En studie om sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn unga samhälle (BUS)

Examensarbete

En studie om sex- och

samlevnadsundervisningen i grundskolan

A study on sex and relationship education in primary school

Majlinda Balija

Lissette Silva Rodriguez

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barn- och ungdomsvetenskap

Ange datum för slutseminarium 2010-03-19

Examinator: Johan Lundin Handledare: Johan Dahlbeck

Abstract

Titel: En studie om sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan.

Författare: Majlinda Balija & Lissette Silva Rodriguez

Sex- och samlevnadsundervisningen är ett omdebatterat ämne i dagens samhälle sedan 1955, då ämnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, där framförallt elever kommer i kläm. Syftet med denna studie är att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 8 i grundskolan. Vår frågeställning blir således: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemområdet sex- och samlevnadsundervisningenutifrån ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument. Även den externa organisationen Ungdomsmottagningen beskrivs. Centrala begrepp samt tidigare forskning på området med relevans för vår studie presenteras. Studien undersöker utvalda respondenter på en skolverksamhet och två Ungdomsmottagningar genom intervjuer och enkäter. I analysen presenteras respondenternas svar utifrån tidigare studier som har gjorts inom sex- och samlevnad. Slutligen för vi en diskussion om vår studie och tänkbara vägar för vidare forskning på området.

Nyckelord

Förord

Studien har varit mycket lärorikt och under resans gång har vi fått god vägledning med stöd från olika personer i vår omgivning. Först och främst stor tack till de informanter som gjorde det möjligt för oss att skriva vårt examensarbete. Vi är väldigt tacksamma för att ni tog er den tiden och visade intresse med att ställa upp inför vår studie. Vi vill även tacka vår handledare Johan Dahlbeck för sitt engagemang och den givande handledning som vi har fått under vårt arbete. Vidare vill vi tacka alla personer som ställde upp på att korrekturläsa vårt examensarbete. Tack till våra familjer och närmaste som har stöttat och varit till hands under vår studie.

Innehåll

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte ... 8

1.2 Preciserad frågeställning ... 8

2. Historiskt perspektiv på sex och samlevnad i skolan ... 9

3 Skolans styrdokument ... 10

3.1 Rektorns ansvar enligt Lpo 94... 10

3.2 Kursplan för biologi ... 10

3.3 Kursplan för samhällskunskap ... 11

3.4 Kursplan för religion ... 11

3.5 Skollagen ... 11

4. Ungdomsmottagningen ... 12

5. Sex och samlevnad samt sexualundervisning, en definition ... 13

5.1 Forskning om sexualundervisningen ... 13

5.1.1 Ungdomars kunskapskällor ... 14

5.1.2 Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan ... 15

5.1.3 Externa organisationer i samarbete med skolan ... 17

6 Metod ... 19

6.1 Undersökningsmetod ... 19

6.2 Urval ... 20

6.3 Etiska övervägande... 20

6.4 Genomförande ... 21

7 Analys av intervjuresultat och tidigare forskning ... 23

7.1 Sex- och samlevnadsundervisningen på Gula Skolan ... 23

7.2 Vem tillgodoser ungdomarnas informationsintresse ... 26

7.3 Att förebygga riskbeteende hos ungdomar ... 28

8 Diskussion och slutsats ... 33

8.1 Egna slutsatser med kritisk reflektion ... 33

8.2 Vidare forskning ... 38

Referenser ... 39

Bilagor ... 42

Brev till vårdnadshavare ... 42

1. Inledning

Intresset för sex- och samlevnadsundervisningen väcktes från artikeln ”Sex på schemat” i Sydsvenskan (2009-10-23), där journalisten Irina Bering skriver om, hur lärare i gymnasie- och högstadiet ser på ämnet i skolan. I artikeln tar hon upp hur lärarna i Malmö undervisar i sexualkunskap. I artikeln belyses lärarnas missnöje över att ämnet inte har uppdaterats sedan 1994 då Läroplanen (Lpo, 94) kom ut och att ämnet inte är anpassad till dagens ungdomar. Lärarna upplever, att de är okunniga och otillräckliga i ämnet, och där de betonar problematiken av att sexualundervisningen vilar på deras eget intresse och på hur mycket eleverna får ut av ämnet. Anledningen till komplikationerna anser lärarna vara, att de inte har fått någon utbildning inom ämnet på sin lärarutbildning. Men de poängterar att ämnet är väsentligt, då ungdomar ständigt tänker på det, och skolan anses vara en bättre arena än hemmet för att möta och stödja ungdomar i detta känsliga ämne. Lärarna framhåller även, att man bör förändra och utveckla den gamla levnadsstilen i samhället för att kunna skapa jämställdhet mellan könen.

Utifrån artikeln kan man förstå, att sex- och samlevnadsundervisningen av lärarna uppfattas som bristfällig. Därför blir det relevant inför vår studie att undersöka detta aktuella och debatterade ämne, då olika aktörers syn skiljer sig åt. I skolans styrdokument, läroplan för grundskolan, (Lpo, 94) är sex- och samlevnadsundervisningen obligatorisk och skolans uppdrag är att förmedla kunskap till ungdomar inom ämnet (Lärarnas Riksförbund, 2005). Därför är det intressant och väsentligt att undersöka, hur detta uppdrag sköts och utförs.I Lpo 94 står det inte hur sex- och samlevnadsundervisningen ska utformas eller, vilka lärare i skolan som ska undervisa. Däremot framhålls att rektorn på skolan har det yttersta ansvaret och att det är rektorn som beslutar, hur omfattande ämnet skall vara (Lärarnas Riksförbund, 2005).

Utifrån våra egna erfarenheter som lärarstudenter ser vi som ett hinder, att lärarutbildningen inte gett oss en bred och djup undervisning i sex och samlevnad. Området riskerar att prioriteras bort i arbetet, för att vi upplever okunskap och inte känner oss tillräckligt

utbildade i ämnet. Därför blir detta i sin tur relevant för oss och något som gör oss nyfikna på att undersöka det här ämnet.

1.1 Syfte

Vårt syfte är att undersöka olika uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen för

årskurs 8 i grundskolan. Deltagarna i studien är en rektor, en lärare, sex elever och två

personal på Ungdomsmottagningen. Anledningen att vi har valt den externa organisationen beror på, att de kompletterar skolans sex- och samlevnadsundervisning. Studien utförs för att utvidga vår förståelse och kunskap inom sex och samlevnad och få en bild hur det ser ut i skolverksamheten. På detta sätt förväntar vi oss, att undersökningen skall ge en inblick i vilka möjligheter och hinder arbetet medför. Studien kan vara väsentlig och gynnsam för pedagogers arbete, där de skall kunna bemöta och erbjuda elever den bästa möjliga undervisningen.

1.2 Preciserad frågeställning

För att uppnå vårt syfte kommer undersökningen att utgå från följande frågeställningar:

 Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen?

2. Historiskt perspektiv på sex och samlevnad i skolan

Sex- och samlevnadsundervisningen infördes som obligatorisk skolämne 1955 som, bland annat, resultat av regeringens oro över den snabba samhällsförändringen, där man befarade att föräldrarna inte skulle räcka till som kunskapsförmedlare. Ytterligare behov av kunskapsförmedling kring ämnet uppstod, då lagen om fri abort infördes 1975, samt senare i samband med AIDS- och HIV-spridningen under 1980-talet. Detta medförde en utökning av upplysningsorganisationer bl. a. Ungdomsmottagningen, som erbjöd lättillgänglig rådgivning och preventivmedel till de unga. För att ämnet skulle följa samhällsförändringar över tid, gav Skolöverstyrelsen ut lärarhandledningar till de svenska skolorna. Lärarna uppmanades att bygga upp sexualundervisningen kring dessa handledningar.

Första obligatoriska handledning från 1956 var mycket reglerande och avrådande. Den lyfte fram reproduktionen och äktenskapen som det centrala i undervisningen. Lärarens uppgift i ämnet var att bistå samhällets krav, vara dess representanter och fostrare.

Den andra handledningen, som kom ut 1977, var mer neutral. Den var inte så fördömande och utgick från individens sätt att leva, och utifrån detta ville man skapa ett etiskt förhållningssätt och inte moralisera. Härmed blev lärarens uppdrag att bryta den traditionella synen. Man ville komma ungdomarna närmare och göra dem medvetna om riskerna. Pedagogerna behövde inte ha något krav på kompetens eller utbildning för att undervisa i ämnet.

