• No results found

Mannen är norm i EU

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mannen är norm i EU"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AGNETA STARK

Mannen är n o r m i EU

Kvinnor är avvikande och ska övertygas om att fullgöra

samhällsuppgifter som varierar med tid, land, befolkningssammansättning

och konjunktur. Mannen är den osy nliga, oföränderliga och odisku terade normen.

Denna outtalade uppfattning genomsyrar skrifter om Sveriges förhållande

till EU, liksom många analyser inom EU och andra

internationella organisationer.

Det är lätt att konstatera att m a n n e n är d e n

osynliga, konkreta och ständigt närvarande n o r m e n för människan i arbetslivet och i sam-hällslivet i stort, både i Sverige, inom EU som organisation och i EU:s medlemsstater. I inter-nationellt e r k ä n d ekonomisk forskning "klaras" o m och o m igen varför kvinnor för-värvsarbetar eller inte förför-värvsarbetar. Mot-svarande forskning o m m ä n s skäl att förvärvs-arbeta existerar inte. Kvinnors skäl att för-värvsarbeta heltid eller deltid diskuteras i internationella publikationer m e d a n motsva-r a n d e betydligt m e motsva-r u n d a n s k y m d a debatt om mäns arbetstider förs utan att deras kön nämns. Män är "generella arbetstagare". Kvinnor är "de andra".

Ett e x e m p e l som visar på m a n s n o r m e n s självklarhet återfinns i OECD Employment

Outlook fuly 1992, där en tabell uppges

illus-trera förvärvsfrekvensen för arbetstagare 55 år och äldre.- I en fotnot till tabellen anges att siffrorna för Norge gäller m ä n 60 år och äldre. J a g har hittills aldrig f u n n i t en tabell i d e n n a typ av skrift där data som endast gäller kvinnor fått representera "arbetstagare", underförstått kvinnor och män. Saknas data för m ä n så note-ras detta i tabeller som att "uppgifter saknas". I nordisk lagstiftning som rör jämställdhet, familjefrågor eller ekonomiska frågor bemö-dar sig lagstiftaren sedan några årtionden o m ett könsneutralt språk, vilket i sig inte behöver betyda en könsneutral lagreglering. Vid jäm-förelse m e d a n d r a länder och m e d EU är det påfallande att jämställdhetsfrågor i lagstift-ning och i a n d r a formella s a m m a n h a n g ofta kallas kvinnofrågor.

EU har i p a r l a m e n t e t ett särskilt utskott för kvinnors rättigheter, the Committe on Wo-m e n ' s Rights, soWo-m sysslar Wo-m e d jäWo-mställdhet. Inriktningen på "kvinnofrågor" bidrar till att ytterligare förstärka synen att jämställdhet är något som inte rör m ä n , utan som kvinnor har att "lösa på egen hand".

I n o m EG-kommissionen har en a n n a n be-n ä m be-n i be-n g valts. Där fibe-nbe-ns sedabe-n 1976 ebe-n särskild e n h e t för jämställdhet, the Equal O p p o r -tunities Unit, m e d 16 handläggare och en bud-get på cirka 45 miljoner k r o n o r för 1993. Ut-gångspunkten för b e n ä m n i n g e n är "samma möjligheter" för m ä n och kvinnor. D e n n a be-n ä m be-n i be-n g är vabe-nlig på ebe-ngelska, m e be-n har kriti-serats av forskare, bland a n d r a Antonella

Picchio? H o n framhöll i ett inlägg vid d e n

internationella forskningskonferensen Out of

the Margin. Feminist Perspectives on Economic Theory, 2-5June 1993 att "samma möjligheter"

ovillkorligen måste kompletteras m e d "samma ansvar" för att beteckningen ska vara relevant för jämställdhet.

Det är viktigt att skilja mellan å e n a sidan EU, å d e n a n d r a sidan dess tolv medlemssta-ter. Arbetsfördelningen mellan dessa två par-ter är olika i olika frågor. J a g b e h a n d l a r här huvudsakligen organisationen EU. Mot d e n n a avgränsning kan invändas att viktigare delar av jämställdhetsarbete ligger på de enskilda

sta-terna än på EU. Emellertid är det enligt min u p p f a t t n i n g intressant att j ä m f ö r a h u r EU b e h a n d l a r jämställdhetsproblem j ä m f ö r t m e d a n d r a problem, exempelvis säkerställande av k o n k u r r e n s mellan företag i n o m d e n ö p p n a m a r k n a d e n .

(2)

Ingen påföljd för brott

mot jä mställdhetsregler

O m m a n endast ser till EU:s regelverk så kan vissa jämställdhetsfrågor förefalla ganska väl u p p m ä r k s a m m a d e och hyggligt väl reglerade. Det gäller exempelvis regleringen av likalön. Artikel 119 i EG:s grundlag, R o m f ö r d r a g e t från 1957, stadgar att kvinnor och m ä n ska ha lika lön för lika arbete. I det s k likalönsdirek-tivet f r å n 1975 (ett direktiv är b i n d a n d e för medlemsstaterna n ä r det gäller målet som ska nås, m e n varje stat får själv bestämma h u r det ska nås) fastställs också att lika lön ska utgå för likvärdigt arbete.

