Malmö högskola
Lärarutbildningen
(Barn, unga, samhälle)
Examensarbete
15 högskolepoäng
Argumentation i skolan – för att klara de
nationella proven i svenska i årskurs fem
Argumentation in school – to succeed whit the national test in
Swedish in the fifth grade
Johanna Palm
Lärarexamen 210hp
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Abstract
Palm, Johanna (2009)
Argumentation i skolan – för att klara de
nationella proven i svenska i årskurs fem
Uppsatsens syfte är att undersöka vad barn i en skola i ett mångkulturellt samhälle behöver för att de ska klara av att argumentera.
För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av observationer och kvalitativa intervjuer. Jag har även genomfört en pilotstudie där jag har haft tillgång till provtexten som låg till grund för den argumenterande övningen vid det nationella provet i svenska våren 2009 samt elevernas texter. Undersökningsgruppen har bestått av tre pedagoger och 7 elever som alla har deltagit vid de nationella proven i svenska våren 2009. De teoretiker som jag har ansett vara relevanta för detta arbete är Lev Vygotskij och Célestin Freinet. De har båda teorier om vikten av att lära sig nya kunskaper som är relevanta samt vikten av att ha ett socialt utbyte vid inlärningen. Vygotskij använder sig av olika utvecklingszoner för att beskriva utvecklingen hos barnet. Freinet använder begreppet ”Tâtonnement expérimental” vilket översatt till svenska blir ”det trevande
försöket” för att beskriva sin pedagogik.
Språket är en del av den personliga identiteten. För varje nytt språk ett barn möter finns det en ny del av dess identitet som utvecklas. För att barn ska kunna argumentera behöver argumentationen röra något som är viktigt för dem. Övningen behöver vara betydelsefull. De tre pedagoger jag har intervjuat och använt som empiriskt material har alla ett liknande arbetssätt när det gäller argumentationsövningar i klassrummet, de behandlar oftast olika regler som skolan har och varför det är bra med sådana. Man behöver ha argumentationsövningar som behandlar betydelsefulla ämnen för eleverna. Övningen får inte ha några tydliga svar för vad som är rätt och fel. I de nationella proven jag har tittat på har det även funnits ett problem med ämnesvalen, det har för många barn i mångkulturella områden inte funnits någon anknytning. Efter att ha samtalat med eleverna har jag kommit till slutsatsen att ett av problemen kan vara en rädsla för att göra fel.
Nyckelord: Argumentation, argumentationsanalys, identitetsutveckling, nationella prov, språkutveckling
Innehåll
Abstract Innehåll
1 Introduktion 8
2 Syfte och frågeställningar 9
3 Forskningsöversikt 10
Barn i skolan i mångkulturella områden 11
Flerspråkighet och identitet 12
Argumentation 12 Pilotstudie 13 Sammanfattning 15 4 Teoretisk förankring 16 Lev Vygotskij 16 Célestin Freinet 20 Sammanfattning 22 5 Metod 23 Intervjuer 23 Observationer 23 Undersökningsgrupp 24 Forskningsetiska överväganden 24 Genomförande 24
6 Analys & Resultat 25
Pedagogerna 25
Eleverna 27
Slutsatser 28
7 Diskussion 28
1 Introduktion
Under perioden våren 2007 till vintern 2009 har flera bränder härjat på stadsdelen Rosengård i Malmö. Bränderna har varit anlagda och polis samt brandkår som har haft utryckningar till området har blivit utsatta för bland annat stenkastning. I media har man kunnat följa en livlig diskussion om händelserna. Orsakerna till oroligheterna har
diskuterats i såväl lokal som rikstäckande media. Ett exempel på detta är om man på datorn använder internet och sökmotorn google, här får man ca 102 000 träffar om man söker på ”bränderna på rosengård”.
I DN 2008-12-18 (2010-03-21) kan man läsa att språkproblem och utanförskap ligger som de grundläggande orsakerna till oroligheterna på Rosengård i Malmö. Då många föräldrar inte talar svenska får barnen en maktposition i familjen då de har en annan tillgänglighet till samhället. På grund av den trångboddhet som råder är många unga ute på gårdarna under kvällarna, detta leder i sin tur till att ett fåtal unga blir ledare för stora grupper. Dessa ledare finner sätt att uttrycka sitt missnöje genom handlingar i stället för ord.
I DN 2007-04-17 (2010-03-21) kan man även att det är föräldrarna som inte tar tag i sina barn och sätter gränser. Föräldrarna borde tala med sina barn och förklara att det finns andra sätt att förmedla sina åsikter än att slå sönder och sätta fyr på andra saker. Då vi lever i ett demokratiskt samhälle finns det många andra sätt för att uttrycka sina åsikter och önskemål. Ett sätt att framföra dem är genom argumentation.
Jag har därför tänkt att mitt examensarbete ska handla om vikten av barns
språkutveckling i mångkulturella områden för att kunna argumentera för sin sak. Jag har undersökt hur en skola arbetar med argumentation och hur eleverna upplever
argumentationsövningar.
Elevers förmåga att argumentera prövas varje år i samband med de nationella proven i årskurs fem. Man kan finna mål i Lpo94 som lyder:
”Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.” (Skolverket 2006 s. 4) ”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer i tal och skrift.” (Skolverket 2006 s. 10)
Jag tycker att alla dessa mål tar upp vikten av att uttrycka sin egen åsikt och dessa mål kan uppnås vid argumentation. Därför är det viktigt att eleverna lär sig bra
argumentationstekniker som de även kan ha nytta av utanför skolan samt i sitt framtida liv.
Elevers språkutveckling är ett stort område med en stor mängd tidigare forskning. Jag har haft svårt för att gå igenom all tidigare forskning som berör barn från
mångkulturella områdens förmåga att kommunicera. Av denna anledning har jag valt att koncentrera mig på den del som rör barnens förmåga att uttrycka sina åsikter.
2 Syfte och frågeställningar
Jag vill undersöka hur pedagoger ger elever nya kunskaper som att förmedla sina åsikter via argumentation i skolan. Jag vill försöka se om jag kan finna svar på detta med hjälp av olika forskare och teoretiker. Argumentation är dessutom en obligatorisk del av det nationella provet i svenska varje år.
Jag vill här klargöra vad som menas med elever i ett mångkulturellt samhälle i denna uppsats. Mathiasson (2004) beskriver att mångkultur är mer än bara etnicitet, det handlar även om social status, kulturell bakgrund, flerspråkighet, kön och
familjeförhållande. Jag menar därför att barn i ett mångkulturellt samhälle möter olika kulturer i sin vardag samt har en personlig tillgång till flera språk.
