SVERGES ORTNAMN
ORTNAMN EN
1
ÄLVSBO
ROS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA
AV
KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTÉN
DEL XV
NORDALS HÄRAD
LJUS
4
AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1911Vid behandlingen av Nordals härad äro jordeböcker genomgångna för följande : 1540-47, 49-52, 57, 60, 64 67, 68, 70, 72, 74, 76, 78, 80, 82, 84, 86, Ss, 90, 03, 97, 1600, 03, 06, 09, 1' 15, 19, 21, 25, 29, 32, 60, 05, 70, 75, , 80, 85, rjb 85, 86-90, 95, 1700, 15, 25, 37, 61, 77, 1805, 15, 25, 1877.
Viktigare förkortningar: Ad — Agardh, Statsekonomisk Shit isiik 1853.
((d.j. — adjektiv. altm. - - all Inänning. Als - Aurelius, l-(art a 1613.
Aseho,. ye. Altselmedische granunal
hoskrif . till ekonomiska, kartan i*efvel Nordilsliflriii. best. - best hind.
bet. - - betydelse.
byn; r beskrivning till geologisk karta, äldre serien.
(fyll,: i I d:o yngre serien.
Bl - Biurman, Vägvisare 1776.
Rik --- B-ureus, karta 1626. Bis — Barens, Sumlen 1651.
da, — dansk(a).
dat. — dativ.
Dble Dybeck, Runa. diat. — dialekt(er), dialektal.
dip/ — svenskt diplom (medeltidsbrev). .Djb — Djurberg, Lexicon 1818.
Djk — Djurklou (i.; Antikvariskt-topografiska arkivet). dl y -- De' la Gardieska Archivet.
ek -- ekonomisk karta öfver Nord ,ds bära d.
el. —
En. -- (Rygh) Norske El vena v 1904. — förra leden (i nimnet). faåst. fastställd(
— fornda,nsk(a). — femininum.
fl — Flateyjarbok.
Fil ,Forsell, karta 1826. /Ms — Formnanna Sögur. fao. — fornnorsk(a). — Anlänt fornnordisk(a). fr frälse. frs Frissbok. friaseh.'— frälsehemman. — Fagrskinna. fin'. — fornsvensk(a).
första. y. — första gången (i ,jordebok).
—y. - gården' (4som senare led i namn).
yen. — genitiv. - yyk — geografisk karta. gk — gammal karta.
gle72 -- Sveriges geologiska undersökning, ser. C n:r 72,,
!ilex — Historiskt-geografiskt o. statistiskt Lexikon 189--;-70. qlkz -= geologisk karta,- äldre serien.
yihrr — geologisk karta, j.-agre serien.
ymk — geometrisk karta.
(Rygh) Norske Gaardnavne 1897 —
!Mik — Generalstabens karta. Ii. ---- hus.
---h. ----- härad (såsom senare led i namn).
hd — härad.
Hde — brev hes Hadorph, Rimkrön., 2:a delen. hö - Historiska handlingar.
Hjo r Habr,, karta 1853-60.
Hjr Höjer, Konungariket Sverige 1872-84. Hlyn — Hesselgren, De Dalia 1718.
Hin -- Hermelin, karta 1808. hmn — hemman.
— Homann, karta 1716.
hskh - Handlingar rörainle Skandinaviens historia. la -- isländska at ni
ini - inledningen (till redogörelsen för Äl vsborgs län).
/e. — inrättning(ar). is/, fornisländsk(a). jbrs) jordebok( ens). jbr — ,jordeböcker. J/ r ,jäinför. s jord rannsakning. just. järn vägsstation. -- järnåldern. - - kyrka (i minn-what 1. 56 kyrkbok, -böcker. Si. 1. — Kungligt luv. 111 — kyrkolandbolängd. ko/. — kolumn. hr - - krono. kul -- Kringla. , kronoh. -- kronohemman.
Kolm, Wästgötha och Bahusländska resa 1746.
kyrkoh. — kyrkohemman:
/. lägenhet. -
tf') lagfartsboken (1875).
Ly — Lindskog, Beskrifning om Skara st itt 1810.
/yr lagfaren,- lagfart. -
Dt — landtmäteriand4ng(at).
Ljungströrn, häradsbeskrifning. Ljn Ljunggren, Atlas 1862. -
LI -- de Usle,, karta 1706.
Ley — Linne, Wästgöta-Resa 1747.
mansn. — mansnamn(et). ml -- mantalslängd. „ , Mi — Marelius, karta. msk -- Morkinskinna. niIl — mantal.
nd4i/ — Diplomatarium norvegicum. Nyt — Norges gamle love.
,Nat — Nyström, Sveriges geografi 1895
no. — norsk(a). _ - nr — nummer. ,
— nybygge.
nyh. — nyhemman.
ui(ijjsv. — nysvensk(a). ()färm. -- oförmedlat. (JIM. — Olaus Magni.
On — Olof den heliges saga (den äldre).
den heliges saga (den yngre). pluralis.
prek - - prebende. prästeh. prästehemaian. q. — qvarn (i citat).
rb — Rymbegla _(Kph 1780). rey — Gustaf' I:s registratur.
Rosenberg, Lexikon 1882-83.
rjb — reduktionsjordebok.
mkr — rimkrönika lklemmings uppl.).
9'Sp - riksspråk. -
s. — sida (i nanincitat — socken). s. h. senare hälften.
s. les. --- senare leden (i namnet). sy. -- singularis.
sjh Meddelanden från de sju häradernas kull urhist ören. , Sjön. — (Hellquist) Svenska Sjönamn 19.03 00.
skr— skatte.
ORTNAMNEN
1
ÄLVSBORGS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA
AV
KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTÉN
DEL XV
NORDALS HÄRAD
czeg÷„
Laus
4
AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1911UPPSALA 1911
Socknar
Territori- ella namn Natur-namn
Sid. Dalskog 2 109 Gunnarsnäs 18 116 Holm 28 117 Järn 50 122 Skållerud 60 124 Ör 78 132
A. Territoriella namn.
Nordals härad
nöcktir Nordal
Häradet utgjorde enligt äldre västgötalagen jämte Ås hd och Viste hd i Skaraborgs län hälften av "Asbo" (jfr As i Ase hd, Skaraborgs län). Det hade enligt äldre västgötalagen nio kyrkor och vid unionstiden åtta socknar, av vilka två sedermera uppgått i andra socknar (Mustasäter i Örs sn och Östenå i Holms sn). F. led. i Nordal är nord (jfr nordan m. m.), vars d emellertid redan tidigt förstummats före d i s. led., som är ordet dal. Namnet är bildat i motsättning till SundaKs härad), som tillsammans med Nordal utgjorde det ursprungliga "Dal" i motsats mot övriga delar av Dalsland (se landskapsnamnet Dalsland).
Namnformer före 1540: Norädalr m. noot. krl Nordal 1287 dipl si. 1200t. vgli m.
1300t. vgli Norööall m. 1300t. vgli Nordal(s) 1378 dipl Nordhdalshärädh 1380 ndipl Nor-dall 1397 Vft 1488 Lgl Nordaals h. 1413 Brs Hsn Nordalss h. 1492 Vft [ordans herrat 1500 Vjb] Nordaal 1512 Lgl Nordal 1516 Lgl Nordall 1526 Vft Nordall h. 1531 Lgl.
Jordeboksformer fr. o. m. 1540: Nordals h. 1541 1877 Nordalls h. 1545 1590
[Nordälss h. 1551] Nordaels h. 1552 Nordal h. 1557 Nordåls h. 1568 1578.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 j Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. ra. 1540
Bärg(i)a 1560 1688 Berg(i)a 1564 1670 Berga 1909 Bä,rge 1567 1568 Berghe 1619 1629 Bärgianne 1689 1805 Berganne 1737 Bärjan(n)e 1761 1815 Bergane 1825 1877
Bleckith 1540 1544 Blickith 1543 1550 Bleckett 1545 1582 Blickadt 1551 Blyckatt 1552 Blickett 1557 1564 Bleket 1568 1584 [Bleekultth 1578] Bläckitt 1580 Bleken 1586 1695 1909 Blekan 1590 1877
Blec-kan 1606 1670
Båsanne 1560 1815 Båsane 1725 1877 Båsanna 1564 Båssenne 1567.1580 Båsenne 1568 Båssen(n) 1570 1582 [Bessinn 1578] Bås san(n)e 1584 1700 [Bässanne 1588] Bås-sanna 1609
Norra 1777 1877
S. 1686 Södre 1687 1700 Söder m. Landz-boo 1702 Södre med Landsbo117151877 Södre m. Lansbol 1805 1815 1 Berga båva Bergane se Berga 1 Bleken 1/4 kr b eka Båsane ba'sana 1 Norra (Båsane) 1/2 sk
2 Södra (Båsane) med Landsbol 1/8 sk
1/4 sk
2 Nordals hd: Dalskogs sn
Dalskog
ddsko
Socknen har sedan reformationstiden varit annex till Ör.
I Skjb 1540 anges uppbörd till Dalskogs kyrka, men tillika antecknas, att kyrkan är "åfflagd". Jb 1540-43, 1546-50 och tl 1550-82 upptages Dalskog under Gunnarsnäs sn. I de i jb 1543-44, 1547 och 1550-57 förekommande uppgifter om biskopstionde upptages Dalskogs kapell (1551-57 angivet ss. öde).
Namnet avser urspr. den skog, som ligger i Syrkebäckens dal.
Sydvästra delen av socknen, omfattande gårdarna Famshed, Halängen,
Berga första g. jb 1560, kyrkotorp, senare överfört till hmn (1/4 mt1). Upptages
jb 1560-1718 i Gunnarsnäs sn. — Namnet är gammal pl. i obest. form (i jb under senare tid i dialektal best. form) av ordet berg. Gården ligger vid en höjd.
Bleken ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Upptages jb 1540 och 1546-1718 i Gunnarsnäs sn
samt 1541-45 i Ors sn. 2:dre-komministersboställe. — Namnet är best. form i pl. (äldst i sg.) av fnord. blik 'något som blänker, ljus fläck'. Jfr Bleken i Sundals-Hyrs sn, Sundals hd.
1/ / Go
Idala idaht
Kläppesnäs, Kronoberg, Källsviken, Liane, Sjöliane och Teåker, är överflyttad från Bäcke sn av Vedbo hd enligt K. brev den 26 november 1885. Redan förut hade denna sockendel emellertid i kyrkligt hänseende tillhört Dalskogs sn. Den bär namnet Vedboräppen, där f. led, är namnet på det angränsande Vedbo hd och s. led. är det från no. och sv. dial. kända räpp 'bygdelag' (isl. hreppr).