EU-domstolen har avgjort en hel del rätts-fall om likalön. Domstolen h a r fastställt att likalöneregeln i artikel 119 gäller direkt i med-lemsstaterna, och att därför en enskild person kan å b e r o p a EU-rätten i sin nationella dom-stol.4

Dock har forskning i m å n g a länder visat på att avståndet mellan regler och verklighet ofta är stort när det gäller jämställdhet. Den bästa jämställdhetslagen och "den bästa verklighe-ten" h ä n g e r inte alltid samman. Ett påpekan-de som gjorts bland a n n a t i en radiodiskussion i j a n u a r i 1994 av samhällsvetaren Gertrud

Aström är belysande: h o n framhåller att d e n

svenska jämställdhetslagen är jämförelsevis sent tillkommen. Detta har inte h i n d r a t att svenska förhållanden n ä r det gäller jämställd-het i praktiken varit bättre än i a n d r a länder som fått lagstiftning tidigare.

Ett exempel är att löneskillnaderna mellan kvinnor och m ä n är m i n d r e i Sverige än i EU:s medlemsstater, trots d e n tidigare och starkare likalöneregleringen inom EU.5

A r b e t s m a r k n a d e n s avtal, och parternas in-tresse för jämställdhet liksom parternas för-handlingsstyrka, förefaller vara ett väl så viktigt o m r å d e för d e n som vill förstå jämställdhets-förhållanden i arbetslivet.

Den h ö g a fackliga organisationsgraden i Sverige h a r förmodligen bidragit till att tyngd-p u n k t e n i regleringen av kvinnors och mäns arbetsförhållanden legat på kollektivavtal. I stora delar av Europa, m e d lägre facklig orga-nisationsgrad, m e r u p p d e l a d fackföreningsrö-relse och a n d r a vanor, har lagstiftning och

domstolar spelat mycket större roll. EU bygger vidare på, och förstärker snarast, d e n senare lag- och domstolsinriktade traditionen.

Formellt är regleringen av likalön i EG:s grundlag, liksom domstolsutslagen och de fem direktiven o m likabehandling, b i n d a n d e för medlemsstaterna. Det finns ingen formell skillnad mellan dessa b i n d a n d e regler och a n d r a b i n d a n d e EU-regler, exempelvis de bin-d a n bin-d e regler som ska säkerställa k o n k u r r e n s mellan företag på d e n inre m a r k n a d e n .

Reellt finns d ä r e m o t stora skillnader. Kon-kurrensreglerna innefattar böter för företag som bryter m o t dem. Särskilda tjänstemän i kommissionen har rätt att få tillträde till alla företags kontor i medlemsstaterna, m e d rätt att få ta del av alla d o k u m e n t och att ta kopi-or. Kommissionen kan som mest kräva böter pä tio p r o c e n t avföretagets årsomsättning (dvs företagets totala försäljning). Böter har i prak-tiken fastställts till betydande s u m m o r , som u t a n tvekan verkar avskräckande på det före-tag som överväger att exempelvis ingå otillåt-na överenskommelser m e d a n d r a företag o m s a m o r d n a d e pris- eller leveransvillkor. Avtal som bryter mot konkurrensreglerna är också automatiskt ogiltiga, vilket gör att företag som ingår sådana avtal löper stora juridiska och ekonomiska risker.

Inga sådana åtgärder har någonsin använts när det gäller jämställdhetsreglerna. Där nöjer sig EG:s beslutsfattare, liksom ofta medlems-staternas beslutsfattare, m e d p å p e k a n d e n utan påföljd. Det är till och m e d så att med-lemsstater utan ens ett p å p e k a n d e kan låta bli att följa b i n d a n d e direktiv. Ett exempel är det 1979 antagna direktivet o m att medlemssta-terna successivt skulle införa likabehandling av kvinnor och m ä n vad gäller socialförsäk-ringar. Detta skulle vara g e n o m f ö r t senast 1984, m e n exempelvis Tyskland har ä n n u tio år efter tidsfristens slut inte lytt d e n n a bin-d a n bin-d e regel.

Ofta används EU-regleringen av likalön m m som a r g u m e n t för att o m r å d e t skulle an-ses vara viktigt i n o m g e m e n s k a p e n . Karak-teristisk är f o r m u l e r i n g e n i Bilaga 6 till

EG-kon-sekvensutredningen, Samhällsekonomi: "...en ny

påminnelse om lika löner för kvinnor och m ä n för lika arbete h a r antagits av ministerrådet." 6

(3)

N ä r E G - m e d l e m m a r n a m e r ä n 30 år e f t e r e n b i n d a n d e regels tillkomst anses b e h ö v a "en ny p å m i n n e l s e " är d e t svårt att tolka det som att o m r å d e t i verkligheten skulle vara prioriterat.

Jämställdhet en kvinnofråga

i svensk konsekvensutredning

Ett intressant o m r å d e att s t u d e r a som r ö r skär-n i skär-n g s p u skär-n k t e skär-n m e l l a skär-n Sverige och EU, är d e svenska s k E G - k o n s e k v e n s u t r e d n i n g a r n a . Val-d a perspektiv och sätten att välja och presen-tera i n f o r m a t i o n kan ge insikter i h u r dessa u t r e d n i n g a r b e t r a k t a r svenska t r a d i t i o n e r f ö r r e g l e r i n g av j ä m s t ä l l d h e t s f r å g o r , verkliga för-h å l l a n d e n i familje- ocför-h arbetsliv, kvinnors o c för-h m ä n s ställning i politiken i Sverige etc.

