Institutionen för socialvetenskap
Socionomprogrammet 210 hp
”Ett slag i ansiktet, här kom verkligheten”
En kvalitativ intervjustudie om ungdomars upplevelse av livsfasen och det
skolsociala stödet
Fredrika Jevrell & Hanna Söderberg
Examensarbete i socialt arbete, 15 hp
SOC 63, VT20
Kandidatexamen
Handledare: Lars Sörnsen
Examinator: Martin Börjeson
Vi vill framföra ett varmt tack till de ungdomar som deltog i intervjuer och gav oss inblick i deras upplevelser. Vi vill dessutom rikta ett särskilt stort tack till vår hjälpsamma handledare Lars för allt stöd.
pekar på att övergången mellan barn och vuxen är skör och att skolan har en stor betydelse för individen. Denna studie syftar till att undersöka ungdomens upplevelser av nuvarande livsfas samt av det skolsociala stödet. Studien har tillämpats en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet. Åtta ungdomar från Stockholm i åldern 18–19 år intervjuades. Empirin analyserades med hjälp av flertalet teorier: moderniteten och individen, livsloppsperspektivet samt ett
utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet indikerar att ungdomar står inför en mängd val som genererar press och stress. Sociala medier är vidare ett fenomen som ungdomen pekar ut som en stor del av livet som genererar en stor del stress och press. Det finns dock en positiv aspekt med sociala medier, ungdomen menar på att plattformarna utgör möjligheter att känna samhörighet. Vänner, familj och lärare utgör det största stödet för ungdomen. Ungdomen anser att lärarna är den profession som i skolan omfattar det största skolsociala stödet. Skolkuratorn är mångt och mycket en främling på skolan och borde enligt ungdomen vara en mer involverad profession i skolans dagliga arbete.
phase of life and of school social support.
Statistics show that the mental health of adolescens is increasing. Reports, theories and present research indicates that the transitions between child and adult is fragile and that schools are of great importance for the adolescens. This study aims to investigate the youth’s perspective on the current phase of life and the experience of school social support. The study used a qualitative strategy with semistructured interviews to answer the purpose. Eight youths in the ages 18–19 from Stockholm were interviewed. The result was analysed using several theories: modernity and the individual, the
lifecourse perspective and a developmental ecological perspective. The result indicates that adolecents are facing a variety of choices that generate pressure and stress. Furthermore, is social media a
phenomenon that the youths pointed out as a major part of their life. Although it also generates a great deal of stress and pressure there is a positive aspect with social media. The youth believes that the platforms makes opportunities to feel connected with others. Friends, families and teachers are the greatest support for the adolecents. They think that teachers are the profession that make most of the school social support at school. The school counseling, is by large, a stranger and according to the youth, should be a more involved profession in the school’s daily work.
Sammanfattning
Abstract
1. Introduktion
7
1.1 Inledning 7 1.2 Bakgrund 7 1.3 Problemformulering 91.4 Syfte och forskningsfrågor 10
1.5 Förförståelse 10 1.6 Begreppsdefinitioner 10 1.6.1 Psykisk ohälsa 11 1.6.2 Ungdomar 11 1.6.3 Skolsocialt stöd 11 1.6.4 Livsfas 11
2. Tidigare forskning
12
2.1 Reflektion om tidigare forskning 12
2.2 Psykisk ohälsa och hälsa hos unga 12
2.3 Övergången från ungdom till vuxen som livsfas 13
2.4 Skolsociala stödets påverkan på ungdomen 14
3. Teoretisk utgångspunkt
17
3.1 Modernitet och individen 17
3.2 Livsloppsperspektiv 17
3.3 Utvecklingsekologiskt perspektiv 18
4. Metod och material
21
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats 21 4.2 Litteratursökningar 21 4.3 Val av metod 21 4.4 Urval 22 4.5 Etiska överväganden 23 4.6 Tillvägagångssätt 23 4.7 Datainsamling 24 4.8 Bearbetning av data 24 4.9 Ungdomsperspektivet 25 4.10 Studiens kvalitet 26
4.10.1 Validitet och reliabilitet 26
4.10.2 Generaliserbarhet 28
4.11 Metodologiska överväganden 28
5. Resultat och analys
29
5.1 Ungdomarnas syn på livsfasen 29
5.1.1 “Alla dessa val” 29
5.1.2 Krav & förväntningar 31
5.1.3 Sociala medier 34
5.2 Skolsociala stödet 36
6.1 Resultatdiskussion 43 6.2 Metoddiskussion 45 6.3 Teoridiskussion 47 6.4 Etikdiskussion 47
7. Slutsats
49
8. Nya forskningsfrågor
51
Referenslista
52
BILAGA 1 – MISSIVBREV
BILAGA 2 – INTERVJUGUIDE
1. Introduktion
1.1 Inledning
”Det är den bästa tiden i livet”. “Passa på och njut nu, när du inte har några måsten”. Vi har hört meningarna sägas av vuxna till ungdomar flertalet gånger. Hur kommer det sig då att statistiken på den psykiska ohälsan bland ungdomar är stor och ökar? Delas den lättsinniga attityden av ungdomarna själva och hur upplever ungdomar stödet som erbjuds? I en rapport från Folkhälsomyndigheten (2020a) pekar statistiken på att unga som uppger sig må psykisk dåligt har fördubblats sedan 1980-talet. En psykisk ohälsa hos ungdomar kan ge direkta konsekvenser som till exempel att skolarbetet försämras. Den psykiska ohälsan kan också ge förödande livslånga konsekvenser. Det kan påverka senare utbildningsplaner, arbetsmöjligheter och försörjningsförmåga vilket ökar riskerna för
arbetslöshet och hemmasittare. Suicid, ätstörningsproblematik och missbruk är vidare konsekvenser som kan orsakas av psykisk ohälsa. Att leva med psykisk ohälsa i tidig ålder ökar risken att återigen drabbas av det senare i livet. Samt att drabbas av annan social problematik och ge ärr på självkänslan som riskerar att påverka ens val resten av livet (Socialstyrelsen, 2013). Ur ett livsloppsperspektiv beskrivs övergången mellan barn och vuxen som en skör livsfas där kraven och förväntningarna på en är höga från alla möjliga håll och kanter. Denna övergång kan försvåras om ungdomen lider av psykisk ohälsa. Övergången som livsfas har med fördel ett stöd från skolan då personal kan agera
gatekeepers och ge ungdomen stöd genom att föra hen i rätt riktning (Cuconato & Walther, 2015). Att
skolan har en viktig roll kan vidare förklaras av Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell som analyserar utveckling med hjälp av relationer mellan individ och samhälle. Ungdomens
utveckling är påverkat av samspelet mellan individen och hens mikrosystem. Då skolan är en del av individens mikrosystem och en miljö där ungdomen spenderar mycket tid i är det en viktig
bestämningsfaktor för ungdomens psykiska hälsa (Bronfenbrenner, 1979).
Idag finns en del forskning kring ungdomars psykiska hälsa och skolklimatets betydelse för den (till exempel Wiklund, Malmgren-Olsson, Öhman, Bergström, & Fjellman Wiklund, 2012 & Barn och
ungdomars välfärd SOU 2001:55). Men författarna har funnit att de brister i att undersöka ungdomars
subjektiva upplevelse av det stöd som erbjuds. Att undersöka ungdomars upplevelser av livsfasen och stödet runt omkring är högst relevant inom socialt arbete då statistik på psykisk ohälsa tyder på en markant ökning och konsekvenserna av den utgör ett socialt problem. Eftersom skolkuratorn ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande av psykisk ohälsa är det av betydelse att undersöka hur ungdomar upplever det stödet som skolan erhåller. Är det kuratorn en vänder sig till eller är det annan personal på skolan som får agera gatekeepers?
1.2 Bakgrund
innebär bland annat att man mestadels känner sig glad och utvilad samt att man intresserar sig för saker runt omkring sig (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Att uppleva nedsatt psykiskt välbefinnande är ett mått på psykisk ohälsa. Det kan till exempel innebära att en känt sig nedstämd under en längre tid, stress, orolig och tappat tron på sig själv. Folkhälsomyndigheten redogör statistik på psykisk hälsa som visar på att en stor del av befolkningen uppger ett gott psykiskt välbefinnande. Vid den senaste
mätningen av unga och vuxna i åldern 16–84 visades att 17 procent av befolkning inte hade ett gott psykiskt välbefinnande, alltså en form av psykisk ohälsa. Statistiken visade också att den grupp som främst uppgav ha nedsatt psykiskt välbefinnande var personer i åldern 16–29. Inom åldersgruppen visade mätningen att var tredje kvinna uppgav att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande
(Folkhälsomyndigheten, 2019). Andelen som uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande ökade mellan år 2006–2018. Ökningen visade sig vara störst i den yngre åldersgruppen 16–29. Den yngre gruppen var dubbelt så stor som ökningen hos den äldre åldersgruppen 45–64 år (Folkhälsomyndigheten,
2020a). Vidare skriver Folkhälsomyndigheten i en rapport att redan sedan mitten av 1980-talet har antalet unga som uppger besvär till följd av psykisk ohälsa fördubblats (Folkhälsomyndigheten, 2018). Rapportens resultat pekar bland annat på att det finns brister i skolans funktion som kan ha haft betydelse varför den psykiska ohälsan ökat bland unga.