• Vilka förkunskaper anser pedagoger att barn behöver för att klara av en argumentionsövning?
• Hur arbetar pedagogerna i skolan där jag har gjort mina undersökningar för att utveckla elevernas argumentationsteknik?
• Hur uppfattar eleverna jag har mött argumentationsövningar?
3 Forskningsöversikt
Jag har hittat massor av forskning inom området språkutveckling. Av detta har följande delar valts ut som relevanta för denna uppsats. Jag har valt att beskriva vad som är viktigt för barn vid deras språkutveckling.
I Otterups (2005) undersökning har det framkommit att flerspråkiga elever ser
möjligheten till flera kulturtillhörigheter som betydelsefull vid skapandet av individens identitet. Man kan se hur identiteterna är en sammansättning av de kulturer som man möter. Det faktum att elever med olika kulturella bakgrunder möts leder till att man hela tiden tar till sig kunskap från nya kulturer och förändrar sin egen identitet
konternuerligt. Eleverna kan tack vare detta hela tiden finna en form av tillhörighet både via språk och kulturer. Flerspråkighet är därför en viktig och bestående del i elevernas identitetsutveckling.
Eftersom individen ständigt är delaktig i språkliga sammanhang så förhandlar man hela tiden om sociala roller. Därför blir varje språklig handling en ny identitetsprövning. Med hjälp av språket kan individen förmedla och uppnå sitt specifika syfte. Språket är delaktigt i upprätthållandet och omprövningen av maktrelationer, sociala sammanhang och ideologier, (Hyltestam och Lidberg (2004))
Ladberg (2003) beskriver att en persons språkinlärning är beroende på hur man väljer att ta kontakt med sin omgivning. En del individer är mer utåtriktade än andra och har därför lättare att snabbt komma in i ett aktivt språkande. Inåtvända personer lär sig lika mycket och snabbt men spenderar mer tid med att lyssna till andra innan de väl tar
tillfället i akt och visar vad de kan. Det är viktigt att ge uppmuntran samt stöd för personens sätt att lära och ge gensvar i kommunikation på det nya språket.
Kommunikation är något man skapar gemensamt vid ett möte, man använder språket för att föra vidare ett budskap. Vid en kommunikation pågår en social process som leder till en upplevelsegemenskap. Man har den person man kommunicerar med i sina tankar samt en förväntan att denne ska uppfatta ens budskap. Man tar på så sätt vara på den andres perspektiv och drar in denne i en upplevelsegemenskap (Evenshaug & Hallen, 2005).
Barn i skolan i mångkulturella områden
Trots människans möjlighet att lära sig många språk så sker inte språkutvecklingen automatiskt, ett språk behöver vara känslomässigt betydelsefullt. Barn lär sig nya språk i umgänget med kamrater, glädjen i leken gör språket roligt. Personer som barnen inte tycker om eller har en likgiltig relation till gör att deras språk blir och får samma betydelse som personerna. När barnen sedan blir större blir inlärningen beroende av studiemotivationen. Skolan behöver därför tänka på hur man motiverar flerspråkiga elever (Ladberg, 2003).
Man har i flera undersökningar kunnat se att elever i skolor på mångkulturella områden har svårt för att uppnå skolans kunskapsmål i samma utsträckning som elever i en skola på områden med en kultur. Flera forskare pekar ut de maktrelationer som finns i
samhället som grund till detta. Andra pedagogiska forskare vill mena att begreppet en
skola för alla inte stämmer. De menar att elever på mångkulturella områden upplever skolan som en plats menad för andra, även i lärarens förhållningssätt känner de att de inte duger. Man har funnit att läraren ofta skyller bristen på skolframgång hos eleverna på deras bakgrund och då ofta på familjeförhållanden. Läraren har svårt för att se hur den egna undervisningen kan vara grunden till problemen (Otterup, 2005).
Mathiasson (2004) beskriver andra problem som kan uppstå ofta handlar om hur olika synsätt från olika kulturer krockar. Man kan se hur mål i Lpo94 motsäger varandra då skolan och pedagogerna ska införliva västerländska normer vilket kan hamna i
Det är därför viktigt att reda ut vad integrering i skolan innebär. Integrering i skolan blir att barn från olika kulturer möts och tvingas utveckla en social färdighet. Detta kräver en större insats från läraren för att skapa ett öppet och positivt gruppklimat i klasserna (Evenshaug & Hallen, 2005).
Flerspråkighet och identitet
Olsson (2000) beskriver migranternas situation som nyanlända till sina värdländer på följande vis. Migranter möter ofta en rad med procedurer vid ankomst till sitt nya land där de marginaliseras och hamnar i en form av utanförskap. Trots denna dystra bild finns där en positiv sida som inte får glömmas nämligen att migranterna hamnar i en situation där de utvecklar nya sociala nätverk tillsammans med andra i samma situation. De barn som växer upp i mångkulturella miljöer lär sig tidigt att identifiera sig med flerspråkighet. Även vardagssituationerna man möter är med och formar individens identitet. Man är högst medveten om att språket synliggör våra identiteter, men trots detta är det viktigt att inte identifiera människor efter språklig tillhörighet. Det är viktigare att se till individen och vad den vill förmedla istället för att bara se bakgrunden.
Argumentation
För att påverka människors attityder kan man använda sig av information och olika sakdebatter. Andra sätt för att påverka är exempelvis hjärntvätt och militärparader. Språkliga uttryck som är känslomässigt laddade har inte lika stor inverkan som ett uttryck som är faktabaserat. För att det inte ska uppstå någon förvirring ar det viktigt att reda ut några begrepp. Ett påstående är vad som sägs i en sats med fakta, påståendet beskriver med andra ord ett eller flera fakta. Ett argument är en diskussion med en eller flera fakta som följs med uttrycket ”därför” samt ytterliggare ett påstående. Man försöker övertyga någon annan om att det man säger är sant eller falskt. Det som kännetecknar ett argument är att man påstår sig veta något. Om man t.ex. säger ”eftersom det är måndag i dag så är det tisdag i morgon” tillämpar man
slutledningsregeln. Vi den förklaring använder man två satser som är sanna, förklaringen bygger på samma slutledningsregel. Skillnaden mellan förklaring och argument är att vid ett argument bevisar att därför är det så medan man redan vet
sanningen vid en förklaring och gör ett påstående med sambandet varför det är så. Vid en slutledning bryr man sig inte om ifall påståenden är sanna eller falska, man väljer ett par satser och ser vad som följer dem. Vid ett argument framgår endast en viss sorts slutledning, man drar bara slutledning från utgångspunkterna och påstår om de är sanna eller falska. Utgångspunkterna i en slutledning kallas för premisser. En slutsats är det man kommer fram till vid en slutledning. I alldagligt tal brukar man anse att ett
argument är påstående om fakta eller en värdering. För att ett argument ska vara giltigt krävs att man försöker övertyga någon, (Fredriksson, 1982).