J a g väljer h ä r e n d a s t e n skrift: bilaga 6 "Sveriges offentliga sektor i e u r o p e i s k kon-k u r r e n s - kon-konsekon-kvenser av EES-avtalet och m e d l e m s k a p i E G / E U " (1993). J a g väljer den-n a skrift j u s t för att d e den-n iden-nte specifikt aden-nges b e h a n d l a kvinnor eller j ä m s t ä l l d h e t , och f ö r att d e n b e h a n d l a r offentlig sektor, ett o m r å d e som klart b e r ö r kvinnor och m ä n på olika sätt. Man kan alltså vänta att könsperspektivet är m i n d r e m e d v e t e t h ä r än i d e analyser som b e h a n d l a r p r o b l e m som direkt klassificerats som j ä m s t ä l l d h e t s p r o b l e m , m e n att ä n d å jäm-s t ä l l d h e t jäm-s p r o b l e m u p p m ä r k jäm-s a m m a jäm-s .

En f r a m t r ä d a n d e e g e n s k a p hos r a p p o r t e n är att d e två f ö r f a t t a r n a h a r u t o m o r d e n t l i g t o m f a t t a n d e a m b i t i o n e r . H ä r f ö r e k o m m e r e n otrolig m ä n g d olikartade företeelser, vilka för-f a t t a r n a beskriver o c h sedan för-f ö r s ö k e r b e d ö m a e f t e r deras påverkan på offentlig e k o n o m i o c h s a m h ä l l s e k o n o m i . Ett axplock: omorganisa-tion av polisen, b e h o v av m e r språkundervis-n i språkundervis-n g ,8 eventuella f r a n s k a förskolor i Sverige,9 ö k a d a l k o h o l k o n s u m t i o n s inverkan p å våld m o t kvinnor o c h b a r n 1 0 (där kvinnomisshan-del o c h b a r n m i s s h a n d e l e g e n d o m l i g t n o g kal-las "indikationer p å familjevåld". En vanlig u p p f a t t n i n g är a n n a r s att familjevåld just inne-b ä r sådan misshandel!), h u s l ä k a r r e f o r m e n s inverkan p å läkarnas b e n ä g e n h e t att flytta u t o m l a n d s1 1 o c h d ö d l i g h e t e n i alkoholrelate-r a d e sjukdomaalkoholrelate-r.1^

Vissa p å s t å e n d e n i r a p p o r t e n kan k n a p p a s t beläggas. Exempelvis påstår f ö r f a t t a r n a : "Vid

en h å r d a r e k o n k u r r e n s på a r b e t s m a r k n a d e n kan t ex m å n g a kvinnor k o m m a att övergå f r å n deltid till heltidsarbete, ..."1 3

Hittills h a r e n b e t y d a n d e effekt av h å r d a r e k o n k u r r e n s p å a r b e t s m a r k n a d e n i n o m EU-l ä n d e r n a tvärtom varit tiEU-lEU-lväxt av EU-lågt b e t a EU-l d a deltidsarbeten, m e d osäkra anställningsvill-kor. 1 4 S å d a n a a r b e t e n har, m e d m a n l i g a arbe-ten som n o r m , i n o m EU k o m m i t att kallas "aty-piska a r b e t e n " , m e n d e är i själva verket typis-ka nya k v i n n o a r b e t e n .

O E C D h a r p å p e k a t att deltidsarbete på g r u n d av att d e t varit omöjligt att f i n n a heltid h a r ökat i m å n g a O E C D - l ä n d e r .1 5 En trolig orsak som a n g e s av O E C D är arbetslöshet, dvs j u s t ö k a d k o n k u r r e n s på a r b e t s m a r k n a d e n .

Empiriska data talar alltså direkt e m o t påstå-e n d påstå-e t i k o n s påstå-e k v påstå-e n s u t r påstå-e d n i n g påstå-e n .

Skriftens s j u n d e kapitel h a r r u b r i k e n "In-k o m s t f ö r d e l n i n g o c h j ä m s t ä l l d h e t " . Avsnitt 7.5 h a r r u b r i k e n j ä m s t ä l l d h e t , o c h i i n l e d n i n g e n till avsnittet konstateras att EU inriktar jäm-ställdhetsarbetet p å arbetslivet. D ä r e f t e r för-klarar f ö r f a t t a r n a att d e n f ö l j a n d e framställ-n i framställ-n g e framställ-n diskuterar "de tre o m r å d e framställ-n d ä r kviframställ-n- kvinn o r påverkas av EESavtalet respektive ett m e d -l e m s k a p i E G / E U m e d b e t o n i n g på d e effek-ter som involverar d e n offentliga s e k t o r n . "1 6

Det är alltså klart uttalat att j ä m s t ä l l d h e t i d e n n a analys är e n kvinnofråga. Detta f r a m g å r också g e n o m g å e n d e , o c h f ö r f a t t a r n a f ö r s ö k e r inte a n v ä n d a k ö n s n e u t r a l a beskrivningar.

Ett rapportavsnitt o m tjänster h ö r innehållsmässigt n ä r a s a m m a n m e d j ä m s t ä l l d h e -ten, m e n b e h a n d l a s separat. F ö r f a t t a r n a för-väntar sig att offentligt p r o d u c e r a d e tjänster k o m m e r att minska, liksom offentlig finansie-ring av tjänster. Detta k o m m e r att ske oavsett svenskt m e d l e m s k a p . R e s o n e m a n g e t a n g e s gälla vissa d e l a r av barn- o c h ä l d r e o m s o r g e n .

