NUMMER 1 1989
Kvinnors liv o
ch hälsa
Hälsa är makt,
makt är hälsa! I detta
nummer granskas kvinnors livsvillkor,
arbete, utsatthet, symptom och strategier.
Vi frågar bl a: Är kvinnors symptom ett språk? Vad
finns bakom hysterikan och psykopaten ?
Dessutom: genusdebatten
fortsätter med ett
Kvinnovetenskaplig tidskrift utges av Föreningen Kvinnovetenskap-lig tidskrift.
Ansv utg Maud Landby Eduards.
Kvinnovetenskaplig tidskrift ut-kommer med 4 nummer om året. Prenumeration för 4 nr kostar 160 skr. Stödprenumerationer å 175 skr eller mer är mycket välkomna. Postgiro 88 41 78-5.
Författarna ansvarar själva för in-nehållet i sina artiklar.
Gunilla Carlstedt, Maud Landby Eduards, Hillevi Ganetz, Lena Gemzöe, Eva Hallin (bild), Ingrid Holmquist, Anna G Jönasdöttir, Ulla Manns, Karin Wahlström, Ni-na Weibull (bild), LaurieWeinstein (engelsk fackgranskning), Ebba Witt-Brattström.
R E F E R E N S G R U P P Johanna Esseveld, Mona Eliasson,
Anita Göransson, Gunhild Kyle, Ulla Tebelius, Gertrud Åström.
A D R E S S Kvinnovetenskaplig tidskrift S:t Eriksgatan 7
112 39 Stockholm Tel 08-53 23 20
Förteckning över tidigare utkom-na temanummer och samtliga ar-tiklar kan erhållas från
redaktio-Grafisk form: Leif Thollander Vinjetter: Ewy ftilm
Teckningar: Marie Falksten Sättning, originalmontering: Herzog & Budtz AB
Printed in Sweden by Williamssons Offsettryckeri AB, Solna
© Författarna och Kvinnoveten-skaplig tidskrift
ISSN 0348-8365
För insända ej beställda manu-skript ansvaras ej.
Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet, Universitets- och högskoleämbetet.
N r 1 • 1 9 8 9 - Å r g 10
Från redaktionen 1
J Y T T E W I L L A D S E N
Hysterikan och psykopaten - om könsskillnader i psykiatrin 5
M A R J A - L I I S A H O N K A S A L O
Kvinnors symptom - lidandets och njutningens språk? 12
E L S I E J O H A N S S O N Dikten, det är jag 22
A N T O I N E T T E H E T Z L E R
Kvinnor i arbetslivet - skaderisker och ersättningschanser 24
K A J S A S U N D S T R Ö M - F E I G E N B E R G
Kvinnors liv under fem decennier - livshistorier i medicinsk vetenskap 34
L E N A G E M Z Ö E , T O V E H O L M Q V I S T , D O N K U L I C K , B R I T T - M A R I E T H U R É N , P R U D E N C E W O O D F O R D - B E R G E R
Sex, genus och makt i antropologiskt perspektiv 44
Ulla Wennberg, Är städerskan sjuk?, träsnitt, 24 x 28 cm. Foto: Konstfrämjandet.
Från redaktionen
Våra liv och vår hälsa h a r länge varit i h ä n -d e r n a på m ä n . Intill våra -d a g a r är -det m ä n som h a r h a f t d e n politiska och medicinska m a k t e n att definiera vad som ä r friskt och sjukt, n o r m a l t och o n o r m a l t hos kvinnor.
När vi n u t ä n k e r återta kontrollen över vå-ra k r o p p a r och vår hälsa visar sig m o t s t å n d e t massivt. Det blir tydligt att m a k t e n att
defi-niera k v i n n o r även i n n e b ä r m a k t e n att kon-trollera kvinnor. D e n medicinska vetenskapen
h a r i mycket anpassat sin forskning till att stödja d e n r å d a n d e patriarkala u p p f a t t n i n g -e n o m kvinnors plats i samhäll-et.
U t m ä r k a n d e f ö r d e n n a forskning o m k v i n n o r ä r att d e n hittills h a n d l a t m e r o m h u r k v i n n o r är ä n h u r d e har det. »Kvinnan» och h e n n e s »natur» h a r av m a n l i g expertis ä g n a t s ett aldrig s i n a n d e intresse u n d e r det att kvinnors livsvillkor h a r osynliggjorts eller beskrivits p å felaktigt sätt.
Kvinnans natur som underordning
G o d hälsa ä r en f ö r u t s ä t t n i n g f ö r styrka och makt. Samtidigt ä r ivern stor att sjukförklara k v i n n o r till k r o p p och själ. Det som ser ut som ett välvilligt intresse f ö r vårt kön —
g e n o m d e n e n o r m a m ä n g d forskning som gjorts o m kvinnors biologi och kvinnors na-t u r — h a r ofna-ta varina-t ena-tna-t subna-tilna-t säna-tna-t ana-tna-t bina-t f ö r bina-t sjukförklara kvinnors n o r m a l a biologiska k o n s t r u k t i o n . De s j u k d o m a r som vi verkli-g e n lidit av h a r i stället ofta neverkli-gliverkli-gerats. Sjuk-f ö r k l a r i n g e n av kvinnors n o r m a l a biologi — p u b e r t e t , m e n s t r u a t i o n e r , graviditet, klimak-t e r i u m och å l d r a n d e — måsklimak-te således ses i för-h å l l a n d e till m ä n s beför-hov av d e n n a sjukförkla-r i n g — och inte s o m e n sjukförkla-realitet i sig.
På s a m m a sätt h a r vi a n l e d n i n g att vara m i s s t ä n k s a m m a mot all hälsoforskning m e d kön, klass eller ras i fokus. Ruth H u b b a r d konstaterar i sin bok W o m a n s n a t u r e (1986) att m e r p a r t e n av d e n f o r s k n i n g s o m görs i j ä m l i k h e t e n s och j ä m s t ä l l d h e t e n s n a m n
ut-förs av vita m ä n f r å n m e d e l - eller överklass. De h a r i sin ö v e r o r d n a d e position inget per-sonligt intresse av f ö r ä n d r i n g a r i samhällets m a k t s t r u k t u r . I sin f o r s k n i n g söker de, m e d -vetet eller o m e d v e t e t och styrda av politiska f ö r v ä n t n i n g a r , a r g u m e n t f ö r att låta allt bli kvar vid det b e s t å e n d e .
När det gäller att förklara kvinnors u n d e r -o r d n i n g ä r det d ä r f ö r b e k v ä m t -och -ofarligt att hänvisa till vår biologi. Att f ö r ä n d r a i
biolo-gin tar å r h u n d r a d e n . H a n d l a r det o m
livsvill-kor d ä r e m o t kan stora f ö r ä n d r i n g a r
åstad-k o m m a s p å åstad-kort tid. Då gäller d e t e n b a r t d e n politiska viljan!
I d e t h ä r n u m r e t av K V T vill vi d ä r f ö r lyfta f r a m n å g r a e x e m p e l f r å n d e n medicinska k v i n n o f o r s k n i n g e n d ä r livsvillkorens betydelse f ö r kvinnors hälsa blir u p p m ä r k s a m -m a d e . Artiklarna b e r ö r kvinnors varierande livsrum — i reproduktivt och produktivt arbete, i kollektiv g e m e n s k a p och enskild utsatthet.
Livsvillkor i förändring
När Kajsa S u n d s t r ö m F e i g e n b e r g g e n o m f ö r -d e sin u n -d e r s ö k n i n g av fem g e n e r a t i o n e r k v i n n o r —deras familjebildning, b a r n a f ö d a n -d e och arbetsliv — var -det -d e enskil-da kvinnor-nas livssituation i ljuset av r å d a n d e samhälls-s t r u k t u r samhälls-som var i fokusamhälls-s f ö r h e n n e samhälls-s intresamhälls-ssamhälls-se. M e n m å n g a av k v i n n o r n a s e r f a r e n h e t e r sam-manföll. I sin artikel »Kvinnors liv u n d e r fem d e c e n n i e r — livshistorier i medicinsk veten-skap», b e r ä t t a r h o n bl a o m h u r k v i n n o r n a s villkor vid tiden f ö r b a r n a f ö d a n d e t (en bort-g l ö m d f a k t o r i d e n mesta av bort-g ä n bort-g s e hälso-forskning) f ö r ä n d r a t s g e n o m d e c e n n i e r n a på likartat sätt för k v i n n o r i olika generatio-n e r och i takt m e d samhällets struktur-o m v a n d l i n g .
Det är bara 30-40 å r sedan det var kata-strof att bli m e d b a r n och inte vara gift eller förlovad. De därav f r a m t v i n g a d e illegala a b o r t e r n a u t g j o r d e ett livfarligt hot mot kvin-nors hälsa. D e n psykiska och sociala pressen ett a n n a t .
K u n s k a p e n o m kvinnors livshistoria ä r då-lig b l a n d m a k t h a v a r e i sjukvården. F r a m f ö r allt är det d e äldre k v i n n o r n a s liv som ä r o k ä n t och o d o k u m e n t e r a t . Förslitning och ar-b e t s o f ö r m å g a p å äldre d a g a r — s o m ofta är re-sultatet e f t e r ett långt liv i hårt a r b e t e — blir f e l b e d ö m t och omtolkat till kvinnlig svaghet eller psykiska besvär. K v i n n o r n a m i s s g y n n a s n ä r det gäller vård och e r s ä t t n i n g f ö r nedsatt a r b e t s f ö r m å g a . D ä r f ö r ä r d e t historiska per-spektivet så viktigt — även i n o m m e d i c i n e n — f ö r att ge k v i n n o r ökad möjlighet till e n rätt-vis b e h a n d l i n g .
