• No results found

Små avloppsanläggningar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Små avloppsanläggningar"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

RAPPORT 2015:43

Små

avloppsanläggningar

Översyn av prövningsförfaranden enligt

plan- och byggförordningen och

miljöbalken

(2)
(3)

Boverket

Små

avloppsanlägg-ningar

Översyn av prövningsförfaranden enligt

plan- och byggförordningen och

(4)

Titel: Små avloppsanläggningar Rapportnummer: 2015:43

Utgivare: Boverket, november 2015 Upplaga: 1

Tryck: Boverket internt

ISBN tryck: 978-91-7563-321-3 ISBN pdf: 978-91-7563-322-0

Sökord:

Små avloppsanläggningar, miljöprövning, dubbel prövning, prövningsförfaranden, PBF, plan- och byggförordningen, MB, miljöbalken, miljö, hälsa, hygien, anmälningsplikt, tillståndsplikt, förenkling, konsekvensutredning, författningsförslag

Dnr Boverket: 208/2015, Havs- och vattenmyndigheten: 2956-15 Process Boverket 3.4.1.

Rapporten kan beställas från Boverket.

Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00

Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona

Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

(5)

Förord

Små avloppsanläggningar hanteras till viss del enligt liknande bedöm-ningsgrunder både enligt miljöbalken och plan- och byggförordningen. Detta är bakgrunden till att Boverket och Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2015 tillsammans fick i uppdrag att se över relat-ionen mellan prövningsförfarandena.

I denna rapport ger vi förslag på författningsändringar med syfte att för-enkla för den enskilde genom att undvika ”dubbelprövning”. Även ärendehandläggningen för de kommunala instanser som är inblandade blir enklare och tydligare.

Uppdraget har genomförts av myndigheterna i samverkan och vi står gemensamt bakom förslagen som lämnas i denna rapport.

November 2015

Janna Valik Ingemar Berglund

generaldirektör Boverket vikarierande generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten

(6)

Innehåll

Sammanfattning ... 5

Inledning ... 6

Uppdragsbeskrivning ...6

Bakgrund till uppdraget ...6

Begreppet avlopp i olika lagstiftningar ...7

Avgränsning för uppdraget ... 14

Genomförande av uppdraget ... 16

Författningsförslag... 17

Förslag till ändring av 6 kapitlet 6 § plan- och byggförordningen (2011:338) ... 17

Prövning av små avloppsanläggningar enligt miljöbalken med tillhörande författningar ... 19

Miljöprövningen avgörs av dimensionering ... 19

Undantag från anmälnings- och tillståndsplikten ... 21

Hantering av avloppsanläggningar enligt plan- och bygglagen med tillhörande författningar ... 22

Hantering av avloppsanläggningar beror på när de ska installeras ... 22

Anmälningsplikten enligt PBF för installation eller väsentlig ändring av en avloppsanläggning i en byggnad eller inom en tomt ... 22

Skillnad i hantering mellan byggnadsnämnd och miljönämnd ... 26

Prövningen enligt miljölagstiftningen syftar till att avloppsvattnet ska renas eller tas om hand ... 26

Bedömning enligt PBF och BBR syftar till att minimera risken för användarnas eller grannarnas hygien och hälsa ... 26

Tyngdpunkten ligger på prövningen enligt miljölagstiftningen ... 26

EU:s byggproduktförordning ... 27

Förslag att undanta enskilda avloppsanläggningar inom tomt från anmälningsplikt enligt PBF ... 28

Förslaget syftar till att ta bort ”dubbelprövning” ... 28

Beskrivning av förslaget ... 30

Ingen ändring av anmälningsplikten i övrigt ... 33

Konsekvensbeskrivning ... 36

Inledning ... 36

Undantag för enskilda avloppsanläggningar inom en tomt från anmälningsplikt enligt PBF ... 36

Konsekvenser av förslaget ... 37

Litteratur ... 42

Bilaga: synpunkter på förslaget ... 43

Synpunkter kring anmälningsplikten enligt PBF ... 43

Synpunkter särskilt kring anmälningsplikt avseende rörledning till förbindelsepunkt för allmän va-anläggning ... 45

(7)

Sammanfattning

Att installera eller väsentligt ändra en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt är anmälningspliktigt enligt plan- och byggförordningen, PBF. På tomt omfattar anmälningsplikten avloppsrör fram till förbindelsepunkt samt avloppsanläggningar som minireningsverk, infiltrations-, markbäddar, slutna tankar med mera. I byggnader omfattar anmälningsplikten utöver anläggningar som minireningsverk och slutna tankar med mera även avloppssystem som kopplas till fast utrustning som exempelvis vattenklosett och pump.

En del av dessa avloppsanläggningar omfattas av myndighetsutövning enligt två regelsystem. Det gäller bland annat personer som ska installera eller ändra en enskild avloppsanläggning inom en tomt. Dels ska en an-mälan enligt PBF göras, dels en ansökan om tillstånd eller anan-mälan enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH. I den kommunala verksamheten ska två olika ärenden administrativt hanteras och handläggas. Rent lagtekniskt är det frågan om ”dubbelprövning” i vissa delar, även om miljö- och plan- och bygglagstiftningen har olika syften och utgångspunkter.

Boverket och Havs- och vattenmyndigheten föreslår ett undantag från an-mälningsplikten enligt PBF för installation eller väsentlig ändring av en-skilda avloppsanläggningar inom tomt, om anläggningen inte enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning.

Syftet med uppdraget och vårt förslag om undantag är att ta bort eventuell ”dubbelprövning”, vilket innebär att det inte blir någon skillnad för

• avloppsanläggning i en byggnad där anmälningsplikten enligt PBF kvarstår

• avloppsanläggning inom tomt, om anläggningen enbart är till för att föra avloppsvattnet till en allmän va-anläggning, där anmälnings-plikten enligt PBF kvarstår

• avloppsanläggningar utanför tomt eftersom dessa inte omfattas av an-mälningsplikt enligt PBF idag och detta förhållande kvarstår.

(8)

Inledning

Uppdragsbeskrivning

Boverket och Havs- och vattenmyndigheten har i sina respektive regle-ringsbrev för 2015 fått i uppdrag att tillsammans

se över relationen mellan prövningsförfarandena enligt plan- och byggförordningen (2011:338) och miljöbalken (1998:808) avseende inrättande m.m. av små avloppsan-läggningar. Myndigheterna ska föreslå författningsändringar med syfte att förenkla för sökande och undvika dubbel prövning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö och energidepartementet) senast den 30 november 2015.

Bakgrund till uppdraget

Små avloppsanläggningar omfattas av prövning enligt miljölagstiftningen1 och bedömning enligt plan- och bygglagstiftningen2

En person som ska installera eller ändra en avloppsanläggning inom en tomt får idag sin anläggning hanterad enligt två olika regelsystem av kommunens byggnads- respektive miljönämnd. En anmälan enligt plan- och byggförordningen (PBF) och en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH)3 ska upprättas och sökanden får betala två olika avgifter. I den kommunala verksamheten ska två olika ärenden administrativt hanteras och handläg-gas. För den enskilde sökande kan ett sådant system med två olika hante-ringar av samma åtgärd upplevas som både krångligt och omotiverat.

Rent lagtekniskt är det fråga om ”dubbelprövning” i vissa delar, även om miljö- och plan- och bygglagstiftningen har olika syften och utgångs-punkter. Till skillnad från miljönämnden gör byggnadsnämnden bara en bedömning i anmälningsärendet enligt PBF och inte en prövning likt den miljönämnden gör vid en tillståndprövning enligt miljölagstiftningen.

I Havs- och vattenmyndighetens rapport ”Styrmedel för en hållbar åt-gärdstakt av små avloppsanläggningar”4 framgår att myndigheten inom ramen för uppdraget fått indikationer på att anmälningsförfarandet enligt PBF inte alltid tillämpas. Det finns alltså uppgifter som tyder på att

1

Med miljölagstiftning menas i denna rapport miljöbalken med tillhörande författningar

2

Med plan- och bygglagstiftning menas i denna rapport plan- och bygglagen med tillhö-rande författningar

3

SFS 1998:899

4

Havs-och-vattenmyndigheten (2013) Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små

avloppsanläggningar. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Havs-

(9)

mälningsplikten för avloppsanläggningar enligt PBF inte tillämpas på ett enhetligt sätt av kommunerna; att tillämpningen är beroende av i vilken kommun anläggningen ska installeras. Referensgruppen i det uppdrag Havs- och vattenmyndigheten slutrapporterade i september 20135 fram-förde önskemål om att kravet på anmälan av avloppsinstallationer enligt PBF bör tas bort eftersom anmälningsplikten sällan tillämpades.