För ett enskilt hushåll kan de offentligt pro-d u c e r a pro-d e t j ä n s t e r n a i p r i n c i p ersättas på tre sätt:

(i) genom egenproduktion i olika former (ii) genom köp av tjänster från den ordinarie

arbetsmarknaden och slutligen (iii) genom köp av tjänster från den svarta

(4)

Låt m i g vara k o n k r e t . H u r sköts ä l d r e v å r d e n av d e v å r d b e h ö v a n d e k v i n n o r som i stor majo-ritet är ä n k o r (av d e m o g r a f i s k a skäl) g e n o m " e g e n p r o d u k t i o n i n o m hushållet"? 75 p r o c e n t av d e e n s a m s t å e n d e m ä n n i s k o r n a i Sverige över 75 år är kvinnor, o c h d e är var och en sitt eget e n s a m m a hushåll. O m d e n v å r d b e h ö v a n -d e k v i n n a n i u t g å n g s s i t u a t i o n e n lar en offent-ligt p r o d u c e r a d h j ä l p - som s e d a n bortfaller o c h d ä r f ö r b e h ö v e r ersättas - så b e r o r d e t på att h o n inte kan klara sig u t a n h j ä l p e n o c h allt-så inte kan " e g e n p r o d u c e r a " . Behovspröv-n i Behovspröv-n g e Behovspröv-n av h e m h j ä l p till g a m l a u Behovspröv-n d e r 1980talet h a r blivit allt strängare o c h är n u u t o m -o r d e n t l i g t h å r d . Dessa g a m l a kvinn-or h a r idag de lägsta i n k o m s t e r n a av alla p e n s i o n ä r e r .1 8 Att k o n k r e t belysa h u r d e på e g e n b e k o s t n a d skulle k u n n a k ö p a vårdtjänster p å vit eller svart m a r k n a d är n ö d v ä n d i g t o m analysen ska vara trovärdig.

S a m m a f ö r h å l l a n d e gäller g a m l a m a k a r . De som idag h a r n å g o n m ö j l i g h e t att vårda varan-d r a g ö r varan-d e t r e varan-d a n . De får n ä m l i g e n inga offent-ligt p r o d u c e r a d e tjänster o m d e h a r minsta m ö j l i g h e t att klara sig u t a n . J a g tror inte att för-f a t t a r n a m e n a r "hushåll", u t a n för- familj/släk-tingar, f r ä m s t barn.

Detta s t ä m m e r också överens m e d d e t famil-jeansvar f ö r åldringsvården - d ä r

familjebe-g r e p p e t i n n e f a t t a r v u x n a b a r n o c h deras g a m l a f ö r ä l d r a r - som är vanligt i n o m flertalet EU-länder, u n d a n t a g e t D a n m a r k . 1 Sverige o c h d e övriga n o r d i s k a l ä n d e r n a d ä r e m o t är f a m i l j e b e g r e p p e t i e k o n o m i s k och social regle-ring inriktat p å v u x n a o c h o f ö r s ö r j d a b a r n , dvs b a r n u n d e r 18 år o c h d e r a s f ö r ä l d r a r . N ä r bar-n e bar-n väl blivit m y bar-n d i g a h a r d e ibar-ndividuella rät-tigheter o c h skyldigheter, som inte kopplas s a m m a n m e d d e r a s föräldrars.

Att m ä n n e n inte är m e d i analysen görs u t o m o r d e n t l i g t klart l ä n g r e n e r p å s a m m a sida. Där diskuteras vilka som k o m m e r att k ö p a svarta eller vita tjänster, alltså inte att " e g e n p r o d u c e r a " . H ä r l ä m n a r f ö r f a t t a r n a hus-h å l l s b e g r e p p e t ochus-h fastslår:

I huvudsak är det höginkomsttagare - och kanske framför allt välutbildade kvinnor med förvärvsar-bete - som kommer att kunna utnyttja detta. 19

I klartext: sköter k v i n n a n inte vård av b a r n och g a m l a "själv" så får hon väl anställa n å g o n a n n a n kvinna. U t m ä r k a n d e f ö r n o r r a E u r o p a är att g a m l a m ä n n i s k o r lever i e g n a hushåll, och inte tillsammans m e d sina b a r n . U p p e n b a r l i g e n a n s e r f ö r f a t t a r n a f ö r sin analys d e t f a m i l j e b e g r e p p mest relevant som är karakteristiskt inte f ö r Sverige, inte för d e övriga n o r d i s k a l ä n d e r n a m e n f ö r flertalet m e d -lemsstater i E U .

Vård och omsorg

kvinnors ansvar i EU

Att vård o c h o m s o r g är u t e s l u t a n d e kvinnors ansvar f r a m g å r alltså. M ä n förefaller i d e n n a analys klara av sina f ö r ä l d r a r s o c h b a r n s vård och o m s o r g , liksom stora d e l a r av sin e g e n , g e n o m att gifta sig eller s a m m a n b o m e d e n kvinna. S a m m a sak kan uttryckas: m ä n h a r i d e n n a analys varken b a r n eller f ö r ä l d r a r , vil-ket t o r d e vara biologiskt ovanligt, m e n socialt u t o m o r d e n t l i g t vanligt.