Den tredje och sista handledningen, referensmaterialet ”Kärlek känns, förstår du”, som gavs ut av Skolverket 1995, belyste ungdomars sexualitet på ett djupare sätt. Här uppfattades lärarens uppdrag som en del i ett demokratiskt arbetssätt, där eleverna har ett större inflytande i undervisningen. Undervisningen ska vara till stöd för ungdomars utveckling till självständiga och ansvarstagande individer inför sin egen sexuallitet (Centerwall, 2005).

3 Skolans styrdokument

I detta kapitel presenterar vi Skolans styrdokument, som styr hela skolverksamheten. Styrdokumenten omfattar läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94), som utgör grunden för undervisningen, skollagen som omfattar den juridiska grunden för verksamheten samt kursplaner och betygskriterier, som definierar varje ämnes innehåll och grunden för betygsbedömning.

3.1 Rektorns ansvar enligt Lpo 94

Enligt styrdokument har rektorn det övergripandet ansvaret för verksamheten och för att en lokal arbetsplan upprättas. Rektorn ansvarar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Dessa kunskapsområden är sex och samlevnad, jämställdhet, miljö, konsumeringsfrågor, trafik och riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Rektorn skall även ansvara för att personalen får den kompetensutveckling, som krävs för att de professionellt skall genomföra sitt arbete (Lärarnas Riksförbund, 2005).

3.2 Kursplan för biologi

Sex- och samlevnadsämnet finns endast som mål inom kursplanen för biologi. Men ämnet finns även i mindre delar inom samhällsorienterande ämnen som samhällskunskap och religion. Målet med sex och samlevnad i biologi från femte skolåret är, att eleverna ska lära sig att ta ansvar för sig själva, känna till viktiga organ i människans kropp och dess funktion, ha insikt om människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död samt ha kunskap om vad befruktning innebär. I nionde skolåret skall eleverna ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmedel och sexuellt överförbara sjukdomar. Med utgångspunkt i dessa kunskaper skall eleverna kunna föra en diskussion om sexualitet och samlevnad samt ha respekt för andra människors ställningsstagande och olika samlevnadssätt (Skolverket, 2000-07,a).

3.3 Kursplan för samhällskunskap

I samhällskunskap inför femte skolåret skall eleverna lära sig det sociala samspelet i relation till sin omvärld, och hur detta influerar människors självuppfattning och framtidstro. Begrepp som identitet, kärlek, sexualitet och jämställdhet blir väsentliga att diskutera här. Sex och samlevnad i de samhällsorienterande ämnena finns endast beskrivet som karaktär och inte som något mål att uppnå. Detta gäller under hela grundskolan (Skolverket, 2000-07,b).

3.4 Kursplan för religion

Religionskunskap lyfter upp samlevnad och jämställdhet utifrån ett religiöst och livsåskådningsperspektiv. Målet med Religionskunskap inför slutet av det femte skolåret är, att eleverna skall kunna resonera och reflektera om livsfrågor utifrån vardagliga situationer. Efter slutet av det nionde skolåret skall eleverna kunna reflektera och formulera betydelsefulla frågor oberoende om de är könsrelaterade. De ska även ha kunskap om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar (Skolverket, 2000-07,c).

3.5 Skollagen

Enligt skollagen (SFS 1985:1100) skall skolan ge tillgång till utbildning och likvärdig skolform oavsett var i landet man bor. Ytterligare påpekas det i skollagen, att skolan skall utformas efter grundläggande demokratiska värderingar. Personal skall främja varje människans egen värde, jämställdhet och kön. Utbildningen skall ge eleverna kunskap och färdighet samt samarbeta med familjen för att gagna elevernas utveckling till ansvarstagande människor och samhällsmedlemmar. I skollagen nämns, att rektorns uppgift är att hålla sig uppdaterad av det dagliga arbetet i verksamheten och kontinuerligt arbeta så att utbildningen utvecklas. För att kunna utföra tjänsten som rektor måste den anställde ha pedagogisk insikt, som han/hon har skaffat sig genom utbildning och erfarenhet (Lärarnas Riksförbund, 2005).

4. Ungdomsmottagningen

Ungdomsmottagningen är en organisation utanför skolan, som spelar en väsentlig roll i samhället beträffande kunskapsspridningen om sex och samlevnad.

Den första Ungdomsmottagningen i Sverige startades 1970. Barn- och ungdomsläkaren Gustav Högberg ansåg, att ungdomar var i stort behov av att samtala kring livsfrågor. Tanken med organisationen var att förena frågor om kropp och själ med sex- och samlevnadsfrågor. Abortlagens uppkomst 1975 medförde, att Ungdomsmottagningen fick utvidga sin verksamhet i förebyggande syfte mot oönskade graviditeter och för att ta vara på den reproduktiva hälsan. Detta gällde framförallt flickor och unga kvinnor. Ungdomsmottagningens uppgift om STI, Sexually Transmitted Infections, förändrades 1980 när HIV upptäcktes, och då det möjliggjordes att diagnostisera och behandla könssjukdomen klamydia. Organisationen fick utvidga sin verksamhet ytterligare med provtagningar för och prevention av könssjukdomar. Pojkar och unga män blev en mer naturlig målgrupp för organisationen. Behovet av psykologiska och sociala interventioner medförde ytterligare en utökning med psykosocial kompetens i organisationen. Personalen på Ungdomsmottagningen består av barnmorska, läkare samt kurator och/eller psykologer/sjuksköterskor. Organisationen har även i uppdrag att arbeta utåtriktat och informera skolor, samt att vara ett inslag i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Organisationens mål är att ”främja fysisk och psykisk hälsa, stärka ungdomar i identitetsutvecklingen, så att de kan hantera sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner” (FSUM, 2002). Ungdomsmottagningar utgör idag en naturlig plats att vända sig till i frågor om sex och samlevnad för ungdomar.

5. Sex och samlevnad samt sexualundervisning, en

definition

Sex och samlevnad är ett svårt begrepp att beskriva entydigt, då det förändras över tid. Enligt Nationalencyklopedin (2009) är begreppet en kombination av frågor som behandlar

sexualitet och samlevnad. Samlevnad handlar om det sociala livet med andra människor samt

läran om familje-, sexual- och livsåskådningsfrågor. Begreppet Sexualitet bekräftar individens könsidentitet som kvinna eller man, men även individens sexuella läggning som hetero, homo- eller bisexuell. Ämnet behandlar känslor, kärlek, kontakt, närhet, värme, normer, relationer, familj, vänskap samt som i sin tur påverkar våra tankar, handlingar, psykiska och fysiska hälsa (NE, 2009).

Begreppet Sexualundervisning används, när man talar om undervisningen i skolämnet sex- och samlevnad. Begreppet har en äldre benämning, som motsvarar samlevnadsundervisningen. Ur historisk synvinkel har undervisningen tidigare fokuserat på sexualitetens biologiska aspekter. Idag får eleverna lära sig om bland annat säkert samlag dvs. användning av preventivmedel för att förhindra oönskade graviditeter samt skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. Undervisningen handlar även om människans sexualitet, sexuellt umgänge, samlevnad, människans fortplantning, individens ansvar och rättigheter i sexuella relationer (NE, 2009).

5.1 Forskning om sexualundervisningen

Vi har valt att presentera olika tidigare forskning, som baserar sig på sex- och samlevnadsundervisningen, vilket är av betydelse för att kunna besvara vår frågeställning. Följande område belyses: Ungdomars kunskapskällor, Sex- och samlevnadsundervisningen i

5.1.1 Ungdomars kunskapskällor

När det gäller sex- och samlevnadsundervisningen, som erbjuds under ungdomarnas skoltid, kom Camilla Löf (2005) i sin studie, ”Det är bättra att prata om det än att gå och vara

osäker!”, fram till att ungdomarna verkade vara relativt nöjda med den breda kunskapen

skolan gett dem. Vidare nämner Löf, att även föräldrar och kompisar ansågs ha varit en informationskälla för ungdomarna i kunskap om sex- och samlevnadsfrågor. När det däremot gäller undervisningens innehåll, visar Löfs studie att ungdomarna inte alltid eftersträvat faktakunskaper i ämnet, utan att det är samtalet och mötet, som de har efterfrågat (Centerwall, 2005).

