Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
SJUKSKÖTERSKORS
COPINGSTRATEGIER FÖR ATT
HANTERA ARBETSRELATERAD
STRESS
EN LITTERATURSTUDIE
ELLEN LILJEKVIST
JOSEFIN KARLSSON
SJUKSKÖTERSKORS
COPINGSTRATEGIER FÖR ATT
HANTERA ARBETSRELATERAD
STRESS
EN LITTERATURSTUDIE
ELLEN LILJEKVIST
JOSEFIN KARLSSON
Liljekvist, E & Karlsson, J. Sjuksköterskors copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen
för vårdvetenskap, 2016.
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en av de vanligaste orsakerna att drabbas av
sjukdom. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor är hög och ter sig att öka. En av de största orsakerna till arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning. Ett sätt att hantera arbetsrelaterad stress är att tillämpa copingstrategier.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa copingstrategier
sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress.
Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ
ansats. Sökningar efter vetenskapliga studier gjordes i PubMed, Cinahl och PsycINFO.
Resultat: Fyra olika kategorier framkom efter en innehållsanalys. Dessa var: Att
finna stöd, Avkoppling, Reflektion och Planering av arbete. Att finna stöd delades även in i tre subkategorier: stöd från familj, stöd från kollegor och stöd från religion.
Slutsats: De copingstrategier som hjälpte sjuksköterskorna att hantera
arbetsrelaterad stress var att finna stöd, avkoppling, reflektion och planering av arbete.
NURSES’ COPINGSTRATEGIES
TO HANDLE OCCUPATIONAL
STRESS
A LITERATURE REVIEW
ELLEN LILJEKVIST
JOSEFIN KARLSSON
Liljekvist, E & Karlsson, J. Nurses’ copingstrategies to handle occupational stress. A literature review. Degree project in nursing, 15 credit points. Malmö
University: Faculty of health and society, Department of care science, 2016.
Background: Occupational stress is one of the most common causes to be affected
by illness. The workload for nurses’ is high and appears to increase. One of the main causes to occupational stress is a high workload. One way to handle occupational stress is to apply coping strategies.
Aim: The aim with this literature review is to illustrate the coping strategies that is
used by nurses’ to handle occupational stress.
Method: A literature review based on ten scientific studies with qualitative
approach. The search for scientific studies was performed in PubMed, Cinahl and PsycINFO.
Results: Four categories were identified following the content analysis. These
were: to find support”, relaxation, reflection and planning the work. To find support were divided into three subcategories: support from family, support from colleagues and support from religion.
Conclusion: Copingstrategies that helped nurses’ to handle occupational stress
were to find support, relaxation, reflection and planning of work.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND 5 Stress 5 Arbetsrelaterad stress 5 Krav-kontroll modellen 7 Coping 8Copingförmåga och copingresurser 8
Copingstategier 8 SYFTE 9 METOD 9 Inklusionskriterier 9 Exklusionskriterier 9 Plan för litteratursökning 10
Identifiera tillgängliga resurser 10
Identifiera relevanta källor 10
Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen 10
Litteratursökning 10
Utveckla en sökväg för varje söksystem 10
Granskning 11
Analys 11
RESULTAT 12
Planering av arbete 12
Att finna stöd 12
Stöd från familj och vänner 13
Stöd från kollegor 13 Stöd genom religion 14 Avkoppling 14 Reflektion 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 19 SLUTSATSER 20 FRAMTIDA FORSKNING 21 REFERENSER 22 BILAGA 1 25 Databassökning 25 BILAGA 2 28 Artikelmatris 28
BAKGRUND
Arbetsrelaterad stress är en av de vanligaste orsakerna till att drabbas av sjukdom. Det har påvisats att en stressig arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården påverkar patientsäkerheten (Arbetsmiljöverket, 2013).
Stress
Det finns två olika typer av stress, god och ond (Währborg, 2009). Den goda stressen är kopplad till positiva händelser som till exempel en överraskning som bidrar till en hälsosam anpassningsprocess. Den onda stressen leder till en ohälsosam anpassning och det är det som leder till sjukdom (a a).
Risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar är fördubblad om en individ har en stressfull arbetssituation (Währborg, 2009). Sjukdomar som orsakas av stress är bland annat högt blodtryck, syra betingade mag-sår, Addisons sjukdom, cancer och kranskärlssjukdom. Stress som inte orsakar sjukdom kallas funktionell stress och den som orsakar skador eller sjukdom i vävnader kallas dysfunktionell. Stress är en konsekvens av olika förhållanden som vi alla reagerar olika på. Skadan stressen utgör varierar biologiskt mellan olika individer allt beroende på situation och de individuella olikheterna i sårbarhet (a a).
Hjärnan initierar de stressfysiologiska reaktionerna, detta sker via olika fysiologiska system även kallat effektorssytemet (Währborg, 2009). Det ger reaktioner som frisättning av olika hormoner, aktivering av nervsystemet och muskler men påverkar även immunförsvaret. Ibland är intensiteten till
reaktionerna sådana att de ger direkta sjukliga förändringar men oftast medför den ökade intensiteten att sjukdomar utvecklas successivt. Kroppens olika organ har på något sätt en koppling till hjärnan och det stressfysiologiska effektorsystemet som aktiveras vid stress. Detta leder till att när en individ utsätts för stress kan sjukliga förändringar i kroppens organ utvecklas, detta kallas patogenes. Under senare tid har frågan om hur en person kan förbättra sin hälsa blivit uppmärk-sammad, denna process betecknas som salutogenes. Denna process är lika
betydelsefull som själva sjukdomsprocessen. Salutogenes kan förstås med hjälp av coping som är strategier för att hantera stressen (a a).
Arbetsrelaterad stress
Arbetsrelaterad stress uppkommer när arbetskraven och påfrestningarna inte är anpassade till den anställdes kunskaper och när deras förmåga till coping utmanas (WHO, 2004). Stressen förvärras ofta när stöd från chefer och kollegor är nedsatt och/eller när kontrollen över arbetet är försämrat. Individens förmåga till coping påverkar den arbetsrelaterade stressen. Stressrelaterade faktorer är bland annat att jobba under tidspress, strikta och oflexibla arbetstider, skiftarbete, lite deltagande eller bestämmanderätt, bristande kontroll över sin arbetssituation, ha ansvar för andra människor och dåliga relationer med sina medarbetare. Om många på arbetsplatsen är drabbade av stress kan prestationsförmågan inom organisationen brista och påverkas negativt (a a).
Hög arbetsbelastning är en av de största orsakerna till att uppleva arbetsrelaterad stress (D’Arc de Souza m fl, 2013). Den höga arbetsbelastningen bestod enligt sjuksköterskor av orimliga krav och villkor vilket ledde till fysisk och känslo-mässig utmattning. Detta visade studien från Brasilien där tio sjuksköterskor deltog både i semistrukturerade intervjuer och genom observation (a a).
Hög arbetsbelastning är ett stressande moment som skapar oro för nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, detta kan ha en negativ inverkan på den holistiska vården (Suresh m fl, 2012). Både sjuksköterskor och sjuksköterske-studenter tyckte att de inte hann med att bekräfta de emotionella omvårdnads-behoven som patienterna hade. Sjuksköterskorna uttryckte att de fick många arbetsuppgifter som inte tillhörde deras arbetsområde vilket gjorde att de inte hann med att utföra sina egna arbetsuppgifter, det ökade deras stress. Detta visade resultatet från en enkät på Irland där 120 nyexaminerade sjuksköterskor och 128 sjuksköterskestudenter deltog från sex olika sjukhus (a a).
Arbetsbelastning för sjuksköterskor är hög och ter sig att öka visar en studie utförd i Kanada (McGillis Hall m fl, 2005). Sjuksköterskorna upplevde att
patienterna kände av stressen som de utsattes för. De trodde att det kunde leda till att patienterna kände att de var tvungna att ursäkta sig för att be om hjälp.
Sjuksköterskorna kände att de inte hade tid att ta en paus under dagen då de visste att de skulle vara tvungna att jobba övertid. Majoriteten av de åtta
sjuk-sköterskorna som intervjuades i studien kände i slutet av dagen en psykisk utmattning och hade en känsla av att ha varit på språng hela dagen (a a). I LeSergent och Haney (2005) undersöktes orsaker till arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor i relation till copingstrategier. Döden sågs som ett stressmoment för en del sjuksköterskor och de upplevde ångest eftersom de inte tyckte att de hade den psykiska förberedelsen att hantera ett dödsfall. Ånger och skuld vid ett dödsfall förekom då tankar som att dödsfallet kanske kunde ha förhindrats, men även att döden var orättvis (a a). Enligt Währborg (2009) är arbete med mänskligt lidande, sjukdom eller skada relaterat till uppkomsten av arbetsrelaterad stress (Währborg, 2009).