D e n av m i g grovt och h å r d h ä n t s a m m a n f a t -t a d e analysen i r a p p o r -t e n är d e n n a : "lågu-tbil- "lågutbil-d a "lågutbil-d e kvinnor får "lågutbil-det sannolikt sämre, högut-bildade kvinnor sannolikt bättre, m ä n n e n b e r ö r s inte av j ä m s t ä l l d h e t s f r å g o r n a . " R å d e t till k v i n n o r n a är "utbildning!" D e t hela är ett spel m e l l a n kvinnor, d ä r ett fåtal h a r m ö j l i g h e t att v i n n a och m å n g a ller riskerar att förlora.

EU u t g å r ofta p å ett mycket tydligt sätt f r å n att o m s o r g är kvinnors ansvar. Ett glasklart e x e m p e l å t e r f i n n s i r a p p o r t e n Older People in

Europé: Social and Economic Policies, The 1993 Report of the European Observatory som b e h a n d

-lar f ö r h å l l a n d e n f ö r äldre i m e d l e m s s t a t e r n a vad gäller levnadsstandard och livsmönster, anställning o c h a r b e t s m a r k n a d samt hälsa o c h social service.

För att belysa m ö j l i g h e t e r n a att "familjen" (i m e n i n g e n f ö r ä l d r a r o c h b a r n livet ut) kan ta h a n d o m d e g a m l a m e d b o r g a r n a b e r ä k n a s i e n tabell " p r o p o r t i o n e n kvinnor i å l d e r n 4 5 - 6 9 i f ö r h å l l a n d e till b e f o l k n i n g e n över 70 år (po-tentialen f ö r att kvinnor ska k u n n a ta h a n d o m ä l d r e ) . "2 1 T a l e n h a r i m e d l e m s s t a t e r n a sjunkit m e l l a n 1960 och 1990 o c h ligger i g e n o m s n i t t f ö r år 1990 p å f ,5. Detta betraktas i r a p p o r t e n som ett p r o b l e m - familjevård bygger p å att

(5)

oftast e n e n d a g a m m a l vårdas i h e m m e t , och m e d e n d a s t 1,5 "möjlig" v å r d a n d e kvinna p e r äldre måste - även o m långt ifrån alla över 70 b e h ö v e r vård - e n mycket stor a n d e l av kvin-n o r över 45 avstå f r å kvin-n förvärvsarbete.

Att familjens vårdansvar i p r a k t i k e n är kvin-n o r kvin-n a s är väl käkvin-nt. M e r sällakvin-n sägs så direkt som i dessa b e r ä k n i n g a r att ä l d r e o m s o r g e n skulle vara d e m e d e l å l d e r s k v i n n o r n a s ansvar. O c h att m ä n n e n inte h a r m e d saken att g ö r a över h u v u d taget.

Vårdarbetet kan inte

organiseras bort

J a g vill anlägga ett a n n a t perspektiv. N å g o t som vi helt säkert vet, är att d e t n u o c h f ö r evig tid k o m m e r att f i n n a s b a r n o c h gamla o c h sjuka o c h bräckliga o c h h a n d i k a p p a d e som b e h ö v e r a n d r a m ä n n i s k o r s tid och o m s o r g e r . O m n u alla kvinnor utbildar sig - försvinner då d e t t a behov? Är framtidsvisionen d e n n a : K v i n n o r n a a r b e t a r heltid, flexibla o c h rörliga i d e n b l o m s t r a n d e privata tjänstesektorn, me-d a n b a r n e n o c h me-d e g a m l a sköter "egenpro-d u k t i o n e n " av vår"egenpro-d eller plötsligt b e h ö v e r min-d r e vårmin-d o c h omsorg? O m Sverige var befolkat e n d a s t av m ä n och h ö g u t b i l d a d e kvinnor -vem förväntas då g ö r a vårdarbetet? Rådet "utbildning" som s e d a n skulle leda till heltids-a r b e t e i privheltids-at tjänstesektor kheltids-an inte f u n g e r heltids-a o m alla följer det. D e t är ett individuellt råd, som inte kan lösa ett kollektivt p r o b l e m .

D e n centrala f r å g a n är h u r vi ska organise-ra d e t n ö d v ä n d i g a v å r d a r b e t e t så att d e t för-svinner.

Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens

är k o n s e k v e n s r a p p o r t e n s titel. D e n är missvi-sande. O m vård o c h o m s o r g r å d e r ytterst liten k o n k u r r e n s , i f o r m av att olika o r g a n i s a t i o n e r skulle tävla i att få u t f ö r a högkvalitativt om-sorgsarbete. Det spel som spelas d ä r kan sna-r a sna-r e i e k o n o m i s k t h ä n s e e n d e liknas vid Svasna-rte Petter. D e n som inte kan vältra a r b e t e t vidare får betala eller g ö r a a r b e t e t själv. Staten vältrar över ansvaret och a r b e t s u p p g i f t e r n a p å kom-m u n e n , k o kom-m kom-m u n e n p å fakom-miljen, kom-m a n n e n p å h u s t r u n , b r o d e r n p å systern.