Enligt statens offentliga utredning Ungdomar, stress och hälsa (SOU 2006:77) påvisas att ungdomar upplever stress allt mer och att det påverkar den psykiska hälsan negativt. I en ytterligare rapport från Folkhälsomyndigheten som undersöker skolans betydelse för psykisk ohälsa bland skolbarn skrivs det att för att bryta den negativa trenden av psykisk ohälsa behövs det kunskap om de bakomliggande faktorerna. I ett folkhälsoperspektiv kallas bakomliggande faktorer för
bestämningsfaktorer (Folkhälsomyndigheten, 2020b). En viktig bestämningsfaktor är bland annat skolan. I Folkhälsomyndigheternas rapport (2020b) om skolans betydelse för psykisk ohälsa
presenteras skolrelaterade faktorers betydelse för psykisk ohälsa. Ett gott stöd från skolpersonal och en samhörighet med skolan är två faktorer som presenteras viktiga. Riekie, Aldridge och Afari (2017) menar även de på att ett gott skolklimat innebärande goda relationer med lärare och klasskamrater stärker ungas mående. Studien visade även på att inkludering i skolan ger ungdomar känsla av
betydelse och sammanhang vilket ger en positiv effekt på det psykiska välmåendet. Skolan kan därför konkluderas som en viktig bestämningsfaktor för ungdomars psykiska hälsa.
SOU 2006:77 redogör vidare att en central stressfaktor för unga är den ovisshet som framtiden inger vilket påverkar ungas välmående negativt. Att det finns en underliggande oro kring att ställas inför flertalet val samtidigt som det finns en upplevd press från samhället och omgivningen. Å ena sidan finns en stark längtan efter autonomi och att göra egna val men och å andra sidan är upplevelsen att valen inte är deras egna att göra. Utredningen påvisar att ungdomar upplever att samhället styr vilka val en ska välja och vem en ska bli för att bli inkluderad i det.
Den forskning som råder idag, utifrån författarnas sökning, är främst kvantitativ och riktar sig till att kartlägga psykisk ohälsa, konsekvenser, orsaker och det preventiva arbetet kring den. Det finns
studier som utgår från kuratorer och lärares perspektiv av hur de upplever ungdomars psykiska hälsa. Det finns dock väldigt lite kvalitativ nationell forskning som undersöker ungdomars egna upplevelser av det stöd som finns. Det finns ett fåtal kvalitativa studier som undersöker ungdomars upplevelser av stress och psykisk hälsa men inget om vilken betydelse stödet har i relation till deras livsfas. Här har författarna funnit en kunskapslucka som de anser vara av relevans inom socialt arbete då ungdomen i övergång till vuxenlivet innefattar flertalet aspekter som påverkar det psykiska välmåendet.
1.3 Problemformulering
Det pågår en diskussion kring att lärare är högt belastade och inte har tid eller ork att agera
stödfunktion för eleverna eftersom det inte ingår i deras arbetsroll. Kuratorn är också högt belastad eftersom de för det mesta är ensam i sin yrkesroll att både skapa relation samt få tid till att stötta elever med behov. Att skolornas personal är överbelastade visar på att det krävs mer resurser för att det ska gå ihop och frågan kring mentorers betydelse och funktion har börjat diskuterats (Skolverket, 2020). Utsedda mentorer ska kunna utgöra ett extra psykosocialt stöd till eleverna för att avlasta lärarna. Idag utgör mentorerna inte ett främst ett psykosocialt stöd utan är mer som en lärare som har extra koll på elevernas skolgång, betyg och närvaro till exempel. Det sociala arbetet i skolan tar till ett psykosocialt perspektiv med fokus på att främja elevernas psykiska hälsa (Backlund, Spånberger & Weitz Högdin, 2017). En tanke är att det sociala arbetet inte får tillräckligt med plats då skolans primära syfte är att utbilda.
I relation med den psykiska ohälsans tillväxt, tidigare forskning och teori har författarna funnit ett område att undersöka. Den aktuella forskningen kring ämnet täcker inte betydelsen av socialt stöd i övergången från ungdom till vuxen. Vilket författarna anser är ett intressant område att undersöka. Majoriteten av forskningen är som tidigare nämnt främst kvantitativ vilket gör att det skulle vara av vikt att göra en kvalitativ studie som undersöker den subjektiva upplevelsen. Det är av relevans att undersöka vilken betydelse det skolsociala stödet har för ungdomar i relation till den livsfas de befinner sig i då skolan är en viktig aktör som de spenderar majoriteten av sin tid i. Vad är ungdomars egen subjektiva upplevelse av livet i en skör övergångsfas från barn till vuxen? Vidare då hur de upplever skolans stöd? Eftersom kuratorns arbete syftar till att främja elevernas psykiska hälsa blir det intressant att få ta del av ungdomarnas upplevelse av just det arbetet. Dessutom med tanke på
diskussionen om att lärare behöver avlastning för den psykosociala biten med eleverna som sätter större press på skolkuratorers ansvar, är ungdomarnas upplevelse av det skolsociala stödet intressant att få en fördjupad förståelse för. Författarna är intresserade av att höra ungdomarnas röst på det som mycket forskning och statistik antyder på, att skolklimatet är betydelse för välmåendet. Att undersöka ungdomars upplevelser av livsfasen och stödet runt omkring är högst relevant inom socialt arbete då statistik på psykisk ohälsa tyder på markant ökning och konsekvenserna av den utgör ett socialt problem. Eftersom forskning pekar på att skolan har en stor betydelse för ett gott välmående, att den
psykiska ohälsan ökar markant samt att ungdomens övergång till vuxenlivet är en skör period, vill författarna undersöka vilken betydelse det skolsociala stödet har för ungdomar i denna livsfas.
1.4 Syfte och forskningsfrågor
Studien syftar till att undersöka ungdomars upplevelse av nuvarande livsfas och det skolsociala stödet.
•
Hur upplever ungdomar nuvarande livsfas?•
Hur upplever ungdomar det skolsociala stödet?1.5 Förförståelse
Sohlberg (2019) skriver att den hermeneutiska kunskapsprocessen har en utmaning med att tolka och förstå andras medvetande. Eftersom människan lever i sin egen subjektiva verklighet förstås världen utifrån olika livsbetingelser och perspektiv. Tolkningar blir följaktligen ofrånkomliga förförståelse. Sohlberg tar vidare upp bekymmer med att förförståelsen färgar ens arbetsprocess. Att forskaren selekterar resultatet och bortser från empiri som inte passar in i ens förförståelse. Genom att bortse från resultat blir forskningsprocessen en metod för att styrka ens egna uppfattning och ståndpunkt. I slutändan om alla ägnar sig åt den typ av forskning, blir ingenting sant eller rimligt i ett större
perspektiv. I den hermeneutiska processen påpekar Sohlberg arbetet med förförståelsen och vikten av att konfrontera olika perspektiv. Att expandera olika perspektiv så att förståelsen sedan kan tillämpas i verkligheten.
Efter att ha arbetat med målgruppen ungdomar ett flertal år är författarnas gemensamma
förförståelse att övergången från att ungdom till vuxen är splittrande. Det förekommer yttre krav och press i form av “vad en ska göra med sitt liv”, vilket gymnasium en ska välja, vad en ska göra efter studenten etcetera. Också inre krav, att passa in, hitta sig själv, sina åsikter och viljor. Författarnas förförståelse är att perioden är skör. Samtidigt som att det vuxna nätverket i form av, i denna studies syfte skolan, blir allt mindre. Gymnasieskolornas stöd är markant mindre än grundskolans när den kanske snarare borde lägga i en växel. Författarnas förförståelse har således format uppsatsen i och med utformandet av syfte och det valda ämnet samt val av intervjupersoner. Förförståelsen kan ha påverkat intervjuerna på så sätt att författarna ställt följdfrågor på det som de anser besvarat syftet. Detta kan då antas som att förförståelsen färgat studien. Dock har författarna varit öppna för att resultatet kan ändra synen på problemet samt under arbetets gång arbetat med att utforma intervjuguide och resultatet objektivt.