Ungdomarnas intresse för sex- och samlevnadsundervisningen handlade om att ungdomar ville kunna ta del av andra ungdomars erfarenheter, synpunkter och åsikter i sex- och samlevnadsfrågor. I en likartad studie genomförd av Gunilla Jarlbro (1997), på uppdrag av Folkhälsoinstitutet, visar det sig istället, att ungdomarna var missnöjda med undervisningen de fått i årskurs 7-9. Vad angår undervisningens innehåll visar det sig finnas tydliga skillnader ungdomarna emellan. Flickorna ville ha undervisning kring känslor, kärlek och relationer, medan killarna tyckte, att de biologiska aspekterna var mer relevanta som grund för undervisningen (Jarlbro, 1997). Å andra sidan samtyckte ungdomarna i Jarlbros (1997)

och Edgardhs (1992) studier att undervisningen behövde ett bredare och mer nyanserat arbetssätt, samt att eleverna skulle ha större möjlighet att medverka i upplägget. Vidare skriver Jarlbro (1997), när det gällde vilka vuxna som skulle undervisa i skolämnet, samtyckte ungdomarna att det skulle vara en erfaren och kunnig person. Däremot var det inte nödvändigt, att just en lärare på skolan behövde undervisa i det. I temat om medias betydelse som informationskälla vad gäller att få kunskap kring sexualitet, kärlek och samliv, nämner Camilla Löf (2005), att ungdomarna hade olika informationskällor. Det visade sig att några ungdomar hämtar kunskap från filmer och TV–program, men att de flesta ungdomar menade att den människosyn och skönhetsidealbild, som media förmedlade, var ett överdrivet budskap (Centerwall, 2005). Även Socialstyrelsens (2008) studie visade, att ungdomar vänder sig till media i första hand och därefter vänner och som tredje alternativ till Ungdomsmottagningen. Skolan och föräldrarna kommer som sista alternativ.

Vidare påstår Hirdman & Erling (2001), att mycket hänger på ungdomars självkänsla, mogenhet och utveckling, och nämner att ungdomar som ännu inte har mognat utsätts för

obekväma situationer, när den vuxna sexualiteten i media feltolkas. Detta bidrar med negativa konsekvenser, där ungdomar uppmuntras att göra saker, som de inte är redo för. I samband med ovanstående argument menade även ungdomarna i Camilla Löfs (2005) studie, att detta särskilt påverkade samlagsdebuten. Ungdomarna menade, att de kände sig pressade att ha samlag, innan de ens var redo. Anledningen till detta hävdar ungdomarna skulle kunna vara, att man känner sig uppjagad av andra ungdomar i sin omgivning, som redan har haft samlag. Det blir då en självklarhet, att även man själv skall ha det. Grupptryck verkar vara en central orsak till ungdomarnas sexuella handlingar, där det visade sig vara viktigt att ha sexuella erfarenheter (Centerwall, 2005). Vidare påpekar barnmorskorna i Socialstyrelsens (2008) studie, att medier istället borde sända reklam om, hur man skyddar sig mot oönskade beteenden och dess konsekvenser, om man inte använder preventivmedel. Sådan reklam har ungdomar nytta av påpekar barnmorskorna och kuratorerna - istället för missvisande vuxen sexualitet som feltolkas.

5.1.2 Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan

I Skolverkets Nationella kvalitetsgranskning 1999 av sex- och samlevnadsundervisningen på uppdrag av regeringen undersöktes det, hur undervisningen på skolor bedrevs utifrån de mål, som finns inom ämnesområdet (Skolverket, 2000). I rapporten nämns, att endast 4 av 51 skolor i hela landet som granskats uppvisade god kvalitet av sex- och samlevnadsundervisningen. Resultatet visar, att sex- och samlevnadsundervisningen är bristfällig på de flesta svenska skolor runt om i landet. Vidare visar Skolverkets rapport (2000) att elevernas kunskap och förutsättningar för skolämnet sex- och samlevnad skiljer sig mycket, beroende på vilken skola eleverna går på. Man kom även fram till, att det saknades lokala nedskrivna mål på skolorna, vilket medförde att begreppet sex och samlevnad uppfattades som diffust. Dessutom framgår av rapporten, att lärarna visade sig ha en osäkerhet i kunskapsområdet, men även i fråga om hur undervisningen skall utövas. Lärarna visste inte heller kunskapsmässigt, hur de skulle föra samtal med eleverna i ämnet. Därför förekom det, att väsentliga delar av undervisningen prioriterades bort. I Juvalls och Peterssons (2005) studie menade lärarna, att de upplevde en frustration inför vad som skulle tas upp, och var den personliga gränsen i undervisningen gick. Vidare påpekade lärarna, att det var lika svårt att tyda skolans värdegrund, när det gäller denna aspekt. Därför poängterar Skolverket (2000), att det behövs skarpare formulerade mål i läroplanen, och att det inte skall

nämnas som bara rektorns uppdrag, utan målen skall vara tydligare formulerat så, att det innefattar all skolpersonal. För att lärarna skall finna intresse att vilja arbeta på ett föränderligt sätt i skolämnet hävdar Skolverket (2000), att det krävs, att lärarna får en grundligare förståelse i ämnesområdet. Vidare menar Juvall och Petersson (2005), att om inte lärare dessutom erbjuds någon form av vägledning om, hur man skall uppnå kunskapsmålen inom sex och samlevnad, så kommer undervisningen att automatiskt styras av skolämnets läroböcker. På så sätt får ungdomarna traditionell undervisning. Men för att sex och samlevnad skall ha god undervisningskvalitet understryker Skolverket (2000), att det även krävs en god styrning från rektorns sida. Studien nämner vidare, att rektorn enligt läroplanen har det yttersta ansvaret och därför måste se till att undervisningen genomförs i skolan. Detta saknar skolor som granskats. Folkhälsoinstitutet (1997) poängterar vidare, att rektorerna ansvarar för att lokal handlingsplan skall utföras för de ämnesövergripande områden, där sex och samlevnad ingår. Det innebär, att det är rektorns skyldighet att se till, att alla elever tar del av undervisningen. Men i övrigt avgör varje skola för sig, hur undervisningen skall läggas upp, samt inom vilka ämnen som sexualitets- och samlevnadsfrågor skall tas upp.

I Folkhälsoinstitutets (1997) studie menade de flesta aktörerna, att någon annan av skolpersonalen än rektorn borde ansvara för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Klassföreståndare, lärarlag, NO-lärare eller skolsköterskan ansågs bäst kvalificerade för att hålla i sex- och samlevnadsundervisningen. Vidare visar studien, att klassföreståndaren ansågs vara den som bäst kan tillgodose mellanstadieelevernas behov av undervisning, och högstadieeleverna ansågs få den bästa kvalitetsundervisningen från sjuksköterskan, NO-läraren eller lärarlagen. Skolverket (2000) och Juvalls och Peterssons (2005) studier visar, att sex- och samlevnadsundervisningen ingår som en naturlig del i biologiämnet, där biologilärarna ansvarar för elevernas undervisning. Biologilärarnas roll tas även upp i Karin Edgardhs (1992) studie, men hon nämner också, att ämnet även integreras i Samhällskunskaps- och svenskundervisningen.

Skolverket (2000) och Folkhälsoinstitutet (1997) konstaterar vidare, att sex och samlevnad på högstadiet är vanligast i årskurs 8. Men enligt deltagarna från Folkhälsoinstitutets (1997) studie framkommer, att sex och samlevnad även ingår i årskurs 6 på mellanstadiet, där majoriteten som undervisar i ämnet är kvinnliga lärare. Däremot hävdar två tredjedelar av högstadiedeltagarna, att det är vanligt med manliga lärare på högstadiet. Enligt Skolverkets (2000) undersökning visar det sig, att eleverna i årskurs 8 får undervisning i form av

traditionell faktaförmedling och att undervisningen styrs av läroboken i biologi. I undervisningen omfattas arbete om människokroppen, pubertetsutveckling, abort, preventivmedel och könssjukdomar. Läraren fungerar enligt traditionellt vis som kunskapsförmedlare och eleverna som mottagare. Detta är något som Skolverket (2000) är kritisk mot och därför betonar att eleverna borde ha elevinflyttande och tillåtas påverka undervisningens upplägg med egna frågor, funderingar och önskemål, där samtal kring identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet kan vara relevanta att diskutera. Juvalls och Peterssons (2005) studie visar resultat, som motsäger Skolverkets fynd, där visade det sig att eleverna till viss mån fick styra undervisningen, beroende på elevernas mognad och funderingar.