Jag vill d o c k b e s t ä m t f r a m h å l l a att resone-m a n g e t gäller p e n g a r . V å r d o c h oresone-msorgsarbe-

omsorgsarbe-Allegorisk karta av Sebastian Miinster 1588.

te kan vara d j u p t tillfredsställande att u t f ö r a , u n d e r g o d a o m s t ä n d i g h e t e r . Stora yrkeskun-skaper f i n n s h o s d e m som u t f ö r det, o c h vård av f a m i l j e m e d l e m m a r kan vara uttryck f ö r kär-lek o c h ömsesidig respekt. Likaså kan d e t vara d j u p t tillfredsställande att vara trädgårdsodla-re, riksdagsledamot eller e k o n o m - d e är arbe-ten som är avlönade även n ä r d e är intressanta o c h utvecklande. Kravet att vissa a r b e t s u p p -gifter ska vara o a v l ö n a d e eller u n d e r b e t a l d a j u s t f ö r att d e skulle vara särskilt

tillfredsstäl-l a n d e b r u k a r riktas m o t k v i n n o r o f t a r e ä n m o t m ä n .

Valet står m e l l a n offentligt finansierat / k v i n n o / a r b e t e o c h obetalt / k v i n n o / a r b e t e -d e n som f ö r n e k a r -d e t t a b e r j a g att ge e x e m p e l på n å g o t e n d a l a n d som i p r a k t i k e n f u n n i t en a n n a n lösning.

Att d e t är ett val m e l l a n offentligt finansie-rat eller obetalt a r b e t e f r a m g å r tydligt i d e n tyska d e b a t t som u n d e r 1993 o c h 1994 förts o m

(6)

e n vårdförsäkring för gamla. Ingen vill betala försäkringen, och d e b a t t a r g u m e n t som kraft-fullt framförts är "om villkoren i försäkringen blir för bra - så att d e n räcker till att betala en vårdhemsplats - så k o m m e r kvinnorna (alltså d e h e m a r b e t a n d e oavlönade vårdarna) att överge de gamla och ge sig ut på arbetsmark-naden".

Det är inte synd o m kvinnor. Kvinnor är inte problematiska från jämställdhetssynpunkt. Åtminstone inte m e r problematiska än män. Kvinnorna skulle mycket väl klara sig utan offentlig sektor. Det är de som kvinnor vårdar som k o m m e r i kläm. För gamla och barn kan inte e g e n p r o d u c e r a sin vård, och de kan inte köpa d e n på en ö p p e n marknad, vare sig d e n n a är svart, grå eller vit.

Löneskillnaderna väntas öka

Ett g e n o m g å e n d e drag i konsekvensanalyser-na, liksom i ekonomiska prognoser av a n n a t

slag, är att de svenska löneskillnaderna väntas öka. Processen beskrivs huvudsakligen som något av en nödvändighet, opåverkbar och i stort sett nyttig.2 2 D e n n a f ö r ä n d r i n g anges vara resultat av internationalisering och rör-lighet för kapital och a r b e t a n d e människor, och påverkas enligt de olika författarna inte till sin inriktning av EES-avtal, EU-medlemskap eller det som allmänt kallas för "utanförskap", vilket ofta förefaller vara ett frihandelsavtal, liknande det Sverige och EG tidigare haft, mel-lan Sverige och EU. D ä r e m o t anger vissa för-fattare att hastigheten i förloppet blir olika.

Svenska löneskillnader är m i n d r e än skill-n a d e r skill-n a i EU-läskill-nderskill-na. J ä m f ö r b a r statistik finns endast för industriarbete. Där h a d e kvin-n o r år 1990 i Sverige 89 p r o c e kvin-n t av m ä kvin-n s lökvin-ner. Motsvarande tal är för Belgien 76 procent, Västtyskland 73 procent, Italien 83 p r o c e n t (år

1985), Holland 75 procent, Spanien 72 pro-cent och Storbritannien 68 propro-cent. Inga

Tabell 1

Relativ lönestruktur (före skatt) för kvinnor i Storbritannien, Frankrike och Sverige. (Källa LU 92 bil 1 6 s 4 3 )

Yrke Lön 1981 Storbr

Handelshögskola, juridisk

och företagsek utbildning 212

Klasslärare 168 Sjuksköterska 115 Industritjänsteman m e d kvalificerat arbete 84 Sekreterare 100 Affärsbiträde 71 Verkstadsmekaniker 80 Barnskötare 56 Lager- förrådsarbetare 85 Städare 76 Lön 1981 Lön 1985 Frankrike Sverige 224 134 (professor 193) 184 124 (adjunkt 142) 120 103 128 109 (kurator 115) 100 100 79 90 81 99 36 94 74 91 72 92

(7)

Tabell 2

Förvärvsf rekvens för kvinnor m e d olika utbildningsbakgrund, procent, 1988. (Källa: LU 92 bil 1 6 s 2 6 ) .

Land Enbart Gymnasium Akademisk

grundutbild utbildning Belgien 28,3 58,4 73,8 Västtyskland 27,2 51,6 74,8 Italien 37,3 65,8 86,6 Holland 39,6 66,2 86,4 Spanien 20,5 55,9 80,7 Sverige 81,9 85,6 95,0 Storbritannien 64,3 70,9 81,0

Persson h a r studerat löneskillnader mellan

kvinnor i olika yrken.--5 H o n sätter en sekrete-rarlön till index 100, och j ä m f ö r några a n d r a yrken i tre länder.

De m i n d r e löneskillnaderna betyder både att höginkomsttagare tjänarjämförelsevis min-d r e och låginkomsttagare m e r i Sverige. Särskilt tydligt är att inget av de u n d e r s ö k t a yrkena ligger u n d e r i n d e x 90 i Sverige. För kvinnlig förvärvsfrekvens är resultatet påtag-ligt.