Namnformer före 1540: Dalskog 1531 Stu.
Jordeboksformer fr. o. m. 1540: Dalskoff 1543 1544 Dallzsscho 1545 Dallskogh
1547 1600 Dalskog 1550 1877 Dalskough 1660 1700 [Dålskog 1567 1580] Daaleskog 1632.
Övriga namnformer: Dalskog 1540 Skjb.
Vedboräppen Lgl
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avs ön drin ga r a) fastst. b) e) fastst. c) verk o. mr.
Berio. 1567 tl Berja 1710 kb Bärja 1710 kb B erg a 1787 1893 lh Bergane 1577 tl Berjan-ne 1709 kb Bärj anno 1712 kb Bärgianne 1720 lh (y) Bli ckene 1540 Skj b Bleckett 1600 tl Bleken 1550 tl Blekin 1565 tl Blekan 1698 Lgl 1711 ggk Bleka 1708 kb Bossenä 1546 ml Bå-sane 1565 tl [BaBå-sane 1711 ggk]
a) nr 1 Trångeberget lgf (se Prästbol)
b) Prästekasen prastalcåsa t.
Nörre 1609 tl Norro 1770 lh Norra bek
Söre 1609 tl Södre 1853 lh SörBåsanne 1710 kb Södreg. in. Lansbol 1720 lh Södra in. Lands-bol bek Lansbordh 1600 tl [Lambsbooll 1629 tl] Lansboll 1708 kb -bold 1709 kb Dalen dan 231956 Röremyren rorannyra - 1/20 Landsbol lcinsbo?r 1148, 1172 b) Dammen däm» 1. Kråkerud kreficara t. b) Bränningen broi,pgan Klingerud kara t. Lagmannerud laymduara t. Plåten phyftan Rönningen Honan t.
Båsane. Omfattar två senare tillkomna gårdar. — Namnet är dialektal best. form pl. av bås, och har möjligen urspr. avsett någon stall- eller ladugårdslägenhet.
Nr 1 Norra Båsane första g. jb 1560, skattetorp, senare överfört till hmn (1/2 ma).
Nr 2 Södra Båsane med Landsbol. S. Båsane första g. jb 1640, skatteh. 1/8 mtl.
1702 tillkommer Landsbol, som 1695-1711 upptages ss. oskattlagt torp. Hade jb 1725-1825 nr 1. — Anledningen till namnet Landsbol är obekant.
4 Nordals hd: Dalskogs sn
Nuvarande namn och mantal Namnforrner före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. fl. 1540
Dannsbo 1621 Dansbo 1625 1877 [Dann-skogh 1632] Dantssboo 1685 1688
Famshe d 1634 1877 Famssheden 1640 Fambshed 1665 1715
Flathålt 1621 Flatthålt 1625 1629 Fl at-hullt 1632 1715 Flathult 1660 1877 Flatthulldt 1675 Fonnebo 1597 1660 Funnebo 1600 1877 [Fänneboodh 1632] Fånnebo 1660 1680 Grönholt 1569 1600 -holltt 1580 [Rön-holt 1574] Grönn[Rön-holtt 1576 1606 -hålt 1582 1612 Grönhålt 1593 1629 Grönnhullt 1632 Grönhult 1660 1877 Grönhulldt 1687 1715
Bön el. Liane se Liane
1 Dansbo 1/4 sk demsbo 1 Famshed 1/8 sk fcimse 1
Flathult
1/4 sk pretthutt 1 Funnebo 1/4 sk fizzlabo 1.
Grönhult
1/2 sk grotzhelt Grönholt
1 Gunnersbyn 112 sk Gunarsbyn 1564 1574 Gwnnarsnesbyn
gioppyn 1564 Gunnarsnes(s)bynn 1582 1597 -bin 1603
Gwnarsnesbyn 1567 Gunersnesbyn 1568 1576 -byn(n) 1570 1578 Gunarsnäsbyn 1580 Gun-nerssnessbynn 1584 Gunnarsnäsbyn(n) 1593 1615 [Gunnarnasbyn 1606] Gunnersnäsbyn 1619 1625 Gwnnersnäässbyenn 1632
Gun-n ersbyGun-n(Gun-n) 1609 1715 GuGun-nGun-nersbyGun-n 1909 G unna sb n 1660 1777 Gunnesbyn 1805 1877
Dansbo
första g. jb 1621, skattetorp (tomt), senare öveHört till hmn (1./4 mtl). — F. led, är gen. av det gamla mansn. Dan. Om s. led. -bo se inl.Fanished
första g. jb 1634, skattetomt, därefter skatteh. 1/8 mtl. Jfr Tonebyn. År 1885 överflyttat från Bäcks sn, Ved)» hd. — F. led. är kanske urspr. gen. av fsv. farman 'resande (handelsman)' eller av det fsv. mansn. Farman (se vidareFamsbol i Grinstads sn, Sundals hd).
Flathult
första g. jb 1621, skattetomt, torp, senare överfört till hmn (114 mtl). — Ligger på en slätt vid lövskog ("hult").Funne)» första g. jb 1597, skattetomt, torp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). — F. led. är kanske urspr. gen. av ett fsv. Funda (no. Funda ss. älvnamn se
övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avs ön d ringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk g. mr. Dansbordh 1600 tl Famshee 1800t1 Fams-he 1711 ggk Öst., Wes-tare Famshed 1629 tl Famsed kb Famshed m. Tonebyn 1720 lh Fånnebodha 1600 tl Grönholt 1711 ggk Gunnarsnäsbyen 1586 tl Gunnarsnesbyen 1600 tl Gunesbyn 1629 tl Gun-nesbyn 1709 kb 1791 lh Gun nerby 1711 ggk Gun-nebyn 1850t. lh Lunden /ån 1/24 Norddansbo nöclansbo 2 Kolebotten k8Nbe'ttb 1128 Skårsdalen sko' &dan
11162, 1112o Svaltorpet svid orpa t
3/56 Vallarna välan 31/6048, 19/6048, 29/1512 Viken in'ka 1/40, 1/120 Hagen hayan 11504, 11252 Haget h6cyat 1/180, 1/16 Sand san 1/46 Ängen cbya 1/64, 1/192, 1/192, 1/192, 1/192, 1/62 b) Sand san t. b) Parken pcirkan t. Röremyren rorann(ra t. Torpkasen tosrpkasa t. Tronseru.d trönsara t. Lommared Lomfors /ömfej t.
b) Skogen sko' yan t.
Rygh, En. s. 60) ss. namn på den förbiflytande bäcken eller möjligen av ett mot det en enda gång anträffade isl. tillnamnet funde svarande namn. Om s. led. -bo för urspr. -bodha 'bodar' se ird.
Grönhult första g. jb 1569, skattetorp, senare överfört till hmn (1/2 mtl). — Vid gården är lövskog ("hult").
Gunnersbyn första g. jb 1564, skattetorp, senare överfört till hmn (1/2 mtl). Upp-tages jb 1564-1 7 18 i Gunnarsnäs sn. — F. led, är väl urspr. gen. av namnet
Gunnar (jfr Gunnersbyn i Sundals-Ryrs sn, Sundals hd). Om s. led. -byn se ml.
De många formerna å Gunnarsnäsbyn bero på sammanblandning med socken-namnet Gannarsnäs (se Ekholmen i nämnda sn).
6 Nordals hd: Dalskogs sn
Nuvarande namn och mantal Naninformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540
1 Hallersbyn 1 sk Haluorsbyen 1541 1549 -byn 1545 -by-
hapbtt'fl
en 1547 1550 Haluordzbyn(n) 1551 1552
Hallarbyn 1557 Hallorsbyn(n) 1560 1777 -bynn 1564 Hallorsbyn 1564 1877 -byenn 1632 Haldorsbynn 1567 -byn(n) 1572 1574 Holdersbyn 1568 -bynn 1578 Håldorsbyn 1570 Holdorsbyn 1576 Hållorsbyn 1588 Ha-lorzbynn 1593 Hollorsbynn 1606 Hallars-byn 1909
1 Halängen 1 sk Harengh 1540 1546 Halengen 1552 1590 Ktircega
-eng 1557 1560 Halengian 1629 1632 Hal-
äng(i)an 1660 1725 Halängen 1737 1877
Halleng 1564 -enghen 1600 1619 Häreng 1570 Herenngenn 1582
1 Heden 1/2 sk [Henden 1540] Hädan 1541 1629 He-
he'a den 1542 1578 1909 Heenn 1551 1552
Hedan 1564 1877 Hedan(n)e 1572 1582 Hädan 1584 1715
1 Håbolsbyn 1/4 fr Håbolsbyn 1653 1777 Håbolsbyn 1825
ha'bosbtin 1877 Håbålssbyn 1660 Håbålsbyn 1805 1815
Habolssbyn 1665
1 Högebo 1/2 sk Hugebo 1560 1629 Hubo 1564 1590
ho pbo" Hwbu 1567 1578 Hög ebo 1600 1877 Hwge-
boodh 1632 Högebohl 1675
1 Kabbo med Famshed Kappebodh 1540 1632 Kapp ebo 1543
kdbo 1 sk 1737 Cappeboo 1551 1552 [Koppebo 1545
1612] Capabo 1557 1560 Cappabo 1564 Kap-pabo 1564 1580 Kåppebu 1567 -boo 1690 Kåpebu 1570 -bo 1572 Kapebo 1574 1615 -bu 1576 [Kabbelå 1578] Kåpperbo 1593 Kappebohl 1675 1685 Kappebo med Fams-
Hallersbyn ä. jbr skatteh. 1 mtl. F. led, är på grund av de äldsta skrift-
formerna säkerligen mansn. Halvor (äldre Halvord), som emellertid ofta i skrift utbytts mot Haldor o. d. (is!. Halldörr). Ur Halvors- har i diat utvecklat sig det nuvarande Hallers-. Om s. lecl. -byn se inl.
Halängen ä. jbr skatteh. 1 mtl. Ar 1885 överflyttat från Bäcke sn, Vedbo hd.
— F. led, är adj. hård i dial.formen hal (med "tjockt" 1 av rd).
Heden ä. jbr skatteh. 1 mtl (1/2 oförm.). Jb 1544-45 upptaget i Gunnarsnäs sn. Håbolsbyn första g. jb 1653, frälseh. 1/4 mtl. — F. led. innehåller det enligt Lig-nell ännu omkr. 1600 på Dal brukade mansn. Håbol, fsv. llabardh, som antas vara en biform till Haghbardh, Hab(b)ardh (jfr äldsta citaten Habbors-, Håbors-).
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Mr.
Ödegården o'gan 1/s, b) Dammyren dinit yra t.
