• No results found

Attityder och följsamhet vid handhygien hos sjukvårdspersonal

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Attityder och följsamhet vid handhygien hos sjukvårdspersonal"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

ATTITYDER OCH

FÖLJSAMHET VID

HANDHYGIEN HOS

SJUKVÅRDSPERSONAL

EN LITTERATURSTUDIE

SARA KARLSSON

LINA KRISTENSSON

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

46-55p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

(2)

1

ATTITYDER OCH

FÖLJSAMHET VID

HANDHYGIEN HOS

SJUKVÅRDSPERSONAL

EN LITTERATURSTUDIE

SARA KARLSSON

LINA KRISTENSSON

Karlsson, S & Kristensson, L, Attityder och följsamhet vid handhygien hos sjukvårdspersonal- en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 p. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde Omvårdnad, 2007.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras på 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvårdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av

kroppsvätska. Däremot finns en negativ attityd vid användandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och när handhygiensmedel ej finns

lättillgängligt. Personalens attityder påverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares åsikter gällande handhygien. Slutsatsen är att personalen behöver ökad kunskap inom detta ämne för att därmed påverka deras attityder och hur de utför handhygien. Ytterligare forskning kring sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien behövs och då mer inriktad på enskilda yrkeskategorier för att kunskapsutbildningar ska kunna anpassas till specifika behov.

Nyckelord: Attityd, följsamhet, handhygien, kunskap, riktlinjer, sjukvårdspersonal.

(3)

2

ATTITUDES AND

COMPLIANCE

REGARDING HAND

HYGIENE AMONG

HEALTH PERSONNEL

A LITERATURE STUDY

SARA KARLSSON

LINA KRISTENSSON

Karlsson, S & Kristensson, L, Attitudes and compliance regarding hand hygiene among health personnel. Degree project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.

The aim of this study was to compile scientific knowledge of health personnel’s attitudes towards hand hygiene. The result is based on 10 scientific articles. The result shows that health personnel have a positive attitude toward hand hygiene when contact with patients or exposure of body fluids. On the other hand,

negative attitude are shown when using gloves, believes that hand hygiene causes skin irritation or when hand disinfection is not easily accessible. Personnel’s knowledge and their superior’s opinions about hand hygiene have an effect on the personnel’s attitude. The summary is that more knowledge among the personnel is needed to change their attitudes and behaviour of hand hygiene. More research about health personnel’s attitudes towards hand hygiene are even needed in a more specific way where different professions attitudes are investigated, so that education can adjust to their particular needs.

Keywords: Attitude, compliance, guidelines, hand hygiene, health personnel, knowledge.

(4)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Historia 4 Smittspridning inom vården 4 Resurser inom vården för att upprätthålla

god handhygien 5 Teknik vid god handhygien 6 Handhygiensprodukter 6 Lagar och föreskrifter 7 Riktlinjer om handhygien 7 Tidigare forskning 7 Attityder 8 SYFTE 8 Definitioner 8 METOD 8 Artikelsökning 9 Inklusionskriterier 9 Artikelgranskning 10 Artikelsammanfattning 10 Artikelanalys 10 RESULTAT 10 Positiv attityd och följsamhet vid handhygien 10 Negativ attityd och följsamhet vid handhygien 11 Arbetsledarens påverkan på attityder och

följsamhet vid handhygien 12 Kunskaps påverkan på attityder och följsamhet

vid handhygien 12 DISKUSSION 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 15 Slutord 16 Förslag på fortsatt forskning 17 REFERENSER 18 BILAGOR 20

(5)

4

INLEDNING

Sjuksköterskestudenter ges undervisning om betydelsen av att efterfölja och bevara en bra handhygien. Däremot under den kliniska utbildningen ges en annan bild av hur detta eftersträvas och uppmuntras. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor står det att smitta och smittspridning ska förebyggas

(Socialstyrelsen, 2005). Den vanligaste orsaken till smittspridning är

kontaktsmitta via händer (Infomedica AB, 2005). Handhygien är därför en utav de viktigaste åtgärderna i förebyggandet av smittspridning inom hälso- och sjukvård (Ericson & Ericson, 2004). Med denna bakgrund är det av stor vikt att veta vilka olika attityder som verkligen finns bland hälso- och sjukvårdspersonal eftersom detta kan ha betydelse i hur handhygien upprätthålls.

BAKGRUND

Det var först på 1960- talet som de första hygiensjuksköterskorna tillsattes i Sverige. De arbetade på Akademiska sjukhuset i Uppsala och tillsattes p g a den snabba spridningen av sjukhussjukan. Med nya rutiner och metoder kunde spridningen bemästras (Smittskyddsinstitutet, 2005).

Historik

Sjuksköterskan Florence Nightingale införde stränga hygieniska riktlinjer i samband med tjänstgöring på ett militärsjukhus under Krimkriget 1854-1856. I Nightingales riktlinjer ingick bland annat en noggrann handtvätt. Genom grundlig dokumentation av dödsfall och infektioner, kunde det påvisas att de minskade i antal vid införandet av hygienrutinerna. Det fanns flera samtida personer inom sjukvården som förstod betydelsen av noggrann handhygien, där bland annat läkaren Ignaz Philipp Semmelweiss. Semmelweiss arbetade på en

förlossningsavdelning på 1800- talets mitt och införde noggrann handhygien som rutin. Därmed minskade kraftigt dödligheten i barnsängsfebern (Kristoffersen, 1998).

Smittspridning inom vården

Cirka var 20:e patient, som vårdas på en akut somatiskt vårdavdelning, får idag en eller flera vårdrelaterade infektioner. Enligt Socialstyrelsen innebär vårdrelaterade infektioner att en patient drabbas av infektion p g a erhållen vård, undersökning eller behandling. Infektionen har orsakats av personal eller av patienten själv i samband med sjukvårdsvistelse eller tandvårdsvistelse. Infektionssjukdomen ska ha uppstått under eller efter vårdtillfället. Inom begreppet vårdrelaterade

infektioner ingår även infektionstillstånd som sjukvårdspersonal fått genom sitt arbete (Ericson & Ericson, 2004).

De flesta infektioner som uppkommer på vårdavdelningar omfattar endast enskilda fall men det kan även uppstå mindre epidemier. Infektioner som i större utsträckning blir sjukhusepidemier är infektiösa diarréer som orsakas av tarmvirus t ex rotavirus eller influensa. Andra bakterier som orsakat epidemier på

sjukhusinrättningar är multiresistenta stafylokocker (halsinfektion, sårinfektion) och multiresistenta enterokocker (svår urinvägsinfektion) samt Clostridium

(6)

5

(tarminfektion). Vanliga infektioner som är vårdrelaterade i slutenvården är bl a postoperativa infektioner, infektioner som komplikation till medicinsk vård samt infektioner i blodbanan. Inom öppenvården är däremot diarréeinfektioner, urinvägsinfektioner, influensa samt sårinfektioner de vanligaste vårdrelaterade infektionerna (Ericson & Ericsson, 2004).

Under arbetets gång ökar mängden sjukdomsframkallande bakterier på händerna (Socialstyrelsen, 2006). Handhygien före patientarbete skyddar patienten från smitta som sprids via händer och handhygien efteråt skyddar personalen samt förhindrar spridning av smittoämne (Kristoffersen, 1998). Även om huden på händerna är intakt kan den förorenas och om händerna är fuktiga överförs en större mängd bakterier än om de är torra. Likaså ringar och långa naglar leder till en ökad bakteriemängd på händerna dessutom försvårar det för en god

handdesinfektion. Under ringar trivs gramnegativa bakterier, dock finns största andelen bakterier under naglarna där både gramnegativa bakterier och jästsvamp kan hittas. Vid desinfektion ska helst alkoholbaserade produkter användas, då dessa innehåller glycerol som har en återfuktande effekt. Detta p g a att torra händer med sprickor ökar bakteriemängden och därmed smittorisken. Glycerol gör även att färre bakteriebärande partiklar avges från händerna vilket minskar smittspridningen ytterligare (Socialstyrelsen, 2006).

Konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner är framför allt onödigt lidande, längre vårdtid och eventuell sjukskrivning. För en del drabbade leder det också till ohälsa. Det finns även ekonomiska konsekvenser som drabbar både patienten och samhället i stort. Den grupp som idag har störst ekonomiska kostnader för

samhället, till följd av vårdrelaterad infektion, är patienter som drabbats av

postoperativ infektionssjukdom. Kostnaden för denna grupp räknas till mer än 500 miljoner kronor per år för samhället (Ericson & Ericson, 2004).

Resurser inom vården för att upprätthålla god handhygien

Idag finns ingen specialistutbildning inom vårdhygien för sjuksköterskor eller läkare, dock har Svensk Förening för Vårdhygien och Smittskyddsläkarföreningen gemensamt utformat kompetensbeskrivningar för befattningar inom vårdhygien. Läkare skall ha kunskaper i klinisk bakteriologi, klinisk virologi samt

epidemiologi, desinfektion och sterilisering. De skall samt ha erfarenhet av kvalitetsarbete. Hygiensjuksköterskor skall ha en praktisk kompetens, varit arbetsledare och ha läst pedagogik (Socialstyrelsen, 2006).

En åtgärd som kan vidtas för att bibehålla kvalitet på vårdhygien är hygienronder. Under en hygienrond görs bl a observationer för att se hur personalen följer handhygienriktlinjer. Ronden ger likaså en uppfattning om hygienrutiner kring lokaler och utrustning. Även personalens kunskap mäts. Registrering kring infektioner, patientskador samt stickskador kan ge information om kvaliteten på hygienen (Socialstyrelsen, 2006).

Andra viktiga åtgärder som kan upprätthålla en god vårdhygien är att de

hygienmetoder som används inom vården ska hållas uppdaterade och anpassade till varje avdelnings specialitet. Det är även viktigt att hygiensjuksköterskan kommer på regelbundna besök för att med personalen diskutera frågor kring hygienen och nya metoder. Avdelningarna bör ha ett övervakningssystem för att snabbt upptäcka smittsamma patienter och förhindra spridning samt bör en handlingsplan för dessa situationer upprättas. Undervisning i vårdhygien ska ges

(7)

6

till personalen som även ska uppmuntras att själva söka information i aktuell litteratur och forskning (Socialstyrelsen, 2006).

Teknik vid god handhygien

Desinfektionsmedel med alkohol ska ej användas på fuktiga händer då effekten försämras p g a utspädning. Om händerna har tvättats innan ska de torkas med rent papper och inte med textilhanddukar p g a att bakterier finns och sprids via fuktiga handdukar. Desinfektionsmedel ska appliceras i en mängd på 2- 4 ml beroende på händernas storlek. Det ska noga gnidas in överallt på händerna tills de är torra. Detta ökar effekten och återfettnaden av huden. Ytor som ofta missas vid handdesinfektion är tummen och fingertopparna därför ska dessa tänkas på vid utförandet (Socialstyrelsen, 2006).

Handhygiensprodukter

Syftet med handhygiensprodukter är att minska smittspridning och till dessa produkter räknas tvål, alkohol och klorhexidin. Tvål är ett vanligt preparat inom vården. Denna metod avlägsnar smuts men även stora delar av den naturliga hudfloran. Det finns flytande tvål som innehåller desinfektionsmedel men då endast som konserveringsmedel (Socialstyrelsen, 2006).

Alkohol är en annan form av handdesinfektionsmedel som är vanligt

förekommande och som i över 100 år har använts inom vården. Det är främst tre alkoholsorter som används till detta syfte idag; etanol, isopropanol och n- propanol. Alkohol har en snabb bakteriedödande effekt på vegetativa bakterier (t ex stafylokocker), jästsvamp (t ex canidida- arter) och höljeförsedda virus (t ex humant immunbrist virus, Hepatit- C och -B). Effekten på icke höljeförsedda virus (t ex Hepatit- A) är begränsad och saknas helt på bakterier som bildar sporer (t ex Clostridium). Alkohol används alltid ihop med en viss mängd vatten i desinfektionsändamål för att uppnå bästa möjliga antibakteriella effekt. När alkohol appliceras på huden dunstar den bort på mindre än en minut och därmed upphör den bakteriedödande effekten. Upprepad användning motverkar ny bakterietillväxt (Socialstyrelsen, 2006).

Klorhexidins antibakteriella effekt upptäcktes på 1950- talet och används än idag för hud- och slemhinnedesinfektion. Klorhexidin har effekt på både gramnegativa och grampositiva bakterier, dock finns det vissa gramnegativa bakterier som har resistens. En avdödande effekt har klorhexidin även på jästsvamp och

höljeförsedda virus. Tillsammans med alkohol har klorhexidin en mycket snabb effekt, bättre än alkohol ensamt. Däremot har klorhexidin i vattenlösning eller tvål en relativt långsam effekt. Klorhexidin har en kvardröjande effekt, med det menas att effekt även finns på mikroorganismer som förorenat huden efter användandet av desinfektionsmedlet (Socialstyrelsen, 2006).

I andra länder, bl a i USA, finns det fler huddesinfektionsprodukter än ovannämnda. Ett av dem är providon- jodid vars effekt liknar alkoholen men dessutom har en viss avdödande effekt på bakterier som bildar sporer. Dock krävs en långvarig exposition för medlet, ca 15- 30 min, för att uppnå god effekt på sporbildande bakterier. En negativ sida av providon- jodid är att många som använt det har rapporterat hudirritation och allergiska reaktioner. Ett annat preparat som används i utlandet är triclosan som tillsätts i tvål och har liksom klorhexidin en kvardröjande antimikrobiell effekt. Triclosan har huvudsakligen effekt på bakterier men även jästsvamp och höljeförsedda virus, dock finns en viss

(8)

7

resistens hos vissa bakteriearter. Fördelen med triclosan är att den är väldigt hudvänlig (Socialstyrelsen, 2006).

Även handskar klassas som en handhygiensprodukt som ska användas när smutsiga arbetsmoment utförs eller vid kontakt med blod. Det finns olika sorters handskar som ska användas vid olika moment. Dock kan aldrig handskar ersätta handdesinfektion då de ej ger ett fullbordat skydd mot mikroorganismer. Därför ska handdesinfektion alltid utföras vid avlägsnande av handskar och de ska heller aldrig återanvändas (Ericson & Ericson, 2004).

Lagar och föreskrifter

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har vårdpersonal skyldighet att ge säker vård av god kvalitet (SFS 1982:763 § 2a) och i Arbetsmiljölagen står det skrivet att arbetstagare ska följa de föreskrifter som finns angående skyddsanordningar för att förebygga ohälsa och olycksfall (SFS 1977:1160 Kap 3 § 4). Vidare beskriver smittskyddslagen hur ansvaret är fördelat vid förhindrandet av smittspridning. Socialstyrelsen är ansvarig för smittskyddet på nationell nivå och ska samordna och bevara verksamt smittskydd (SFS 2004:168 Kap1 §7). Att nödvändiga

smittskyddsåtgärder följs ansvarar varje enskilt landsting för (SFS 2004:168 Kap1 §8). Alla kategorier inom smittskydd (myndigheter, läkare och annan hälso- sjukvårds personal) ska samarbeta för att motverka utbrott eller spridning av smittsam sjukdom (SFS 2004:168 Kap1 §10).

Riktlinjer om handhygien

Dagens riktlinjer om handhygien hittas i handboken för hälso- och

sjukvårdspersonal. Där tas bl a upp att ringar, armband och liknande ej ska användas under arbetstid, långa naglar och nagellack bör också undvikas. Detta p g a att dessa är källor till smittoämnen och förhindrar därför en god handhygien (Infomedica AB, 2005

)

.

Enligt riktlinjerna ska handdesinfektion användas innan och efter patientkontakt. Handdesinfektionsmedel ska även användas innan rent arbete. Handtvätt däremot ska bara användas vid synlig smuts eller misstanke om smitta (Infomedica AB, 2005).

Tidigare forskning

Enligt Ericson & Ericson (2004) har flera tidigare studier som inriktat sig på följsamhet vid handhygien bland sjukvårdspersonal visat att personalen inte följde de riktlinjer verksamheten hade för god handhygien. Även Rosentahl m fl (2005) kom fram till att riktlinjer om handhygien inte efterföljdes. Enligt Wendts m fl (2004) är det svårt att generalisera hur riktlinjer efterföljs. Resultatet visade på skillnader i hur handhygienenrutiner efterlevdes mellan olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården (a a).

