvinkel.
Det behövs mer forskning kring rapporteringens betydelse i byggbranschen och
examensarbetet har tagit fram rekommendationer som behöver undersökas närmare. För att minska olyckor och dödsfall på byggarbetsplatser kan detta var ett bra steg på vägen.
Referenslista
Afa försäkring (2021-02-01). Statistik byggbranschen. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig: https://www.afaforsakring.se/forebyggande/byggbranschens-sakerhetspark/statistik-om-olyckor-och-skador-inom-byggbranschen/ [2021-04-04]
Arbetsmiljöverket (2011-12-13). Enklare att anmäla arbetsskador. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.av.se/press/enklare-att-anmala-arbetsskador/ [2021-04-10]
Arbetsmiljöverket (2012-10-16). Samverkar man ute på arbetsplatserna för att skapa bra och säker arbetsmiljö? [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.av.se/press/samverkar-man-ute-pa-arbetsplatserna-for-att-skapa-en-bra-och-saker-arbetsmiljo/?hl=arbetsmiljö%20arbetsplats [2021-04-14].
Arbetsmiljöverket (2015-04-15). Rapportera fel viktigt för att förebygga olyckor. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.av.se/press/rapportera-fel-viktigt-for-att-forebygga-olyckor/?hl=bygg%20%20tillbud%20och%20olyckor [2021-04-14]
Arbetsmiljöverket (2017-05-05). Nio av tio anställda som dör i en arbetsolycka är man. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.av.se/press/nio-av-tio-anstallda-som-dor-i-en-arbetsolycka-ar-man/?hl=macho [2021-04-05]
Arbetsmiljöverket (2020a-11-11). Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for-arbetsmiljon/?hl=ansvar%20arbetsmiljö [2021-04-07]
Arbetsmiljöverket (2020b-05-27). Rapportera tillbuden (ADI 306), broschyr. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/broschyrer/rapportera-tillbuden-adi-306-broschyr/ [2021-04-08] Arbetsmiljöverket (2020c-05-28). Säkrare bygg- och anläggningsarbete. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/broschyrer/sakrare-bygg--och--adi-539-broschyr/?hl=säkrare%20bygg%20och%20anläggningsarbete [2021-04-15]. Arbetsmiljöverket (2021-02-26). Byggnads- och anläggningsarbete. [Elektronisk].
Stockholm. Tillgänglig:
https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/ [2021-04-20] BuildSafe (u.å). Om oss. Tillgänglig:
https://www.buildsafe.se/om-oss/ [2021-04-15]
Hessel, K. (2019). Säkra säkerheten. [Elektronisk]. Stockholm: Byggcheferna. (Byggchefsbarometern 2019, delrapport 2). Tillgänglig:
https://byggcheferna.se/app/uploads/2020/04/SakraSakerheten.pdf [2021-04-12] Hessel, K. (2020). Lyft säkra arbetssätt. [Elektronisk]. Stockholm: Byggcheferna. (Byggchefsbarometern 2020, delrapport 1). Tillgänglig:
https://byggcheferna.se/app/uploads/2020/06/LyftSakraArbetssatt.pdf [2021-04-12] Byggnads (2020-02-03). Arbetsmiljö. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.byggnads.se/medlem/arbetsmiljo/ [2021-04-10]
Samuelsson, B. (2020). Arbetsskador inom byggindustrin 2019. [Elektronisk]. Stockholm: (Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd 2020:1). Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1468268/FULLTEXT01.pdf [2021-04-22] Foriaguiden (2021). Riskbedömningar och observationer. Tillgänglig:
https://foriaguiden.se/forarhandbok/nodlagesberedskap/riskbedomningar-observationer/ [2021-04-25]
Håll nollan (2020-04-07). Statistik. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.hallnollan.se/kunskap/statistik [2021-04-20]
Edling, M. (2014). Arbetsskador och tillbud- systematiskt arbetsmiljöarbete .1. uppl. Stockholm: Prevent.
Prevent (u.å) Oj och aj - tillbud, olyckor och risker. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.prevent.se/privata-varden/brevskolan/6.-oj-och-aj--tillbud-olyckor-och-risker/ [2021-04-25]
Nyman, T. (2016). Utvärdering av BuildSafe. [Elektronisk]. Flemingsberg: SBUF.