1/16, 1/16, 1/16 Hallebäck ha/aba-ls t. Hammel Utmal h.
Sågarna sakara (Jonstorp) t. Sågekasen sagalcåsa t. Udden esdan st. c) Sågen sa' ga kvarn Halffuorsbyen 1560 tl Hallårsbyen 1586 tl Hal-lersbyn 1708 1710 kb 1788 1798 lh Hallarsbyn 1711 ggk Hallenghen 1550 tl Hardängh, Nörre 1577 tl S., N. Halängan 1629 tl S Halänga 1708 kb Hahlänga 1710 kb -än-gien 1720 lh [Hohlän-gian 1720 lh] Heden 1863 lh gstk Hean 1711 ggk Häan 1567 tl Backerud båkara 191/4620 Halängen, Södra
soha'k-ega 1/9, 7/220, 191/4620, 911/18860 Kåket ka7cat /36 Ängen ca b) Ängemyren cegamm'ra t. 201/10206 Habborsby 1565 tl Håborsbyn 1567 tl Hå-bålsbyn 1720 lh Håb- bolsbyn 1714 kb Hob-bålsbyn 1714 kb Hwkebo 1567 tl Höge-bodha 1577 tl Cappebodha 1577 tl Kappebo 1890 lh kb lfb gstk ek -bol 1798 lh Kappelboo 1708 kb Kap-pellboo 1710 kb Cappell-boo 1711 kb Kabbu 1708 kb [Kubbu 1708 kb] Perstorp pdtstorp 11/200
Famshed, Lilla lela feimsa
1/12 Gärdet ja' (rat 1/12, 1/12,
1/12 Intagan intaka 521/6251, 1/24 Kullen kål 2305/2soo4 b) Myren mi( ra t. b) Stockholm sta'lso('n t. b) Höljen hiluan h. Mossen mossan t. Myren mgra h. Smetta smUa t.
Högebo första g. jb 1560, skattetorp, senare överfört till hmn (112 mg). — F.
led. är best. form av adj. hög (fsv. högh, stundom hogh, hugh, se Noreen, Aschw. gr. § 81, anm. 1). Om s. led. -bo se jul. Gården ligger vid höjder.
Kabbo med Famshed. Kabbo ä. jbr skatteh. 1 mtl. 1761 tillkommer Famshed (jfr Famshed). Jb 1550 upptaget i Gunnarsnäs sn. — F. led. i Kabbo är trol. urspr. fsv. gen. av ett även i andra sv. (och no. se Rygh, Gn. II, 382, 410, 430) ortnamn förekommande mansn. Kappe. Den stundom på 1700-talet uppträdande skrivningen Kappel(1)- är väl framkallad av tanken på Dalskogs kapell (se
Dal-skog). Om s. led. -bo av äldre -bodha 'bodar' se ini.. Ur jbs form Kappebo har utvecklats Kappbo och slutligen Kabbo.
8 Nordals hd: Dalskogs sn
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540
hed 1777 1877 Kappebol m. Famshed 1805 Kabbo med Famshed 1909
1 Kläppesnäs 1/8 sk Kläppenääss 1627 Klappesnäs 1629 1685 Rllapesnääss 1632 Kläpessnäss 1660 Kläp-pessnäss 1665 1689 Kläppesnäs 1680 1877
[Kläppessrud 1675] Kläppersnäs 1725 Kopperbol(1) 1546 1632 -bo 1580 1586 [Kepperboll 15501 Kåpperbol 1557 -bo 1584 Koperboll 1560 Coperbo 1564 K op erb o 1570 1578 -bu 1567 Kåperboll 1564 -bo 1593 [Korperbo 1568 Kapperbo 1588] Kop-parbooll 1600 Kåpparebol(1) 1660 1761 Kopparebol 1725 1877
1/4 sk Korsödegard 1560 Kors gården 1564
1877 Korsögard 1567 Korsögård 1568 1582 -gården 1584 1689 Kårsögårdh 1572 Kårss ögård en 1660 1700 Korsogårdh 1578 -gårdhen 1629 Korssörgården 1580 1590 Kärsörgårdenn 1586 Kårsergården 1588 1593 Korssegårdenn 1632 Kårsgården 1715 1737 Torpane 1557 Torpan(n)a 1560 1564 Tompteråss 1570 1609 -ås 1590 1619 [Tomptenäs 1600] Tompteråhs el. Crone-berg 1629 1719 Tompteråhss el. Cronne-bergh 1660 Tompteråhs el. Cronoberg 1685 1715 Tomteråhs el. Croneberg 1737
Tom-terås el. Cronoberg 1761 TomTom-terås el. Kro-noberg 1777 KroKro-noberg 1805 1877
Prestabordt 1552
K rk (i) e b ol 1557 1777 Kyrekeboll 1582 Kyrkebol 1560 1877 -boll 1564 Kiirkiibol 1570 Kiörkeboo111600 Kyrkiobo11609 K(i)ör-kioboll 1619 1632 Kyrekebolet 1737
Kläppesnäs första g. jb 1627, skattetomt, senare överförd till hmn (1/8 mtl). 1885
överflyttat från Bäcke sn, Vedbo hd. Tillhörde före 1721 Dalskogs sn. — Jbs namn Kläppesnäs -- varav det i tal använda Kläppa är en kortform — är väl samma ord som isl. kleppornes el. kloppornes (jfr skrivningen Klappesnits på 1600-talet och nysv. klappersten) 'klippudde', varom se vidare Noreen, Sv. etym. s. 44.
I sammansättningsfogen har ss. ofta annars inträtt ett s, framför vilket r vanligen bortfallit. Gården ligger på en klippudde i Teåkersjön..
Kopparebol första g. jb 1546, skatteh. 1/2 mtl. — F. led. är ordet koppare 'kopp-makare'. Om s. led. -bol 'hemman' se inl.
Korsgården första g. jb 1560, kyrkotorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Upp- 1 Kyrkebol 1 Kopparebol 1/2 sk kos_parbo KoPparbol 1 Kronoberg 1/8 sk krånabceri 1. Korsgården ko",sgetg kojaga:n, Korsegården en utjord kr Kabbo (forts.) Kappebo se Kabbo
Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) tastst. b) ej fastst. c) verk o. Mr. Kabbo 1710 kb Cabbo 1711 kb Famshed if b Rörnäs ronds 20616261 Snörom snårem 5/24 Suckan söka 1112 Kläppessnäss 1629 tl Kläppsnäs 1712 kb Kläp-penäs if b bok
Kläppa k?fieeva nr 1 Dalen
Köpegullet sopagtilat t. Småmyrarna smamy'rana t. Kåpparebodha 1550 1577 tl Kopperbo 1711 ggk Kopparbol 1780t. lh kb Kåpparebol 1788 lh Kupparebohl 1708 kb Kopparebohl 1712 kb Korsgordhen 1560 tl Korsödegården 1618 tl Korsögården 1600 t11708 kb Kronoberg 1629 tl 1843 lh gstk Croneberg 1718 kb Tomterås el. Croneberg 1720 lh Kro-neberg el. Tomterås 1790t. lh
Kullen kel 1116, 311864,
1127, 311864
Nygård nit"gai, 1/12
tages t. o. m. 1718 i Gunnarsnäs sn. — F. led, är väl ordet kors, men anled-ningen till namngivanled-ningen är obekant.
Kronoberg första g. jb 1557, kyrkotomt (preb.), utjord, senare överförd till hmn (1/8 mtl, 1/4 oförm.). T. o. m. 1718 upptaget i Ödskölts sn, Vedbo hd, därefter
Bäcke sn, Vedbo hd. Överflyttat hit år 1885. Har tidigare även hetat Tomterås,
vari f. led. är gammal gen. sg. av ordet tomt. Gården ligger på en höjd.
Anledningen till namnet Kronoberg är obekant.
Kyrkebol en utjord första g. jb 1552, kyrkotomt (preb.), utjord. Upptogs t. o. m. 1 721 i Ödskölts sn, Vedbo hd (1552 med namnet Prestabordt, d. v. s.
10 Nordals hd: Dalskogs sn
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540
1 KällhUlt p &1(h)elt Källholt 1/2 sk 1 Källsviken 1/4 sk ålsvzka i Kärr §ar 1 Lapperud lhpara 1 Liane iland 1/2 sk 1/4 sk 1/2 f r 1 Lundebo lindbo 1/2 sk Kellolth 1540 1544 K elolth 1541 1550 Kieloltt 1551 1552 Kiällioltt 1557 1603 -hålt 1615 1625 -huldt 1560 1737 K(i)elholt 1564 1590 [Kielhelt 1572] K(i)elhålt 1582 1629 Kiilholtt 1578 Kiiellholltt 1580 1632 Käll-holtt 1597 1606 Kiällhålt 1609 Kiä.11hulldt 1675 1715 Kjällhult 1680 1825 Källhult 1877 [Kiällhudt 1695] Kiälsswykenn 1621 Kielsswyken 1625 Kiellsswjkan 1629 Kiällsvikan 1632 1777 Kiälsswyckan 1660 K iälswykan 1665 1737 Kiällsswykan 1675 1700 Kiälswikan 1761 Kjällsvika 1805 -viken 1815 Kjellsviken 1825 Källsviken 1877 K(i)er 1540 1632 Kiär 1557 1660 Kärr 1600 1877 Kiärr 1665 1777 Kierr 1670 Lapperud 1600 1877 Laperud 1603 1606 Böen 1541 1632 Bönn 1557 1619 Bön 1570 1660 Böön med Lyane 1665 1670 Böhn m. Lyanne 1675 1737 Bön m. Li-anne 1761 1777 Bön m. LjLi-anne 1805 Bön, Ljanne 1815 Bön el. Liane 1825 1877 Liane
1909
Lunneboanne 1590 1612 Lundeboan(n)e 1593 1615 Lunnebuanne 1597 Lunndebu-anne 1603 Lun d eb o 1619 1680 1909 Lwnn-deboodh 1632 Lunn ebo 1675 1877
Källhult ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — F. led, innehåller ordet källa. Gården ligger
i lövskog ("hult").
Källsviken första g. jb 1621, skattetorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). År
1885 överflyttat från Bäcke sn, Vedbo hd. — F. led. är väl gen. av det gamla mansn. Kält, en biform till Kättil (jfr no. Kittelsviken, se Rygh, Pn. s. 159, Gn. V, 73). Gården ligger vid en vik av Teåkersjön.
Kärr ä. jbr skatteh. 1 mtl, snart upptaget ss. 1/2 mtl (1/2 oförm.): Uppföres jb
1544-45 i Gunnarsnäs sn. — Ligger å sank mark.
Lapperud första g. jb 1600, skattetomt, torp, senare överfört till hm.n (1/4 mtl).