Det f r a m g å r tydligt att Sverige avviker främst g e n o m att kvinnor m e d enbart grundutbild-ning, dvs grundskola, förvärvsarbetar i så stor utsträckning. Detta påverkas av m å n g a fakto-rer. Utan tvekan spelar lönenivån stor roll, lik-som tillgången på b a r n o m s o r g och äldreom-sorg. Även för kvinnor m e d gymnasium eller högskola är de svenska siffrorna högst. Detta kan tolkas som att högre utbildade kvinnor i Sverige inte alls avskräcks från att förvärvsar-beta av d e n m i n d r e lönespridningen. I /Väst/Tyskland m e d relativt sett mycket höga löner för högutbildade är var f j ä r d e kvinna m e d sådan utbildning inte förvärvsverksam.

Det finns heller inga statistiska data som tyder på att d e n relativt sett lägre "höglönen" skulle leda till att färre kvinnor i Sverige söker sig till gymnasie- eller högskoleutbildningar. Tvärtom är a n d e l e n kvinnor m e d högre ut-bildning i Sverige lika stor eller större än i m å n g a europeiska länder.2 4

De relativa skillnaderna måste emellertid också ses i ljuset av f ö r h å l l a n d e n i de a n d r a

län-d e r n a i tabellen. Även kvinnor m e län-d förhållan-devis g o d utbildning i dessa länder h a r i vissa fall svårt att o r d n a barns och gamlas tillsyn så att de själva kan förvärvsarbeta.

Men m a n kan inte utgå f r å n att förvärvsar-b e t a n d e kvinnor lika ofta har förvärvsar-barn i de olika länderna. Födelsetalen är allmänt högre i Sverige. Hildegard Theobald visar i sin jämfö-r a n d e studie av kvinnliga chefejämfö-r i Svejämfö-rige och Tyskland att svenskorna har barn långt oftare än tyskorna i h e n n e s material, och att av d e chefer som är m ö d r a r har svenskorna flera b a r n än tyskorna.-r'

I vilken utsträckning förvärvsarbetande kvinnor m e d olika utbildning i de olika län-d e r n a har småbarn eller skolbarn f r a m g å r inte av tabellen. Förvärvsfrekvensen för kvinnor i Holland i åldern 18-37 m e d ett barn är dock endast 34 procent. För kvinnor m e d två barn är d e n 30 procent.-6 Arbetslöshetstalen spelar också stor roll. Där arbetslösheten har varit o m f a t t a n d e och långvarig leder det till att m å n g a människor inte ens försöker söka arbe-te. Särskilt gäller detta för kvinnor i alla åldrar, samt för äldre m ä n . -7

Det förefaller troligt att ökade löneskillna-der i Sverige skulle leda till samma slags effek-ter som u p p t r ä d e r i länder som har sådana större löneskillnader. Det skulle i så fall inne-bära att främst lågutbildade kvinnor minskar sitt förvärvsarbete. Man b ö r observera att före-ställningar o m att barns bästa kräver att m a m m a är h e m m a på heltid inte tycks påver-ka kvinnornas förvärvsfrekvenser på något

(8)

a v g ö r a n d e sätt; i så fall b o r d e d e t inte f i n n a s h ö g r e förvärvsverksamhet h o s h ö g n t b i l d a d e -o m inte s å d a n a kvinn-ors b a r n anses h a m i n d r e b e h o v av sin m o r än a n d r a b a r n , alternativt att d e h ö g n t b i l d a d e k v i n n o r n a avstår f r å n b a r n i mycket större u t s t r ä c k n i n g än d e lågutbildade.

Männen osynliga och

könlösa i rapporterna

Att diskutera kvinnors levnadsvillkor i Sverige, i N o r d e n o c h i E u r o p a är väsentligt. Dock är d e t n ö d v ä n d i g t att samtidigt diskutera m ä n och deras levnadsvillkor. Diskussionen ska inte gälla m ä n b e t e c k n a d e som "arbetstagare", i n n e h a v a r e av "typiska a r b e t e n " eller "skatte-b e t a l a r e " u t a n gälla just m ä n , m e d "skatte-biologiskt och socialt kön. UD-serien Fakta E u r o p a

1993:3 h a r titeln Kvinna i Europa. Om EG och

jämställdheten. N å g o t h ä f t e m e d titeln "Man i

E u r o p a " existerar inte.

1 konsekvensanalysen Sveriges offentliga sektor

i europeisk konkurrens, som jag diskuterat här,

existerar m ä n specifikt s o m m ä n i stort sett e n d a s t som förövare av d e t som i r a p p o r t e n kallas f ö r "familjevåld", samt som k o n s u m e n -ter av alkohol. De exis-terar inte som ansvars-fulla, kloka f ä d e r , söner, makar, b r ö d e r .

Som e n e g e n d o m l i g b l a n d n i n g av osynlig, självklar, könlös, familjelös måttstock och berusad våldsverkare lever m a n n e n , eller m ä n -n e -n , i skrifter o c h a-nalyser o m Sveriges för-h å l l a n d e till EU o c för-h i d e n e k o n o m i s k a debat-ten. Kvinnan, eller k v i n n o r n a , h a r i stället k ö n , är problematiska, b ö r förklaras, är f ö r k n i p p a -d e m e -d b a r n , g a m l a o c h b e r o e n -d e , och kvin-n o r kvin-n a måste övertygas o m att på rätt sätt fylla sina s a m h ä l l s u p p g i f t e r - vilka kan variera högst avsevärt e f t e r tid, l a n d och k o n j u n k t u r .