1.6 Begreppsdefinitioner
1.6.1 Psykisk ohälsa
Enligt Socialstyrelsen (2013) är psykisk ohälsa är ett brett begrepp som innefattar allt från lättare psykiska besvär till en mängd olika psykiatriska diagnoser av olika allvarlighetsgrad. I denna studie definieras psykisk ohälsa som problematik med ångest, depression och stress.
1.6.2 Ungdomar
Enligt Socialtjänstlag 2001:453 anses varje individ under 18 år vara barn därefter vuxna. Denna studie definierar ungdom som en fas mellan barn och vuxen och specifikt individer mellan 18–20 år.
1.6.3 Skolsocialt stöd
Enligt skollagen (2011) ska varje skola ha en elevhälsa som ska omfatta medicinska, pedagogiska, psykologiska, specialpedagogiska samt psykosociala insatser. Det skolsociala stödet är en psykosocial insats som bedrivs av skolkuratorn för att främja elevernas psykiska hälsa. Arbetet är även en funktion i frågor som är i gränslandet mellan skolans och socialtjänstens ansvar och syftar till att säkerställa barnets rättigheter och välmående (Backlund, Spånberger & Weitz Högdin, 2017).
I denna studie behandlas skolsocialt stöd som den personal som erbjuder psykosocialt stöd till eleverna, det innefattar personal såsom kuratorer, lärare och mentorer.
1.6.4 Livsfas
Dalen (2015) tar upp begreppet “livsvärld” för att belysa dimensionen mellan människan och människans sociala verklighet. Livsvärld definierar Dalen som en människas upplevelser av sin vardag och hur vederbörande förhåller sig till den. På det sättet kan en få en djupare förståelse kring hur människan anpassar sig till sin situation. I denna studie definieras livsfas som den period
ungdomen befinner sig i, övergången mellan barn och vuxen. Det har även specificerats ytterligare till att livsfas menas med perioden i slutet av sin gymnasieperiod.
2. Tidigare forskning
2.1 Reflektion om tidigare forskning
Forskningen som presenteras i denna studie undersöker främst ungdomars psykiska hälsa, skolklimatets påverkan på den psykiska hälsan samt olika utmaningar som uppstår i att gå från ungdom till vuxen. Dock upplever författarna att de brister gällande kvalitativ forskning, att
undersöka ungdomars subjektiva upplevelse av det skolsociala stödet i förhållande till den befintliga livsfas de befinner sig i. Den presenterade forskningen inriktar sig på ungdomars psykiska mående kopplat till stress och skola. Den tittar på hur stressfaktorer och relationernas betydelse har på den psykiska hälsan och även kuratorers upplevelse av ungas psykiska hälsa. Utifrån de valda sökord författarna använt har inte någon specifik forskning kring ungdomars subjektiva upplevelse av skolsocialt arbete påträffats utan endast deras subjektiva upplevelse kring skolklimatet.
2.2 Psykisk ohälsa och hälsa hos unga
I en intervjustudie som redovisas i Barn och ungdomars välfärd (SOU 2001:55) undersöktes den självupplevda känslan av välbefinnande hos 1304 barn och ungdomar. Genom att deltagarna fick gradera hur mycket olika påståenden stämmer in på deras välmående visade studien att 42% känner sig stressade minst en gång i veckan. Den utmärkande gruppen bland dessa 42% var ungdomar i 16–18 års ålder där 55% av dem upplever stress minst en gång i veckan. Ollfors och Andersson (2007) genomförde en liknande undersökning med 915 informanter på en gymnasieskola. Denna studie riktade sig till att bland annat undersöka ungdomars stress genom att mäta stressnivå samt deras förmåga att hantera den. Syftet med studien var att granska teorier om intelligens, misslyckande och upplevelse av stress. Resultatet av undersökningen visade att tjejer i större grad upplever sig stressade än vad killar gör. Det visade sig också att vanliga stressfaktorer är arbetsbelastning, psykosociala problem, osäkerhet, problematik i relationer, krav som ska uppfyllas och problem med den fysiska skolmiljön. Stressen verkade i störst utsträckning vara kopplad till skolan och skolarbete.
Wiklunds et al. (2012) studie påvisar vilka negativa aspekter skolklimatet ger. Exempelvis menar de att kan det handla om olika stressfaktorer och prestationsångest som uppstår genom de krav som skolan ställer. Studien syftade till att undersöka upplevd stress och psykisk hälsa bland gymnasieelever i norra Sverige. Det var en del av ett större forskningsprojekt över hela Sverige med syftet att
undersöka stress, kropp och hälsa och därefter utveckla hälsofrämjande modeller till ungdoms- och skolhälsotjänster. Av 1176 elever på över 49 klasser svarade 1033 vilket gav en svarsfrekvens på 87,8%. Studiens resultat visade att de största hälsoproblem hos ungdomar är känslor av stress, ångest, sorg och trötthet.
Orsakerna till dessa hälsoproblem visar Patel, Flisher, Hetrick och McGorry (2007) i sin
kartlade omfattningen av psykisk ohälsa bland ungdomar inom olika områden och visat på orsak och verkan till följd av den. Studien redogör för de olika samband som existerar mellan psykisk ohälsa och andra sociala problemområden såsom drogmissbruk, låga betyg och våld. Patel et al. visade även på vilka riskfaktorer som bör uppmärksammas för ungas psykiska hälsa. Att växa upp i fattigdom, i socialt utsatta områden eller att leva i en familj som är drabbad av psykisk problematik, samt psykiskt, fysiskt och sexuellt våld är stora riskfaktorer enligt författarna. Detta kan även styrkas i Schepman, Collishaw, Gardner, Maughan, Scotte & Pickless (2011) brittiska studie om att ungdomar med föräldrar som är drabbade av psykisk ohälsa löper större risk att själva utveckla psykisk ohälsa än de med föräldrar utan psykisk ohälsa. Syftet med studien var att testa huruvida tidstrender i föräldrarnas emotionella svårigheter bidrog till ökning av psykisk ohälsa hos ungdomar. Studien genomfördes med hjälp av data från två nationella undersökningar av engelska tonåringar och föräldrar som studerades med 20 års mellanrum. Resultatet visade delvis att mödrarnas känslomässiga problem speglade ungdomars ökning av psykisk ohälsa.
Brännlund, Strandh och Nilsson (2017) framhäver sambandet mellan att ungdomars välmående och skolprestationer spelar stor roll i att kunna slutföra sin skolgång. Studien syftade till att undersöka förhållandet mellan psykisk hälsa och slutförande av gymnasiet samt betyg. Studien visade att elever med psykisk ohälsa löper mycket större risker att inte klara skolgången i jämförelse med elever som inte drabbats av psykisk ohälsa. Risken menar författarna på dessutom är större vid 17–19 års ålder än vad den är vid 15–16 års ålder. Resultatet visade även vikten av att ungdomen får hjälp med sitt
psykiska mående inom det första året med psykisk ohälsa för att ungdomen ska ha så goda chanser som möjligt att klara skolan.
2.3 Övergången från ungdom till vuxen som livsfas
I ungdomsstyrelsens De kallar oss unga – Ungdomsstyrelsen attityd- och värderingsstudie (2003) undersöktes ungdomars planer efter gymnasiet där det vanligaste svaret var att studera vidare på universitetet. Därefter kom att resa ett eller flera år och det tredje svaret var att börja jobba. Syftet med studien var att visa på att ungdomar står inför stora val efter gymnasiet och att det finns många vägar att gå. Detta går att dra en parallell till statens offentliga utredning Ungdomar stress och psykisk
ohälsa (SOU 2006:77) där cirka 700 ungdomar från högstadiet, gymnasiet och högskola medverkade
från fyra olika tätorter. Syftet var att undersöka hur unga i olika åldrar ser på stress och deras
upplevelse av den. I små samtalsgrupper fick deltagarna prata om stress, dess orsaker och vad som kan göras för att förebygga den. Resultatet visade att ungdomarna upplever att vårt prestationssamhälle gör att de både känner sig stressade och pressade över sitt liv samt sina framtidsval. De valmöjligheter som finns idag menade ungdomarna var positiv men komplicerad att förhålla sig till. Genom att göra ett val väljer man samtidigt bort någonting annat. Ungdomarna menade dessutom på att en stor stress handlar om att framtiden är oviss då det upplevs vara svårt att veta vad en ska bli och om det finns jobb. Detta åter kopplat till de krav som ligger på de att välja.