Konflikter med kollegor på arbetet bidrog till stress, kollegorna i detta fall var både sjuksköterskor och läkare (LeSergent & Haney, 2005). Problem med patienter var stressande, det kunde bero på att de inte kom överens eller att
anhöriga till patienten var besvärliga och otrevliga mot personalen. Rädslan för att misslyckas på arbetet eller brist på sitt professionella självförtroende gav upphov till stress. Sjuksköterskorna rapporterade att de var oroliga över att inte kunna ge en adekvat omvårdnad på grund av bristande kunskap, bristande stöd från
kollegor, handledare eller läkare. Hög arbetsbelastning gav upphov stress, sjuk-sköterskorna upplevde att de fick arbetsuppgifter de inte hade kompentens för att utföra, tidsbrist som ledde till utebliven rast och minskad ledighet eftersom de ofta blev inringa till arbetet på grund av sjuksköterskebrist. Det var ett positivt sam-band mellan den arbetsrelaterade stressen och användandet av känslofokuserad coping. Detta indikerade att när sjuksköterskorna kände sig stressade använde de sig av och förlitade sig på coping. Studien utfördes i Kanada och 87
sjuk-sköterskor deltog genom att svara på ett frågeformulär där copingstrategier och stress mättes (a a).
Den arbetsrelaterade stressen som sjuksköterskor utsätts för kan vara farlig och påverka patientsäkerheten (Berland m fl, 2008). För att hinna med sina arbets-uppgifter var sjuksköterskorna tvungna att behandla flera patienter samtidigt vilket bryter mot riktlinjerna. Detta kom Berland m fl (2008) fram till i sin studie från Norge där patientsäkerheten i förhållande till arbetsrelaterad stress under-söktes. Totalt var det 23 sjuksköterskor som ingick i fokusgrupp intervjuer (a a).
Arbetsrelaterad stress ledde till att sjuksköterskorna kände att de vara tvungen att skynda på vården, det ledde till sämre planering från sjuksköterskorna och på så sätt gjordes misstag (LeSergent & Haney, 2005). Sjuksköterskorna kände att de inte kunde göra det de borde för sin patient så som att inte kunna behandla smärta i tid på grund av tidsbrist och för tung arbetsbelastning (a a). I Australien gjordes en studie där faktorer som påverkar läkemedelshanteringen undersöktes (Fogarty & McKeon, 2007). Det visade sig att hög arbetsbelastning, personalbrist och brist på resurser påverkade arbetsmiljön, vilket i sin tur ledde till en ökad stress för sjuksköterskor. Stress ledde till att fler misstag gjordes av sjuksköterskorna vid läkemedelshantering. Det deltog 176 sjuksköterskor som arbetade på elva olika sjukhus i Queensland (a a).
Skillnader i stressnivåer kunde ses beroende på ifall sjuksköterskor arbetar i eller utanför sjukhusmiljö (Sveinsdottir, 2005). Det sågs i en tvärsnittsstudie från Island att sjuksköterskor som arbetade på sjukhus var något mer stressade än de som arbetade utanför sjukhusmiljö. Att stressen var högre för sjuksköterskor som arbetade i sjukhus-miljö kunde kopplas till användning av olika typer av medicinsk teknik. Det var 206 deltagare i studien, varav 138 sjuksköterskor arbetade på sjukhus och 72 sjuksköterskor arbetade utanför sjukhus som fick svara på en enkät (a a).
Krav-kontroll modellen
Arbetsförhållande har kopplats samman med en ökad risk för att utveckla
stressrelaterade sjukdomar (Währborg, 2009). Speciellt utsatta är de som har högt ställda krav på sig och med endast en liten möjlighet att påverka arbetets ut-formning (a a). Detta kan förstås med hjälp av krav-kontroll modellen. Enligt Stressforskningsinstitutets (2015) sammanställning av krav-kontroll modellen kan anställda klara av höga krav om de får möjligheten att fatta beslut och få stöd inom organisationen. Får inte den anställa möjlighet till att fatta beslut och stöd kan de enklaste krav upplevas som stressande. Ökat inflytande inom arbetslivet främjar hälsan, krav- kontroll är effekterna av de psykiska kraven på de anställda som har att göra med kontrollen de har över sitt arbete (a a).
Krav-kontroll är en modell med fyra olika situationer som utgör kombinationer av mycket respektive lite kontroll (beslutsutrymme) och höga respektive låga krav (Stressforskningsinstitutet, 2015). På arbetet har de anställda krav på sig och de psykiska effekterna (stressen) av detta har att göra med hur mycket kontroll de anställda har, kontrollen kan jämföras med deras beslutsutrymme eller handlings-utrymme. De psykiska kraven har även att göra med hur mycket stöd de anställda får från organisationen. Kontrollen kan ligga nära eller långt ifrån den anställdes arbetsuppgifter. Det talas om kontroll över och kontroll i arbetet. Kontroll över arbetet handlar om de stora och övergripande besluten medan kontroll i handlar om de mindre besluten. Kontrollen (beslutsutrymmet) består av två grund-komponenter. Den första grundkomponenten handlar om vardagsdemokratin i arbetet som är att ha auktoritet över beslut. Vardagsdemokratin består utav att ha kontroll i det dagliga arbetet det vill säga påverka hur, vilka och i vilken ordning arbetsuppgifterna ska utföras och när rast kan tas. Den andra grundkomponenten handlar om den intellektuella aktiviteten, man talar om färdighetskontroll. Om det finns utrymme för utveckling av intellektuell aktivitet ska det finnas utrymme för kontroll (a a).
Coping
Ett sätt att hantera den stress som sjuksköterskor utsätts för på sitt arbete är att använda coping (Lim m fl, 2010). Coping definieras som ett sätt att hantera inre och/eller yttre krav som av individen kan uppfattas som ouppnåeliga (Lazarus & Folkman, 1984).
Copingförmåga och copingresurser
I barndomen grundläggs copingförmågan och är därefter relativt stabil under livet (Brattberg, 2008). Det är copingförmågan som avgör möjligheter att hantera på-frestande händelser i livet. Det är först vid påpå-frestande händelser som coping-förmågan sätts på prov. Individer med god copingförmåga kan när de kommer i kontakt med en ny påfrestande händelse bemästra den som den är. En individ som tar sig ur en kris har ofta förbättrat sin copingförmåga. Hur en individ hanterar svårigheter beror till stor del på de resurser individen besitter. Copingresurser delas vanligen in i yttre och inre resurser. De inre copingresurserna handlar om personlighetsdrag som kan vara till fördel i svåra situationer till exempel själv-känsla, känsla av sammanhang, förmåga att se hopp och problemlösningsförmåga. Yttre copingresurser handlar om materiella tillgångar, socialt nätverk, ekonomi och levnadsstandard. Tidigare erfarenheter av liknande händelser kan vara till hjälp i copingprocessen och därför kan ålder ha betydelse för hur en individ hanterar svårigheter. En individ som saknar inre copingresurser kan behöva ta hjälp av yttre copingresurser i form av stöd eller rehabilitering för att öka sin copingförmåga (a a).
Copingstategier
Copingstrategier är benämningen på de åtgärder en person använder för att hantera en svår situation. Copingstrategier syftar till att förändra situationen, att förändra uppfattningen av situationen eller att kontrollera de stressande känslorna (Brattberg, 2008). Copingstrategier delas enligt Folkman och Lazarus (1984) oftast in i två huvudkategorier: problemfokuserad och känslofokuserad coping. Problemfokuserade copingstrategier används ofta vid yttre problem för att klara av och förändra problemet som orsakat stressen. Dessa strategier ska lösa de problem som hindrar individen att nå sina mål. Känslofokuserad coping används däremot för att reglera det känslomässiga svaret mot den upplevda stressen. När en person tvingas leva med en kronisk sjukdom kan känslofokuserad coping vara användbart (Folkman & Lazarus, 1984).
Copingstrategierna delas in i kategorierna aktiva och passiva (Folkman &
Lazarus, 1984). Vid aktiv coping bemöter individen aktivt stressen och de faktorer som utlöser den. Dessa coping-strategier ändrar den ursprungliga faktorn som leder till stress eller individens attityd till det som har hänt genom behavioristiska eller psykologiska gensvar. Aktiv coping innebär involvering av individen i till exempel terapi eller meditation för att minska den mentala påfrestningen och distrahera från stress. Passiv coping innebär att fly undan stressen och de faktorer som utlöser den och den används när individen vill överlämna ansvaret till en utomstående (a a). För att ha effektiv coping krävs god balans mellan individ, omgivning och valda strategier (Brattberg, 2008). Copingstrategier varierar över tiden och mellan individer då alla individer är olika och hanterar problem på olika sätt i olika skeden av en påfrestande händelser (a a).