Cimiotti m fl (2004) jämförde vilken handhygiensmetod som var mest

kostnadseffektiv, då traditionell handtvätt med tvål jämfördes med alkoholbaserad handdesinfektion. Resultatet visade att den alkoholbaserade handdesinfektionen var mer kostsam men metoden gick snabbare att använda än traditionell handtvätt och vårdpersonal utnyttjade denna metod i större utsträckning. Studien visade även att den ökade användningen av alkoholbaserad handdesinfektion ledde till att färre vårdrelaterade infektioner bröt ut och minskade därför den totala

(9)

8

handdesinfektion även är mer effektiv vid avlägsnande av bakterier än traditionell handtvätt.

Prioriterade områden, när det gäller handhygien och smittspridning, är att minska smittspridningen på lokal nivå genom att förbättra de hygienrutiner som finns samt att utöka utbildningsprogram för personal. Ett samarbete ska även införas mellan de nordiska länderna för att rutiner och kompetens ska bli gemensamt (Smittskyddsinstitutet, 2005).

Attityder

På företag är personalen den viktigaste resursen enligt Fredriksson (2005). Därför är det av stor betydelse hur personalen utför sina uppgifter och hur deras beteende är på arbetsplatsen. Enligt en modell som heter KAB (Kunskap, Attityd,

Beteende) måste personalens attityder ändras för att deras beteende ska förändras och kunskap är den faktor som påverkar och förändrar personalens attityd. Även chefens attityd påverkar personalen och deras attityd, detta p g a att en chef är en auktoritet som människor kan gå långt för att följa och därför har en chef ansvar för de anställdas attityd. I ett arbetslag finns ofta två olika slags grupper, den ena gruppen kan ta åt sig kritik och är villig att förändra sitt eget beteende medan den andra gruppen ofta är dem som håller med om att förändringar borde göras men ser sällan kritiskt på sitt eget beteende utan bara på andras. För att förbättra kvaliteten på ett företag är det därför av vikt att lägga ner tid på att förändra personals attityder (a a).

SYFTE

Syftet är att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien samt följsamheten till handhygienriktlinjer genom att sammanställa vetenskaplig kunskap.

Definitioner

Attityd definieras som inställning och/eller förhållningssätt.

Handhygien definieras som handtvätt med tvål och/eller desinfektionsmedel.

Handhygienstillfälle definieras som ett tillfälle då handhygien bör tillämpas.

METOD

Metoden är en litteraturstudie som är en sammanställning av redan befintlig kunskap om ett forsknings område (Polit m fl, 2001). Studien är utformad enligt Goodmans sju steg (SBU, 1993); definiera problemområdet, definiera exklusions- och inklusionskriterier, utforma en plan för studien, genomför litteratursökning, undersök de olika studiernas resultat, sammanställ resultaten och utforma rekommendationer utifrån dessa. Vetenskapliga artiklar som är relevanta för studien har sökts, granskats och analyserats för att besvara syftet.

(10)

9

Artikelsökning

Artikelsökning har skett via databaserna PubMed och CINAHL (Tabell 1). Vid sökning i PubMed användes Mesch-termer och i databasen CINAHL var sökorden Thesaurus-termer. Använda artiklar fanns i fulltext på internet eller på sökmotorn Elin.

Inklusionskriterier

Inklusionskriterier för artiklarna vid sökning i PubMed var att de skulle handla om människor, vara skrivna på engelska eller svenska och vara publicerade inom de senaste 10 åren. Vid sökning i databasen CINAHL var inklusionskriterierna att artiklarna skulle vara på engelska och att de skulle vara publicerade inom de senaste 10 åren.

Tabell 1. Översikt över artikelsökning i databasen PubMed och CINAHL

Databas Mesch- /Thesaurus- termer Antal träffar Lästa rubriker Lästa abstract Lästa artiklar Utvalda artiklar PubMed Hygiene, Health Personnel, Handwasch 52 st 52 st 6 st 3 st 3 st Hygiene, Health Personnel, Handwasch, Attitude 12 st 12 st 2 st 1 st 1 st Health Personnel, Handwasch, Attitude 82 st 82 st 9 st 8 st 4 st Health Personnel, Handwasch, Attitude, Guidelines 20 st 20 st 1 st 1 st 1 st Health Personnel, Attitude, Disinfection 8 st 8 st 3 st 3 st 1 st Hygiene, Attitude, Handwasch 23 st 23 st 0 0 0 Health Personnel, Handwasch, Attitude, Practice Guidelines 111 st 111 st 0 0 0 Disease Transmission, Attitude, Health Personnel 174 st 174 st 0 0 0

CINAHL Hygiene, Attitude,

Health Personnel 82 st 82 st 4 st 0 0 Hygiene, Guidelines, Health Personnel 96 st 96 st 3 st 0 0 Disinfection, Health Personnel, Attitude 25 st 25 st 0 0 0 Health Personnel, Practice Guidelines 393 st 393 st 0 0 0 Health Peronnel, Practice Guidelines, Attitude 179 st 179 st 4 st 0 0 Totalt 1062 st 1062 st 32 st 16 st 10 st

(11)

10

Artikelgranskning

Totalt lästes 32 abstract och av dem lästes 16 artiklar varav tio sedan valdes ut för vidare granskning. Av de utvalda artiklarna var sju av kvalitativ ansats men hade en kvantitativ analys och tre artiklar var av kvantitativ ansats. Till granskningen användes en modifierad artikelgranskningsmodell som baserades på Willmans m fl (2006) protokoll för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier (bilaga 1). Läsning och genomgång av artiklarna gjordes enskilt med fokus på de punkter som står angivet i granskningsprotokollet. Gemensam diskussion utifrån granskningsprotokollens resultat genomfördes därefter och ett överenskommet beslut togs om den sammanfattande bedömningen av kvaliteten som presenteras i tre termer; bra, medel och dålig (bilaga 2:1-2:10).

Artikelsammanfattning

Enligt Willmans m fl (2006) modell för artikelsammanfattning efterföljdes

följande punkter: författare, året då studien är publicerad, de land studien är utförd i, titeln, syftet, metoden, antal deltagare samt bortfall, resultat och

kvalitetsbedömning (bilaga 2:1-2:10).

Artikelanalys

Sammanställningen av resultatet utformades enligt följande fem steg;

Steg 1

Enskild läsning av artiklarna gjordes och viktiga resultat markerades.

Steg 2

Subkategorier togs ut från texten med hjälp av de markerade resultaten, även detta gjordes enskilt.

Steg 3

Subkategorier som hörde ihop sammansattes till kategorier på enskilt håll.

Steg 4

Resultatet av den enskilda analysen diskuterades till samrådighet nåddes och slutgiltiga kategorier fastställdes.

Steg 5

Rubriker skapades utifrån de slutgiltiga kategorierna och resultatet skrevs ihop till koherent text.

RESULTAT

Artikelanalysen resulterade i fyra kategorier; Positiv attityd och följsamhet vid handhygien, negativ attityd och följsamhet vid handhygien, arbetsledarens påverkan på attityder och följsamhet vid handhygien och kunskaps påverkan på attityder och följsamhet vid handhygien.

Positiv attityd och följsamhet vid handhygien

Pessoa-Silva m fl (2005) visade att majoriteten av sjukvårdspersonal hade en positiv attityd gentemot handhygien vid patientkontakt. I artikeln rapporterade

(12)

11

53 % av totalt 61 deltagare, en positiv attityd före och 53,5 % efter kontakt med en patient (a a). Jenner m fl (2006) fann ett signifikant samband mellan att den attityd sjukvårdspersonal har till handhygien påverkar deras utförande. Detta styrks även av Askarian m fl (2005) där sjuksköterskor hade den mest positiva attityden gentemot handhygien (p < 0,0001) och det var även de som korrekt utförde handhygien i störst utsträckning (p < 0,0001) av de yrkesgrupper som deltog i studien (läkare, tandläkare, sjuksköterskor). I Pittets m fl studie (2004) visas också här resultat på att en majoritet, av totalt 163 deltagare, som hade en positiv attityd gentemot handhygien efter patientkontakt även följde riktlinjerna. Av deltagarna var 92 % positiva till handhygien efter patientkontakt och av dem följde 61 % riktlinjerna, OR 3,98 (95 % CI 1,7 - 9,18) (a a).