— F. led, är av ovisst ursprung (jfr no. Lappegaard, Lopporud o. d., se Rygh, Gn.
Övriga namnformer I orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. mr. Keldholt 1560 tl Kjell-hult 1709 kb KjelIKjell-hult 1848 lh Källshult lf b Kiälsuiken 1600 tl Kielswyka 1708 kb Kiäls-wikan 1720 lh Kj älswi-ken 1830 lh Kälsviälswi-ken gstk Kiällwykan 1711 ggk Kierr 1771 lh Lapperödh 1600 tl Sand san 1/16 Stenbacken sthbalsan 23/168 b) Bromyren brömyra h. b) Dalen dan t. Drakhögen drak(ko'yan t. Pilerud pilara t. nr 1 Oskarslund lgf Björshålan bitf tshsH t. Fattigkas fithkas t. Hålmyren hmyra t. Kroktjärnsudden krokolsodan t. Reperud rbara (Repmyren) t. Skogen sko'yan t. Svälte svålta t. Trollemyren trolaml(ra t. Stora Bön 1850t. lh Lydane 1560 fl [Li-andhe 1565 tl] Lianne 1600 tl Lyane 1708 kb Liane kb ek gstk Sw Lunnebodha 1600 tl Lunebo 1629 tl
Liane. I ä. jbr för Bäcke sn, Vedbo hd, upptages Bön frälseh. 1 mtl, som jb 1663-1805 benämnes Bön med Liane. Detta har sedermera uppdelats i två hemman, nämligen Bön 1/2 mtl (nuvarande Regineberg i Bäcke sn) och Liane 1/2 mtl (i jb 1877 dels Bön el. Regineberg, dels Bön el. Liane), vilket sistnämnda 1885 hit överflyttats från Bäcke sn. Namnet Bön användes numera icke. — Bön är best. form av bö, gammal biform till by. Liane är dial. pl. i best. form av ordet Hd 'backsluttning' i dess dialektala form H.
Lundebo första g. jb 1590, skattetomt, torp, senare överfört till hmn (1/2 mtl). — F. led, är ordet lund, s. led. urspr. dial. pl. i best. form av ordet bod, vars
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1540
Myrehvarf 1657 1777 Myrehvarf 1805
1877
Prästbol(1) 1580 1660 Prästbol 1909 Pressboll 1582 -bo 1609 1615 Prestbord 1584 -boll 1590 -bo 1619 1629 Presbol(1) 1586 1603 -bordh 1606 Prästeboodh 1632 Präste-bol(1) 1665 1825 Prestebol 1877
Renslidan 1634 Rä,nslydan 1660 1725 Ränsslyan 1670 [Ransslydan 16851 Räns-lidan 1737 1877 Ränsliden 1909
Skierlyden 1625 Skiärlydan 1629 Skiäl-lydanne 1632 Skiärlian(n)e 1660 1777 S k iär-lyannd 1675 1737 -lidane 1665 Skiarliane 1670 Skjärljane 1805 Sjölianne 1815 Sjöli-ane 1825 1877
Skårsdalen 1642 1877 -Ullen 1665 Skårtsdalen 1725 1761 [Skä,rsdalen 18151 Tegen 1540 1877 Teynn 1551 Teenn 1552 Theg 1574 [Tengenn 1578] Teghann 1609 Tägen 1612 Teggen 1670
Ttöagr' 1540 1546 Teåckär 1552 -aker 1557 1564 -åcker 1570 1777 Teåker 1600 1877 Täåcker 1590 1 Myrevarv 5 sk mitramirv 1 Prästbol 1/4 sk prassboir 1 Ränsliden 1/8 sk ran,L1la 1 Sjöliane 5 sk 1 Skårsdalen en tomt sk 1 Tegen 1 si telian te'yan 1 Teåker 1 sk tåakar 12 Nordals hd: Dalskogs sn
Myrevarv första g. jb 1657, skatteh. mtl. — F. led. är gammal gen. av ordet
myr, s. led. ordet varv i bet. 'krökning'. Gården ligger mellan mossar.
Prästbol första g. jb 1579, kyrkotorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl).
Upp-tages t. o. m. 1718 i Gunnarsnä,s sn. På ägorna ligga Dalskogs kyrka och
järnvägsstation. Gården har väl tidigare varit ecklesiastikt boställe.
Ränsliden första g. jb 1634, skatteh. 1/8 mtl. — P. led, är gen. av sjönamnet .Rännen (se naturnamnen). S. led. är best. form av ordet lid 'backsluttning'.
Går-den ligger å en sluttning vid sjön Rännen.
Sjöliane första g. jb 1625, skattetomt, senare överförd till hmn mtl). År 1685
överflyttat från Bäcke sn, Vedbo hd (se Dalskogs sn). Ingår i gården Halängen. Hette urspr. Skärliden, Skärli(d)ane, däri f. led. är ordet skär i bet. 'framskjutande klippa', sedermera ersatt av sjö. S. led. är dial. pl. i best. form av li 'lid, backsluttning'.
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. mr. Myrehuarf 1629 tl 1711 ggk -warf 1800 1831 lh Myrhwarff 1709 kb -hvarf kb Prestbordh 1577 tl Prestbol kb gstk Lgl Kullen kål 1/160 Kvihagen kvi'hagan — 19/480 19/ /800 1/64 1/16 b) Amerika ame'rka 1. nr 1 Fridhem lgf
nr 1 Trångeberget lgf (se Borga) Idala idaka
Kullen kål Lunden licn
D illesmyren chlasmyra 1/33o Filipus faapus 17/192, 49/9504 -Putten fu'tan 46/8800 Gullered gulara 1/160 Gärdet jas?rat 1/4Q Harjet hciriat 31/14256 Krokvattenskasen krökvaskasa 31/9504 'Pilleri kb/ 31/7128, 1/288, 31/14256 Källhultskasen §ålholsku_zsa / 1/288 Parken pcirkan 13/6710 Eaeäre ftbra 1/320, 1/320, 31/7128 Tegen te'yan 1/228 Renslydan 1629 tl Ränslidan 17201h R ä n s-li den 1795 1850 lh lfb gstk Lgl Ren slydan 1708 1710 kb -Hann 1722 kb -liden kb Skiärliandh e 1609 tl Skärlydana 1629 tl Skär-lyane 1711 ggk Skjär-liane 1800 lh Skärlidane 1820t. 1850t. lh Skåttzdalen 1629 tl Skårsdaln Lgl Skårdal 1711 ggk Teyen 1560 tl The-gien 1565 tl Täghen 1577 tl Tydaaker 1550 tl [-ar-ker 1560 tl] Teå[-ar-ker 1577 tl Tiödåkir 1565 tl Ekehögen ekaho'lan 251288, 17/288 Högen he'yan 1/36 Lunden lim 13/81 Skottekullen sketake'l 1407185536 Betanien betanian h. Lövnäs losvnces t. Nybygget ny'btigat t. Torpet te'rpat t.
Skårsdalen en tomt första g. jb 1642, skattetomt. Inräknad i gården Grönhult.
Skårsdalen är nu namn på en hemmansdel i Grönhult. — F. led. är väl gen. av
det fsv. ordet skardh inskärning', varav skår(d) med d utträngt mellan två konsonanter.
Tegen ä. jbr skatteh. 1 mtl.
n
1544-45 upptaget i Gunnarsnäs sn.Teåker ä. jbr skatteh. 1 mtl. Är 1885 överflyttat från Bäcke sn, Vedbo hd. F. led, är förmodligen fsv. gen. av ett mot no. dial. tida, tea 'vatten el. mark som ej fryser till' svarande ord, som väl varit namn på den älv som vid Teåker faller ut i Teåkersjön el. möjligen på denna sjö; jfr det fno. ortnamnet
T(h)idu-rud (vid en bäck, se Rygh, En. s. 268), den i fno. omnämnda bohuslänska älven
pirk samt de sv. sjönamnen Teden och Teen (se Hellquist, Sjön. s. 614 och
14 Nordals hd: Dalskogs sn
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. om. 1540
Teåker (forts.)
1 Tonbyn 1/8 sk Famsshedh 1640 Fambshedh 1663 Fambs-
tönbyn hedh o. Tonebyn 1664 1670 Fambnssheedh
m. Thonebyyn 1675 Fambsshedh m. Tom-byn 1680 Fambzhed m. ToneTom-byn 1685 1700 Famshed m. Tonebyn 1754 Tonebyn 1755 1777 Tonebyn 1805 1877 Tonbyn 1909 1 Trollungebyn 1 sk Ttrollungäbyen 1541 1542 Ttrolunngebyen
troslugabqn
1543 Trolungebyn 1568 1576 -byn 1570 1580
Ttrolungabyen 1544 Trolungabyn 1552 Trol-unngbynn 1545 Ttrollunngebyen 1547 1632 Trollungebyn(n) 1551 1629 -bynn 1560 1564 Trollungebyn 1877 Ttrolingebyen 1549 1550 [Trwlingsbyn 1567 Troliigebynn 1574] Trolenngeby 1578 Trållungebyn(n) 1590 1777 -byn 1805 1825 Trålungebyn(n) 1593 1660 [Trälungebynn 1600 1606
Träll-ungebyn(n) 1603 1695] Trållungebyn med Öfsse 1700
1 Tångebo 1/4 sk Tångebyn 1560 -byn 1564 [Tängnebyn
taseabo 1567 Tungebyn(n) 1568 1576 -byn(n) 1570
1582 -by 1578 Tångebw 1584 1609 Tonghe-bu 1600 Tångebo 1612 1877 Tånnge-boodh 1632
1 Tångebyn /2 sk Tungebo 1540 1572 -bu 1568 1578 Tonge- teigabm'n 1 bo 1545 1564 Tungaboo 1552 Tångebo 1564 1582 Tangebo 1574 Tungebyn(n) 1570 1586 T ån gebyn(n) 1584 1777 Tångebyn 1805 1877 Thonghebynn 1600 Tånngebin(n) 1603 1606 Tånghbynn 1629 [Töglabyenn 1632]
1 Årbol 1 sk Oräboll 1540 1542 Åräboll 1541 Arebol(1)
drbo?. 1543 1619 Årboll 1545 1600 Årbol 1576 1665
1909 -bord 1570 1584 Oraboll 1546 Åre-
Tonbyn första g. jb 1640, skatteh. 1/8 mtl tidigast med namnet Famshed (1664
"Fambshedh öde och Tonebyn i stället"). Jfr Famshed. — F. led, är urspr. gammal gen. av det fsv., i sv. dial. ännu kvarlevande tun 'gårdsplats, inhägnat jordstycke', här med det dalsländska dial.uttalet ton (jfr bron för brun o. d.). Om s. led. -byn se inl.