Kön och klass i arbetslivet
B e d ö m n i n g e n av kvinnors a r b e t e och skade-risker görs således ofta m e d patriarkala för-tecken. A n t o i n e t t e Hetzler r e d o g ö r i sin arti-kel » K v i n n o r i arbetslivet — skilderisker och ersättningschanser» f ö r h u r t o l k n i n g och praxis av a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n missgyn-n a t k v i missgyn-n missgyn-n o r j ä m f ö r t m e d m ä missgyn-n . Kvimissgyn-nmissgyn-notypis- Kvinnotypis-ka a r b e t e n och a r b e t s p l a t s e r b e d ö m s såsom m i n d r e farliga än m ä n s , kvinnors s j u k d o m a r tolkas såsom individuella svagheter. H o n vi-sar också h u r b e r o e n d e vi ä r av enskilda läka-res och h a n d l ä g g a r e s u p p f a t t n i n g o m hälsa och s j u k d o m , orsak och verkan.
U t a n tvekan h a r a r b e t s s k a d e f ö r s ä k r i n g e n , som Hetzler påpekar, varit till nytta f ö r att på-visa brister i vår arbetsmiljö. M e n d e n på-visar också på d e n hierarkiska u p p b y g g n a d e n av d a g e n s samhälle. De som d r a b b a s av arbets-skador är till stor del d e s o m f i n n s i b o t t e n av samhällshierarkin — d e som h a r m o n o t o n a el-ler t u n g a a r b e t e n m e d lite att säga till o m . Det är också h ä r som k v i n n o r n a finns i stort antal. B e d ö m n i n g e n av a r b e t s s k a d o r görs av m ä n n i s k o r h ö g r e u p p i d e n hierarkiska trap-p a n — som aldrig själva trap-prövat dessa a r b e t e n . Hela k o n s t r u k t i o n e n m e d att söka väga och m ä t a e n skada m e d objektiva förtecken ä r ett i f r å g a s ä t t a n d e av d e n s o m k ä n n e r sig sjuk. F ö r ö d m j u k e l s e n och v a n m a k t e n består ju också i att till varje pris vara t v u n g e n att söka bevisa sina skador — i stället f ö r att ä g n a tiden åt att finna f o r m e r f ö r att a n v ä n d a sin fak-tiskt kvarstående a r b e t s f ö r m å g a .
Det skulle också m e d politisk vilja vara möjligt att tvinga arbetsgivare att ä n d r a ar-betsmiljön — innan s k a d o r n a blivit befästa. Alla som vistas p å e n arbetsplats s o m g e r ska-d o r — ska-d e egentliga e x p e r t e r n a — kan j u berät-ta o m dessa långt i n n a n s k a d o r n a blivit kro-niska! K u n s k a p e n finns d ä r — m e n f ö r n e k a s in i det längsta f r å n arbetsgivarhåll. Det ä r också i h u v u d s a k g e n o m f a c k f ö r b u n d e n som a r b e t s m i l j ö f r å g o r idag h a r k u n n a t drivas — o f t a m e d d e n e t a b l e r a d e v e t e n s k a p e n som m o t s t å n d a r e och allierad till f ö r e t a g e n . (Ett bra e x e m p e l p å o v a n s t å e n d e ä r d e n aktuella d e b a t t e n o m h u r u v i d a b i l d s k ä r m s a r b e t e är farligt eller inte!)
minska d e n totala arbetspressen f ö r bl a d e e n s a m s t å e n d e m ö d r a r n a . Dessa h a r ofta inte r å d att utnyttja r ä t t e n till s e x t i m m a r s d a g . O m d e n s a m m a n l a g d a a r b e t s b ö r d a n ä r f ö r stor h j ä l p e r inga a r b e t s m i l j ö f r å g o r och dålig hälsa. Det ä r viktigt att lyfta f r a m d e n kortare a r b e t s d a g e n just s o m en hälsofråga för
kvin-nor.
Det sexualiserade våldet
S a m l e v n a d e n m e d m ä n är ofta farlig f ö r kvinnor. Ibland livsfarlig. Det sexualiserade våldet ä r kanske d e n viktigaste h ä l s o f r å g a n av alla f ö r k v i n n o r idag. Mansvåldet mot k v i n n o r h a r visat sig h a hittills o a n a d utbred-ning. Det f ö r e k o m m e r överallt. I h e m m e n i f o r m av misshandel, våldtäkter och incest. På a r b e t s p l a t s e r n a s o m sexuella trakasserier och/eller psykiskt förtryck. På a l l m ä n n a plat-ser möts vi av p o r n o g r a f i och risken att bli överfallna och våldtagna.
En del skador ä r direkt synliga — d e som kräver a k u t h j ä l p i n o m sjukvården. A n d r a ä r m e r a osynliga och g ö m s b l a n d d e tillstånd vi b r u k a r kalla psykosomatiska. (Jag h ä v d a r att en m e r adekvat b e t e c k n i n g på mycket av kvinnors ohälsa är sociosomatik — mot bak-g r u n d av att o h ä l s a n ofta m e r b e r o r på sociala o m s t ä n d i g h e t e r ä n psykiska.) O m f a t t n i n g -en av d e n indirekta sjuklighet-en, orsakad av mansvåldet, kan vi i d a g bara a n a oss till.
U p p m ä r k s a m h e t e n p å våldets betydelse för hälsan h a r inte k o m m i t via d e n medicin-ska vetenmedicin-skapen eller s j u k v å r d e n . I d e n av Socialstyrelsen u t g i v n a Folkhälsorapporten (1987) finns våld ö v e r h u v u d t a g e t inte n ä m n t s o m en hälsorisk f ö r kvinnor. ( R a p p o r t e n s a k n a r f ö r övrigt nästan helt ett könsperspek-tiv och h a n d l a r dessutom mest o m m ä n . Följd-riktigt är d e t också e n m a n som på bild f å r re-p r e s e n t e r a folket re-p å bokens framsida.)
Det är i stället k v i n n o r ö r e l s e n m e d kvinno-jourer och a n d r a a k t i o n s g r u p p e r som m e d h j ä l p av k v i n n o f o r s k n i n g e n h a r tvingat f r a m en insikt o m m a n s v å l d e t s o m f a t t n i n g .
Vi vet också att d e t sexualiserade våldet lig-g e r b a k o m e n stor del av kvinnors psykiska sjuklighet. J y t t e Willadsen beskriver, i sin arti-kel »Hysterikan och p s y k o p a t e n — o m köns-skillnader i psykiatrin», h u r m a n s v å l d e t
fort-f a r a n d e negligeras i n o m psykiatrin som orsak till psykisk ohälsa hos kvinnor. Alltse-d a n FreuAlltse-d övergav sin u r s p r u n g l i g a teori — f ö r m e d l a d av d e kvinnliga p a t i e n t e r n a — o m att orsaken till kvinnors hysteri och a n d r a psy-kiska besvär ofta var sexuella ö v e r g r e p p f r å n n ä r s t å e n d e m ä n , h a r m a n s v ä r l d e n hjälpts åt att dölja d e t t a f a k t u m .
J y t t e Willadsen visar också i sin artikel h u r k v i n n o r som r e a g e r a r psykiskt m e d depres-sion — och m ä n som blir p s y k o p a t e r —bara ut-trycker en gradskillnad av d e a l l m ä n t accepte-rade och f ö r v ä n t a d e rollerna i samhället: U n d f a l l a n d e k v i n n o r och aggressiva m ä n . Ett ytterligare e x e m p e l p å att det inte är n a t u r e n — m e n kulturen — som styr vårt b e t e e n d e —
och våra sjukdomsyttringar.
Kvinnors symptom och kollektiva medvetande
H u r ser våra kvinnliga strategier ut f ö r att klara d e n vardagliga pressen och stressen? Marja-Liisa H o n k a s a l o g e r oss m e d sin artikel »Kvinnors s y m p t o m — l i d a n d e t s och n j u t -n i -n g e -n s språk» i-nblick i h u r k v i -n -n o r på e -n fabrik a n v ä n d e r sina k r o p p s s y m p t o m f ö r att till v a r a n d r a f ö r m e d l a lust och olust i privatliv och p å a r b e t e t . K v i n n o r n a vet att d e r a s symp-t o m insymp-te b e r o r på s j u k d o m — u symp-t a n i ssymp-tällesymp-t ä r uttryck f ö r n å g o t i tillvaron som ä n d r a s — eller b e h ö v e r ä n d r a s . K v i n n o r vet i a l l m ä n h e t också vad d e t är som ska ändras! Marja-Liisa H o n k a s a l o s och d e a n d r a artikelförfattarnas insikter visar att d e n kollektiva kvinnliga m e d v e t e n h e t e n o m h u r livet skall levas — m e d bibehållen hälsa — är stor och i d e n n a medve-t e n h e medve-t finns en smedve-tor f ö r ä n d r i n g s k r a f medve-t .
I d e t t a n u m m e r av K V T publicerar vi även en artikel »Sex, g e n u s och m a k t i a n t r o p o l o -giskt perspektiv» av e n g r u p p a n t r o p o l o g e r som a n k n y t e r till diskussionen o m g e n u s b e -g r e p p e t . De f r a m h å l l e r bl a d e n sociala or-ga- orga-n i s e r i orga-n g e orga-n av sexualitet och r e p r o d u k t i o orga-n som central i en ö v e r g r i p a n d e teori o m genus. I studiet av d e n n a sociala sfär ä r d e t n ö d -vändigt att kritiskt diskutera även f r å g o r s o m r ö r d e biologiska skillnaderna mellan k ö n e n . A n t r o p o l o g e r n a tar också u p p f ö r h å l l a n d e t mellan g e n u s och m a k t och försöker, m e d ex-e m p ex-e l f r å n ex-ett ickex-e-västex-erländskt, ickex-e-indu-
icke-indu-strialiserat samhälle, visa att en b e t o n i n g av olikhet mellan k ö n e n inte alltid leder till ojämlikhet.
Nästa n u m m e r av K V I ' k o m m e r ut i juni. T e m a ä r feministisk teologi och tar u p p b å d e kvinnliga prästers praktik och feministisk kri-tik av d e teologiska d o g m e r n a . Till hösten, och i n f ö r KVTs 10-årsjubileum 1990, plane-rar vi ett d u b b e l n u m m e r som skall kartlägga kvinnoforskningens viktigaste landvinningar
och vilka effekter d e n kvinnovetenskapliga kri-tiken h a r fått för d e n etablerade vetenskapen.
Med detta h o p p a s vi f r å n r e d a k t i o n e n s si-da att K V T 1989 skall leva u p p till alla våra g a m l a och nya läsares (högt ställda, f ö r m o d a r vi) f ö r v ä n t n i n g a r !
