• No results found

Dokumentation i skolan - Att synliggöra elevers lärande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Dokumentation i skolan - Att synliggöra elevers lärande"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö Högskola

Examensarbete, 5p Lärarutbildningen

Gymnasielärarutbildning Vt 2004

Dokumentation i skolan

-

Att synliggöra elevers lärande

Författare: Handledare:

(2)

Titel

Dokumentation i skolan – att synliggöra elevers lärande

Författare

Malin Falkeström

Handledare

Bengt-Olof Bergfeldt

Sammanfattning

Individuell planering och dokumentation är ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsätter tolkning av läroplans- och kursmål. Dokumentation har ett nära samband med utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lärande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lärande. Arbetet har även avsett att utvärdera ett projekt inom området dokumentation och titta på vilka lärdomar som tagits.

Resultaten i arbetet har visat att dokumentation är en mycket viktig del av lärarens arbetsuppgifter idag. Genom dokumentationen få man en överskådlig bild över elevens eget lärande, vilket i förlängningen sannolikt bidrar till att fler elever når målen i kursplanerna. Deltagandet i projektet resulterade bland annat i att lärarna insett vikten av att samtliga personal är aktiva i utvecklingsarbetet. Dock verkar det som att formella beslut måste fattas innan förändringar kan ske.

Sökord

Dokumentation, individuell planering, lärande,

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ____________________________________________ 4 1.1 BAKGRUND __________________________________________ 4 1.2 SYFTE ______________________________________________ 5 1.3 PROBLEMFORMULERING_________________________________ 5 1.4 DOKUMENTATION - REDSKAP______________________________ 6 2 METOD_______________________________________________ 11 2.1 DATAINSAMLINGSMETODER _____________________________ 11

2.2 URVAL OCH PROCEDUR_________________________________ 11

2.3 DATABEARBETNING ___________________________________ 12

2.4 TILLFÖRLITLIGHET____________________________________ 12

3 RESULTAT____________________________________________ 13

3.1 VAD FINNS DET FÖR MÖJLIGHETER OCH SVÅRIGHETER MED

DOKUMENTATION? ____________________________________ 13

3.2 UNDER VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR KAN DOKUMENTATION FÖRBÄTTRA OCH UTÖKA RELATIONEN MELLAN SKOLA OCH HEM? ____________ 16

3.3 ARBETAR SKOLANS PERSONAL IDAG ÅT SAMMA HÅLL MED ATT

SYNLIGGÖRA ELEVERS LÄRANDE? _________________________ 17

3.4 HUR FUNGERAR DE FRAMARBETADE MALLARNA I PRAKTIKEN? ______ 19

3.5 HAR LÄRARNAS FÖRMÅGA ATT SYNLIGGÖRA ELEVERS LÄRANDE GENOM DOKUMENTATION FÖRÄNDRATS EFTER DELTAGANDET I PROJEKTET?___ 21

4 DISKUSSION __________________________________________ 23

4.1 REFLEKTION_________________________________________ 23

4.2 VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ VID PRAKTISK TILLÄMP NING____________ 24

5 REFERENSER _________________________________________ 26 BILAGOR BILAGA 1: ÄMNESSAMMANSTÄLLNING BILAGA 2: SAMTALSFRÅGOR BILAGA 3: ÅTGÄRDSPROGRAM BILAGA 4: ELEVKORT

(4)

1

Inledning

1.1

Bakgrund

Jag har arbetat som lärare på grundskolan sedan höstterminen 2002. Mycket har förändrats sedan jag själv gick ut grundskolan i slutet av åttiotalet. Det har bland annat kommit nya läroplaner, det har införts handledarsystem istället för klassföreståndare, man har utvecklingssamtal istället för kvartssamtal och det skrivs åtgärdsprogram för elever som ej når uppsatta mål. Jag undervisar i spanska och vad som bland annat har gett mig uppslaget till denna rapport är mina elever. Ibland får jag höra; ”-jag kan ingenting” eller ”-jag lär mig inget”. Jag ”peppar” och berättar för eleverna att visst kan de en hel del, men jag har funderat mycket kring hur man skall kunna visa och göra dem uppmärksamma på vad och hur mycket de egentligen kan. Därför började jag intressera mig för och ta reda på vilka hjälpmedel och redskap som finns för att synliggöra för eleverna, men även för föräld rar och lärare, de kunskaper som eleverna erövrat. Utöver den egna viljan att hjälpa eleverna med att upptäcka sitt lärande har vi lärare en hel del krav på oss utifrån gällande dokumentationen av våra elever och deras lärande. Befintliga styrdokument stödjer den enskilde elevens utveckling och i den nya läroplanen, Lpo 94, betonas vikten av delaktighet och elevinflytande (Lärarförbundet, 2002). Eleverna skall vara med och planera samt utvärdera sina egna arbeten. Idag ska lärandet vara livslångt och det kräver delaktiga elever i hela lärprocessen. Även i grundskoleförordningen, anges att läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång per termin skall samtala om hur elevens kunskapsutveckling bäst kan stödjas (http://rixlex.riksdagen.se). I departementsskrivelsen ”Elevens framgång – skolans ansvar” (Utbildningsdepartementet 2001), kan vi läsa att varje elev har rätt till en individuell utvecklingsplan och att arbetslagets dokumenterande planering är en förutsättning för denna. I utvecklingsplanen ”Utveckling för kunskap och jämlikhet” (Regeringens skrivelse, 2002) framhävs att skolans skyldighet att informera föräldrar och elever om elevens studieutveckling bör bli tydligare.

(5)

Att få insikter är, som bekant, en del av lärandet, många upplever dock detta som en dold process. För att elever skall utvecklas och veta att de utvecklas måste de medvetandegöras om sitt eget lärande. Lärarens uppgift är bl a att visa på elevens möjligheter och förutsättningar.