Trollungebyn ä. jbr skatteh. 1 mtl. Stundom upptages T. med Öfse (jfr Öfse).
— P. led. är väl samma gamla germanska släktnamn som uppträder i de fornty. ortnamnen Trullinge och Trullinchoven (jfr det fornty. mansn. Trullo, Trollo).
Övriga naninformer 1 orten bruklige binamn Avsö n d rin ga r a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Sörigården sortgein 4/27 Teåkersbron tåecka,sbroa 5/96 Väststugan va'stuva 13/81 Tonebyn 1629 tl To-nebyn 1710 kb 1720 lh Ttrolungäbyen 1546 ml Trollungebyn 1790t. lh Trollungabyn 1550 tl Trollynghebyen 1560 tl Trållungebyn 1708 kb gstk Trållungbyn 1711 ggk Trållungebyn m. Öfse 1720 1835 lh Skulan skuk'a 5/36 Torpet te'rpat 5/27 Öfse o'fSa 9164, 1073/9504, 2221 /19008 nr 1 "Tonby skifferbrott" Alehagen 2149hagan t. Maden mda t. Söhagen saggan t. Trollungebykasen troslugalnikasa t. Öfsekasen us fsakasa t. ? Ttongebyen 1546 ml Tongeby 1560 tl Tonge-bo lfb TångeTonge-bol bek Twngobodha 1550 tl Tångebyn 1720 lh 1780 kb -by 1818 lh Tång-byn 1711 ggk b) Livstidskasen tiftiskasa t. Myren mq'ra t. Sunnamon- sånamon t. Årbohl 1708 kb 1846 lh Årb ol lfb bek gstk Lgl Sw Bergängen beeocega 1112, 591666s Nordstugan nöstava 1/s Årbols soldatstom nr 452 Bengterud beegtara 1. Kasen kåsa t.
Tångebo första g. jb 1560, skattetorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Hette
tidigast Tångebyn (jfr följande). — F. led, är ordet tånge (ofta förblandat med
tunga) i bet. 'framskjutande parti i terrängen'. Om s. led.
-
bo se jul.Tångebyn ä. jbr skatteh. mtl. Hette tidigast Tångebo (genom missuppfattning
Tungebo); se för övrigt föregående.
Årbol ä. jbr skatteh. 1 mtl. Jb 1544-45 upptaget i Gunnarsnäs sn. — Då går-doen ligger vid Arbolsbäcken, synes f. led. böra vara fsv. gen. ar av a 'å' (jfr
Arbol i Sundals-Ryrs sn, Sundals hd), i vilket fall dock de äldsta formerna med
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540
Årbol (forts.)
1 öfse en tomt sk
1 Öjerud
'tara
boll 1547 1632 Årebol 1609 1877 -bord 1586 1588 Arboll 1550 1578 Orboll 1551 1552 Orbord 1557 1568 Ahrreboll 1670 Öffse 1642 1725 Öfse 1660 1877 Öierudli 1621 1632 Öyerud 1660 1825 Öijerud 1877 1/4 sk 16 Nordals hd: Dalskogs sn
som ingår i t. ex. det västgötska ortnamnet Årnäs, fsv. Aranäs. Om s. led. -bol se inl. — En gravhög finnes.
Öfse en tomt första g. jb 1642, skattetomt. Hör till Trollungebyn. Öfse är namn
på hemmansdelar därstädes. — Namnet är det dalsl. dial.ordet öfse (no. yfse) 'takkant, takutsprång', här förmodligen på grund av något en gång här befint-
Nordals hd: Dalskogs sn
17- ..
Ovriga naninformer 1 orten brukliga binamn Avsändringar a) fastst. b) el fastat. c) verk o. Int.
Stenbacken stenbåkan Kroppetjärn kre'papag t.
11/36 Sjögänäset fagancesat h. Väststuganvdstuva 1/32, 1/32, 1/32, 1/32 Udden esdan h. Åvaregården &varg « 559I72oo, 1/12, 25/576, 1/72, 1/48, 1/48, 831/144w Ödegården o'an 1848f17840, 11/96
Öffse 1609 tl 1848 lh b) Öjerudsängen karacega 1. _
Yfse 1840t. lh
Öierodh 1600 tl Öje-rud bek gstk Lgl
likt särdeles i ögonen fallande sådant (jfr dock det nära besläktade no. dial. ufs
'brant stup, klippvägg' och 'takskägg').
öjerud
första g. jb 1621, skattetorp (tomt), senare överfört till hmn (1/4 ma). — F. led, är fsv. gen. öia av ordet ö i bet. 'upphöjning över sank mark'. Om -rud(i dial. -re) 'röjning' se ål. Gården ligger vid Kabbosjön.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. ra. 1540 1 Backa bd/ca 1 sk 1 Berg 1/4 sk bcer2 1 Björsäter 1/4 fr biKscpta (rå o. rör 1 Bräckan 1/4 fr breel_ca (rå o. rör Bäckebol biekabok 1 Södra (Bäckebol) 1 sk Backen 1541 1675 Backe 1551 1552 Backa 1552 1877 Bake 1572 Baka 1593
Backänn 1597 Bakenn 1629 Baekenn 1632
Berg 1634 1877 Bärg 1660 1815 B i ö rs ä t t er 1653 1815 [Biörsätäter 1660] B iörssätter 1665 1686 Biörsäter 1725 1761 Björsäter 1825 1877 Bräckian 1653 1695 Bräckan 16.70 1877 Beckäboll 1540 1547 B eckaboll 1540 1552 Beckebol(1) 1543 1629 -bollidh 1545 -bo 1564 Beckerboll 1551 Bekaboll 1552 Bäckebol 1557 1877 -boll 1580 1670 Beke-bol(1) 1564 1593 [-böl 1570] Bekiebooll 1597 Bechieboll 1603 Bäkebol 1568 1615 [Bake-booll 1632] Bäckerbohl 1700 1715 Södre 1660 1877 Byärsetther 1489 dipl 18 Nordals hd: Gunnarsnäs sn Gunnarsnäs gana,sfos
Socknen har sedan reformationstiden varit annex till Ör. I äldre tid har den även omfattat Dalskogs sn (se denna).
Sockennamnet är givet efter gården Gunnarsnäs (Stommen), nuvarande Ekholmen (se denna).
Överflyttning från annan socken: Sandviken från Holms sn år 1841.
Backa ä. jbr skatteh. 1 mtl.
—
Namnet är gammal pl. (tidigare även sg.) avordet backe. Gården ligger på en mindre höjd.
Berg första g. jb 1634 (i tl på 1500-talet), skatteh. Vs, snart 1/4 mtl (1/4 oförm.).
Björsäter första g. jb 1660, frälseh. 1/4 mtl. Nämnes under medeltiden. Se Ekholmen.
— F. led, är väl urspr. mansn. Björn (fsv. även Bitirn) eller möjligen ordet
Namnformer före 1540: Gunnarssnäss s. 1531 Lgl Gunnarsness k. 1531 Lgl Gun-narssnes k. 1531 Lgl.
Jordeboksformer fr. o. m. 1540: Gun dersn es 1540 1550 Gundärsnis(s) 1551 Gun-darsnis 1552 Gunarsnes 1557 1564 -näs 1564 1568 Gunnarsnes 1567 1593 Gunnarsnäs 1577 1877 [-nås 1597 Gunårsnes 1570] Gunersnes 1572 1576 -näs 1629 [Gunners 1578]
Gun-nersnes 1584 1588 Gunnersnäs 1609 1715.
Övriga namnformer: Gwnnarsness k. 1540 Skjb Gunnarsnees 1550 tl -näs 1567 tl Gwnnisness 1540 Skjb Gundersnäs 1554 Lgl Gunnersness 1546 Lgl -näs 1546 Lgl Guners-ness 1560 tl Gunisnees 1565 tl.
Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. bir. Backen 1711 ggk Stor Ekekullen skakel 3/32 Backa soldatstom nr 473
Backa 1707 kb Gärdet Mat 49/145o,
49/1450
nr 1 Samtegen
Backamyrarna bakannYana t. Huset htisat 85°712s2oo Sandbackan sast3brcek-a 1.
Kullen kg im
Lunden tån 23125e Udden osclan 311384 Vallen vål 1-116, Vie
Bena 1567 tl Ber- a) nr 1 Östevattens soldatstom (se Ö.
gane 1577 tl Bärgianne • Lindstorp o. Östevatten)
1720 lh Berg 1629 tl • Biörsätter 1590 tl -sä-ter 1711 ggk Vesterbrecko 1590 tl Lilla Bräckan 1629 tl Stor Bräcka 1708 kb 1790t. lh Stora Bräckan kb L., St. Bräckan gstk ek Bräcks 1710 kb Beckiaboll 1550 tl Beckiebol 1565 tl Bec-kebol 1703 kb 1770t. lh -bord 1710 kb -
Söndare 1577 tl Sr Bäckenäset bcelsandsat a) nr 1 Reginehem
1703 kb Södreg. 1720 -9/ 4or nr 1 Rostock lgf
Bräckan första g. jb 1653 (i tl på 1500-talet), frälseh. mtl. Se Ekholmen.
Har sedan gammalt uppdelats i Lilla och Stora B. el 1590 Västerbräcko). — Nam-net är best. form av det gamla ordet bräcka 'backe, brink'.
Bäckebol: Sedan 1540 upptagas två gårdar. — F. led. är urspr. fsv. gen. sg.
bak/cia(r) av bäck. Om s. led. -bol se inl. Vid gårdarna äro mindre bäckar.
20 Nordals hd: Gunnarsnäs sn
Nuvarande namn och mantal 1 Namnformer före 1540 1 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1540
Södra Bäckebol (forts.)
—2 Norra (Bäckebol) 1 sk Nr 1660 1665 Norre 1670 1877 1 Ekbolinen 1 fr åkheb172922 (Sät .) Gillesbyn se Gisslebyn 1 Gisslebyn en tomt sk
Gunderssnes Stommen 1540 1549 Gun-derssnes 1550 Stommen 1551 1588
Gunnarssnesbynn 1597 Gwnnersby nn 1600 Gunnarsnes 1603 -näs(s) 1606 1615 Gunnärs-näs 1609 GunnersGunnärs-näs 1619 1641 Gunness-näss el. Eekholmen 1642 Ekholmen 1657 1877 -hollmen 1680 1805 Gisslebyn (n) 1621 1777 Gisslebyn 1629 1825 1909 -byenn 1632 EGillessbyn 1660 Gillesbyn 18771 Hjulsängen se Julsängen Honerud se Hunnerud 1 Hunnebyn 1 sk hunabpi, Hunäbyen 1540 Hunäbyen 1541 1547 Hunebyen 1543 -bien 1549 1550 -byn 1551 1564 -byn(n) 1552 1560 Hwneby 1567 -by 1568 Hunnebyn(n) 1557 1777 Hunnebyn Nr 2 Norra Bäckebol ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1725 nr 1.