En litteraturstudie undersökte australienska sjuksköterskors arbetsrelaterade stress och copingstrategier (Lim m fl, 2010). De visade att planerad problemlösning,
socialt stöd, självkontroll, undvikande och distanserande coping är
copingstrategier som ofta används av sjuksköterskor för att hantera arbetsrelaterad stress (Lim m fl, 2010). Att finna stöd hos kollegor, familj och vänner ansågs vara en bra copingstrategi och var den som användes mest av sjuksköterskorna.
Problemlösande copingstrategier var associerat med god psykisk hälsa medan känslofokuserade copingstrategier förknippades med sämre psykisk hälsa (a a). I en studie av Lambert m fl (2004) i USA jämfördes copingstrategier som sjuksköterskor från Japan, Sydkorea, Thailand och USA använde sig av för att hantera arbetsrelaterad stress. I studien deltog 1554 sjuksköterskor som arbetade på 35 olika sjukhus belägna i studieländerna. Resultatet visade att
sjuk-sköterskorna, oavsett nationalitet, använde sig av liknande copingstrategier vid arbetsrelaterad stress (a a).
Som ovan redovisas finns det forskning som visar att arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskors arbete negativt. Detta medför att patientsäkerheten kan försämras samt att risken för stressrelaterade sjukdomar ökar hos sjuksköterskor. Vidare visas även att sjuksköterskorna använder copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Det är därför av värde att göra en litteraturstudie som belyser copingstrategier som sjuksköterskor kan använda sig av för att hantera sitt dagliga arbete.
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa copingstrategier sjuksköterskor använder sig av för att hantera arbetsrelaterad stress.
METOD
En litteraturstudie anses vara lämpligt då den kan ge en översikt över kunskaps-läget inom den presenterade problematiken. I en litteraturstudie används redan befintlig forskning för att sammanställa ett resultat (Friberg, 2012). Inom om-vårdnad är det viktigt att inkludera kvalitativa studier för att förmedla upplevelser (Forsberg & Wengström, 2003). Därför valdes det att använda kvalitativa studier då de har som mål att ge en ökad förståelse i ämnet (Friberg, 2012). Med
kvalitativa studier är det lättare att förstå vad till exempel lidande innebär eller hur livet gestaltar sig i relation till olika hälsofaktorer och processer (a a). Metod-vägledningen som användes inspirerades av Willman m fl (2011).
Inklusionskriterier
• Kvalitativa studier
• Studier skrivna på engelska
• Studier publicerade de senaste tio åren
Exklusionskriterier
• Studier som redovisar om moralisk stress • Studier som redovisar om utbrändhet
• Studier som inte har tillgång till fulltext
Plan för litteratursökning
Genomförandet av litteraturstudie var förlagt till sju veckor. Författarna använde en av veckorna till litteratursökning.
Identifiera tillgängliga resurser
Bibliotekarie användes till hjälp för att lära ut hur sökblock gjordes och vilka relevanta databaser det fanns att tillgå.
Identifiera relevanta källor
Databaserna inom vårdvetenskap som fanns att tillgå via Malmö högskolas bibliotek användes, dessa var PubMed, Cinahl och PsycINFO. Dessa ansågs bäst besvara syftet.
Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen
För att hitta relevanta sökord och nyckelord valdes det att använda POR-modellen som beskrivs i Willman m fl (2011). Modellen utgörs av population, område och resultat. Detta utgör forskningsfrågan och är grunden för databassökningen. Eftersträvan bör vara att samla in så många studier som möjligt med hjälp av POR modellen och undvika de som inte svarar på syftet (a a).
Tabell 1. POR
Undersökningsgrupp Områden Resultat
Sjuksköterskor Arbetsrelaterad stress copingstrategier
Nyckelord: Nurs*, stress, workload, occupational, coping.
Litteratursökning
För att få en effektiv och säker litteratursökning används metoden enligt Willman m fl (2011).
Pilotsökningar gjordes först i alla databaser gemensamt innan huvudsökningarna gjordes. Pilotsökningarnas studier visade vanligt förekommande nyckelord som var till hjälp för blocksökningen. Nyckelorden från pilotsökningarna jämfördes med de nyckelord som författarna kommit fram till genom POR-modellen för att se att de stämde överens. Då syftet var att belysa de copingstrategier
sjuk-sköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress blev den huvudsakliga sökkombinationen nurs*, stress och coping. Dessa ord användes som grund och sökord liknande ämnesorden byggdes på.
Utveckla en sökväg för varje söksystem
MeSH-termer togs fram med hjälp av svenska MeSH , Subject Exact och Cinahl headings. Willman m fl (2011) beskriver att genom användning av booleska sök-operatorer blir sökningen bredare och mer resultatrik. Därför användes vid huvud-sökningarna de booleska sökoperatorerna AND och OR och sökblock skapades. Det rekommenderades att både fritext och ämnesord kombineras i sökningen för att få fler relevanta och vidgade sökningar (a a). Sökningar i fritext gjordes i de tre databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO för att utesluta att inga studier missats vid blocksökningarna. Inga nya studier kunde finnas vilket påvisade att block-sökningen sökte på det som de avsågs att söka på. Nedan redovisas resultatet i databassökningarna. För att se kompletta sökningar, se bilaga 1.
Tabell 2. Sökresultat
Databas Urval sökblock Lästa titlar Lästa abstract Granskade
artiklar
Pubmed 33 33 10 4
Cinahl 126 126 27 5
PsycINFO 134 134 17 8
Granskning
De studier som ansågs lämpliga granskades med hjälp av SBU:s mall med in-riktning på studier med kvalitativ metodik (SBU, 2014). För att kunna granska studiernas kvalitet fick varje" ja" på SBU:s mall ett poäng, maxsumman på SBU:s granskningsmall blev därför 21 poäng. Poängen som erhölls i respektive studie räknades om till procent. Enligt Sörensen och Olsson (2012) ska studier delas in i procentgrupper för att klassificeras. Är en studie under 60% ska den väljas bort på grund av att den då inte är tillräckligt tillförlitlig (a a).
Tabell 3. Klassificering av studier
Kvalitet Procent
Hög 80-100%
Medel 70-79%
Låg 60-69%
Ur databassökningarna identifierades 17 studier som svarade på litteraturstudiens syfte. Enligt Willman m fl (2011) bör granskningen utföras av två oberoende granskare som sedan sammanför sina tolkningar för att få en större vetenskaplig tyngd i granskningen. Därför granskade författarna först studierna enskilt, genom att läsa studierna flera gånger samt följa den granskningsmall som författarna valt att använda. Därefter jämfördes författarnas resultat och kommentarer på de olika artiklarna och en slutbedömning gjordes tillsammans. Utav de 17 studier som granskades valdes tio studier att användas till resultatet. De sju studierna som valdes bort hade låg kvalitet. Samtliga studier som valdes till resultatet hade hög eller medelhög kvalitet. De utvalda studierna presenteras i bilaga två i form av artikelmatriser.
Analys
De valda studierna analyserades med en innehållsanalys som inspirerats av Granheim och Lundman (2004). Innehållsanalysen gjordes för att hitta kategorier att basera resultatet på. Författarna läste först igenom de valda studierna enskilt flera gången och markerade meningsbärande enheter som svarade på syftet i studiernas resultatdel. De meningsbärande enheterna som författarna hittade jämfördes och diskuterades sedan för att fastställa koder. För att få en tydlig överblick av studierna gjordes mind-maps som visade vilka koder som identifierades i vardera studie. De koder som hade gemensamma nämnare sammanställdes därefter till kategorier.
RESULTAT
Resultatet redovisas i fyra kategorier: att finna stöd, avkoppling, reflektion och
planering av arbete. För att ge en tydlig överblick över vilka studier som ingår i
de olika kategorierna redovisas de nedan i tabell fyra.
