Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåSocial förmåga, att ta sig tillbaka via
Krami
- En fallstudie om
språk, sociala nätverk, anställningsbarhet och
ekonomi.
Social ability, to come back through Krami
- A case study about, language, social network, employability and economy
Langerup Rebekka
Livancic Dea
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2017-05-31
Examinator: Jonas Olofsson
Handledare: Mikael Ottosson
Fakulteten för lärande och samhälle
Abstract
The purpose of the study is to get an insight of how social ability has been affected amongst people with crime history. Social ability is a collection concept for language, social network, employability and economy.
In this study, the prime problem is that 41% of convicted criminals relapse into crime and the main cause is lack of employment. Our chosen respondents are from an organization named Krami, which is a cooperation between the Swedish labor office, correctional and the current municipality. The questions at issue are:
• How has the target group’s social ability been affected after participating in the Krami programme?
• How does the target group of former criminals relate to the activities at Krami?
Moreover, the study contains theoretical concepts from Bourdieu theory, such as crystal habit, social field/social room and capital. Thus a qualitative method was used, which means that the questions at issue have been conducted by interviews with former criminals.
Finally, the result of the study is on one hand that the social ability has been affected after the participation in Krami and on the other that the target group has related positively to the activities at the programme. Furthermore, the social ability was improved and the respondents decreased their chances of relapsing into crime. Four main factors contributed to this improvement; language, social network, employability and economy.
Keywords: Bourdieu, brottshistorik, kapital, Krami och social förmåga
Förord
Under vårt arbete har vi främst arbetat via fysiska träffar. Genom dessa fysiska träffar har vi kunnat skriva hela studien tillsammans. Inga kapitel har delats upp oss författare emellan utan samarbetet har genomsyrat hela studien.
De genomförda telefonintervjuerna har vi likaså genomfört gemensamt då en författare har intervjuat, samtidigt som den författaren suttit bredvid och skapat tankekartor kring respondenternas svar. Vi författare satt i skolans lokaler och utförde dessa intervjuer. Transkriberingen av intervjuer har delats oss författare emellan, tre var. Hela studien har skrivits tillsammans genom fysiska träffar.
Tack till våra respondenter som gjorde studien möjligt och tack till vår handledare Mikael Ottosson för feedback.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 7
1.1 Problemformulering ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 8
2. Tidigare forskning ... 9 2.1 Rehabilitering ... 9 2.2 Anställningsbarhet ... 9 2.3 Sysselsättning ... 10 2.4 Sammanfattning ... 11 3. Teori ... 12
3.1 Pierre Bourdieus Handlingsteori ... 12
3.1.1 Habitus ... 12
3.1.2 Socialt fält och sociala rum ... 13
3.1.3 Kapital ... 13 3.2 Sammanfattning ... 14 4. Metod ... 15 4.1 Metodval ... 15 4.2 Urval ... 16 4.3 Datainsamling ... 17 4.4 Analysform ... 17 4.5 Etiska ställningstagande ... 18 4.6 Sammanfattning ... 19 5. Resultat ... 20
5.1 Språkbruk från dåtid till nutid ... 20
5.1.1 Dåtid ... 20
5.1.2 Nutid ... 21
5.2 Sociala nätverk från dåtid till nutid ... 22
5.2.1 Dåtid ... 22
5.2.2 Nutid ... 23
5.3 Anställningsbarhet från dåtid till nutid ... 24
5.3.1 Dåtid ... 24
5.3.2 Nutid ... 25
5.4.1 Dåtid ... 26
5.4.2 Nutid ... 27
5.5 Förhållning till Krami ... 28
5.6 Sammanfattning ... 28
6. Analys ... 30
6.1 Språkresa ... 30
6.2 Förändrat socialt nätverk ... 31
6.3 Anställningsbarhet till följd av deltagande på Krami ... 33
6.4 Förändrad ekonomi men nödvändigtvis inte förbättrad ... 34
6.5 Respondenternas förhållning till Krami ... 35
6.6 Sammanfattning ... 36
7. Diskussion ... 37
7.1 Resultatdiskussion ... 37
7.2 Metoddiskussion ... 38
7.3 Teoridiskussion ... 39
7.4 Förslag på fortsatt forskning ... 40
Referenslista ... 41
1.Inledning
På arbetsmarknaden finns det olika möjligheter för studie- och yrkesvägledare. En av dessa möjligheter är att arbeta med målgruppen före detta kriminella som även blir uppsatsens fokus. Respondenterna som har använts till studien har tidigare varit deltagare på Krami. Krami är en organisation där arbetsförmedling, kriminalvård och den aktuella kommunen ingått ett samarbete för att arbeta med målgruppen före detta kriminella. Studien syftar till att utveckla kunskap som kan bidra till att skapa sysselsättning och anställningsbarhet för deltagarna.
1.1 Problemformulering
Enligt brottsförebyggande rådet (2012) konstateras det att omkring 41 procent återfaller i brott inom tre år efter sin frigivning. Vidare skriver brottsförebyggande rådet att de individer som löper störst risk att återfalla i brott är de individer som tidigare är brottsbelastade. I rapporten Sysselsättning under och efter fängelsestraff (2009) beskrivs faktumet att sysselsättning har en väsentlig roll inför återanpassning ute i samhället. Med utgångspunkt från det ovan nämnda har kriminalvården erbjudit interner att avsluta sitt straff i sitt egna hem på ett mer strukturerat sätt med förhoppningen om att minska återfallsrisken samt för att intagna ska vara rustade för ett liv i frihet (BRÅ 2009, 25). Forskare menar även att gamla vänner och vanor gör så att individer faller tillbaka i gamla brottsliga mönster (Brottsförebyggande rådet 2011).
Samhället påverkas av brottslighet på ett eller annat sätt beroende på vilken typ av brott som begås (Regeringskansliet 2016/17:126, 3-4). Det samhället gör för att minska brottslighet och återfall är att samhället erbjuder både stöd och hjälp för att det ska bli möjligt för individer att lämna sina kriminella kretsar. För att minska återfall i brott ska regeringen arbeta fram olika insatser (Regeringskansliet 2016/17:126, 19).
Krami består av en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kriminalvården och den aktuella kommunen. Varje myndighet har minst en person på plats i verksamheten, där
de arbetar tillsammans och stöttar deltagare. Kramis verksamhet riktar sig mot både män och kvinnor med en minimiålder på 18 år, där deltagandet är frivilligt dock måste deltagarna vara drogfria och tagit avstånd från kriminalitet. Under deltagandet får individerna bidrag från Försäkringskassan. Deltagarna genomgår en vägledningskurs. Arbetsgivare som tar emot deltagare på Krami har en betydande roll för deltagarnas sysselsättning och erfarenhet (Krami 2017).
Brottslighet skapar inte enbart problem för samhället utan även för den enskilda individen också. Den individ som begår brottsliga handlingar löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa samt för tidig död (Regeringskansliet 2016/17:126, 3-4).
Brottslighet och återfall ligger som grund för vår studie. Vi har i studien valt att bryta ner begreppen sysselsättning, vänner och vanor till social förmåga.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att få en inblick i hur den sociala förmågan påverkas hos en individ och dess återfallsfrekvens. Vidare är det av intresse för studien att undersöka hur individerna förhåller sig till att komma i sysselsättning och träda in på arbetsmarknaden. Vi vill även undersöka på vilket sätt stödet från samhället tas emot av före detta kriminella individer. Med tanke på vårt syfte blir våra två frågeställningar:
• Hur har målgruppens sociala förmåga påverkats av deltagande på Krami?
• Hur förhåller sig målgruppen före detta kriminella till de aktiviteter som bedrivs på Krami?
I vår frågeställning använder vi oss av begreppet social förmåga. Med social förmåga menar vi att en individ kan fungera väl i sociala sammanhang och i sociala grupper. I vår studie är social förmåga ett samlingsbegrepp för språk, sociala nätverk, anställningsbarhet samt ekonomi.
2. Tidigare forskning
I kapitlet presenterar vi tidigare forskning som har relevans för vår studie. Forskningen presenteras i olika rubriker som kan tänkas appliceras på vårt valda ämnesområde och vårt samlingsbegrepp social förmåga. Forskningen identifieras med vår studie genom eventuella likheter och skillnader. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
2.1 Rehabilitering
Det har utförts ett antal studier kring återfallsproblematiken i förhållande till rehabilitering. Studierna visar att rehabilitering har en inverkan för att minska risken för återfall.