Det är en torftig och d e p r i m e r a n d e verklig-hetsbild, som lyckligtvis inte är sann. M e n som b e s l u t s u n d e r l a g f ö r viktiga e k o n o m i s k a , socia-la o c h politiska beslut är b i l d e n u p p r ö r a n d e , vilseledande o c h farlig.

NOTER

' Ett exempel är OECDs årliga skrift Employment Outlook. 2 A a s 197.

3 Picchio 1992.

4 För en sammanfattning av några av domstolens utslag se t ex

Fakta Europa 1993:3, Ds 1993:77 och S O U 1993:117 s 142 ff.

5 Se t ex SCB 1992 s 47. 6 Ibid s i 10. 7 Ibid s 63. 8 Ibid s 64. 9 Ibid s 67. 10 Ibid s 69. 11 Ibid s 71. 12 Ibid s 72. 13 Ibid s 84. 1 4 Se t ex Fakta Europa 1993:3 s 31. 1 5 OECD 1993 s 15 och 18. 1 6 Ibid s 117. 1 7 Ibid s 84. 1 8 Se t ex DS 1993:93 s 23 ff. 1 9 Ibid s 84.

->(t Rapporten har utgivits av EG-kommissionens femte generaldi-rektorat, och översatt sammandrag redovisas i SOU 1993:111 kap 4.

2 1 Ibid s 95.

2 2 Se t ex I lans Tson Söderström 1994 s 77 ff, ovan diskuterade konsekvensanalys kap 7.1 s 110 Af och SOU 1994:6 s 237-238. 2 3 I LU 92 bil 16 s 43. 2 4 Se OECD b 1993 s 32. 2 5 SOU 1994:3 kap 8. 2 6 LU 92 bil 16 s 27. 2 7 Se vidare OECD a 1993 s 6 ff. REFERERENSER

Ds 1993:77 EG-domstolen och jämställdheten. En rättsfallsöver-sikt, Socialdepartementet Stockholm 1993.

Ds 1993:93 De äldres ekonomiska standard år 1993, Social-departementet Stockholm 1993.

Fakta Europa 1993:3, Utrikesdepartementet, Kvinna i Europa, Stockholm 1993.

LU 92 bilaga 16, Persson, Inga, Svenska kvinnor möter Europa. Ekonomisk integration och social harmonisering ur ett kvinnoperspektiv. Stockholm 1993.

OECD, Employment. Outlook, Paris 1990. OECD, Employment Outlook, Parisl991. OECD, Employment Outlook, Parisl992. OECD a, Employment Outlook, Parisl993. OECD b, Education at a Glance, Parisl993.

Picchio, Antonella, Social Reproduction. The Political Econo-my of the Labour Märket, Cambridge University Press, Cambridge 1992.

SCB, Om kvinnor och män i Sverige och EG. Fakta om jämställd-heten 1992. Jönköping 1992.

SOU 1993:111 Borta bra men hemma bäst? Fakta om äldre i Europa. Delbetänkande av Kommittén för Europeiska äldreå-ret 1993. Stockholm 1993.

SOU 1993:117 EG, kvinnorna och välfärden. Social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och män i ett europeiskt per-spektiv. Betänkande av EG-konsekvensutredningarna: Social välfärd och jämställdhet. Stockholm 1994.

SOU 1994:3 Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap. Betänkande av Utredningen om kvinnor och chefskap. Stock-holm 1994.

(9)

kvensanalys. Betänkande av EG-konsekvensutredningen Samhällsekonomi, Stockholm 1994.

Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens - konsekvenser av EES-avtalet och medlemskap i EG/EU. Bilaga 6 till EG-kon-sekvensutredningen, Samhällsekonomi. Stockholm 1993. Söderström, HansTson (red), Välfärdsland i ofärdstid.

Kon-junkturrådets rapport 1994. SNS, Kristianstad 1994.

S U M M A R Y

Women are cleviant and different, and should be persuaded to fullil their social duties, however much they vary with time, country, population structure and political situation. Men constitute the invisible, invariable and gender independent norm, the indisputable basis for economic, social, and political analyses. Utilizing examples from Swedish official reports and publications issued by the EU and the OECD, the author is primarily dea-ling wilh caring and welfare work and how such work has been regarded and analysed. The con-clusion is that the descriptions of men as well as women in these reports are not only depressing but also unrealistic.

Agneta Stark Institutionen för företagsekonomi Stockholms universitet 106 91 Stockholm

References

Related documents

Hjiilpmedel: Beta,

VARJE SPAR HAR DOCK INDIVIDUELL BERAKNAD LANGOMA TNING. BETECKNINGAR

Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till ändringar i socialnämndens delegationsordning. Reservation

Ett medborgarförslag har inkommit till kommunen med förslag att bygga vidare på cykelvägen längs väg 1341 från Höörs kommungräns till Ludvigsborg. Förslagsställaren

-Arvodesgruppen redovisar reviderat förslag av reglemente för ersättning till förtroendevalda vid kommunstyrelsens sammanträde i maj 2018. Sammanfattning

Göra en processinriktad presentation av dokumentplanen/arkivförteckningen.. Dokumentplanering

[r]

Varje boksida utgör en grupp av uppgifter, representerande ett visst avsnitt i kursplanen, så att varje sida räcker för t v å veckor, omkring 12 exempel.. Dessa barn önskar