Tabell 4. Resultatöversikt Studier Land Att finna stöd Avkoppling Planering av arbete Reflektion Airosa m fl, 2011 Sverige x Bakibinga m fl, 2012 Uganda x x x x Bakibinga m fl, 2013 Uganda x x Boer m fl, 2013 Nederländerna x x x
Ekedahl & Wengström, 2006
Sverige x x x x Happell m fl, 2013 USA x x x Jannati m fl, 2011 Iran x x x x Lim m fl, 2010 Singapore x x x Roberts Perry, 2005 USA x x x Zander m fl, 2013 Australien x x Summa 9 8 6 6 Planering av arbete
Att få bättre struktur och finna egna sätt att hantera arbetet på minskade stressen för sjuksköterskorna. (Ekedahl & Wengström, 2006; Bakibinga m fl, 2012; Boer m fl, 2013; Jannati m fl, 2011; Lim m fl, 2010; Happell m fl, 2013). Genom att tillämpa strategier för att hantera arbetsuppgifterna kunde stressen minska och detta utan att påverka produktiviteten (Jannati m fl, 2011). Att planera sin tid reducerade stressen och går ut på att använda tiden under arbetspasset mer effektivt, prioritera uppgifter, tänka patientsäkert, tänka på möjliga risker och att utföra arbetsuppgifterna noggrant (a a). Listor förespråkades, det gjorde att arbetet lättare kunde struktureras upp (Ekedahl & Wengström, 2006).
Modifikation av arbetsbelastningen hjälpte sjuksköterskorna att hantera stressen bättre (Ekedahl & Wengström, 2006; Jannati m fl, 2011; Happell m fl, 2013). Minskad arbetsbelastning kunde vara att ha varierande arbetsuppgifter, som att vara samordnare på avdelningen vid vissa tillfällen för att inte endast ha patient-nära uppgifter (Happell m fl, 2013). Att gå ner i tid på arbetet var en coping-strategi en del sjuksköterskor använde sig utav (Happell m fl, 2013; Ekedahl & Wengström, 2006).
Att finna stöd
Att finna stöd delas in i tre subkategorier: stöd från familj och vänner; stöd från religion; stöd från kollegor.
Stöd från familj och vänner
Att söka och finna stöd från sina familjemedlemmar var viktigt för många av sjuksköterskorna och användes som copingstrategi (Lim m fl, 2010; Boer m fl, 2013; Bakibinga m fl, 2013; Zander m fl, 2013; Roberts Perry, 2005). En del upp-levde stödet från sina partners som det viktigaste (Lim m fl, 2010; Boer m fl, 2013; Bakibinga m fl, 2013) medan andra vände sig till sina föräldrar och syskon för att diskutera svåra situationer (Lim m fl, 2010). I stressande situationer upp-gav sjuksköterskorna att det ibland var svårt att tänka klart och att det hjälpte att få höra andras åsikter för att finna bättre lösningar (a a).
Vänner upplevdes av flera sjuksköterskor också ha en betydelsefull roll när det kom till stöd (Zander m fl, 2013; Ekedahl & Wengström, 2006; Roberts Perry, 2005; Bakibinga m fl, 2012). Genom att tala om och diskutera stressande situationer upplevde sjuksköterskorna att stressen minskade (Roberts Perry, 2005). Det kunde ibland räcka att få umgås och spendera tid med sina vänner för att sjuksköterskornas stress skulle minska eftersom de då kände att de inte var ensamma (Lim m fl, 2010). Sjuksköterskor tyckte även att ge stöd till vänner kunde användas som en copingstrategi (Ekedahl & Wengström, 2006). Det var dock inte alla sjuksköterskor som tyckte att närstående var de lämpligaste att diskutera arbetsrelaterade problem med och menade att det kunde leda till nedstämdhet hos de nästrående som fick ta del av händelserna (Zander m fl, 2013).
Stöd från kollegor
Att få stöd från sina kollegor i stressande situationer var betydelsefullt för sjuk-sköterskorna (Zander m fl, 2013; Ekedahl & Wengström, 2006; Boer m fl, 2013). Sjuksköterskorna beskrev att ett gott samarbete mellan sjuksköterskorna kunde ha stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen (Ekedahl & Wengström 2006). När de hamnade i stressade situationer upplevde de ett stöd från sina kollegor. Andra sjuksköterskor tyckte det var skönt att ha en speciell person som de kunde lita på sin arbetsplats som de kunde vända sig till för rådfrågning och vid stressande moment (a a).
Sjuksköterskornas upplevelse av stödet de fick från kollegorna varierade (Boer m fl, 2013). En del upplevde bästa möjliga stöd medan andra inte alls fick det stöd de tycktes behöva. Ibland fanns det inte tid att reflektera över kritiska händelser på grund av det höga tempot som fanns på avdelningarna. Sjuksköterskornas
personlighet antogs också ha betydelse för att få det stöd de var i behov av. De menade att en person som är extrovert har lättare att be om stöd och upplever därför att de får ett bättre stöd från sina kollegor. De med en introvert personlighet har således svårare att be om stöd (a a).
Sjuksköterskorna underströk vikten av en god relation mellan kollegorna på arbetsplatsen och att det minskade den arbetsrelaterade stressen (Happell m fl, 2013). Speciella sociala evenemang såsom att fira varandras födelsedagar bidrog till en bättre stämning på avdelningen och minskade stressen (a a). Att skratta och skämta med varandra var också något som sjuksköterskorna tyckte hade en stress-reducerande effekt och såg det som ett sätt att uppskatta varandra (Lim m fl, 2011). Humorn bedömdes vara nödvändig för att kunna hantera de stressande situationerna som sjuksköterskorna utsattes för (Lim m fl, 2011).
En ledare på arbetsplatsen kunde enligt sjuksköterskorna reducera stressen som de ställdes inför under sitt arbetspass (Happell m fl, 2013; Jannati m fl, 2011;
Ekedahl & Wengström, 2006). När en ledare finns på arbetsplatsen kan arbetet som ska utföras under dagen bättre kontrolleras, denna person håller ställningarna och övertygar personalen att de klarar det när de upplever stressande situationer (Happell m fl, 2013). Sjuksköterskorna delgav också att det ibland fanns uppgifter de kände att de inte klarade av själva, istället för att stressa upp sig kunde de gå till den ledande sjuksköterskan och be om hjälp (Jannati m fl, 2011). Att ha till-gång till handledning under arbetstid visade sig ha en positiv effekt, då hand-ledning bland annat går ut på att få hjälp med de problem som uppstår under arbetspasset (Ekedahl & Wengström, 2006). Med handledning kunde
sjuk-sköterskornas professionella identitet rekonstrueras vid behov efter till exempel en påfrestande händelse (a a).
Stöd genom religion
Religion var en betydande copingstrategi för flera av sjuksköterskorna (Jannati m fl, 2011; Lim m fl, 2010; Bakibinga m fl, 2013; Bakibinga m fl, 2012; Roberts Perry, 2005). En del var aktivt troende (Bakibinga m fl, 2013; Jannati m fl, 2011) medan andra endast gick till kyrkan då de upplevde jobbiga situationer och behövde finna ro (Ekedahl & Wengström, 2006). I studien av Bakibinga m fl (2013) berättade sjuksköterskorna om hur tron på Gud hjälper dem att acceptera och hantera jobbiga situationer. Sjuksköterskorna beskrev att tron på Gud kunde hjälpa de att hantera dödsfall på ett bättre sätt. De valde att istället för att över-analysera det som hänt överlåta händelsen till Gud i tron om att det är han som styr vad som sker (a a).
Att be var ett sätt att finna en inre styrka för att hantera de stressande faktorerna på arbetet (Bakibinga m fl, 2013; Jannati m fl, 2011; Lim m fl, 2010). En del av sjuksköterskorna bad tillsammans på sin arbetsplats (Bakibinga m fl, 2013) medan andra bad ensamma i lugn och ro eller hemma tillsammans med sina familjer (Jannati m fl, 2011; Bakibinga m fl, 2013; Bakibinga m fl, 2012; Roberts Perry, 2005). Sjuksköterskorna uttryckte att de inte hade klarat av att arbeta som sjuksköterskor utan att söka och finna stöd hos Gud (Bakibinga m fl, 2012). Sjuksköterskorna beskrev en tro på att människor var en del av ett större samman-hang (Lim m fl, 2010). De ansåg att allting hände av en anledning och hade därför inte alltid möjlighet att påverka särskilda händelser. Sjuksköterskorna såg med- och motgångar som en oundviklig del av livet vilket gjorde det lättare för dem att acceptera de stressande händelserna på sin arbetsplats (a a).