Havs- och vattenmyndigheten framförde i samma rapport6 att

prövnings-förfarandena kan upplevas som krångliga av enskilda och att det finns an-ledning att se över om bedömningen enligt de båda regelverken kan sam-ordnas för att på något sätt underlätta för de sökande.

Begreppet avlopp i olika lagstiftningar

Avlopp enligt miljöbalken

Definition av avloppsvatten enligt miljöbalken

Avloppsvatten definieras i 9 kapitlet 2 § miljöbalken:

Med avloppsvatten avses

1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som använts för kylning,

3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller

4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats.

Havs- och vattenmyndigheten har i rapporten ”Juridiken kring vatten och avlopp”7 förklarat punkterna:

Punkt 1 spillvatten inkluderar både hushållsspillvatten och industrispill-vatten. Hushållspillvatten är avloppsvatten som kommer från hushåll eller ”hushållsliknande inrättningar”, och som består av toalettavloppsvatten samt bad-, disk-, och tvättvatten (BDT) oavsett om det kommer från privathushåll eller från vård- och serviceinrättningar, restauranger, personalkök, affärer etc. Industrispillvatten är allt spillvatten som släpps ut från områden som används för kommersiell eller industriell verk-samhet och som inte är hushållsspillvatten eller dagvatten.

Med annan flytande orenlighet kan avses lakvatten från deponier.

5 Ibid. Sid. 37 6 Ibid. Sid. 37 7

Christensen, J. (2015). Juridiken kring vatten och avlopp. En översiktlig genomgång

av juridiken kring dricksvattenförsörjning, samt avledning och rening av spillvatten och dagvatten. Havs- och vattenmyndigheten. Opublicerad.

(10)

Punkt 2 vatten som använts för kylning refererar till vatten som använts för att kyla av till exempel en industriprocess, och som alltså är varmare än vattnet i recipienten.

Punkt 3 vatten som avleds för avvattning av mark är dels dagvatten, dels dränvatten (eller dräneringsvatten). Dagvatten är ytavrinnande vatten. Dränerings eller dränvatten är vatten som kommer från avvattning av mark eller husgrunder. För att detta ska räknas som avloppsvatten krävs att marken ligger inom detaljplanelagt område, och att avvattningen inte endast sker för en enda eller ett fåtal fastigheters räkning.

Punkt 4 är begränsad till dag- eller dränvatten från begravningsplatser.

Det är viktigt att poängtera att begreppet avloppsvatten inte knyter an till hur förorenat vattnet är eller till hur stora mängder det handlar om.

Små avloppsanläggningar utifrån miljöbalksperspektiv

Enligt miljöbalken och dess tillhörande författningar är det dimensioner-ingen på anläggndimensioner-ingen som avgör vilket prövningsförfarande som gäller. Om verksamhetsutövaren är allmän (kommun) eller enskild fysisk eller juridisk person har ingen betydelse för prövningen.

Med små avloppsanläggningar menas vanligtvis anläggningar dimension-erade för belastning upp till och med 200 personekvivalenter (pe)8. Detta är en indirekt definition utifrån att anläggningar dimensionerade för mer än 200 personekvivalenter är klassade som C-anläggning enligt 28 kap-itlet 2 § miljöprövningsförordningen9. Anläggningar som är dimension-erade för 200 pe eller färre omfattas av tillståndsplikt enligt 13 § förord-ning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Avlopp och avloppsanläggning med mera enligt lagen om allmänna vattentjänster

I 2 § lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 10 har man bland annat de-finierat avlopp, va-anläggning, allmän va-anläggning respektive enskild anläggning, va-installation, förbindelsepunkt och huvudman.

avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad be-byggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning.

8

Personekvivalent är en måttenhet som främst används för att beräkna tillförseln av för-oreningar till kommunalt avloppsvatten. 1 pe är det genomsnittliga föroreningsbidraget från en person. Även industriutsläpp kan räknas om till denna måttenhet. Källa:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/personekvivalent. Hämtad 2015-11-03 9 SFS 2013:251 10 SFS 2006:412

(11)

va-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vatten-tjänster för bostadshus eller annan bebyggelse.

allmän va-anläggning: en va-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt be-stämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt denna lag,

enskild anläggning: en va-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän va-anläggning,

va-installation: ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en all-män va-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheters vattenförsörj-ning eller avlopp och är kopplade eller avsedda att kopplas till en allmän va-anläggning

förbindelsepunkt: gränsen mellan en allmän va-anläggning och en va-installation, huvudman: den som äger en allmän va-anläggning,

I LAV är det den organisatoriska formen som avgör om va-anläggningen är att betrakta som allmän eller enskild.

När det gäller allmänna va-anläggningar ingår vattenverk, avloppsren-ingsverk, ledningsnät, reservoarer och pumpstationer samt andra anordn-ingar som krävs för att va-anläggningen ska fungera på avsett sätt. Den som äger den allmänna va-anläggningen (kommunen eller kommunalt bolag) betraktas som huvudman.

Med en fastighets va-installation menas normalt de ledningar (som en del kallar serviser eller fastighetsserviser) och andra anordningar, som anslu-ter byggnadens va-installationer till huvudmannans ledning vid förbindel-sepunkterna. I va-installationen ingår, förutom servisledningar, även an-ordningar, till exempel tappventiler och tvättställ, som anslutits till en så-dan ledning. En va-installation ingår inte i den allmänna anläggningen, om inte annat framgår av LAV, lokala bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (ABVA) eller avtal.

Den juridiska ansvarsgränsen mellan huvudmannens allmänna anlägg-ning och fastighetens va-installation går vid förbindelsepunkten som är gränsen mellan en allmän va-anläggning och en va-installation.

Avlopp enligt plan- och bygglagen

Plan- och bygglagsstiftningen har ingen definition för avloppsanlägg-ningar.

Begreppet anordning ändrades till anläggning i plan- och byggförordningen 2011:338 (PBF)

Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF gäller ”an-läggning för avlopp”. Begreppet ”an”an-läggning” infördes här i samband

(12)

med PBL 2010:900. Tidigare gällde anmälningsplikten för ”anordning för avlopp” enligt ÄPBL11.

Ett motiv till varför regeringen ändrade begreppet anordning till anlägg-ning står att finna i förarbetet till komplettering av den nya plan- och bygglagen 2010:90012 då ”anordning” ersattes med ”anläggning” i be-stämmelser som rör vattenförsörjning och avlopp i 6 kapitlet 8 och 20 §§ PBL 2010:900.

”6 kap. 8 och 20 §§

I 6 kap. 8 § används uttrycket ”anordningar för vattenförsörjning och avlopp” och i 6 kap. 20 § används ordet ”avloppsanordning”. Lagen innehåller ingen definition av dessa. I en annan paragraf i lagen, 4 kap. 14 §, används uttrycket ”anläggning för tra-fik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp”.

Skillnaden mellan orden ”anordning” och ”anläggning” har viss betydelse i plan- och bygglagen. Om ”anläggning” används i 6 kap. 8 och 20 §§ blir det tydligt att lagens regler om byggnadsverk är tillämpliga, eftersom byggnadsverk definieras i 1 kap. 4 § som en byggnad eller annan anläggning. En jämförelse kan göras med ordet ”ljusan-ordningar” som inte omfattas av regler som rör byggnadsverk.

Det finns skäl att, i likhet med vad som anges i 4 kap. 14 §, använda ordet ”anlägg-ning” i bestämmelserna om vattenförsörjning och avlopp i 6 kap. 8 och 20 §§. Änd-ringen innebär att det är fråga om anläggningar som ingår i det som i lagen kallas byggnadsverk.”