Arnett (1997) genomförde en studie i USA där universitetsstudenter fick ge sin synvinkel på hur övergången från ungdomslivet till vuxenlivet ser ut. Tidigare menar Arnett har fokus legat på olika händelser som specificerar vuxenlivet, som att avsluta utbildning och börja jobba, gifta sig och skaffa barn. I studien framkom att dessa faktorer ansågs vara minst viktiga i övergången till vuxenlivet och att det istället är olika processer i livet som ansågs vara av vikt. Studien visade även på att
individualism uppfattas vara det som är viktigast i övergång till vuxenlivet vilket då blir en individuell process. Studien är relevant och överförbar till Sverige då svenska studier även påvisat liknande mönster i resultatet. Westberg (2005) genomförde en studie i likhet med Arnetts (1997) där 3200 ungdomar i åldrarna 16–29 år deltog i en kvantitativ studie som undersökte deras subjektiva upplevelse av att bli vuxen som sedan sätts i relation till samhällets normer och förväntningar kring att bli vuxen. Syftet var att förstå på vilket sätt unga skiljer sig från vuxna. Resultatet visade att den enda tydliga övergången från ungdom till vuxen var föräldraskap då de andra övergångarna verkade mindre viktiga för de som genomgått dem. Ungdomarna menade på att inte se de som vuxna på grund av att de genomgått olika rollövergångar som samhället menar på skiljer en ungdom från en vuxen, utan snarare se till den existentiella vuxenrollen. Den rollen har en flerdimensionell aspekt som grundar sig på lämpligt, moget beteende som ansvar och självständighet. Att uppnå individuell mognad har större betydelse i att bli vuxen än vad flytta hemifrån eller bli myndig har. Studien visade därmed att det finns en skillnad i ungdomars subjektiva upplevelse av att bli vuxen och de sociala definitionerna av att bli vuxen. Dessutom menade ungdomar på att dagens övergång från ungdom till vuxen är mer flytande och att många pendlar fram och tillbaka under långa perioder. SOU (2006:77), Arnetts (1997) och Westbergs (2005) studier kan bekräftas i Wängqvist och Friséns (2011) studie som undersökte sambandet mellan psykisk ohälsa och identitetsutveckling i övergång från ungdom till vuxen. En enkätstudie som riktade sig till 136 informanter mellan 24–26 år. Resultatet visade att identitetsskapandet och framtiden som oviss upplevs stressande, framförallt känslan av att inte veta vad en ska bli eller vad som komma skall. Studien menar även på att övergången till vuxenlivet kan bli så pass stressande att en kan behöva professionellt stöd.
2.4 Skolsociala stödets påverkan på ungdomen
Som tidigare presenterat visade Wiklunds et al. (2012) studie på vilka negativa aspekter skolklimatet kan ge. Studien visade även på att skolklimatet är en viktig faktor för stressnivån vilket påverkar den psykiska hälsan. I en liknande studie i USA undersöktes huruvida ungdomars inställning till sin psykiska hälsa och ohälsa påverkas av skolklimatet. Studien utgick från två skolklimatsundersökningar utifrån enkäter besvarade av eleverna. Resultatet visade att ett positivt skolklimat gav eleverna chans att förstå individer med depression samt att en engagerad skola minskar riskerna för att eleverna känner sig stigmatiserade på grund av till exempel mobbing eller depression. Resultatet visade dessutom på att ett bra skolklimat ger möjlighet till att fånga upp elever i tidiga depressionskeden och minskar risken för att psykisk ohälsa utvecklar sig. Studien gav positiva resultat på att skolklimatet
och ungas psykiska hälsa hänger ihop samt att ett gott skolklimat visar att unga har större vetskap om psykisk ohälsa (Townsend, Musci, Stuart, Ruble, Beaudry, Schweizer, Owen, Goode, Johnson, Bradshaw, Wilcox, Swartz, 2017). Eftersom studien går i liknande mönster som Wiklunds et al. skulle en kunna säga att den är överförbar till Sverige och således relevant för denna studie. Även Matthews et al. (2015) fallstudie i UK syftade till att undersöka och förstå tonåringars välbefinnande och därefter utvärdera samt skapa åtgärder på skolan för att främja deras livskvalitet. Deltagarna i studien var tonåringar i åldrarna 11–14 samt 15–16. Studien genomfördes via enkäter. Resultatet visade att skolklimatet kan verka förebyggande mot psykisk ohälsa bland unga genom att arbeta med att ta fram och bibehålla hälsofrämjande aktiviteter både under och efter skoltid. Att ha stöttande vuxna och starka, positiva relationer med familj och skolans personal menar Sievieng et al. (2017) är ett viktigt stöd i preventionen av psykisk ohälsa hos ungdomar. Deras studie utspelar sig i USA och undersökte indikatorer på vuxna och ungdomars anknytning mellan två grupper i riskzon för psykisk ohälsa. Anknytningarna som undersöktes var relationen mellan ungdom och mentor, samt ungdom och förälder. Författarna betonar i resultatet goda relationer med vuxnas betydelse för att stärka ungdomars välmående.
Danielsen, Samdal, Hetland och Wold (2009) utförde en nordisk studie där syftet var att undersöka hur skolrelaterat socialt stöd påverkar ungdomarnas livstillfredsställelse. Studien baserades på
teoretisk modell av både direkta och indirekta effekter av tillfredsställelse gällande skolan, effektivitet och kompetenser. Danielsen et al. analyserade data utifrån ett nationellt representativt urval av 13–15 åriga ungdomar från WHO’s undersökning av hälsobeteenden hos skolåldern barn. Författarna använde sig av en analytisk metod för strukturell ekvationsmodellering genom det statistiska programmet Mplus. Resultatet visade att socialt stöd gällande skolan från lärare, klasskamrater och föräldrar gav ungdomarna direkt tillfredsställelse i skolan och deras skolkompetenser.
Riekie, Aldridge och Afari (2017) genomförde även de en studie som syftade till att undersöka samband mellan ungdomars uppfattning om skolklimatet och deras självrapporter om välbefinnande och identitet. Studien undersökte även sambanden mellan de tre variablerna. 618 ungdomar från södra Australien i åldrarna 16–17 deltog i enkätstudien från skolor där både plats och socioekonomisk status spelade roll. Resultatet författarna presenterade menar att de krav skolan ställer kan stärka
ungdomarnas motståndskraft från att etablera psykisk ohälsa. Genom att en skola har tydliga krav, struktur och regler skapas förutsättningar för unga att få sin röst och sina åsikter hörda och som i sin tur påverkar ungas välmående och moral positivt. Ett gott skolklimat förutsätter att det finns goda relationer med lärare och klasskamrater vilket stärker de ungas psykiska välmående. Dessutom visade det sig vara stärkande att veta var professionellt stöd finns att nå. Vidare visade det sig att ett
inkluderande skolklimat påverkar ungdomars beteenden positivt genom att de själva blir mer
inkluderande. Författarna menar på att ett skolklimat som är tryggt och bra, ger ungdomar chans till att känna samhörighet samt känslan att de har en viktig roll vilket har en positiv effekt på deras
En amerikansk enkätstudie med skolkuratorer visade att majoriteten av kuratorerna menade att det bör finnas ett helhetstänk kring ungdomar och deras psykiska hälsa hos alla kuratorer. Det framkom även att de flesta kuratorer upplever att de är trygga i mötet med ungdomarna men att det finns risk till att bli obekväm i mötet med de ungdomar som har blivit diagnostiserade och vill ha stöd. 88% av kuratorerna svarade att det inte finns tillräckligt med tid för att stötta alla ungdomar som är i behov av stöd och hjälp på grund av deras andra elevstödjande arbetsuppgifter. I studien som syftade till att granska kuratorers attityder till att samarbeta med skolterapeuter för att gynna elevers psykiska hälsa deltog genomförde enbart 104 av 120 hela enkäten men alla enkätsvar analyserades (Carlson & Kees, 2012).
The depression screening and suicide prevention program at Mahtomedi High School är ett
program som Erickson och Abel (2013) diskuterar i sin amerikanska studie. Programmet syftar till att fånga upp ungdomar i riskzon för depression och därefter uppmärksamma vilka tecken som tyder på att ungdomen har suicidtankar. Studien är tänkt att fungera förebyggande mot psykisk ohälsa, detta genom att sex ungdomar fick svara på frågor angående om deras psykiska hälsa och om de riskerar att hamna i depression. Därefter fick de ta del av olika varningssignaler som de själva ska vara uppmärksamma på hos sig själv och personer i sin närhet. Programmet uppmuntrar ungdomar att söka hjälp ifall de upplever sig vara i riskzon för psykisk ohälsa eller om någon i deras närhet är det. De ungdomar som var med i studien har ställt sig positiva till programmet och resultatet visade att de flesta som låg i riskzon har fått en samtalskontakt. Dessutom skedde en ökning angående antal ungdomar som sökt stöd hos kuratorn eller uppmuntrat vänner till stöd efter programmets slut.