Tillgänglig: https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/d308ecc3-3c2c-4d2f-
9211-2bd41d6cdd27/FinalReport/SBUF%2013119%20%20Slutrapport%20Utvärdering%20av%20 BuildSafe.pdf [2021-04-18]
Bilaga 1
Intervjumall examensarbete
Projekt: Litet flerbostadshus Stadsträdgården, Västerås
Ålder Yrkesroll Erfarenhet inom bygg
Arbetsledare 1 54 Arbetsledare 33 år
Hantverkare 1 43 Snickare/lagbas 25 år
Hantverkare 2 26 Snickare 6 år
● Hur upplever du att företaget jobbar med arbetsmiljö samt rapporteringen av tillbud, olyckor och riskobservationer? - Finns det några mål uppsatta?
- Känner du dig tillräckligt informerad? - Finns det något du vill ändra på?
Arbetsledare 1: Vi har på detta projekt rapporterat om det har varit något tillbud. Men jag tror att uppåt sett så finns det nog statistik att det bör vara 3-4 st
rapporteringar per vecka eller något. Hantverkare 1:
Hantverkare 2: Fokus på rapporteringen är det varje vecka och prioriteras högt av Anders (VD). Vi får veckobrev varje fredag där det nämns att folk är duktiga på att rapportera, men att mer behövs rapporteras. Dem har en målbild att alla på företaget ska rapportera.
● Hur tror du er ersättningsform i ackord påverkar rapporteringen? - Tidskrävande?
- Känner man sig stressad? Arbetsledare 1:
Hantverkare 1: Det tar tid att skriva rapporter, för något som egentligen bara är onödigt t.ex om det kanske ligger en bräda på marken med en spik som står uppåt så känns helt onödigt att ta ett kort på den, istället för att vända på den eller bara slå ut spiken. Det tar 5-10 minuter att ta ett kort och rapportera in händelsen.
Hantverkare 2: Då hade man ägnat en timme per dag till att skriva rapporter. Jag kan säga att dem på Service som inte jobbar på ackord, även dem inte rapporterar in små saker.
● Anser du att applikationen “Buildsafe” är enkel att använda? - Skulle du vilja ändra något?
Arbetsledare 1: Ingen på företaget tycker nog att den är jättekrånglig men den är tidskrävande. Men jag tror att den är svår att göra bättre. Jag tycker att man har en hög medvetandegrad med att ha Buildsafe och den är väldigt smidig att använda. Jag tror att om man inte hade Buildsafe så hade man struntat i att rapportera i en högre utsträckning.
Hantverkare 1: Hantverkare 2:
● Skulle du föredra något annat sätt att rapportera in tillbud, olyckor och riskobservationer?
Arbetsledare 1: Nej Hantverkare 1: Nej Hantverkare 2: Nej
● Vad tror du är anledningen/anledningarna att inte alla tillbud, olyckor och riskobservationer rapporteras?
Arbetsledare 1: Jag tror att många känner att det tar kortare tid att fixa någon enkel grej än att behöva rapportera in det för att sedan åtgärda det. Man får två val,
antingen fixa det på en gång eller lägga ner dubbla tidsåtgången med att först rapportera för att sedan åtgärda problemet. Därför tror jag många väljer det som går snabbast. Jag tror också att man lätt blir hemmablind och är van vid vissa grejer som egentligen kan vara en fara.
Hantverkare 1: Jag håller inte med ”hantverkare 3” om att en utomstående person hade hittat så pass mycket mer risker än vad vi gör.
Hantverkare 2: Jag tror man bedömer situationen efter hur pass skadad man skulle kunna bli, iallafall jag. Om jag ser att ett räcke är borta så rapporterar jag in direkt då det kan resultera i en dödsolycka. En bräda med en spik är något jag inte anser är farligt då vi har spiktramp och därav kommer jag inte rapportera det. Jag tror att om en utomstående person hade kommit och kollat på byggplatsen så hade den
● Hur tycker du man ska göra för att öka rapporteringen av risker, tillbud, olyckor?
Arbetsledare 1: Det är om man skulle ha avsatt tid för t.ex. en arbetsledare att bara gå runt och kolla.
Hantverkare 1: Svårt att lära gamla hundar att sitta. Ta med det mer från skolan, jag vet inte hur dom jobbar på byggprogrammen idag men skulle man lära sig mer om det i skolan skulle det kunna vara en lösning.
Hantverkare 2: Jag tror det blir bättre och bättre med informationen i skolan idag men hade man rapporterat allting man ser skulle man inte få något gjort. Då ska man ha någon anställd som bara går runt och sköter rapporteringen dagligen.