Resultatet i studierna (Gordon & Weldon 2003, 200; Danielsson, Fors, Freij & Lidman 2012, 2-8) visar att återfallsfrekvensen minskade för de interner som deltog i programmen av rehabilitering. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativ metod. Ett rehabiliteringsprogram som prövats i Sverige vid namn IDAP, visar att återfallsrisken minskade för de individer som hade fullföljt rehabiliteringsprogrammet. Bergström (2004, 286) nämner ett 12 stegs-program som ska hjälpa interner att tänka positivt eftersom det visar sig att negativa känslor och skuld har en stor inverkan på förändringen mot att bli en samhällsmedborgare som inte begår brott. Genom 12 stegs- programmet får interner arbeta med sig själva och sin självkänsla. Syftet är att interner ska lätta på samvetet, förstå och reflektera över sina tidigare fel för att sedan arbeta mot en positiv bild, som på så sätt skapar en positiv känsla inför förändringsprocessen. Resultatet visar att det är ett samspel mellan framtaget program och individen som ska genomgå programmet som minskar återfallsfrekvensen.
2.2 Anställningsbarhet
Att vara anställningsbar kan innebära olika saker, exempelvis att en individ har rätt utbildning för det sökta jobbet eller att en individ har en erfarenhet som prisas högt för det sökta jobbet. Men på vilket sätt bemöts före detta kriminella på arbetsmarknaden? En studie som gjorts av Devah Pager (2003) undersöker hur arbetsmarknaden ser ut för målgruppen före detta kriminella, det vill säga individernas anställningsbarhet. Resultatet från studien visar att individer med en brottshistorik stöter på stora motgångar på väg mot en sysselsättning. Det visar sig även vara betydande vilken etnicitet dessa individer har. Författaren har kommit fram till resultatet genom observation (Pager 2003, 937). Ytterligare en artikel (Harrison & Schehr 2004) påvisar att före detta kriminella möter oöverstigliga hinder när de försöker återanpassa sig i samhället. Många som söker sysselsättning blir nekade på grund av sin brottshistorik. Bland detta finns också att stater i USA förbjuder före detta kriminella att arbeta inom vissa områden. På grund av detta tvingas dessa individer leva isolerade och i lågavlönade områden där det endast finns ett få antal jobb (Harrison & Schehr 2004, 35).
I en studie av Christel Backman (2012) undersöks betydelsen av belastningsregister i Sverige. Studien visar att efterfrågan på belastningsregister har ökat under den senaste tiden, då arbetsgivare är skyldiga att kontrollera sina arbetssökande vid vissa yrkesområden. Resultatet visar att det är sårbart för de individer som har begått brott att visa sitt belastningsregister. Gruppen är redan utsatt genom att de tidigare inte följt samhällets normer och regler. Genom belastningsregister blir de ytterligare utsatta. Författaren har använt kvalitativ metod för att få fram till resultatet.
2.3 Sysselsättning
Sysselsättning kan innebära att studera eller arbeta, men vilken betydelse har sysselsättning för individer med brottshistorik?
Resultat från artikeln (Vernick & Reardon 2001) visar att det krävs mer fokus på att utveckla individers sysselsättningsförmåga under tiden de befinner sig på anstalter. Detta bör utvecklas med mer resurser och fler deltagare för att individerna med brottshistorik
sysselsättning bör ges till före detta kriminella för att hålla individerna på rätt spår och för att dessa individer inte ska återfalla i brott. Individer med en brottshistorik behöver hjälp och stöd för att kunna få en laglig sysselsättning samt för att kunna behålla sysselsättningen (Vernick & Reardon 2001, 267). Enligt Vernick och Reardon (2001, 267) har de individer som inte mötts med framgång i sökandet av sysselsättning återfallit i kriminella handlingar (Vernick & Reardon 2001, 265). En annan studie (Brottsförebyggande rådet 2009, 8) skriver om hur fängelseintagna förbereds på anstalter för att förbättra deras anställningsbarhet, detta i uppdrag av regeringen. Rapporten är den första av två, dessvärre finns inget färdigt resultat ännu. Metoden som används i rapporten är kvalitativ (Brottsförebyggande rådet 2009, 8). Rydén-Lodi, Sundell och Flodin (1996) skriver i sin studie att sysselsättning ger individer med brottshistorik en bättre chans att återanpassa sig i samhället. Ytterligare en studie av Rydén-Lodi (2008, 29) visar att sysselsättning är betydelsefullt för att inte återfalla i brott men då ska det helst vara en sysselsättning som genererar i ekonomisk inkomst. De personer som lyckas ta sig in på arbetsmarknaden har en ljusare framtidsutsikt och större chans att inte återfalla i brott. I överensstämmelse med denna studie visar även andra studier (Savolainen 2009; Skardhammar & Telle 2009) att anställningar var sammankopplade med minskad återfallsrisk.
I studierna (Rydén-Lodi 2008, Rydén-Lodi, Stattin & Klintberg 2005) visar det sig att en individs omgivning är betydelsefull för att inte återfalla i brott, de som återfaller i brott har kriminella vänner och saknar stöd från sin omgivning.
2.4 Sammanfattning
Rehabilitering har en betydelsefull roll i att minska återfallsrisken men i samarbete med individens egna vilja. Likaså har före detta kriminella en låg anställningsbarhet då deras bakgrund har en inverkan på deras väg mot en sysselsättning, vilket gör dem till en utsatt grupp i samhället. Anstalter i USA arbetar i för liten utsträckning med att utveckla individernas sysselsättningsförmåga och att individerna med brottshistorik behöver stöd och hjälp för att få och för att behålla en sysselsättning. Sysselsättning samt ekonomisk ersättning minskar återfallsfrekvensen, likaså har vänner och stöd en betydenade roll.
3. Teori
I kapitlet nedan presenterar vi vår valda teori som är tänkt att kunna appliceras och analyseras på vår empiriska data som vi samlat in genom intervjuer med våra respondenter. Kapitlet beskriver Pierre Bourdieus Handlingsteori och dess centrala begrepp. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
3.1 Pierre Bourdieus Handlingsteori
Bourdieus samhällsteori som spred sig under 1970-talet och början på 1980-talet inkluderade en så kallad objektivistisk brytning samt en subjektivistisk brytning, det vill säga två förhållningssätt för att förstå samhället. Bourdieu introducerar sin objektivistiska brytning med ett par olika nyckelbegrepp så som, socialt rum socialt fält, och kapital. Dessa begrepp är verktyg för att visa på objektiva sociala strukturer. Inom den subjektivistiska brytningen blir det istället den enskilda aktören som i fokus, vilket blir det begrepp som Bourdieu kallar för habitus (Broady 1998;1, 3-5). Vidare beskrivs begreppen i teorin mer ingående.
3.1.1 Habitus
Habitus begreppet förklaras som en helhet av ordningar som hjälper individer att handla och orientera sig samt tänka i den sociala omvärlden. De här sammanhängande ordningarna är resultatet av kollektiva minnen, sociala erfarenheter samt olika sätt att reflektera och förflytta sig (Broady 1998;1, 16). Människans habitus formas genom vanor som kommer från familjen och omgivningen. Vanor som lever länge i en människa skapar ett omedvetet handlingsmönster (Broady 1998;2, 13). Handlingsmönstret ristas in i människors sinnen och kroppar. Den tankemässiga förklaring som finns är att människors habitus, som formas av de liv de levt hittills, styr deras föreställningar och praktiker (Broady 1998;1, 16). Habitus påstås bidra till att den sociala världen återskapas och även
till förändras. Begreppet habitus är närbeläget samt sammanhängande med begreppet kapital (Broady 1998;1, 18).
3.1.2 Socialt fält och sociala rum
Begreppet sociala fält blev en del av Bourdieus forskning och teori i början av 1970-talet (Broady 1998;1, 19). Ett socialt fält är ett område där grupper av människor delar gemensamt intresse medan ett socialt rum innefattas av hierarkisk ordning, det vill säga klasser och yrkesgrupper (Broady 1998;2, 14). Vidare innehar det sociala rummet hierarkisk ordning som bestäms utifrån kapitalmängd (Aakvaag 2008, 164). För att något ska värderas som ”högt” behöver det finnas något som är ”lågt”, det går alltså endast att jämföra livsstil om det finns en bättre och en sämre livsstil (Aakvaag 2008, 164-165).