Lusten att utveckla argumentationen har funnits länge och har sin grund i retoriken, läran om vältalighet. Retorik handlar om hur en kommunikation blir effektiv, den uppvisar helhetssyn på försök att övertala någon. Retorik kan delas upp i tre
grundbegrepp, logos, ethos och pathos. Logos är när man försöker övertyga mottagarens förnuftiga förmåga att dra slutsatser. Ethos är den personlighet som sändaren åtar sig för att vinna sina mottagares intresse. Pathos är de känslor som sändaren försöker väcka hos mottagaren. Vid argumentationsanalys behandlar man främst logos. I skolan använder man en argumentationsanalys som har sin grund i filosofin, logos kan sammankopplas med formell logik. För att analysera en argumentation har man tre syften, det första är ett deskriptivt syfte där man måste hitta skäl för och emot bestämda åsikter. Bedömning av hur argumentationen lever upp till normer är det andra syftet, en norm är att hålla sig till ämnet samt vara så pass klar i sitt uttalande att det inte kan missuppfattas av
mottagaren. Det tredje syftet är att avgöra argumentens bevisningskraft för eller emot en ståndpunkt. För att analysera en argumentation i en text måste man finna en tes som avsändaren har för syfte att argumentera för eller emot. Tesen kan vara normativ för att hävda en värdering, preskriptiv som en uppmaning till en handling eller faktuell då den inte är värderande. För att bedöma ett arguments hållbarhet är att se om påståendet är sant, rimligt eller troligt. Trots detta kan argument vara hållbara utan att stärka beviskraften i argumentationen, de måste vara relevanta. Bergström & Boréus (2000)
Sammanfattning
Genom utvecklingen av psykologins syn på individens utveckling har man gått från en linjär syn till en där socialisation spelar en större roll. Samspelet mellan både lärare och elev samt mellan elev och elev har fått större utrymme i klassrummen då eleverna
utvecklas i samspelet med andra. För att utveckla nya språkkunskaper behöver det ha en sammanknytning med en omtyckt person för att man ska känna att det är relevant och kunna lära sig det. Språket betyder allt mer men även gruppklimatet för individens utveckling. Man ser hur individens identitet ständigt är i utveckling samt hur språkliga sammanhang gör att man hela tiden förhandlar om olika grupptillhörigheter eller roller i den sociala gruppen. Man använder sig av argumentation när man vill påverka någon annans åsikt. Ett argument är en diskussion med en eller flera satser innehållande fakta som följs av uttrycket därför och sedan fler fakta satser. För att utföra en
argumentationsanalys behöver man gå finna tre punkter, man behöver först finna ett skäl för eller emot en åsikt. Vidare behöver man hitta normer (ämne samt klarhet i sina uttryck) och slutligen behöver argumentet ha bevisningskraft där man har en klar ståndpunkt.
4 Teoretisk förankring
Här presenteras ett par olika teoretiker och deras tankar i korthet. Jag har tittat på Vygotskijs tankar kring utvecklingspsykologi, då han är den teoretiker som
pedagogerna på den skola mina intervjuer är gjorda arbetar mest efter. Även Célestin Freinet som är en samtida teoretiker har blivit utvald för detta arbete.
Lev Vygotskij
Jag har valt använda mig av Lev Vygotskijs teorier då de formades i en social situation som präglades av revolution, inbördeskrig, utländsk intervention samt ekonomisk kris. Mycket av detta pågår även idag runt om i världen.
Redan i sina tidiga verk beskrev Vygotskij hur han ansåg att sociala och historiska kvaliteter var en högre psykologisk process än det naturliga eller naturgivna (elementära processer). Han var på så sätt banbrytande då dessa högre sociala processer tidigare hade setts som artificiella. Vygotskij räknade kulturella samt kognitiva redskap (som skrivande, språk, berättande och teckning), men även traditionella kognitiva processer (
som logiskt minne, selektiv uppmärksamhet och begreppsbildning) till de högre
psykologiska processerna. Detta innebär att selektiv uppmärksamhet och logiskt minne skiljer sig kvalitativt från naturliga former av uppmärksamhet och minne som blir lägre psykologiska processer. De högre psykologiska processerna blir inte en vidarutveckling av de elementära utan blir en ny form av psykologisk process. De är ett resultat av social aktivitet samt sociala till sin karaktär. Social aktivitet medierar högre psykologiska processer, elever fungerar efterhand självständig på det vis som de fungerat i grupp. De högre psykologiska processerna förmedlas även via tecken och symboler, Vygotskij betraktar dessa som de mest väsentliga av alla kulturbärare och kulturprodukterna. Social interaktion är en utväxling och överföring av ett kulturellt förråd, allt som överförs blir en del av individens psykologiska tankeredskap då de genomsyrar samspelet mellan individen och dess sociala sammanhang. Detta kallas internalisering, när yttre processer som upplevs i grupp blir en inre psykologisk process. Kulturen blir på så sätt inte bara en verklighet utanför individen utan även en del av den (Bråten, 1998)
Vygotskij vill i sin teori påvisa att människans sociala samspel spelar lika stor roll som biologiska förutsättningar under uppväxten. Han menar att barn uppfostrar sig själva genom att korrigera sitt beteende efter sina erfarenheter. Därför är det viktigt att som pedagog ha det i bakhuvudet vid undervisningssituationer i skolan, man måste inse att elevens personliga erfarenheter är det som förmedlar kunskap. I det traditionella
svenska skolsystemet har eleven alltid haft en passiv roll, läraren har förmedlat kunskap till eleverna och på så sätt haft en näst intill allsmäktig roll i klassrummet. Skolan måste därför fortsätta med sin förändring mot ett klassrum där läraren har en mer
tillbakadragen roll (Lindqvist, 1999).
Vygotskij påstår att olika kulturella strategier bidrar till att lära barnen hur och vad de ska tänka. Slutsatsen blir då att mänsklig utveckling inte ser lika ut över hela världen utan är helt sociokulturellt betingad (Evenshaug & Hallen, 2005).