Gunilla Carlstedt
och redaktionen
Medverkande i detta nummer
lj'na Gemzöe, Tove Holmquist, Don Kulick, Britt-Marie Thurén och Prudence Woodford-Berger ä r en
g r u p p a n t r o p o l o g e r v e r k s a m m a i n o m genusteoretiska seminariet vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet.
Antoinette Hetzler ä r docent i rättssociologi vid Rättssociologiska institutionen, L u n d s
universi-tet. H o n h a r d e senaste 10 åren bedrivit forskning o m socialpolitik och socialförsäkringssyste-met. H o n h a r nyligen fått p r o g r a m s t ö d f r å n D e l e g a t i o n e n f ö r social forskning f ö r långsiktig k u n s k a p s u p p b y g g n a d i n o m o m r å d e t »Välfärdssamhälle, socialförsäkring och arbetsliv».
Marja-Lusa Honkasalo, läkare, m e d dr, a r b e t a r som assistent vid institutionen för
folkhälso-vetenskap, Helsingfors Universitet. H a r sysslat m e d arbetslivsforskning, särskilt m e d t e m a t m a k t och kontroll i n o m kvinnoyrken, samt alkoholforskning, m e d fokus på kvinnors alkohol-vanor. H a r utgivit p u b l i k a t i o n e r via Nordiska N ä m n d e n f ö r Alkoholforskning. D i s p u t e r a d e våren 1988 m e d en a v h a n d l i n g o m kvinnors s j u k d o m s s y m p t o m .
Elsie Johansson d e b u t e r a d e 1979 m e d d i k t s a m l i n g e n »Brorsan h a d e en vevgrammofon».
Se-d a n följSe-de Se-d i k t s a m l i n g a r n a »PotatisballaSe-der» och »TiSe-dlösa», vilka alla finns s a m l a Se-d e i Gå i mitt
gräs, d i k t e r 1979-1986, L'1's förlag, Stockholm 1987. På s a m m a förlag finns också böckerna Kvinnan som mötte en hund (1984) och Det bruna kuvertet (1985) utgivna.
Kajsa Sundström-Feigenberg är b i t r ä d a n d e överläkare vid Karolinska sjukhuset. A r b e t a d e
un-d e r 70-talet viun-d Socialstyrelsen bl a m e un-d m ö un-d r a h ä l s o v å r un-d och u p p l y s n i n g o m sex och samlev-n a d . D i s p u t e r a d e 1987 m e d a v h a samlev-n d l i samlev-n g e samlev-n När livet var som bäst. Kvisamlev-nsamlev-nor i Susamlev-ndbyberg berättar
om samlevnad, arbete och barn, Studentlitteratur, L u n d .
Jytte Willadsen, legitimerad läkare 1955, a r b e t a r som överläkare vid K ö p e n h a m n s
Amtssyge-h u s Nordvang, psykiatriska avdelningen. H a r bl a publicerat Din og min psykiatri, L i n d Amtssyge-h a r d t o g R i n g h o f , K ö p e n h a m n , 1988, och Depression, ditt namn är kvinna. Den påtvingade
kvinnorol-len, Trevi, Stockholm, 1984.
1 detta n u m m e r av KVT p r e s e n t e r a r vi några av Ulla Wennbergs och Marja Rutas bidrag till v a n d r i n g s u t s t ä l l n i n g e n »Det (o)möjligas konst — kvinnors arbete». Bilderna av Inger Sjödin, Stockholm, vill visa på »tillstånd; inre o f r i h e t , yttre tvång, k o n f r o n t a t i o n - utveckling till fulllödig människa». Annika Svenbro b o r i L u n d . I sina bilder b e a r b e t a r h o n tecknens m å n g t y d i g -het. Bildfront består av B a r b r o A n d e r s s o n och Sture Söberg, S t r ä n g n ä s . De vill i sitt a r b e t e för-medla i n s i k t e r o m bildens betydelse som f ö r ä n d r a n d e kraft i m ä n n i s k o r s liv.
J Y T T E W I L L A D S E N
Hysterikan och psykopaten
-om könsskillnader i psykiatrin
Det finns tydliga samband
mellan kön och psykiatrisk diagnos, menar
Jytte Willadsen. Aggressiva symptom
är vanligast hos män, medan t ex depressioner främst
drabbar kvinnor. Men den
patriar-kala psykiatrin är omedveten om
könsskill-nadernas betydelse och kvinnor — som patienter,
vårdare och mödrar till patienter —
möts av of örståelse.
Könsskillnaderna ä r tydliga praktiskt tagel överallt i n o m psykiatrin. E f t e r s o m psykiatrin ä r så g e n o m s y r a d av k u l t u r och s a m h ä l l e är könsskillnaderna lika m a r k a n t a b l a n d psyki-atriska p a t i e n t e r och b e h a n d l a r e som på d e flesta a n d r a platser. Ä n d å h a r m a n i n o m ä m -net psykiatri i läroböcker, forskning och dag-lig praxis ingen vana alt analysera vad som ligger b a k o m dessa skillnader och i vilket s a m m a n h a n g d e måste ses för att vi ska kun-na k o m m a vidare i insikt och b e h a n d l i n g .
H ä r t ä n k e r jag belysa k ö n s f ö r h å l l a n d e n a i n o m psykiatrin g e n o m att ta u p p e n rad fakta och ge e x e m p e l f r å n olika psykiatriska o m -r å d e n .
Totalt f i n n s det i stort sett lika m å n g a kvn o r och m ä kvn ikvnlagda på våra psykiatriska ikvn- in-stitutioner, m e n o m m a n ser till ålder ä r för-d e l n i n g e n m e r a o j ä m n (Sygehusstatistik,
1986). Bland d e u n g a p a t i e n t e r n a finns flest m ä n , b l a n d d e gamla flest k v i n n o r och i ål-d e r s g r u p p e n 45-50 finns ål-det lika m å n g a av varje kön. M ä n n e n ä r i stor majoritet på slut-na och oroliga a v d e l n i n g a r m e d a n kvinnor-na d o m i n e r a r på ö p p n a a v d e l n i n g a r och »nervkliniker». K v i n n o r n a är också i stor ma-joritet p å a v d e l n i n g a r n a f ö r gamla. Det b e r o r inte bara på att k v i n n o r lever i g e n o m s n i t t 6-7 år längre än m ä n u t a n också på att gamla k v i n n o r inte lika ofta som gamla m ä n h a r e n
äkta m a k e till hjälp. M ä n är i g e n o m s n i t t 3-4 å r äldre än sina h u s t r u r och e f t e r s o m d e lever 6-7 år kortare tid än h u s t r u r n a kan gifta kvin-n o r r ä k kvin-n a m e d 10 år s o m äkvin-nkor. För e kvin-n sjuk g a m m a l m ä n n i s k a finns i n g e n bättre h j ä l p än en trofast make. O c h det g e r en stor del av f ö r k l a r i n g e n till det stora antalet k v i n n o r på vårdinstitutioner och psykiatriska avdelningar.
D e n läkarordinerade m e d i c i n f ö r b r u k -n i -n g e -n är på så gott s o m alla o m r å d e -n avse-värt större b l a n d k v i n n o r ä n b l a n d m ä n (Ras-m u s s e n , 1978). Skillnaden ä r kolossal n ä r det gäller k ö n s h o r m o n e r m e n också stor n ä r det gäller antidepressiva och n e r v l u g n a n d e me-del.
Det r å d e r på m å n g a olika sätt stor osäker-het vad b e t r ä f f a r definition och a v g r ä n s n i n g av d e psykiatriska d i a g n o s e r n a . O r s a k e n till psykiska l i d a n d e n är i d e flesta fall o k ä n d , och vår k u n s k a p o m d e m b e g r ä n s a d och vacklande. Det gäller inte minst d e mest all-varliga och frekventa »stora» psykoserna schi-zofreni och m a n o d e p r e s s i v s j u k d o m , som till-s a m m a n till-s u t g ö r o m r å d e t till-s kärna. H ä r ä r inte rätt plats att gå in på d e n a n n a r s så n ö d v ä n -diga kritiken av det psykiatriska diagnossys-t e m e diagnossys-t och alla d e negadiagnossys-tiva konsekvenserna av det. För sådan kritik se Willadsen, 1988. Det är emellertid intressant att se h u r dessa dia-g n o s e r a n v ä n d s olika på d e två k ö n e n .
Depression, ditt namn är kvinna
D e p r e s s i o n e r d r a b b a r i h u v u d s a k kvinnor. D e p r e s s i o n e r n a b o r ses på ett s p e k t r u m m e d f l y t a n d e g r ä n s e r mellan d e olika tillstånden och m e d d e n depression som h ö r i h o p m e d d e n mano-depressiva s j u k d o m e n som d e n allvarligaste och mest s y m p t o m r i k a . Kvin-nors p r o b l e m m e d d e ensidigt patriarkala f o r s k n i n g s m e t o d e r n a och resultaten märks tydligt |>å d e p r e s s i o n s o m r å d e t . H ä r g r u n d a r sig d e n e t a b l e r a d e forskningen på d o g m e r och myter o m k v i n n a n s biologi, som d ä r f ö r u p p f a t t a t s som en belastning och i m å n g a fall till och m e d som en s j u k d o m . Alla d e kvinn-liga s v ä n g n i n g a r n a , det vill säga cvkliciteten m e d ägglossning, p r e m e n s t r u e l l a dagar, m e n s t r u a t i o n , graviditet, n e d k o m s t , a m -n i -n g s p e r i o d och till sist k l i m a k t e r i u m betrak-tas av d e n d o m i n e r a n d e f o r s k n i n g e n som belastande avvikelser f r å n d e n n o r m a l a m ä n n i -skan, det vill säga m a n n e n . O c h h ä r f i n n e r lä-roböcker och forskning f ö r k l a r i n g e n till d e m å n g a d e p r e s s i o n e r n a hos kvinnor. Det är bara enstaka tidigare kvinnliga forskare och d e senaste tio å r e n s k v i n n o f o r s k n i n g som för-m å t t reda ut t r å d a r n a och göra klart att för-m a n aldrig f u n n i t bevis f ö r att det skulle f i n n a s ett s a m b a n d mellan kvinnors biologi och d e r a s m å n g a depressioner. D ä r e m o t kan m a n slå fast att k v i n n a n s situation kulturellt och soci-alt tvingar h e n n e ut i ett passivt och själv-u n d e r s k a t t a n d e personlighetsmönster, som ä r g r o g r u n d f ö r och lätt leder till depression (Willadsen, 1983). Depressionen måste i liera fall u p p f a t t a s som överspel av d e n n o r m a l a kvinnorollen. D e n n a vetskap och insikt h a r dock l å n g t i f r å n slagit i g e n o m .