Beskrivningen i förarbetet gäller för planläggning, men bör kunna överfö-ras direkt till varför begreppet anläggning har införts i 6 kapitlet 5 § PBF om anmälningsplikt. Att uttrycket ”anordningar” ersattes med ”anlägg-ningar” innebar enligt förarbetet ett förtydligande av att lagens regler om byggnadsverk blir tillämpliga, eftersom byggnadsverk definieras i 1 kap. 4 § som en byggnad eller annan anläggning.13 Detta innebär att det ex-empelvis blir tydligare att kraven enligt 8 kapitlet 4§ PBL om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk även gäller för avlopp14.

Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5§ PBF omfattar anläggning för av-lopp. Vanligtvis används inte begreppet ”anläggning” för att beskriva va-installationer i byggnader och inte heller för ledningar till förbindelse-punkt. I de sammanhangen används normalt begreppet ”va-installation”, alternativt ”avloppsinstallation” eller enbart ”installation”. Att

11

SFS 1987:10

12

Prop. 2010/11:63 komplettering av den nya plan- och bygglagen. Socialdepartemen-tet(2011). Sid 39. Sid 39.

13

Ibid. Sid. 48.

14

I samband med ändring av numera upphävda byggnadsverkslagen, BVL 1994:847 angav regeringen i prop. 1998/99:62 Vissa byggfrågor mm (s 21 ff, avsnitt 4.2.2 Re-formbehovet) att krav på anordningars tekniska egenskaper går att ställa, när de som byggprodukter monterats in i ett byggnadsverk. T ex kan underhållskrav ställas på dessa anordningar, så att deras funktion alltid hålls i stånd (vilket idag motsvaras av 8 kap 14§ PBL där anordningarna ska underhållas så att de alltid fyller sitt ändamål).

(13)

ningsplikten omfattar ”anläggningar” kan orsaka problem vid tolkning av anmälningspliktens omfattning. Det är därför viktigt att betona att be-greppet ”anläggning” i plan- och bygglagen anses täcka de flesta kon-struktioner i samhället – dock inte skyltar och ljusanordningar som regle-ras särskilt i plan- och bygglagen.15

Det innebär att ”avloppsanläggning” inbegriper va-installationer som ex-empelvis avloppssystem som kopplas till vattenklosett eller rörledning till förbindelsepunkt och inte enbart anläggningar som minireningsverk, in-filtrations-, markbäddar, slutna tankar med mera.

Avlopp i Boverkets byggregler

I Boverkets byggregler (BFS 2011:6) avsnitt 6:6 om vatten och avlopp finns ingen definition av avlopp. Däremot finns det under avsnitt 6:64 (installationer för avloppsvatten) föreskrifter för installationer för spill-vatten, dagvatten och dräneringsvatten16. Enligt avsnitt 1:2 gäller före-skrifterna i BBR vid uppförande av nya byggnader, vid mark- och riv-ningsarbeten, samt för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader. Vid ändring av byggnader gäller föreskrifterna i den ut-sträckning som följer av avsnitt 1:22 BBR.

I avsnitt 6:73 och 6:973 i Boverkets byggreglerregleras frågan om utsläpp till omgivningen i form av avloppsvatten. Där anges att installationer för avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via allmän va-anläggning eller renas via enskilt avlopp.

Bestämmelsen kopplas inte till dimensionering i personekvivalenter så som miljölagstiftningen gör utan ser till vem som är huvudman: det all-männa eller annan än det allall-männa.17 För att förenkla och förtydliga syf-tet med avsnitten 6:73 och 6:973 i BBR samt underlätta regeltolkningen avser Boverket göra en översyn av avsnitten. Det bör framgå i dessa av-snitt att installationer för avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via allmän va-anläggning enligt 2 § lagen om allmänna vattentjänster eller renas eller tas om hand på något annat sätt via enskild avloppsanläggning.

Föreslagen ändring är dels en anpassning till lagen om allmänna vatten-tjänster (LAV), dels en anpassning till miljöbalken.

15

Prop. 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag. Miljödepartementet (2010). Sid. 144

16

Avsnitt 6:641, 6:642, 6:643 och 6:644.

17

Kraven i 6:641 - 6:644 fäster dock stor avsikt vid att dimensoneringen är rätt utförd så att avloppsvatten kan avledas utan att installationen eller avloppsanläggningen skadas.

(14)

Med en anpassning till utformningarna i LAV och miljöbalken bör regel-tolkningen underlättas. Med nuvarande formulering finns det utrymme för feltolkning, då enskilt avlopp inte är definierat som ett tydligt alterna-tiv till allmän va-anläggning. Genom att ändra formuleringen till ”enskild avloppsanläggning” blir det tydligare vad som avses och att avloppsvatt-net antingen ska föras till en allmän va-anläggning eller till enskild av-loppsanläggning för avloppsvatten. Anpassningen mot miljöbalken görs genom att formuleringen anpassas efter 9 kapitlet 7 § miljöbalken där det framgår att avloppsvatten ”ska avledas och renas eller tas om hand på an-nat sätt”.

Avlopp enligt plan- och byggtermer TNC95

I TNC:s plan- och byggtermer18 definieras ett antal begrepp som kan an-vändas till stöd för tolkningen av avloppsanläggningar i

PBL-lagstiftningen, eftersom det idag saknas definitioner för dessa anlägg-ningar.

Avloppsanläggning: anläggning omfattande avloppsnät med tillhörande anordningar,

såsom pumpstation, utjämningsmagasin, bräddavlopp m.m., jämte avloppreningsverk och utloppsledning.19

Avloppsvatten: vatten, i regel förorenat, som avleds i rörledning, dike e.d.

Anmärkning: I vattenlagen (ändring SFS 1987:139) definieras avloppsvatten som spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning vid driften av en fabrik eller annan inrättning, vatten som avleds för sådan avvattning inom en de-taljplan som inte sker för en viss eller vissa fastigheters räkning samt vatten som av-leds för avvattning av en begravningsplats.20

Dagvatten: tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller

kon-struktion, t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten.21

Dräneringsvatten: vatten som avleds genom dränering.22

Spillvatten: i regel förorenat vatten från hushåll, industriell tillverkningsprocess,

ar-betsplats, serviceanläggning m.m.23

VA-installation: ledningsnät för vatten och avlopp beläget inom fastighet och draget

från förbindelsepunkt samt anordning förbunden med sådant ledningsnät

Anmärkning: Till va-installationen räknas sålunda dels anordningar inom byggnad, dels servisledning och andra inom fastigheten eller mellan fastigheten och förbindel-sepunkten belägna markledningar.24

18

Tekniska nomenklaturcentralen (1994) Plan- och byggtermer 1994. Tekniska nomen-klaturcentralens publikationer TNC 95. 19 http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161285. Hämtad 151116 20 http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161281. Hämtad 151117 21 http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161091. Hämtad 151117 22 http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161058. Hämtad 151117 23 http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=160052. Hämtad 151117 24 http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=159784. Hämtad 151116

(15)

Installation: system av fast sammankopplad utrustning för energiförsörjning,

signalö-verföring eller medietransport inom ett byggnadsverk

Anmärkning: Installationen avgränsas mot yttre ledningsnät (t.ex. allmän va-anläggning eller eldistributionsnät) vid förbindelsepunkten och mot lös utrustning (t.ex. hushållsdiskmaskin eller elspis) vid anslutningspunkterna (t.ex. ventil eller vägguttag). Utrustning som är fast ansluten till systemet (t.ex. vattenklosett eller pump) räknas till installationen.

I sammansatta termer kan ordet installation användas som efterled när man vill lägga tonvikten vid det konstruktiva utförandet (konkret innebörd), medan efterledet -system i detta sammanhang kan användas när man vill beskriva funktionen (abstrakt inne-börd) utan att ange materiellt innehåll.25

Avloppsenhet: installationsenhet från vilken avloppsvatten avleds.

Exempel: Exempel på avloppsenheter är golvbrunnar, badkar, tvättställ, vattenkloset-ter, bidéer och disklådor.26

Små avloppsanläggningar enligt SS-EN 12056

I det europeiska standardiseringsarbetet klassificeras små reningsanlägg-ningar för avlopp i standarden SS- EN 12056 Avlopp - Självfallssystem inomhus del 1- 7. Enligt standarden är små reningsanläggningar anlägg-ningar upp till50 pe. Dessa anlägganlägg-ningar omfattas av byggproduktdirekti-vet.