Vygotskij ser att den större delen av barnets kognitiva utveckling sker i en undervisande miljö. Enligt honom var denna miljö själva sinnebilden av den sociokulturella aktivitet som bar ansvaret för utvecklingen av högre psykologiska processer. Barn behöver ett
vetenskapliga begrepp. Det är här man ser den intressanta skillnaden mellan barnets egna prestationer och det som barnet kan klara i samarbete med en vuxen, denna situation säger något om barnets utvecklingspotential. Vygotskijs uttryck ”den
närmaste utvecklingszonen” beskriver detta potential. Genom detta samspel mellan spontanitet och vetenskaplighet bildar den viktigaste grunden för individens
medvetenhet om och kontroll över sin egen kunskap. Den närmaste utvecklingszonen kan även ha en vidare betydelse genom att den understryker vikten av en tillrättalagd dialog och intersubjektivitet så att individen kan utveckla psykologiska processer till en högre kulturell nivå. På detta sätt erkänner man att barnet själv är aktivt agerande i den pedagogiska processen. Denna situation visar att varje part bidrar till ett samarbete utifrån sina egna förutsättningar och på egna premisser. För att läraren ska kunna främja barnets vidare utveckling av kognitiva processer krävs tre saker av dem. För det första krävs att läraren är väl bekant med barnets individuella psykologi. För det andra att känner till den sociala dynamik som utmärker de miljöer barnet möter. För det tredje bör läraren klara av de pedagogiska verkningsmedel som kan föra barnets psykologiska processer in i nya och mer avancerade former. Vygotskij beskriver en samarbetsform för undervisning som förutsätter ett pedagogiskt möte mellan vuxen och elev där båda tillför kreativitet och aktivitet till den sociala situationen. Genom den närmsta
utvecklingszonen får vi ett nytt perspektiv på barnets utveckling som skolans
standardiserade prov inte kan ge. De standardiserade prov en som används inom skolans traditionella arbete visar bara vad barnet kan nu och inte vilken potential det har.
Kärnan i Vygotskijs tankar om pedagogik och dess betydelse hittar man i hans syn på sambandet mellan psykologiskutveckling och systematiskt tillrättalagd inlärning. Han menar att pedagogiska processer styr och skapar den psykologiska utvecklingen. Vygotskijs teori om barnets utveckling vid undervisning innebär att imitation och hjälp av andra inte ska ses som en svaghet utan som ett tecken på att utvecklingsprocessen är igång. Imitation ses inte som en mekanisk efterapning utan som en konstruktiv och selektiv process. Barnet väljer själv ut vad som ska imiteras, detta sker alltid i relation till den potentiella utvecklingsnivån. En imitation av en färdighet som ligger för långt över barnets nivå är inget som den kan dra nytta av. Om barnet ska kunna dra nytta av en imitation behöver den ligga nära individens egna färdigheter och läroprocesser som är under utveckling. För att kunna förmedla och utveckla nya kunskaper hos barnet krävs att läraren kan tydliggöra nyttan samt värdet av det nya stoffet. Läraren ska inte bara väcka barnens intresse utan även genom undervisning skapa ny mening genom att
överföra och etablera nya kognitiva färdigheter. Utifrån den närmaste utvecklingszonen kan man definiera en viktig metodisk princip, vikten av att sörja för en medierad
inlärning. I praktiken innebär detta en lärandesituation präglad av dialog mellan barn och vuxna. För att optimera undervisningen bör dem innefatta samarbete och samspel mellan barnen. Då Vygotskij ansåg att den mest stimulerande inlärningen sker i relation till någon mer kompetent kan detta lika väl vara ett annat barn (Bråten, 1998).
För att skapa en situation i ett klassrum som öppnar upp för gemensamma aktiviteter bör man placera alla i en cirkel. Den cirkulära formen bidrar till att alla kan se alla och man vet på så sätt vem man har tillgång till och vad de kan bidra med. I ett traditionellt klassrum ser eleverna varandras nackar och det är svårt att se vad en nacke kan bidra med. I en cirkel finns en uttalad regel att utveckling och lärande har sitt ursprung i relationer och av den anledningen ska vi hjälpa varandra. Man berättar vad man vet och det man saknar i kunskap ber om hjälp med (Strandberg, 2006).
För att barnet ska utvecklas behöver de möta en ny situation i sällskap med någon mer erfaren. Detta kallas för den proximala utvecklingszonen, man löser en ny uppgift med hjälp av andra. På så sätt menar Vygotskij att utvecklingen är beroende av undervisning och samspel (Evenshaug & Hallen, 2005).
Idag är enspråkighet ett sällsynt fenomen, behovet av flerspråkighet för att klara sociala, handelsmässiga och kulturella händelser har gjort det attraktivt och nödvändigt med stora språkkunskaper. Enligt Vygotskij är därför flerspråkighet livsnödvändigt. Han såg detta som ett mänskligt och överkomligt fenomen samt att det finns en ömsesidig påverkan mellan förstaspråksinlärning och andraspråksinlärning. Vygotskijs syn på förstaspårkets och andraspråkets utveckling bygger på att de har gemensamma drag samt att människans språkutveckling (oavsett antal språk) har ett gemensamt
fundament. Flerspråkighet ger människor fler sociala medel i form av språk för deras tankeprocesser. Vygotskij har hävdat att personens kunskaper på modersmålet spelar en viktig roll vid inlärning av ett nytt språk. Man använder de språkliga kunskaper man redan besitter för att lära sig ett nytt språk, man kan även omvända detta för att se hur ett nytt språk med högre kunskaper kan omvändas med hjälp av andra med samma modersmål (Bråten, 1998).
Kommunikation är lärande och i dagens samhälle kan barn samt vuxna finna ny kunskap via informations- och kommunikationsteknologi (IKT). IKT gör att man får tillgång till hela världens kunskap genom några knapptryckningar. Genom tillgången till IKT kan lärare koncentrera sig på kvalitet, problemlösning och vägledning i sin
undervisning, klassrummet får ytterliggare en artefakt som kan sprida information (Strandberg, 2006).