I d e n just n u mest a n v ä n d a d a n s k a läro-boken i psykiatri, m e d fem m a n l i g a redaktö-rer, (Welner et al, 1985) står det att det förek o m m e r en a n h o p n i n g av d e p r e s s i o n e r u n -d e r m e n o p a u s - å r e n . Detta h a r al-drig bevi-sats, vilket kritiska kvinnliga läkare energiskt p å p e k a t . Ett litet resultat av vår insats kan möjligen spåras n ä r m a n några r a d e r längre n e r kan läsa att a n h o p n i n g e n av depressio-n e r är tveksam och »depressio-nog kadepressio-n h ä depressio-n f ö r a s till edepressio-n grov feltolkning f r å n manliga gynekologers och psykiatrers sida». Mer h a r m a n inte gjort av det, och det ä r e n d a provet på klarsyn i d e n
6 2 6 sidor tjocka läroboken, d ä r det a n n a r s inte f ö r e k o m m e r n å g o n t i n g i stil m e d manliga läkares »grova feltolkning». A n m ä r k n i n g e n står som ett e n s a m t litet ljus i det stora patri-arkaliska m ö r k r e t . O c h o m det ska gå så lång-samt att förstå blir vi t v u n g n a att sätta vårt h o p p o m en ny m e d v e t e n h e t till a n d r a ä n d e i d e n vanliga medicinska v ä r l d e n .
Aggression, ditt namn är man
Det är ett välkänt f a k t u m att m ä n i långt hög-re g r a d än k v i n n o r i alla tider missbrukat al-kohol. Det s t ä m m e r att k v i n n o r u n d e r senare å r i allt större utsträckning h a m n a t i alkohol-missbruk, m e n d e ligger f o r t f a r a n d e långt ef-ter m ä n n e n , också d å d e t gäller d e n ålder d å missbruket inleds och dess o m f a t t n i n g . Nar-kotikamissbruk är också mest utbrett bland m ä n . Tidigare krävde det psykiatriska dia-gnossystemet att ett missbruk bara fick stå som bidiagnos på e n psykiatrisk patient, och h u v u d d i a g n o s e n var d å i d e flesta fall karak-tärsavvikelse eller m e d ett a n n a t ord psykopa-ti. D e n d i a g n o s e n var alltså också av d e n an-l e d n i n g e n vanan-ligast b an-l a n d m ä n . D i a g n o s e n karaktärsavvikelse är f o r t f a r a n d e vanligast b l a n d m ä n . M å n g a p e r s o n e r m e d karaktärs-avvikelse beskrivs som u t å t r i k t a d e i sin aktivi-tet och som aggressiva, s j ä l v h ä v d a n d e och hänsynslösa. I n t e heller på d e t t a o m r å d e h a r d e n e t a b l e r a d e f o r s k n i n g e n n ä r m a r e analy-serat s a m b a n d e t m e d d e sociala och kulturel-la f ö r h å l l a n d e n a . Det är e g e n t l i g e n bara kvinnoforskare som f ö r k n i p p a t d e m å n g a m ä n n e n m e d karaktärsavvikelse m e d d e n n o r m a l a och u p p s k a t t a d e mansrollen, som k ä n n e t e c k n a s av stor aktivitet, initiativrike-d o m , självkänsla och f ö r m å g a att rikta vre-d e n ut mot o m g i v n i n g e n (Willavre-dsen, 1983). D ä r f ö r måste karaktärsavvikelse (psykopati) i m å n g a fäll ses s o m överspel av m a n s r o l l e n .
Hysteri
Hysteri är i h ö g grad en k v i n n o d i a g n o s . 1 d e psykiatriska läroböckerna o m n ä m n s patien-ten självklart som h a n , m e n n ä r vi k o m m e r till b e s k r i v n i n g e n av hysteri ä r det vanligt att
hon dyker u p p . Ä n d å visar
n a n s speciella kulturella situation, som an-nars just på det h ä r o m r å d e t kan f r a m t r ä d a så tydligt. Detta står i kontrast till beskriv-n i beskriv-n g a r av hysteriska m ä beskriv-n , d ä r s y m p t o m e beskriv-n sätts i s a m b a n d m e d svåra upplevelser av t ex d e n typ som f ö r e k o m m e r u n d e r katastrofer och i krig. I n g e n tycks k o m m a på t a n k e n att hysteriska k v i n n o r i sin p å t v u n g n a kvinno-roll dagligen kan vara utsatta f ö r lika stora på-frestningar.
D e n hysteriska p e r s o n l i g h e t e n beskrivs i psykiatrin som teatralisk, lättrörd, b e r o e n d e s ö k a n d e ( d e p e n d e n t ) , egocentrisk, m a n i p u -l e r a n d e och förförisk. Därti-l-l k o m m e r hyste-rikerns frigiditet. I d e n danska läroboken (Welner et al, 1985) skriver T h o r k i l Vang-g a a r d : »Ett enkelt och välbekant e x e m p e l är d e n färgstarka, livliga, intressanta, flirtiga och förföriska k v i n n a n , som visar sig inte me-n a me-n å g o me-n t i me-n g m e d det och som ä r frigid o m h o n g e r sig in i ett intimt f ö r h å l l a n d e . » Hys-terikerns känslor beskrivs o f t a som ytliga, och d e kan verka likgiltiga eller nästan m u n t -ra mitt i bedrövelsen, belle i n d i f f é r e n c e . Det är s o m o m d e i överdrivet h ö g grad följer d e n f ö r k v i n n o r så välbekanta devisen: d u skall
inte k ä n n a , tänka och veta. H y s t e r i k e r n a
kla-rar inte av ett h ö g r e och m e r utvidgat medve-t a n d e p l a n . O m m a n k o m m e r n ä r m a r e i n p å d e m m ä r k s d e n h o t a n d e d e p r e s s i o n e n , s o m ofta kan avlösa det så kallat hysteriska tillstån-det. Allt d e t t a visar h u r n ö d v ä n d i g t det ä r att k v i n n o r i b e h a n d l i n g och givetvis helst u n d e r hela u p p v ä x t e n t r ä n a s i att k ä n n a , tänka och veta så mycket som möjligt o m d e n traditio-nella kvinnorollens p r o b l e m .
Schizofreni
Psykiatrins k ä r n a och allvarligaste o m r å d e består av alla d e fäll som kallas schizofreni. Definitionen av schizofreni är svår och kom-plicerad f ö r att inte säga omöjlig, och i n g e n vet vad tillståndet beror på. Man lägger stot-vikt vid e n f ö r ä n d r a d och avvikande verklig-h e t s u p p f a t t n i n g , d e s s u t o m på kontaktstör-ningar, och i m å n g a fall f ö r e k o m m e r ångest, vanföreställningar ( p a r a n o i d a föreställning-ar) och hallucinationer. Det är viktigt att det f i n n s ett mycket stort g r ä n s o m r å d e till det n o r m a l a mänskliga själslivet. Också bland d e
schizofrena f i n n s stora könsskillnader. Schi-zofreni u p p s t å r i g e n o m s n i t t flera å r tidigare hos m ä n än hos k v i n n o r (Goldstein, 1988). I a l l m ä n h e t h a r d e m a n l i g a schizofrena större sociala p r o b l e m än d e kvinnliga. En del av f ö r k l a r i n g e n är det f a k t u m att s j u k d o m e n bryter ut tidigare hos m ä n . Deras u t b i l d n i n g och kontakt m e d förvärvslivet ä r dålig eller inte alls existerande och d e h a r kanske ä n n u inte h u n n i t skaffa sig e t a b l e r a d e kontakter m e d a n d r a människor, vare sig vänskapliga eller sexuella. D e n psykiska och sociala be-lastning s o m följer härav f ö r v ä r r a r d e schi-z o f r e n a s y m p t o m e n , och e n o n d cirkel h a r börjat. Eftersom d e schizofrena tillstånden g e n o m g å e n d e ä r svårast hos d e manliga pa-t i e n pa-t e r n a är d e i g e n o m s n i pa-t pa-t längspa-t inlagda på d e psykiatriska a v d e l n i n g a r n a och u p p t a r d e flesta p l a t s e r n a på d e slutna avdelningar-na. De schizofrena k v i n n o r n a , m e d sina ofta förhållandevis mildare s y m p t o m , klarar sig något bättre och h a r d e s s u t o m möjlighet att g ö m m a sig i d e n a l l m ä n t a c c e p t e r a d e passiva kvinnorollen, a n t i n g e n s o m h e m m a f r u i ett ä k t e n s k a p eller p å n å g o n blygsam och till-b a k a d r a g e n position i artill-betslivet. De slipper d e n sociala press som m a n n e n som regel ut-sätts f ö r o m h a n försöker sig på något liknan-de.
Psykiatrin speglar samhället
Det finns m å n g a fler än d e h ä r n ä m n d a ex-e m p l ex-e n p å h u r könsrollsmönstrex-et h ä n g ex-e r i h o p m e d d e olika psykiatriska d i a g n o s e r n a , m e n d e f å r vi h o p p a över här. På g r u n d v a l av ovanstående kan emellertid slås fast att d e ut-å t r i k t a d e aggressiva s y m p t o m e n är vanligast hos m ä n , m e d a n d e passiva stilla s y m p t o m e n ä r vanligast hos kvinnor. Hela det stoia sjuk-d o m s m ö n s t r e t i psykiatrin motsvarar sålesjuk-des d e a l l m ä n n a f ö r h å l l a n d e n a i samhället och vittnar o m att psykiatrin speglar samhällets m a k t f ö r h å l l a n d e mellan k ö n e n . Det är o m ö j -ligt att säga vilket k ö n s o m lider mest, m e n som inlagda och i n s p ä r r a d e b e f i n n e r sig m ä n n e n på d e obehagligaste platserna. K v i n n o r n a ä r s o m n ä m n t s i stor majoritet p å n e r v s j u k h u s e n m e d a n m ä n n e n d o m i n e r a r på d e slutna a v d e l n i n g a r n a och ä r e n s a m m a som kön på d e n d a n s k a säkerhetsanstalten
för särskilt farliga sinnessjuka.