Folkhälsoinstituten lyfter fram Jarlbros (1997) studie om Skolverkets referensmaterial, ”Kärlek känns! förstår du”. Referensmaterialet, som har getts ut, är till hjälp för skolans sex- och samlevnadsundervisningens upplägg. Undersökningen påvisade, att referensmaterialet inte verkar vara välkänt bland skolorna. Bland de verksamheter som granskades var tre fjärdedelar av alla mellanstadie- och två tredjedelar av högstadieskolorna obekanta med skolmaterialet. Många skolor i studien uppgav, att det saknas bra skolmaterial, och att det är svårt att leva upp till läroplanens mål, när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen på grund av tidsbrist, knappa resurser och i helhet, att det verkar var komplicerad att lära ut skolämnet.

5.1.3 Externa organisationer i samarbete med skolan

Många forskare är eniga om, att ungdomar i Sverige har relativt god kunskap om användningen av preventivmedel (Socialstyrelsen, 2008). Folkhälsoinstitutets (1997) studie påpekar, att det är vanligt med utdelning av kondomer i sex- och samlevnadsundervisningen i de flesta högstadieskolorna. Trots detta diskuteras i Socialstyrelsens (2008) studie anledningar, till att oönskade graviditeter och könssjukdomar inte minskar. Barnmorskor och kuratorer på utvalda Ungdomsmottagningar i Folkhälsoinstitutets (1997) studie svarade, att ungdomskulturen idag omfattar tidig sexdebut, nya sexuella vanor, många lösa förhållanden, grupptryck och ett stort inslag av alkohol, som bidrar till ett sexuellt risktagande vilket gått ner i åldrarna. Ungdomar tar även större risker sexuellt, och bortser från faror genom att tänka, att könssjukdomar och graviditet inte kommer att drabba just dem. Om olyckan skulle

vara framme, uppger de abort som en enkel flyktväg. Enligt Socialstyrelsens (2008) studie visar Folkhälsoinstitutets (1997) forskning, att det går att lära ungdomar ett ansvarsfullt och säkert sexuellt beteende även i de lägre åldrarna, vilket de också menar ger bäst effekt. För att kunna förebygga könssjukdomar, oönskade graviditeter och beteende bör man samtala om sex och samlevnad, innan ungdomar börjat med ett sexuellt aktivt liv. Därför betonar barnmorskorna och kuratorerna i studien, att det behövs betydligt mer samarbete med skolor och lärare, eftersom skolpersonalen är en lika viktig del i arbetet som sexualupplysare. Personal på Ungdomsmottagningen anser, att sex och samlevnad borde ingå i lärarutbildningen, så det kan bli tydligare för pedagogerna i undervisningen och i mötet med eleverna. Barnmorskorna anser vidare, att de behöver profilera sig, vara en del av skolarbetet och ingå i läroplanen. Deras arbete i skolorna går ut på att förändra attityden hos eleverna och stärka självkänslan hos ungdomar så, att de förstår vad ett ”riskbeteende” är. Deras förhoppning är att genom information och samtal få ungdomar att förstå, hur viktigt det är att ta hand om varandra och att kondomanvändningen ska öka som resultat av det.

6 Metod

I detta kapitel presenterar vi, hur vi har gått till väga med vår studie. Här tar vi upp

Undersökningsmetod, Urval, Etiska övervägande och Genomförande.

6.1 Undersökningsmetod

För att genomföra vår studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och gruppenkäter med kvalitativ ansats. Dessa metoder valdes på grund av att vi inte fick tillåtelse att intervjua elevgruppen. Enligt Hartman (2004) beskrivs den kvalitativa undersökningen som ett kännetecken av att man söker förståelse för, hur individer upplever sig själva och sin omvärld. Metoden har hermeneutiken som grund, med detta undersökningssätt försöker man nå något som är subjektivt. Det subjektiva handlar om, att man måste ha förståelse för individen genom att man sätter sig in i individernas situation. Genom en kvalitativ undersökning får vi en bredare förståelse och kunskap om, vad sex- och samlevnadsundervisningen i helhet erbjuder. Den kvalitativa undersökningen visar även, hur respondenterna arbetar med ämnet, kunskapsinnehåll inom ämnet, förhåller sig till och resonerar kring det.

Detta tillvägagångssätt valde vi även med tanke på vad Trost (2005) nämner om metoden. Han menar, att den kvalitativa intervjun handlar om att ställa enkla och raka frågor, där man får innehållsrika svar. Svaren bidrar till innehållsrikt material, där vi forskare kan finna intressanta mönster, skeende och åsikter att forska kring. Man kan även under det kvalitativa intervjusamtalet få fler möjligheter att kunna ställa följdfrågor samt fördjupa sig i enstaka frågor inom ämnet. Här kan även nya frågor av relevans uppstå under intervjuns gång, som blir väsentliga i vårt arbete. Enligt Trots (2005) är det även av vikt med följdfrågor, då man får tillfälle att konstatera, om man verkligen har förstått frågan för att inte missa viktig information. Hartman (2004) tar även upp undersökningens föränderlighet, när han nämner arbetssätten interaktiv induktion, som vi även har använt oss av i vår studie. Det innebär, att man till en början skall arbeta med teoretiskt styrt urval och datainsamlande. Detta är något som kan bli föränderligt genom undersökningens gång. Författaren menar, att undersökningen grundar sig på att man skapar en frågeställning på ett problemområde, som

sedan skall genomsyra arbetet. Men under undersökningsprocessen kan det förekomma, att forskaren kommer till insikt om, att man måste omformulera frågan på nytt för att den skall passa in i studien. Det väsentliga i denna process är, att det insamlade datamaterialet påverkar undersökningen. Vårt intresse för att få ut innehållsrik information som är av relevans för vår studie har gjort, att vi därför valt att använda oss av flera intervjufrågor för varje representant. För att få stöd i vår empiriska studie kommer vi även att behandla relevant grundmaterial i texter i form av styrdokument, läroplan, skollag, kursplan, bakgrundhistorik och tidigare forskning.

6.2 Urval

Vi har genomfört intervjuer på en skola, som vi kommer att kalla Gula skolan, och den är belägen i sydvästra Sverige. Respondenterna som medverkat i studien är en rektor, en lärare och sex elever i årskurs 8. Vår grundtanke var att förlägga studien till grundskolans tidigare år, eftersom vår utbildning inriktar sig på den ålderskategorin. Men vi informerades av rektorer på olika skolor, att ämnet sex och samlevnad togs upp först i årskurs 8. Därför valde vi just den här undersökningsgruppen. Det förekom även, att skolorna tog hjälp av personal från Ungdomsmottagningen som föreläste i verksamheten. Någon gång i högstadiet brukar skolorna skicka eleverna på ett studiebesök på Ungdomsmottagningen. Därför blev det viktigt att även intervjua två personal från Ungdomsmottagningar i två städer i sydvästra Sverige. Anledningen till att vi har valt att intervjua den här externa organisationen är, att de har kunskap i ämnet och dagligen arbetar med målgruppen. Vi anser, att denna organisation utgör en central del och är ett viktigt inslag i sex- och samlevnadsundervisningen i skolan.

6.3 Etiska övervägande

Vi har varit tydliga med studiens syfte och metod för våra respondenter. Vi har klartgjort för respondenterna, att i studien kommer de och skolan att vara anonyma med fingerade namn. För att skydda deltagarnas anonymitet har vi försäkrat dem om, att deras identitet är totalt skyddad.Vi har även gett respondenterna möjlighet att läsa igenom intervjufrågorna, innan intervjun påbörjats. Detta med tanke på att det kan förekomma att respondenterna vill avbryta

sitt deltagande i undersökningen på grund av olika faktorer. Detta skapar tillit och trygghet för våra deltagare, då vi respekterar deras beslut och klargjort att allt insamlat material kommer att förstöras, efter det att intervjumaterialet är bearbetat. När det gäller de omyndiga elevernas deltagande i enkätundersökningen, skrev vi ett personligt brev till målsmannen för att informera och be om tillåtelse för elevens medverkan (Bilaga 1). Detta är något även Johansson & Svedner (2006) tar upp, vad gäller etiska överväganden. De menar, att inom forskningsetiken så handlar det om att visa respekt och hänsyn till deltagarna. Genom att göra detta, skapar man förtroende samt ökar respondenternas intresse att delta konstruktivt i studien.

6.4 Genomförande

För att få tag på deltagarna till studien kontaktade vi dem först via telefon och sedan besökte vi verksamheterna. Redan från början, när vi tog kontakt med skolorna, blev vi informerade att det var rektorns ansvar att godkänna vår studie. Vi kontaktade rektorn på skolorna och presenterade oss som lärarstudenter, som skrev ett examensarbete om skolämnet sex och samlevnad. Vi försökte specificera oss genom att förtydliga studiens syfte och metod samt förklara vilka respondenter som är väsentliga för vår studie. Här klargjordes de etiska övervägandena för att kunna få respondenterna intresserade och vilja medverka i studien.