Handhygien utfördes oftare av sjukvårdspersonalen efter än före patientkontakt i (Jenners m fl, 2006). Handhygien både före och efter kontakt av MRSA- smittad patient utfördes av 16 % av av totalt 71 deltagare, medan 78 % utförde

handhygien endast efter patientkontakt med MRSA- smittad. Det totala

handhygiensutförandet (både smittade och icke smittade patienter) före och efter patientkontakt utfördes av 12 % och 16 % utförde endast efter kontakt (a a). Detta resultat visar även Lankford m fl (2003) då handhygienrutiner följdes signifikant bättre efter ett handhygienstillfälle än före. Av deltagarna utförde 35,7 %

handhygien efter jämfört med 8,5 % som utförde handhygien före ett handhygienstillfälle (p < 0,001) (a a).

När sjukvårdspersonal hade utsatts för kroppsvätska, utförde en majoritet av total 413 deltagare, handhygien (Nobiles m fl, 2002). Efter kontakt med urinkateter följde 96,5 % handhygiensriktlinjer och 77 % efter kontakt med intravenöst material (a a). Jenner m fl (2006) visade att 72 % av deltagarna utförde handhygien före tömning av urinflaska och 83 % före tömning av kateterpåse. Murays m fl (2000) fann att följsamheten till handhygiensriktlinjer var högre vid exposition av kroppsvätska från patient. I studiens första del följde 49 %

riktlinjerna när de utsatts för kroppsvätska jämfört med 39 % som följde riktlinjerna när de ej utsatts för kroppsvätska (a a).

Negativ attityd och följsamhet vid handhygien

Pittet m fl (2004) visar att en negativ attityd gentemot handhygien kunde ses hos majoriteten av totalt 163 deltagare vid användande av handskar. Resultatet påvisade att 72 % hade en negativ attityd gentemot handhygien efter avlägsnande av handskar (a a). Liknande resultat visar Pessoa-Silva m fl i (2005) där 69 % av totalt 61 deltagare var negativa till handhygien efter användandet av handskar och 53 % rapporterade att de föredrog att använda handskar. I Askarians m fl studie (2005) var det 42 % av det totala 1048 deltagarna som hade negativ attityd till handhygien före och efter användandet av handskar och 54 % tvättade ej sina händer före och efter handskanvändning. Av dem totalt 420 deltagarna i

Shimokuras m fl studie (2006) bytte alltid 94,8 % (95 % CI 92,5 - 97,1) handskar innan de kopplade en patient till dialysapparat medan 57,4 % (95 % CI 50,2 - 64,6) både bytte handskar och tvättade sina händer innan patient kopplades till en dialysapparat. Kim (2003) visade att det var fler som inte utförde handhygien efter användandet av handskar än vad det var deltagare som gjorde det. Antalet som utförde handhygien efter användandet av handskar var 38 % medan 62 % utförde det inte (p < 0,0001) (a a).

(13)

12

En uppfattning bland sjukvårdspersonal om att rutinmässig handhygien ledde till hudirritation orsakade negativ attityd bland 59 % av de 413 deltagarna i Nobiles m fl studie (2002). Uppfattning om att långvarigt utförande av handhygien gav hudirritation sågs hos 75 % (a a). Negativ attityd kunde även ses bland deltagarna i Creedons studie (2003) p g a av handhygien påverkar deras hudkondition (p < 0,001). Pessoa-Silva m fl (2005) visade att 57 % av deltagarna hade en ovilja att utföra handhygien p g a uppfattningen om att handhygien påverkat deras kondition av huden negativt.

Muray m fl (2000) påvisade att handhygiensriktlinjer efterföljs sämre när det endast fanns tillgång till handtvål och inget handdesinfektionsmedel. Studien gjordes i två perioder där det i första perioden ej fanns tillgång till

desinfektionsmedel, i den perioden var följsamheten 42 % jämfört med den andra perioden där medlet fanns tillgängligt och följsamheten var 61 % (p = 0,001). Av deltagarna ansåg 100 % att det var lätt att använda desinfektionsmedel (a a). Pittet m fl (2004) visade att följsamheten till handhygienriktlinjer var lägre bland deltagarna när handdesinfektionsmedel endast fanns tillgängligt vid patientsängen än när deltagarna hade desinfektionsmedel tillgängligt i fickformat. Följsamhet till riktlinjer var 59 % (p < 0,001) när desinfektionsmedlet fanns tillgängligt vid patientsäng medan 82 % (p = 0,004) följde riktlinjerna när medlet fanns i fickformat (a a).

Arbetsledarens påverkan på attityder och följsamhet vid handhygien

I Pessoa - Silvas m fl studie (2005) uppvisades att 56 % av totalt 61 deltagare upplevde att deras personalchef hade positiva åsikter gentemot handhygien före patientkontakt och 52 % efter. Det var 42 % av deltagarna som upplevde positiva åsikter, hos deras chef, gentemot handhygien efter användandet av handskar. Av personalen som deltog var 53 % positiva till handhygien både före och efter patientkontakt och 31 % efter avlägsnande av handskar. Resultatet visade även att uppfattning om en positiv åsikt hos chefen till handhygien hade ett signifikant samband med en vilja hos personal att efterfölja handhygienriktlinjer (p = 0,01) (a a).

Lankford m fl (2003) påvisade att det var signifikant mer troligt att

sjukvårdspersonal ej utförde handhygien om en arbetsledare inte gjorde det (p < 0,001). Av deltagarna utförde 17 % inte handhygien om arbetsledaren ej gjorde det medan 5 % utförde handhygien ändå (p < 0,001). Vid alla

observationer tillhörde arbetsledaren en yrkeskategori som sjuksköterska eller läkare (a a).

I Pittets m fl studie (2004) var samtliga 163 deltagare läkare och av dem såg 44 % sig som förebilder för andra kollegor och 31 % såg sig som förebilder för andra yrkeskategorier. Av de läkare som ansåg sig vara förebilder för andra kollegor följde 67 % handhygiensriktlinjerna, OR 1,85 (95 % CI 1,17 - 2,93). Resultatet visade ett signifikant samband mellan att se sig som förebild för andra kollegor och att följa handhygiensriktlinjer, OR 1,89 (95 % CI 1,03 - 3,47) (a a).

Kunskaps påverkan på attityder och följsamhet vid handhygien

Nobile m fl (2002) visade att ett signifikant samband fanns mellan kunskap och attityd (p = 0,006). Av totalt 413 deltagare hade 92 % kunskap om vad

vårdrelaterad infektion är och 95 % hade kunskap om att personalen kunde sprida smitta via sina händer. En positiv attityd rapporterades av deltagarna där 97 %

(14)

13

ansåg att handhygien sänkte risken för infektion hos patienten, 86 % ansåg att det sänkte risken för infektion hos personalen och 93 % ansåg att riktlinjer skulle efterföljas (a a). Av deltagarna i Pittets m fl studie (2004) ansåg 65 %, av totalt 163, att de hade goda kunskaper om när handhygien skulle utföras och av dem följde 62 % riktlinjerna, OR 1,61 (95 % CI 1,01 - 2,58). Vetskap om

smittspridning rapporterade 85 % av deltagarna och 60 % av dem följde

handhygiensriktlinjer, OR 2,19 (95 % CI 1,16 - 4,16). I studien hade även 92 % av deltagarna en positiv attityd gentemot handhygien efter patientkontakt (Pittet m fl, 2004).

Askarians m fl (2005) resultat visade att 33 % av totalt 1048 deltagare hade låg kunskap om handhygien vid användandet av handskar och 42 % hade negativ attityd gentemot handhygien vid handskanvändning. Vid före eller efter

användande av handskar var det 54 % som ej utförde handhygien. Sjuksköterskor var den yrkeskategori som hade högst kunskap i studien (p = 0,0004) och det var även dem som hade den mest positiva attityden gentemot handhygien

(p < 0,0001). Den yrkeskategori som i störst utsträckning utförde handhygien korrekt var också sjuksköterskor (p < 0,0001) (a a). Totalt 35 % av 420 deltagare i Shimokuras m fl studie (2006) hade kunskap om att Hepatit C kunde spridas från patient till patient på hemolysavdelningen. Av deltagarna tvättade alltid 47 % (95 % CI 38,8 - 54,6) sina händer mellan kontakt med olika patienter och 55 % (95 % CI 50,2 - 64,6) mellan administrering av intravenösa läkemedel till olika patienter (a a).