Avkoppling
Vid arbetsrelaterad stress var det nödvändigt för sjuksköterskorna att finna en strategi för att kunna koppla av (Ekedahl & Wengström, 2006; Bakinbinga m fl, 2013; Bakinbinga m fl , 2012; Roberts Perry, 2005; Jannati m fl, 2011; Happell m fl, 2013; Airosa m fl, 2011). Att ha något som fick de att koppla av var en
copingstrategi som reducerade stressen och gav sjuksköterskorna utrymme för att varva ner och återhämta sig (Ekedahl & Wengström, 2006). Det som var
avgörande med stress var hur den hanterades (Bakinbinga m fl, 2012). Att ha en stressfri dag, då endast aktiviteter som gav glädje och avkoppling gjordes reducerade stressen. Detta gjordes genom att lyssna på musik och simma (a a).
Att vara utanför arbetsmiljön ansåg vara avkopplande, då kopplade
sjuksköterskorna av genom att lyssna på musik, meditera, sova, shoppa och gå på spa (Lim m fl, 2010). Vid dessa aktiviteter tänkte inte sjuksköterskorna på arbetet och stressen de upplevde där, vilket gjorde att de kunde koppla av (a a).
Under en stressfylld period ansåg sjuksköterskorna att de minskade på den fysiska aktiviteten för att deras kroppar använde all energi till att hantera stressen
(Ekedahl & Wengström, 2006). Att få uttrycka sin stress genom kreativitet ansågs hjälpa genom att till exempel måla. Att ha en hobby som gav sjuksköterskorna andningsrum kunde göra att stressen sjönk. Återhämtning kunde ske genom att läsa en bok, ta hand om ett husdjur, kolla på film, laga mat och spela fotboll (a a).
Tabell 5. Sjuksköterskornas stressreducerande hobbys
Avkopplingsaktiviteter Referenser
Trädgårdsarbete Roberts Perry, 2005; Ekedahl & Wengström, 2006
Musik Bakibinga m fl, 2012; Roberts Perry, 2005; Jannati m fl, 2011; Happell m fl, 2013; Lim m fl, 2010
Fysisk aktivitet Bakibinga m fl ,2013; Bakinbinga m fl ,2013; Roberts Perry, 2005; Happel m fl, 2013; Ekedahl & Wengström, 2006
Film Ekedahl & Wengström, 2006; Bakibinga m fl, 2013; Jannati m fl, 2011 Meditation Bakibinga m fl, 2012; Bakibinga m fl, 2013; Lim m fl, 2010
Läsa Ekedahl & Wengström, 2006; Roberts Perry, 2005
Massage hade en positiv effekt på stressreducering (Happell m fl, 2013; Airosa, 2013). Att få taktil massage hjälpte sjuksköterskorna att handskas med den arbetsrelaterade stressen (Airosa, 2013). Taktil massage ökade även själv-kännedomen och främjade arbetsförmågan. Efter taktil massage kände sjuk-sköterskorna sig mer avslappnade och fick mer energi. Taktil massage kopplades även till ökat välmående, välmående har betydelse för sjuksköterskornas arbets-förmåga. När sjuksköterskorna kände ett ökat välmående kunde de bättre hantera stressiga situationer och kände att de hade ork att stötta sina kollegor och att deras bemötande gentemot patienterna förbättrades. Att någon tog hand om en hade goda effekter, sjuksköterskorna tyckte annars att deras arbete handlade om att ge mycket av sig själv dagligen. Taktil massage hjälpte sjuksköterskorna att ta itu med arbetsbördan och därmed minskade de stressrelaterade problemen (a a). Att ha möjlighet för att ta paus och rast var en del av stressreducering då sjuksköterskorna kunde hämta andan och samla ny energi (Jannati m fl, 2011; Lim m fl, 2010; Happell m fl, 2013).
Reflektion
Via reflektion kunde sjuksköterskorna lära sig vad som utlöste stress och hur liknande situationer kunde hanteras annorlunda (Zander m fl, 2013). Genom reflektion kunde reaktionen till stressen förändras. En paus under dagen kunde hjälpa, detta för att tänka igenom och bearbeta situationerna sjuksköterskan ställts inför. Vid detta tillfälle kunde sjuksköterskan lära sig av tidigare erfarenheter genom att reflektera och analysera källan som gav upphov till stressen (a a). Efter reflektion hade skett var det viktigt att kunna släppa den stressande situationen och gå vidare (Roberts Perry, 2005). Perspektivet på stress avgjorde hur sjuk-sköterskorna kunde använda coping, genom att tänka positivt och att leta efter positiva aspekter i varje situation gjorde att stress kunde hanteras annorlunda (Jannati m fl, 2011).
Genom att ta lärdom från tidigare erfarenheter, till exempel om problem någon gång tillstött vid vård av en patient kunde sjuksköterskan ta lärdom från det mötet och tillämpa en bättre strategi vid en liknande situation (Bakibinga m fl, 2012). En del sjuksköterskor undvek situationer de visste framkallade stress (Jannati m fl , 2011; Boer, 2013). Efter en jobbig stressande händelse kunde vissa patienter undvikas. Detta för att rädslan att det kunde hända igen var stor och de kände att de inte skulle orka det, istället valdes riskfria patienter (Boer, 2013).
Att få uttrycka och komma i kontakt med sina känslor vid en stressande situation var en copingstrategi som används utav sjuksköterskor för att minska på stressen (Ekedahl & Wengström, 2006; Bakibinga m fl, 2012; Roberts Perry, 2005; Jannati m fl, 2011; Zander m fl, 2013). Att uttrycka sina känslor kunde göras genom att skratta, gråta, vara sur, arg eller endast tyst (Jannati m fl, 2011). Att hålla sig för sig själv var ett effektivt sätt att kontrollera sina känslor och konfrontera stressen mer resonabelt. Att kunna gå till ett avskilt ställe och lugna ner sig själv ansågs hjälpa (a a).
Att hantera känslor kunde te sig på fler sätt än endast uttrycka och agera ut sina känslor, så som att bevara lugnet i en stressande situation genom att tänka att de enda alternativen är att antigen ta itu med stressen eller släppa händelsen som ger upphov till stress (Roberts Perry, 2005). För att kunna gå vidare efter en på-frestande och stressande händelse behöver sjuksköterskan lära sig från tidigare erfarenheter detta sker till stor del av reflektion (Roberts Perry, 2005; Zander m fl, 2013). Genom reflektion såg sjuksköterskorna tillbaka på agerandet i relation till själva händelsen och reflekterade över hur hon/han skulle kunna agera och för-söka undvika att det hände igen (Roberts Perry, 2005).
Insikt innebär att sjuksköterskorna ska ha en klar uppfattning av sig själv (Zander m fl, 2013). Det hjälpte sjuksköterskorna att acceptera saker som de var och att vara medvetna om vad de kunde och inte kunde göra (a a). Denna insikt gjorde att sjuksköterskorna kunde släppa situationer de inte kunde kontrollera och detta minskade stressen (Bakibinga m fl, 2012). På så sätt kunde sjuksköterskorna känna igen sina egna behov för att mer effektivt kunna använda sig utav coping (Zander m fl, 2013). Insikt bidrog till förbättrad utveckling av coping men även förbättrad självkänsla och självkännedom (a a). Att ha förmågan att fokusera på nuet är en del sjuksköterskor värdesätter för att kunna hantera stress (Ekedahl & Wengström, 2006).
DISKUSSION
Nedan följer diskussionen av metod och resultat.
Metoddiskussion
Metodvägledningen inspirerades av Willman m fl (2011), dock följdes inte varje steg då det inte ansågs relevant för litteraturstudien att följa steg ett som var forskningsproblemet, då detta redan hade besvarats i bakgrunden. För övrigt följdes metodvägledningen vilket ses som en styrka då metoden kunde ske på ett lämpligt och effektivt sätt för att få fram de mest relevanta studierna till resultatet.
Studier som inte hade gratis full text valdes bort på grund av att författarna inte hade möjlighet att vänta på att få tillgång till studier. Detta kan ha påverkat resultatet då viktiga studier möjligtvis fallit bort. Författarna valde först att studierna endast fick vara sju år gamla. Då det inte återfanns tillräckligt många relevanta studier vid denna begränsning ökades sökningarna till att studierna fick vara tio år gamla. Vid den nya sökningen återfanns fler relevanta studier och resultaten i de nyfunna studierna avvek inte ifrån de som var publicerade de senaste sju åren.
Författarna ville undersöka sjuksköterskornas copingstrategier och inkluderade därför även vidareutbildade sjuksköterskor, detta kan vara en styrka för att få bredd i resultatet. Författarna exkluderade studier med sjuksköterskestudenter då de ansåg att stressen kan skilja sig mellan att vara student och legitimerad sjuk-sköterska, detta kan ses som en styrka då författarna ansåg att göra en litteratur-studie för att belysa de legitimerade sjuksköterskornas copingstrategier vid arbetsrelaterad stress.