För att ge en beskrivning, hur genomförandet gick till på den Gula skolan, har vi valt att sätta fingerade namn. I den Gula skolan intervjuade vi rektorn och NO-läraren samt sex elever genom enkätintervju. Rektorn Henrik bestämde och valde ut deltagarna till studien. Respondenterna bestämde att bli intervjuade på sin arbetsplats. Eftersom rektorn på Gula skolan inte gav oss tillfälle att intervjua eleverna enskilt på grund av tidsbrist, fick vi istället tillåtelse att utföra en mindre enkätundersökning. Härmed förlitar vi oss på att läraren Sandra i Gula skolan har förmedlat och tydliggjort vårt syfte med enkätundersökningen för eleverna. Elevernas enkätintervju utfördes under skoltid, där eleverna själva fick besvara enkäten.

Frågorna i elevernas enkätintervju är formulerade med kvalitativ ansats. Fördelen med denna metodär, att frågorna är öppna och ger eleverna en möjlighet att utveckla sina svar. En annan fördel med undersökningsmetoden är, att respondenten är anonym och att vi intervjuare inte

befinner oss på plats. Eleverna kan uppleva sig fria i sitt tänkande och fritt skriva ner åsikter, då chansen är mindre att intervjuarna kan identifiera dem.

Ungdomsmottagningens personal var lättare att nå, då vi var bekanta med dem tidigare. En av deltagarna har vi gett namnet Karin, och hon är utbildad barnmorska. Den andra deltagaren, Jonas, är barn- och ungdomssköterska samt utbildad sexolog.

Innan intervjun avtalade vi tid för intervjun och berättade, att den pågår i ca en timme. Detta är något även Johansson & Svedner (2006) nämner när de säger, att man ska planera tiden för en intervju av respekt. Intervjun med alla respondenter förutom eleverna genomfördes, så att en av oss förde samtalet, medan den andra var sekreterare. Allt som diskuterades skrevs ner på dator. Enligt Johansson & Svedner (2006) bör man helst spela in intervjun på band för att ordagrant fånga in intervjuarens formulering. Detta blir i sin tur ett bra komplement till skriften. Anledningen att vi valde att skriva ner på dator var, att vi ansåg, att deltagarna skulle bjuda mer av sig, än om vi hade använt oss av diktafon. Eftersom det kan förekomma att personer upplever det obekvämt med att bli inspelad på band, hade det kanske hämmat dem, då det är ett känsligt och komplext ämne.

Johansson & Svedner (2006) understryker betydelsen av, hur noggrann man bör vara med val av metod och undersökningsgrupp. Författarna anser också, att genom att ha flera undersökningsgrupper och genom att komplettera intervjuer och enkäter, som vi gjort, får man en allsidigare och grundligare uppfattning av det man undersöker. Olika insamlad data och jämförelsegrupper gör att resultatet blir mer intressant att analysera. Detta minskar även risken för att få ensidiga och missledande slutsatser. Med grund i ovanstående bestämde vi oss för att utföra vår studie med olika metoder som enkäter och intervjuer.

Slutligen vill vi förtydliga, att i vår studie kommer våra deltagares uttalande att användas som ett uttryckssätt för normerande mönster och diskurser i samhället. Vi anser att de vuxna respondenter som deltagit i studien anstränger sig för att utföra ett professionellt arbete för att gynna elevernas framtid. Den kritik som eventuellt uppenbaras i studien är inte personligen tilltalad för den enskilda representanten, utan det handlar om uppfattningar som skapats och påverkats av regler och mönster i samhället samt som de är tidsbundna.

7 Analys av intervjuresultat och tidigare forskning

I detta kapitel redovisas analysen av våra respondenters intervjuresultat med hjälp av tidigare forskning om sex och samlevnad. Här kommer vi att jämföra respondenters syn på sex- och samlevnadsundervisningen och uppmärksamma de likheter och skillnader som råder deltagare emellan. Detta görs för att skapa en förståelse och få en bild av hur det kan se ut i skolan.

7.1 Sex- och samlevnadsundervisningen på Gula Skolan

Utifrån Skolverkets (2000) studie visade det sig, att sex- och samlevnadsundervisningen i granskade skolor är bristfällig med en diffus styrning, som leder till en förskjutning av ämnet och ansvaret. Trots detta understryker skolans styrdokument (Lpo 94), att rektorn har det yttersta ansvaret för de ämnesövergripande kunskapsområden som skall integreras i olika ämnen i undervisningen, där bl.a. sex och samlevnad ingår (Lärarnas Riksförbund, 2005). Rektor Henrik beskriver, att trots att det är hans ansvar, så har det inte gjorts någon insats i sex- och samlevnadsundervisningen på Gula skolan. Han påpekar, att han är ny och bara arbetat i ett och ett halvt år på skolan. Därför har lärarna fått ansvara för undervisningen. Dock får vi inte glömma, att han anser att ämnet är viktigt, för att det är något som angår alla individer. Vidare poängterar Henrik, att skolan sedan tidigare inte har någon vana att utföra tema samt att det inte finns någon förankring på lärarnivå.

Läraren Sandra håller med skollagen angående rektorns uppdrag, då hon hävdar, att det är rektorn som skall ansvara för ämnet och undervisningen. Men hon påpekar, att i verkligheten följs inte styrdokumenten och i praktiken är det läraren som får ta hela ansvaret. Folkhälsoinstitutet (1997) nämner, att enligt Läroplanen (Lpo 94) är det rektorns skyldighet att ansvara för att lokal handlingsplan arbetas fram, och att eleverna får tillgång till sex- och samlevnadsundervisningen i skolan.

I den Gula skolan finns det ingen lokal handlingsplan för sex- och samlevnadsundervisningen. Men däremot påpekar rektorn Henrik, att för att eleverna ska få undervisning i ämnet, så grundar sig skolpersonalen på en oskriven så kallad praktisk

handlingsplan, som styrs med utgångspunkt i kursplanen för biologiämnet. Av Folkhälsoinstitutets (1997) studie framgår det, att det är upp till varje skola att avgöra, hur upplägget i undervisningen skall se ut och i vilka ämnen sex och samlevnad skall tas upp. Henrik nämner, att det är upp till lärarna att välja, hur de vill forma sex- och samlevnadsundervisningen och sköta utvärderingen. Detta medför ett missnöje hos läraren Sandra. Hon påpekar, att även här får lärarna ta på sig ansvaret för vad som råder i NO-undervisningen och uppdelning av timmar.

På grundBortsett från vad Skolverket (2000) understryker om att sex och samlevnad bör ha lika stort utrymme som biologi och fysik, så kan det förekomma att det inte sker i praktiken av bristande ledning och inget engagemang kan det inträffa att skolämnet prioriteras bort. Vidare berättar Sandra, att sex och samlevnad vanligtvis sker endast i biologi. Något hon hävdar är bristfälligt, då området är ämnesöverskridande och även borde ingå i de andra skolämnena för att ämnet sex och samlevnad inte skall bli diffust. Men det viktigaste är, att samma information når ut till eleverna, vilket innebär tydlighet i vem som utför vad, då alla lärare har olika arbetssätt och värderingar, tillägger Sandra. Även Henrik nämner, att det är en fördel att ämnet är överskridande, eftersom man kan implementera det i olika ämnen.

I likhet med Gula skolans situation kom Skolverket (2000) fram till i sin studie, som granskat skolorna, att det saknades lokala nedskrivna mål, vilket medförde att begreppet sex och samlevnad uppfattades diffust. Man ansåg att det tydde på bristande styrning från den ansvarige skolledaren. För att få en kvalitativ sex- och samlevnadsundervisning ansågs att det behövs en engagerad rektor. Enligt rektorn Henrik är skolan duktig i de medicinska sjukdomsrelaterade områdena, men däremot sämre på de lustrelaterade delarna. Därför anser rektorn, att det är viktigt med sexualundervisning på lärarutbildningen, eftersom det handlar om livskunskap som alla har nytta av. Vidare nämner Henrik att, för att uppnå undervisningskvalité i skolan så behövs det någon eldsjäl. Trots detta markerar rektorn, att han inte har frågat lärarna, vilka behörigheter de har i ämnet, ”då man inte kan fråga om alla detaljer”. Rektorn anser däremot, att det handlar om grundinställning och att kunna bjuda på sig själv, men det är bra och ger bättre resultat, om man har någon utbildning. Sedan nämner skolledaren också, att han aldrig varit inne på någon sex- och samlevnadslektion för att bedöma undervisningens kvalité. Liksom ovan nämner Sandra, att rektorn inte har granskat, vad läraren lär ut eller vad som tas upp i undervisningen. Enda orsaken till rektorns besök på lektionerna är för elevernas skull och inte lärarens. Rektorn håller med i sakfrågan om att

inget gjorts för förbättringen av ämnets kvalitet på verksamheten och fortbildningen för lärarna, något som han anser är upp till dem själva att nämna, för att det skall genomföras. Henrik förtydligar, att han inte kan påtvinga någon att gå på fortbildning, då det handlar om eget engagemang om utbildningen skall ge resultat.