3.1.3 Kapital
Kapital innebär symboliska och materiella tillgångar (Broady 1998;2, 13). Ekonomisk kapital, socialt kapital och kulturellt kapital är de tre huvudsakliga kapitalformerna. Dessa tre kapitalformer bildas av vad individen har med sig från sin bakgrund (Broady 1998;1, 20). Livet består av att individer och grupper gör sitt yttersta för att få mer kapital. Den sociala interaktion som finns i samhället baseras på att en aktör ska få mer kapital (Aakvaag 2008, 165).
Det kulturella kapitalet förklaras som att individen äger ett bildat språkbruk och ingående kännedom om finkulturen (Broady 1998;1, 12). Vidare beskrivs det att en individ med kulturellt kapital kan anpassa sig till normer och regler som är dominerande i samhället. Aakvaag (2008, 165) menar att kulturellt kapital ger makt vid tillfällen där en individ har en god utbildningsbakgrund, har en god ställning på arbetsmarknaden samt har tillgång till sociala miljöer som bland annat äktenskap och vänskap. Det kulturella kapitalet är personifierat och härstammar ifrån individers egna habitus. Samtidigt kan kulturellt kapital finnas i mer fysisk form, så som utbildningstitlar som uppnås via högskolor (Aakvaag 2008, 166).
Det sociala kapitalet är de sociala förbindelser individer skapar genom livet så som personkontakter, vänskapsband, släktrelationer och annat närliggande (Broady 1998;1, 14). Aakvaag (2008, 166) menar att det är ett medlemskap i olika sociala grupper så som familj, vänner, kollegor samt grannar. Ett socialt kapital ger makt på så vis att sociala
nätverk kan samlas för att åstadkomma något. Det handlar i det stora hela om kontakter i livet som kan ge annat kapital, så som ekonomisk kapital. Aakvaag skriver att bekanta kan säga goda ord om en i samband med jobbansökan (Aakvaag 2008, 166). För att en individ ska ha ett symbolisk kapital krävs en tillgång där dess värde erkännes i det specifika sammanhanget, så som en utbildning inom näringslivet (Broady 1998;2, 13). Det här kapitalet kan vara ett kulturellt kapital eller ekonomiskt kapital som en viss social grupp erkänner och värdesätter och som därför gör det symboliskt för den gruppen. Det symboliska kapitalet kan därför återge individen en viss typ av ställning inom det som Bourdieu namnger som det sociala fältet (Broady 1998;1, 14). Till det ekonomiska kapitalet räknas sådant som materiella tillgångar och kännedom om de ekonomiska spelregler (Broady 1998;1, 14). Enligt Aakvaag (2008, 165) är det ekonomiska kapitalet det viktigaste. Kapitalet innefattar alla ekonomiska resurser så som pengar, aktier, egendom, redskap och råvaror. Om en aktör innefattar ett stort ekonomisk kapital har denne stor makt. Detta beskriver Aakvaag (2008, 165) genom att en aktör med mycket pengar kan anställa andra som jobbar för denne (Aakvaag 2008, 165). Det ekonomiska kapitalet finns i fysisk och yttre form (Aakvaag 2008, 166). Kapitalmängden uppskattas genom respondenternas subjektiva bedömning av sig egen utveckling.
3.2 Sammanfattning
Pierre Bourdieus handlingsteori utgår från ett samhällsperspektiv där begreppen habitus, socialt fält och sociala rum samt kapital har en central roll. Kapital delas vidare in i kulturellt kapital, socialt kapital, symboliskt kapital samt ekonomiskt kapital. Habitus formas genom vanor som kommer från familjen och omgivningen, som skapar ett omedvetet handlingsmönster. Ett socialt fält är ett område där grupper av människor delar gemensamt intresse medan ett socialt rum innefattas av hierarkisk ordning. Kulturellt kapital är individens språkbruk, socialt kapital är individens sociala nätverk, symboliskt kapital är tillgång där dess värde erkännes i det specifika sammanhanget och ekonomisk kapital är individens ekonomi.
4. Metod
I kapitlet förklarar vi hur vårt metodval inför studien sett ut, vilket urval vi valt samt hur datainsamling skett. Vidare beskrivs analysmetod som vi använt oss utav och vilka kontakter vi tagit. I kapitlet redovisas även etiska ställningstaganden vi gjort. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
4.1 Metodval
Val av metod sker beroende på valet av teoretisk aspekt samt vilken frågeställning som studien skall undersöka (Trost 2010,33). I vår studie valde vi att använda oss utav kvalitativ metod eftersom vi var intresserade av att få mjuk data från våra respondenter. Mjuk data utgår ifrån individers egna ord och erfarenheter (Larsen 2009, 22). Vi var intresserade av att få en djupare förståelse av hur den sociala förmågan förändrats hos våra respondenter när de bytt riktning i livet. Med en kvalitativ metod ges möjligheten att få en större inblick för våra respondenters berättelser om hur de själva upplevt utvecklingen av deras sociala förmåga.
Kvalitativ intervju innebär att författaren ställer enkla frågor till respondenten och svaren på frågorna blir omfattande och utförliga. Detta för att författaren ska få en inblick i respondentens verklighet och för att författaren ska förstå respondenten på ett djupare plan (Trost 2010, 25-33).
Det finns fördelar och nackdelar med olika metodval. Fördelen med kvalitativa metoder är att vi som författare möter respondenterna i verkligheten, det innebär att frågor som dyker upp kan diskuteras på plats. Det leder till ytterligare fördjupning i ämnet samt att det finns möjlighet att ställa följdfrågor på respondenternas svar. På så sätt kan det bli lättare att bekräfta att svaret uppfattats på rätt sätt. Nackdelarna som följer med en kvalitativ metod är att det är mer tidskrävande att boka in intervjuer och behandla den insamlade datan efter en intervju. Det kan även hända att respondenternas svar inte är ärligt för att ärlighet kan upplevas svårt i ett fysiskt möte mellan författare och respondent.
Det kan likaså innebär att respondenterna svarar utifrån va de tror är det ”rätta” svaret (Larsen 2009, 27-28).
4.2 Urval
I vår studie valde vi att utgå från ett kvoturval genom att vi valde ut respondenter som varit aktiva hos Krami. Kvoturval innebär att författarna i förväg bestämmer hur många och vilken sorts respondenter de är intresserade av (Larsen 2009, 77-79). Vi upplevde svårigheter med att hitta respondenter från vår valda målgrupp, före detta kriminella, därför tog vi hjälp av Krami och dess deltagare. Vi valde att intervjua sex stycken tidigare deltagare på Krami.
Vårt första urval blev där med ett kvoturval där vi valde deltagare som varit aktiva hos Krami därefter utgick vi utifrån självselektion. Självselektion innebär enligt Larsen (2009, 77) att respondenterna själva väljer att delta i studien. Detta sker genom att författarna frågar medverkande i större grupp eller att individer anmäler sig frivilligt (Larsen 2009,77). I vår studie ville vi att respondenter skulle medverka frivilligt och det var viktigt för oss att de inte kände sig tvingade till det. Alla respondenter har varit män i åldrarna 30-40. Vi valde däremot inte ta hänsyn till vilket brott respondenterna begått, sociala förhållanden eller vilken etnicitet som respondenterna innehar. Respondenternas namn är borttagna i studien och har ersatts med respondent ett till sex.
Andra aspekter att ta hänsyn till är att individer som träder fram och vill vara med i en intervju kan vara de som redan har utvecklat sin sociala förmåga. Vi kan därför, genom vårt metodval, ha gått miste om en del individer som hade kunnat förändra det resultat vi fått fram. Det som hade kunnat förändra vårt resultat ytterligare är om vi fokuserade på vilken typ av brott respondenterna utfört, sociala förhållande, bakgrund samt respondenternas etnicitet.
Konsekvenserna med vårt urval var att samtliga respondenter velat göra en förändring i livet och där Krami funnits som stöd. Det gav ett riktat resultat och samtliga respondenter har gjort en personlig resa från det kriminella livet till hur de lever idag. Respondenterna är även någorlunda socialiserade vilket gjorde att de ställde upp i vår studie.