Litteratursökningen gjordes enligt Willman m fl (2011) litteraturssökningsmetod. Detta för att få en effektiv sökning. En bibliotekarie från Malmö högskola visade hur blocksökningar gjordes för att säkerställa att så många studier som svarade på författarnas syfte skulle nås. Pilotsökningarna som gjordes innan litteraturstudien påbörjades gjordes inte på samma sätt som bibliotekarien visade och fick många irrelevanta träffar. Detta ändrades efter träffen med bibliotekarien. Detta tros inte ha påverkat resultatet. Databaserna inom vårdvetenskap som fanns att tillgå via Malmö högskolas bibliotek användes, dessa var Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Dessa ansågs bäst besvara syftet, författarna såg det som en styrka att ha använt många databaser för att inte missa relevanta studier. Booleska sökoperatorer användes för att få en bredare och mer resultatrik sökning (Willman m fl, 2011). OR och AND användes och sökblock skapades. Ämnesord och fritext
kombinerades, detta för att få fler relevanta och vidgade sökningar (a a). Detta ansågs vara en styrka i sökningarna.
För att se att inga studier missats vid blocksökningarna gjordes även sökningar i fritext i alla tre databaserna. Inga nya studier kunde identifieras vilket ses som en stryka enligt Willman m fl (2011) då fritextsökningar minskar risken för att missa relevanta studier. Det kunde även ses som en svaghet, då det kunde resultera i en bred och ohanterlig datamängd (a a). Detta uppstod inte när författarna sökte i fritext, därför blev sökningarna i fritext endast en styrka. Ytterligare en styrka med att söka med fritextsökningar var att studier som ännu ej tilldelats sina Headings-, MeSH-eller Thesaurus-termer kunde återfinnas i träff-listan. Sökord kan ha missats av författarna då det i en studie återfanns ordet resilience som motsvarade ordet coping. Detta ord sökte inte författarna på, vid sökning på det ordet skulle möjligtvis fler relevanta studier framkommit.
Alla titlar som framkom i databassökningarna lästes igenom, då en del titlar inte såg ut att svara på syftet exkluderades dem och på så vis kan relevant material sorterats bort. Vid en annorlunda titelsättning eller om fler abstracts hade lästs hade möjligtvis fler studier kunnat inkluderas och påverka resultatet. Alla studier var skrivna på engelska, då detta inte är författarnas modersmål kan det inte ute-sluta att tolknings fel vid läsning av studierna förekommit, detta kan således påverka kvalitén på litteraturstudien.
Kvalitetsgranskningen och poängsättning gjordes enskilt av författarna, detta för att främja objektivitet. Detta medförde två stycken skilda bedömningar av studiernas kvalitet och relevans för litteraturstudiens syfte. Enligt Willman m fl (2011) blir granskningen mer pålitlig när kvalitetsgranskningen utförs av två oberoende granskare, det ger en större vetenskaplig tyngd i granskningen. Det ses som en stryka att granskningen av studierna utförts av två oberoende granskare då uppfattningar och åsikter om studierna inte har påverkat granskarna under
kvalitetsgranskningen. Studierna poängsattes och räknades om till procent enligt Sörensen och Olsson (2012). En fördel med poängsättning är enligt författarna att det blir enklare för oerfarna granskare att få en trovärdig kvalitetsgranskning. En nackdel är att frågorna som alla fick ett poäng var kan ha varit mer eller mindre betydelsefulla för kvalitén på studierna och därför kan det inte uteslutas att litteraturstudiens resultat har påverkats. Författarna träffades efter den enskilda granskningen och sammanställde en gemensam kvalitetsgranskning.
Bedömningen av studiernas kvalité kan ha påverkats av liten kunskap och oerfarenhet av att poängsätta studier, detta ses som en svaghet. Kvaliteten på studierna hade kunnat bli annorlunda om en erfaren granskare poängsatt studiernas kvalité.
I Zander m fl (2013) genomfördes endast fem intervjuer på grund av att populationen de valde informanter ifrån var liten. Detta togs upp som en begränsning i studiens diskussionsdel och har även uppmärksammats av författarna till denna litteraturstudie som inser att antalet informanter påverkar överförbarheten. Författarna valde att ändå använda Zander m fl (2013) som en del av resultatet eftersom de copingstrategier som tas upp i studien även före-kommit i andra studier och för att studien tar upp flera bra citat som belyser sjuksköterskornas känslor relaterade till arbetsrelaterad stress.
I studierna Airosa m fl (2011) och Happell m fl (2013) insamlades information ifrån fokusgrupper. Att använda fokusgrupper kan enligt Polit och Beck (2014) vara bra eftersom det då bildas en dialog mellan informanterna. Det är dock inte alla som känner sig bekväma med att dela sina känslor och erfarenheter i en stor grupp (a a). Att fokusgrupper har använts kan därför ha på verkat studiernas resultat och således även resultatet i denna litteraturstudie.
Litteraturstudiens resultat kan ha påverkats av att intervjuerna i Bakibinga m fl (2012) och Bakibinga m fl (2013) genomfördes på språket luganda och översattes därefter till engelska. Författarna i denna litteraturstudie översatte det sedan från engelska till svenska. Värdefull information kan ha förlorats i processen och därför påverkat studiernas resultat och resultatet i denna litteraturstudie.
De tio studierna som användes i resultatet är gjorda i sju länder och på fem olika kontinenter. Den globala spridningen på studierna gör att resultatets överförbarhet ökar. Det hade dock krävts flera studier för att dra generella slutsatser. Den geografiska variationen ger en överblick över likheter och skillnader som finns mellan sjuksköterskornas copingstrategier i olika kulturer.
En innehållsanalys gjordes med inspiration av Granheim och Lundman (2004) för att finna kategorier att basera resultatet på. Att analysera materialet på ett
strukturerat och tydligt sätt ses som en stryka. Resultatet kan ha påverkats av författarnas oerfarenhet av att genomföra innehållsanalyser, detta ses som en svaghet. Det kan inte uteslutas att information av relevans gått förlorad under
innehållsanalysen när kategoriseringen skedde. Då studiernas resultat var skrivna på engelska kan tolkningsfel kan ha förekommit då författarna modersmål är svenska.
Resultatdiskussion
Stöd från kollegor var viktigt för sjuksköterskorna för att hantera stressen de upplevde på arbetsplatsen (Zander m fl, 2011; Ekedahl & Wengström, 2006; Boer m fl, 2013). Vikten av att ha en god relation med sina kollegor togs även upp i studien av LeSergent och Haney (2005). Sjuksköterskorna kände sig stressade om det uppstod konflikter med deras kollegor och att de fick mindre stöd än vad de kände att de behövde. Detta stärker litteraturstudiens resultat där stöd från kollegor tagits upp som en användbar copingstrategi mot den arbetsrelaterade stressen eftersom kollegorna påverkade sjuksköterskorna copingförmåga att hantera arbetsrelaterad stress. Författarna anser att handledning på arbetsplatsen kan vara användbart och ett bra sätt för sjuksköterskor att hantera den arbets-relaterade. Detta stärks även i studien av Ekedahl & Wengström (2006) där det uppgavs att handledning under arbetstid har god effekt vid arbetsrelaterad stress. Författarna tror att det kan vara bra att sjuksköterskorna får prata om arbets-relaterade händelser på arbetsplatsen eftersom det finns en risk att sjuk-sköterskorna bryter sekretessen då de väljer att prata om patientrelaterade händelser i hemmiljö. Även om sjuksköterskorna försöker avidentifiera de patienter som händelserna handlar om kan det lätt härledas och är därför inte att rekommendera.
I studien av Airosa m fl (2011) undersöktes om taktil massage och hypnos kan ha en stressreducerande effekt hos sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvård. Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna upplevde en god effekt av taktil massage men tyckte att hypnos kändes obehagligt. Hypnos togs därför inte upp som en av de copingstrategier som sjuksköterskor använder sig utav. Det är dock oklart ifall sjuksköterskorna hade upplevt hypnos effektivt om de hade fått prova det fler gånger eftersom de kanske då hade vant sig vid känslan av att inte ha kontroll och på så vis hade kunnat slappna av istället.
Till skillnad från studien av Lim m fl (2010) ansågs inte känslofokuserad coping vara förknippad med sämre hälsa. Att få uttrycka sina känslor ansågs istället minska stressen (Ekedahl & Wengström, 2006; Bakibinga m fl, 2012; Roberts Perry, 2005; Jannati m fl, 2011; Zander m fl, 2013). Detta kan bero på att känslo-fokuserad coping kan te sig på många olika sätt. I denna litteraturstudie anses den känslofokuserade coping vara att komma i kontakt med sina känslor men kan i andra fall handla om förnekelse, bortträngning och uppgivenhet (Folkman & Lazarus, 1984).