Empirin till detta arbete hämtar jag från min egen arbetsplats, Skönsbergs skola i Sundsvall. Skolan blev, tillsammans med 19 andra skolor, utvald att delta i ett nationellt projekt inom området individuell planering och dokumentation i skolan. Regeringen ansåg att skolans arbete med information om elevers studieutveckling samt med individuella utvecklingsplaner behövde stödjas, bl.a. genom att utvecklingsarbete skulle stimuleras genom lärande exempel och diskussion mellan de professionella (www.skolutveckling.se). ”Myndigheten för skolutveckling” hade, i enlighet med regeringsuppdraget, gett skolan möjlighet att utveckla formerna för individuell planering och dokumentation och projektet varade under vår- och höstterminen 2003. Inom ramen för projektet hade skolan även ordnat en tvådagars utbildning i att skriva åtgärdsprogram. Specialpedagogiska Institutet bjöds in för att hålla i utbildningen som blev mycket uppskattad av samtliga personal.

1.2

Syfte

Syftet med detta arbete är öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lärande. Jag vill dessutom utvärdera projektet som skolan jag arbetar på deltagit i, samt undersöka om det givit oss lärare nya lärdomar inom området för dokumentation. Genom att utreda ovanstående avser jag att utveckla mig själv i min roll som lärare.

1.3

Problemformulering

Jag vill börja med att utreda två generella frågeställningar för att öka förståelsen samt närma mig syftet.

• Vad finns det för möjligheter och svårigheter med dokumentation?

• Under vilka förutsättningar kan dokumentation förbättra och utöka relationen mellan skola och hem?

(6)

Därefter vill jag gräva lite djupare och titta mer specifikt på projektet ”Dokumentation och individuell planering i grundskolan” genom att redogöra för följande frågeställningar:

• Har lärarnas förmåga att synliggöra elevers lärande genom dokumentation förändrats efter deltagandet i projektet?

• Hur fungerar de framarbetade mallarna i praktiken?

• Arbetar skolans personal idag åt samma håll med att synliggöra elevers lärande?

1.4

Dokumentation - redskap

Innan jag går vidare till nästa kapitel för att beskriva mitt metodval, vill jag redogöra för några begrepp och verktyg vilka jag anser är relevanta och som regelbundet återkommer i arbetet.

Dokumentation är ett naturligt verktyg för att hantera, synliggöra och strukturera information (Utbildningsdepartementet, 2001). Nedan presenteras några användbara hjälpmedel vi lärare har för att kunna lyfta fram varje elev och göra deras skolsituation mer synlig. Detta för att öka elevens möjligheter att få arbeta på sin egen nivå och efter egen förmåga samt att ge elever insikt i sitt eget lärande. Redskapen kan användas enskilt, men det optimala är att använda samtliga, då de kan användas på olik a tidshorisonter (Myndigheten för skolutveckling, 2004). För det fortlöpande arbetet kan en loggbok användas. Denna kan ha tidsomfånget 1-2 veckor. För den långsiktiga uppföljningen kan en elevportfolio byggas. Denna kan nyttjas genom hela skolsystemet. För den återkommande avstämningen finns utvecklingssamtalet, som bör ske minst en gång per termin. Därutöver har vi åtgärdsprogrammen som nyttjas då elever har svårigheter och ej når uppsatta mål. Slutligen presenterar jag utvecklingsplanen som i likhet med elevportfolion syftar till en långsiktig uppföljning av eleven.

Loggbok – för det dagliga arbetet

För att stödja eleven i det fortlöpande arbetet med planering, uppföljning och utvärdering, kan en planeringsbok, eller s.k. loggbok användas (Myndigheten för skolutveckling, 2004). Denna bok använder eleven sig av när den gör en planering över veckans arbete och vid utvärderingen i slutet av veckan. Boken

(7)

ger en bra bild över skolarbetet för både eleven själv, läraren och föräldrarna och fungerar som stöd för elevens dagliga arbete. Loggboken skapar även förutsättningar att stärka länken mellan skola och hem. Lärare och handledare kan skriva information eller förfrågan till föräldrar i loggboken. Eleven kan då ta med sig loggboken hem för signatur. Kommunikationen kan givetvis även gå från förälder till skola.

Rent praktiskt kan eleven skriva ner det han eller hon planerar att arbeta med under dagen och sedan även utvärdera arbetet. Eleven kan noterna vilka dagar och tider det är prov, friluftsdagar, studiebesök mm. Han eller hon kan även klistra in detaljplaneringar i olika ämnen, föra egna noteringar om läxor, inlämningsuppgifter, redovisningar eller liknande. Eleven har möjlighet att skriva vad som har gått bra, samt vad man kanske måste jobba lite mer med. Detta kan sedan samlas ihop vid veckans avslutning. (Ackelman, 2000).

Elevportfolio – för den långsiktiga uppföljningen Portfoliometoden är vanlig i Nordamerika, Australien och Nya Zeeland (Ellmin & Josefsson, 1995). Läraren samlar material som eleven har producerat i någon form av mapp eller pärm. Syftet med portföljmetoden är att engagera eleverna i en process där de lär sig självvärdering och övar sig att ställa upp mål för den egna utvecklingen (Ibid.). Portfolio ger elever stora möjligheter att ta ansvar för det egna lärandet och är ett redskap för att dokumentera elevernas arbeten och utveckling. Elevportföljen beskriver elevens framsteg på vägen mot de mål som finns enligt läroplanen, men även elevernas ansvar och inflytande, normer och värden (Ackelman, 2000). Portfolio skall beskriva hela individen och inte begränsas till kunskaper i särskilda ämnen. Resultat av elevens arbete sparas och i portföljen samlas information om eleven, elevens arbete och utveckling. Ofta är det tänkt att informationen skall följa eleven genom skolsystemet. Portfoliometoden är ett redskap som kan användas för den långsiktiga uppföljningen av eleven (Myndigheten för skolutveckling, 2004). På vår skola ansvarar eleverna själva för portföljen och dess innehåll. Visst finns det vissa elever vars portföljer är i stort sett tomma, medan andra elevers portföljer är fyllda till bredden.