Creedons studie (2005) påvisar att utbildning ökar följsamhet till handhygiensriktlinjer. Studien utfördes i två perioder, där den första

studieperioden gjordes innan ett utbildningsprogram och då var följsamheten hos deltagarna 51 % av totalt 73 deltagare. I den andra perioden som utfördes efter utbildningsprogrammet följde 83 % riktlinjerna. Denna skillnad var signifikant (p < 0,001) (a a).

DISKUSSION

Denna studies syfte var att sammanställa forskningsresultat om

sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien och deras följsamhet till handhygienriktlinjer vilket resulterade i fyra kategorier; Positiv attityd och följsamhet vid handhygien, negativ attityd och följsamhet vid handhygien, arbetsledarens påverkan på attityder och följsamhet vid handhygien, kunskaps påverkan på attityder och följsamhet vid handhygien, vilka här ska diskuteras. Diskussionsavsnittet har delats upp i en metoddiskussion och en

resultatdiskussion.

Metoddiskussion

Sjukvårdspersonals attityder och följsamhet gentemot handhygien undersökdes genom en litteraturstudie då det var denna metod som ansågs besvara syftet. Detta p g a att syftet var att sammanställa vetenskaplig kunskap om detta ämne vilket Polit m fl (2001) beskriver att en litteraturstudie gör. För att litteraturstudien skulle följa en mall och därmed få struktur valdes att utforma studien enligt Goodmans sju steg (SBU, 1993).

(15)

14

Vid sökning av artiklar visade det sig att det var få artiklar som endast var inriktade på ämnet attityd. De flesta artiklar var inriktade på personalens

följsamhet till handhygienriktlinjer och då undersökt attityd som ett sidoämne. På grund av detta valdes även artiklar som i huvudsak undersökte ett annat område än personals attityd gentemot handhygien men där även attityd kunde skildras. Ämnet attityd är kvalitativt och därför är de flesta av artiklarna i denna studie av kvalitativ ansats. Dock är artiklarnas analys kvantitativ. Det hade möjligen gjort resultatet bredare om artiklar med kvalitativ analys varit med men vid sökning fanns svårighet att finna relevanta artiklar med kvalitativ analys som även höll god kvalitet vid artikelgranskningen.

Artiklarna är endast hämtade ur en databas, PubMed, och även detta kan göra att resultatet avgränsats. Sökning skedde också i databasen CINAHL men utan resultat då inga relevanta artiklar som höll god kvalitet hittades. Anledningen till att sökning gjordes i PubMed och CINAHL var för att dessa två är stora och omfattande databaser. Resultatet hade kunnat breddas om sökning gjorts i fler databaser men detta var ej möjligt p g a den snäva tidsram studien hade. Vid sökning med vissa kombinationer av Mesh- termer i PubMed lästes ej några abstract då samma artiklar uppkom som vid tidigare sökning och därför hade abstracten redan lästs. Samma företeelse skedde vid sökning av kombinationer av Thesaurus- termer i databasen CINAHL. Vid varje sökning i båda databaserna lästes dock alla artikelrubriker.

Att artiklarna skulle vara publicerade inom 10 år var ett av inklusionskriterierna då det ansågs relevant p g a att dagens attityder och följsamhet skulle speglas. Uppfattningen om att attityder och följsamhet kan ändras snabbt kan göra att inklusionskriteriet skulle ha varit att artiklarna publicerats inom fem år, dock gjorde detta att sökresultatet blev för litet.

Alla valda artiklar som ingår i studien handlar om handhygien bland

sjukvårdspersonal som arbetar på sjukhus. Detta beror på att vid sökningen av artiklar hittades ej studier om attityder gentemot handhygien som var utförda i en annan vårdform t ex hemsjukvård. Därför gäller resultatet endast för personal verksamma på sjukhus. Sjuksköterskor var den yrkeskategori attityder ville studeras kring men när artikelsökning påbörjats upptäcktes att det ej fanns artiklar som endast berörde denna yrkeskategori. Därför valdes att denna litteraturstudie skulle handla om sjukvårdspersonal och ej om en enskild personalkategori. Granskningen av artiklarna gjordes med hjälp av en modifierad modell grundad på Willmans m fl (2006) protokoll för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier. Detta protokoll valdes efter undersökning av olika granskningsalternativ p g a att den är lätt att följa och passade för studien. Modifiering gjordes för att passa de artiklar som valts ut för granskning. Protokollet modifierades så att det passade granskning av kvantitativa artiklar och artiklar med kvalitativ ansats men med kvantitativ analys. Därför behövdes ej de artiklar som både var kvalitativa och kvantitativa granskas med två olika protokoll, ett för kvalitativa och ett för kvantitativa. Granskning med protokollet gjordes enskilt för att undvika påverkan från varandra. Kvalitetsbetygen de olika artiklarna delgavs hade på så sätt en större reliabilitet eftersom två personer kommit fram till samma resultat på enskilt håll.

(16)

15

Resultatdiskussion

Flera resultat uppkom i litteraturstudien, dels när personal hade positiv eller negativ attityd till handhygien, dels när personal följde handhygienriktlinjer och när de ej efterföljdes samt vad som påverkar deras attityd och följsamhet. En majoritet av sjukvårdspersonalen sågs ha en positiv attityd gentemot

handhygien vid patientkontakt (Pessoa-Silva m fl, 2005, Pittet m fl, 2004). Dock kunde en mer utbredd positiv attityd till handhygien ses efter patientkontakt än före (Jenner m fl, 2006). Detta resultat tyder på att riktlinjer inte efterföljs som enligt Arbetsmiljölagen alla arbetstagare är skyldiga att göra (SFS 1977:1160 Kap 3, § 4). Att ej utföra handhygien innan patientkontakt kan ha sin förklaring i att det inte finns en egenvinst i detta, då utförandet av handhygien före patientkontakt görs för att skydda patienten från eventuell smitta men inte personalen

(Kristoffersen, 1998). Däremot visade Muray m fl (2000) att riktlinjer följdes i högre utsträckning när personal exponerats för kroppsvätska. Orsak kan vara att exponeringen är synlig och det blir mer påtagligt att personalen utsatts för en smittorisk.

Enligt Askarian m fl (2005) skiljde sig utförandet av handhygien mellan olika yrkeskategorier vilket även Wendt m fl (2004) kom fram till. På grund av detta kan det vara svårt att generalisera i hur riktlinjer efterföljs på t ex en avdelning och undersökningar i följsamhet av handhygien kan därför behöva inrikta sig på enskilda personalkategorier.

Askarian m fl (2005) visade på att den yrkeskategori med mest positiv attityd även i störst utsträckning utförande handhygien korrekt vilket Jenner m fl (2006) påvisade ett signifikant samband mellan i sin studie. Även KAB- modellen demonstrerar att vilken attityd en arbetstagare har, påverkar dess beteende d v s utförande (Fredriksson, 2005). Detta visar på den vikt attityd har när det gäller följsamhet till handhygiensriktlinjer. En majoritet av deltagarna med positiv attityd gentemot handhygien i Pittets m fl studie (2004), följde

handhygiensriktlinjer. Attityd är då en av de faktorer som måste förändras om följsamhet ska förbättras.

Det fanns en utbredd negativ attityd gentemot handhygien vid användandet av handskar (Pittet m fl, 2004, Pessoa- Silva m fl, 2005, Askarian m fl, 2005). Detta kan bero på att personal föredrar handskar (Pessoa- Silva m fl, 2004), trots att handhygien, enligt Ericson & Ericson (2004), ska utföras oavsett om handskar använts eller ej. Det var fler deltagare i Shimokuras m fl studie (2006) som endast bytte handskar än både bytte handskar och utförde handhygien. Även detta resultat kan tydas som att personalen föredrog handskar. Varför handskar föredras kan bero på att personal tror att handskar ger ett fullbordat skydd och att

handhygien därför ej behövs. I Kims m fl studie (2003) utförde en majoritet, som använde handskar, ej handhygien efteråt.