4.3 Datainsamling
Vi har använt oss av strukturerad intervju i vår studie. Med en strukturerad intervju menas det att frågorna redan är klara innan intervjun genomförs. Författarna har i förväg bestämt ämnet som är genomgående genom hela intervjun. Frågorna som ställs är dock öppna och ostrukturerade, vilket gör att intervjun hålls inom rätt område men att respondenten i fråga ändå får en möjlighet att tala fritt (Dalen 2007,31; Trost 2010,40-42).
I skapandet av intervjufrågor samt under intervjuerna bör författare vara medvetna om intervjueffekten som kan uppstå. Det innebär att författarna inte ska blanda in sina egna åsikter och värderingar för att inte påverka respondenten i dennes svar (Larsen 2009, 87). Vi kontaktade olika Krami kontor runt om i Sverige via mail och telefon. Det var endast ett Krami kontor som erbjöd oss en träff med personal och deltagare. Det resulterade i att vi bokade telefonintervju med en respondent. Det var sedan denna respondent som tillhandahöll oss ytterligare fem respondenter. Vi utförde inga provintervjuer, då vi inte hade möjlighet till detta. Respondenterna tilldelades information om de villkor för deras deltagande i studien innan intervjuerna utfördes. Intervjuerna utfördes i två veckors intervall, intervjuerna varade mellan 35-40 minuter. Alla intervjuer utfördes via telefon, de spelades in och transkriberades inom en dag då intervjuerna fortfarande låg nära i tid och minne. Vi ringde även upp våra respondenter en andra omgång för att få svar på fler frågor.
4.4 Analysform
Den empiriska data som vi har samlat in har analyserats i tre steg. Först samlas data in genom intervjuer, vidare analyseras den insamlade data och sedan tolkas datan med hjälp av olika verktyg (Trost 2010, 147).
Vi analyserade vårt material utifrån en innehållsanalys där syftet med en sådan analys är att identifiera mönster, samband, gemensamma drag och eventuella skillnader. Data delas sedan in i olika teman för att kunna granskas och eventuellt utvärderas mot teorier (Larsen 2009, 101-102). Syftet med ett sådan upplägg är att organisera texten och göra den tydligare (Dalen 2007,74). Vi skrev ut de sex transkriberingarna från våra intervjuer och sedan markerade vi respondenternas svar i olika färger för att upptäcka eventuella
mönster, samband, likheter och skillnader. Dessa färger gjorde vi om till teman som blev våra teman för analyskapitlet. Vi jämförde resultatet från intervjuerna med Bourdieus handlingsteori som var vårt verktyg under hela analysen. Sedan diskuterade vi vårt resultat med Bourdieus handlingsteori och tidigare forskning. Utifrån vår ena frågeställning utformade vi intervjufrågor som berörde både dåtid och nutid. För att få en bild av, om och hur, respondenternas sociala förmåga påverkats tvingades vi göra på detta sättet.
4.5 Etiska ställningstagande
Det är betydelsefullt att respondenter ställer upp frivilligt, att ingen information undanhålls samt att inga intima frågor ställs under intervjun (Larsen 2009, 13). I studien tog vi hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002). Det finns fyra huvudprinciper som en studie bör förhålla sig till. Huvudprinciperna innefattas av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Respondenterna tilldelades information om de fyra huvudprinciper samt fått möjligheten att ta del av det egna materialet, innan uppsatsen publicerats. Material som upplevts känsligt, om sådant finns, har respondenterna tagit del av och godkänt innan publicering.
Respondenterna ska bli tilldelade information om studiens syfte, studiens genomförande, det egna deltagandet samt eventuella villkor. Med villkor menas att respondenten kan avbryta deltagandet när som helst samt att respondenten informeras om att deltagande är frivilligt (Vetenskapsrådet 2002, 7). Respondenterna blev tilldelade det ovan nämnda via telefon innan intervjun startade.
Samtyckeskravet innebär att respondenten själv har frihet att besluta över sin medverkan i studien. Önskar en respondent att avsluta sitt deltagande i studien bör författarna ta hänsyn till respondentens önskemål men det material som hunnit samlas in behöver nödvändigtvis inte tas bort (Vetenskapsrådet 2002, 9). Respondenterna beslutade själva att medverka i vår studie. Ingen av respondenterna avbröt sitt deltagande. Med hänsyn till konfidentialitetskravet skyddas respondentens uppgifter så att ingen obehörig för tillgång till uppgifterna. De inblandade i studien bör skapa ett skriftligt eller
respondenters identitet bör inte förekomma (Vetenskapsrådet 2002, 12). Respondenternas uppgifter har skyddats genom att de avkodats. Vi bortsåg från respondenternas ort och namn vilket resulterat i att vi som författare aldrig besuttit dessa uppgifter.
Med hänsyn till nyttjandekravet ska samtlig information endast användas till studien. Informationen får inte lånas ut till obehöriga. Respondenterna har rätt att nyttja resultatet från studien av personliga skäl (Vetenskapsrådet 2002, 14). Respondenternas svar användes endast till studien och har inte lånats ut.
4.6 Sammanfattning
I studien används kvalitativ metod, urvalet omfattades av sex män i åldrarna 30-40 år som varit deltagare på Krami. Respondenterna som deltagit i studien är de respondenter som utvecklat sin sociala förmåga och som är mer socialiserade i samhället. Sex intervjuer om 35-40 minuter genomförde och transkriberades, inga provintervjuer genomfördes. Det empiriska materialet bearbetades genom en innehållsanalys. Etiska ställningstagande har tillämpats genom hela studien.
5. Resultat
I kapitlet presenterar vi vår empiriska data från våra sex utföra telefonintervjuer. Vi presenterar resultatet i fem teman, dessa teman är; språkbruk, sociala nätverk, anställningsbarhet, ekonomi och förhållning till Krami. Under dessa teman väljer vi att presentera resultatet från våra respondenter i två tidsperioder, dåtid och nutid. I vår studie är social förmåga ett samlingsbegrepp för språk, sociala nätverk, anställningsbarhet och ekonomi. Som tidigare nämnt är respondenternas namn borttagna och har ersatts med respondent ett till sex. Kapitlet avslutas med en sammanfattning där de mest centrala dragen av resultatet presenteras.
5.1 Språkbruk från dåtid till nutid
Språkbruk innefattar det språk som individen talar efter sin förmåga samt att individen har förmågan att anpassa sig efter de normer och regler som är dominanta i samhället.
5.1.1 Dåtid
Majoriteten av respondenterna i vår studie uttrycker att språket till vardags ofta präglades av deras modersmål och att det svenska språket blev bekant först när de beträdde skolans värld. Medan respondent tre hävdar att det svenska språket alltid funnits med vid hans sida. När de blev äldre präglades språket av miljön de befann sig i. Respondent två berättar att ”Det språket vi pratade på gården funkade inte i skolan”. Här uttrycker respondent två att det språket som användes till vardags inte fungerade på samma sätt i andra miljöer.
”Eftersom jag inte kunde svenska så bra och var sjuk under en stor del av skoltiden,
så var det svårt att fixa skolan. Det blev lättare med gatuspråket och att umgås med personerna som pratade samma språk” berättar respondent sex. Respondenten uttrycker
språkutveckling stannade och att han istället pratade med slang. Flera av respondenterna berättar liknande historier om hur språkbruket blev lidande av olika orsaker. I respondent sex fall handlar det om sjukdom medan respondent ett berättar att han missade skolan frivilligt och på så sätt blev språkutvecklingen lidande. Respondent tre uttrycker istället att språket förändrats beroende på vilken miljö han har befunnit sig i, ”jag kunde använda
slang om jag så ville, men när det var dags att skärpa sig och prata vanligt så var det inget problem för mig”.
Vid tiden innan deltagande på Krami såg språkbruket ut på liknande sätt som förr i tiden. Två respondenter berättar att tiden precis innan Krami präglades av annat vilket gör att de inte kan blicka tillbaka på sitt språkbruk. Vidare berättar respondent två att språkutvecklingen upplevdes stanna av under tiden som han deltog i aktiviteter på Krami eftersom personer med liknande språkbruk var aktiva på Krami. Respondent tre menar att han kunde anpassa sitt språk efter den miljön som han befann sig i men att på Krami så användes slang eftersom många andra använde det.