(8)

föräldrar, blir lättare att tillfredsställa och leva upp till med ett tydligt redskap. Visserligen innebär portfoliometoden ett merarbete vid införandet, men så småningom faller det på plats och fungerar, menar Ackelman (2000).

Utvecklingssamtal – för den återkommande avstämningen Utvecklingssamtalet är ytterliggare ett exempel där vi kan uppmärksamma processen av elevens lärande, och sätta ord på hur elever utvecklas i sitt lärande (Buckhöj-Lago, 2000). Utvecklingssamtalen gjordes till ett oblig atoriskt inslag i grundskolan genom Lpo 94. Ellmin & Josefsson (1995) menar att utvecklingssamtalet har många viktiga syften som berör bland annat demokratiseringsprocessen, måluppfyllelsen av skolan samt utvecklingen av skolan mot en lärande organisation. Samtalen bygger på kontinuitet och skall vara regelbundet återkommande (minst en gång varje termin) mellan elev, lärare och förälder, med eleven i centrum (Ellmin, Josefsson, 1995). Utvecklingssamtalet, som genomförs enskilt, har till övergripande syfte att främja elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling.

I Lpo 94 (Lärarförbundet, 2002) står det:

Läraren skall

samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet (s. 19 ).

Tanken med utvecklingssamtalet är att det skall skapas en mötesplats där hemmet och skolan kan utveckla ett samarbete (Ackelman, 2000).

Skolverket arbetar för att initiera förnyelse i kontaktformerna mellan hem och grundskola. De menar att utvecklingssamtalet är en del av skolans arbete och nödvändigt för att eleven ska få en så bra skolgång som möjligt och få en harmonisk utveckling, både kunskapsmässigt och socialt. Ordet utvecklingssamtal ska uppfattas bokstavligen. Det ska främja elevens utveckling (www.skolverket.se).

Skolverket ställer specifika krav på att utvecklingssamtalen skall vara noggrant förberedda, vara väl strukturerade, ge ömsesidig information, utmynna i

(9)

gemensamma åtaganden samt kunna följas upp och utvärderas (www.skolverket.se).

Åtgärdsprogram

Åtgärdsprogram introducerades i samband med Lgr 80 som ett hjälpmedel för att följa upp de åtgärder som sattes in i arbetet med elever med svårigheter. I åtgärdsprogrammet dokumenteras de ställningstaganden som omfattar målen för arbetet med det enskilda barnet, samt var och ens uppgifter och ansvar.

I Grundskoleförordningen (http://rixlex.riksdagen.se) står det:

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet (5 kap 1§).

Om en elev således inte når den fastställda kunskapsnivån i grundskolan ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Det är viktigt att åtgärdsprogrammen är konkreta, relevanta och genomförbara, samt att de är lättbegripliga för alla berörda parter. Åtgärdsprogrammen skall fungera som hjälpmedel och stöd för personal, elever och föräldrar. Programmet bör innehålla moment som problemprecisering, beskrivning av barnets behov, mål för åtgärdsprogrammet, planering och åtgärder. Det kan även innehålla information om barnets bakgrund och miljö samt uppföljning och utvärdering (Larsson-Swärd, 1999).

I Utvecklingsdepartementets skrivelse ”Elevens framgång – skolans ansvar” (2001) påpekar expertgruppen, som gjort utredningen, att en viktig utgångspunkt för arbetet med åtgärdsprogram är att problematiken skall ses i relation till den miljö som eleven befinner sig i. Det innebär att en analys av bristande måluppfyllelse skall omfatta en noggrann undersökning av den enskilda eleven men att även hela lärandemiljön blir föremål för granskning och åtgärder.

Utvecklingsplan – för den långsiktiga uppföljningen Alla elever bör ha en individuell utvecklingsplan som uppdateras fortlöpande i samverkan med föräldrarna. Planen följer eleven genom hela skoltiden och skall

(10)

främja en helhetssyn och underlätta övergångar för eleverna (Utbildningsdepartementet 2001).

Enligt expertgruppen till skrivelsen ”Elevens framgång – skolans ansvar” (Ibid.) förutsätter en väl fungerande utvecklingsplan att befintlig och relevant dokumentation infogas i planen. Det kan vara eventuella åtgärdsprogram, skriftlig information från utvecklingssamtal, resultat från nationella prov/diagnostiska material, eventuella skriftliga omdömen samt skolans individuella uppföljningar och utvärderingar. Skolan bör även uppmuntra eleven att ta ansvar för sin egen utvecklingsplan och göra föräldrarna delaktiga i arbetet. Det är viktigt att föräldrar och eleven är överens med skolan om vilken dokumentation som skall ingå i planen. Planen skall kontinuerligt revideras och här har lärare och övrig personal en viktig roll att bistå med att formulera och arbeta med målen. Slutligen påpekar skrivelsens expertgrupp att det är en förutsättning att skolhuvudmannen ger stöd och kompetensutveckling i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna (Ibid.).

Det finns många olika modeller och metoder att arbeta med individuella utvecklingsplaner. Varje plan måste anpassas till barnets ålder och behov.

(11)

2

Metod

Tillvägagångssättet jag använder mig av för att få svar på de frågor jag ställt i problemformuleringen innebär dels en enkätstudie, dels en teoretisk genomgång.

2.1

Datainsamlingsmetoder

För att på bästa möjliga sätt undersöka och finna svar på de frågor jag ställt i problemformuleringen, började jag min ”resa” inom dokumentation i skolan genom att sätta mig in i ämnet rent teoretiskt. Insamling av sekundärdata skedde i första hand genom en granskning av litteraturbeståndet på biblioteket, men även med hjälp av Internet. Som en del av arbetets resultat redogör jag, i ett praktikfall hämtat från min egen arbetsplats, för lärdomar av projektet inom området individuell planering och dokumentation i skolan. Skolan tillsatte en projektgrupp vilken bestod av fem lärare förutom mig själv. Gruppen träffades ungefär en gång per vecka och under projekttidens gång skulle vi analysera hur skolan arbetade med dokumentation och arbeta för att förbättra och vidareutveckla dokumentationen. Från de erfarenheter och resultat som de 20 skolorna uppvisade skrevs en rapport.