Célestin Freinet
Freinet utvecklade en ”arbetspedagogik” där målet var att ge barnen en lust att lära. Pedagogernas uppgift i klassen blir att få barnet att lyckas med arbetsuppgiften. Pedagogerna får en ny roll där denne ska fungera som rådgivare och handledare till eleverna. Freinet förespråkar fria uttrycksformer, kommunikation, trevande forskning samt demokrati som basen för sin pedagogik. Han har poängterat vikten av sändare och mottagare, detta är något som verkligen ligger i tiden idag när elever blir bombarderade med intryck från olika medier. Célestin Freinet levde under en stormig tid i Europas historia med två världskrig samt rekonstruktionen som efterföljde. Dessa upplevelser satte spår för hur han såg på pedagogen och skolans roll. Under denna tid av pedagogisk förnyelse spelar Freinet en aktiv roll med sin övertygelse om att skolan skall vara modern. Skolan ska arbeta i nuet samt hjälpa eleverna till de färdigheter och kunskaper som ligger i tiden, man måste ta tillvara på elevernas erfarenheter utanför skolan och använda dem som resurser i skolarbetet. De barn som växer upp idag lever i en tid som präglas av ovisshet inför framtiden, vi är därför medvetna om att fortbildning kommer vara en naturlig del av vår framtid. Freinet säger att för att morgondagens människor inte ska bli handikappade av rörligheten på arbetsmarknaden krävs att man redan i förskolan ger eleverna en chans att utveckla så många färdigheter och intressen som möjligt. Freinet ansåg att varje människa har en livsenergi som driver denne framåt. Livsenergi gör att personen utvecklas och rör sig framåt. Därför används begreppet
”Tâtonnement expérimental” för att beskriva inlärnings- och utvecklingsprocessen hos eleven. ”Tâtonnement expérimental” brukar inom Freinetrörelsen översättas som ”det
trevande försöket”. Han menade att elever så lätt och framgångsrik kastar sig in i forskning, en trevande och förutsättningslös forskning där de tar till sig nya kunskaper. Eleverna behöver mötas av en skola där de respekteras och får sin självkänsla förstärkt. Genom att ta ut eleverna i verkligheten (miljön) så att de får utforska den, de får sedan
intervjua människor och skriva i egna dagböcker om sina upptäckter. Freinet ser detta som en metod att få eleverna att känna lust för lärandet genom att själva se, upptäcka och undersöka. I klassrummet får de sedan rita, beskriva och berätta fritt om sina upptäckter (Isaksson, 1996).
Freinet sågs som en revolutionär i sin hemby där han drev sin skola. Hans elevers texter användes som något negativt på motståndarnas affischer. Hela Frankrike engagerade sig i debatten om skolläraren och hans nya arbetsmetoder. Av hans anhängare beskrevs han som en lärare som inte påtvingade eleverna en blind lydnad utan vädjade till deras vänskap och initiativ. Trots hårt motstånd från byn där han verkade vek han sig inte, hans framgång bekräftade övertygelsen om att frihet är en outtömlig källa till
uppfinningar. Freinets skola drev ett tryckeri där eleverna fick se sina verkligheter uttryckta på riktigt. Detta blev en motivation för eleverna, de tryckta sidorna blev sedan en Livre de Vie (verklighetsbok) som spreds både i byn och på andra skolor. Freinet började brevväxla med andra lärare som även de skaffade sig tryckerier så att de kunde byta skoltidningar mellan skolorna. Freinet skapade en alternativ skolrörelse genom att konkret göra verkligheten till en lärobok samt använde tryckeriet som basverktyg för en livsviktig kommunikation. Freinet lämnade så småningom sin ursprungliga lärartjänst för att tillsammans med sin fru öppna en internatskola ute på landet vid Vence. Här utvecklade han sina teorier om en arbetarskola i samklang med miljön runt omkring. Han satte stor vikt vid elevernas goda hälsa samt en bra miljö både inne och ute. I sin egen skola avskaffade Freinet betyg, motteveringen var att betygsättning var farligt då de kan medföra tävlan, fusk samt avundsjuka. Han såg arbetet som insikterna om att alla individer har sitt eget värde och att man kan betygsätta sig själv med frågan: Är jag bättre idag än jag var igår?, som viktigare (Isaksson, 1996).
Freinet ansåg att barn och unga skulle ha möjlighet att uttrycka vad de innerst inne känner och vill. Freinet tyckte att frigörelsen var det viktigaste både från arbetslivet samt skolan. Arbetet i hans pedagogik bygger på att eleven ska få uttrycka sin egen personlighet. Han menade att ett fritt sökande samt den accepterande miljön skulle leda till ett mer jämställt samhälle (Egidius, 2003).
”verkligheten som lärobok” man börjar med att utforska för att sedan återberätta vad man upptäckt i klassrummet. ”Korrespondens” är den tredje arbetsmetoden, skapandet av kommunikation samt tillägnandet av ett globalt medvetande har gjort honom till en pedagog som verkligen satte fokus på sändare och mottagare på ett interaktivt sätt med hjälp av skoltidningen. En avslutande arbetsmetoden är vikten av en ”kooperativ miljö” där samarbete inte leder till en förlorad identitet för eleverna. Alla utvecklas i sin takt och är medvetna om detta då de skapar en individuell arbetsplan, pedagogen hjälper till med denna samt ger barnet tillgång till färdighetsträning (Isaksson, 1996).
Sammanfattning
Vygotskij pratar om sociala och historiska kvaliteter som en del av en högre
psykologisk process. För att utveckla den krävs en social aktivitet där nya processer medieras. Dessa högre psykologiska processer medför en del kognitiva redskap, man får inte se dessa psykologiska processer som en vidarutveckling av de existerande utan som en ny kunskap. Vygotskij talar även om begreppet internalisering som beskriver hur yttre gruppaktiviteter blir en del av individens inre. På så sätt menar han att barn
uppfostrar sig själva då de anpassar sig efter de erfarenheter som de har fått i grupp. För att beskriva hela Vygotskijs syn på utveckling använder han begreppet den proximala utvecklingszonen, men lär sig något nytt genom att ta hjälp av andra. Pedagogens roll blir därför som samarbetspartner till eleverna man bidrar gemensamt till att utveckla gruppens kunskaper. Vygotskij menar även att flerspråkighet är ett måste för att klara av sitt liv idag, han ser det även som en styrka och påpekar hur alla språk vilar på samma grund vilket gör det lättare att ta till sig nya språkkunskaper.
Freinet utarbetade en arbetspedgogik som byggde på begreppet ”tâtonnement
expérimental” eller det trevande försöket. Han ville att skolan skulle vara modern och tillåta fria uttrycksformer. Fokus ligger på kommunikation och elevernas roll som sändare och mottagare. Pedagogen ska fungera som rådgivare och handledare för
eleverna under deras forskning som sedan redovisas i klassen. Av denna anledning är ett öppet gruppklimat av största vikt, alla har något som de kan tillföra till gruppen. Freinet använde sig inte av några läroböcker utan startade ett tryckeri på skolan så att eleverna själva fick trycka sina texter och skapa en verklighetsbok, denna fyllde funktionen av lärobok. Han avskaffade betyg och nöjde sig med om eleverna kunde svara på frågan
”Är jag bättre idag än vad jag var igår?”. Om individens utveckling beskriver han individens livsenergi som det som driver människan framåt. Han beskriver även vikten av att ha flera intressen och färdigheter för att klara av framtiden.
