Läkemedelshantering Föreläsning student Canvas.pdf: OM6540 V20 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi

Läkemedelshantering

Beredningsformer & administreringssätt

Generika

Carina Tukukino VT 20 carina.tukukino@vgregion.se

Läkemedlens

roll

Läkemedelsbehandling

är den vanligaste

medicinska åtgärden

Det är också den

vanligaste orsaken till

patientskador

Vad menas med läkemedelshantering?

Ordination Förvaring Rekvisition & kontroll Iordning-ställande Administrer-ing HSLF-FS 2017:37

Förvaring

•Särskilt förråd

endast läkemedel och närstående varor •Oåtkomliga för obehöriga

•Överskådligt ordnat

•Läkemedelsansvarig rtg-ssk ansvarig för skötsel av läkemedelsförrådet (ibland farmaceut)

RTGSSK

Hållbarhet-kassering

•Förvara alltid i

originalförpackning •Datum anges på varje

förpackning •Kassation: Lämnas till

apotek för förstöring av miljö- och säkerhetsskäl.

Det här fototav Okänd författare licensieras enligt CC BY-NC-ND

Beroendeframkallande läkemedel/Kontroll Klassificeras I-V av Läkemedelsverket

II-IV klassas som läkemedel

Tillförsel och uttag för specifik patient ska dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Kontrollräknas

Kassation av narkotikaklassade läkemedel skall journalföras, dubbelsigneras och avidentifieras

• Anamnes • Ordination • Information • Iordningställande- överlämnande • Dokumentation • Uppföljning

Läkemedelshantering-Läkarens ansvar

Läkarens ansvar

Läkemedelshantering- RTG-SSK ansvar

Iordningställande

av ordinerade

doser

Överlämnande

och/eller

administrering

av lkm till patient

Dokumentation

Rekvisition och

kontroll av

läkemedel

Förvaring av

läkemedel

Ordinationen ska innehålla

• Läkemedlets namn • Beredningsform • Styrka • Administrationssätt • Dos i mängd/volym • Tid för administrering • Dosering • Namn & personnummer

• Ordinationsorsak • Vem som ordinerat

läkemedlet

• Tidpunkt för ordination

Ordinationshandlingen är en del av patientens journal

Olika typer av ordination

-Skriftlig/elektronisk ordination -Muntlig/telefon ordination -Ordination enligt generella direktiv Alla ordinationer skall vara tydiga!

Tveka inte att påpeka om oklarheter föreligger

Läkare ansvar

Ordinationer

enligt

generella

direktiv

Ordination av läkemedel som gäller för patienterna på en viss enhet under en viss tid, vid vissa angivna tillstånd. Läkemedelsnamn eller aktiv substans, indikationer och kontraindikationer

Läkemedelsform och styrka Dosering, maxdos, administreringssätt

Antalet tillfällen som läkemedlet får ges utan att en läkare kontaktas.

Rtg-ssk gör behovsbedömning Dokumenterar!

RTG -SSK farmakologiska omvårdnadsansvar gällande läkemedelsbehandling

1. Känna till indikationen för behandlingen 2. KONTROLLERA ÖVERKÄNSLIGHET 3. Kunna värdera om dosen är rimlig*

4. Bedöma och följa upp effekt /ev. biverkning, rapporteras till behandlande läkare.

5. Kunna informera patient om lkm och behärska metoder för undervisning av patienten, så att denne är motiverad till och intar lkm på rätt sätt

6. Känna igen symtom på läkemedelsreaktioner och kunna agera adekvat.

Rimlighetsbedömning*

• Dosrekommendationer i FASS (alternativt lokala skriftliga rekommendationer) • Patientens diagnos(er)

• Patientens aktuella tillstånd och relevanta mätvärden.

Paracetamol 10 mg/ml – risk för överdosering •1500mg istället för 150mg…

•Läkaren ordinerade 150 mg, ssk gav 150 ml.

Användbara förkortningar

t

tablett

kaps kapsel p.o peroralt (per os) inj injektion: iv, im, sc inf infusion p.r per rectum Inh inhalation vb vid behov 0= utsatt X= uppehåll x3 lkm fördelat 3 gånger under dagen/dygnet RTG-SSK ansvar

Iordningställa läkemedel

Enligt signerad ordination

•Uppdela/uppmäta tabletter, flytande läkemedel, injektionsvätska, inhalation, oral mixtur

•Upplösa av torrsubstans

•Tillsätta av infusionskoncentrat/Läkemedel till infusionsvätska •Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra medicinsk gas •Den som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten.

Administrera/Överlämna

•Kontroll mot ordination •Identitetskontroll •Information till patienten •Administrera/överlämna •Uppföljning av läkemedelsbehandling •Dokumentation

Beredningsformer

Mest använda

•Tabletter

•Krämer

•Inhalationer

•Flertalet läkemedelsubstanser

finns i olika beredningsformer

•Verka lokalt eller systemiskt?