Efter projekttidens slut genomförde jag en undersökning i syfte att göra en utvärdering. Undersökningen genomfördes i form av en enkät med sex öppna frågor. Jag valde frågor som jag ansåg skulle täcka in syftet med mitt examensarbete; hur dokumentation i skolan kan synliggöra elevers lärande (se frågorna i Bilaga 5-8).

2.2

Urval och procedur

Då arbetet delvis baseras på ett projekt ansåg jag det naturligt att personerna i den tillsatta projektgruppen skulle ingå i undersökningen. Det var således inget slumpmässigt urval utan respondenterna valdes ut speciellt. Enkäten administrerades genom att jag skickade ut den via e-post till samtliga deltagare i projektgruppen, vilken bestod av fem personer (exklusive mig själv). Samtliga respondenter i undersökningen är lärare. I samband med att jag mailade ut enkäten informerade jag lärarna om bakgrunden till frågorna. Jag förklarade

(12)

också att deltagandet var frivilligt och att de skulle få vara anonyma. Jag fick svar från fyra av de fem tillfrågade lärarna. Tre av dessa svar fick jag via e-post, den fjärde skickade sina svar med ”snigelpost”. Den femte projektdeltagaren valde att inte svara på frågorna, trots skriftlig påminnelse.

2.3

Databearbetning

Svaren från enkäten har endast behandlats av mig. I resultatdelen har jag redovisat svaren genom att jag citerat lärarnas svar. Citaten är angivna i kursiv stil. Varje fråga har redovisats för sig, utom fråga 1 och fråga 6 som jag redogör för under samma rubrik. Detta på grund av att jag i efterhand ansåg att dessa frågor var väldigt lika varandra och svaren som respondenterna gav visade på en upprepning. Eftersom lärarna skulle få svara anonymt namngav jag dem slumpmässigt till ”lärare1”, ”lärare2”, ”lärare3” och ”lärare4”. Deltagarnas svar på enkätfrågorna finns att läsa i sin helhet i bilagorna (Bilaga 5-8).

Med svaren på enkätfrågorna som grund har jag sedan med hjälp av litteratur inom dokumentation jämte egna erfarenheter försökt att hitta svar som kan vara relevanta för frågorna jag ställde inledningsvis.

2.4

Tillförlitlighet

Jag har gjort ett urval av den litteratur jag ansett vara relevant för undersökningen av det valda området för denna rapport. Jag har även reflekterat kring resultaten av denna studie, vilka är helt beroende av de frågor jag ställt inledningsvis i problemformuleringen. Med andra ord skulle ett annat resultat kunnat uppnås om annorlunda frågor ställts. Jag kan även ha missat att utreda något som eventuellt skulle kunna ha haft betydelse för slutresultatet. Jag är även medveten om att det vid enkätundersökningar finns en risk att frågorna är oklara samt att det kan slarvas vid ifyllandet av frågorna. Detta kan bidra till låg reliabilitet av enkäten. Detta är dock något jag försökt minimera genom att fråga respondenterna om någon fråga behövde förtydligas eller om något var oklart. Då jag fått utförliga svar på enkäten anser jag mig även minimerat risken för att respondenterna skulle ha slarvat när de besvarade frågorna.

(13)

3

Resultat

Resultatdelen består dels av fakta från den lästa litteraturen, dels av de svar jag kunnat utläsa från enkäten. Jag har valt att redovisa resultaten genom att disponera avsnittet efter frågorna som ställdes inledningsvis i problemformuleringen. De första två frågorna har jag ställt för att få en förståelse för dokumentation i skolan. De följande tre av frågorna är direkt knutna till projektet.

3.1

Vad finns det för möjligheter och

svårigheter med dokumentation?

Möjligheter

Den nya läroplanen, i kombination med det nya betygssystemet, ställer allt större krav på individuell dokumentation. Dokumentation underlättar för skolan att se hela uppdraget och ger redskap för att förverkliga läroplanen och kursplanerna. Dagens skola präglas i större utsträckning av målstyrning, till skillnad från tidigare då elever graderades efter en skala. För att bedöma hur väl elever nått målen krävs att all personal på skolan dokumenterar elevernas utveckling och kontinuerligt diskuterar med varandra, med eleven, samt med föräldrar kring hur varje enskild elevs situation kan förbättras. I rapporten ”Individuell planering och dokumentation i grundskolan” (Myndigheten för skolutveckling, 2004) menar man att genom att dokumentera kan eleven se och följa sin egen utveckling. Även föräldrarna får möjlighet att se sitt barns utveckling och få en ökad förståelse för skolans uppdrag.

Däremot är det ett fantastiskt verktyg för att se elevens kunskapsutveckling och därmed ge eleven möjlighet att se på sin utveckling på meta-nivå. Detta blir även tydligt för föräldrar, som därmed kan stödja sitt barn rätt. Det blir även tydligt för läraren som kan anpassa undervisningen på bästa sätt. (Lärare4)

En förutsättning för att arbetet med individuell planering och dokumentation skall fungera är att alla håller sin del av överenskommelsen. Om all pedagogisk personal inom skolan använder samma mallar och metoder underlättar det för såväl personal som elev och förälder att följa elevens utveckling. Detta är viktigt

(14)

eleven skall strukturera sitt eget lärande eller när förälder vill stötta sitt barn i skolarbetet (Myndigheten för skolutveckling, 2004).