Kriminalitet ä r i allra högsta grad n å g o n -ting som h u v u d s a k l i g e n d r a b b a r m ä n och j u allvarligare kriminalitet, ju större m a n s d o m i -nans. Som det så lakoniskt sägs i det danska j u s t i t i e d e p a r t e m e n t e t s årsberättelse 1987
»Direktoratet for kriminal forsorgen»: »Me-d a n »Me-det b l a n »Me-d b e f o l k n i n g e n som helhet rå-d e r en relativt j ä m n f ö r rå-d e l n i n g mellan m ä n och k v i n n o r ä r så gott som alla som avtjänar straff av manligt kön.» H ä r behövs inga sta-tistiska signifikansberäkningar, m e n h ä r finns inte heller n å g o n analys av eller diskus-sion k r i n g d e n stora könsskillnaden. I n g e n vet o m könsrollsmönstret bara f ä r g a r d e psy-kiska s j u k d o m a r n a och k ö n e n s inbördes rela-tion på institurela-tionerna, eller o m det ä r en di-rekt orsak i flera eller färre fall.
Sexologi
Ett särskilt s p ä n n a n d e o m r å d e är sexologin, och h ä r finns mycket ogjort a r b e t e f ö r kvin-noforskare, eller f ö r alla kvinnor. Föregångs-mannen Freud p å s k y n d a d e en välbehövlig ö p p e n h e t o m sex, m e n oändligt mycket åter-står. M å n g a kvinnoforskare h a r på g o d a g r u n d e r kritiserat och tillbakavisat Freud. Trots h a n s b e r ö m d a ord: Vad vill k v i n n a n ? — som ett uttryck f ö r osäkerhet i n f ö r k v i n n a n s sexualliv — p å d y v l a d e h a n oss, som en evig belastning, maskulinitetskomplexet m e d pe-nisavund och allt som h ö r därtill. Freuds all-varligaste villospår n ä r det gäller k v i n n o r tror jag ä r h a n s f r a m l ä g g a n d e av förförelse-teorin och h a n s reaktion p å p r o b l e m e n m e d att offentliggöra d e n . I d e n b e r ö m d a föreläs-n i föreläs-n g e föreläs-n " H y s t e r i föreläs-n s etiologi" å r 1896 redog-jorde h a n f ö r h u r h a n s p a t i e n t e r som b a r n varit utsatta f ö r sexuella ö v e r g r e p p av sina fä-d e r eller a n fä-d r a n ä r s t å e n fä-d e m a n l i g a v u x n a . H a n satte ö v e r g r e p p e n i direkt s a m b a n d m e d d e senare hysteriska s y m p t o m e n . Masson g ö r en g r u n d l i g och v ä l d o k u m e n t e r a d ge-n o m g å ge-n g av h ä ge-n d e l s e r ge-n a s f ö r l o p p (Massoge-n, 1984). Freud gav sina kollegor en chock, och varken psykoanalytikerna b l a n d d e m eller a n d r a ville så mycket som diskutera teorin u t a n var tyst avvisande och f ö r d ö m a n d e i sin attityd till h o n o m . Det sårade h o n o m d j u p t . H a n släppte förförelseteorin och v ä g r a d e tro
att p a t i e n t e r n a talade s a n n i n g . Istället u p p -fattade h a n deras berättelser som önsketän-k a n d e g r u n d a t på delvis f ö r t r ä n g d a drifter. Det blev g r u n d e n till O i d i p u s k o m p l e x e t , som h a n a n s å g n o r m a l t f i n n s hos b a r n . Och h ä r står vi d e n d a g som i d a g är m e d en g e n o m g r i p a n d e o s ä k e r h e t o m det som förförelseteorin h a n d l a r o m . M å n g a psyko-analytiker och a n d r a p s y k o t e r a p e u t e r g o d t a r f o r t f a r a n d e Freuds plötsliga k o v ä n d n i n g i d e n h ä r f r å g a n och tror inte på att deras pa-tienters u p p l y s n i n g a r h a r sin g r u n d i verklig-h e t e n . Det säger sig självt att m å n g a kvinn-liga p a t i e n t e r som försöker a n f ö r t r o sig till si-n a t e r a p e u t e r d ä r f ö r måste k ä si-n si-n a sig miss-f ö r s t å d d a och misstänkliggjorda i ett läge n ä r d e h a r som störst behov av m o t s a t s e n . Det är tankeväckande att det n u m e r och m e r f r a m -k o m m e r att incest är ett reellt problem f ö r m å n g a b a r n , och mycket tyder på att incest-o f f r e n är särskilt vanligt f ö r e k incest-o m m a n d e b l a n d psykiatriska p a t i e n t e r ( H e r m a n et al,
1986).
I d e t s a m m a n h a n g e t är det intressant att en engelsk u n d e r s ö k n i n g ( H a e g e r 8c Dalton,
1988) tyder på att kvinnliga psykiatrer i långt h ö g r e grad än m a n l i g a tar kvinnliga patien-ter på allvar och u p p f a t t a r det s o m reellt n ä r dessa b e r ä t t a r o m sexuella ö v e r g r e p p i b a r n -d o m e n . Freu-d a n s å g som b e k a n t att k v i n n a n ä r masochist i sitt sexualliv. H a d e h a n rätt? Vad ska vi tro? Karen H o r n e y tog r e d a n för cirka f e m t i o år sedan ställning till Freuds kvinnosyn p å ett b å d e nyanserat och g r u n d -ligt sätt. Frågan ä r 0111 vi h a r k o m m i t särskilt mycket längre i d a g . H o n b e a k t a d e k v i n n a n s sociokulturella situation, och h o n belyste h u r k v i n n a n u p p f o s t r a s till att vara tilldragande g e n o m att vara mild och v å r d a n d e och alltid tänka på att vara a n d r a till lags. M ä n f ö r e d r a r och b e l ö n a r d e på det sättet mest »kvinnliga» k v i n n o r n a , och d ä r m e d förstärks d e t t a bete-e n d bete-e . Karbete-en H o r n bete-e y s slutsats är att i n g bete-e n kvinna i vår k u l t u r kan u n d g å att bli maso-chist, å t m i n s t o n e till e n viss grad.
Den m o d e r n a sexologin g e r inget klart svar på f r å g a n 0111 d e n kvinnliga masochis-m e n . Det ä r ö v e r h u v u d t a g e t b e g r ä n s a t h u r nära m a n k o m m e r det kvinnliga sexuallivet, vars d j u p f o r t f a r a n d e är outforskade. B e g r e p -pet frigiditet, som psykiatrin a n v ä n d e r i
sam-Inger Sjödin, Speglingar och möten, akvarell, 19 x 23,5 cm, 1988.
b a n d m e d hysteri, h a r f ö r s v u n n i t u r sexolo-gin m e n bara f ö r att ersättas av »kvinnlig sex-uell d y s f u n k t i o n » , och d e t f ö r oss egentligen inte ett d u g g längre. Den engelska socialan-t r o p o l o g e n Sheila Kisocialan-tzinger a r b e socialan-t a r m e d kvinnors sexuella e r f a r e n h e t e r (Kitzinger, 1984), och h o n m e n a r att d i a g n o s e n kvinnlig sexuell d y s f u n k t i o n o f t a a n v ä n d s som g r u n d f ö r en b e h a n d l i n g som går ut på att få kvin-n a kvin-n att a kvin-n p a s s a sig till gällakvin-nde kvin-n o r m e r och d ä r m e d påtvinga h e n n e det traditionella sex-uella b e t e e n d e t . I lon u p p m a n a r k v i n n o r att sätta f r å g e t e c k e n vid all existerande sakkun-skap o m deras sexualliv och först och f r ä m s t lita på sina e g n a känslor.
Blame the mother
D e n vanliga patriarkala hierarkin m e d m ä n i t o p p e n å t e r f i n n s också i n o m psykiatrin, b å d e
n ä r d e t gäller klinik, f o r s k n i n g och a d m i n i -stration. På b o t t e n av p y r a m i d e n kravlar kvin-n o r kvin-n a o m k r i kvin-n g . I d e kvin-n praktiska patiekvin-ntvår- patientvår-d e n f i n n s patientvår-d e t mest kvinnor, och på en patientvår-del platser ä r det n ä s t a n omöjligt att få tag i m a n -liga vårdare. M ä n vill tydligen inte a r b e t a m e d så k r ä v a n d e u p p g i f t e r , som d e s s u t o m är relativt dåligt betalda, och det är vanligt att enbart kvinnlig personal g å r och sliter och släpar m e d t u n g a m a n l i g a patienter.
I psykiatrin ä r det också stora skillnader på d e två k ö n e n b l a n d p a t i e n t e r n a s a n h ö r i g a .
De kvinnliga släktingarna, särskilt m ö d r a r -na, tilldelas ofta e n ganska speciell och bety-delsefull roll. M ö d r a r n a h a r u n d e r årens lopp fått s k u l d e n f ö r d e mest skilda besvär hos sina b a r n , s o m t ex skolfobi, h o m o s e x u a -litet, alkoholism och schizofreni. I m å n g a år h u s e r a d e d e n 1111 tack och lov övergivna m e n d å mycket a n s e d d a t e o r i n 0111 d e n
schizofre-n o g e schizofre-n a m o d e r schizofre-n , det vill säga m o d e r schizofre-n som orsak till sitt b a r n s s i n n e s s j u k d o m . H e n n e s sätt att vara b e t r a k t a d e s som direkt schizofre-nif ramkallande, och o m h o n h a d e flera b a r n och bara det e n a blev schizofrent var förkla-r i n g e n att h o n h a d e valt just det b a förkla-r n e t till offer. M o d e r n s speciellt »schizofrenogena» u p p t r ä d a n d e beskrevs p å olika negativa sätt. Av n å g r a ansågs h o n vara alltigenom avvisan-d e mot b a r n e t m e avvisan-d a n a n avvisan-d r a m e n a avvisan-d e att h o n var än kärleksf ull och ö m , än kall och avvisan-de, och o b e r ä k n e l i g t skiftade f r å n det e n a till det a n d r a . M ö d r a r till schizofrena och a n d r a avvikande barn h a r d e s s u t o m beskyllts f ö r att vara d o m i n e r a n d e mot såväl b a r n e n som a n d r a , i s y n n e r h e t sina m ä n m e n också mot psykiatrer och personal.