Dag- och dräneringsvatten är inte alltid avloppsvatten

Enligt miljöbalken måste tre rekvisit vara uppfyllda för att dag- eller dränvatten ska falla in under definitionen av avloppsvatten.27

För det första måste det ha vidtagits någon mänsklig åtgärd för att avleda vattnet. Med detta avses att åtgärder måste ha vidtagits för att styra vat-tenflödena.

För det andra krävs det att vattnet finns inom ett område som är detaljpla-nelagt. Finns vattnet utanför detaljplanelagt område är det fortfarande dag- eller dränvatten, men inte avloppsvatten. En gammal stadsplan ska i detta hänseende likställas med en detaljplan.

För det tredje krävs att denna avledning inte endast görs för en viss eller för vissa fastigheters räkning. Enligt motiven till LAV anses merparten av allt dagvatten och dränvatten som avleds inom ett detaljplanelagt område omfattas av detta rekvisit.

Enligt PBL-lagstiftningen finns ingen avgränsning specifikt angivet i lag, förordning eller föreskrifter för spill-, dag- eller dräneringsvatten.

25 http://www.rikstermbanken.se/rtb/ts/visaTermpost.html?id=160675. Hämtad 151116 26 http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161284. Hämtad 151117 27

Christensen, J. (2015). Juridiken kring vatten och avlopp. En översiktlig

genom-gång av juridiken kring dricksvattenförsörjning, samt avledning och rening av spill-vatten och dagspill-vatten. Havs- och spill-vattenmyndigheten. Opublicerad.

(16)

Däremot anges i TNC 95 (plan- och byggtermer) en definition av begrep-pet avloppsvatten.

Avloppsvatten: vatten, i regel förorenat, som avleds i rörledning, dike e.d.

Anmärkning: I vattenlagen (ändring SFS 1987:139) definieras avloppsvatten som spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning vid driften av en fabrik eller annan inrättning, vatten som avleds för sådan avvattning inom en de-taljplan som inte sker för en viss eller vissa fastigheters räkning samt vatten som av-leds för avvattning av en begravningsplats.28

Av definitionen framgår att med avloppsvatten så menas i regel förorenat vatten som avleds i rörledning, dike eller dylikt. TNC hänvisar också till den definition av avloppsvatten som fanns i dåvarande vattenlagen. Denna definition återfinns nu med några justeringar i miljöbalken. Med hänvisningen kopplar TNC ihop sin definition av avloppsvatten till den definition som nu råder enligt miljöbalken.

Avgränsning för uppdraget

Uppdraget gäller prövning enligt FMH och PBF

Så som uppdraget är formulerat gäller det prövningsförfarandet enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) och plan- och byggförordningen (PBF) för små avloppsanläggningar.

Avgränsningen innebär att rapporten inte omfattar situationen när ett bygglov krävs för att uppföra en ny byggnad och en enskild avloppsan-läggning installeras i samband med detta. Eftersom ett bygglov krävs för uppförandet krävs ingen separat anmälan. Bygglovsprövningen utgår då ifrån det förfarande som gäller för bygglov enligt främst PBL. I pröv-ningen ingår då bland annat att ta ställning till att byggnaden får en lämp-lig lokalisering avseende möjlämp-ligheten att ordna avlopp enlämp-ligt 2 kapitlet 5 § första stycket 3 PBL. Denna lokaliseringsprövning kan även ske i sam-band med prövningen av ett förhandsbesked.

Anläggningar som omfattas av uppdraget

Det finns några skillnader mellan FMH och PBF som är väsentliga för avgränsningen av uppdraget:

• Prövningsförfarandet enligt FMH avgörs utifrån dimensioneringen (personekvivalenter) av anläggningen medan dimensioneringen i form av personekvivalenter inte är intressant vid bedömningen enligt PBF

28

(17)

• Enskild avloppsanläggning utifrån PBL:s perspektiv kan vara anlägg-ningar som omfattas av begreppet små avloppsanlägganlägg-ningar utifrån miljöprövningen, det vill säga dimensionerade för belastning till och med 200 personekvivalenter, men de kan även vara större.

• Prövningsförfarandet enligt FMH avgörs utifrån om vattentoalett ska anslutas eller inte, vilket inte är avgörande i sig för anmälningsplikten enligt PBF.

• Om tillstånds- eller anmälningsplikt föreligger för åtgärden görs pröv-ning enligt FMH oberoende av huvudmannaskapet av anläggpröv-ningen.

Det huvudförslag som Boverket och Havs- och vattenmyndigheten för fram i denna rapport rör ändring av PBF och omfattar enskilda avlopps-anläggningar

• som installeras (eller väsentligt ändras) inom tomt oavsett om vatten-toalett ansluts till dem eller inte, och

• som även omfattas av begreppet små avloppsanläggningar och som därmed prövas enligt 13 eller 14 §§ FMH, och

• som en kommun inte har ett rättsligt bestämmande inflytande över29.

Särskilt om anläggningar för dag- och dränvatten

Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF omfattar an-läggning för avlopp i byggnad eller inom tomt. Anmälnings- eller till-ståndsplikt enligt FMH omfattar avloppsanläggningar.

För att dag- eller dränvatten ska räknas som avloppsvatten krävs att bygg-naden eller marken som vattnet kommer ifrån ligger inom detaljplanelagt område, och att avvattningen inte endast sker för en enda eller ett fåtal fastigheters räkning.

Detta innebär att det finns anläggningar vars syfte är att leda bort eller ta om hand dag- eller dränvatten som varken omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt FMH eller anmälningsplikt enligt PBF.

Följden av detta blir att det finns anläggningar för omhändertagande av dag- eller dränvatten som inte omfattas av myndighetsutövning alls idag.30 Det är anläggningar vars syfte är att ta om hand dag- eller dränvat-ten från mark och byggnader utanför detaljplanelagt område eller från

29

Om kommunen inte själv agerar som fastighetsägare

30

Om inte en ny byggnad uppförs och de prövas i samband med bygglov inför start- och slutbeskedet.

(18)

staka fastigheter. Det handlar exempelvis om regnstenkistor och rörled-ningar till anläggning för infiltration. Dessa anläggrörled-ningar omfattas inte av denna rapport eftersom de varken omfattas av prövning enligt FMH eller anmälan enligt PBF.

Genomförande av uppdraget

Boverket och Havs- och vattenmyndigheten har gemensamt arbetat med uppdraget. Boverket står för de delar som rör plan- och bygglagstiftning-en och Havs- och vattbygglagstiftning-enmyndighetbygglagstiftning-en står för de delar som rör miljölag-stiftningen.

Myndigheterna har haft flera gemensamma möten och har tillsammans arbetat fram de förslag som lämnas. Myndigheterna står gemensamt bakom förslagen som lämnas i rapporten.

Förankring av förslag

Arbetsgruppen har underhand skickat ut förslagen för synpunkter. De som lämnat synpunkter arbetar inom, eller har erfarenhet från, miljö- eller bygglovsområdet på kommun- och länsstyrelsenivå alternativt allmän (kommunal) va-verksamhet.

De utsända förfrågningarna har resulterat i ett stort antal svar och kom-mentarer till de förslagna åtgärderna. Synpunkterna, som alltså lämnats av enskilda tjänstemän, har gett ett värdefullt underlag för arbetsgruppens arbete med de förslag som lämnats i rapporten. De synpunkter som läm-nats redovisas i en sammanfattande beskrivning i rapportens bilaga.

(19)

Författningsförslag

Förslag till ändring av 6 kapitlet 6 § plan- och

byggförordningen (2011:338)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte

1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är

a) en komplementbyggnad,

b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller

c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogs-bruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan,

3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller ett landsting,

4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, och

5. åtgärd som avses i 5 § första styck-et 9 eller 11 i fråga om en sådan kom-plementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap. 6 § plan- och byggla-gen.

6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte

1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är

a) en komplementbyggnad,

b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller

c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogs-bruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan,

3. åtgärd som avses i 5 § första styck-et 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller ett landsting,

4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur,

5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 9 eller 11 i fråga om en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap. 6 § plan- och bygglagen, och

6. åtgärd som avses i 5 § första stycket 5 i fråga om en enskild avloppsanläggning inom en tomt, om anläggningen inte enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning.