Religion var en copingstrategi som var väl använd av sjuksköterskor utanför Europa (Jannati m fl, 2011; Lim m fl, 2010; Bakibinga m fl, 2013; Bakibinga m fl, 2012; Roberts Perry, 2005). Detta påverkar överförbarheten då detta inte kan appliceras till alla sjuksköterskor. Detta antar författarna beror på kulturella skillnader och att norra Europa inte är lika religösa som i övriga delar av världen, detta styrks av de studier som resultatet bygger på. Författarna tycker dock ändå att det kan vara av värde att ha med religion som en subkategori i sin litteratur-studie eftersom Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle. Genom att läsa och lära om hur sjuksköterskor från andra länder hanterar sin arbetsrelaterade stress genom religion kan sjuksköterskor som inte är religösa få en större förståelse för
de kollegor som använder religion som en copingstrategi. Författarna anser att stöd från kollegor, som tagits upp som en användbar copingstrategi, även kan vara att ha förståelse för varandra. Författarna anser att en ökad förståelse för sina kollegor kan öka möjligheten till att utöva individuella copingstategier, detta kan i sin tur minska den arbetsrelaterade stressen.
Sjuksköterskorna som deltog i studierna som litteraturstudiens resultatdel baseras på arbetade i sjukhusmiljö. Detta kan ge en missvisande bild av de sjuksköterskor som inte arbetar på sjukhus. I Sveinsdottirs m fl (2005) studie framkom det att sjuksköterskorna som inte arbetar på sjukhus upplever sig mindre stressade än sjuksköterskorna som gör det. Det går därför inte att säkerställa att sjuksköterskor som arbetar utanför sjukhusmiljön använder sig av samma copingstrategier som de sjuksköterskorna resultatet är baserat på. Sjuksköterskor som inte arbetar på sjukhus kan uppleva andra stressfaktorer och därmed hantera stressen på ett annat sätt.
Sjuksköterskor har uppgett i tidigare forskning att de kände en rädsla av att misslyckas på arbetet och att de hade dåligt självförtroende i sin professionella roll, detta gjorde att sjuksköterskorna upplevde stress (LeSergent & Haney, 2005). Resultatet i denna litteraturstudie har påvisat att insikt är en copingstrategi som går ut på att ha en klar uppfattning om sig själv (Zander m fl, 2013). Författarna anser att om sjuksköterskorna har god självinsikt kan stressen om att vara rädd för att misslyckas minska och även att självförtroendet öka. När sjuksköterskorna hade insikt fanns det en medvetenhet om kompetens och vad de kunde utföra. Det blir då lättare att veta när hjälp behövs och vad som kan utföras på egen hand. Sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress när de ställdes inför krav som att utföra arbetsuppgifter de inte hade kompetens för (LeSergant & Haney, 2005). Litteraturstudien påvisar att ha kontroll över arbetet minskar den arbetsrelaterade stressen. Författarna anser att tillämpning av krav-kontroll på organisationsnivå och copingstrategier på individnivå kan den arbetsrelaterade stressen minska. Det är viktigt för en organisation att vara medveten om krav-kontroll modellen, då sjuksköterskornas arbetsuppgifter är svåra att ändra bör istället sjuksköterskornas möjlighet att påverka andra delar i sitt arbete öka. Kan sjuksköterskors
bestämmanderätt öka kan även kraven som ställs på sjuksköterskorna idag hanteras.
SLUTSATSER
Den arbetsrelaterade stressen sjuksköterskor upplever kan hanteras med hjälp av coping. Detta sker genom att tillämpa olika copingstrategier. Vilken coping-strategi som tillämpas är individuellt och behöver anpassas till situationen. Den copingstrategi som flest sjuksköterskor använde sig av var att finna stöd hos kollegor, familj och vänner och genom tro. Det var viktigt för sjuksköterskorna att få berätta om sina upplevelser för att på så vis bearbeta det som hänt. Avkoppling och reflektion var också copingstrategier som hjälpte sjuksköterskorna att
reducera den arbetsrelaterade stressen och det kunde genomföras både på och utanför arbetsplatsen. Reflektion ansågs av sjuksköterskorna hjälpa för att bearbeta och ta lärdom av det som hänt. Planering av sitt arbete gav sjuk-sköterskorna en bättre struktur och mer effektivitet, vilket resulterade i ökad
patientsäkerhet och att sjuksköterskorna inte behövde stressa i samma ut-sträckning.
FRAMTIDA FORSKNING
Då arbetsrelaterad stress är ett pågående problem för sjuksköterskor är det av vikt att fortsätta forska inom området. Det är viktigt att belysa problemet och försöka finna lösningar som kan hjälpa sjuksköterskorna både på organisations- och individnivå. Det är även viktigt att sjuksköterskor får ta del av den forskning som redan finns för att kunna applicera det i sitt dagliga arbete och då kanske reducera stressen. Når inte forskningen ut till de kliniska verksamheterna är det svårt för sjuksköterskorna att lära av den. Författarna anser att det varit intressant att läsa större studier inom ämnet med geografisk spridning för att globalt finna likheter och skillnader inom copingstrategier och arbetsrelaterad stress mellan länder och kulturer. Detta för att resultat ska kunna ha större överförbarhet. Det hade även varit intressant att utforma olika typer av hjälpmedel för sjuksköterskor som hade kunnat underlätta det dagliga arbetet och gjort det lättare för sjuksköterskor att strukturera sina uppgifter.
REFERENSER
Airosa F, Andersson S, Falkenberg T, Forsberg C, Nordby-Hörnell E, Öhlén G, Sundberg T, (2011) Tactile massage and hypnosis as a health promotion for nurses in emergancy care – a qualitative study, BMC Complemenetary and
Alternative Medicine, 11, 1-8
Arbetsmiljöverket, (2015) Stress. >https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/stress/< (2015-09-23)
Arbetsmiljöverket, (2013) Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar ohälsa. >https://www.av.se/press/stress-och-tung-arbetsbelastning-inom-varden-skapar-ohalsa/< (2015-09-15)
Bakibinga P, Vinje H F, Mittelmark M, (2012) Self-tuning for job engagement: Ugandan nurse’s self-care strategies in coping with work stress, International
Journal of Mental Health Promotion, 14, 3-12
Bakibinga P, Vinje H F, Mittelmark M, (2013) The Role of Religion in the Work Lives and Coping Strategies of Ugandan Nurses, Springer Science, 53, 1342-1352 Berland A, Natvig G, Gundersen D, (2007) Patient safety and job-related stress: A focus group study, Intensive and Critical Care Nursing, 24, 90-97
Boer J, Rikxoort S, Bakker A B, Smit B J, (2013)
Critical incidents among intensive care unit nurses and their need for support: explorative interviews, Brittish Association of Critical Care Nurses, 19, 166-174 Brattberg G, (2008) Att hantera det ohanterbara: om coping. Stockholm:
Värkstaden
D’Arc de Souza J, Alchieri J C, Pessoa Júnior J M, Nunes de Miranda F A, das Gracas Amleida M, (2013) Nurses’ social representations of work-related stress in an emergency room, Revista de Escola de Enfermagem da USP, 47, 980-984 Ekedahl M, Wengström Y, (2006) Nurses in cancer care- coping strategies when encountering existential issues, European Journal of Oncology Nursing, 10, 128-139
Fogarty G.J, McKeon C.M, (2008) Patient safety during medication
administration: The influence of organizational and individual variables on unsafe practices and medication errors. Ergonomics, 49:5-6,444-456
Forsberg C, Wengström Y, (2003) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur
Friberg F, (2012) Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg F, (red) Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2:a upplagan). Lund:
Granheim U.H, Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustwothiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112
Happell B, Dwyer T, Reid-Searl K, Burke K J, Caperchione C M, Gaskin C J, (2013) Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions, Journal of
Nursing Management, 21, 638-647
Jannati Y, Mohammadi R, Seyedfatemi N, (2011) Iranian Clinical Nurse’s Coping Strategies for Job Stress, Journal of Occupational Health, 53, 123-129
Lambert V, Lambert C, Itano J, Inouye J, Kim S, Kuniviktikul W, Sitthimongkol Y, Pongthavornkamol K, Gasemgitvattana S, Ito M, (2004) Cross-cultural comparison of workplace stressors, ways of coping and mental health among hospital nurses in Japan, Thailand, South Korea and the USA (Hawaii),
International Journal of Nursing Studies, 41, 671-684
Lazarus R S, Folkman S, (1984) Stress, Appraisal, and Coping. New York, NY: Springer Publishing Company