A l l t s a m m a n s avslöjar en mycket oreflekte-rad och ytlig syn på m ö d r a r n a , som ju i alla dessa fall b e f i n n e r sig i svåra och ofta mycket b e t u n g a n d e situationer m e d just d e h ä r bar-n e bar-n . D e bar-n bar-n a sybar-n på m ö d r a r bar-n a är uttryck f ö r en h j ä r t s k ä r a n d e brist p å vanlig m e d m ä n s k -lighet. Det ä r ju faktiskt inte särskilt svårt att förstå att m ö d r a r som är oroliga f ö r sina b a r n s schizofrena tillstånd blir a n g e l ä g n a o m att hjälpa just d e h ä r b a r n e n och också g ä r n a vill ställa i n g å e n d e f r å g o r till b e h a n d l a r n a . D ä r f ö r kan d e vid besök på d e psykiatriska av-d e l n i n g a r n a och u n av-d e r av-d e av-d ä r a r r a n g e r a av-d e samtalen i f ö r s t o n e verka » d o m i n e r a n d e » , m e n det b e h ö v e r givetvis inte ha n å g o n t i n g att göra m e d deras p e r s o n l i g h e t och vanliga sätt att vara. F ä d e r n a k o m m e r att vara b e n ä g -na att förhålla sig m e r passiva n ä r n u mo-d e r n , s o m är van vimo-d att vara n ä r m a r e bar-n e bar-n , e bar-n g a g e r a r sig aktivt. E f t e r s o m vi vet så
li-te o m schizofreni och o f t a ä r tveksamma o m b e h a n d l i n g e n h a r b e h a n d l a r n a på g o d a g r u n d e r svårt att besvara m o d e r n s inträng-a n d e f r å g o r och kinträng-an då k ä n n inträng-a ett o b e h inträng-a g och felaktigt betrakta h e n n e som osympatisk istället f ö r att förstå h e n n e .
Teorin o m d e n s c h i z o f r e n o g e n a m o d e r n h a r som sagt övergivits, m e n i praktiken kvar-står d e problem som d e n o m f a t t a r tämligen o f ö r ä n d r a d e . I d e n psykiatriska världens var-d a g blir m å n g a m ö var-d r a r missförståvar-dvar-da och kv-ligt b e m ö t t a fastän inte bara d e själva u t a n också deras b a r n b e h ö v e r d e t rakt motsatta. G å n g på g å n g visar d e t sig att d e svårast sjuka psykiatriska p a t i e n t e r n a blir f ö r s u m m a d e och b o r t g l ö m d a av alla u t o m sina föräldrar, och d å f r ä m s t m ö d r a r n a , och d ä r f ö r ä r stöd till d e m av stor betydelse f ö r p a t i e n t e r n a .
Att genomskåda
Alla dessa stora och olösta p r o b l e m m e d könsskillnader inom psykiatrin b e k r ä f t a r att Virginia Woolf h a d e rätt: »Science it would seem is not sexless; she is a m a n , a f a t h e r a n d infected too.» H e n n e s ord ä r f o r t f a r a n d e gil-tiga i m e d i k o - p a t r i a r k a t e t , dit psykiatrin hör. E r k ä n n a n d e t av och insikten o m det h ä r är dyster och f å r en att blygas. Men samtidigt ä r det en u t m a n i n g och en källa till inspiration f ö r kvinnoforskare, d e t vill säga för alla oss kvinnor. I psykiatrin f i n n s mycket att g e n o m -skåda och mycket att göra. Det k ä n n s skönt att tänka på och d r ö m m a o m vad det kan ge. Det kan föra oss långt.
Översättning: Eva Mazetti-Nissen
M A R J A - L I I S A H O N K A S A L O
Kvinnors symptom —
lidandets och njutningens språk?
Kvinnor använder
ofta kroppsliga symptom för att
kommunicera otillfredsställelse med
pri-vatlivet och dåliga arbetsförhållanden, menar Marja-Liisa
Honkasalo. Att kvinnor använder symptom som språk har
att göra med kvinnors speciella relation till
den egna kroppen som, enligt Julia Kristeva, är
käl-lan till både liv och död.
I internationella h ä l s o u n d e r s ö k n i n g a r u p p -g e r k v i n n o r fler kroppsli-ga s y m p t o m än män1. M a n b r u k a r förklara f e n o m e n e t u r
oli-ka vetensoli-kapliga synvinklar. D e n socialmedi-cinskil v e t e n s k a p e n m e n a r att f e n o m e n e t kan kopplas till k v i n n o r n a s medellivslängd, vil-ken ä r längre ä n m ä n n e n s . K v i n n o r n a skulle på g r u n d av sina s y m p t o m v ä n d a sig till hälsovården och g e n o m d e n e r h å l l n a b e h a n d -lingen k u n n a leva längre. Det är en rimlig förklaring, m e n m å n g a frågetecken återstår. H a r s y m p t o m e n alltid ett s a m b a n d m e d sjuk-d o m a r som g å r att sjuk-diagnostisera och bota me-dicinskt? Vad säger s y m p t o m e n o m kvinnor-nas dagliga liv? Vilken psykologisk och social betvdelse h a r d e för k v i n n o r n a själva?
D e n n a artikel baserar sig på m i n a v h a n d -ling, i vilken jag försökt hitta svar på d e olika s y m t o m e n s i n n e b ö r d för k v i n n o r n a . Varför ä r k v i n n o r n a d e t » s y m p t o m k ä n n a n d e kö-net»? Inledningsvis granskar j a g h ä r m i n a re-sultat och g å r sedan till m e r a a l l m ä n n a frå-gor: varför visar k v i n n o r s y m p t o m ? Varför f r a m t r ä d e r besvärliga sidor av kvinnolivet i form av olika s y m p t o m ? D e n medicinska f o r s k n i n g e n kan inte e n s a m ge tillfredsstäl-lande svar p å dessa frågor, och d ä r f ö r h a r jag fått ta språk- och k u l t u r f o r s k n i n g e n till hjälp. Mitt material h a r varit b e g r ä n s a t till fabriks-arbeterskor, m e n jag u t g å r i d e n n a artikel helt djärvt ifrån att m i n a resultat kan tilläm-pas även på k v i n n o r u r a n d r a kollektiv.
Alice forskar i underlandet
I h u v u d s a k h a r jag a n v ä n t mig av två m e t o -der. Först u t f ö r d e j a g e n enkät b l a n d arbeterskor i tre fabriker och d ä r e f t e r e n fem m å n a -d e r lång -d e l t a g a n -d e observationsun-dersök- observationsundersök-n i observationsundersök-n g på eobservationsundersök-n av fabrikerobservationsundersök-na. E observationsundersök-n k ä t e observationsundersök-n var i första h a n d tänkt att svara på f r å g a n h u r vanlig fö-rekomsten av psykiska, psykosomatiska och fysiska s y m p t o m var b l a n d kvinnor, sysselsat-ta m e d m o n t e r i n g s a r b e t e , samt vilka sociala och e r f a r e n h e t s m ä s s i g a s a m b a n d sympto-m e n h a d e sympto-m e d k v i n n o r n a s l ö n e a r b e t e , fasympto-mil- famil-jeliv, hälsa och stress. G e n o m e n k ä t e n kartla-des även l ö n e a r b e t e t s psykosociala drag. Un-d e r Un-det Un-d e l t a g a n Un-d e observationsskeUn-det var h u v u d s y f t e t att u t r ö n a vilken betydelse kvin-n o r kvin-n a tillmäter sikvin-na s y m p t o m i kvin-n o m kollekti-vet.
De b ä g g e m e t o d e r n a k o m p l e t t e r a d e var-a n d r var-a u t m ä r k t . E n k ä t e n blev som en kvar-artvar-a över det f e n o m e n som skulle undersökas, och d e n d e l t a g a n d e observationen f u n g e r a -d e som ett kaninhål, inte olikt -det som Alice i U n d e r l a n d e t k r y p e r n e r i u n d e r förföljan-d e t av förföljan-d e n o b e r ä k n e l i g e och e g e n s i n n i g e ka-n i ka-n e ka-n . Jag tycker att Alice är d e ka-n bästa sym-bolen för forskningsprocessens framåtskri-d a n framåtskri-d e .
Det fabrikskollektiv som j a g valde för d e n d e l t a g a n d e observationen är representativ för d e n k v i n n o d o m i n e r a d e i n d u s t r i t y p e n i
Finland. Totalt a r b e t a d e över 300 k v i n n o r i fabriken, och på m o n t r i n g s a v d e l n i n g e n var alla u t o m två kvinnor. På d e tre a v d e l n i n g a r d ä r jag u t f ö r d e m i n a observationer k ä n d e alla till att jag var forskare.
Fabriken h a d e e n stel och hierarkisk m a k t s t r u k t u r . K v i n n o r n a övervakades på m å n g a sätt, m e d teknologi och arbetsled-ningsrutin". U n d e r m i n observationsperiod bytte företaget ägare, och p å f r e s t n i n g e n k r i n g d e n n a a f f ä r m ä r k t e s p å kvinnokollek-tivet.