5.1.2 Nutid
På vår fråga om språket varit betydelsefullt för att få en sysselsättning berättar samtliga respondenter att deras språkbruk inte varit betydande på vägen mot en sysselsättning men att språket utvecklats under tiden som de haft en sysselsättning. Respondent tre svarar:
”Språket hade egentligen ingen betydelse för att jag skulle få den här sysselsättningen, men jag har ju fått större ordförråd med hjälp av sysselsättningen eftersom jag träffat nya människor som använder ett språk
som jag själv inte är van vid. Jag lär mig nya ord då och då”
I citatet ovan berättar respondent tre att språket inte har varit betydande för att få en sysselsättning genom Krami men att språket utvecklats under tiden.
Vidare berättar respondent fyra ” Jag hade rätt dålig svenska eftersom det inte är mitt
modersmål, men nu tycker jag ändå att den har blivit bättre för jag har praktik”.
Respondent fyra menar att språket utvecklats genom hans praktik som Krami erbjudit. De respondenter med annat modersmål än svenska berättar att vilken sysselsättning som helst är betydelsefull för att utveckla språket men likaså berättar respondent tre med svenska som modersmål att hans ordförråd har utvecklats genom sysselsättning. Samtliga
respondenter menar att sysselsättning har varit en betydande faktor i deras språkutveckling. Vidare har språket varit ett redskap för att respondenterna ska orientera sig i samhället. Kramis centrala fokus har inte legat på att respondenter ska utveckla sitt språk enligt respondent sex. Men samtliga respondenter berättar att Kramis verksamhet ändå har bidragit till att deras språk förändrats genom aktiviteter och olika miljöer samt utifrån respondenternas praktikplatser. Respondent två berättade att språkutvecklingen stannade av under deltagande på Krami under ”dåtid” men att språkutvecklingen tagit fart på grund av den sysselsättning som han fått genom Krami.
5.2 Sociala nätverk från dåtid till nutid
Social förmåga innefattar individens sociala nätverk som individen har i sin omgivning så som vänner och familj.
5.2.1 Dåtid
Majoriteten av respondenterna menar att tidigare umgänge varit betydande för den brottshistorik som de själva besitter idag. Två av respondenterna menar att de valde att begå brottsliga handlingar för att behålla sina vänner. Respondent fem berättar ”det var
inte stålarna som var viktiga, det var mer grupptrycket och för att få vara en i gänget”.
Utifrån respondentens svar tolkas vänskapen som betydelsefull för att välja riktning i livet. Respondent ett berättar att ”det var tufft att behålla sina vänner om man inte ville
begå fler brott”. Detta citat från respondent ett är ytterligare ett exempel på hur
betydelsefulla respondenternas vänner var. Respondent fyra berättar dock att valet att bli kriminell gjordes på egen vilja men att han därefter sökte sig till vänskapskretsar som hade liknande intressen.
Flera av respondenterna berättar att familjelivet var något de kunde drömma om. Endast respondent tre berättar att familjesituationen var god och att familjen bodde ihop fram till att syskonen blev tillräckligt gamla för att flytta hemifrån. Respondent sex
”Jag valde att bo med pappa och min syster fick bo med mamma, vi gjorde så för att ingen av dom skulle vara ensam. Jag träffade inte min mamma på
flera år efter det. Hon var arg på mig på grund av mitt beslut att bo med pappa. Det var en tung tid i mitt liv. ”.
Flera av respondenterna berättar om liknande familjesituationer. Medan respondent sex har gjort ett aktivt val att bo med sin pappa har flera andra respondenter tvingats bo med endast en förälder. Respondenternas historier skiljer sig kring hur familjesituationen såg ut men fem respondenter berättar att familjesituationen varit instabil.
Innan tiden på Krami var några respondenter tvungna att kapa vänskapsband för att kunna leva ett liv utan brottslighet och missbruk eftersom det är ett krav för att delta i Kramis aktiviteter. Respondent sex berättar dock att dessa vänskapsband kapades redan innan han fick avtjäna sitt straff på anstalt.
Under deltagande på Krami skapades nya kontakter och nya vänskapsband bildades. Vidare har två respondenter fått ta ett kortare uppehåll från familjen på grund av flytt till en kommun där Krami har sin verksamhet. Samtliga respondenter berättar att de på något sätt förändrat sin vänskapskrets eller familj innan och under tiden på Krami.
5.2.2 Nutid
Flera respondenter berättar att de har lyckats få nya vänner genom deltagande i Krami. Respondent fyra berättar att det varit skönt att deltagarna på Krami har liknande bakgrund, det ger en god känsla eftersom respondent fyra upplever att andra personer dömer en och placerar in en i fack.
”Jag har inte jättemycket kontakt med mina nya vänner, någon har jag på Facebook
och så, men vi finns där för varandra” berättar respondent ett. Respondenten uttrycker
att den nya vänskapen som skapats på Krami inte är så aktiv men att vännerna finns som stöd om det skulle behövas. Respondenten lyfter även att vänskapen kan utvecklas till starkare band om det skulle önskas. Vidare beskriver respondenten att det är skönt att veta att vännerna från Krami finns där. Respondent fem menar dock att den vänskapen som han erhållit på Krami har varit ytlig och att han inte fokuserar mer på den. Han håller sig mer till sin familj än vänner.
Flera av respondenterna berättar att de idag har en egen familj trots att vi inte frågar om familjesituationen i nutid. Respondent fem berättar att hans partner väntar barn, parets
andra barn. ”Jag måste vara en förebild för mina barn” menar respondent fem. Eftersom samtliga respondenter nämner familjelivet är det en viktig del i respondenternas liv.
” Innan träffade jag knappt min familj, men nu för tiden träffas vi ofta. Vi brukar träffas vid födelsedagar typ, olika högtider oså och ibland på helgerna eftersom vi bor rätt nära varandra. Nu har jag egen familj, så det är roligt när alla kan samlas och umgås. Mina systrar tar med sina familjer
oså, vi blir många men det är helt fantastiskt. Familjen är allt”.
Respondent två uttrycker familjelivet som en stor del av livet. Flera av respondenterna nämner att de tidigare inte haft mycket kontakt med sin familj men att det under senare år blivit viktigare att träffa familjen och upprätthålla kontakten. Några respondenter uttrycker att det blivit naturligt att de sökt sig till sin familj eftersom de lämnat sina gamla vänner bakom sig. Respondent tre menar att kontakten till familjen varit fortsatt god både innan, under och efter deltagande på Krami. Vidare berättar respondent tre att familjen har fortsatt stor roll i hans liv.
Kramis personal har inte bidragit aktivt till att respondenterna lämnat gamla vänskapskretsar bakom sig. Krami har inte heller bidragit aktivt till att respondenterna sökt sig mer till familjen. Flera respondenter upplever snarare att påföljden av deltagande på Krami har bidragit till att de lämnat gamla vänskapskretsar.
Några upplever att deltagande på Krami gav dem en chans att ta sig ur vänskapskretsarna sedan tidigare trots att Kramis personal inte jobbat aktivt med det.
5.3 Anställningsbarhet från dåtid till nutid
Anställningsbarhet innefattar en individs utbildning som ger inträde på arbetsmarknaden.
5.3.1 Dåtid
Respondent sex uttalar att skoltiden varit besvärlig på grund av sjukdom. Respondent sex har med sig en grundskoleutbildning sedan tidigare då han inte lyckats slutföra sin
majoriteten av respondenterna dock är orsakerna olika. Respondent fyra är den enda som innehar en yrkesutbildning för att kunna köra godslastbil. ”Man är tvungen att förnya
förarbeviset var femte år, efter fem år fick jag inte köra mer”. Däremot var denna
utbildningen inte användbar för respondenten efter fem år då förarbeviset hade löpt ut. Respondent tre är den enda som har avslutat sin gymnasieutbildning till skillnad från övriga respondenter. Respondenternas utbildningsbakgrund förändrades inte under deltagande på Krami.