Ekholmen ä. jbr kyrkoh. 1 mtl, urspr. kallat Gunnarsnäs Stommen eller Gunnars-näs (GunnarsGunnars-näsbyn), där f. led. är gen. av antingen det fsv. mansn. Gundor (y. Gunder) eller Gunnar. Blev jämte Stakelund (förr Kyrkebyn) sätesgård för ätten Stake. Gården bildar jämte Björsäter, Bräckan, V. Lindstorp och Stakelund en egendom, som tillhör Fryxell-Langensköldska stiftelsen. -- Ligger vid ett näs i sjön Kolungen. — Flera kummel finnas vid torpen Blomskog och Högrygga.
Övriga namnformer I orten bruklige binamn Avsandringar a) fastst. b) ej fastat. c) verk o. inr. lh Södra 1746 1817 lh kb bek Sw Nörre 1577 tl Norreg. 1720 lh Norra 1746 1852 lh kb bak Sw Stompnen y G. 1540 Skjb Stumnen 1582 tl G. Stumpn 1590 tl Gunnarsnäs 1577 tl Ekeholm 1590 tl Giisläbyen 1546 ml Gislebyen 1609 tl Giss-lebyn Lgl GesGiss-lebyn 1629 tl Hunnaby 1550 tl -byn 1550 tl Hunnebyn 1720 lh -by 1769 lh Hone-byn 1567 tl -Hone-byn 1703
Dannskog cicinsko, 112o Gullhögen gidho gan
259/3872 5
Gården gan 1/
Karlslund kaleslu'n
Slohagen 21o' hagen
1129 /35840
Smederud smaare 5/768
Ödegården ogan 3/39 Rostock ra' stak 5/128
Ängen cbea 1/16, 27/12s Fälmerud ?mara 1/32 Gärdet jaskat 11181 Hunnebykullen haneby - kål 719e, 7196 b) Dammen dånen t. Fagersand fagejcin t. Kartorpet kictorpat h. Myren nu(ra t. Mörtevike-n milavika t. nr 1 Annero lgf Branterud brantare lgf nr 1 Fridhem lgf nr 1, 2 Kulten lgf nr 1 Lyckhem lgf nr 1, 2 Råbäck lgf nr 1 Skogen lgf nr 1 Vilan lgf Myren mgra t. Råbäck ra'bals 1. Rönndalen randan t. b) Almås ickmas h. Berget bdrjat t. Blomskog Nremsköy t. Högrygga higryga t. Jerusalem jerusalam h. Lasseboden lasabo' a t. Nytorp ngtorp t. Tomten t6mta t. b) Stomängen stånuega h.
Gisslebyn en tomt första g. jb 1621, skattetomt. Är nu en äng på gården
Häl-lans ägor. Upptages ml 1546 ss. skattetomt under Hällan. — F. led. är det
gamla mansn. Gissle (fsv. Gisle). Om s. led. -byn se inl. Namnformen Gillesbyn
i jb 1877 beror på missuppfattning.
Hunnebyn ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led, är det fsv. mansn. Huni (som väl ock
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namntormer .enl. jordebokahandl. tr. 0. m. 1540 Hunnebyn (forts.) 1 Hunnerud hindra 1/8 sk 1 Hällan
hala
Julsängen Ils sk Kyrkebyn se Stakelund Lindstorp linstorp Västra (Lindstorp) 1/4 fr (rå o. rör) —1 Östra (Lindstorp) 1/4 sk 1 Låttsbyn lossbyn Låssbyn1805 1877 Honebyn(n) 1570 -biin 1574 -bynn 1578 1625 Honnebyn(n) 1572 1660 -bynn 1606 -byenn 1632
Honnerödh 1640 -rudh 1660 1670 Hone-rud 1665 1877 HunneHone-rud 1909
Hellennä 1541 1550 Hellan 1542 1625 Hellen 1544 1629 Hellenne 1551 1578 [Hälle-bynn 1552] Helanne 1568 1570 Helenne 1572 1576 Hellanne 1574 1588 Hällin 1615 Hällan 1632 1877
Hiulssengen 1639 Julssängian 1660 1670 Hiulsängian 1675 1715 -ängen 1725 1777 Hjulsängen 1805 1877 Julsängen 1909
Lin st. 1609 1675 Lynst. 1615 Linnst. 1632 Lindstorp 1660 1877 Lindtzt. 1700 W. 1653 Wr e 1660 1689 WE 1687 Wästre 1700 1805 Wäst. 1777 1825 Westre 1877 Östra 1909 Loftzbyen 1540 1549 -byen 1543 1550 Losbynn 1551 1552 Låsbyn(n) 1557 1593 Loffzbyn 1560 -byn(n) 1564 1567 Lossbyn(n) 1 sk
1 sk
22 Nordals hd: Gunnarsnäs sn
Hunnerud första g. jb 1640, skatteh. 1/s mtl. — Om f. led. se Hunnebyn. Om s. led. -rud (i dial. -re) 'röjning' se inl.
Hällan ä. jbr skatteh. 1 mtl. På ägorna ligga Rostocks brunns- och
badinrätt-ning samt Dals-Rostocks anhaltstation. — Namnet Hällan är best. form av det ännu i sv. dial. fortlevande fsv. hälla 'häll'. Gården ligger på en höjd. Nam-net Rostock är sannolikt (jfr Råbäck m. m.) sammansatt av rå (i rågång, rå-märke) och stock i dess från flera håll kända bet. 'gångbro, spång', ehuru det numera vanligen anses vara samma namn som det tyska Rostock.
Julsängen första g. jb 1639, skattetomt, senare överförd till hmn (1/8 mtl).
Kallas i dagligt tal Hålan. — I namnet Julsängen (Hjulsängen jb 1877) är f. led. kanske urspr. gen. av samma ord som sjönamnet Juveln i Jämtland och sam-
Nordals hd: Gunnarsnäs sn
Övriga namnformer lorten brukliga binamn Avsändringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Inc.1705 kb 1852 lh Hun-nesbyn glk Klingerud keteara 5/32 Nygård n,9g0 1/6 Hunnerudh 1708 kb [Hannrud 1720 lh Hor-nerud 17906. lh bok] nollan 1711 ggk 1824 lh Hellene 1560 tl Hälla 1703 kb Hella 1781 lh Diuflänga 1708 kb Jiulsängen 1720 lh Juf-welängen el. Julängen 1792 lh Hjuls Engen 1803 lh Linst. 1703 kb 1780 lh Wästra 1720 1745 lh Vestra kb bek L. gstk St. 1703 kb gstk Stora 1798 lh Östre 1845 lh Östra bok Ö. ek Loffzbyn 1550 tl -bien 1560 1577 tl Losbyn 1565 tl Loszbyn 1705 kb Låss- Bäcken betkan 1/126 Gärdet jcarat 76/1828 Hällestommen halaste'. man 4061/74340 Lurut litrut 141/49140 Rostock ra'stak 288112285, 471468o Slättängen 2,la'taga 363715460o, 581/ s® Hålan hidra
a) Låttsbyns soldatstom nr 474 lgf (se Låttsbyn) nr 1, 2 Kasen lgf
nr 1 Krossplatsen lgf nr 1 Lyckan lgf nr 1 Lyckhem
Rostocks hälsobrunn ra'stak lgf nr 1, 2 "Utvidgning av Dalslands järnväg" lgf nr 1, 2 "Utvidgning av Dals-Ro- stocks järnvägsstation" lgf Backerud bara t. Kasen kdsa t. Strävås strievas t. b) Vallarna valana t. Vulkanerud gulkotara t. b) Vrån yra'a t.
a) nr 1 Östevattens soldatstom (se Berg o. Östevatten)
Låttsbyns soldatstom nr 474 lgf (se Hunnerud) Borgviken besrvika 212 a)
Hagen heigan -118, Va
Iimmerud hånara 1124
manhänger möjligen med de sv. och no. dial.orden (d)ju, juv, djuvär 'fördjupning,
urhålkning' o. d. av äldre giuf (se Lidgm, Ind. Forsch. XIX, 357 ff.; jfr dock även Itygh, Gn. V, 69). Gården ligger i en fördjupning i terrängen.
Lindstorp.
Omfattar två senare tillkomna gårdar. — F. led, är väl gen. av träd-namnet lind. — Flera rösen finnas.Nr 1
Västra Lindstorp
första g. jb 1653, frälseh. 1/4 mtl. Hade jb 1730-73 nr 2. Jfr följande.Nr 1
östra Lindstorp
första g. jb 1609, skattetomt, torp, senare överfört till hmn('/4 mtl). Har hittills i jb icke haft särskilt namn. Kallades tidigare Stora L.
Låttsbyn
ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är urspr. gen. av det gamla mansn.Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 I Namnformer enl. Jordebokahandl. fr. o. m. 1540
1568 1576 Lossbyn(n) 1570 1629 Looss-byenn 1632 Låssbyn 1660 1670 Låtsbyn 1675 1777 Låttsbyn 1685 1761 Låttsbyn 1805 1877
Rinneboda med Smedsbol 1657 1877 Rinneboda m. Smedzboll 1665 Rinneboda m. Smessboll 1670 Rinnebod in. Smedz-bohl 1687
Rennene 1545 Rindennä 1546 1550 Rynn-denne 1551 Ryndanne 1552 Rynnen(n)e 1557 1609 Rinnene 1560 1574 Rynnenne 1564 Rynena 1567 Rynen(n)e 1570 1578 Rynenne 1576 Rynnanne 1584 1590 Rynne 1600 Rinnan(n)e 1612 1632 Rinnen 1660
1877 Ryn 1670
Sancllycken 1640 Sanlyck(i)an 1660 1670 Sandlykan 1665 Sandlyck(i)e 1675 1761 Sandlycke 1777 1877
Såndwig 1557 1564 Sanduig 1560 San-wig 1568 1570 -wik 1572 1576 Sandviken 1580 1606 1909 Sanndwycken 1582 -wickenn 1584 1597 Sandwyken 1609 1615 Sand-vikan 1600 1877 -wykan 1665 1715 -vika 1777 1815 Såndwyken 1612 1629 Sånnd-wiken 1632 Sanwyckan 1660
Skoxbol(1) 1546 1582 Skogzboll 1551 1632 Sko gsbol 1588 1877 -boell 1593 Skougzbol(1) 1660 1715 Skoxbo 1564 1572 -bu 1567
Kirckäbyen 1540 1541 Kirckebyen 1542 1546 -byen 1543 Kyrckebyn 1564 Kyrkebyn 1564 1877 Kiirkiiby 1567 -by 1572 -byn
Låttsbyn (forts.) 1 Rinneboda med Smedsbol 'å fr rittabo'a smisbok 1 Rinnen 1/2 fr 7;) 1 Sandlycke 1/8 sk shlolca 1 Sandviken 1/2 sk sattlyKka 1 Skogsbo! 1/4 fr sköksbok 1 Stakelund 1 fr stakaldn (sät.) 24 Nordals hd: Gunnarsnä,s sn
på jordägarnas begäran bibehållits. — Flera kummel finnas. Vid hemmansdelen Viken är en domarering, och vid hemmansdelen Borgviken torde lämningar efter en fornborg förekomma.