Kommentar till författningsförslaget

Idag gäller anmälningsplikt för avloppsanläggningar enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 plan- och byggförordningen, PBF:

(20)

5 § För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid [--]

5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,

Vissa undantag från anmälningsplikten i 6 kapitlet 5 § PBF finns genom 6 § samma kapitel:

6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte

1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad,

b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller

c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller

annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller

tomt som tillhör staten eller ett landsting,

4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för total-försvaret och som är av hemlig natur, och

5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 9 eller 11 i fråga om en sådan komplement-byggnad eller tillkomplement-byggnad som avses i 9 kap. 6 § plan- och bygglagen. Förordning (2014:471).

Idag finns inte något undantag från anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp inom en tomt.

Boverket och Havs- och vattenmyndigheten föreslår att anmälnings-plikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF kvarstår men att ett un-dantag införs i 6 kapitlet 6 § PBF för installation eller väsentlig ändring av enskilda avloppsanläggningar inom tomt, om anläggningen inte enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning. Un-dantaget är formulerat så att det tydligt ska framgå att ändringen inte be-rör anläggning som är avsedd för att föra avloppsvatten till en allmän va-anläggning. Där ligger anmälningsplikten kvar oförändrad.

Förslaget innebär att

• undantaget från anmälningsplikt enbart träffar installation eller väsent-lig ändring av avloppsanläggning inom tomt

• anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra avloppsan-läggning i byggnad är oförändrad

• anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra avloppsan-läggning som enbart är avsedd för att föra avloppsvatten till allmän va-anläggning är oförändrad

• anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra en anlägg-ning för vattenförsörjanlägg-ning inom en tomt är oförändrad.

(21)

Prövning av små

avloppsanlägg-ningar enligt miljöbalken med

tillhörande författningar

Miljöprövningen avgörs av dimensionering

Miljölagstiftningen gör ingen skillnad på tillståndsplikt eller anmälnings-plikt utifrån vem som bygger och driver en avloppsanläggning. Det är be-lastningen och sammansättningen av avloppsvattnet som avgöra hur an-läggningen ska prövas.

Tillstånds- och anmälningsplikt för små avloppsanläggningar regleras i 13 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH. Bemyndigandet för detta finns i 9 kapitlet 7 § andra stycket miljöbalken. Tillstånds- och anmälningsärenden enligt 13 § prövas av den kommunala miljönämnden (13 § andra och tredje stycket FMH).

Att inrätta en avloppsanläggning som en eller flera vattentoaletter ska an-slutas till omfattas av tillståndsprövning enligt 13 § FMH om

anläggningen är dimensionerad för belastning upp till och med 200 personekvivalenter.

Miljöprövningen skiljer på om vattentoaletter ska anslutas eller inte

Även att ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanläggning krä-ver tillstånd enligt FMH.

Prövningen görs då av det tillkommande avloppsvatten som vattentoalet-ten generar31 till den befintliga avloppsanläggningen inom tomten. För andra typer av avloppsanläggningar gäller anmälningsplikt, exempel-vis att inrätta en anläggning för bad-, disk- och tvättvatten, så kallat BDT-vatten.

Att väsentligt ändra befintliga avloppsanläggningar kräver anmälan

Att väsentligt ändra befintliga avloppsanläggningar som omfattas av 13 § FMH kräver anmälan enligt 14 § FMH om ändringen medför att sam-mansättningen eller mängden av avloppsvattnet ändras väsentligt.

31

Som kan innebära en större belastning och en annan sammansättning än om inte en vat-tentoalett är påkopplad

(22)

mälningsplikten gäller inte bara hushållsspillvatten utan även exempelvis att koppla på verksamhetsavloppsvatten till en BDT-anläggning.

Detta krävs för att få tillstånd eller anmälan enligt 13 § FMH godkänd

Prövningen enligt miljölagstiftningen syftar till att kraven i 9 kapitlet 7 § miljöbalken ska vara uppfyllda.

Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.

Som vägledning för prövningen finns Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7 – som gäller för små avloppsanläggningar för hushållsspill-vatten. Råden kan även tillämpas när det gäller annat avloppsvatten som omfattas av 13 och 14 §§ FMH. Översiktligt kan anges att prövning ska ske av följande:

1. lokalisering

2. att anläggningen kan förväntas nå upp till de reduktionskrav av BOD, kväve och fosfor som bedöms behövas på platsen

3. att anläggningen inte medverkar till en väsentligt ökad risk för smitta eller lukt där människor kan exponeras, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten

4. att anläggningen är möjlig att sköta, det vill säga att slamtömning kan utföras om det krävs och att skötseln kan anses vara rimlig.

Det ska noteras att 13 och 14 §§ FMH alltså inte endast gäller för hus-hållsspillvatten utan här är det kopplingen till definitionen av

avlopps-vatten som är avgörande. Denna definition finns i 9 kapitlet 2 §

miljö-balken32 och avser förutom hushållsspillvatten även annat spillvatten eller flytande orenlighet och dag- och dränvatten33 inom detaljplan.

Större avloppsanläggningar kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen

För större avloppsanläggningar gäller krav på tillstånd eller anmälan en-ligt 28 kapitlet miljöprövningsförordningen (MPF). För avloppsrenings-anläggning som är dimensionerad för mer än 200 pe gäller anmälnings-plikt C, 28 kapitlet 2 § MPF. Dessa anmälningar prövas av tillsynsmyn-digheten, 1 kapitlet 10 § MPF som här är den kommunala miljönämnden (26 kapitlet 3 § tredje stycket miljöbalken).

32

Se definitioner på sidan 7 denna rapport.

33

(23)

För avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än 2 000 pers-oner eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2 000 pe gäller tillståndsplikt B. Dessa ärenden prövas av länsstyrelsen enligt 1 kapitlet 6 § andra stycket MPF.

Dessutom gäller tillståndsplikt B för avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten från särskilt angivna verksamheter, till exempel djur-hållning, livsmedelsproduktion och viss produktionsindustri 28 kapitlet 3 § MPF.

Undantag från anmälnings- och tillståndsplikten

Ett undantag från anmälnings- och tillståndsplikten har införts i 15 § FMH för servisledning till förbindelsepunkten för allmän va-anläggning.

15 § Bestämmelserna i 13 § första och andra styckena ska inte tillämpas på en avlopp-sanordning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanläggning. Förordning (2013:769).

Dessutom prövas inte de rör eller andra delar som ligger inne i bygg-naden (bostad eller lokal). Om till exempel ett minireningsverk ska placeras i en källare så prövas minireningsverket enligt miljölagstift-ningen men här är det nog önskvärt med en ”dubbelprövning” enligt PBF eftersom frågor om säkerhet och påverkan på själva byggnaden inte beaktas enligt miljölagstiftningen.

Havs- och vattenmyndigheten har i ett yttrande34 till regeringen föreslagit en ändring av 15 § FMH till:

Bestämmelserna i 13 § första och andra styckena ska inte tillämpas på sådan rening

av avloppsvatten som kräver som kräver tillstånd eller anmälan enligt

miljöpröv-ningsförordningen (2013:251) eller om avloppsanläggningen enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning.

34

Havs-och-vattenmyndigheten (2016). Förslag till förändringar av regler inom

(24)

Hantering av avloppsanläggningar

enligt plan- och bygglagen med

tillhörande författningar

Hantering av avloppsanläggningar beror på när de

ska installeras

Hanteringen av avloppsanläggningar enligt plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF) beror på om anläggningen install-eras i samband med att en ny byggnad uppförs eller om den installinstall-eras till en befintlig byggnad.

I båda fallen råder en viss ”dubbelprövning”, men det är det andra fallet som är av intresse för detta uppdrag. När en avloppsanläggning installeras eller väsentligt ändras i en befintlig byggnad eller inom en tomt ska en anmälan enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF göras och en ansökan om tillstånd enligt 13 § eller anmälan enligt 14 § förordningen om miljö-farlig verksamhet och hälsoskydd, FMH.

Anmälningsplikten enligt PBF för installation eller

väsentlig ändring av en avloppsanläggning i en

byggnad eller inom en tomt

Omfattningen av anmälningsplikten

Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF på tomt om-fattar installation eller väsentlig ändring av avloppsrör fram till förbindel-sepunkt samt avloppsanläggningar som minireningsverk, infiltrations-, markbäddar, slutna tankar med mera. I byggnader omfattar anmälnings-plikten installation eller väsentlig ändring av avloppssystem som kopplas till fast utrustning som exempelvis vattenklosett och pump.