•Hur snabb effekt som är

nödvändig?

•Praktiskt möjligt för patienten?

•Läkemedlets kinetik

Val av beredningsform

Beredningsformer-olika tabletter

Tabletter/kapslar Enterotabletter

Depottabletter

•Likvärdig kinetik. •T-max 1-2 timmar. •Tablett kan oftast delas eller krossas

•Löses upp i tarmen. •Kan verka retande eller förlora sin effekt vid kontakt med magsyra. •Ska ej krossas

• Släpper ut lkm i tarmen under lång tid • Effekt upp mot 24 h • Ska ej krossas

Orala beredningsformer forts…

Resoribletter adm: under tungan

Buckal tablett adm.under överläppen

Spray Adm:under tungan

•Snabbt upptag till systemkretsloppet utan att passera levern

•Undvika saltsyran i

magsäcken

Övriga perorala beredningsformer

Brustablett

OBS! vid restriktion av Na- intag

Pulver till Oral lösning ex Picoprep vid tarmrengöring Mixtur= blandning m socker (ofta barn)

•Intrathekalt (spinal) – i ryggmärgens subarachnoidalrum • •Epiduralt – i ryggmärgens epiduralrum •Intraarteriellt – i artär •Intrakardiellt – i hjärtat •Intraartikulärt – i ledvätska •Intrapleuralt – i lungsäcken •Intraperitonealt – innanför bukhinnan •Inhalation (systemisk verkan)

Övrig parenteral administrering exempel

LÄKARE ADMINISTRERAR

Övning ordination

•

Inj Betapred 4mg/ml

•

1ml x 3 iv. i tre dagar

•

Tabl Panodil 500mg

•

2 st po. vb, max 6 st/dygn

Enterala beredningsformer

Suppositorier (stolpiller) Klysma Rektal administrering

Beredningsform för inhalation:

Inhalationspulver

ej till barn < 5 år Inhalationsvätska

Exempel beredningsformer med lokal effekt

• Inhalation (lokal/systemisk) • Salva, kräm, gel

• Plåster (lokal/systemisk) • Vaginalt/intrauterint • Ögon-öron salva/droppar

Applicering av läkemedel på den plats där de skall verka.

Parenterala beredningsformer (para- bredvid, enteron – tarm)

Injektionsvätskor Infusionsvätskor

Parenteral administering - injektioner som

_{utförs av RTG-SSK}

Beredningsform: injektionsvätska

Kan administreras:

•Intravenöst – i en ven (i.v) •Intramuskulärt – i muskel (i.m) •Subkutant – i underhuden (s.c)

Intravenös injektion (iv)

Vanlig vid akuta tillstånd

• Injiceras direkt i perifer eller central ven via perifer venkateter (PVK), central venkateter (CVK), subkutan venport

• Ingen hänsyn till upptag behövs

• Se anvisning tillförseltakt I FASS (generellt 1ml/min) • Mycket snabb effekt

•Biverkningar kan komma mycket snabbt!

Observera

• Ha kunskaper om lkm effekt och biverkningar • Var observant på ffa allvarliga cirkulationsrelaterade

biverkningar som hypotoni arytmier, överkänslighetsreaktioner klåda utslag anafylaxi • Gastrointestinala biverkningar är vanliga symtom • Om en patient blir påverkad avbryt injektionen

direkt,säkerställ vitala funktioner som andning och cirkulation kontakta läkare

TÄNK RÖNTGENKONTRAST

LKM

Text i FASS för

johexol

Det är lämpligt att alltid använda en kvarliggande infartskanyl eller kateter för snabb intravenös åtkomst under

hela röntgenundersökningen. Vid överhängande risk för chock måsteadministreringen av

kontrastmedlet omedelbart avbrytasoch, vid behov, påbörjas specifik intravenös behandling. En handlingsplan med nödvändiga läkemedel, utrustning och medicinskt erfaren och kompetent personal bör finnas tillgänglig för omedelbar behandling om en allvarlig reaktion

skulle inträffa.

Intramuskulär injektion (im)

• Injiceras i muskel

• Maximal läkemedelsvolym styrs av muskelns storlek, patientens ålder, allmäntillstånd • Snabbare absorption än sc pga

blodcirkulation

• Vävnadsretande lkm tolereras bättre än vid sc • Mindre smärtkänslig än sc pga. färre

smärtkänsliga nerverändar 6

Kontraindicerat vid antikoagulantia behandling

Subkutan injektion (sc)

•Ges i fettvävnad

•Långsam absorption pga. få blodkärl •Liten risk för blödning eller nervskador •Känslig för vävnadsretande substanser •Max volym ca 2ml (vuxna)

Intravenösa infusioner -flytande lösningar > 50 ml

Kontinuerlig tillförsel av en vätska (näringslösning eller läkemedel)

•Ersätta vätske, elektrolyt och/eller nutritionsbehov: • ex vid hypovolemi, fastande patient • TPN-total parenteral nutrition •Läkemedlets egenskaper ges över längre tid •Kontinuerlig observation av

•Patient hälsostatus •Flöde- dropptakt •Infart

Infusioner-indikationer

Infusioner forts

• Har patienten en fungerande venväg?