5.3.2 Nutid
Samtliga respondenter berättar att den utbildning som de haft tidigare kvarstår. Ingen av respondenterna har utökat sin utbildningsbakgrund. Respondent fem berättar ”Jag ser
erfarenheterna som en sorts utbildning”, vidare nämner respondenten ”Jag ser erfarenheterna som en ryggsäck, liksom, som jag tar med mig”. Respondenten beskriver
sina erfarenheter som en utbildning som han tar med sig i livet. Flera respondenter gav liknande svar, de uttryckte att erfarenheter är betydelsefulla i livet och inte endast utbildning. Den enda respondenten som inte uttryckte att erfarenheten är betydelsefull idag är respondent tre. Respondenten menar att den gymnasieutbildning som han har är betydelsefull och att det gav honom en sysselsättning.
Respondent fyra berättar att ”arbetsförmedlingen nekade mig utbildningsplats för att
förnya mitt förarbevis som är på fem års period, då mitt hade gått ut. Jag berättade detta för Krami och de hjälpte mig direkt”. Respondenten berättar att yrkesutbildningen kom
till användning igen efter att Krami hjälp till på vägen. Detta ledde så småningom till respondentens sysselsättning. Samtliga respondenter har funnit sin sysselsättning genom Krami. Olika praktikplatser har medfört erfarenhet och kunskap som arbetsgivare värdesätter. Det arbetsplatsförlagda lärandet har varit viktigt för respondenterna och de nämner själva erfarenheten som en sorts utbildning. Respondenterna har fått arbetslivserfarenhet som enligt dem gör att arbetsgivare numera ser det som en viktig del och bortser från deras vaga utbildningsbakgrund.
5.4 Ekonomi från dåtid till nutid
Ekonomi innefattar individens ekonomiska resurser så som pengar och materiella ting.
5.4.1 Dåtid
Majoriteten av respondenterna berättar att deras föräldrar haft en ansträngd ekonomi och fler har upplevt en ekonomisk sårbarhet samt ett driv att få tillgång till pengar. ”Jag letade
efter pantburkar i soptunnorna för jag skulle samla ihop till en cykel” berättar respondent
fem. Det fanns ett behov av pengar hos respondenten men då föräldrarna hade det ekonomisk tufft fick han istället försöka tjäna pengar på egen hand. Några respondenter berättar om liknande erfarenheter där de tvingats göra allt för att kunna köpa det lilla extra. Respondenterna två till sex är eniga om att ekonomin aldrig varit särskilt bra i familjen. Respondent ett menar dock att det var hyfsat bra ställt hemma. Respondent tre berättar att ”Jag rotade i soporna vid olika affärer ibland för att hitta
någon chokladbit som jag inte hade råd att köpa”. Citatet beskriver hur respondentens
ekonomiska situation såg ut förr. Flera respondenter berättar att det pratades ekonomi hemma och att kläder fick ärvas för att familjen inte hade råd att köpa nya.
”Vi hade knappt några pengar hemma, jag gjorde saker för att få in pengar o för att få äta. Pappa var alkoholist så alla pengar gick till hans sprit. Det
fanns nästan aldrig någon mat hemma. Jag började sälja saker för att få mat i magen. Jag hade inget val”
Citatet från respondent två visar att det var tufft med ekonomin i hemmet, då pappans pengar försvann på alkohol. Respondenten fick ta till drastiska handlingar för att klara sig.
Under tiden som respondenterna hade en kriminell livsstil så var ekonomin olika beroende på vilken typ av kriminalitet som respondenterna höll på med. Respondent två menar dock att ekonomin var god under den kriminella tiden men valde därefter att passa på frågan eftersom han inte ville berätta på vilket sätt den var god eller hur ekonomin blev bättre. Andra respondenter menar att ekonomin var hyfsat dålig. Vidare beskriver
vända sig till familjen även om deras ekonomi också var knapp. Ingen av respondenterna berättade hur pengarna kom in i hushållet under den kriminella tiden. Tiden innan Krami präglades av liknande ekonomi, de fyra respondenterna som hade suttit inne på anstalt tiden innan Krami hade mer sårbar ekonomi än de respondenter som hade blivit dömda för frivård. Under tiden som respondenterna varit aktiva har samtliga fått en viss summa pengar för sitt deltagande, ifrån försäkringskassan främst. Vidare har de fyra respondenter fått ytterligare lön när de fått en sysselsättning. Respondent fyra och ett har dock endast fått bidrag under tiden de haft sysselsättning, de har alltså arbetat för bidraget och inte för lönen, eftersom det inte varit aktuellt hos den enskilda arbetsgivaren berättar de.
5.4.2 Nutid
Respondenterna berättar att de genom Krami har kunnat få en sysselsättning och på så vis en chans att tjäna pengar och ha en ekonomi som de tidigare inte haft. Respondent fyra beskriver att han har påbörjat en ekonomisk process men lever för det mesta på sambons inkomst. Han beskriver att de klarar sig på marginalen. ”Vi klarar av att tanka bilen och
betala av på våra skulder men det finns inte pengar till det roliga i livet”. Respondenten
beskriver en utvecklad ekonomi men att det fortfarande saknas en del för det lilla extra. Respondent två menar däremot att ekonomin är på bättringsväg eftersom han får in en lön nu, han kan leva med sin lön.
Flera respondenter uttrycker en framtida plan om att bli av med sina betalningsanmärkningar och önskar att kunna spara pengar. ”Min plan är att starta eget,
därför sparar jag nu pengar, så gott det går ” berättar respondent sex. Respondent två
menar dock att han är nöjd med sin arbetssituation och kan tänka sig ha denna sysselsättningen en längre tid. Respondenten vill inte starta eget eftersom det innebär för mycket ansvar.
Samtliga respondenter berättar att de idag har en ekonomi som de tidigare inte haft. Respondenterna har idag bättre koll på sina pengar på så sätt har de en bättre ekonomi som de tidigare inte haft. Respondent fyra berättar att han genom Krami har fått budgetrådgivning som han kan ha nytta av idag. Det berättar även respondent två, övriga respondenter ger inte uttryck för att Kramis budgetrådgivning påverkar deras vardag idag. Samtliga respondenter lyfter att de idag tjänar pengar på ett lagligt sätt oavsett vilka brott de tidigare begått. Respondent tre menar att ekonomin har förändrats på ett eller annat
sätt men att det ännu inte gjort honom förmögen. Likaså berättar respondenterna två, fyra, fem och sex. Respondent ett har sedan tidigare haft en hyfsat ekonomi som han beskriver det själv.
5.5 Förhållning till Krami
Samtliga respondenter berättar att Krami varit betydande för att ändra riktning i livet. Respondenterna har sett Krami som ett stöd som de tidigare inte mött. Respondent fyra berättar att Krami såg honom som en person och inte som statistik. Respondenten uttrycker att det har skapat ett förtroende för organisation och dess verksamhet. Vidare berättar samtliga respondenter att det bästa med Krami har varit stödet ifrån
organisationen.
Respondent två menar även att Krami hjälpt till för att han ska fortsätta hålla sig i rätt riktning. ”Man får först en muntlig varning, fixar man det inte då får man inte vara
med längre. Men det bästa med Krami är att man får en andra chans”. Respondenten
berättar att reglerna varit viktiga eftersom det fungerar på ett liknande sätt ute i samhället. Krami har ändå givit en andra chans när respondenterna själva är redo för det. Flera av respondenterna påpekar att det varit viktigt med Kramis förhållningssätt gällande regler.
5.6 Sammanfattning
De centrala dragen är att respondenternas resa mot en utvecklad sociala förmåga sett liknande ut men att enstaka respondenter sticker ut i de olika teman. Inom temat språkbruk har samtliga respondenter utvecklat sitt språk trots att de har olika modersmål. Endast en respondent har svenska som modersmål men upplever ändå att språket utvecklats genom att han fått större ordförråd. Samtliga respondenter har lärt sig att anpassa sitt språk utifrån den miljö de befinner sig i. Deltagande på Krami har både gjort så att språkutvecklingen stannat av i vissa stunder men även att språket utvecklats.
Språket tycks ha utvecklats mest i interaktion med nya människor och nya miljöer genom den sysselsättning som respondenterna har.