En anläggning som installeras utanför tomten faller alltså utanför anmäl-ningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF.

Krav på avloppsanläggning vid installation eller väsentlig ändring i en byggnad eller inom en tomt

Krav enligt PBL och PBF på avloppsanläggning

När en avloppsanläggning ska installeras eller väsentligt ändras i en byggnad eller inom en tomt och detta anmäls till byggnadsnämnden ska byggnadsnämnden göra en bedömning av om de tekniska

(25)

egenskaps-kraven är uppfyllda inför start och slutförandet av byggnadsarbetena (start- och slutbesked).

En installation eller en väsentlig ändring av en anläggning i en byggnad eller inom en tomt är att se som en form av ändring av byggnaden eller anläggningen. Det innebär att bedömningen av anmälan utgår ifrån de ändringsregler som gäller enligt PBL med tillhörande författningar, som i sin tur utgår ifrån de nybyggnadskrav som gäller enligt samma författ-ningar.

Grunden vid bedömningen av ändringen är att utgå ifrån kraven vid upp-förande av ny byggnad och sedan anpassa dessa beroende på ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar och bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning35.

De krav vid uppförande av ny byggnad som är aktuella är i första hand de krav som ställs enligt 8 kapitlet 4 § första stycket 3 PBL där det framgår att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön.

Med god hygien menas i första hand att risk för sjukdom eller ohälsa som kan orsakas av byggnaden, dess grundläggning eller de tekniska install-ationerna begränsas. Om material som används kan medföra besvär för vissa personer och det inte finns några tekniskt eller ekonomiskt likvär-diga alternativ, bör material anordnas som är lätta att sedan byta ut36. Kraven i 8 kapitlet 4 § PBL har sedan preciserats i 3 kapitlet 9 § första stycket 5 PBF där det framgår att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som en följd av bristfällig hantering av avloppsvatten. Här är det viktigt att notera att bestämmelsen anger att hänsyn ska tas inte bara till de som ska använda byggnadsverket utan även de grannar som utgör byggnadsverkets närmaste omgivning.

Krav enligt BBR på avloppsanläggning som installeras eller väsentligt ändras

Bestämmelserna enligt PBL och PBF har preciserats genom Boverkets byggregler (BBR).

35

De regler om ändring som gäller för avloppsanläggningar är främst 8 kapitlet 5 och 7 §§ PBL.

36

Didón, L. U., L. Magnusson, et al. (2014, uppdaterad t.o.m. april 2015) Plan- och

bygglagen (2010:900). En kommentar. Del I-II. Norstedts Gula Bibliotek. Stockholm:

(26)

För avloppsanläggningar gäller BBR avsnitt 6 om hygien, hälsa och miljö. Av tillämpningsområdet i 6:611 BBR framgår att bestämmelserna i avsnitt 6:6 gäller för installationer i byggnader och för installationer på tomter till dessa byggnader.

Byggnadsnämndens bedömning av en installation eller väsentlig ändring av en avloppsanläggning i en byggnad eller inom en tomt baseras på det som anges i avsnitt 6:9 BBR om ändring av byggnader som i sin tur base-ras på hela avsnitt 6 BBR om hygien, hälsa och miljö.

Reglerna enligt BBR avsnitt 6 fokuserar främst på installationer som ska föra bort avloppsvattnet, utan att negativa effekter på hygien eller hälsa uppstår för människorna som befinner sig i byggnaden eller i byggnadens omgivning (BBR 6:971). BBR innehåller exempelvis även krav på att av-loppsinstallationer ska vara gjorda av lämpligt material och ha en lig beständighet och att rörledningar ska förläggas så att det finns tillräck-ligt expansionsutrymme (avsnitt 6:644).

BBR innehåller också krav på att installationer ska utformas så att av-loppsvattnet antingen förs bort via allmän va-anläggning eller renas via enskilt avlopp. BBR anger inte specifikt hur avloppsvattnet ska renas, mer än att det ska renas och att utsläppen inte får medföra en ogynnsam inverkan på mark, vatten eller luft i byggnadens omgivning (BBR 6:971 och 6:973).

BBR fokuserar därför inte på den del av avloppsanläggningen som renar avloppsvattnet, utan hänvisar istället till de allmänna råd som gäller för enskilda avlopp och som ges ut av Havs- och vattenmyndigheten (BBR 6:73 och 6:973). Det kan därför sägas att BBR har överlåtit rening av av-loppsvatten och hur det sedan mottas av en recipient samt avloppsvattnets påverkan på omgivningen till de bestämmelser och den tillståndsprövning som gäller enligt miljölagstiftningen.

Byggherrens och byggnadsnämndens roller och ansvar

Det är byggherren som har ansvar för att de krav som gäller för anlägg-ningen enligt PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen uppfylls. Byggherren ska se till att utförandet kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet när avloppsanläggningen hanteras av byggnadsnämnden i form av en an-mälan.

Byggnadsnämnden ansvarar för att lagen följs i fråga om handläggning, att beslut till byggherren sker utan dröjsmål samt att upplysa byggherren

(27)

utifall åtgärden enligt ansökan också kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet.

Byggnadsnämnden granskar inte en anmälan på samma sätt som med en ansökan om bygglov, där byggnadsnämnden godkänner en viss utform-ning och placering genom beslutet. Inför startbeskedet begär byggnads-nämnden istället in de handlingar som behövs för att bedöma hur åtgär-den kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven och vilken omfatt-ning av kontroll som behövs under byggprocessen för att säkerställa att kraven kommer att bli uppfyllda under arbetets gång och när åtgärden är uppförd.

Byggnadsnämnden kan neka startbesked om nämnden bedömer att det inte finns förutsättningar för att anläggningen kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Byggnadsarbetena får då inte påbörjas.

Byggnadsnämnden kan även neka slutbeskedet om byggherren inte följt den kontrollplan som blivit fastställd i startbeskedet eller i övrigt inte följt de förutsättningar som gäller för att få ett slutbesked. Anläggningen får då inte tas i bruk.

Byggnadsnämndens slutbesked fråntar dock inte byggherren från att ha det slutliga ansvaret för att anläggningen uppfyller kraven.

(28)

Skillnad i hantering mellan

byggnadsnämnd och miljönämnd

Även om kraven enligt miljö- och plan- och bygglagstiftningen kan anses ha en naturlig övergång på tomten är tyngdpunkten olika i tillämpningen av reglerna utifrån dessa lagstiftningar.

Prövningen enligt miljölagstiftningen syftar till att

avloppsvattnet ska renas eller tas om hand

Prövningen enligt miljölagstiftningen syftar till att avloppsvattnet ska re-nas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.

Vid prövning enligt miljölagstiftningen ska miljönämnden göra en pröv-ning av ansökan om tillstånd och godkänna att kraven är uppfyllda enligt miljölagstiftningen innan verksamhetsutövaren får påbörja arbetena med avloppsanläggningen.

Bedömning enligt PBF och BBR syftar till att

minimera risken för användarnas eller grannarnas

hygien och hälsa

Bedömningen enligt plan- och bygglagstiftningen av avloppsanlägg-ningar har i viss mån ett annat syfte än prövningen enligt miljölagstift-ningen. Enligt 3 kap 9 § PBF handlar det främst om att det inte ska uppstå en "oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa", vilket inte i första hand omfattar miljöskador i stort.

Bedömningen kan, lite förenklat, sägas ta sikte på hur avloppsinstallat-ioner ska vara utformade för att transportera avloppsvattnet i byggnaden och från byggnaden till en allmän va-anläggning eller till en enskild av-loppsanläggning där avloppsvattnet sedan ska renas. I dessa delar är det framförallt BBR som har bestämmelser som anger lämpligt material och lämplig utformning för de ledningar som ska föra bort avloppsvattnet. Bedömningen har inte, som prövningen enligt miljölagstiftningen, fokus på hur avloppsvattnet ska renas.

Tyngdpunkten ligger på prövningen enligt

miljölagstiftningen

Prövningen enligt miljölagstiftningen kan jämföras med byggnads-nämndens prövning i ett bygglov där byggnadsnämnden ska godkänna att

(29)

de krav som gäller vid bygglovsprövningen är uppfyllda innan hand-läggningen fortsätter inför ett startbesked och innan byggnadsarbetena får påbörjas.