Om vi har ett enkelt system, med givna mallar och färdiga rutiner ser jag stora möjligheter till en god dokumentation av eleverna. (Lärare2)

Det är viktigt att alla arbetar åt samma håll. (Lärare2)

Individuell planering och dokumentation är ett sätt att tydliggöra de eventuella problem enskilda elever har, i syfte att identifiera stödbehov. Tydlig dokumentation kring svårigheterna gör det lättare för personalen att arbeta med målen. Bra och kontinuerlig dokumentation gör att man tidigt ser problem och därmed inte behöver ta till panikåtgärder för att förbättra situationen, utan man kan upprätta en långsiktig planering (Myndigheten för skolutveckling, 2004). Från enkätstudien framkom att en tydlig individuell dokumentation även ger en bättre och - för eleverna - mer rättvis överlämning mellan olika stadier.

Möjligheterna är väl att vi kan med hjälp av dokumentationen få bryggor att fungera (t ex mellan grundskola och gymnasiet, eller mellan olika stadier). (Lärare3)

En bra dokumentation underlättar även övergången till andra skolor, då risken för att förlora värdefull information kring den enskilda eleven minskar. Det gör det lättare att följa den enskilde elevens utveckling (Utbildningsdepartementet 2001). Dokumentationen underlättar också för en vikarie att sätta sig in i varje enskild elevs behov och förutsättningar.

För elevens del innebär en bra dokumentation också rättvisare bedömning och betygssättning, och att elevens förståelse för de egna betygen ökar. Ju bättre underlag läraren har desto tydligare blir det för eleven vad den presterat och vad som krävs för att nå olika betyg. Det blir lättare att fokusera på framsteg och det positiva i elevens utveckling. Dokumentationen ger ett tydligare framåtsyftande perspektiv på arbetet (Myndigheten för skolutveckling, 2004). Det underlättar även för läraren att se varje elev och ej riskera att missa någon. Dokumentationen utgör en bra grund för samtal mellan lärare-elev eller handledare-elev och kan ge en bättre relation samt stimulerande kommunikation.

(15)

För elever som inte når målen i de olika ämnena, för elever med sociala problem, nya svenskar eller andra, kan en tydlig dokumentation vara ett stöd vid överlämnandet till gymnasiet. Ett betyg (IG) säger inte så mycket om vad eleven kan och vad den behöver träna mer på. En bra dokumentation ger då en mer rättvis och tydligare bild av eleven.

Något som påtalades av samtliga lärare i enkätundersökningen var att de ansåg att kommunikationen mellan hem och skola förbättrades med en bra individuell dokumentation, då föräldrarna fick en tydligare bild av sitt barns utveckling och lärande. Detta leder förhoppningsvis till en större förståelse hos föräldrarna för skolans verksamhet.

Ytterligare en stor möjlighet är att dokumentation underlättar i kontakten med hemmet. (Lärare3)

Möjligheterna är att jag snabbt kan titta efter vad som har hänt, vad eleven har presterat och det är enkelt vid föräldrakontakt.(Lärare1)

Svårigheter

Det som framförallt medför svårigheter i samband med dokumentation är tiden, eller snarare bristen på tid. (Myndigheten för skolutveckling, 2004). Alltmer tid behövs för att dokumentera elevernas utveckling, men detta nämns sällan som en av lärarens arbetsuppgifter. Personalstyrkan har knappast ökat på skolan, så varje lärare har pålagts denna uppgift utan att några arbetsuppgifter har tagits bort. Varje lärare ägnar idag allt mer tid åt dokumentation, vilket i slutändan leder till att kontakten med eleverna påverkas. Bristen på tid är något som samtliga respondenter i enkätundersökningen även påtalat som en av de största svårigheterna med dokumentation.

Svårigheten är att hitta ett smidigt sätt så att det inte tar så mycket tid. Enkla blanketter, kanske. Ibland är man tvungen att skriva sida upp och sida ner om en elev och det tar tid. (Lärare1)

Jag tror att bristen på tid gör att vi dokumenterar för lite och det är i de fall vi kan råka i svårigheter om något skulle hända. (Lärare3)

Svårigheterna kan även vara att få alla i personalen att acceptera de beslut som är fattade. Ett svar från enkätundersökningen löd såhär:

(16)

Läraryrket har alltid varit ett fritt yrke, där varje lärare har haft frihet att själv planera och styra över sin egen verksamhet. Detta fungerar inte i dagens skola där vi måste hjälpas åt för att få eleverna att nå målen. (Lärare2)

Det kan finnas problem med just införandet av ny dokumentation, att få en acceptans och delaktighet från berörda parter (Utbildningsdepartementet, 2001). Bristande kunskaper, engagemang och att andra förutsättningar såsom resursbrist eller att gemensamma mallar saknas, kan göra att ny dokumentation inte får genomslag i verksamheten.

Dokumentationen kan kräva vissa resurser som skapar vissa problem för skolan. Problem kan vara: skrivare, datorer, plats för förvaring och annat. (Lärare4)

3.2

Under vilka förutsättningar kan

dokumentation förbättra och utöka

relationen mellan skola och hem?

Samverkan med föräldrar är viktigt i allt arbete med barn. Det är viktigt att föräldrar och personal är överens annars kan det arbete som personalen lägger ned kullkastas genom att föräldrarna inte är delaktiga, inte vet hur personalen planerar, vilka mål man arbetar med etc. (Larsson-Swärd, 1999). En bra dokumentation ger möjlighet för föräldrarna att få insyn i och förståelse för skolans verksamhet och ökar föräldrarnas kunskap om det egna barnets skolarbete och utveckling (Myndigheten för skolutveckling, 2004). Kimber (1996) menar att hemmets inställning till skolarbetet har den största betydelsen för elevernas studieresultat och därför är det viktigt att hemmen ges möjlighet att vara delaktiga i och kan påverka elevens inlärningsprocess.

Flera av lärarna i enkätundersökningen menar att det är viktigt att vara tydlig i kontakten med hemmet samt att vi har enkla och användbara mallar.