Om handhygiensutförandet är lätt att utföra ökar följsamheten (Muray m fl, 2000) och den ökar även om handhygiensmedel är lättillgängligt (Pittet m fl, 2004). Detta kan bero på att det blir en mindre ansträngning för personalen att utföra handhygien även under stressiga situationer och vid tung arbetsbelastning. Följsamheten ökar då om handdesinfektion finns tillgängligt eftersom det tar kortare tid än traditionell handtvätt med tvål vilket även Cimiotti m fl påvisade i sin studie (2004).

(17)

16

Förmodan om att handhygien försämrade hudkonditionen och orsakade hudirritation ledde till en negativ attityd hos en del av sjukvårdspersonalen (Nobile m fl, 2002, Pessoa- Silva m fl, 2005, Creedon, 2003). Om

handhygienriktlinjer följs och då handtvätt med tvål endast sker vid synlig smuts (Infomedica AB, 2005) samt desinfektionsmedel innehållande glycerol används behöver ej hudkonditionen försämras p g a uttorkning (Socialstyrelsen, 2006). Denna negativa attityd kan då motverkas och följsamheten därmed förbättras. Pessoa- Silvas m fl (2005) visade att deltagarnas attityd till handhygien speglades av deras chefs åsikter och Lankford m fl (2003) påvisade att personalen

påverkades negativt av en arbetsledare som ej utförde handhygien. Detta samband överensstämmer med det ansvar som Fredriksson (2005) beskriver att en chef har för personalens attityder. Därmed är det av vikt att arbetsledaren är medvetna om sin påverkan på personalen och det ansvar som medföljer. Det framkom i Pittets m fl studie (2004) att de som såg sig som förebilder även följde riktlinjer för handhygien i högre utsträckning. Om arbetsledare är medvetna om sin viktiga roll och p g a detta följer riktlinjer bättre, kan följsamheten öka även bland övrig personal då de påverkas av denne.

Vilken kunskap personal har påverkade deras attityd gentemot handhygien

(Nobile m fl, 2002). Handhygienstillfällen där personal hade låg kunskap var även de tillfällen där utförandet av handhygien var sämre (Askarian m fl, 2005,

Shimokura m fl, 2006). Där utförandet av handhygien var bättre, var också kunskapsnivån hos personalen högre (Pittet m fl, 2004, Askarian m fl, 2005). Detta styrker KAB- modellens struktur där kunskap är en faktor som förändrar attityd och därmed beteendet (Fredriksson, 2005). KAB- modellen kan då användas som grund till att förbättra följsamheten till handhygiensriktlinjer och utbildningsprogram gällande handhygien bör även upprättas. Detta kan förändra personalens attityd och därmed förbättra handhygiensutförandet samt minska smittspridning. Utbildningsprogram inom detta ämne utformas idag av

Smittskyddsinstitutet (2005). Här kan även hygiensjuksköterskor ha en betydande roll i att på avdelningar kunna driva frågor kring hygien (Socialstyrelsen, 2006). På detta sätt blir personalen medveten om att denna profession finns att tillgå, något som idag kan vara oklart trotts att, enligt Smittskyddslagen, olika yrkeskategorier är skyldiga att samarbeta för att förhindra smittspridning (SFS 2004:168 Kap1 §10).

Slutord

För att kunna förbättra den låga följsamheten till handhygiensriktlinjer (Rosentahl m fl, 2005) måste arbete med personals attityder utföras. Detta arbete kan göras genom utbildningsprogram, för att öka kunskapsnivån om smittspridning och handhygiensutförande. Personalen måste bli mer medveten om det ansvar som de bär för att förhindra smitta och vilka allvarliga konsekvenser ett dåligt

handhygiensutförande kan få. Även professionen hygiensjuksköterska samt hygienläkare bör få en mer betydande roll i utbildningsarbetet runt på klinikerna. Trots att artiklarna i denna litteraturstudie kommer från flera olika länder är deras resultat lika både när det gäller följsamhet till riktlinjer och vilka attityder

personalen har. Av denna grund kan internationella utbildningsprogram utformas där kunskap och erfarenhet skulle kunna utbytas mellan länder.

(18)

17

Handdesinfektionsmedlen bör finnas lättillgängligt för personal då detta underlättar för följsamheten av riktlinjer (Muray m fl, 2000) samt eftersom den har en bättre antibakteriell effekt (Girou m fl, 2002). Detta kan också ha en betydelse vid minskning av vårdrelaterade infektioner (Cimiotti m fl, 2004). Kostnaden för vårdrelaterade infektioner kan sänkas och då öka budgeten för andra viktiga områden. Även onödigt lidande för personal och patienter minskar och vårdkvalitén kan på så vis förbättras i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763 § 2a).

Förslag på fortsatt forskning

Eftersom det finns skillnader mellan yrkeskategorierna i hur handhygiensriktlinjer efterföljs (Askarian m fl, 2005, Wendt m fl, 2004) bör fortsatt forskning inrikta sig på följsamhet och attityder hos enskild yrkesgrupp för att sedan utbildning ska kunna rikta in sig på de olika behov som finns i de olika grupperna.

Handhygienutbildning som täcker det behov som en viss yrkeskategori har kan då ge bättre resultat ute i det kliniska arbetet än en generell utbildning som ges till alla grupper inom sjukvården.

(19)

18

REFERENSER

Arbetsmiljölagen, 1977:1160

Askarian, M, Mirzaei, K, Mundy, L, McLaws, ML (2005) Assesment of

knowledge, attitudes and practices regarding isolation precautions among Iranian healthcare workers. Infection control and hospital epidemiology, 26, 105-108. Cimiotti, J, Stone, P, Larson, E (2004) A Cost Comparison of Hand

Hygiene Regimens. Nursing Economics, 22, 196-204.

Creedon, S (2005) Healthcare workers´ hand decontamination practise:

compliance with recommended guidelines. Journal of advanced nursing, 51, 208-216.

Ericson, E & Ericson, T (2004) Klinisk mikrobiologi. Falköping: Elanders Gummessons.

Fredriksson, I (2005) Problem med personalens attityd och engagemang? Vimmerby: VTT Grafiska.

Girou, E, Loyeau, S, Legrand, P, Oppein, F, Brun-Buisson, C (2002) Efficacy of handrubbing with alcohol based solution versus standard handwashing with antiseptic soap: randomised clinical trial. British Medical Journal, 325, 362-366. Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763

Infomedica AB (2005) Handbok för hälso- och sjukvård.

>www.sjukvardsradgivning.se/handboken/default.htm < 2006-09-11.

Jenner, E. A, Fletcher, B, Watson, P, Jones, F. A, Miller, L, Scott, G. M (2006) Discrepancy between self-reported and observed hand hygiene behaviour in healthcare professionals. Journal of hospital infection, 63, 418-422.

Kim, P, Roghmann, MC, Perencevich, E, Harris, A (2003) Rates of hand disinfection associated with glove use, patient isolation, and changes between exposures to various body sites. American Journal of Infection Control, 31, 97-103.

Kristoffersen, J (Red) (1998) Allmän omvårdnad 3. Stockholm: Liber AB. Lankford, M, Zembower, T, Trick, W, Hacek, D, Noskin, G, Paterson, L (2003) Influence of role models and hospital design on hand hygiene of health care workers. Emerging infectious diseases, 9, 217-223.

Maury, E, Alzieu, M, Luc Baudel, J, Haram, N, Barbut, F, Guidet, B, Offenstadt, G (2000) Availability of an alcohol solution can improve hand disinfection compliance in an intensive care unit. American journal of respiratory

(20)

19

Nobile, CG, Montuori, P, Diaco, E, Villari, P (2002) Healthcare personnel and hand decontamination in intensive care units: knowledge, attitudes and behaviour in Italy. Journal of hospital infection, 51, 226-232.

Pessoa- Silva, CL, Posfay- Barbe, K, Pfister, R, Touveneau, S, Perneger, T, Pittet, D (2005) Attitudes and perceptions toward hand hygiene among healthcare workers caring for critically ill neonates. Infection control and hospital

epidemiology, 26, 305-311.

Pittet, D, Simon, A, Hugonnet, S, Pessoa-Silva, CL, Sauvan, V, Perneger, T (2004) Hand hygiene among physicians: performance, beliefs and perceptions.

Annals of internal medicine, 141, 1-8.

Polit, D, Beck, CT, Hungler, B (2001) Essentials of nursing research. Philadelphia: Lippincott.