Inom temat sociala nätverk berättar två respondenter att vänskap har varit betydelsefullt för att begå kriminella handlingar. En respondent berättar vidare att allt skett via egen vilja men att han sedan sökt sig till vänner med liknande intresse. Fem respondenter hade dålig familjesituation enligt dem själva medan en respondent har haft det hyfsat bra. Två av respondenterna har fått flytta för att kunna delta i Krami, detta har lett till att de inte kunnat träffa sin familj så mycket. Vidare har samtliga respondenter kapat sina vänskapsband med tidigare , vänner, vissa respondenter kapade dessa banden redan innan denne blev intagen på anstalt, andra har kapat sina vänskapsband i samband med deltagande på Krami. De nya vännerna från Krami uppskattas av en del respondenter medan en menar att det endast är en ytlig vänskap och håller sig hellre till sin familj. Krami har bidragit till att vänskapskretsar har förändrats.
Inom temat anställningsbarhet har respondenternas utbildningsbakgrund varit vag, både innan, under och efter deltagande på Krami. Endast en respondent har en yrkesutbildning och en har en fullständig gymnasieutbildning. Krami har bidragit till att en respondent kan förnya sitt förarbevis.
Inom temat ekonomi berättade fem respondenter att ekonomin varit dålig under uppväxten dock berättade respondent ett att ekonomin varit hyfsad god. Detta följde med även under respondenternas kriminella liv där endast respondent två uttryckte sig ha haft god ekonomi till skillnad från de andra respondenterna. Innan deltagande på Krami har ekonomin varit okej men har förändrats under deltagande på Krami. Genom deltagande har respondenterna fått bidrag och, eller, eventuell lön. Respondenternas ekonomi har förändrats men vissa har det bättre och andra sämre beroende på hur mycket de tjänar samt om de har en sambo att dela kostnaderna med eller en familj att försörja.
Den förhållning som respondenterna har till Krami ser ut på ett liknande sätt. Respondenterna berättar att stödet från Krami har varit betydelsefullt samt att Kramis regler hjälpt till med att få en bild av verklighetens regler.
6. Analys
I kapitlet följer en analys av vårt empiriska material i mötet mellan syfte, frågeställningar och teori. Analysen är uppdelad i fem teman och därefter följer en sammanfattning där vi presenterar våra slutsatser. Vårt syfte i studien var att få en inblick i hur den sociala förmågan påverkats hos en individ efter deltagande på Krami samt hur samhällets stöd, tagits emot av målgruppen före detta kriminella. Frågeställningarna besvaras i kapitlet, de lyder enligt följande:
• Hur har målgruppens sociala förmåga påverkats av deltagande på Krami?
• Hur förhåller sig målgruppen före detta kriminella till de aktiviteter som bedrivs på Krami?
Den första frågeställningen besvaras i teman språkresa, förändrat socialt nätverk, anställningsbarhet till följd av deltagande på Krami, förändrad ekonomi men möjligtvis inte förbättrad. Den andra frågeställningen besvaras i temat respondenternas förhållning till Krami.
I studien används social förmåga som ett samlingsbegrepp samt att begreppet sysselsättning bryts ner till fyra kapitalformer.
6.1 Språkresa
I samlingsbegreppet social förmåga ingår språk som en faktor, vilket motsvarar det kulturella kapitalet i Bourdieus teori. Samtliga respondenter hävdar att de idag kan anpassa sitt språk utifrån den miljön de finner sig. På så vis kan respondenterna integreras i samhället eftersom att språket anpassas utifrån den befintliga miljön. Att kunna anpassa sig till normer och regler som är dominanta i samhället ger ett ökat kulturellt kapital (Aakvaag 2008, 165). Respondenterna har en laglig sysselsättning och de tjänar pengar på ett lagligt sätt, vilket samhället förväntar sig av dess individer. Det innebär att
den rådande normen samt att de har en laglig sysselsättning. Individens habitus formas genom vanor som kommer från omgivning (Broady 1998;2, 13). Ett förändrat habitus bidrar till att respondenterna anpassar sig bättre till samhällets rådande normer och regler. För att få makt utifrån ett kulturellt kapital krävs att bland annat att individer ska ha en god ställning på arbetsmarknaden och ha tillgång till sociala miljöer så om äktenskap och vänskap (Aakvaag 2008, 165). God ställning på arbetsmarknaden kan diskuteras, det kan bland annat vara att en individ har möjlighet att anställa andra personer, att individen har en högre position i organisationen eller att individen har ett jobb. Det kan alltså innebära saker på olika nivåer. Våra respondenter har alla en sysselsättning som gör att vi kan identifiera detta som god ställning på arbetsmarknaden. Vidare har samtliga respondenter någon form av vänskap där en del av respondenterna även ingått i ett äktenskap. Vi upplever att respondenternas kulturella kapital ökat utifrån de faktorerna som nämns ovan.
Språket som faktor har inte påverkat möjligheten till sysselsättning som respondenterna själva uttrycker det. Däremot har språket utvecklats under tiden som kan ha ökat möjligheterna på arbetsmarknaden.
Vi ser att det kulturella kapitalet påverkats markant hos samtliga respondenter då samtliga beskriver en språkresa där de startat i ”gatans” språk som endast accepteras i begränsade miljöer, till att de idag pratar ett språk som accepteras i fler miljöer.
Respondenternas kulturella kapital har möjligtvis inte gett dem mer makt i samhället men kapitalmängden har ökat genom att de idag är en del av arbetsmarknaden och är sysselsatta, de har ett språk som fungerar i olika miljöer, exempelvis på arbetsplatser samt att de har vänskap och, eller, äktenskap. Krami bidragit till att respondenterna intagit en god ställning på arbetsmarknaden.
6.2 Förändrat socialt nätverk
I samlingsbegreppet social förmåga ingår socialt nätverk som en faktor, vilket motsvarar det sociala kapitalet i Bourdieus teori. Två respondenter menade att vänskapen var viktig för att begå brott och hamna i kriminalitet. De menade att deras livsstil endast präglades av att behålla sina vänner. I det sociala fältet delar gruppen samma intresse medan det sociala rummet avgör hur mycket makt en individ har (Broady 1998;2, 14).
Respondenternas uttryckte ett behov av att bibehålla sin plats och position i det sociala fältet och det sociala rummet. Vidare berättar en respondent att vänskapen blev viktig senare eftersom han ville ha vänner som hade gemensamma intressen. Tidigare beskrivs att socialt kapital ger makt genom att det sociala nätverket kan samlas för att åstadkomma något (Aakvaag 2008, 166). Respondenternas tidigare vänskapskretsar gav makt eftersom de samlades för att begå kriminella handlingar, de åstadkom något. Vidare handlar det om att åstadkomma något som ger mer kapital, respondent två beskriver att de kriminella handlingar gav mer ekonomiskt kapital. Flera av respondenterna har kapat gamla vänskapsband, vilket medför att de förlorat det berörda sociala nätverket. Vännerna som respondenterna har i dagsläget finns mer som ett stöd när det behövs, de har inte lika stor inverkan på livet som de tidigare vännerna haft. Vi ser att respondenternas sociala kapital verkan minskat eller ökat i mängd utan att gamla vänner har försvunnit och nya har tillkommit. Det viktiga inte antalet vänner utan snarare vänner som kan hålla en på rätt spår i livet.
Socialt kapital innebär även att en individ innehar ett medlemskap i olika sociala situationer så som familj (Aakvaag 2008, 166). Fem respondenter har numera ökat sitt kapital gällande familj, då de tidigare inte umgicks med familjen. En respondent menar att familjesituationen sett likadan ut under hela den personliga utvecklingen från kriminell till en individ som följer samhällets normer. För resterande respondenter ser familjesituationen bättre ut om idag om de får beskriva det själva.
Rydén-Lodi (2008) beskriver att omgivningens stöttande är betydelsefullt för att en individ inte ska återfalla i brott. Här kommer Krami in som organisation och stöttar individerna vilket kan vara minst lika betydelsefullt som om en nära person gör det. Eftersom två respondenter berättar att deras kriminella handlingar utfördes på grund av att behålla vänskapen kan vi tänka oss att det är liknande för en person som ska återanpassa i samhället. Rydén-Lodi, Stattin och Klintberg (2005) bekräftar detta med sin forskning att kriminella vänner gör att individen riskerar att återfalla i brott. Som tidigare nämnt innebär socialt kapital sociala förbindelser så som personkontakt, vänskapsband och släktrelationer. Vi ser att det sociala kapitalet hamnat på ungefär samma nivå som innan deltagandet på Krami. Bedömningen gör vi utifrån teorin som presenterats genom att en individ antingen har större eller mindre mängd kapital, dock säger det ingenting om kvalitén som finns i kapitalet. Respondenterna behöver ett socialt
6.3 Anställningsbarhet till följd av deltagande på Krami
I samlingsbegreppet social förmåga ingår anställningsbarhet som en faktor, vilket motsvarar symboliskt kapital i Bourdieus teori.Respondenternas utbildningsbakgrund såg liknande ut både förr och nu. Det deltagarna hade med sig tidigare var grundskoleutbildningen och det var endast en respondent som hade avslutat sin gymnasieutbildning. Det är ingen respondent som införskaffat sig någon ny utbildning. Det fanns en respondent som utmärkte sig med sin yrkesutbildning.