Om dokumentation skall förbättra relationen mellan hem och skola är det nog viktigt att vi har tydliga och användarvänliga mallar. Mallarna skall vara konkreta och lättförståliga för såväl personal, som elev och förälder. Det är

(17)

viktigt att föräldrarna är delaktiga och känner att mallarna bidrar till ökad insikt i elevens skolsituation. (Lärare2)

Mallar som förälder/elev/lärare kan förstå och använda sig av. Då tydliggörs elevens lärande. (Lärare4)

Ett naturligt kommunikationsmedel mellan skola och hem är loggboken som föräldrarna får ta del av. Lärarna kan skriva meddelanden i loggboken som de vill att föräldrarna ska se och vice versa.

En lärare berättar:

Om den (dvs. loggboken, författarens anmärkning) blir ett naturligt redskap i skolan, är den ett utmärkt redskap i kommunikationen mellan hem och skola. (Lärare2)

Vidare:

Loggbok/kontaktbok ger en snabbare kommunikation mellan hem och skola än utvecklingssamtal, vilka endast i regel sker två gånger per termin. (Lärare2)

Buckhöj-Lago (2000) menar att utvecklingssamtalet lägger grunden för ett gott samarbete mellan skola och hem.

Expertgruppen i Utvecklingsdepartementets skrivelse ”Elevens framgång – skolans ansvar” (2001) är övertygad om att samarbetet mellan skola och hem skulle utvecklas om individuella utvecklingsplaner fanns att tillgå.

3.3

Arbetar skolans personal idag åt

samma håll med att synliggöra elevers

lärande?

Det är viktigt att skolans ledning är tydlig och driver arbetet framåt. De skall finnas med i hela utvecklingsprocessen och leda och stötta personalen. De skall tydliggöra skolans behov, som sedan styr fortbildning och kompetensutveckling så att de ekonomiska resurserna läggs där behoven är som störst. Kontinuerligt arbete och utveckling av dokumentation kan göra att fler lärare känner sig engagerade och upplever lust till utvecklingsarbete. Om man diskuterar

(18)

skolutveckling och sprider resultat till varandra kan det ge en större samsyn och gemensam grund att utveckla vidare ifrån.

För att en positiv utveckling skall kunna äga rum krävs att skolans personal har en gemensam bild av skolans uppdrag, läroplanens mål och strävansmål, samt gemensamma utgångspunkter vad gäller förutsättningar för elevernas lärande. Genom att utveckla gemensamma förhållningssätt och arbetssätt inom arbetslagen kan lärandemiljöerna förbättras (Utbildningsdepartementet 2001). Skönsbergs skola är en f-9 skola, där det även ingår en träningsskola samt en grupp för barn med särskilda behov. Därför är det viktigt att vi lär av varandra och får en inblick i varandras verksamheter. Därför har vi startat upp ett antal ”Röda-tråden”-grupper, med representanter från hela skolan. Syftet med träffarna är att delge varandra kunskaper, samarbeta kring vissa teman och försöka skapa en röd tråd för eleverna i deras lärande. Grupperna bidrar till att knyta samman skolans olika enheter så att all personal har samma grundsyn på kunskap, på lärarrollen, samt på elevens roll och ansvar. ”Röda-tråden”– grupperna synliggör även personalens kompetens och utvecklingsbehov. I och med regelbundna träffar i grupperna möjliggörs även diskussioner kring dokumentation. Det ökar förståelsen för andra personalgrupper och visar på betydelsen av att alla arbetar åt samma håll (Verksamhetsplan, Skönsbergs skola, 2004). Alla respondenter var dock inte eniga om Röda-tråden-gruppernas betydelse.

Skolans Röda-tråden-grupper är igång och fungerar bra. Min uppfattning är att det förs givande diskussioner i alla grupper och att alla i gruppen drar åt samma håll. (Lärare2)

En orsak till att vi arbetar mer åt samma håll tror jag är att våra ”Röda-tråden”-grupper fungerar så bra. (Lärare3)

Den svenska röda-tråden gruppen har inte kommit någon vart. Helt meningslös! (Lärare4)

Två av respondenterna delgav en misstanke om att skolans personal kanske inte alltid drar åt samma håll.

På de konferenser vi har är vi ofta samstämmiga och det kan utåt verka som om alla är med på tåget och arbetar åt samma håll. Det är dock ofta endast ett

(19)

fåtal som är aktiva under diskussioner och tydligt visar sitt ställningstagande. Det förutsätts att de som inte är aktiva under konferenser ger sitt tysta medgivande, men så behöver inte vara fallet. (Lärare2)

Samt:

Vi vill alla elevernas bästa och på ytan verkar vi eniga. Detta gäller ej i praktiken. Vi har olika syn på hur vi arbetar och hur vi ska arbeta. (Lärare4)

Att vi inte kommit längre i vårt utvecklingsarbete kan bero på att vi faktiskt inte drar åt samma håll. (Lärare2)

Slutligen vill jag återigen nämna att respondenterna betonade vikten av att samtliga personal använder gemensamma modeller och redskap. Om alla använder samma mallar underlättas möjligheten att registrera elevens lärande samt att följa dess utveckling.

Jag tycker att det är viktigt att vi har ungefär samma tillvägagångssätt, att vi använder oss av ungefär lika blanketter. Det underlättar både för eleven och föräldern om de känner igen hur vi jobbar på de olika stadierna. Det märks även att vi har en tanke bakom det vi gör.(Lärare1)

3.4

Hur fungerar de framarbetade

mallarna i praktiken?

Som bilaga till arbetet ingår den dokumentation som framarbetades under projekttiden; underlag för utvecklingssamtal, åtgärdsprogram samt elevkort vid byte av skola (Bilaga 1-4).

1. Ämnessammanställning: Inför ett utvecklingssamtal fyller varje lärare i hur det gått för respektive elev i de olika ämnena.