Rosenthal, V, Guzman, S, Safdar, N (2005) Reduction in nosocomial infection with improved hand hygiene in intensive care units of a tertiary care hospital in Argentina.American Journal of Infection Control, 33, 392-397.

SBU (1993) Literature searching and evidence interpretation for assessing health

care practices. Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB.

Shimokura, G, Weber, D, Miller, W, Wurtzel, H, Alter, M (2006) Factors associated with personal protection equipment use and hand hygiene among hemodialysis staff. American Journal of Infection Control, 34, 100-107. Smittskyddsinstitutet (2005) Vårdhygien

>www.smittskyddsinstitutet.se/SMItemplates/Article____2185.aspx < 2006-09-11.

Smittskyddslagen, 2004:168

Socialstyrelsen (2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Lindesberg: Bergslagens Grafiska.

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska >http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf< 2005-09-11.

Wendt, C, Knautz, D, von Baum, H (2004) Differences in hand hygiene behaviour related to the contamination risk of healthcare activities in different groups of healthcare workers. Infection control and hospital epidemiology, 25, 203-206. Willman, A, Stoltz, P, Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

(21)

20

BILAGOR

Bilaga 1: Modell för artikelgranskning. Bilaga 2:1- 2:10: Artikelsammanfattning.

(22)

21

Bilaga 1

Modifierad modell för artikelgranskning baserad på Willmans m fl (2006) protokoll för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier.

Syfte

Vad är studiens syfte?

Beskrivning av studien

Är datainsamlingsmetod, urvalsstorlek, urvalets utseende, inklusion- och exklusionkriterier beskrivet?

Blindning av deltagare

Var deltagarna medvetna om att de var med i en studie och vad som skulle studeras?

Bortfall

Är bortfallsstorleks beskriven och är en bortfallsanalys gjord?

Statistisk metod

Är den statistiska metod som använts relevant till studien?

Etiskt resonemang

Hade forskarna i studien fört ett etiskt resonemang?

Resultat

Är studiens resultat tillförlitligt, d v s valida, reliabla samt generaliserbart?

Huvudfynd

Hur starkt var resultatet, d v s om t ex statistisk signifikans uppnåddes?

Sammanfattande bedömning av kvaliteten

Bedömning av studiens sammanställda kvalitet av ovanstående rubriker d v s hur väl artikeln besvarar punkterna. Detta presenterades i termerna: bra, medel eller dålig.

(23)

22

Bilaga 2:1

Artikelsammanfattning enligt Willmans m fl (2006) och bedömning av artikelgranskning.

Författare, år, land Askarian m fl, 2005, Iran

Titel Assessment of knowledge, attitudes and practices regarding isolation precautions among Iranian healthcare workers. Syfte

Att fastställa kunskapsnivå, attityder och självrapporterat handlande bland läkare, tandläkare och sjuksköterskor vid universitetssjukhus i Iran.

Metod

Kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju baserad på frågeformulär av Hospital infection control practices advisory comittees riktlinjer och kvantitativ analys. Deltagare

(bortfall)

n=1544 (496)

Resultat

Deltagande läkare var 623, 152 tandläkare och 273 sjusköterskor. Sjuksköterskor hade mer kunskap (p = 0,0004) och bättre självrapporterade attityder (p <0,0001). Sjuksköterskorna hade bäst

handhygiensutförande (p <0,0001) men alla yrkesgrupperna följde riktlinjerna i låg frekvens. Av deltagarna visste inte 33 % att handhygien skulle utföras både före och efter användandet av handskar. Områden med låg kunskap var förknippat med dålig attityd och dåligt utförande. Positiv attityd före och efter användandet av handskar sågs hos 58 % av deltagarna och 46 % rapporterade att de tvättade händerna före och efter användandet av handskar. Kvalitetsbedömning Bra

(24)

23

Bilaga 2:2

Författare, år, land Creedon, 2005, Irland

Titel Healthcare workers´ hand decontamination practices: compliance with recommended guidelines.

Syfte

Att studera hur sjukvårdspersonal följde riktlinjer på en intensivvårdsavdelning, deras attityder och uppfattningar gentemot handhygien före och efter en

handhygienutbildning.

Metod Kvalitativ ansats med observation samt självadministrerad frågeformulär (OBoyle) och kvantitativ analys.

Deltagare

(bortfall) n=73

Resultat

Tillfällen då handhygien borde tillämpas observerades 152 gånger. Av deltagarna följde 51 % de riktlinjer före handhygienutbildningen och 83 % efter (p < 0,001). Uppfattningar om när handhygien borde utföras var signifikant bättre efter utbildningen än före (p < 0,001). Kunskapsnivån var hög även innan utbildningsprogrammet (79 % - 91 %) och blev ännu bättre efter (100 %). Negativ attityd mot handhygien p g a påverkan på hudkonditionen rapporterades (p < 0,001).

(25)

24

Bilaga 2:3

Författare, år, land Jenner m fl, 2006, UK

Titel Discrepancy between self-reported and observed hand hygiene behaviour in healthcare professionals.

Syfte Att studera skillnader mellan sjukvårdspersonals självrapporterade handhygien och observerade.

Metod

Kvalitativ ansats med observation samt

självadministrerade frågeformulär (Theory of planned behaviour) och kvantitativ analys.

Deltagare

(bortfall) n=71

Resultat

Tillfällen då handhygien borde tillämpas observerades 1284 gånger på medicinsk och kirurgisk avdelning. Det fanns ett signifikant samband mellan attityd, intention och

självrapporterad handhygien. Vilken attityd personalen hade påverkade deras intention för utförandet av

handhygien visade också signifikans. Det fanns även ett starkt samband mellan hur deltagarna utförde hand hygien och vilken intention personalen hade (p <0,000). Efter vård av MRSA smittad patient tvättade 78 % sina händer och 16 % utförde handhygien efter patient kontakt med icke smittad patient. Endast 16 % utförde handhygien både före och efter kontakt med MRSA smittad patient, 12 % vid icke smittad patient. Av deltagarna utförde 72 % handhygien före tömning av urinflaska och 83 % före tömning av kateterpåse.

(26)

25

Bilaga 2:4

Författare, år, land Kim m fl, 2003, USA Titel

Rates of hand disinfection associated with glove use, patient isolation, and changes between exposures to various body sites

Syfte

Att undersöka hur användandet av handskar påverkar utförandet av handhygien, kartlägga hur personal sköter handhygien kring patienter som är isolerade samt att se hur personal byter handskar och tvättar händerna mellan kontakt av olika kroppsdelar eller kroppsvätskor hos samma patient.

Metod Kvalitativ ansats med observation och kvantitativ analys. Deltagare

(bortfall) 589 observationer

Resultat

Tillfällen då handhygien borde tillämpas observerades 589 gånger, 298 gånger på den medicinska avdelningen och 291 gånger på den kirurgiska. Tillsammans var det 22 % som följde riktlinjer för handhygien. I 287 tillfällen med patientkontakt använde personalen handskar, 38 % av dem tvättade händerna efter att handskarna avlägsnats och 62 % gjorde inte det (p < 0,0001). Efter att personalen blivit utsatt för olika kroppsdelar eller kroppsvätskor bytte 7,9 % handskar minst en gång men endast 4,8 % följde helt riktlinjen och bytte handskar och tvättade händerna efter varje exposition.

(27)

26

Bilaga 2:5

Författare, år, land Lankford m fl, 2003, USA

Titel Influence of role models and hospital design on hand hygiene of health care workers.

Syfte

Att undersöka vilket samband antalet handfat hade med utförandet av handhygien samt att undersöka om äldre förebilder bland personal kunde påverka den yngre personalen och deras handtvätt.

Metod Kvalitativ ansats med observation och kvantitativ analys. Deltagare

(bortfall) 729 observationer

Resultat

Totalt observerades 305 (41,8 %) tillfällen då handtvätt borde tillämpas i ett äldre sjukhuset och 424st (58,2 %) i ett nyare. På båda sjukhusen var utförandet av handtvätt bättre efter ett handhygienstilfälle än före (37,5 % jämfört med 8,5 %, p <0,001). Studien påvisade även signifikanta resultat på att om en högre klassad personal, som fanns i patientrummet, inte utförde handhygien var det mer sannolikt att övrig personal inte gjorde det heller

(p < 0,001). Av deltagarna utförde ej 17 % handhygien om överordnad ej gjorde det och 5 % gjorde det ändå

(p < 0,001). Den högre klassade personalen var alltid läkare eller sjuksköterskor.