5 Metod
För att samla in min empiri har jag valt följande metoder, att utföra intervjuer med tre pedagoger samt sju elever på en skola med elever som alla har växt upp i ett
mångkulturellt område. Två av dessa tre pedagoger genomförde nationella proven i svenska med eleverna som gick i årskurs fem under vårterminen 2008. Jag har även observerat dem när de genomförde proven. Intervjuerna kompletteras med
observationer av elevernas agerande i klassrummet vid argumenteringsövningar för 2009 års nationella prov i svenska.
Intervjuer
Jag har intervjuat både elever och pedagoger. Riskerna som fanns med mitt metodval är att mina tankar och tolkningar av intervjupersonernas svar är det enda som visas i redovisningen. Därför är kvalitativa intervjuer med öppnare frågor genomförda, för att de gav mig mer djupgående svar. Frågorna var på så sätt varierande från intervju till intervju, beroende på de svar jag fick på mina frågor. Därför var det viktigt att spela in hur intervjun gick till väga så att man kunde gå igenom den noggrant i efterhand (Johansson & Svedner, 2006 s. 43).
I de kvalitativa intervjuerna kunde jag få ett mer givande svar än ett ja, nej eller kanske, jag kunde ställa följdfrågor för att gå mer in på djupet. Detta gjorde även att jag kunde få en inblick i situationerna och övningarna eleverna mötte.
Observationer
situationer som uppstått i klassrummet vid argumentationsövningar i samband med det nationella provet i svenska i årskurs fem. I mina intervjuer har jag frågat eleverna och pedagogerna om vad jag har observerat. På så sätt har jag gått in mer på djupet i mina observationer. Observationerna skedde vid de två tillfällen där argumentation ägde rum i samband med de nationella proven i svenska under våren 2009. De intervjuer och observationer som jag har gjort med både pedagoger och elever efteråt kommer att redovisas under rubriken Analys och resultat.
Undersökningsgrupp
Min undersökningsgrupp bestod av tre pedagoger samt sju elever i årskurs fem. Pedagogerna som jag hade valt var de som har arbetat med argumentation vid de
nationella proven i årskurs fem samt varit klasslärare för en varsin årskurs fem vid olika tillfällen. Eleverna är de som hade en vilja att ställa upp frivilligt och inte kände obehag av att bli observerade och intervjuade. Alla tillhör en skola där alla barn bor i
mångkulturella områden samt där de flesta bor i flerfamiljshus.
Pilotstudie
Pilotstudien är en undersökning av elevernas provtexter samt den text som låg till grund för nationella provet våren 2009. Mina observationer är även de en del av pilotstudien. Man använder sig av en pilotstudie för att prova en teknik samla empiri eller pröva en viss uppläggning. En pilotstudie genomförs på en mindre del eller hela
undersökningsgruppen och motsvarar den egentliga undersökningen (Patel & Davidsson (2003)).
Forskningsetiska överväganden
Då min studie är kvalitativ så måste man se till hela forskningsprocessen för att få kvalitet. Validitetsprincipen i en kvalitativ studie speglar mycket av min, forskarens, förmåga att insamla material som speglar mer än bara ett synsätt på problemet som jag ställer fram. Reliabiliteten kommer att stärkas genom att jag både observerar och genomför intervjuer. Då jag under intervjuerna kommer att genomföra en
ljudupptagning blir verkligheten sparad och man kan återgå till den gång på gång så länge man behöver (Patel och Davidson, 2003).
Etiska principer kommer att uppfyllas genom att alla berörda parter såväl pedagoger, rektorer och elever har informerats om syftet med min studie. Alla som deltar kommer att vara anonyma och deltagandet är frivilligt. Den information jag finner kommer endast att användas i forskningsändamål.
Genomförande
Jag har gjort mina intervjuer under en heldag på skolan som jag har valt som undersökningsområde. Jag har intervjuat sju elever i ca 30 minuter var och tre
pedagoger i ca en timme var. Jag fick även utföra mina observationer under den del av det nationella provet som har handlat om argumentation. Efter mina intervjuer och observationer har jag gått igenom både anonyma elevtexter och den text i det nationella provet som ligger till grund för den argumenterande övningen (som presenteras som en pilotstudie).
6 Analys och Resultat
Jag inleder detta kapitel med att berätta vad som har framkommit vid mina intervjuer med pedagogerna. För att fortsätta denna del med elevintervjuer och en pilotstudie. Pedagogerna kommer att benämnas som P följt av en siffra för att hålla isär dem. Jag kommer kontinuerligt att återgå till det material som jag har redovisat både under
Tidigare forskning och Teoretisk förankring.
Pedagogerna
Uppgiften som var grunden till argumentationen i det nationella provet i svenska under vårterminen 2008 var att eleverna skulle argumentera för och emot olika miljöfrågor. Av eleverna krävdes att de skulle kunna behärska en dator för att kunna söka fakta på internet samt att de hade rätt så djupa grundkunskaper om både djur och natur. P1 som var en av de ansvariga pedagogerna för provet under den terminen beskriver
svårigheterna som eleverna stötte på då miljöfrågor var något som de inte hade någon kulturell anknytning till. P1 berättar vidare om hur eleverna hade det lättare med de andra övningarna även om de i sig inte hade någon anknytning till elevernas vardag
över huvudtaget. P1 känner att det försvårar provet för eleverna om de har svårt för att förstå vad det är som exempelvis sker i en text, det kan vara något som för dem är helt nytt. Med nya ord som beskriver en händelse eller sak som de aldrig har stött på tidigare.
Under årets prov skulle eleverna skriva en argumenterande text där de skulle beskriva en hobby som de tyckte att andra skulle börja med eller varför en personlig sak betydde så mycket för dem. När jag pratar med P2 som var ansvarig vid detta provtillfälle om hur eleverna möjligtvis kan klara sig detta år. Blir svaret ännu en gång att P2 tror att det kan vara svårt. Hennes förklaring till detta är att många av eleverna inte har någon hobby samt att många av dem har svårt att svara på frågan varför.
Barn lär sig nya språk i umgänget med kamrater, glädjen gör språket roligt. Personer som barnen inte tycker om eller har en likgiltig relation till gör att deras språk blir och får samma betydelse som personerna. Skolan behöver därför tänka på hur man
motiverar flerspråkiga elever (Ladberg, 2003).
Kan det vara här problemet ligger? Kan det vara så att engagemanget hos pedagogerna sviker eleverna? Då barnet i skolan stöter på fler kulturer än i hemmet borde det inte vara helt omöjligt att finna ett ämne som alla barn i detta avlånga land bör kunna knyta an till.