Pager (2003) menar med sin forskning att det är svårt för individer med brottshistorik att ta sig in på arbetsmarknaden. Harrison och Schehr (2004) bekräftar detta genom sin forskning och beskriver att individer med brottshistorik möter mycket hinder och att många blir nekade när de försöker ta sig in på arbetsmarknaden, detta resulterar i återfall. Våra respondenter beskriver inga svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden men detta på grund av att Kramis verksamhet har ett samarbete med organisationer som tar emot dessa individer. Dock beror detta på vilken typ av sysselsättning som är av intresse. Vid arbete inom exempelvis barnomsorg krävs bevis ur belastningsregistret, vilket gör att individen blir utsatt och enligt Backman (2012) är dessa individer redan tillräckligt utsatta.
Vernick och Reardon (2001) menar på att anstalter bör arbete med att göra interner mer redo för den arbetsmarknad som väntar dem när de blir frisläppta. Vidare skriver Brottsförebyggande rådet (2009) att det sker ett utvecklingsarbete för att förbättra anställningsbarheten på anstalter i Sverige för att interner ska kunna intränade arbetsmarknaden.
Ett symbolisk kapital är en tillgång där dess värde erkännes. Det symboliska kapitalet har inte påverkats utifrån den faktor som vi valde att utgå ifrån som var respondenternas tidigare utbildning. Dock ser vi ändå att respondenternas anställningsbarhet ökat på grund av andra orsaker, så som deltagande i Krami. Respondenternas arbetsplatsförlagda lärande har ökat deras anställningsbarhet. Anställningsbarheten har även ökat genom de praktikplatser som de haft.
6.4 Förändrad ekonomi men nödvändigtvis inte förbättrad
I samlingsbegreppet social förmåga ingår ekonomi som en faktor, vilket motsvarar det ekonomiska kapitalet i Bourdieus teori. Fem respondenter berättade om en sämre ekonomi under både uppväxten och det kriminella livet. Det ekonomiska kapitalet mäts genom materiella tillgångar så som pengar, redskap och kläder (Aakvaag 2008, 166). En respondent lyfter att kläder var tvungna att ärvas för att föräldrarna inte hade råd att köpa nya. De flesta respondenterna pratar om ekonomi i form av pengar, på så sätt är det lätt att mäta om en individ har mycket eller lite pengar. Likadant mäts kapital, antingen genom att en individ har mer eller mindre pengar. Respondent två som hade en god ekonomi under sin kriminella livsstil och fick därför också en viss makt. Aakvaag (2008, 165) menar att det ekonomiska kapitalet är det viktigaste, dock uttrycker ingen respondent detta. Respondenterna lyfter snarare att det blir enklare att leva med mer pengar men inte som en primär faktor i livet.Respondenterna har fått kännedom om ekonomi genom en budgetrådgivning som de fått via Krami. Vidare är kännedom om ekonomiska spelregler en faktor för att det ekonomiska kapitalet ska öka (Broady 1998;1 14). Respondenterna påstår att den budgetrådgivning de fått inte påverkat deras vardag, dock har de ändå fått ta del av ekonomiska spelregler.
Ekonomi innebär idag att kunna leva och betala av eventuella skulder enligt respondenterna. Det innebär att respondenterna återigen anpassar sig till samhällets normer och regler samtidigt som de tar hänsyn till ekonomins spelregler.
Studierna (Rydén-Lodi 2008; Sovalainen 2009; Skardhammer & Telle 2009) beskriver att sysselsättning är betydande för att en person ska hålla sig på rätt spår i livet. Det är ett extra plus om sysselsättningen genererar i ekonomisk ersättning vilket minskar återfallsrisken.
I dagsläget har alla respondenter en sysselsättning och ingen av dem har återfallit i brott, det kan bero på att deras sysselsättning genererar i pengar.
Respondenternas ekonomi har påverkats efter deltagande på Krami eftersom de idag tar ansvar för sin ekonomi och kan på så sätt välja vart pengarna ska användas till. De flesta respondenterna lever fortfarande med en ansträngd ekonomi. Vi kan tänka oss att det ekonomiska kapitalet ökat lite för de respondenter som hade det tufft förr, innan och
och under tiden på Krami kan vi tänka oss att hans ekonomiska kapital ligger på samma nivå som förut. Det ekonomiska kapitalet har ökat på så sätt att de inte behöver ta till desperata åtgärder för att ha mat på bordet och att de kan köpa nya kläder när det behövs. Vi sammanfattar det som att ekonomin har förändrats men inte nödvändigtvis förbättrats.
6.5 Respondenternas förhållning till Krami
Respondenterna berättar att Krami varit betydelsefullt för att ändra riktning i livet samt för att få ett stöd som respondenterna tidigare inte haft. Vidare har det varit betydande att Kramis personal sett respondenterna som individer och inte som statistik som övriga myndigheter tycks göra enligt respondenterna.
Utifrån respondenternas svar upplever vi att de förhåller sig positivt till de aktiviteter som bedrivs på Krami. Dock är svaret endast baserat på sex respondenter vilket gör att vi inte vet hur resterande målgrupp förhåller sig till de aktiviteter som bedrivs på Krami. Respondenterna har förhållit sig positivt till samhällets stöd. Med tanke på den tidigare forskningen som Gordon och Weldon (2003) presenterar så har rehabiliteringsprogram en inverkan på individens återfallsfrekvens, detta bekräftas av Danielsson m.fl. (2012). Men till detta så hör även individens egna vilja till, på samma sätt som våra respondenter valt att delta i Kramis verksamhet så krävs det vilja för att inte återfalla i brott. Bergström (2004) påvisar detta i sin studie och menar att ett rehabiliteringsprogram endast kan ge effekt om individen själv vill det. Vi kan se Krami som ett rehabiliteringsprogram för att respondenterna ska återanpassa sig i samhället men att Krami endast är ett komplement till individens egna vilja mot en förändring.
Respondenternas förhållningssätt kan kopplas till kulturellt kapital då de idag försöker följa samhällets normer och regler. Det kan även kopplas till resterande kapital, då de får ersättning för att delta i Kramis verksamhet, de får nya sociala nätverk vilket gör att de kan utveckla språket samt att de får erfarenhet för att så småningom bli anställningsbara.
6.6 Sammanfattning
I vår studie bröt vi ner begreppet sysselsättning till fyra kapital, som har visat sig förändras efter deltagande på Krami. Kapitalen kan ge en viss makt och det blir lättare att åstadkomma något när en individ har större mängd kapital. Vi tänker att de kapital som respondenterna hade innan deltagande på Krami snarare handlade om kvantitet än kvalitet. Det kapitalet som tycks ha ökat mest är det kulturella kapitalet och däribland hittar vi en språkutveckling hos varje respondent samt att respondenterna blivit mer socialiserade genom att de har en laglig sysselsättning och följer samhället normer och regler. Vidare kan vi tänka oss att respondenternas förhållningssätt till Krami har påverkats av att deras kapital förändrats.
Som svar på vår första frågeställning så har respondenternas sociala förmåga påverkats vilket i sig resulterat till att de håller sig på rätt spår. De har inte blivit en siffra i statistiken som redovisar återfall.
Som svar på vår andra frågeställning så förhåller sig respondenterna positivt till de aktiviteter som bedrivs på Krami och ser organisationen och dess personal som betydelsefull.
De kapital som individen innehar kan vara betydande för att inte återfalla i brott och inte bli en del av statistiken. Med vår studie i tankarna ser vi att de fyra centrala faktorerna för att inte återfalla i brott är; språk, socialt nätverk, anställningsbarhet samt ekonomi.