Rinneboda med Smedsbol första g. jb 1657, frälseh. 1/8 mtl. Rinneboda, som i
dagligt tal vanligen kallas Boda, är 1h.2 mtl, Smedsbol är 1/24 mtl, med från Rinneboda avskilt läge. — F. led. i Rinneboda är gårdsnamnet Rinnen (se föl-jande); s. led. är gammal pl. av bod.
Rinnen första g. jb 1545, frälseh. 1 mtl. Upptages jb 1545 i Holms sn. I ml 1546 anges ett frälsenyb., uppbyggt 1539. — Namnet är best. form av det från no. dial. kända rinde 'långsträckt förhöjning' (gården ligger vid en sådan). De äldre skrivningarna Rindanne, -enne äro dial.former i pl. best. form av detta ord.
Övriga namnformer orten bruklige binamn A v sti n d ringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. lur. byn 1629 tl Lottsbyn 1831 1838 lh kb gstk glk Låfsbyn lh Rinneneboan 1629 tl Rinneboden m. Smeds-bol 1723 lh Rineboda 1780t. lh Rinneboda el. Smedsbol lfb Boa 1709 kb Rinnen 1586 tl Rinna 1711 ggk Rinen 1723 lh Rineberg 1769 lh Rin-nen m. Rinneboda kb Sanlyeka 1629 tl -1ye-ke 1708 kb Sandlyckan 1711 ggk -lyeke 1720 kb Sandufigh 1546 ml -wyk 1711 ggk Sanui-kenn 1567 tl -vika 1703 kb -wik 1723 lh Sand-viken 1842 lh kb bok glk Lgl Tössboet thbot 5/84 Viken vl'ka 1172 Boda böa Branderud brånara 1156 Sjön fon 3/56 b) Hemmet he'mat h. b) Kasen kdsa t. b) Myren my'ra 1. a) nr 1 Hjalmarfors jalmatsfo',5 lgf Skogzbord 1704 kb [Sogxbol 1567 fil Kyrkiebyn 1565 fl EkhoLlmen el. Kyrkio-byn 1720 lh KyrkeKyrkio-byn
Sandlycke
första g. jb 1640, skatteh. 1/8 mil. — S. led, är böjningsform (fsv.lykkio) av ordet (åker)lycka.
Sandviken
första g. jb 1557, skatteh. 1/2 mtl, senare upptaget ss. torp. I ml1546 anges skattenyb., upptaget 1541. Har förr tillhört Holms sn, överflyttat hit enligt K. brev den 12/5 1841. — Ligger vid en vik av sjön Näsöl.
Skogsbol
första g. jb 1546, kyrkotomt (utj.), torp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). — Om s. led. -bol se ml. Gården ligger vid skogsmark.Stakelund
ä. jbr frälseh. 1 mtl; saknas jb 1547-60. Hette urspr. Kyrkebyn(jfr Ekholmen). Namnet Stakelund är givet med anledning därav att gården sedan äldre tid innehafts av ätten Stake. Se vidare Ekholmen.
26
Nordals hd: Gunnarsnäs sn
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. ni. 1540
Stakelund
(forts.)1 Sverkersbyn 1
/4 fr sveirka,sbyn Sällsäter sa' lufta sa'lsetd 1568 Kirkibyn 1570 1574 Kyrkiibynn 1578 Kyrkebyn(n) 1580 1777 Kyrkiebyn(n) 1590 1615 Kiörekebynn 1582 Kiörkiebyn 1612 Kyrkiobynn 1606 Kyrkiobyn(n) 1609 1660 Kiörkiobynn 1619 1625 -byn 1629 Kyrkiöbyenn 1632 Kyrek(i)ebyn el. Ek-hol(1)men 1665 1670 Kyrekebyn und. Eek-holmen 1675 Kyrek(i)ebyn und. E(e)k-hollmen 1680 1715 Ekhol(1)men el. Kyr-k(i)ebyn 1695 1761 Stakeluud 1909 Swerkelsbyn 1557 1715 -bynn 1564 Swär-kilsbyn 1560 Swärkelsbyn 1564 1815 Svär-kelsbyn 1660 1777 Swerkilsbyn(n) 1568 1588 Sverkilsbyn 1825 1877 S w erk i s b yn (n) 1572 1600 -byn 1574 Swerkyssbinn 1582 Suerkulsbynn 1576 -bynn 1578 Suerk e s - byn(n) 1603 1629 -bynn 1606 Swerkess-byenn 1632 Sverkersbyn 1909Sellissetter 1546 1551 -setthr 1552 Sellesetthe 1560 1564 -settr 1567 1572 -set-ter 1582 Selesettr 1570 1576 -sätther 1580 Silissttr 1578 Silliesätter 1586 1588 Sellie-sätter 1590 -setter 1603 1629 SällieSellie-sätter 1600 1606 Sälliessetter 1609 Säliesetter 1615 Seliesäter 1632 Sällisäteer 1632 Sällessätter 1660 1685 Sällesätter 1670 1825 Sälle-säter 1660 1877 Sällsätter 1700 1715 Säll-säter 1909 —1 sk —2 en utjord kr
1 östevatten
1 sk Ostvcity, ÖstvattenÖstenvatt' 1540 -vatn 1541 1546 -uath 1543 1549 -uanth 1547 1550 -uand 1551 Östanuandt 1552 Östewate 1557 -wat 1564 -wat(t)ne 1567 1576 Östewatffin 1568 1815 Östevatten 1586 1877 -wätne 1570 Öster-watenn 1578 -vatten 1619 1629 -watnn 1632
Gurrungbyen 1546 Gurunbyen 1547 -byen 1549 Gurundbyn 1551 Gurrundbyn 1552
Hensviken, Hönsavik Henssuigen 1546 1547 -uigh 1549 1550
Hönsseuiek 1551 Hönssauiek 1552
Sverkersbyn
första g. jb 1557, kyrkotomt (utj.), torp, senare överfört till hmn (1/4 ma).F.
led. är namnet Sverker, i äldre tid ofta ombildat till Sverkel efternamn ss. Torkel o. d. Om s. led. -byn se inl.
Sällsäter. Omfattar en gård (icke upptagen i ä. jbr), vartill kommit en utjord. I ml 1546 anges under Hunnebyn en skattetomt med detta namn. — I'. led. är
ordet sälg i den från no. och da. kända formen sälja, varav det senare säll(e)
utvecklats.
Försvunna Gurun(g)byn
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn AvsondrIngar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. ML
el. Stakelund Lgl Sta- kolund 1708 kb gstk glk Sverkelsbyn 1708 kb 1820t. lh Svärkelsbyn glk Lgl Suerekisbyen 1586 tl Suarkilsbyn 1629 tl Sverkersbyn gstk [Sielijaseter 1540 Skjb Skellässzettr' 1546 ml] Sallesätter 1586 tl Sälle-sätter 1590 tl Sällsäter 1792 lh kb bek gstk Sw Sälsätter 1720 lh -säter 1725 kb 1792 lh
[Östenuaffn 1550 tl Trollerud kalva 7/4o nr 1 Östevattens soldatstom (se Berg Össewattn 1720 lh] Öst- Östevattsängen osstavas- o. Ö. Lindstorp) watten 1703 1704 kb cega 7/4o Kasen kisa t.
1790t. ih Kullen ki2/ h.
Sundet sinat banv.h. Gurungbyen 1546 ml
Gurungebyen 1590 tl
Nr 1 första g. jb 1621, skattetorp, senare överfört till hmn (1/2 mt1).
Nr 2 en utjord första g. jb 1546, kyrkotomt (utj.). Upptogs t. o. m. 1640 i
Holms sn. År nu till läget obekant.
Östevatten
ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Namnet är givet på grund av läget östan om sjön Kolungen.Gurun(g)byn jb 1546-52, kyrkotomt. — F. led. är väl urspr. fsv. gen. av kvinnonamnet Gudrun.
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540 Backe 1640 Backa 1660 1877 Store 1640 1670 Stora 1700 1877 Lille 1640 1690 Lilla 1700 1877 Bärg 1683 1777 Berg 1715 1877 Broo 1657 1715 Bro 1688 1877 Brunshult 1560 1877 -hulldt 1687 1725 -holt 1564 1660 -holltt 1580 -hålt 1612 1665 -hålldt 1675 [Bwnnsshålt 1632] Brundsshult 1685 Stora 1700 1877 Lille 1621 1629 Lilla 1700 1877 Bråt. 1674 Bröt. 1680 1737 Bröttorp 1725 1877 [Dunakiill 1546 1547 Dunäkiill 1549 1550] Dwuekil 1557 Duwekill 1560 1564 Dueki-len 1567 1576 [Dueklu 1578] DukilDueki-lenn
Backa —1 Stora (Backa) 1/4 fr (rå o. rör) —2 Lilla (Backa) 1/4 fr (rå o. rör) i Berg 1 fr (sät.) 1 Bro Brunshult inlotsat Brunsholt 1/8 fr —1 Stora (Brunshult) 1/2 sk —2 Lilla (Brunshult) 1/4 sk 1 Bröttorp 1/8 f r bro'torp (rå o. rör) 1 Dukekilen en utjord kr Berg 1358 dipl 1533 Lgl Bergh 1502 Lgl 1505 Stu 28 Nordals hd: Holms sn Holm hohn
Socknen har sedan reformationstiden varit annex till Dr. Under medeltiden anges en del av Holms sn ss. särskild socken benämnd Ostanå och omfattande Nordkärr, Ostanå m. fl. hemman. Skjb 1540 anger uppbörd till Ostanå kyrka,
Backa. Omfattar två gårdar, som icke upptagas i ä. jbr. Byn, vars läge nu är obekant, hör under Vedbyholm. Nämnes icke i dagligt tal. — Namnet är gam-mal pl. av ordet backe.