Skollagen tydliggör att ansvaret ligger på rektorn, där rektorns skyldighet är, att se till att skolpersonalen får den kompetensutveckling som behövs för att verkställa sitt arbete (Lärarnas Riksförbund, 2005). Sandras erfarenhet sträcker sig till 5 år av undervisning i ämnet och ett eller två tillfällen på RFSL, riksförbundet för sexuellt likaberättigade, en fortbildning som Gula skolan tidigare gett henne tillfälle till, innan den nuvarande rektorn kom i tjänst. Hon anser sig ha kunskap inom ämnet, men att hon brister i frågan om det manliga könet och homosexualitet, något hon önskat sig kunna gå fortbildning i för att kunna bemöta. Dessa frågor är väldigt personliga, då det kan finnas ungdomar som är homosexuella och som inte vågar gå ut med det. Det saknas kunskap om denna verklighet i skolan. Därför blir den svår att ta tag i.

Sandra påpekar också, att ämnet kräver såväl manliga som kvinnliga lärare för att kunna bemöta ungdomarnas frågor på ett korrekt och nyanserat synsätt. Folkhälsoinstitutets (1997) studie visar, att det finns fler kvinnliga lärare i mellanstadiet, medan det finns fler manliga lärare i högstadiet. Många forskare framhäver i sina studier, att lärare som i Sandras fall upplever kunskapsbrist i ämnesområdet men även i hur undervisningen skall utövas. På så sätt kan det förekomma, att väsentliga delar av undervisningen kan prioriteras bort (Skolverket, 2000 och Juvall och Petersson, 2005).

Vidare anser Skolverket (2000) att skarpare formulerade mål i läroplanen behövs, och att det inte bara är rektorns uppdrag, utan målen skall vara tydligare formulerade, så att även skolpersonalen medräknas. Henrik nämner från sin erfarenhet som verksam lärare för 13 år sedan, där strukturen styrdes av ett samarbete mellan rektorn, sjuksköterskan, kuratorn och lärarna, där de punktvis tog upp de saker som behövdes utvecklas, något han ser som exemplariskt. En studie som gjorts av Folkhälsoinstitutet (1997), i fråga om skolpersonalen bör ta över rektorns ansvar för sex och samlevnad, höll de flesta aktörer med om. Aktörerna ansåg, att klassföreståndare, lärarlag, NO-lärare eller sjuksköterska var lämpligare personal, för att eleverna skulle kunna tillgodogöra sig undervisningen i sex och samlevnad. Vidare framgick det, att mellanstadielever fick bäst undervisning från klassföreståndare. För

högstadielever däremot var sjuksköterskan, NO-läraren eller lärarlagen bäst kvalificerad. Sandra påpekar också, att ämnet borde komma in i andra ämnen som t.ex. SO, där det finns manliga lärare som ämnet är i lika stort behov av. Det är av vikt att lärarutbildningen ger sina studenter undervisning i sex och samlevnad, för att de skall kunna bemöta ämnet, säger Sandra. Forskning som gjorts av Socialstyrelsen (2008) visar, att ett samarbete mellan barnmorskor, kuratorer och skolpersonalen är önskvärt och bör utvecklas, eftersom skolpersonalen också är en viktig del i arbetet som sexualupplysare. Därför bör sex och samlevnad bli obligatorisk i lärarutbildningen, anser aktörerna. Läraren Sandra nämner vidare, att okunskap och obekvämlikhet bland lärare gjorde, att utomstående organisationer som RFSU och Ungdomsmottagningen (UM) tidigare fick anordna föreläsningar i ämnet i skolan utan extra kostnad.

I årskurs 8 görs besök på UM som ett komplement, men Sandra anser, att det inte får ersätta undervisningen, något som också UM:s personal, Karin och Jonas, håller med om. Jonas påpekar att det är bra, att de är ute i skolorna, men inte alltför mycket. Då skolor tar sig till UM på studiebesök, är det tänkt att eleverna skall ha frågor som de undrar över, men att skolor slarvar med att hjälpa dem i förberedelserna. Karin nämner, att UM:s informationstillfälle på skolan inte får ersätta skolans ansvar för undervisningen. Respondenterna, Karin och Jonas, anser att skolans uppgift är att förmedla baskunskapen, som innefattar samtalet om sexualitets- och samlevnadsfrågor och även om individens beteende. Men när det gäller ungdomarnas sexuella hälsa, kan skolan få hjälp av utomstående organisationer. I likhet med deltagarna ovan menar rektorn Henrik, att de lustrelaterade frågorna bör tas upp av någon utifrån, då lärarna och eleverna upplever det obekvämt att samtala med varandra om detta. Detta skulle också medföra en höjning av undervisningsnivån. I övrigt anser han, att lärarna är kompetenta att utföra ämnet.

7.2 Vem tillgodoser ungdomarnas informationsintresse

”Det är bättre att prata om det än att gå och vara osäker!” är en studie som gjorts av

Camilla Löf (2005). Här framkommer att de få tillfrågade ungdomarna är relativt nöjda med den breda kunskapen de får i skolan inom sex och samlevnad under högstadiet (Centerwall, 2005). Det är något som, enligt vår undersökning, eleverna på Gula skolan också håller med om. Men att de hade önskat, att det varit mer riktat till den enskilda individen. Eleverna

påpekar, att undervisningen behandlar sex och samlevnad i allmänhet, istället för det som är bäst, säkrast och skönast för individen själv. Att på något sätt införa intervjuer med erfarna ungdomar, där de kan samtala om förstagången-upplevelsen, är något som eleverna efterfrågar. Ett annat önskemål med undervisningen är att göra fler besök på Ungdomsmottagningen. Löfs (2005) studie visar, att faktakunskaper inte alltid är det som eftersträvas, utan det enkla, som samtal och möte individer emellan, är vad ungdomar begär (Centerwall, 2005). Sandra säger, att ämnet sex och samlevnad är viktigt i sig, men att undervisning i tekniker och om att få kännedom om hur man gör inte är viktiga och inte tas upp i undervisningen. Istället tar man i årskurs 8 upp onani och olika sexuella ställningar. I årskurs 9 tar man upp livets utveckling och genetik men ingen sexuell undervisning. Man samtalar även om skillnader mellan sex och kärlek, lite hur man uttrycker sig socialt i sex och samlevnad, hur man uppfattar olika situationer, lite om sexuellt utnyttjande samt värderingsövningar.

Tvärtemot vad Sandra säger, berättar Jonas på UM, att killar generellt kommer till dem just av intresse för tekniken och inte faktakunskap. Tjejer däremot har frågetecken kring relationsrelaterad information men även den fysiska kontakten mellan killar och tjejer, och om hur den fungerar. Vidare tar Jarlbros (1997) studie upp, att ungdomar föredrar en erfaren och kunnig person. Däremot behöver inte undervisningen nödvändigtvis ledas av en lärare från den egna skolan. Barnmorskan Karin säger att pinsamhet smittar av sig. D.v.s. om läraren känner sig tyngd av att föreläsa, så kommer eleverna automatiskt att dra sig tillbaka och undvika frågor. Sålunda blir det ömsesidigt. Istället kanske de vänder sig till t.ex. UM. En säker lärare medför att elever blir bekväma och trygga. På så sätt öppnar de sig i diskussioner, säger Karin. Eleverna säger att de är positiva till Ungdomsmottagningen. De tycker att det är bra, att det finns ett ställe dit ungdomar kan vända sig till för att få råd, svar på frågor, få kondomer, p-piller och andra preventivmedel. Eleverna anser, att UM stärker självkänslan hos ungdomar då mötet sker med obekanta personer med kunskap inom sitt arbete samt att de har tystnadsplikt. Och att de själva förblir anonyma! Vidare nämner eleverna, att vem som håller i undervisningen spelar roll på grund av att pinsamhet kan uppstå. Likaså blir det besvärligt i frågan om ålder, och om det är någon person som de känner till sedan tidigare.