”- Jag känner att eleverna får det svårare när de ska göra något skriftligt. Jag menar att de kan få mer hjälp när man gör en övning muntligt.” P2 ser ledsen ut när denne berättar om hur man vill elevernas bästa. P2 tycker att det känns som ett misslyckande om eleverna inte klarar olika delar av de nationella proven. Trots detta är P2 positiv till elevernas resultat, P2 känner att många har lyckats bra med de andra delproven och påminner mig, som om för att försäkra sig själv, att det inte är hela världen om de inte klarar av den del som rör argumentation. När jag frågar pedagoger varför de tror att eleverna har så svårt för att argumentera blir svaret hela tiden det samma. De tror att eleverna sällan eller aldrig hamnar i en situation i hemmet där de får lov att
argumentera. De menar att i hemmet bestämmer antingen föräldrarna eller barnen och det den bestämmande parten säger är det som gäller. Man ifrågasätter aldrig den bestämmande parten och får på så sätt aldrig ställa frågan varför.
Man har funnit att läraren ofta skyller bristen på skolframgång hos eleverna på deras bakgrund och då ofta på familjeförhållanden. Läraren har svårt för att se hur den egna undervisningen kan vara grunden till problemen (Otterup, 2005).
”- Det har varit det svåraste momentet trots att man har arbetat med argumenterande texter. Mycket handlar om att det inte handlar om våra barns verkligheter.” P3 har varit en av de ansvariga pedagogerna för de nationella proven år 2007 och 2008. P3 anser att de texter eller uppgifter som har varit till grund för den argumenterade övningen i de nationella proven har antingen varit för snäva samt legat för långt från elevernas verklighet de har haft svårt att anknyta till övningen för att komma vidare.
Olsson (2000) beskriver att de barn som växer upp idag tidigt lär sig att identifiera sig med flerspråkighet. Även om vardagssituationer man möter är med och formar
individens identitet. Man är alltid medveten om att språket speglar våra identiteter. Trots detta är det viktigt att inte identifiera människor efter språklig tillhörighet. Man bör se till individen och vad den vill förmedlar istället för att bara se bakgrunden. På frågan som rör deras arbete med argumentation svarar P1 och P2 att det har varit fult att arbeta med sådana övningar. De menar att det precis som med grammatikinlärningen har varit fult att drilla eleverna. I dag har man insett att det är viktigt att ta upp alla aspekter av ett språk och inte bara hur man skriver och läser. P3 som har varit lärare i åtta år säger att det tog P3 två läsår innan denna kom till rätta med sin undervisning. P3 säger att det var som om man behövde dessa för att komma underfund med hur man skulle lägga upp arbetet med eleverna. Idag känner P3 att det är bättre att börja tidigt med övningar som kan vara argumenterande utan att kalla dem för det för att ge eleverna en långsam ingång som man sedan kan bygga vidare på tills de har en god förmåga att argumentera för att sedan göra flera mer avancerande övningar som kan vidarutveckla deras kunskaper.
Många av de eleverna som jag intervjuade ansåg att det var svårt att argumentera när man skulle behöva skriva eller läsa om det innan. De tyckte att det hade varit lättare att bara berätta. ”- Ord och bokstäver ska in i hjärnan när man ska skriva och det är
jobbig.” Eleven besvarar en fråga om varför det är lättare argumentera muntligt. Jag frågade eleverna om hur det kändes att skriva en text om något som inte hade med skolan att göra. En elev svarade så här: ”- Vi känner inte så mycket så, utanför du vet.” På ett sätt gjorde svaret mig lite förbryllad det blev så tydligt i elevens stämma och kroppsspråk om hur man kände sig utanför. Eleven pratade vidare om hur man antingen var hemma eller i skolan och hur en hobby var något nytt och främmande för denne.
Pilotstudie
Jag har valt att genomföra en pilotstudie på den del av det nationella provet i svenska som handlar om argumentation våren 2009. Delen bestod i en text ur texthäftet som handlade om en hobby samt att eleverna själva skulle skriva en text där de skulle beskriva sin egen hobby eller något som var av stor vikt för dem. Här presenteras även mina observationer från provtillfället i denna del.
Under 2009 års prov skulle eleverna skriva en argumenterande text där de skulle
beskriva en hobby som de tyckte att andra skulle börja med eller varför en personlig sak betydde så mycket för dem. Eleverna fick börja med att läsa en text om en flicka som bor i en liten by i Portugal. Där flickans by ligger nu fanns även ett samhälle under romartiden för 2000 år sedan. Texten handlar om hur bönder hittar gamla saker när de plöjer sina åkrar. Texten har en del ord som var svåra för eleverna i min
undersökningsgrupp att förstå, t.ex. arkeologer, lerskärvor, romartiden, åkrar, ostron,
ostronskal och badhus. Eleverna som alla bor i flerfamiljshus i en storstad har ofta inte sett en åker än mindre hört om bönder som plöjer sin jord.
Jag observerar hur alla i klassen väljer att skriva om en hobby. Efter ett par sekunder frågar en elev vad en hobby är för något, efter cirka fem minuter lägger sig ett lugn i klassen då pedagogen fungerar som ett lugnade medel för eleverna när hon cirkulerar mellan deras platser. De elever som har förstått uppgiften klarar sig bra och skriver på,
efter 20 minuter upprepar pedagogen instruktionerna och i samband med detta suddar en hel del av eleverna ut vad de har skrivit och börjar om.
När jag sedan läser elevernas texter slås jag över hur svårt de har för att beskriva varför. Ibland vill man bara fråga varför något är bra, då detta är det vanligaste svaret. Man skriver att något är kul, nyttigt eller vackert men inte mer än så, vidare berättar eleverna om tränaren eller sig själv vilket gör att texten blir mer berättande än argumenterande. Exempelvis: ”Jag går på dans det är jätte roligt. Jag har en jätte snäll dans lärare….” Så här ser många av texterna ut, sedan finns det så klart undantag där man blir
överlycklig av att läsa elevernas texter, tyvärr är dessa dock få.
Vygotskij menade att olika kulturella strategier bidrar till att lära barnen hur och vad de ska tänka. Slutsatsen blir då att mänsklig utveckling inte ser lika ut över hela världen utan är helt sociokulturellt betingad (Evenshaug & Hallen, 2005). Freinets pedagogik bygger på att eleven ska få uttrycka sin egen personlighet. Han menade att en
accepterande miljön skulle leda till ett mer jämställt samhälle (Egidius, 2003). Otterup (2005) har framfört att flerspråkiga elever ser möjligheten till flera
kulturtillhörigheter som betydelsefull vid skapandet av individens identitet. Han påstår att man kan se hur identiteterna är en sammansättning av de kulturer som man möter. Då elever med olika kulturella bakgrunder möts kan det leda till att man hela tiden tar till sig kunskap från nya kulturer och utvecklar den egna identiteten kontinuerligt. Eleverna får på så sätt hela tiden finna en form av tillhörighet både via språk och kultur. Flerspråkighet förblir därför en viktig och bestående del i elevernas identitetsutveckling.