● Vad anser du är syftet med att rapportera tillbud, olyckor och riskobservationer?
Arbetsledare 1: Det är väl för att dom tror att det finns mörkertal. Jag förstår inte grejen med att rapportera in saker som hade kunnat hänt (tillbud), mer än att det ska föras statistik på det. Hade vi rapporterat in allt som hade kunnat hända då hade vi alla haft ett heltidsjobb med det.
Hantverkare 1: Hantverkare 1 ställer sig själv frågan “vad är syftet med rapporteringen” och “vem är det som kräver att det ska rapporteras”.
Hantverkare 2: Dom vill ha statistik på saker och ting, dom vill veta så fort du snubblar av en bock.
● Känns det onödigt att rapportera in “mindre incidenter” då inga större skador sker?
Arbetsledare 1: Jag tror att gränsen går någonstans vid något som har hänt, men inte vid något som skulle kunna hända. Är det något skyddsräcke som saknas så rapporterar man in det då det skulle kunna bli en så väldigt tråkig konsekvens. Det går till överdrift att rapportera in situationer som har en låg sannolikhet och som inte kan resultera i några större konsekvenser.
Hantverkare 1: Jag tycker inte det är så ofta man gör illa sig, det som sker det rapporteras in. Vart ska man dra gränsen på vad som är viktigt och inte, för allt går inte att rapportera in.
Hantverkare 2: Det görs ju med måtta, men inte hundraprocentigt. Man rapporterar det som känns rimliga. Man rapporterar inte en bräda som det sticker upp en spik på, det gör man inte.
● Kan du skillnaden på tillbud, olycka och risk?
Arbetsledare 1:
Hantverkare 1: Ställer sig själv frågan ”vad är skillnaden på tillbud och
riskobservation?”. Efter jag hört svaren kan jag erkänna att jag inte visste skillnaden. Då har jag förmodligen rapporterat in fel ibland.
Hantverkare 2: I mitt huvud är olycka att man blir sjukskriven och tillbud är att man måste plåstra om sig ”bara”.
● Har du något du vill tillägga gällande tillbud, olyckor och riskobservationer?
Arbetsledare 1: Inget att tillägga Hantverkare 1: Inget att tillägga Hantverkare 2: Inget att tillägga
Bilaga 2
Intervjumall examensarbete
Projekt: Flerbostadshus Bäckby Kv 3, Västerås
Ålder Yrkesroll Erfarenhet inom bygg
Arbetsledare 2 33 Arbetsledare 17 år
Arbetsledare 3 35 Arbetsledare 16 år
Hantverkare 3 47 Snickare/lagbas 27 år
● Hur upplever du att företaget jobbar med arbetsmiljö samt
rapporteringen av tillbud, olyckor och riskobservationer? - Finns det några mål uppsatta?
- Känner du dig tillräckligt informerad?
- Finns det något du vill ändra på?
Arbetsledare 2: Vi ska rapportera in så mycket risker vi ser, sedan så går jag varje onsdag en skyddsrond med en entreprenör både i byggnaderna och runt om byggnaderna för att kontrollera säkerheten.
Arbetsledare 3: Nu när man har blivit arbetsledare tänker man på
arbetsmiljön mer än när man var snickare. Man får mer tid över och har hand om arbetsberedningar m.m.
Hantverkare 3: Problemet kan nog vara våra underentreprenörer som kan ta bort ett skydd t.ex. en plywoodskiva och lägger tillbaka den lite löst.
● Hur tror du eran ersättningsform i ackord påverkar rapporteringen?
- Tidskrävande?
Arbetsledare 2: För våra anställda så tycker jag inte att ackordet påverkar förmågan att rapportera in, då det rapporteras in oavsett.
Arbetsledare 3: Jag tror inte ackord påverkar då systemet som vi jobbar med nu gällande rapportering i Buildsafe går väldigt fort. En rapportering tar
ungefär 2 minuter att göra med mobiltelefonen, hade man haft ett annat system tror jag det hade påverkat mer och man hade tänkt att man tar rapporteringen på rasten och att man lätt glömmer då.
Hantverkare 3: Jag som är ute på bygget hela tiden tycker inte heller att det har en så stor påverkan. När jag drev eget företag har jag nog fuskat mera med säkerheten, men idag på Byggmäster så är vi väldigt duktiga med säkerheten även fast vi jobbar på ackord.
● Anser du att applikationen “Buildsafe” är enkel att använda?