Till skillnad mot eleverna tycker Sandra, att kunskapsspridande helt beror på den enskilde läraren. Eftersom vi tycker och tänker olika, så varierar det vad man tar upp. Samtidigt spelar obekvämlikheten in, som tidigare nämnts. Sandra säger, att olika lärare hanterar det på olika sätt. Men hon understryker, att som pedagog skall ingen behövas tvingas till a,t undervisa i ämnet. Istället bör man anlita någon utomstående som t.ex. UM eller RFSU, så att det inte blir ogjort. Hon gör en symolisk jämförelse. Som lärare vet hon, vad eleverna generellt kan om t.ex. människokroppen, men att komplikationer uppstår, när det kommer till sex och samlevnad, och då vad de kan eller vill veta. Det väsentliga i detta avseende är lärarens personlighet och tillvägagångssätt och inte åldern.

I likhet med Sandra säger Karin, att, för att ungdomar skall öppna sig, är det viktigt att man lyssnar, ser och tar dem på allvar. På så sätt skapas ett förtroende. Det handlar mer om att ta sig tid än att vinna tid, eftersom vuxna ”inte alltid har det”. Vidare säger Jonas på Ungdomsmottagningen att det väsentliga är engagemanget och kunskapen, men att tyvärr åldern har en viss betydelse för undervisningen, då mottagligheten försvåras, om undervisaren är för ung eller för gammal. Detta är något som även eleverna upplever starkt. En ung lärare tas inte för att vara seriös, medan äldre lärare skapar en genant situation. Eleverna föredrar därför en lärare i medelålder som kan sitt ämne. Därför poängterar rektorn Henrik, att det är viktigt, att någon utifrån som från UM och RFSU kommer in och föreläser om de lustrelaterade frågorna. Speciellt med tanke på att dessa frågor kan upplevas personliga för lärarna, där det kan handla om att lämna ut sig själv. Därför säger Henrik: ”Jag kan inte tvinga en 60 åring att undervisa i något, som de inte känner sig bekväma i, samtidigt som det kan hämma eleverna”.

7.3 Att förebygga riskbeteende hos ungdomar

Att samtala om sex och samlevnad i förebyggande syfte för att förhindra könssjukdomar, graviditeter etc. bör ske, innan ungdomar påbörjat ett sexuellt aktivt liv, menar barnmorskorna i Socialstyrelsens (2008) studie. Folkhälsoinstitutets (1997) forskning visar att bäst effekt nås, om man lär ungdomar i lägre åldrar ett ansvarsfullt och säkert sexuellt beteende (Socialstyrelsen, 2008). Sandra säger att puberteten tar fart, när eleverna börjar årskurs 6. Redan här bör sex och samlevnad tas upp, anser hon, varpå man grundligt fördjupar sig i de lustrelaterade frågorna i årskurs 8. Det är inte ovanligt, att ungdomar redan

vid 13 års ålder debuterar i sex, säger eleverna. På så vis håller eleverna också med Sandra om att sex- och samlevnadsundervisningen bör starta redan i årskurs 6, men faktiskt även kring de lustrelaterade frågorna. Som en förebyggande åtgärd i form av kunskap om kondomer, p-piller och hur man skyddar sig gentemot sjukdomar, behövs undervisningen innan årskurs 7, anser eleverna. Jonas anser, att ämnet är lämpligt redan från förskolan och uppåt. Men de lustrelaterade områdena borde börja, när det är dags för eleverna att utforska dessa. På så sätt fastnar kunskapen bättre. Möjligtvis i årskurs 6 då många ungdomar börjar utveckla sitt intresse för sex, från ett barnsligt plan till en vuxnare. Det händer mycket under denna period då puberteten träder fram.

Aktörerna i Folkhälsoinstitutets (1997) studie framhäver, att sex- och samlevnadsundervisningen vanligast inträffar på högstadiet i årskurs 8 men även kan förekomma i mellanstadiet i årskurs 6 (Skolverket, 2000). Jonas säger, att skolan är en central del i sexualupplysningen och har skyldighet att undervisa det grundläggande. Jonas håller med rektor Henrik i den aspekten, att lärarna skall ha fri vilja att gå på kurser för att uppdatera sina kunskaper. Vidare säger han, att ämnet bör prioriteras mycket högre än vad fallet är idag, och att sex och samlevnad också borde implementeras i andra ämnen, såväl i biologi som i SO och i svenska, något även Sandra eftersträvar. Enligt Jonas innefattar sex och samlevnad olika saker, där sex är en lustkänsla och samlevnad förbinder förhållanden naturligt till alla människor oavsett relation mellan dem.

I en studie av Socialstyrelsen (2008) visade det sig, att många forskare är eniga om att ungdomar i Sverige har relativ god kunskap om användningen av preventivmedel. I en annan studie av Folkhälsoinstitutet (1997) framhävs det, att utdelning av kondomer förekom i de flesta högstadieskolor i sex- och samlevnadsundervisningen. Trots det frågar Socialstyrelsen (2008) sig, hur det då kan komma sig, att graviditeter och könssjukdomar inte minskar. Barnmorskor och kuratorer ansåg, att det berodde på ungdomskulturen vilken omfattar tidig sexdebut med nya sexuella vanor, lösa förhållanden, grupptyck och stort inslag av alkohol, något som gått ned i åldrarna. Ungdomarna förnekar blint att de kan drabbas och om så blir fallet, anses abort som en enkel flyktväg. Alltså har dessa faktorer bidragit till sexuella risktaganden. Jonas är enig med studien och säger, att orsaken till att andelen tonårsgraviditeter och könssjukdomar ökat beror på brist på respekt. Att ungdomar inte tar det på allvar, utan är så själviska, att de tror att något sådant inte kan hände dem, utan bara andra. Han hävdar, att det inte handlar om bristen på information utan på sättet vuxna

försöker nå ut till ungdomar. Sandra berättar att många tjejer blir utnyttjade, och att sex används som maktmedel för att uppnå något. Hon menar, att det viktigaste är att elever blir medvetna om detta genom att diskutera, då det inte är okej och att man skall kunna säga ifrån. För killar handlar det mer om att prata på ett öppet sätt, då de skryter så mycket, och mesta av det de säger inte stämmer. Därför är det viktigt, att komma åt dessa attityder, då man vet att ungdomar inte har debuterat sexuellt vid den åldern. Men eleverna påpekar, att redan vid 13 års ålder har många ungdomar haft sex. Ungdomar som inte mognat utsätts för obekväma situationer, då de feltolkar den vuxna sexualiteten, säger Hirdman & Erling (Ungdomspsykologi, 2001).

I likartat fall som hos Sandra visar Camilla Löfs (2005) studie, att ungdomar känner sig pressade att ha samlag, innan de ens är redo för det. Orsaken är att de känner grupptryck, där ungdomarna hävdar att de känner sig uppjagade av andra ungdomar som haft samlag, och att det är en självklarhet att även de skall göra det. Att ha sexuella erfarenheter är viktigt, och är orsaken till ungdomars sexuella handlingar (Centerwall, 2005). Huruvida sex- och samlevnadsundervisningen var till hjälp för eleverna i fråga om att sätta gränser och fatta egna beslut, var ungdomarna i vår undersökning oeniga om. Pojkarna tyckte inte att de hade fått någon lärdom, men flickorna kände större säkerhet att säga ifrån. Däremot var de eniga om, att undervisningen varit till hjälp vad gäller risker för oönskat föräldraskap och könssjukdomar. Sandra nämner, att undervisningen värnar mer om flickor utifrån tanken, att män utför de flesta våldtäkter och flickor är mer sårbara. Detta gäller även i frågan om preventivmedel. Vidare påpekar Jonas att det är viktigt, att både flickor och pojkar lär sig att skydda sig mot könssjukdomar och att motverka oönskade graviditeter. Lika väsentligt är det att ungdomarna har kännedom om, var de befinner sig i utvecklingen för att kunna göra vad som känns rätt och bry sig mindre om vad andra tycker och tänker. Därför poängterar Jonas, att man ska ställa sig frågan: ”Vad vill jag själv”? Det kanske viktigaste för att ungdomarna skall kunna fatta rätt beslut.

Eleverna föredrar att ha undervisning i små- och enkönade grupper, eftersom de då känner sig mer säkra att samtala om saker de inte vet om eller är osäkra på, som t.ex. att bli av med oskulden. Här nämner Karin på UM, att elever i små och enkönade grupper på skolor oftast tar upp frågor om onani och första gången. Men här kan det även förekomma tystnadspliktsfrågor, som t.ex. ”Måste ni berätta för föräldrarna” eller anmälningsskyldighetsfrågor som ”Måste ni anmäla våldtäkt eller misshandel”.