Eftersom byggnadsnämnden bara behöver göra en bedömning i ett an-mälningsärende enligt PBF och inte en full prövning likt ett tillstånd en-ligt miljölagstiftningen ligger tyngdpunkten på miljönämndens prövning.

Kraven enligt miljölagstiftningen är även mer omfattande avseende av-loppsanläggningens påverkan på miljön i förhållande till kraven enligt PBF och BBR, som fokuserar främst på hur installationerna i byggnaden och inom tomten påverkar användarnas och grannarnas hygien och hälsa.

Miljönämnden har därför ett större ansvar än byggnadsnämnden för att en avloppsanläggning ska få en tillfredställande placering och utformning så att den inte medverkar till olägenhet för miljön men även så att den inte medverkar till en väsentligt ökad risk för smitta eller lukt där människor kan exponeras, exempelvis genom föreorening av dricksvatten, grundvat-ten eller badvatgrundvat-ten.

EU:s byggproduktförordning

Det bör noteras att kommunerna är skyldiga att respektera vad som gäller enligt förordning (EU) nr 305/201137 om villkor för saluföring av bygg-produkter. Denna EU-förordning måste följas oavsett i vilket regelverk som prövningen av inrättande av en mindre (enskild) avloppsanläggning sker. Det vill säga oavsett om en prövning sker enligt miljölagstiftningen eller plan- och bygglagstiftningen. 38

37

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02011R0305-20140616&qid=1423837026747&from=SV

38

Boverket och Havs- och vattenmyndigheten tog i oktober 2015 fram gemensam in-formation om prövningen av små avlopp. Se:

http://www.boverket.se/contentassets/ddf23664102f4ed990a034816d0bd51a/brev-boverket-hav-och-vatten.pdf. Hämtad 2015-11-10

(30)

Förslag att undanta enskilda

avloppsanläggningar inom tomt från

anmälningsplikt enligt PBF

Förslaget syftar till att ta bort ”dubbelprövning”

En sökande som ska installera eller ändra en avloppsanläggning inom en tomt får idag sin anläggning hanterad enligt två olika regelsystem. Dels ska en anmälan enligt plan- och byggförordningen (PBF) göras, dels ska en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) upprättas. I den kommunala verk-samheten ska två olika ärenden administrativt hanteras och handläggas.

Omfattning av ”dubbelprövning”

Det förekommer en hantering enligt både miljö- och plan- och bygglag-stiftningen i följande fall39:

• att installera en avloppsanläggning till vilken en eller flera vattentoa-letter ska anslutas om anläggningen ligger inom tomt (tillstånd 13 § FMH, anmälan 6 kap. 5 § PBF)

• att väsentligt ändra en avloppsanläggning till vilken en eller flera vat-tentoaletter är anslutna om anläggningen ligger inom tomt (anmälan 13 § FMH, anmälan 6 kap. 5 § PBF)

• att installera en vattentoalett och koppla på den på en befintlig av-loppsanläggning (tillstånd 13 § FMH, anmälan 6 kap. 5 § PBF)

• att väsentligt ändra en vattentoalett som innebär väsentligt ändrad be-lastning på befintlig avloppsanläggning (anmälan 13 § FMH, anmälan 6 kap. 5 § PBF)

• att installera en avloppsanläggning till vilken anordning för BDT-vatten eller annat (som inte är från vattentoalett) ska anslutas om anläggningen ligger inom tomt (anmälan 13 § FMH, anmälan 6 kap. 5 § PBF)

• att väsentligt ändra en avloppsanläggning till vilken anordning för BDT-vatten eller annat (som inte är från vattentoalett) är ansluten om anläggningen ligger inom tomt (anmälan 13 § FMH, anmälan 6 kap. 5 § PBF)

39

Obs! Detta är inte en uttömmande lista. Det kan finnas fler exempel än som anges här då det är fråga om ”dubbelprövning”.

(31)

Av detta följer att följande åtgärder inte omfattas av ”dubbelprövning”:

• att installera eller väsentlig ändra en avloppsanläggning som enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning, ex-empelvis servisledning till förbindelsepunkt (enbart anmälan enligt 6 kap. 5 § PBF)

• att installera eller väsentligt ändra avloppsanläggningar utanför tomt – oavsett om vattentoalett ska anslutas eller inte (enbart prövning enligt 13 eller 14 §§ FMH)

• att väsentlig ändra vattentoalett i byggnad om ändringen inte påverkar belastningen på avloppsanläggningen utanför byggnaden (enbart an-mälan enligt 6 kap. 5 PBF)

• att installera eller väsentligt ändra en anläggning för dag- eller drän-vatten om avvattningen görs för en viss fastighet eller vissa fastighet-ers räkning, eller om fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område (varken prövning enligt FMH eller anmälan enligt PBF).

Förslaget i korthet

Boverket och Havs- och vattenmyndigheten föreslår ett undantag från anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § PBF för installation eller väsentlig ändring av enskild avloppsanläggning inom tomt – om anläggningen inte enbart är till för att föra avloppsvattnet till en allmän va-anläggning. För-slaget innebär en förenkling för enskilda i och med att de slipper anmäla anläggningen till byggnadsnämnden.

Vi föreslår att undantaget träffar alla som ska uppföra en enskild avlopps-anläggning inom tomt och inte enbart för en- och tvåbostadshus som det var före 1995.

Genom vårt förslag till undantag inom tomt för enskilda avloppsanlägg-ningar kommer alla enskilda avloppsanläggavloppsanlägg-ningar40 att behandlas lika, oavsett om de placeras inom eller utanför tomtgräns.

Vi föreslår att anmälningsplikten är kvar för en installation eller en väsentlig ändring av en anläggning inom tomt som enbart är till för att föra avloppsvatten till en allmän va-anläggning (med detta avses en så kallad va-installation enligt LAV).

40

Anläggning som inte enbart är avsedda att föra avloppsvattnet till en allmän va-anläggning

(32)

Vi föreslår att anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF är kvar för en installation eller en väsentlig ändring av en avloppsanlägg-ning i en byggnad.

Figur 1. Illustration ansvarsområdena för plan- och byggstiftningen respektive mil-jölagstiftningen när det gäller avloppsanläggningar om förslaget till ändring i PBF genomförs. Miljölagstiftningens ansvarsområde är det som är inringat i grönt: att föra avloppsvatten till mindre avloppsanläggning, det vill säga A i figuren. Miljö-nämnden provar inte ledningar och anordningar inne i byggnaden. 41 Nämnden provar dock ledningen från huset till den enskilda avloppsanläggningen om det finns en drickvattenbrunn i närheten. Det finns då skyddsavstånd att hålla sig till och man villkorar också ibland att ledningen ska vara täthetsprovad. PBL:s an-svarsområde blir det som är inringat med blått: installationerna i byggnaden samt anslutning till allmän va-anläggning, B i figuren.

Beskrivning av förslaget

Undantaget träffar alla som installerar eller väsentligt ändrar enskilda avloppsanläggningar inom tomt

Med vårt förslag till undantag från anmälningsplikten för enskilda avloppsanläggningar inom tomt undantar vi avloppsanläggningar som uppförs av alla typer av byggherrar inklusive en- och tvåbostadshusägare som troligtvis är de som kommer att ha störst nytta av undantaget.

41

Om en avloppsanläggning, exempelvis minireningsverk, skulle placeras i en byggnad prövas själva minireningsverket enligt såväl miljö- som plan- och bygglagstiftningen me-dan övriga delar av avloppsinstallationen i byggnaden enbart prövas enligt plan- och bygglagstiftningen.

(33)

Det traditionella sättet enligt PBL hade varit att undanta anläggningar för en- eller tvåbostadshus. Detta var också fallet för egna avloppsanlägg-ningar före 1995.

Enligt ÄPBL (fram till ändring 1995) gällde att det inte krävdes bygglov att installera eller väsentligt ändra anordningar för avlopp för en- och två-bostadshus som skulle vara anslutet till en egen anläggning. För en- och tvåbostadshus utanför samlad bebyggelse så gällde ingen lovplikt över-huvudtaget för va-anordningar42.

