• No results found

Visar Vilka insatser skall prioriteras för en bättre folkhälsa?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Vilka insatser skall prioriteras för en bättre folkhälsa?"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2 Socialmedicinsk tidskrift 1/2005 socialmedicinsk tidskrift 2005 årgång 82 nr 1 Redaktion

Ingvar Karlberg, redaktör och ansvarig utgivare Viveca Larsson, redaktionssekreterare Socialmedicinsk tidskrifts styrelse/nätverk

Kristina Alexandersson, Peter Allebeck, Preben Bendtsen, Kerstin Ekberg, Jan Ekholm, Gunnel Hensing, Sven-Olof Isacsson, Leif Svanström, Ragnar Westerling

Vilka insatser skall prioriteras för en bättre folkhälsa?

Martin McKee har beräknat att endast 20% av den minskade dödligheten i Sverige under de senaste 20 åren beror på insatser av sjukvården. Trots det prioriterar lands-ting och kommuner behandlande insatser alltid före de förebyggande.

Om sjukvården svarar för 20% av den ökade livslängden, vad beror de övriga 80% på? Den frågan besvaras delvis i en rapport från United Health Foundation, en fristående organisation som rapporterar om folkhälsa i USA. Enligt rapporten ligger USA på 18:e plats i världen när det gäller ”healthy-life expectancy” trots att kostna-derna för sjukvården är mycket högre per capita än i något annat land. Det stämmer med McKees slutsats: dyr sjukvård ger inte bättre hälsa.

Jämförelser mellan de bästa och sämsta staterna ger några svar. Staten Minnesota satsar 185 dollar per person och år på folkhälsoprogram, har den högsta andelen i high-school, låg andel fattiga barn (10%) och den lägsta andelen utan sjukförsäkring (9%). Effekten är bl a en spädbarnsdödlighet på 0,5% mot 0,7% i USA som helhet (vilket ger 28:e plats i världen!). Staten Louisiana satsar 22 dollar på folkhälsa, 20% saknar sjukvårdsförsäkring, andelen fattiga barn är 25%. Effekten är dubbelt så hög spädbarnsdödlighet som i Minnesota och antalet förlorade år till följd av död före 75 år är 100 per 1000 i Louisiana mot 55 i Minnesota.

Slutsatsen är att även i ett högindustrialiserat informationssamhälle är struktu-rella faktorer avgörande för folkhälsan. Livsstilsfaktorer tycks endast modifierar ef-fekterna. Sjukvårdens del av en god folkhälsa är begränsad. Det är därför rimligt att bevisbaserade, strukturella folkhälsoprogram ges en rimlig andel av samhällets insatser mot ohälsa.

Ingvar Karlberg Redaktör SMT

References

Related documents

Den genomsnittliga handläggningstiden för beslut i ansökningsärenden om bostadstillägg har förbättrats succesivt under året men ökade till 84 dagar i april, jämfört med 82

Ämnet Svenska som andraspråk har lägst andel elever med godkänt, vilket också var fallet motsvarande period föregående år.. Högst andel godkända elever fanns i ämnena Bild,

• Barn- och ungdomsnämnden godkänner redovisningen av underkända betyg årskurserna 6-9, enligt bilaga till. tjänsteutlåtande

[r]

Kostnaderna för den köpta vården uppgick efter mars månad till 112,1 miljoner kronor, en ökning med 7,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 7,1 procent jämfört med samma period

representation Ekonomichef Kontroll på att landstingets riktlinjer för representation efterföljs genom stickprov av fakturor konterade på

Att det finns ett vetenskapligt stöd för psykologisk behandling för äldre med psykisk ohälsa, så som depression och ångest, visar bland annat Socialstyrel-

Detta ställer krav på arbetsgivaren, att tillhandahålla tekniken, att lita på de anställda att de gör sitt jobb och att se till att det är accepterat att inte vara på