På frågan, vem ungdomar vänder sig till för information om sex och samlevnad, visade Socialstyrelsens (2008) studie, att media kommer i första hand... därefter kompisar och Ungdomsmottagningen. Skolan och föräldrar hamnar som ett sista alternativ! Elevernas svar i studien sammanfaller med ovanstående. De föredrar att vända sig till kompisar eller Ungdomsmottagningen, där de kan vara anonyma med personalen. Men helst vänder de sig till Internet, där total anonymitet råder. Detta överstämmer med Karins uppfattning, då hon anser att ungdomar oftast vänder sig till kompisar eller till Internet, då dagens ungdomar är en ”internetgeneration”. Och hon tror inte, att ungdomar vänder sig till en lärare eller skolsköterska på skolan. Karins argument stärker Sandras påstående där hon hävdar, att hon aldrig har upplevt, att någon ungdom vänt sig till henne med privata frågor om sex och samlevnad.

Vidare betonar barnmorskorna i Socialstyrelsens (2008) studie, att media borde fokusera mer på reklam om oönskade beteenden och dess konsekvenser och användningen av preventivmedel istället för den vuxna sexualiteten som ungdomar feltolkar. Rektorn Henrik tycker också, att Internet och mycket sex på TV ligger till grund för ungdomars sexuella beteende. Rektorn anser, att samtal om sex och samlevnad i undervisningen i vis mån kan uppmuntra ungdomar till sex. Men att även om det skulle vara så, är det ett ämne som inte kan undvikas. Oavsett om man tycker att det är rätt eller fel att ungdomar har samlag, är det en viktig ställning de själva måste ta och vara medvetna om, varför de gör det eller vill göra det. Han tycker också, att det inte går att ta bort tendensen hos folk att tro, att samtalet om sex uppmuntrar ungdomar till det. Sandra håller med Henrik och tillägger, att det visserligen finns frågetecken, men att undervisningen inte uppmuntrar ungdomar till sex mer än övriga världen, utan att det handlar om att värna om sina rättigheter. Eleverna själva är oeniga i frågan. En elev menar, att samtal om sex och samlevnad snarare uppmuntrar att vara på sin vakt, medan en annan elev säger att intresset för sex väcks, på grund av hormonerna, när man nämner det. Här klargör även Karin på UM, att deras roll aldrig är att uppmuntra ungdomar till sex utan snarare att förmedla kunskap och ge vägledning och hjälpa ungdomar att komma underfund med sig själva om vad de vill, och att inte känna skuld för något de tidigare gjort. Kort och koncist säger Jonas, att personalen på UM endast bejakar en ansvarsfull sexualitet och lust. Med utgångspunkt från ovanstående argument fastslår rektorn Henrik, att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är obligatorisk, och att den inte går att välja bort. Om någon elev inte vill vara med, så kontaktar jag föräldrarna och upplyser dem om, att det är

obligatoriskt, och att eleverna måste befinna sig på lektionerna, säger han. I yttersta fall kan man anmäla dem till Socialtjänsten, för det finns en lag som stödjer detta.

8 Diskussion och slutsats

I detta kapitel kommer vi att diskutera och kritisk granska vår undersökning samt koppla till tidigare forskning. Kapitlet är indelad i två underrubriker Egna slutsatser med kritisk

reflektion och Tänkbara vägar för vidare forskning. I den första underrubriken presenteras

våra reflektioner och personliga inställningar. I den andra underrubriken besvaras följande frågor: Vad har vi lärt oss? Har vår studie väckt nya frågor? Kan man forska vidare i vår studie?

8.1 Egna slutsatser med kritisk reflektion

I vår studie med utgångspunkt utifrån respondenternas synvinkel visade det sig, att sex- och samlevnadsundervisningen brister i olika punkter i skolverksamheten. Enligt de vuxna deltagarna i Gula skolan anses det bero bland annat på, att det finns få och diffusa målsättningar från styrdokument. Detta medför, att ansvaret för styrningen av skolämnet sex och samlevnad förskjuts mellan ansvarstagarna i skolverksamheten. Detta innebär att den ansvarige skolledaren lämnar över sitt yttersta ansvar för skolämnet på NO-lärarna. Trots att rektorn poängterar att ämnet är viktig, har han inte gjort någon insats i ämnet. Här poängterar Sandra missnöjd, att det blir lärarna som ansvarar för att se till att eleverna får undervisning i ämnet, något även rektorn erkänner. För att lärarna skall kunna fullfölja sitt uppdrag och ge eleverna en adekvat och kvalitativ undervisning, anser vi, att det även behövs en befintlig lokal handlingsplan till hjälp för läraren. Det framkommer i vår studie, att verksamheten brister i den här frågan. Detta är också något som läraren Sandra eftersträvar och som rektorn ignorerat att utföra, även om det vilar på hans ansvar. Han nöjer sig med, att verksamheten utgår från en så kallad oskriven praktisk handlingsplan, som utgår från kursplanen för biologiämnet. Det tydliggörs i vår studie, att det inte räcker med denna typ av handlingsplan.

Vi anser, att lärarens arbete försvåras, då det varken finns några konkreta riktlinjer på nationell eller lokal nivå att utgå ifrån, samt att det brister i styrning och stöd från den pedagogiska skolledaren. Vi håller med skolverksamhetens personal i, att det fordras tydliga och välformulerade mål i skolväsendet på alla planer. Dessa diffusa målformuleringar i

styrdokumenten ger budskapet, att sex och samlevnad inte är så viktigt. Sandra menar, att dessa komplikationer medför en frustration, som gör att lärarna inte ger ämnet samma prioritet som övriga skolämnen. Hon poängterar, att detta försämrar undervisningens kvalité och leder till minskning av timmar. Enligt Sandra kan det vara problematiskt, då lärarna oftast saknar kvalificerad utbildning i sex och samlevnad från deras lärarutbildning. Ytterligare en brist är, att rektorn inte anordnar fortbildning för att lärarna skall få den kompetensutveckling som det komplexa och känsliga ämnet kräver. I denna sakfråga anser rektorn, att det är upp till lärarna att engagera sig och be om fortbildning, om det ska ge resultat. Rektorn Henrik och Sandra är eniga om, att det bör implementeras obligatorisk sex och samlevnad på lärarutbildningen för att förbättra lärarens situation. Samtidigt anser rektorn, att sexualundervisning handlar om livskunskap som alla har nytta av.

I denna aspekt anser vi, att rektorn har goda tankar, men att de inte verksställs i praktiken, då han varken prioriterar ämnet eller fortbildning, även om han anser att det borde ingår i lärarutbildningen. Sandra menar angående detta, att lärarnas begränsade kunskap och beteende leder till att viktiga områden inom ämnet, som bland annat lustrelaterade frågor, homosexualitet och det manliga könet, kan prioriteras bort. Därför blir utomstående organisationer som till exempel UM eller RFSU väsentliga för att kunna komplettera de ”luckor”, som lärarna inte behärskar i sex- och samlevnadsundervisningen, anser både Sandra och rektorn. Det här kan upplevas problematiskt för skolverksamheten då eleverna efterfrågar fler besök på Ungdomsmottagningen, där ungdomarna känner att de får svar på bl.a. lustrelaterade frågor, som skolpersonalen inte kan bemöta. En av anledningarna till detta är, att personalen på UM är specialiserad och att det råder tystnadsplikt, något ungdomarna eftersträvar och uppskattar för att det bringar trygghet och anonymitet. Trots det framhäver eleverna, att de är relativt nöjda med den undervisning som ges på skolan, om det är en personlig och kunnig pedagog, som har ett bra tillvägagångssätt och bemötande och som ger trygghet. Sandra nämner, att detta är något som markant skiljer sig mellan lärarna i verksamheten. Därför anser hon, att det är nödvändigt att ha kontakt med UM och RFSU, som har kunskapen att hantera dessa frågor. Samtidigt understryker hon, att det är skolans uppgift och att UM:s besök endast ska komplettera skolundervisningen, något även Jonas på UM påpekar. Enligt Sandra är detta bekymrande, då skolan förlorar sitt ställningstagande, när det gäller kunskap och information. Detta medför, att skolan blir underordnad och konkurrerar med UM, eftersom lärarna inte har den utbildning som krävs för att undervisa i det känsliga och komplexa ämnet. Karin på UM tillägger, att, för att nå bra resultat i