3. Teoretisk utgångspunkt
I detta avsnitt presenteras de teorier som kan komma ha stor relevans för studiens syfte som ska besvara ungdomars upplevelse av livsfasen samt av det skolsociala arbetet. Livsloppsperspektivet anses vara av relevans för att se till ungdomens liv i helhet kan underlätta förståelsen av den psykiska hälsan under den specifika livsfasen. Moderniteten och individen kan i denna studie med fördel tillämpas då det ger en fördjupad förståelse för hur samhället förändringar påverkar individen. Det utvecklingsekologiska perspektivet anses vara relevant för att förstå hur relationerna mellan ungdomen och hens olika system påverkar utvecklingen.
3.1 Modernitet och individen
Giddens (1997) diskuterar den moderna samtiden och dess konsekvenser i relation till individen. Han förklarar detta genom att peka på att individer är i utveckling i och med samhällets förändring. Dessa förändringar menar Giddens sker snabbare än förr vilket ger större inflytande i det mänskliga
beteendet. Ziehe (1993) studerar moderniteten och människors förändrade beteendemönster kopplat till samhällets förändring, dock med fokus på ungdomars sätt att förhålla sig till den. Ziehe beskriver moderniteten som ett nytt sätt att leva medan Giddens (1997) däremot pekar på att resultatet av att leva enligt modernismen gör att människan ständigt utsätts för kriser. Giddens menar att individen lever i en öppen värld i ständig förändring vilket ger med sig kriser på både individuell och samhällelig nivå. Konsekvenserna av kriserna blir att individens självidentitet kan påverkas och ett otryggt klimat skapas i och med att individen utsätts för olika situationer.
Ziehe (1993) drar en parallell mellan moderniteten och samhällets prestationskrav. Han menar på att pressen på den enskilde individen ökar från samhället vilket i sin tur leder till att individens krav på sig själv ökar. Detta menar Ziehe är som mest framträdande i ungdomen då ungdomar bedöms på prestation i syfte av att klara sig hela livet. Vidare menar Ziehe på att det sätts en psykisk och social press på ungdomar som kan komma att skada deras välmående då samhällets krav inte alltid överensstämmer med individens förmåga. Giddens (1997) pratar om livsstilens betydelse för både samhället och individen som ett resultat av moderniteten. Att få välja vem en vill vara gör att en aktivt måste göra flera val. En psykisk och social konflikt skapas där då individer har behov av att
framställa sig själva i bra dager. Tillsammans menar både Giddens och Ziehe (1993) på att
moderniteten leder till ökade krav som problematiserar det för samhället och individen att uppnå sina mål. Detta påverkar i sin tur individens välmående negativt då en osäkerhet skapas i identiteten.
3.2 Livsloppsperspektiv
Livsloppspektivet handlar om människans kroppsliga och psykologiska utveckling i sociala
sammanhang och betonar relationer, samspel, erfarenheter, det förflutna och framtiden. Att anlägga ett livsloppsperspektiv innebär att se helheten på människans liv över tid genom att fokusera på barndom,
ungdom, vuxentid och ålderdom (Harnett & Jönsson, 2015). Förutom tidsaspekten redogör livsloppsperspektivet för den dynamiska interaktion som sker mellan olika sociala, historiska och individuella faktorer (Bengtson, Burgess, Parrott, & Mabry, 2006). Perspektivet använder sig av fem mekanismer; livsfas som berör åldern och dess roller. Ömsesidiga beroendeförhållanden som innebär de kopplingar och inflytande en har i sitt sociala nätverk. Att kontrollera livsloppet handlar om att göra sig anpassningsbar till de förändringar som uppstår under livsloppet. Situationsberoende krav är de krav som uppstår på grund av de omständigheter som påverkar anpassningsförmågan till förändringar. Samt accentuering som handlar om den dynamiska interaktion mellan individens bakgrund och kapacitet i ett sammanhang där individens egenskaper framträder. Med dessa mekanismer kan en knyta samman individens livslopp med sociala sammanhang (Bengtson et al., 2006.)
Heinz (2009) beskriver livsloppet som att individen idag har en större möjlighet att påverka och ta beslut om sitt liv vilket också ger individen mer ansvar för konsekvenserna. De traditionella
livsövergångarna har blivit ersatta av livsövergångar som är färgade av individens egna beslut vilket gett individen mer kontroll över sitt liv. Dessa livsövergångar kan även beskrivas som en
statuspassage och för individen innebär det att de olika sociala ramarna som finns att förhålla sig till när en ska besluta sig om vilken väg livet ska ta. Heinz förklarar relationen mellan social struktur och individuellt livslopp genom att avväga i vilken grad individen påverkas av samhället när hen formar sitt liv. Det finns möjlighet att få bygga och skapa sin egen biografi men med det kommer även krav och förväntningar på en. Heinz menar att skolan och andra institutioner också anses forma
livsförloppet.
Inom ramen för livscykelmönster innebär beslutsfattande att initiera en övergång in i en ny livsfas och därför är livsloppsperspektiv av betydelse när en studerar ungdomars övergång från ungdom till vuxen då deras förmåga att fatta beslut om sina liv sätts på prov. Cuconato och Walther (2015) beskriver att statuspassagen från ungdom till vuxen är en skör fas där skolan spelar en stor roll i ungdomens liv. I denna livsfas kan skolans lärare och kuratorer ses som gatekeepers då de är djupt involverade i elevernas utveckling. Personal på institutioner som skolan anses vara gatekeepers som kan öppna eller stänga dörrar för individen. Skolpersonalens stöd är då betydande för den ungdomen i hens övergång mellan barn och vuxen.
Att kartlägga psykisk ohälsa genom ett livsloppsperspektiv kan ge förståelse för hur centrala frågor hänger ihop i ungas psykiska problematik. Livsloppsperspektivet kan bidra till att belysa vilka omständigheter som skulle kunna ha betydelse för ungdomars psykiska problematik samt huruvida ålder och utveckling är kopplat till problematiken (Jönson & Harnett, 2015).
3.3 Utvecklingsekologiskt perspektiv
Urie Bronfenbrenner intresserade sig för relationen mellan individ och samhälle. För att förstå kopplingarna sinsemellan utvecklade Bronfenbrenner en utvecklingsekologisk modell. Modellen
består av fyra system på olika nivåer: mikro, meso, exo och makro (Bronfenbrenner, 1979). Att förstå hur relationerna mellan ungdomen och hens olika system påverkar utvecklingen ger en helhetsbild.
Mikrosystemet är de olika närmiljöer som omger individen, till exempel föräldrar, syskon och det ömsesidiga samspelet mellan familjemedlemmarna. I detta system är det viktigt att det fungerar och är i balans för att individen ska må bra. I ungdomsåren blir också andra mikromiljöer viktiga som till exempel skolan. Ett begrepp som Bronfenbrenner beskriver är ecological transition. Detta är perioder som innefattar stora förändringar i individens liv. Förändringarna kan bero på individuella faktorer och systemfaktorer som till exempel att gå från grundskola till gymnasium eller vidare till vuxenlivet. Förändringarna menar Bronfenbrenner påverkar roller kring individen, aktiviteter, relationer och närmiljön. Ecological transitions är något som märkbart påverkar individen, till exempel att gå från grundskola till gymnasium vidare till arbetslivet/högskolestudier. En sådan övergång menar
Bronfenbrenner kan antingen ha en positiv eller negativ inverkan på individens utveckling. En viktig aspekt inom övergången är rollerna och relationerna i mikrosystemen runt omkring individen. De omgivna mikrosystems relationer kan påverka huruvida individens utveckling ger ett positivt eller negativt utfall (Bronfenbrenner, 1979).
Mesosystemet utgörs av kopplingar och förhållanden mellan de olika mikrosystemen; det är alltså ett system av delsystem. Det som sker i ett mikrosystem påverkar hur individen reagerar och agerar i ett annat (Bronfenbrenner, 1979). Att de olika mikrosystemen står i kontakt med varandra, till exempel att föräldrarna engagerar sig i skolan och kommer på föräldramöten och utvecklingssamtal utgör ett positivt mesosystem. I exosystemet ingår miljöer som individen själv inte är delaktig i men som ändå indirekt påverkar relationer och aktiviteter i närmiljön. Det handlar om olika samhällsinstitutioner och faktorer utanför närmiljöerna som påverkar dess utformning och då indirekt möjligheter för individen i samhället. Fokus riktas till hur dessa institutioner påverkar rollerna och relationerna i mikro- och mesosystemet. Exosystemet påverkar individen genom två steg, till exempel kan en förändring på en förälders arbetsplats i sinom tid påverka barnet till denne förälder. Förändringen kan gå åt båda hållen, (Bronfenbrenner, 1979).
Makrosystemet handlar om de generella dragen i det samhälle individen lever i, till exempel levnadsstandard, familjepolitik, skolpolitik och andra kulturella faktorer (Bronfenbrenner, 1979). Det redogörs att alla underliggande system genomsyras av makrosystemets kultur och beslut.