D e n d e l t a g a n d e o b s e r v a t i o n s m e t o d e n gjorde det möjligt f ö r mig att notera d e n m u n t l i g a k o m m u n i k a t i o n e n i n o m g r u p p e n . K v i n n o r n a p r a t a d e m e d varandra i fabrikssa-len, och mitt material består till största delen av u p p t e c k n i n g a r av dessa samtal. A r b e t e t s art i k o m b i n a t i o n m e d få m a s k i n e r g j o r d e fabrikslokalerna lyhörda.1
Om förekomsten av symptom
l e n k ä t e n u p p g a v k v i n n o r n a fler psykiska, psykosomatiska och fysiska s y m p t o m ä n vid liknande u n d e r s ö k n i n g a r bland andra fabriks-anställda. De vanligaste besvären var trött-het, h u v u d v ä r k , spänningstillstånd och s ö m n r u b b n i n g a r . Av d e svarande u p p g a v 44 respektive 43, 40 och 34 p r o c e n t sig ha lidit av dessa s y m p t o m . Allt som allt n a m n g a v en-käten 15 olika s y m p t o m .
Den d e l t a g a n d e observationen slog fast att s y m p t o m e n var ett så gott som dagligt sam-t a l s ä m n e i desam-t kvinnliga fabrikskolleksam-tivesam-t. O b s e r v a t i o n e n pågick i 76 d a g a r och sympt o m i a k sympt sympt a g e l s e r n a var s a m m a n l a g sympt 329 u n -d e r ca 60 -dagar. T r ö t t h e t , nervositet, spän-n i spän-n g och s ö m spän-n s v å r i g h e t e r h a d e högst fre-kvens i k v i n n o r n a s samtal. I tabell 1 ä r samtli-ga s y m p t o m som n o t e r a d e s u n d e r observa-tionstiden f ö r t e c k n a d e . De flesta kan karakte-riseras som a l l m ä n n a och g e m e n s a m m a sam-t a l s ä m n e n . Enssam-taka var av en sådan arsam-t asam-tsam-t m a n ville diskutera d e m mellan fyra ö g o n m e d forskaren.
[ag d i s k u t e r a d e observationsresultaten m e d kvinnokollektiven u r sex olika synvinklar. Vad var s y m p t o m e t s eventuella eliologi (sjuk-domsorsak), och vilken var d e n adekvata
be-handlingen} S y m p t o m e n k u n d e u p p f a t t a s
som förebud och m a n b e r ä k n a d e tidens gång e f t e r d e m . Viktigast u p p f a t t a d e s dock d e
teck-en som s y m p t o m e n ansågs innehålla, m e n
som inget h a d e m e d sjukdomssynvinkeln att göra. O b s e r v a t i o n e n visade att s y m p t o m e n inte uppfattades av kvinnorna som sjukdoms-s y m p t o m . De h a d e olika teorier o m orsjukdoms-saker- orsaker-na till siorsaker-na p l å g s a m m a besvär. Dessa orsaker h a r jag samlat i tabell 2.
Tabell 1. Allmänna och personliga symptom
Offentliga/allmänna Personliga/konfidentiella samtalsämnen samtalsämnen
Trötthet Depression
Nervositet/spänningar Gynekologiska besvär Sömnrubbningar, Alkoholproblem mardrömmar Huvudvärk Annan värk, smärtor Magont Bantning/hetsätande Hudutslag Buller Lösningsmedel Influensa Kopparslagare Oro, rädsla
Tabell 2. Svmptom <xh förmodade etiologiska faktorer
Symtom Etiologisk faktor
Trötthet Sömnlöshet, dålig sömn Sömnrubbningar Påfrestande livssituation Sjukt barn, spädbarn. amning
Festande
Sömnrubbningar Värk. smärtor, sjukdom Sömnrubbningar Årstider, »mångalenskap» Vård av spädbarn N v arbetsvecka, måndag morgon Arbetet, buller
Nervositet Problem med överordnade Pmblem med arbetskamrater Osäkerhet ang. anställning Ackordsarbete, buller Arbetsresor
Depression Osäkerhet om f ramtiden Personliga problem, sjuk-domar
Barndomstidens problem Olycklig kärlek, kärleks-bekymmer
Svek från fackets sida Huvudvärk Ro k. gaser, brådska på
jobbet Buller Lösningsmedel på jobbet Hetsätande Kärleksbekymmer Livskriser Ensamhet Alkohol, speciellt öl Smärtor i extremiteten Arbete, enformigt arbete, nacke, rygg brådska
Våixl av utvecklingsstört barn H udåkommor. kläda Arbete, lösningsmedel.
damm Antibioter Allergi
Gulsot (p-piller) Magbesvär Oro för framtiden
Dålig mat på arbetsplatsen Trötthet och överkonsum-tion av kaffe
Av tabell 2 f r a m g å r tydligt att k v i n n o r n a h a r e g n a »folkliga» u p p f a t t n i n g a r , l e k m a n n a t e o -rier, o m b a k o m l i g g a n d e och u p p e h å l l a n d e orsaker till sina s y m p t o m . U r deras livserfa-r e n h e t e livserfa-r och valivserfa-rdagsliv i s a m b a n d m e d livserfa- re-p r o d u k t i o n e n föds ett viktigt etiologiskt ma-terial. A m n i n g , s p ä d b a r n s vård, vård av sjukt barn eller missfall kan enligt kvinnornas egna teorier ligga b a k o m m å n g a olika s y m p t o m . Som en orsak till s m ä r t o r i stöd- och rörelse-o r g a n e n k u n d e vård av utvecklingsstört b a r n n ä m n a s . En av k v i n n o r n a h a d e ett s å d a n t b a r n , m e n kollektivet m e n a d e sig »veta» att ett s å d a n t ö d e i sig ger u p p h o v till s m ä r t o r och värk. I sina e g n a teorier o m s j u k d o m a r s u p p k o m s t lade k v i n n o r n a även stor vikt vid årstidernas växling, m å n g a l e n s k a p och olyck-lig kärlek.
En a n d r a central o r s a k s g r u p p u t g j o r d e s av m i s s f ö r h å l l a n d e n på a r b e t s p l a t s e n . Löne-a r b e t e t s teknologiskLöne-a, Löne-arbetshygieniskLöne-a och m e l l a n m ä n s k l i g a faktorer k u n d e orsaka flera s y m p t o m .
M a n k u n d e konstatera att biomedicinska teorier k n a p p t f a n n n å g o t fotfäste alls i
kvin-n o g r u p p e kvin-n s f u kvin-n d e r i kvin-n g a r krikvin-ng orsakerkvin-na till s y m p t o m e n . Dessa u p p f a t t a d e s över h u v u d taget inte som sjukdomstillstånd. Detta trots att k v i n n o r n a b r u k a d e besöka företagets häl-sovårdsavdelning. Det h a d e varit intressant att veta o m d e d å gav sin e g e n etiologiska t o l k n i n g av sina s y m p t o m och på s a m m a g å n g a c c e p t e r a d e läkarens dito samt d e n er-b j u d n a er-b e h a n d l i n g e n . U p p e n er-b a r l i g e n var k v i n n o r n a s s j u k d o m s t e o r i e r dubbelsidiga; en sida vette m o t n a t u r l ä k e k o n s t e n och en a n n a n m o t d e n m o d e r n a läkarkonsten. Men i kollektivet kom endast d e n första till uttryck.
Behandling av symptomen
När det gällde att å t g ä r d a s y m p t o m e n försök-te m a n för d e allvarligasförsök-te att tillsammans hitta en eller flera b e h a n d l i n g s f o r m e r som ti-digare visat sig vara effektiva (tabell 3). K
vin-Tabell 3. Alternativ till behandling av symptom
Sym ptom Behandling
Trötthet Samtal om trötthet
Trötthetsnorm på måndagar Skoj, skratt
Spådomar Sömnrubbningar Bastubad
Lugnande mediciner Nervositet/spänningar Prat, samtal
Att döpa om symptomet till »stress och behandla med vedertagna medel: jogging. resor
Spådomar, skratt
Att göra sig fin, kläder, smink Medicin, receptfria, lugnande Förtroendekvinnans medicin-förråd
Alkohol Smärtor, värk i nacke Massage och extremiteter Mediciner
Förtroendekvinnans medicin-förråd
Fysioterapi Bölder Groblad
1luvudvärk Slopande av ackordsarbete Arbtarskvddsåtgärder Värkmedicin
n o r n a s k a p a d e ett »reservsystem» lör be-h a n d l i n g a r - f u n g e r a d e inte d e t e n a fick m a n pröva det a n d r a . Mot nervositet, orsakad av det h ö g a a r b e t s t e m p o t , ansågs en ä n d -rad lönepolitik vara det bästa b o t e m e d l e t på sikt, m e n å t m i n s t o n e sju a n d r a b e h a n d l i n g s -m e t o d e r föreslogs. Däribland att tala ut och dela p r o b l e m e n m e d kollektivet, att spå eller sia m e d kort, att se humoristiskt på saken och att skratta tillsammans. Dessutom k u n d e m a n inta d e m e d i c i n e r som f ö r t r o e n d e k v i n -n a -n d e l a d e ut u r sitt f ö r r å d . N å g o -n m e -n a d e sig bota sin nervositet m e d alkohol på friti-d e n , friti-d e flesta visste att en resa till s ö friti-d e r n var det bästa o m ä n dyraste och mest svårf örverk-ligade alternativet. En vanlig och effektiv me-tod var att d ö p a o m p r o b l e m e t , tala o m »stress» i stället f ö r nervositet. Det u p p l e v d e s som m i n d r e personligt och s m ä r t s a m t . Dess-u t o m b e t y d e r ordet stress i det m o d e r n a var-dagsspråket n å g o n t i n g positivt, aktivt, kvalitetsmedvetet. Uttrycket f ö r e n a r a r b e t a r k v i n -n o r och direktörer.
Symptom som förebud
S y m p t o m e n ansågs f ö r e b å d a något. S m ä r t o r och värk k u n d e betyda väderleksväxling och tyda p å regn eller åska. S ö m n l ö s h e t och m a r d r ö m m a r varslade o m f r a m t i d e n . På två a v d e l n i n g a r tolkades m a r d r ö m m a r m e d h j ä l p av en d r ö m b o k . A r b e t s d a g e n b ö r j a d e m e d att n å g o n b e r ä t t a d e o m sin m a r d r ö m . S e d a n letade m a n e f t e r f ö r k l a r i n g a r bland d r ö m b o k e n s u p p s l a g s o r d och hjälptes åt att tyda d r ö m i n n e h å l l e t , tills m a n f a n n en tolk-n i tolk-n g som tillfredsställde alla.