Slutsatser
Jag har kommit fram till att argumentera för eller emot något som ligger för långt ifrån ens egna erfarenheter är svårt samt att individens grupptillhörighet kan göra det ännu svårare att uttrycka sina synpunkter. Det är även en styrka att tala flera språk samtidigt som det kan göra att vissa arbetsuppgifter blir betydligt svårare då man kanske saknar begrepp för vissa företeelser. För att utveckla de kunskaper som vi behöver är det därför viktigt att samarbeta och utvecklas i grupp så att individen sedan kan ta det till sig och
göra det till en egen kunskap. Som pedagog behöver man arbeta kreativt och skapa ett öppet samt accepterande gruppklimat som gynnar alla.
I pilotstudien upptäckte jag att texten som barnen fick som referensmaterial till det nationella provet innehöll många svåra ord som eleverna hade svårt att associera till. Alla eleverna skrev en text om sin hobby och en hel del raderade en stor del av sina texter när pedagogen upprepade instruktionerna. Eleverna skrev att saker var roliga eller nyttiga men sällan besvarades frågan varför.
7 Diskussion
Jag känner att mitt arbete har tagit upp de olika aspekterna som jag ville utforska rörande den argumenterande övningen på det nationella provet i svenska. Jag tycker att jag har funnit en massa tidigare forskning samt olika teoretiker som jag har gått igenom för att finna det jag känner är relevant för mitt syfte och mina frågeställningar.
Min slutsats har blivit att elevernas identitetsutveckling i skolan tar tid då
språkutvecklingen ofta inte har kommit igång ordentligt med det språk man talar i skolan. För att eleverna ska finna sin identitet i skolan är det viktigt att de klarar av det nya språket de möter. Man behöver därför ha en positiv relation till dessa elever som pedagog för att språket inte ska få en negativ anknytning redan från början. För att eleverna ska kunna argumentera om något i skolan behöver det vara av vikt för dem samt sakna tydliga rätt och fel. Det är även viktigt att inse att alla elever som lika, alla har olika personligheter med olika stort behov av att hävda sig i en argumentation. De har även olika grupptillhörigheter vilket gör det enklare eller svårare att uttrycka sina åsikter. Eleverna kan dessutom använda rätt ord, uttal samt rätt grammatik för att förmedla något och ändå blir det fel. Kroppsspråket förmedlar något annat än talet och detta i kombination med rätt ordval kan ändå bli fel. Denna problematik är vanlig hos barn i mångkulturella områden, då man i många kulturer har ett yvigare kroppsspråk.
Jag har även funnit att argumentation är något precis som grammatik som ligger i modet när det gäller undervisningen i svenska i skolan. Som jag fick veta under mina
intervjuer med pedagogerna så finns det ett mode även inom undervisningen. Jag tror att man behöver välja ett bra ämne för argumentation som engagerar eleverna, det behöver vara betydelsefullt samt sakna rätt och fel.
Jag har utfört undersökningen under de möjligheter som gavs med tanke på den begränsade tillgången av tid. Jag har begränsat mig till en skola i en stad och resultatet kan därför inte generaliseras.
Jag anser att det finns en del obesvarade frågor som har uppstått som skulle vara intressanta att följa upp. Kan det vara de olika miljöerna elever möter som är
problemet? Upplever de ett samhälle som diskriminerar dem när de har åsikter som de vill uttrycka? Om det skulle komma eleverna från en kultur där hobby eller olika
materiella ting inte har någon betydelse skulle de här genast få problem. Och hur blir de med dem som har en kultur där miljön inte prioriteras? Även om skolan finns där kan det finnas barn i mångkulturella områden som inte har spenderat hela sin skoltid i Sverige.
Jag tycker att mitt arbete kunde ha varit mer omfattande. Jag skulle till exempel kunna besöka fler skolor och städer för att se om samma problematik hade funnits där.
8 Referenser
Intervju med pedagog 1 2009-04-29 Intervju med pedagog 2 2009-04-29 Intervju med pedagog 3 2009-04-29 Intervju med elevgrupp 1 2009-04-28 Intervju med elevgrupp 2 2009-04-28
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, Ivar (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Egidius, Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet. Falun: ScandBook AB.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Fredriksson, Gunnar (1982). Det politiska språket. Stockholm: Tidernas förlag. Hyltestam, Kenneth & Lindberg, Inger (2004). Svenska som andraspråk – i forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Isaksson, Britt (1996). Lust att lära – Célestin Freinet och hans pedagogik från 20-talet
till 2000-talet. Oskarshamn: Tryckeri AB Primo.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB. Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk – Tvåspråkighet och flerspråkighet i
familj, förskola, skola och samhälle. Trelleborg: Berlings Skogs.
Lindqvist, Gunilla (1999). Vygotskij och skolan – texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk
psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur. Mathiasson, Leif (2004). Utanförskap och gemenskap – en antologi om rasism,
mångkultur och religion. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri AB.
Nilsen, Kaj B., Romøren, Rolf, Tønnessen, Elise S. & Wiland, Sverre (1998). Att möta
texten – Litteraturteori och textanalys ur fyra perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Olsson, Erik (2000). Etnicitetens gränser och mångfald. Bjärnum: TA-tryck
Otterup, Tore (2005). ”Jag känner mej begåvad bara” – Om flerspråkighet och
identitetskonstruktion bland ungdomar i ett multietiskt förortsområde. Göteborg: Elanders Infologistics Väst AB.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2000). Grundskolan Kursplaner och betygskriterier 2000. Stockholm: Skolverket/Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Ödeshög: AB Danagårds grafiska.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar. Finland: WS Bookwell.
Elektroniska referenser
Dialy-Mory, Diabatè (2008-12-18). "Rosengårds föräldrar måste börja ta sitt ansvar" DN
http://www.dn.se/nyheter/sverige/rosengards-foraldrar-maste-borja-ta-sitt-ansvar-1.475623
Tillgängligt 2010-03-21
Rothenborg, Ole (2007-04-17). ”Oroligheterna i Rosengård kom som en överraskning ” DN
http://www.dn.se/nyheter/sverige/oroligheterna-i-rosengard-kom-som-en-overraskning-1.686004