Vi har valt att föreslå en ändring som omfattar alla som installerar eller väsentligt ändrar en enskild avloppsanläggning inom tomt. Undantaget gäller inte anläggningar som enbart ska föra avloppsvattnet till en allmän va-anläggning.

Förslaget träffar stora som små anläggningar

Eftersom vi undantar enskilda avloppsanläggningar inom tomt för alla typer av byggherrar och för alla typer av tomter omfattas ningar av varierande storlek och omfattning. Det kan vara avloppsanlägg-ningar till industrier, större handelsbyggnader, kontorsbyggnader med mera som kan ha stora tomter med potential för större enskilda anlägg-ningar, där en anslutning till allmän va-anläggning eventuellt inte sker.

Bedömningen enligt plan- och bygglagstiftningen har ett syfte att säker-ställa att installationer får en rätt utformning så att en säker transport av avloppsvattnet från byggnaderna kan ske inom tomt till den del av av-loppsanläggningen där avloppsvattnet ska renas. Med vårt förslag till un-dantag kommer denna bedömning enligt plan- och bygglagstiftningen att försvinna inom tomt.

Vi menar dock att kraven enligt BBR i första hand syftar till att reglera VA-installationer och enskilda avloppsanläggningar, inte större gemen-samhetsanläggningar eller reningsverk. Kraven fokuserar också i första hand på de små delarna av en anläggning, som exempelvis dess ledningar i en byggnad och inom en tomt, men däremot inte på de större delarna av en anläggning, exempelvis de delar som ska rena det avloppsvatten som transporteras från byggnaden och som sedan tas emot av en recipient (vilket kan ske i form av en större gemensamhetsanläggning eller allmänt reningsverk). Vi menar därmed att det inte blir någon större skillnad uti-från kraven enligt BBR om anläggningen är liten eller stor, eftersom kra-ven i första hand fokuserar på dess ingående delar, inte dess helhet.

42

Bostadsutskottet (1987). Bostadsutskottets betänkande 1987/88:14 om plan- och

(34)

Vad som däremot kan skilja en större anläggning mot en mindre är den omgivningspåverkan som en större gemensam anläggning sammantaget kan medföra. Denna påverkan hanteras dock inte i första hand genom plan- och bygglagstiftningen utan genom den tillståndsprövning som sker enligt FMH eller MPF. Här sker en olägenhetsbedömning kopplad till miljö och hälsoskydd. Vi menar därför att dessa större gemensamhetsan-läggningar som kan vara placerade inom tomter kommer att hanteras väl inom miljölagstiftningen. Bedömningen är därför att ett undantag från anmälningsplikt inom tomt enligt PBF inte kommer att få avsevärt stora negativa konsekvenser för omgivningen, oavsett om anläggningen är mindre eller relativt stor.

Genom förslaget behandlas enskilda avloppsanläggningar inom och utom tomt lika

Utanför tomt finns det idag inget krav på anmälan enligt PBF. Där ham-nar vanligtvis de större varianterna av små avloppsanläggningar som tjä-nar fler än en fastighets behov. Det finns givetvis undantag men det är väldigt ovanligt att till exempel hyreshus har större avloppsanläggningar inom den egna tomten. Med förslaget behandlas därför alla enskilda av-loppsanläggningar - inom som utom tomt - lika.

Tekniska egenskapskrav ska uppfyllas även om åtgärden inte är anmälningspliktig

Vårt förslag är att undanta anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § PBF för enskilda anläggningar inom tomt, men inte de krav som gäller enligt plan- och bygglagstiftningen. Kraven kommer däremot inte att hanteras av byggnadsnämnden i förväg när anmälningsplikten tas bort, utan i efterhand vid en tillsyn av byggnadsverket.

Vid en tillsyn är det däremot möjligt att sätta ned kraven när avloppsan-läggningen inte längre kräver bygglov eller anmälan, utifrån det som stadgas enligt 8 kapitlet 8 § PBL:

I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335).

Detta innebär att kraven kan bli lägre för en enskild avloppsanläggning när byggnadsnämnden utövar tillsyn mot anläggningen utifrån det som stadgas enligt plan- och bygglagstiftningen. Kraven är dock inte så omfat-tande och är relativt grundläggande för att anläggningen ska fungera på

(35)

ett tillfredställande sätt och inte innebära någon fara för användarnas eller grannaras hygien eller hälsa. Kraven kommer därför inte kunna sättas ner i någon avsevärd grad.

Detta bekräftas också till viss del av de ändringsregler som gäller för byggnader enligt BBR avsnitt 6:962 ”Avloppsvatten” där det anges att ”om ett helt eller delvis nytt system installeras ska detta dimensioneras och utföras så att motsvarande kravnivå som i avsnitt 6:64 uppfylls. Rör som inte längre används ska demonteras eller proppas (BFS 2011:26)”.

Kraven kommer därför i stor utsträckning att bli uppfyllda fullt ut vid ändring likväl som när åtgärden inte längre kräver bygglov eller anmälan.

Genom förslaget tas en anmälningsplikt bort som sällan används

Utifrån de indikationer som vi har fått anmäls sällan en installation eller väsentlig ändring av en avloppsanläggning inom en tomt till byggnads-nämnden. Det kan finnas flera anledningar till att detta inte sker. En an-ledning kan vara att byggherrarna inte känner till att en anmälan krävs. En annan anledning kan vara att det är mer naturligt för byggherrarna att först vända sig till miljönämnden för att söka ett tillstånd enligt FMH.

Det kan finnas flera olika sätt att lösa denna problematik. Ett sätt kan vara att utöka utbildningsinsatserna till kommunens olika nämnder som hant-erar dessa frågor och till de byggherrar som berörs, för att upplysa om den anmälningsplikt som råder för avloppsanläggningar. Ett annat sätt kan vara att föreslå att anmälningsplikt inte längre ska krävas.

Vi menar att eftersom de flesta söker sig direkt till miljönämnden för att söka tillstånd för en avloppsanläggning inom tomt, är det miljönämnden som i första hand ska hantera dessa anläggningar. Eftersom vi också har ett uppdrag som går ut på att identifiera och ta bort onödig ”dubbelpröv-ning” föreslår vi att enskilda avloppsanläggningar inom tomt undantas från anmälningsplikten enligt PBF. Därmed blir det miljönämnden som i första hand hanterar dessa frågor.

Ingen ändring av anmälningsplikten i övrigt

Undantaget gäller inom tomt, inte i en byggnad

Vi föreslår undantag från anmälningsplikten för enskilda avloppsanlägg-ningar inom tomt. Detta undantag träffar inte avloppsanläggavloppsanlägg-ningar som installeras eller väsentligt ändras i byggnader.

Figure

Figur 1. Illustration ansvarsområdena för plan- och byggstiftningen respektive mil- mil-jölagstiftningen när det gäller avloppsanläggningar om förslaget till ändring i PBF  genomförs

References

Related documents

Om det krävs för att minimera risk för förorening och eller smittspridning, till exempel vid korta avstånd till brunnar, kan anläggningen göras helt tät.. Ett krav vad

merkostnader som en sådan temporär avreglering skulle leda till för såväl tillsynsmyndigheter som verksamhetsutövare. Enligt förvaltningens uppfattning finns det två alternativ

Lämnar ni (arbetsgivaren) inte besked senast den…….kommer en förfrågan att lämnas till Arbetsmiljöverket med begäran om föreläggande eller förbud enligt 7 kap 7

Lämnar ni (arbetsgivaren) inte besked snarast kommer en förfrågan att lämnas till Arbetsmiljöverket med begäran om föreläggande eller förbud enligt 7 § 7 kapitlet

Lämnar ni (arbetsgivaren) inte besked snarast kommer en förfrågan att lämnas till Arbetsmiljöverket med begäran om föreläggande eller förbud enligt 7 § 7 kapitlet

Lämnar ni (arbetsgivaren) inte besked senast den…….kommer en förfrågan att lämnas till Arbetsmiljöverket med begäran om föreläggande eller förbud enligt 7 kap 7

Lämnar ni (arbetsgivaren) inte besked snarast kommer en förfrågan att lämnas till Arbetsmiljöverket med begäran om föreläggande eller förbud enligt 7 § 7 kapitlet

Föreskriften skiljer sig från avsnitt 3:226 Bostäder med gemensamma ut- rymmen som avser bostäder oavsett antal och antal personer de är av- sedda för (storlek), och som innebär