• Kräver läkemedlet någon form av skyddsåtgärder? • Rekommenderad infusionstid?

• Speciella risker relaterad till lkm? • Olika infusionslösaningar via samma infart?

Tillsatser till

infusionvätska-Elektrolyt-koncentrat

•Natriumklorid -spädas

•Kalium-spädas dödligt om det ges outspätt

•Magnesium-spädas •Kalcium-outspädd (iv inj) •Fosfat-spädas

Föreslå lämpliga beredningsform och administreringssätt

•Patient som samband med läkemedelstillförsel utvecklar anafylaktiska symptom …

•Patient med akut gallstensanfall …..

•Patient ska genomgå tarmrengöring inför röntgenundersökning..

Patientcentrerad läkemedelsbehandling

• En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården

ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten.

• För att förstå läkemedel och vård måste man ha kunskap om båda samt kunna hantera detta utifrån varje unik patient

Generika – Utbytbara läkemedel

Kunskapsmål

• Förstå vad utbytbarhet innebär • Veta vilken myndighet som beslutar • Kriterier för utbytbarhet

• Veta var du hittar information om utbytbarhet

Generika

1) Patentet har gått ut för originalpreparatet

2) Preparat med samma aktiva substans som originalpreparatet kan tillverkas av andra företag

Generikapreparat har ej samma preparatnamn som originalpreparatet

• Original: Forlax (aktiv substans makrogol) • Generika: Omnilax (aktiv substans makrogol)

(generikapreparat använder ofta substansen som förstanamn och läkemedelsföretag som efternamn)

Lagar

•Läkemedelslagen SFS 2015:315 •- Styr bl.a utbytbarhet av läkemedel •Lagen om läkemedelsförmåner •- Gäller recept

•Slutenvård

•-Utbyte kan styras av landstingen • 2017:37 byte inom slutenvården

Det här fototav Okänd författare licensieras enligt CC BY-SA

Vad gäller på sjukhus?

HSLF-FS 2017:37

• Verksamhetschefen ska ansvara för att det fastställs vilka läkemedel som får bytas ut mot likvärdiga läkemedel vid iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel.

• Läkemedel som får bytas ut

• ”Om aktiv substans har angivits i ordinationen eller om läkemedlet har byts ut mot ett likvärdigt läkemedel, ska även namnet på det läkemedel som har iordningställts och administrerats eller överlämnats dokumenteras”.

Läkemedelsverket beslutar vilka läkemedel som är utbytbara

Kriterier för utbytbarhet samma aktiva substans(er) (olika salter kan accepteras)

1

samma mängd aktiva substans(er)

2

bedömts ha likvärdig effekt

3

Exempel på hinder för utbytbarhet

Skillnader i hanterbarhet Skillnader i uppbyggnad och upplösning Väsentlig skillnad i indikation Olika smak (gäller

beredningar som riktar sig till barn)

Skillnader i hjälpämnen och tillverkningsprocess kan påverka absorptionstid och biotillgänglighet

När de aktiva substanserna väl nått blodbanan verkar den på samma sätt oavsett vilken formulering den administrerats som.

För två läkemedel som har uppvisat likvärdig koncentration av den aktiva substansen i blodet över tid (AUC), kan man dra slutsatsen att de har likvärdig effekt (bioekvivalens) och säkerhet.

(Källa TLV, Läkemedelsverket)

Är likvärdiga läkemedel lika effektiva?

(Källa TLV, Läkemedelsverket)

Varför byta?

•Om vi idag betalade samma pris som gällde när läkemedlen hade patentskydd och inte utsattes för generisk konkurrens, skulle kostnaden vara 8 miljarder kronor högre per år

I sjukvårdskostnader:

2 miljarder: drift av 68 vårdcentraler 2 miljarder: all barnhälsovård

Var hittar jag information om preparaten är

utbytbara?

•FASS.se

•Melior (sjukhusens läkemedelsmodul och journalsystem)

(baseras på Läkemedelsverkets utbytbarhetslista)

Användbara läkemedelssidor

•FASS

•JanusInfo •Läkemedelsverket

•Vårdgivarwebben Västra Götaland

• Substans/preparatnamn • ATC-register • Indikation • Dosering/administrering • Famakokinetik • Farmakodynamik • Biverkningar • Interaktion mellan läkemedel • Utbytbara läkemedel • Överdosering av läkemedel • Läkemedel i samband

med graviditet och amning • Narkotikaklassning

LIF-de forskande läkemedelsbolagen

www.fass.se