(28)

27

Bilaga 2:6

Författare, år, land Maury m fl, 2000, Frankrike.

Titel Availability of an alcohol solution can improve hand disinfection compliance in an intensive care unit. Syfte

Att studera om tillgänglighet av desinfektionsmedel kan öka följsamheten till handhygienriktlinjer bland

sjukvårdspersonal på en medicinsk intensivvårdsavdelning samt studera personalens åsikter om hygienmetoden. Metod

Kvalitativ ansats med observation uppdelade i två perioder (Period 1 var utan tillgång till handdesinfektion) samt självadministrerat frågeformulär och kvantitativ analys. Deltagare

(bortfall) 621 observationer

Resultat

Den första delen av studien observerades 621 tillfällen då handhygien borde tillämpats och 905 tillfällen den andra perioden. Första perioden följde 42 % riktlinjerna för handhygien och andra perioden 61 % (p = 0,001). Följsamheten första perioden när deltagarna utsatts för kroppsvätska var 49 % jämfört med 39 % som följde riktlinjer när de ej utsatts för kroppsvätska. Av de 53 utsända frågeformulären besvarades 48 st. Att

handdesinfektionsmedel var lätt att använda uppgavs av 100 % av deltagarna och ingen rapporterade behövts välja bort medlet p g a oönskade effekter.

(29)

28

Bilaga 2:7

Författare, år, land Nobile m fl, 2002, Italien Titel

Healthcare personnel and hand decontamination in intensive care units: knowledge, attitude and behaviour in Italy.

Syfte

Att studera kunskap, attityder och utförandet av handhygien bland sjukvårdspersonal på intensivvårdavdelningar i Italien.

Metod Kvantitativ ansats med självadministrerade frågeformulär. Deltagare

(bortfall)

n=620 (207)

Resultat

Antal besvarade frågeformulär var 413 st (67 %). Av deltagarna i studien visste 92 % vad sjukvårdsrelaterad infektion är och 95 % visste att smitta kan spridas via sjukvårdspersonals händer. Deltagarna hade en positiv attityd där de tyckte att god handhygien minskade risken för infektion hos patient (97 %) och hos personalen (86 %). Att riktlinjer skulle följas ansåg 93 % av deltagarna. Negativ attityd gentemot handhygien visade sig hos 59 % då de ansåg att rutinmässig handhygien orsakade

hudproblem och 75 % ansåg att långvarigt utförande av handhygien orsakade hudirritation.. Signifikant samband fanns mellan attityd och kunskap (p = 0,006). Av

deltagarna följde 96,5 % riktlinjer efter kontakt med urinkateter och 77 % efter kontakt med intravenöst material.

(30)

29

Bilaga 2:8

Författare, år, land Pessoa-Silva m fl, 2005, Schweiz

Titel Attitudes and perceptions toward hand hygiene among healthcare workers caring for critically ill neonates. Syfte Att identifiera uppfattningar till handhygien bland hälso- och sjukvårdspersonal på neonatala enheter.

Metod Kvantitativ ansats med självadministrerade frågeformulär (Likert skala). Deltagare (bortfall) n=80 (19) Resultat

Antalet besvarade formulär var 61 st varav 49 var sjuksköterskor och 12 var läkare. Avsikten och viljan var hos 64 % positiv till att följa riktlinjer. Positiv attityd gentemot handhygien både före patientkontakt var 53 % och 53,5 % efter samt 31 % efter användandet av handskar. Av deltagarna rapporterade 53 % att de föredrog att

använda handskar. Positiva åsikter hos överordnade före patientkontakt upplevdes av 56 %, 52 % efter

patientkontakt och 42 % efter användandet av handskar. Uppfattning om positiv åsikt hos överordnande hade ett signifikant samband med att följa riktlinjer (p = 0,01). En ovilja att utföra handhygien p g a uppfattningen om att handhygien påverkat deras hudenkondition negativt rapporterade 57 % av deltagarna.

(31)

30

Bilaga 2:9

Författare, år, land Pittet m fl, 2004, Schweiz

Titel Hand hygiene among physicians: performance, beliefs and perceptions.

Syfte

Att studera riskfaktorer för att ej utföra handhygien samt att identifiera åsikter och uppfattningar gentemot handhygien bland läkare.

Metod Kvalitativ ansats med observation samt

självadministrerade frågeformulär och kvantitativ analys. Deltagare

(bortfall) n=163

Resultat

Tillfällen då handhygien borde ha tillämpats observerades 887 gånger. Följsamheten var signifikant högre när

handdesinfektions medel fanns i fickformat då 82 % följde riktlinjerna (p = 0,004) jämfört med 59 % när medlet fanns vid patientsängen (p < 0,001). Av de observerade läkarna svarade 94 % på frågeformuläret. Av deltagarna hade 92 % en positiv attityd till handhygien efter patientkontakt och av dem följde 61 % riktlinjerna, OR 3,98 (95 % CI 1,7 - 9,18). Endast 30 % hade positiv attityd gentemot handhygien efter avlägsnande av handskar. Signifikant samband fanns mellan att följa riktlinjer och åsikt om att vara förebild för andra kollegor, OR 1,89 (95 % CI 1,03 - 3,47). Av

deltagarna såg 44 % sig som förebild för andra kollegor, av dem följde 67 % riktlinjerna, OR 1, 85 (95 % CI 1,17 - 2,93) och 31 % såg sig som förebilder för andra yrkeskategorier.

(32)

31

Bilaga 2:10

Författare, år, land Shimokura m fl, 2006, USA

Titel Factors associated with personal protection equipment use and hand hygiene among hemodialysis staff.

Syfte

Att studera olika faktorer, såsom ökad risk för hepatit C infektion och kunskap om att förhindra smittspridning, och deras samband med utförandet av handhygien.

Metod Kvantitativ ansats med självadministrerade frågeformulär (Likert skala). Deltagare (bortfall) n=605 (185) Resultat

Antalet besvarade frågeformulär var 420 (69 %). Av deltagarna rapporterade 35 % att hepatit C kunde spridas mellan patient till patient på hemolysavdelningen. När patienter kopplades till och från dialysapparaten rapporterade 94, 8 % (95 % CI 92,5 - 97,1) att de alltid bytte handskar och 57, 4 % (95 % CI 50,2 - 64,6) tvättade alltid sina händer och bytte handskar före en patient blev kopplad. Av deltagarna utförde 47 % (95 % CI 38,8- 54,6) handhygien mellan patientkontakter och 55 %

(95 % CI 50,2- 64,6) mellan administrering av intravenösa läkemedel mellan olika patienter.

Figure

Tabell 1. Översikt över artikelsökning i databasen PubMed och CINAHL     Databas  Mesch- /Thesaurus-

References

Related documents

genomfört studien inte arbetar särskilt jämställt vilket inte förvånar mig då i stort sett all den tidigare forskning som jag tagit del av påvisar att pedagoger gör skillnad på

Generellt framkom att hälso- och sjukvårdspersonal hade en något högre följsamhet av handhygien efter patientkontakt än före och att detta främst var i syfte

Ovanstående citat indikerar att balans är individuellt men av vikt för att minska konflikter mellan arbete och privatliv. Vidare uttrycker vissa av cheferna att balansen har

Susanne Meijer (S) yrkar att ärendet ska hänskjutas till kommunstyrelsens arbetsutskott den 5 september 2018 med inriktningen att följa alternativ 2 enligt tjänsteskrivelse från

2016-10-24 gav kommunstyrelsens arbetsutskott, KSAU, i Höör och KSAU i Hörby gemensamt ett uppdrag till kanslichefen i Höör att ta fram ett förslag på ett reglemente för en

”Varje infektionstillstånd som drabbar patient till följd av vård, undersökning eller behandling inom hälso- och sjukvård eller tandvård oavsett om det sjukdomsalstrande

met, utan äfven öfver tiden och ligger i en absolut personlighet, i hvilken de ändliga personerna till sitt sanna väsen ingå såsom organiska moment — ännu icke mäktat

han anser vara rätt, för allt som är upphöjdt och ädelt, ett omfattande vetande i vidt skilda ämnen och en vänfasthet “så säker som graniten“, se där egenskaper, som