2. Samtalsfrågor: Diskussionsunderlag, ett för eleven och ett för föräldrar, vilket skall användas som förberedelse inför utvecklingssamtal. Underlaget kan användas på många olika sätt. Vilka frågor man väljer att diskutera vid utvecklingssamtalet kan variera från elev till elev. Det bästa är om alla inblandade har tillfälle att reflektera över frågorna och påståendena. Om eleven och föräldrarna tar sig tid att tillsammans gå igenom listans olika delar, så ökar

(20)

möjligheterna till att utvecklingssamtalet får ett substantiellt och kvalitativt innehåll.

3. Åtgärdsprogram: För elever med behov av särskilt stöd skrivs ett åtgärdsprogram antingen av handledare eller undervisande lärare. Elev, föräldrar och lärare kan då tydligt se vad som beslutats och vem som har ansvaret. Specialpedagogiska institutet besökte skolan jag arbetar på vid två olika tillfällen och höll en utbildning för samtliga personal om hur man kan skriva åtgärdsprogram. Efter denna utbildning utarbetade en arbetsgrupp på skolan en enkelsidig variant av åtgärdsprogram och en dubbelsidig, om man vill skriva lite mer.

4. Elevkort: Detta kort fylls i och skickas med eleven då de byter skola.

Dessa mallar kommer förhoppningsvis att räcka som dokumentation av eleverna och vi anser dem användbara för vår skola, men därmed inte sagt att de fungerar för alla skolor. Det går inte att kopiera en annan skolas arbete, eftersom alla skolor skiljer sig m a p personalbesättning, elevantal m m. Det är viktigt att man utgår från den egna situationen och bygger vidare på de idéer som finns på skolan.

De framarbetade mallarna har ännu inte tagits i bruk av samtliga lärare. Några lärare använder vissa mallar, men långt ifrån alla. Detta på grund av att inget formellt beslut fattats.

Det har ju varit klart länge och det senaste jag hörde var att de skulle bara klubbas i skolrådet och sedan var det klart. Men än har jag inte hört något. (Lärare1)

Jag tycker att det är tråkigt att det skall ta en sån lång tid till att fatta beslut. Vi har ju lagt ner mycket tid och arbete på att ta fram mallarna, och då vill man ju att de skall användas! (Lärare3)

(21)

3.5

Har lärarnas förmåga att synliggöra

elevers lärande genom dokumentation

förändrats efter deltagandet i

projektet?

Under denna fråga presenterar jag resultaten av både fråga 1 och fråga 6 i enkäten. Detta för att frågorna liknar varandra och svaren jag fick likaså.

Samtliga respondenter betonar att de efter deltagandet i projektet ser betydelsen av en bra och smidig dokumentation. De anser även att dokumentation idag är allt viktigare för att både elev, förälder och lärare skall få en bättre bild av elevens starka och svaga sidor. Några åsikter var:

I förlängningen borde detta innebära att fler elever når målen i kursplanerna. (Lärare2)

Det har även blivit tydligt för mig att individuell planering är relevant för ett gott ”inlärningssystem”. (Lärare4)

Det är även viktigt att alla i personalen är aktiva i utvecklingsarbetet och att man kontinuerligt utvärderar verksamheten.

Ofta förs förändringar utan att vi utreder vad som inte fungerar och vad som faktiskt fungerar bra. (Lärare2)

Att när vi presenterar hur vi arbetar måste vi tänka över vår egen verksamhet. Vi måste träna på och lära oss utvärdera oss själva. (Lärare4)

En annan lärare påtalar att det är en trygghet för både föräldrar och lärare om vi dokumenterat väl.

Det har ju visat sig att dokumentationen är viktig eftersom skolan f så många anmälningar idag, mot för vad det var förr. Vi måste ha svart på vitt vad som har hänt. Det har inte varit lika viktigt tidigare. (Lärare1)

Vad det gäller lärarnas personliga lärdomar har flera av dem svarat att de blivit mer strukturerade i såväl dokumentation som planering.

(22)

Jag tycker att jag efter mitt deltagande i projektet fått en bekräftelse på att det jobb jag lägger ner på att dokumentera eleverna, både idag och tidigare, betyder något – att det är viktigt. (Lärare3)

Jag har även blivit bättre på att dokumentera elevernas kunskaper, det de faktiskt kan. Traditionellt har vi i skolan fokuserat på vad eleven inte kan, vad de behöver träna mer på. (Lärare2)

Respondenterna berättar även att de blivit mycket bättre på att skriva åtgärdsprogram, efter utbildningen som Specialpedagogiska Institutet höll i.

Dessutom har projektet gjort att jag idag känner mig mycket säkrare på att skriva åtgärdsprogram (efter utbildningen av Specialpedagogiska Institutet). (Lärare3)

Som jag tidigare skrivit har jag blivit duktigare på att skriva åtgärdsprogram. Jag lägger i dagsläget ner mer tid på att beskriva elevens situation och hitta möjliga förklaringar. Tidigare har jag, som andra lärare, varit mer fokuserad på enbart metod, utan djupare reflektion över om metoden varit lämplig för just den eleven. (Lärare2)

(23)

4

Diskussion

4.1

Reflektion

Det är tydligt att individuell planering och dokumentation leder till att såväl personal som elev och förälder får en tydligare bild av barnets starka respektive svaga sidor. Detta bidrar sannolikt till att fler elever når de uppsatta målen i den individuella studieplanen. Detta anser jag är det främsta argumentet för att utveckla arbetet kring en individuell planering och dokumentation.

Jag tror att individuell dokumentation skapar en mer överskådlig bild av elevens eget lärande, och gör att vi lättare kan se var eleven befinner sig i sitt lärande. Detta ligger sedan till grund för en individuell planering, där eleven har möjlighet att utvecklas och möta kunskapsstoffet utifrån sina egna förutsättningar.