- Skulle du vilja ändra något?
Arbetsledare 2: Folk börjar bli mer bekväma med appen och inom sin tid tror jag appen kommer användas mycket inom byggbranschen. På
skyddsronderna så är protokollet man går efter anpassat efter projektet i Buildsafe vilket gör det väldigt smidigt.
Kan tycka att det är brist i kommunikationen med underentreprenörer och dess ledning via Buildsafe.
Arbetsledare 3: Appen är väldigt enkel och smidig att använda. Det går fort att skicka in en rapport.
Hantverkare 3: Jag tycker Buildsafe är klockrent där man får ett pling i mobilen där det står vad som ska åtgärdas och hur pass allvarligt det är. ● Skulle du föredra något annat sätt att rapportera in tillbud, olyckor och
riskobservationer?
Arbetsledare 2: Nej, jag tycker Buildsafe är bra då man kan ta en bild och sätta ut exakt vart risken finns.
Arbetsledare 3: Nej, men man skulle vilja få fler att rapportera och lära sig hur systemet/appen fungerar t.ex. våra underentreprenörer.
Hantverkare 3: Nej, föredrar att använda appen Buildsafe då den är bra och smidig att använda.
● Vad tror du är anledningen/anledningarna att inte alla tillbud, olyckor
och riskobservationer rapporteras?
Arbetsledare 2: Jag tror dem flesta inte vet exakt vad tillbud är och vad som är skillnaden mot en riskobservation. Därför tror jag att statistiken kan vara lite
Arbetsledare 3: Jag tror många är så vana att det ser ut på ett visst sätt ute på bygget och att vissa saker är farliga och så får det vara. Man blir
hemmablind när man endast vistas i samma miljö hela tiden och därav inte ser alla risker.
Hantverkare 3:
● Hur tycker du man ska göra för att öka rapporteringen av risker, tillbud, olyckor?
Arbetsledare 2: Ett exempel är som vi gjorde i Uppsala. Då gick jag
skyddsrond i huset och projektet bredvid som jag inte jobbade i och ett annat skyddsombud gick andra hållet, på så sätt såg man arbetsplatsen med andra ögon.
Arbetsledare 3: Man skulle kunna byta skyddsombud projekten emellan ungefär var fjärde rond för att få nya ögon på arbetsplatsen men också för att kunna ta med idéer tillbaka till sin arbetsplats. Jag minns att vi anställda har haft utbildning i Buildsafe, men det skulle vara bra om samtliga anställda får mer utbildning om Buildsafe och hur den ska användas.
Hantverkare 3:
● Vad anser du är syftet med att rapportera tillbud, olyckor och
riskobservationer?
Arbetsledare 2: Det är för att vi ska ha en säker arbetsplats och här på Byggmäster arbetar vi med nollvision. Ingen ska komma hit på jobbet och inte komma tillbaka hem efteråt.
Arbetsledare 3: Det är för att förebygga att det inte blir olyckor och skador ute på byggarbetsplatserna.
Hantverkare 3: Håller med arbetsledarna och vi här på Byggmäster jobbar med att förebygga olyckor och skador genom att rapportera in.
● Känns det onödigt att rapportera in “mindre incidenter” då inga större
skador sker?
Arbetsledare 2: Det stämmer, det händer nog definitivt.
Arbetsledare 3: Gällande olyckor tror jag det stämmer, man ser ju att alla plåster ute på arbetsplatsen tar slut men det kommer inte in lika många rapporter.
Hantverkare 3: Många hämtar nog sitt plåster och sen går tillbaka till arbetet utan att rapportera så absolut att många mindre allvarliga olyckor inte
● Kan du skillnaden på tillbud, olyckor och risker?
Arbetsledare 2: Jag vet, men jag tror inte alla anställda har full koll på det. Jag skulle tro att ungefär 50% av alla riskobservationer egentligen är tillbud som är rapporterade fel.
Arbetsledare 3: Jag vet skillnaden men det är svårt och jag förstår dom som inte kan skillnaden, många tror att man måste bryta ett ben för att det ska vara en olycka och att mindre olyckor tolkas som ett tillbud.
Hantverkare 3: Nej, vet inte skillnaden då det känns som tillbud och riskobservation är nästan samma sak.
● Har du något du vill tillägga gällande tillbud, olyckor och
riskobservationer?
Arbetsledare 2: Inget att tillägga Arbetsledare 3: Inget att tillägga Hantverkare 3: Inget att tillägga