Ur ett ekologiskt systemteoretiskt perspektiv påverkas alltså ens hälsa av olika faktorer i ens närmaste omgivning såväl som av faktorer på samhällsnivå. Faktorerna kan påverka ens psykiska hälsa negativt eller positivt och kan kallas riskfaktorer eller skyddsfaktorer. En ökad kunskap kring dessa faktorer bidrar till att det förebyggande arbetet ges ökade förutsättningar att vila på vetenskaplig grund.
Skolan som institution menar Bronfenbrenner (1979) är viktig för barn och ungas hälsa. Skolan ingår i barnets så kallade mikrosystem, alltså närmiljön som är av stor vikt för barnets utveckling. Ens utveckling och hälsa av ett samspel mellan individens specifika kännetecken som till exempel kön och
ålder, av faktorer på olika nivåer i samhället som till exempel skolan, familjen, kommunen och staten. Bronfenbrenner skriver dock att de olika nivåerna är beroende av, det som händer på en nivå påverkar en annan nivå. Det innebär att barnets hälsa påverkas direkt av faktorer i skolmiljön, men också indirekt av övergripande strukturella faktorer som påverkar skolan och därmed ens hälsa.
4. Metod och material
4.1 Vetenskapsteoretisk ansats
Den vetenskapsteoretiska ansatsen för denna studie utgår från hermeneutiken. Hermeneutiken är en forskningstradition som handlar om att tolka och förstå texter. Inom traditionen betonas också vikten av att analysen av texten måste relateras till helheten (Sohlberg, 2019). Den hermeneutiska traditionen är således relevant för denna studie då författarna tolkat de texter som producerats av intervjuerna. Studien utgår från ett holistiskt forskningsperspektiv. Sohlberg beskriver att ett holistiskt perspektiv handlar om att intressera sig för helheter. Sohlberg drar en parallell till gestaltpsykologin och vi människors förmåga att fylla i luckor så att enskilda delar blir till en helhet. I denna studies fall är luckan att undersöka ungdomens perspektiv. Det holistiska perspektivet har kopplingar till den hermeneutiska traditionen på så vis att holismen är framstående inom text-och meningsanalys.
Då syftet med studien var att undersöka ungdomens subjektiva upplevelser var en kvalitativ metod relevant för denna studie. Bryman (2018) beskriver att den kvalitativa forskningen lägger fokus på ord snarare än siffror vid datainsamling och analys. Den kvalitativa forskningen fokuserar på att få en fördjupad förståelse inom ett fenomen genom till exempel observationer, fokusgrupper eller intervjuer.
Ett abduktivt synsätt har valts för att hantera empiri och teori. Bryman (2018) beskriver att med ett abduktivt synsätt grundar forskaren en teoretisk förståelse och social verklighet av de människor hen studerar utifrån perspektiv, upplevelser och tolkningar som formar hens världsbild. Ett abduktivt synsätt beskrivs som en kombination av induktion och deduktion. Induktion är när forskaren inte utgår från en teori utan teorin genereras av forskningsresultatet. Ett deduktivt synsätt innebär att teorin styr forskningen. Abduktion är då en kombination av deduktion och induktion på så sätt att den teoretiska beskrivningen också har grund i intervjupersonernas världsbild. Ett abduktivt synsätt var relevant för denna studie då det önskats beskrivningar av den sociala verkligheten (det skolsociala arbetet) med hjälp av människors (ungdomars) upplevelser, perspektiv och tolkningar.
4.2 Litteratursökningar
Litteratur och tidigare forskning söktes via sökmotorerna: Diva-portal, google scholar och via skolans bibliotek. De sökord som användes var bland annat “mental health”, “school environment”,
“skolsocialt stöd”, “skolkurator”, ”livslopp”, “psykisk ohälsa”, “lifecourse”, “schoolcounseling”. Litteraturen som valdes var peer reviewed och ambitionen var att läsa den senaste forskningen. En ytterligare ambition var att ha jämnt fördelat nationell och internationell forskning.
4.3 Val av metod
För att besvara studiens syfte att undersöka ungdomars upplevelse av livsfasen och det skolsociala arbetet, användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det centrala inom kvalitativ
forskning är att nå en förståelse kring ett fenomen som rör en människa och hur det påverkar en människas sociala verklighet (Dalen, 2015). Det handlar om att få en djupare förståelse kring hur människan anpassar sig till sin livssituation. Dalen tar upp begreppet “livsvärld” för att belysa dimensionen. Livsvärld definierar författaren som en människas upplevelser av sin vardag och hur vederbörande förhåller sig till den. Författarna övervägde en kvantitativ metod till att börja med. Det centrala inom kvantitativ forskning är mätning och ger resultat i siffror (Bryman, 2018). Exempelvis diskuterades det att genomföra en enkätstudie. En kvantitativ enkätstudie skulle förse författarna med möjligheten att undersöka en större grupp då den processen är mindre tidskrävande än att genomföra intervjuer. Författarna skulle följaktligen få in en större mängd empiri som i sin tur skulle öka studiens generaliserbarhet. Studiens syfte, att få en fördjupad förståelse av ungdomars upplevelse av nuvarande livsfas samt av det skolsociala stödet, skulle dock bli en utmaning med en enkätstudie då författarna önskade få höra ungdomens röst. Därför landade författarna i att genomföra en kvalitativ
intervjustudie som lämpar sig bättre för att besvara syftet.
Vidare valdes en semistrukturerad form på intervjun. Semistrukturerade intervjuer tillåter en att avvika från den primära intervjuguiden för att ställa ytterligare och ibland fördjupande frågor kopplade till de svar som intervjupersonen gett (Dalen, 2015). Ett stort behov vid användandet av en
semistrukturerad form är utformandet av en intervjuguide. En intervjuguide innefattar centrala teman som ska täcka områdena studien avser undersöka. I denna studie avverkades följande teman:
ungdomens upplevelser av livsfasen, ungdomens upplevelse av övergången mellan livsfaser, ungdomens syn på skolsociala stödet samt ungdomens syn på hur hen tycker att det borde vara.
4.4 Urval
Författarna valde att intervjua ungdomar som fyllt 18 men som fortfarande går på gymnasiet. Urvalet blev därför individer i andra eller tredje klass på gymnasiet i åldrarna 18–19 år. Åldersvalet grundade sig i att då intervjupersonerna fortfarande går i skolan är individens upplevelser av skolans sociala stöd färskt i minnet. Då studien delvis motiverats av den växande psykiska ohälsan i ålderskategorin 16–29 år var ungdomar inom åldersspannet vidare ett urval. En ytterligare målsättning var att ha en bredd på gymnasieskolor, detta för att öka studiens generaliserbarhet något. Studien har dock inte för avsikt att jämföra skolor sinsemellan. En eftersträvan var att intervjupersonerna inte skulle gå på samma skola för att inte få endast en bild av en skolas sociala arbete.
Författarna använde sig av ett målinriktat urval. Målinriktat urval är fördelaktigt inom kvalitativ forskning, speciellt i de fall då intervjuer ska genomföras (Bryman, 2018). Ett målinriktat urval skapar möjligheter att på bästa möjliga sätt finna relevanta intervjupersoner vilka kan tänkas hjälpa att uppfylla syftet med studien. I detta fall ungdomar i åldern 18–19 år som går på gymnasiet. Ett bekvämlighetsurval användes för att hitta deltagare till studien. Ett bekvämlighetsurval innebär att valet på intervjupersoner är de som finns tillgängliga för författarna. I detta fall använde sig författarna av sina tidigare arbetsplatser för att hitta deltagare. Vidare användes ett så kallat snöbollsurval. Det
innebar att efter färdig intervju med en intervjuperson frågar intervjuaren om hen vet om en person som också skulle vilja ställa upp. Bryman lyfter dock problematiken med ett snöbollsurval vilket är att sannolikheten för en representativ population minskar. Bryman menar dock på att inom kvalitativ forskning så är olika bekvämlighetsurval mer lämpligt än i kvantitativ forskning. Då kvalitativ forskning ofta styr urvalet av teorin snarare än statistiska kvalifikationer. Det slutgiltiga antalet intervjupersoner blev åtta individer, tre personer gick andra året på gymnasiet och resterande fem gick tredje året. Individernas skolor var brett placerat i Stockholmsområdet.