Det var tydligt att m a n inte a n s å g sig b e h ö va ansvara f ö r vad som r ö r d e sig i d e t o m e d -vetna. Exempelvis så talade m a n inte ö p p e t o m det konkreta h o t som företagets ägarbyte i n n e b a r f ö r d e u n d e r l y d a n d e , sannolikt ef-tersom g r u p p e n s n o r m e r inte tillät att m a n visade en personlig hjälplöshet och oro. K v i n n o r n a d e l t o g inte heller i fackmöten trots att d e var a n s l u t n a . I stället b e a r b e t a d e s d e n a l l m ä n n a o r o n och rädslan i m a r d r ö m -mar. Följande e x e m p e l skildrar en kvinnas o m e d v e t n a upplevelse av företagets försälj-ning.
1 natt hade Helmi haft en sä konstig d r ö m . »Det var fest här i matsalen, och till efterrätt fick vi lingonparfäit i höga kristallskålar. Och en av kvinnorna från avdelningen här bredvid kom och satte sig bredvid mig, en som ofta kommer och äter här, storögd med glasögon. Och plöts-ligt körde hon kriogen i min skål... och rörde-om i min parfait. )ag försökte skumma av det som hon hade kladdat med och hon blev förvå-nad, på nåt sätt krympte efterrätten till en liten klick bara, en liten äcklig klic k i botten av skålen, och sen gick jag ut i garderoben, och d ä r stod Hely Ojanen (en av de aktiva i facket) i fina klä-der, hon hade vit blus med granna knappar. J a g f rågade h e n n e varf ör hon var så fin och hon sa att det var för att fackförbundets ordförande skulle komma hit. H a n skulle bara inspektera några gravar och sen skulle han komma hit...»
Symptom och tid
K v i n n o r n a s t i d s u p p f a t t n i n g p r ä g l a d e s av s y m p t o m e n . T r ö t t h e t och nervositet p r a t a d e m a n till e x e m p e l mest o m på m å n d a g a r och fredagar, alltså i b ö r j a n och slutet av arbets-veckan. N o r m e n var att m å n d a g m o r g o n kla-ga över t r ö t t h e t . A a n d r a sidan var t r ö t t h e t e n ständigt n ä r v a r a n d e i fabriken, i likhet m e d m a s k i n e r n a och a p p a r a t e r n a . T r ö t t h e t e n gav till och m e d e n f o r m åt d e n e g n a levnadshi-storien.
Leena hade börjat jobba då tvillingarna i treårs-åldern fick halvdagsplats i d a g h e m m e t . Hon sorterade tidningar för Pressbyrån på morgo-nen från 4 till 6 på ackord. Hon säger att det var hemskt, att m a n var så trött, att om m a n tänker på den tiden, kommer man bara ihåg att man alltid var trött. »Jag försökte läsa Kalle Anka för d o m och jag var så trött att jag somnade mitt i alltihopa.» Leena hade sovit m e d a n pojkarna var i skolan och tvillingarna på d a g h e m m e t , men det hjälpte inte mot tröttheten eftersom hon tvingades gå u p p kl 3 på natten. Leena sä-ger att »det är hemskt vad tiden har gått fört, att d o m är 13 år nu; när dom var små så tänkte man bara på att dom skulle bli större så man slapp se till d o m hela tiden och slapp att jämt vara så trött.»
Det p r o d u k t i o n s m ä s s i g a tidsbegreppet stod i skarp kontrast till k v i n n o r n a s e g n a tidsupplevelser. S y m p t o m e n k u n d e skyllas på p r o d u k -tionsteknologins krav på a n p a s s n i n g till ett a r b e t e som f o r d r a d e s e k u n d s n a b b n o g g r a n n
het. B a n t n i n g och tid relaterades till varand-ra. Ett inte alltför ovanligt uttryck löd »för 2 3 kilo sen» eller n ä r idealvikten ä n n u låg långt f r a m m e i tiden »om tio kilo».
Symptomens budskap
S y m p t o m e n u t g j o r d e ett kollektivt kodsys-tem som g j o r d e det möjligt att uttrycka även a n n a t än det specifika s y m p t o m e t s besvär. Ibland var s y m p t o m e t ett b u d s k a p f ö r dess bärare.
• jag har en så hemsk huvudvärk. Igen... Vad det betyder? Nå, åtminstone att jag vet att j a g existerar. Att jag åtminstone känner nånting», säger Rauni.
S y m p t o m e n k u n d e förmedla olika slags socia-la b u d s k a p . T r ö t t h e t e n gav tillfälle att b e r ä t t a o m hat mot arbetet, o m livets g r y m h e t i störs-ta a l l m ä n h e t eller o m veckoslutets rejäla fes-t a n d e . När en u n g m a m m a fes-talade o m sin t r ö t t h e t i n f o r m e r a d e h o n samtidigt o m att h o n f o r t f a r a n d e a m m a d e sin ett och ett halvt å r g a m l e son och var lycklig och stolt över det. G e n o m m a r d r ö m m a r n a f ö r m e d l a d e s b u d -skap o m hot och osäkerhet, sådant som m a n a n n a r s inte var i stånd att tala o m . Sömnsvår i g h e t e Sömnsvår innehöll b u d s k a p o m aSömnsvårbetets e n f o Sömnsvår -m i g h e t -m e n också o -m ä k t e n s k a p s p r o b l e -m och o m d e n e g n a rollen som äkta maka:
Kaija berättar att hon vaknade för tidigt på morgonen, halv fem, och att hon sen inte kun-de somna om. Så hon gick u p p och börjakun-de strv-ka sin mans skjortor. De andra klandrar h e n n e för att hon jämt [jassar u p p på sin man.
Varför visar kvinnor symptom?
Trots m ä n g d e n av s y m p t o m hos k v i n n o r n a i min u n d e r s ö k n i n g var f r å n v a r o d a g a r n a mycket få, och k v i n n o r n a k o p p l a d e inte sina s y m p t o m till eventuella s j u k d o m a r . Min u n -d e r s ö k n i n g visar, m e -d b ä g g e m e t o -d e r n a , att k v i n n o r av e r f a r e n h e t f ö r k n i p p a r sina symp-t o m m e d l ö n e a r b e symp-t e , d u b b e l a r b e symp-t e och pro-blem m e d långa arbetsresor. I enkätsvaren skyllde nästan tre f j ä r d e d e l a r av d e l t a g a r n a på l ö n e a r b e t e t s karaktär. Enligt d e n delta-g a n d e o b s e r v a t i o n s u n d e r s ö k n i n delta-g e n lådelta-g det-ta till g r u n d f ö r d e n vanligaste etiologiska
k o n s t r u k t i o n e n . Arbetslivsforskning b e k r ä f -tar tesen: kvinnor, speciellt inom industrin, b ä r på en d u b b e l t t u n g börda. 1 a r b e t a r h e m är delat h u s h å l l s a r b e t e än så länge ingen självklarhet. Den aristoteliska vanföreställ-n i vanföreställ-n g e vanföreställ-n att k v i vanföreställ-n vanföreställ-n o r vanföreställ-n a skulle vara b e vanföreställ-n ä g vanföreställ-n a att klaga m e r än m ä n f i n n e r inget stöd i mitt ma-terial. K v i n n o r n a d ä r gnäller inte, utan for-söker tvärtom att kollektivt utveckla strate-gier f ö r att hålla s y m p t o m e n u n d e r kontroll. När m a n ventilerade s y m p t o m e n g e m e n -samt strävade m a n e f t e r att finna deras etio-logi och b e h a n d l a d e m ; m a n sökte e f t e r lös-n i lös-n g a r d ä r kollektivet s p e l a d e elös-n a v g ö r a lös-n d e roll'.
K v i n n o r n a a r b e t a d e , liksom alla i n o m k v i n n o d o m i n e r a d industri världen över, u n -d e r s t r ä n g övervakning av a r b e t s l e -d n i n g e n . E n k ä t e n visade att m a k t s t r u k t u r e r n a bildade ett vattentätt system. K v i n n o r n a h a d e k n a p -past n å g o n möjlighet att påverka sitt a r b e t e s p l a n e r i n g eller organisering. Givetvis (l åga-d e m a n inte heller e f t e r åga-deras åsikter viåga-d för-säljningen av företaget.
K v i n n o r n a s e g n a m a k t o m r å d e n blev de-ras k r o p p a r och dede-ras kollektiv S v m p t o m e n kan sägas vara ett sätt att o p p o n e r a sig mot s a m h ä l l e t . ' Det mänskliga livets positiva u p p -levelser hittar alltid n å g o n spricka i m u r e n . Även u n d e r ytterst slitsamma f ö r h å l l a n d e n kan s m ä r t a n och värken a n v ä n d a s till att för-m e d l a n å g o t positivt f ö r individen och kollek-tivet. S y m p t o m e n skapar också en upplevelsesfär s o m ger legitim rätt till att bli o m h ä n -d e r t a g e n och ompyssla-d av a n -d r a . D e n n a upplevelsesfär alstrade inbördes k o m m u n i -kation k v i n n o r n a e m e l l a n .
U n d e r s ö k n i n g e n s viktigaste resultat enligt m i n m e n i n g var att visa p å h u r s y m p t o m e n s k a p a d e ett slags kodsystem i k v i n n o r n a s kol-lektiv. Med h j ä l p av s y m p t o m e n k u n d e m a n k o m m u n i c e r a även o m saker som h a d e att göra m e d a n d r a d e l a r av livet. K v i n n o r n a be-härskade väl d e n n a k o m m u n i k a t i o n via s y m p t o m e n . D e n f u n g e r a d e vidare stärkand e p å s a m m a n h å l l n i n g e n . S y m p t o m k o m m u -nikationen var viktig för alla och d e t t a fak-t u m vidmakfak-thöll i sin fak-t u r f ö r e k o m s fak-t e n av s y m p t o m .
Men varför uttrycktes kvinnokollektivets upplevelser j u s t i s y m p t o m ? Detta ä r en