Nr .1 Stora Backa första g. jb 1640, kronotorp (arv o. eget), snart överfört till hmn (1/4 mtl). Upptages ml 1546 ss. frälsetomt under Veberbyn (Vedbyholm).
Nr 2 Lilla Backa första g. jb 1640, kronotorp (arv o. eget), snart överfört till hmn (1/4 ma). Hade jb 1725-28 och 1825 nr 1.
Berg första g. jb 1683, frälseh. 1 mtl. Nämnes under medeltiden. På ägorna ligger Holms kyrka. — Gården ligger på en höjd.
Bro första g. jb 1657 (i tl på 1500-talet), frälseh. mtl. Gården, vars läge nu
som dock nämnes ss. "åfflagd". Östanå kapell upptages i ä. jbr, från 1551 ss. öde.
Sockennamnet är givet efter gården Holm. Om namnforrnerna se denna gård. Överflyttning till annan socken: Sandviken till Gunnarsnäs sn år 1841.
Bland de fastställda lägenheterna ha ett flertal tillhörande Melleruds köping icke medtagits, nämligen de som jämte nummer endast ha benämning ss. "tomt i M. köping", "gata i M. köping" o. d.
Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn AvaondrIngar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. Mr.
B. nr 2 Melleruds nya köping lgf B. nr 4 "Begravningsplats" lgf Lunden rån t. Vakten vdkta t. Backä 1546 ml Backa 1629 tl Stor B. 1546 ml Store 1629 tl 1734 kb Lille 1778 kb Bergä 1546 ml Berg 1547 Lgl m. 1600t. ggk Brona 1586 tl Bronsholth 1546 ml Bryddet. 1600 tl Brött. 1629 tl Bröt. gstk Brott. glk Duuokyl 1540 Skjb Dukekiln Lgl Duke-kyl(s) 1709 lh
Skogen sko' yan 40 Ödegården o' gan Ängen dea /16
Brunshult. Omfattar två gårdar, som icke finnas i ä. jbr. I ml 1546 upptages en skattetomt Bronsholth under "FIerlusbyn" (dvs. Härlogsbyn). — F. led. är väl gen. av det gamla mansn.. Brun.
Nr 1 Stora Brunshult första g. jb 1560, skattetorp, snart överfört till hmn (112 mtl). Kallas i dagligt tal endast Brunshult.
Nr 2 Lilla Brunshult första g. jb 1621, skattetorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Kallas i dagligt tal Ödegården.
Bröttorp första g. jb 1674, frälseh. 1/8 mtl. F. led. är väl urspr. gen. av det fsv. inansn. Brydde(r), senare Brödde, eller möjligen av fsv. bryti 'förvaltare'. Dukekilen en utjord första g. jb 1546, kyrkotomt. Är nu till sitt läge okänd (lär enl. bek ha varit belägen på Holms ägor vid Melleruds jvst.). — F. led.
Dukekilen (forts.)
1 Elofskärr 1/4 sk
1 Erlandsrud 1/4 fr
alånsara
Erlandserud
1580 -kyllenn 1582 [Duckebinn 15841 Ducke-killen 1586 1660 -kylen 1625 Dukekyllenn 1590 -killenn 1597 Dukekilen 1603 1877
-kylen 1609 1670 -kylen 1629 Dykillenn 1600 Reierekillen 1632] D iukekylen 1675 1725 -kilen 1737
Elliskiär 1621 Elleskier 1625 1629 Elss-kier 1632 Elofzkiär 1660 1665 -Elss-kier 1670 Elofskiärr 1675 1777 Elofskärr 1805 1877 Elufzkiärr 1695 1715 Elufslarr 1725 Erlandsrud 1657 1877 1 Framnäs 1 fr frktncps 1 Fågelbacka 1/4 sk fogiVilsa Fugelbacka Näsit 1466 Vjb Nässit(h) 1502 Lgl
Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540
Markustorp 1657 1877 Fagerlid 1909
Flatteg(i)erde 1560 1660 -gärde 1590 1609 -g(i)erd 1568 1582 -gärd 1580 -Or-denn 1606 Flat eg(i)erde 1576 1737 -g(i)ärde 1586 1815 [-gårdh 15781 -gierdh 1665 1670 Flatg(i)erde 1632 1825 Flatgärde 1877 Nes 1540 1576 Ness 1545 1584 Näs 1560 1825 Näss 1609 1695 Framnäs el. Näs 1877 Framnäs 1909
Fuglebacke 1621 -bake 1625 1629 Fwglle-baka 1632 Fouglebacka 1660 1715 Fog-lebaka 1665 Foglebacka 1675 1777 Fo-gelbacka 1805 1877 1 Fagerlid 1/8 fr &galt (rå o. rar 1 Flatgärde 1/2 sk f?rettig 30 Nordals hd: Holms sn
är urspr. fsv. gen. av duva, kanske använt som tillnamn (jfr Duvered i Hössna sn, Redvägs hd). S. led, är äldst obestämd, sedan bestämd form av kil, väl i den dialektala bet. 'jordstycke inkilat mellan andra'. Duvokiken) sammandrogs snart till Dukiken) (ss. rådsturätt av rådstuvu- o. d.), varav genom felskrivning uppstått Dukekilen.
Elofskärr första g. jb 1621, skattetorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). —
F. led. är gen. av namnet Elof, i fsv. även Elef, senare Elf. Av El(Dskiirr har i dial. blivit Ill-skärr (se kol. 5) ss. av alls-köns blivit all-sköns; om utvecklingen av
långt e till kort i se Noreen, Aschw. gr. § 103, 1. Gården ligger å sank mark. Erlandsrud första g. jb 1657, frälseh. 1/4 mtl. — Om -rud (i dial. -re) 'röjning'
övriga namnformer i orten brukliga binamn Avsondringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. int. Elofzkier 1629t1 Elofs-klär 1734 kb -kjär 1828 lh Erlensrwdh 1567 tl Erlandzrödh 1577 tl Ar-landsrud 1778 kb Er - landserud 1767 1851 lh kb gstk glk Marcust. 1658 ggk 1734 kb gstk Markest. 1698 lh Markist. 1698 lh Flategerdte 1560 tl -g(i)ärd m. 1600t. ggk 1734 kb -gierdet 1658 ggk 1750t. lh -gärdet 1778 kb Flatgärde 1820t. lh -gärdet gstk Plåt-gerde 1780 lh Flatager-det 1850t. lh Ness 1540 Skjb Näs Lgl Framnäs kb glk ek Sw Fuglebacka 1629 tl Foglebacka m. 1600t. ggk Fogelbacka 1734 kb 1790t. lh Fågelbacka 1856 lh kb Illskär iljcer Skogarna sköyana 1180, 1156, 1158 Hultet ho'ltat 251232
Näs nos b) Herrängen luIrcega t.
Kintum Sntum t. b) Skogserud sköksara fl. t.
Fagerlid första g. jb 1657, frälseh. 1/8 mtl. Jbs hittillsvarande namn Markustorp
användes icke.
Flatgärde första g. jb 1560, skattetorp, snart överfört till hmn (1/2 ma).
Framnäs ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Det gamla namnet Näs ersättes numera i tal vanligen av det något före mitten av 1800-talet av dåvarande ägaren införda
Framnäs. Gården ligger på ett näs i sjön Näre.
Fågelbacka första g. jb 1621, skattetorp, senare överfört till hmn (114 mtl). —
F. led. är urspr. gammal gen. pl. av fågel (fsv. foghl, fughl). S. led, är gammal pl. av ordet backe. Gården ligger på en höjd.
32 Nordals hd: Holms sn
Nuvarande namn och mantal I Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. 0. m. 1540
1 Gatan, Lilla 1/4 fr Gatha 1466 1500 Gattan 1552 1586 Gatten 1567 1582
lika gata Vjb 1502 Lgl Gåttenn 1568 1574 Gåttann 1580 Lille- Lillegatan
gatan 1588 "1695 Lellegattann 1590 1597
-gatann 1600 1603 [Hellegattan 1606] Lele-gatten 1609 LilleLele-gatten 1612 -gathen 1619 Lillegatta 1660 1665 L ill e gat a 1670 1689 Lilla Gatha 1700 Lilla Gatan 1715 1877 1 Guttvik 1/4 fr Gödhwiik 1466 Gudwyek 1653 Gudwyk 1665 1715 -wik
gittvik (rå o. rör) Vjb Godwikana 1500 1725 1761 Gutvik 1777 1887 Guttvik 1805 Vjb 1502 Lgl 1909
1 Gärdsrud 1 sk Gerdzruth 1541 1549 G(i)erdsrud 1546 0,9,9
1825 Gerdzrydh 1578 Gerdisrudh 1542 1588 Giersrud 1551 Geerssrudh 1600 Giärdzrwd 1557 1615 Gärdsrud 1609 1877 Giärdisröd 1580 Gerdessrudh 1584 Giärsrudh 1590 Giälssrudh 1597 Garlsrud 1603 [Gålszrudh 1606 Giördzrudh 1612] Giärdzrud med tompten Bergia 1660 Gierdzrud m. t. Bärg(i)a 1665 1737 Gierdzrud m. t. Ber-gia 1670 1685 Gierssrud m. t. Bärga 1675 Gierdzrudh m. t. Bargia 1695 Gärdzrud m. t. Härja 1761
i Hayden Im f r Hafden 1690 1877
Utlån
1 Hassle 1/4 f r Haslä 1540 1544 Hasle 1543 1549 Hassle
hålla (rå o. rör) 1687 1877 Hasle 1777 Hässle 1805
Herlogsbyn se Härlogsbyn
Gatan, Lilla första g. jb 1552, kyrkotomt, torp, senare överfört till hmn ('/4 mtl). Nämnes under medeltiden. Kallas i dagligt tal ofta endast Gatan.
Guttvik första g. jb 1653, frälseh. 1/4 mtl. Nämnes under medeltiden. Köp-mannabro järnvägs- och ångbåtsstation samt Långö fyrinrättning ligga på ägorna. — F. led, är tydligen samma som i de norska Gutvik, äldst Gautvikar (se Rygh, Gn. XV, 369), Gukil, äldst Gautkilar (se Rygh, Gn. II, 197), och Guddal, äldst Gautdal (se Rygh, Gn. XI, 31), där f. led. är det fnord. ord. gaut 'utgjutning, flöde' o. d. (varom se närmare under Götaälv, Ale hd s. 162, Vättle hd s. 115 m. m.), här väl syftande på den stora Upperudsälvens utlopp i Vänern; men utvecklingen till Gut- samt anledningen till de äldsta skrivningarna med d(h) äro oklara. Gården ligger mellan ett par vikar av Vänern.