4.5 Etiska överväganden
Bryman (2018) skriver om de fyra forskningsetiska principerna och dess betydelse i en vetenskaplig studie. De fyra forskningsetiska principerna som Bryman beskriver att författarna ska förhålla sig till är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet syftar till att intervjupersonerna informeras om syftet med studien, att deltagandet i studien är frivilligt, att de när som helst kan välja att avbryta sitt deltagande samt hur intervjun är upplagd. Intervjupersonerna i denna studie tillfrågades per mejl där missivbrev bifogades (bilaga 1). I missivbrevet informerades intervjupersonen om att författarna förhåller sig till de fyra forskningsetiska principerna. Intervjupersonerna informerades ytterligare en gång muntligt innan intervjun påbörjades. Samtyckeskravet syftar till att intervjupersonerna själva väljer om de vill delta eller inte i studien. Intervjupersonerna i denna studie informerades om detta dels i missivbrevet samt muntligt innan intervjun började. Konfidentialitetskravet syftar till att det insamlade materialet i en studie behandlas konfidentiellt och att utomstående inte kan ta del av det. I denna studie har det inspelade materialet raderats direkt efter transkribering och intervjupersonerna benämndes därefter med ungdom 1–8. I missivbrevet samt innan intervjun började blev intervjupersonerna informerade om detta. Slutligen beskriver Bryman (2018) nyttjandekravet som syftar till att allt insamlat material i en studie enbart får användas i forskningssyfte. I denna studie betyder det att det inspelade materialet samt transkriberingarna endast använts till detta examensarbete. Detta informerades
intervjupersonerna i missivbrevet samt innan intervjun började.
4.6 Tillvägagångssätt
Sökandet efter intervjupersoner delades upp författarna emellan. Författarna kontaktade individer från sina tidigare arbeten och presenterade studien tillsammans med bifogat missivbrev (bilaga 1). I missivbrevet uppmanades individen att mejla en av författarna om hen önskade delta i studien. Detta för att leva upp till samtyckeskravet. De individer som den ena författaren tidigare haft kontakt med via jobb intervjuade den andra och vice versa. De intervjupersoner som tillkom av snöbollsurvalet intervjuades av författarna tillsammans. Innan genomförandet av intervjuerna med ordinarie intervjupersoner genomförde författarna tillsammans en pilotintervju med en klasskamrat. Dalen
(2015) menar på att en kvalitativ intervjustudie alltid bör genomföra en pilot därför att det ger nyttiga reflektioner dels kring intervjuguiden dels på en själv som intervjuare. Genom att genomföra en pilotintervju gavs möjligheten att se om det var några frågor som inte landade bra och behövde revideras.
Intervjuerna genomfördes på den plats och på den miljö som intervjupersonen önskade eller över en digital plattform. Att ha intervjun i en trygg miljö är viktigt för att intervjupersonen ska känna sig bekväm och fri att öppna sig och berätta om subjektiva upplevelser. Bryman (2018) menar att det är av värde att ha intervjun i en miljö där intervjupersonen är ofta för att lättare förstå och kunna tolka det personen berättar. Intervjuerna började med en introduktion och sammanhangsmarkering. Dalen (2015) beskriver att innan påbörjad intervju ska en presentera sammanhanget och repetera etiska principer. Intervjupersonen frågades sedan om tillåtelse att spela in samtalet. Bryman (2018) beskriver att spela in intervjun är till fördel till den detaljerade analysen då intervjupersonernas egna ord fångas upp. Viktiga fraser, meningar och uttryck riskerar att gå förlorade vid anteckningar vilket kan
problematisera tolkningsarbetet. Varje intervju tog mellan 35–60 minuter.Efter intervjuerna transkriberades inspelningarna, vilket är ett mödosamt arbete men ger uttryckssätt och ordalag från intervjupersonerna som blir en kvalitativ analys (Bryman, 2018).
4.7 Datainsamling
Insamling av data till studien skedde via intervjuer. En intervju var en så kallad direkt intervju, ansikte mot ansikte. En intervju genomfördes med videosamtal och sex intervjuer genomfördes per telefon. Intervjuerna utgick från en intervjuguide (bilaga 2). Frågorna i intervjuguiden är skrivna i en ordning tillsammans med eventuella följdfrågor. Dock tillåter en semistrukturerad intervju författaren att frångå intervjuguidens frågeföljd (Dalen, 2015). I detta fall varierade frågeföljden samt följdfrågorna intervju till intervju, detta berodde på hur intervjupersonen svarade. Den slutgiltiga data för studien att analysera var transkriberingarna.
4.8 Bearbetning av data
Intervjuerna spelades in med röstinspelning och transkriberades därefter. Transkribering är det som spelats in under intervjun skrivs ut i text vilket underlättar det senare analysarbetet (Bryman, 2018). Det fanns inte som ambition att transkribera alla hummanden, harklingar eller dylikt utan författarna fokuserade på att transkribera kärnan av det intervjupersonen sade. Efter transkribering, med material utskrivet påbörjades tematiseringen. En tematisk analys är när forskaren väljer ut olika teman som är relevanta för problemformuleringen (Dalen, 2015). Efter att intervjuerna transkriberats börjas kodning av materialet under olika framtagna teman. Antal uttalanden kring ett tema belyser ofta vilka områden som är de viktigaste och då var tonvikten i analysen bör läggas. Dock bör de teman som inte
tystnad (Dalen, 2015). Det framkom fler teman än vad författarna slutligen bestämde sig för att analysera. De teman som beslutades att använda var de teman som författarna ansågs besvarade syftet och forskningsfrågorna.
Båda författarna läste igenom transkriberingarna och gjorde egna markeringar till teman. Därefter gick de tillsammans igenom varandras markeringar för att se vad båda hade utmärkt för citat och teman. Efter genomgången av varandras teman förekom ett par självklara teman som båda markerat varpå analysarbetet började. De temana är “alla dessa val”, sociala medier, krav och förväntningar, lärarnas betydelse samt kuratorns tillgänglighet.
4.9 Ungdomsperspektivet
Dalen (2015) beskriver att den kvalitativa intervjun strävar efter att förstå världen från
intervjupersonernas perspektiv, formulera meningen i personens upplevelse, framhäva deras livsvärld. Då intervjupersonerna var ungdomar utgick författarna från ungdomsperspektivets tredje ståndpunkt med förhoppningen att kunna framhäva ungdomarnas livsvärld i en rättvis bild.
Swärd (1998) problematiserar vuxnas förmåga att se genom ungdomars ögon. En ståndpunkt som tas upp är att vuxna endast kan se ungdomen och deras kultur på avstånd. Eftersom den vuxne inte delat uppväxtvillkor och erfarenheter så kan de inte sätta sig in i ett ungdomsperspektiv. De kan lyssna, låta ungdomen komma till tals och redovisa sitt perspektiv men den vuxne kan inte föra ungdomars talan.
En andra ståndpunkt som Swärd redogör menar på att den vuxne delvis kan inta ett
ungdomsperspektiv. Den vuxne har själv varit ung och har en referensram hen kan gå tillbaka till när de vill göra sig förtrogna med ungdomens situation. Den andra ståndpunkten menar på att eftersom ungdomen inte kan inta ett vuxenlivets perspektiv så ligger ansvaret hos den vuxne att sätta sig inta ungdomsperspektivet. Problematiken med det handlar om att samhällets sociala villkor för ungdomar är föränderligt och aldrig densamma. Så vuxna kan, enligt den andra ståndpunkten, aldrig sätta sig in i ungdomens perspektiv.
Den ståndpunkt som denna studie utgår från är den tredje ståndpunkten som Swärd tar upp. Den menar på att vuxna kan inta ungdomens perspektiv och se omvärlden med deras ögon. Med empati och närvaro i deras vardagsvillkor samt ett engagemang från den vuxne så kan den vuxne alltså inta ett ungdomsperspektiv. I tolkningen av empirin från intervjupersonerna har författarna strävat efter att utgå från den tredje ståndpunkten om ungdomsperspektivet. Författarna har dock varit ödmjuka gentemot fenomenet då Swärd tar upp en risk med att ungdomsperspektivet: Att som vuxen “köra över” ungdomarna.
4.10 Studiens kvalitet
4.10.1 Validitet och reliabilitet
Inom den kvalitativa forskningen finns det svårigheter att mäta validitet och reliabilitet. I en
kvantitativ metod finns det utvecklade metoder som kan mäta en studies kvalitet. Kvalitativ forskning bör naturligtvis behandla frågor som gäller validitet och reliabilitet, men en kan använda sig av annan liknande terminologi (Dalen, 2015).