LeSergent C M, Haney C J, (2005) Rural hospital nurses stressor´s and coping strategies: a survey, International Journal of Nursing Studies, 42, 315-324 Lim J, Bogossian F, Ahern K, (2010) Stress and coping in Australian nurses: a systematic review, International Nursing Review, 57, 22-31
Lim J, Hepworth J, Bogossian F, (2010) A qualitative analysis of stress, uplifts and coping in the personal and professional lives of Singaporean nurses, Journal
of advanced nursing, 67, 1022-1033
McGillis Hall L, Kiesners D, (2005) A narrative approach to understanding the nursing work environment in Canada. Social Science & Medicine, 61, 2482-2491 Olsson H & Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen.Stockholm, Sverige: Liber AB
Roberts Perry T, (2005) The certified registered nurse anesthetist: Occupational responsibilities perceived stressors, coping strategies, and work relationships,
AANA Journal, 73, 351-356
SBU, (2014) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser >
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf < (2015-11-10)
Stressforskingsinstitutet, (2015) Arbetsorganisation och hälsa >
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.51208.1321608199!/temablad_arb etsmiljomodeller.pdf< (2015-12-09)
Suresh P, Matthews A, Coyne I, (2012) Stress and stressors in the clinical environment: a comparative study of fourth-year student nurses and newly qualified general nurses in Ireland. Journal of Clinical Nursing, 22, 770-779
Sveinsdottir H, Biering P, Ramel A, (2006), Occupational stress, job satisfaction, and working enviroment among Icelandic nurses: A cross-sectional questionnaire survey, International Journal of Nursing Studies, 43, 875-889
Watson J, (1993) En teori för omvårdnad – omvårdnad och humanvetenskap. Lund: Studentlitteratur
WHO, (2004) Work organization & stress
>http://www.who.int/occupational_health/publications/pwh3rev.pdf< (2015-11-17)
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad: En bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB
Währborg P, (2009) Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & Kultur Zander M, Hutton A, King L, (2013) Exploring resilience in paediatric oncology nursing staff, Collegian, 20, 17-25
BILAGA 1
Databassökning
Tabell 6. Sökning i PubMed 2015-11-12
Block Sökord Antal träffar
Block 1 MH Adaptation OR MH
psychological OR
Coping OR Coping skills OR Coping behavior OR Coping strategies
600391
Block 2 MH Nurses OR Nurse
OR Nurs* OR Nursing 800529 Block 3 MH Stress OR MH Psychological stress OR Occupational stress 657298
Block 4 MH Workload OR Work
related OR Work conditions OR Work stress OR Work
738202
Block 5 MH Qualitative research
OR Qualitative
154837 Block 1 AND Block 2
AND Block 3 AND Block 4 AND Block 5
363 Block 1 AND Block 2
AND Block 3 AND Block 4 AND Block 5
Med avgränsningar: Fri fulltext och publicerad de senaste tio åren
Tabell 7. Sökning i psycINFO 2015-11-12
Block Sökord Antal träffar
Block 1 MJSUB.EXACT.EXPLODE
("coping behavior") OR Coping OR Coping
strategies OR Coping skills OR Psychological OR Adaptation 970462 Block 2 MJSUB.EXACT.EXPLODE ("nurses") OR Nurses OR Nurse OR Nurs* OR Nursing 128718 Block 3 MJSUB.EXACT.EXPLODE ("psychological stress") OR MJSUB.EXACT.EXPLODE ("psychological stress") OR MJSUB.EXACT.EXPLODE ("stress") OR Stress occupational OR Stress psychological OR Stress 204062
Block 4 SU.EXACT ("working
conditions") OR Workload OR Work related OR Work conditions OR Work 489829 Block 5 MJSUB.EXACT.EXPLODE ("qualitative research") OR Qualitative 205046 Block 1 AND Block 2
AND Block 3 AND Block 4 AND Block 5
160 Block 1 AND Block 2
AND Block 3 AND Block 4 AND Block 5
Med avgränsningar: Fri fulltext och publicerad de senaste tio åren
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola Tabell 8. Sökning i cinahl 2015-11-12
Block Sökord Antal träffar
Block 1 (”MH Coping+”) OR
Coping OR Adaptation OR Psychological OR Coping skills OR Coping behavior OR Coping strategies 140743 Block 2 (”MH Nurses+”) OR Nurses OR Nurse OR Nurs* OR Nursing 620314 Block 3 (”MH Stress, Occupational+”) OR (”MH Stress+”) OR (”MH Stress psychological+”) OR Stress OR Stress occupational OR Stress psychological 94649 Block 4 (”MH Workload”) OR Workload OR Work related OR Work conditions OR Work stress OR Work 157292 Block 5 (”MH Qualitative studies”) OR Qualitative 94037 Block 1 AND Block 2
AND Block 3 AND Block 4 AND Block 5
400 Block 1 AND Block 2
AND Block 3 AND Block 4 AND Block 5
Med avgränsningar: Fri fulltext och publicerad de senaste tio åren
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
BILAGA 2
Artikelmatris Authors, year, journal, countryTitle Aim Method, inclusion and
exclusion criteria Results, etihics Quality of the study
Happell B, Dwyer T, Reid-Searl K, Burke K.J, Caprtchione C.M. & Gaskin C.J. 2013 Journal of Nursing Manegement. USA ”Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions” To identify, from the perspective of nurses, occupational stressors and ways in which they may be reduced.
Six focus groups were conducted with 38 registered nurses using a qualitative exploratory approach.
Stress may be reduced by workload modification, non ward based
initiatives, changing shift hours, music, special events, oganisational
development, ensuring nurses get bearks, massage and acknowledge-ment from management and leadership within wards.
Ethics approval was obtained from the human research ethics committees of the Health Service District. All participants interviewed gave their consent.
Medium quality.
Authors, year, journal, country
Title Aim Method, inclusion and
exclusion criteria Results, etihics Quality of the study
Jannati Y, Mohammadi R, Seyedfatemi N. 2011 Journal of Occupational Health Iran “Iranian Clinical Nurses’ Coping Strategies for Job Stress
To explore the coping strategies employed by the iranian clinical nurses.
A qualitative study with a gounded theory approach. Semi-structured interviews with 28 nurses.
Working as a nurse for more than one year.
The coping strategies were: Work manegement strategy,
Self-control, Emotional strategy, Spiritual Strategy and Cognitive stragegies.
Approved by the Internal Review Board of Iran University of Medical Science. The paticipants gave their written consent.
Medium quality.
Authors, year, journal, country
Title Aim Method, inclusion criteria
Results, etihics Quality of the study Ekedahl M & Wengström Y 2006 European Journal of Oncology Nursing. Sweden “Nurses in cancer care- coping strategies when encountering existential issues”
The aim is to study the coping process of registered nurses
working with terminally ill and dying cancer patients with focus on stress.
Qualitative and
hypothesisgenerating with inspiration from grounded theory.
15 semi-structured interviews.
Analysis reveals that nurses use preservation, recontructive and revaluating coping
strategies.
Ethics approval was obtained from the human research ethics committees of the Health Service District. All
participants interviewed gave their consent.
Medium quality.
Authors, year, journal, country
Title Aim Method, inclusion criteria Results, etihics Quality of the study Roberts perry T 2005 AANA Juornal USA ”The certified registered nurse anesthetist: Occupational responsibilities, percieved stressors, coping strategies, and work relationships.”
To explore how job related stress manifests among CRNAs regarding their ability to relate to their peers.
A qualitative approach along with interviews, observations and artifact data.
20 CRNAs participated. The chief method for data collection was through the use of semi-strucured interview.
Coping strategies were to remain calm, internalisation, verbalize, spiritual bliefes, internal reflection, hobbies outside of work and humor. Permission from the university and Southeastern Pedoatric Hospital were conducted. All the participants gave their consent.
Medium quality.
Authors, year, journal, country
Title Aim Method Results, etihics Quality of the study De Boer J, Van Pikxoort S, Bakker A, Smit B. 2013 British Assiciation of Critical Care Nurses. The Netherlands.
“Critical incidents among intensive care units nurses and their need för support: Explorative interviews.
To get insight into intensive care nurses most critical work related incidents, their reactions and coping and
percieved support.
A qualitative explorative study with
semi-structured interviews with 12 intensive care nurses.
Coping strategies such as talking with colleagues, friends and relatives, avoiding stressors and distance.
The Institutional Ethical Review Board approved the study. The participants recieved both oral and written information.
High quality.