Bryman (2018) belyser begreppet tillförlitlighet som ett användbart angreppsätt på validitet och reliabilitet inom kvalitativ forskning. Tillförlitlighet består av fyra underkategorier: trovärdighet,
överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet handlar om hur
sannolikt resultatet är, alltså motsvarigheten till intern validitet. Denna studies resultat speglar det statistiken visar, att ungdomar idag upplever ett mått på psykisk ohälsa. Å ena sidan om en ser från ett övergripande plan kan det dock finnas en risk i att ungdomar generellt ger uttryck för det som
samhället påpekar att de mår dåligt. Att måendet eldas på av en självuppfyllande profetia. Å andra sidan, det som talar för studiens trovärdighet är att ungdomarna inte känner till vad de andra ungdomarna har sagt och därmed endast utgått från sig själva. En tanke är att ungdomarna skulle kunna tycka att det är för personligt att berätta hur en verkligen mår för en främling, att de ändå uttrycker en negativ sida anser författarna peka på trovärdighet. Vidare har författarna utformat resultat efter det som intervjupersonerna varit enhälliga i, i vissa fall större majoriteten enhälliga.
En annan aspekt inom validitet som går att kopplas till trovärdighet är datamaterialet. I en intervjustudie utgör intervjupersonernas ord och berättelser materialet underlag för analys och tolkning. Det är således viktigt att det materialet blir fylligt och relevant för studiens syfte och problemformulering. Validiteten stärks genom en välarbetad intervjuguide och vidare att intervjuarna ställer frågor som öppnar upp för innehållsrika och fylliga uttalanden (Dalen, 2015). Studiens
intervjuguide (bilaga 2) arbetades om ett antal gånger och författarna utförde ett gediget arbete för att få den så skarp som möjligt utefter sina förutsättningar. En pilotintervju genomfördes för att sedan revidera intervjuguiden ytterligare. Att en semistrukturerad metod på intervjun möjliggjorde
förutsättningar för att frångå intervjuguidens frågeföljd och därmed följa med intervjupersonen i hens svar och ställa eventuella följdfrågor för att sträva mot så omfattande svar som möjligt. Under intervjuerna var intervjuarna noggranna med att verkligen förstå det intervjupersonen menade. Detta kan kopplas till det Bryman (2018) menar är respondentvalidering. Att resultatet bekräftas av deltagarna i studien. I denna studie eftersträvades respondentvalideringen med flertal följdfrågor och upprepande reflektioner med avslutet ”har jag förstått dig rätt då?”. Målet var att det material som sedan producerades skulle bli så riktigt som möjligt och att det inte skulle bli nödvändigt att behöva återkoppla till intervjupersonen för vidare kommentar eller förtydligande.
I missivbrevet (Bilaga 1) skrivs följande mening ” (…) under en period i livet som kan vara skör”. En tanke är att det finns en risk att intervjupersonen har med sig den meningen som speglar
författarnas förförståelse (att livsfasen är skör) och därmed ger svar som kan tänkas matcha det. Detta är vad Bryman (2018) diskuterar med möjlighet att styrka och konfirmering. Vilket handlar om objektivitet, att forskaren haft kontroll över sin förförståelse så att det inte påverkar undersökningen. Författarna i denna studie har dock haft förförståelsen i åtanke och under intervjuer samt i
analysarbetet eftersträvat objektivitet. Dalen (2015) bekräftar att förförståelse är en viktig faktor att klargöra. I denna studie klargjordes förförståelsen dels gentemot varandra dels redogjordes i ovanstående kapitel. Det som var till denna studies fördel var att författarna till viss del delade
förförståelse men beläggen till förförståelsen är grundade i olika arbetsplatser med olika infallsvinklar. Det är vidare till studiens fördel att vara två forskare för att hjälpa varandra att påminnas av sin
subjektivitet. Sohlberg (2019) menar som ovan skrivet att tolkningar är oundvikliga från förförståelse men att en som forskare ständigt ska expandera sitt perspektiv och noggrant reflektera kring hur ens förförståelse eventuellt påverkar. Fördelen i denna studie är att författarna är två som har hjälpts åt att påpeka möjliga aspekter som färgats av förförståelse. En nackdel skulle kunna vara som ovan skrivet, avslöjandet av författarnas förförståelse i missivbrevet gentemot intervjupersonerna. Det upplevdes dock inte i intervjuerna att den skrivningen påverkat intervjupersonerna i deras svar.
Överförbarhet menar Bryman (2018) handlar om resultatet kan tillämpas i andra kontexter.
Överförbarhet motsvarar extern validitet. Författarna anser att resultatet till vis del går att tillämpas i andra kontexter, därför att mycket av resultatet bekräftar det tidigare forskning och statistik visar. Dock finns det en utmaning inom kvalitativ forskning avseende resultatets möjlighet att tillämpas i andra kontexter då det inte går att upprepa studien i exakt samma former. Den enskilda individen och omständigheterna förändras varpå det uppstår svårigheter att helhjärtat påstå att resultatet kan
tillämpas i andra kontexter.
Pålitlighet avser Bryman (2018) vara motsvarigheten till reliabilitet, att i liknande resultat uppstår
vid ett annat tillfälle. För att uppnå en pålitlighet ska en säkerställa en fullständig och tillgänglig redogörelse av hela forskningsprocessen. Dalen (2015) bekräftar att reliabilitet inom kvalitativ forskning kan uppnås med att vara noggrant korrekt i beskrivningarna av tillvägagångssätten i forskningsprocessen så att en annan kan ta på sig samma ”forskarglasögon”. Beskrivningarna bör tydligt omfatta förhållandena för forskaren, respondenterna och intervjusituationen, databearbetningen samt analytiska metoder. I denna studie har författarna haft för avsikt att detaljrikt notera processen och metoddelens avsnitt likväl redogjort för de teoretiska utgångspunkter som använts vid analysen. Bryman beskriver vidare intern reliabilitet som menas med att forskarna är enhetliga i hur de ska tolka materialet. Inom denna punkt har studien en fördel med endast två forskare som under hela processens gång arbetat intill varandra med en ständigt pågående dialog om arbetet.
Denna studies syfte var att undersöka ungdomars subjektiva upplevelse och tankar. Med de kvalitativa semistrukturerade intervjuerna har författarna uppnått syftet och sina frågeställningar besvarade. En kan då dra slutsatsen att metoderna uppfyllt syftet och därmed har validiteten uppfyllts.
4.10.2 Generaliserbarhet
Den kvalitativa forskningen går ut på att förstå människors subjektiva upplevelser och handlar om att förstå en människas egen livsvärld. Dalen (2015) menar då att det inte går att få fram en sann
verklighet som kan speglas universellt. Generaliserbarhet handlar om studien är representativ för populationen. Bryman (2018) belyser problemet med generalisering inom kvalitativ forskning.
Intervjupersonerna i en kvalitativ studie är inte representativa för en population. Att författarna i denna studie använt sig av ett bekvämlighetsurval gör att generaliserbarheten vidare minskar.
Intervjupersoner som forskaren har tillgång till är med stor sannolikhet inte representativa för populationen (Bryman, 2018).
Studiens åtta intervjupersoner är inte representativ för populationen, datainsamlingens material är inte generaliserbart. Bryman (2018) tar dock upp att resultatet istället kan generaliseras till teori och inte till populationer. Kvalitén på de teoretiska slutsatser som formuleras som är det viktiga vid bedömning av generaliserbarheten. Denna studie har noggrant valt ut teman som speglar det samtliga intervjupersonerna uppgav, i vissa fall vad sex av åtta uppgav.
4.11 Metodologiska överväganden
En metodologisk komplikation var att majoriteten av intervjuerna var tvungna att genomföras per telefon på grund av pågående pandemi i samhället. Bryman (2018) beskriver för- och nackdelar med telefonintervjuer. Fördelar med att genomföra intervjuer per telefon som gynnades i denna studie är att det tar mindre tid. Författaren och intervjupersonen besparar restiden med att genomföra en
telefonintervju. Intervjupersonen blir således mer tillgänglig att ställa upp på en intervju och antalet tillgängliga intervjupersoner ökar. En telefonintervju ger även en fördel med att intervjupersonen och intervjuaren inte färgas av till exempel kön, klass, ålder, etnisk bakgrund och intervjuarens blotta närvaro som kan påverka intervjupersonernas svar. En telefonintervju reducerar till stor del de
påverkande aspekterna (Bryman, 2018). Vid jämförelse av direkta intervjuer, det vill säga ansikte mot ansikte, så tar Bryman upp ett antal nackdelar. Bryman menar på att telefonintervjuer verkar passa sämre för känsliga frågeställning däribland ens psykiska hälsa. Vidare beskrivs den visuella förlusten att som intervjuare inte se reaktionerna av intervjupersonens ansiktsuttryck och kroppsspråk. Vilket kan ge intervjuaren tecken på om hen är obekväm med ett ämne eller en fråga, oförståelse av frågan eller tecken på att behöva tänka en sekund till. Bryman tar även upp videosamtal som ett mellanting av direkta intervjuer och telefonintervjuer. Videosamtal som plattform för att genomföra intervjuer har generellt inte lockats av forskare men hos kvalitativa forskare har plattformen använts mer vid just semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018).