För mig är dokumentation i skolan ett samspel mellan tre aktörer; läraren, eleven och föräldrarna.

För läraren upplever jag samt har fått bekräftat via min enkätstudie att begränsningen i första hand ligger i bristen på tid och de rätta verktygen för att genomföra den omfattade dokumentation som faktiskt läroplanen kräver. För att dokumentationen i skolan därför inte skall kännas betungande måste den vara relevant, konkret och användbar i skolsituationen, annars blir dokumentationen, som en av respondenterna uttryckte det:

Annars riskerar de att bara vara en pappersdrake som skrivs för att det skall skrivas och som sedan arkiveras i rektors rum. (Lärare2)

För eleven är ansvaret ofta den kritiska punkten. Jag är givetvis medveten om att vissa elever i hög grad saknar förmågan att ta ett eget ansvar. Samtidigt vill jag betona betydelsen av att man som lärare, i så stor utsträckning som möjligt, överlämnar ansvar till eleverna. Detta är ju också läroplanens andemening.

(24)

När det kommer till föräldrarna upplever jag inte att ansvaret är det stora problemet utan att det i första hand handlar om bristande engagemang. Detta beror troligtvis på att föräldrarna är den aktör som befinner sig längst ifrån verksamheten. Tyvärr är bristerna också störst i de fall där eleven har störst behov av föräldraengagemang. Förhoppningsvis leder en tydlig dokumentation och kommunikation till att föräldrarna visar större uppmärksamhet och intresse för sitt barns lärande.

Vad det gäller projektet som skolan deltagit i, så anser jag att vi fått med oss en hel del lärdomar. Först och främst har många av lärarna fått upp ögonen för hur viktig dokumentationen egentligen är. Tidigare tror jag att de flesta lärare såg dokumentationen endast som ett nödvändigt ont, något som måste göras. Då gjorde man dokumentationen med minsta möjliga insats. Nu tror jag att alla har en bättre förståelse för vikten av en relevant dokumentation. Kan vi bara enas om att börja använda gemensamma mallar för att underlätta dokumentationen så att den inte blir så tidskrävande och tung, så har vi kommit långt.

Tyvärr har dock inte ledningen på skolan varit så aktiv som det kanske skulle behövas för att det skall hända något. Ledningen är ny och osäker. Besluten dröjer. Jag tycker att det är för mycket ”nu suger vi på den här karamellen ett tag”, istället för ”nu kör vi”! Ibland funderar jag på om vi lärare inte borde vara lite mer flexibla och strunta i beslut som skall fattas på alla instanser innan det händer något. Vi borde kanske ta tag i saker och ting och se till att något sker. För vad gör väl det om tex. lärarna börjar använda de nya framarbetade mallarna trots att inget formellt beslut är fattat?

4.2

Viktigt att tänka på vid praktisk

tillämpning

Jag vill avrunda den här rapporten med att kort diskutera de framförda resultatens konsekvenser för arbetet i skolan.

Individuell planering och dokumentation är ett komplext område som i stort sett berör hela skolans uppdrag. Det är allt ifrån metoder och arbetssätt till målen för utbildningen, skolans organisation och kvalitetsarbete. Individuell planering och

(25)

dokumentation är delar i en helhet som är beroende av varandra. Det gäller att vidareutveckla arbetet antingen genom pågående utvecklingsprocess eller genom att ta sig an nya utvecklingsområden. En strävan bör vara att hitta former och redskap för en långsiktighet runt elevens lärande och utveckling.

Jag tror att det är viktigt att man på en skola skapar möjligheter för personalen att diskutera långsiktiga mål och på vilken värdegrund dessa mål skall vila. Det gäller att hitta en gemensam grund att stå på gällande bland annat synen på kunskap, eleven, lärarrollen samt pedagogiska metoder. Det krävs dessutom ett aktivt ansvarstagande från all personal på skolan. Alla måste engagera sig samt visa solidaritet med fattade beslut, därmed inte sagt att alla behöver ta lika stort ansvar. Slutligen är det angeläget att kontinuerligt utvärdera verksamheten för att få en klar bild utav nuläget och utifrån det göra nödvändiga anpassningar.

(26)

5

Referenser

Ackelman, K., (2000), Elevportfolio – ett redskap för egen utveckling, Förlagshuset Gothia, Stockholm

Bell, J., (2000), Introduktion till forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund

Buckhöj Lago, L., (2000), Utvecklingssamtal – perspektiv och genomförande, Förlagshuset Gothia, Stockholm

Ellmin, R & Josefsson, L., (1995), Utvecklingssamtal i skolan – en levande dialog, Förlagshuset Gothia, Stockholm

Johansson, B. & Svedner, P-O., (1998), Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala

Kimber, B., (1996), Möte med möjligheter – handbok i utvecklingssamtal, Ekelunds förlag AB, Solna

Lahdenperä, P., (1997), Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter, HLS Förlag, Stockholm Larsson-Swärd, G., (1999), Åtgärdsprogram för barn med behov av särskilt stöd, Studentlitteratur, Lund

Lärarens handbok, (2002), Lärarförbundet, Stockholm

Myndigheten för skolutveckling., (2004), Rapport: Individuell planering och dokumentation i grundskolan

Regeringens skrivelse., (2002), Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildningen, Skr 2001/02:188 Utbildningsdepartementet., (2001), Elevens framgång – Skolans ansvar, Ds 2001:19

Övriga referenser

Skollagen med kommentarer, (2002)

Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning Skolplan, Sundsvalls kommun

Verksamhetsplan, Skönsbergs skola, (2004), Sundsvall

Internet

Skolverket URL http://www.skolverket.se/fakta/faktablad/betyg.shtml (040520) Skolutveckling URL

http://www.skolutveckling.se/om_myndigheten/pdf/pdfregeringsuppdrag/regeringsbeslutbilag a.pdf (040520)

(27)

BILAGA 5

Enkätsvar från Lärare1

1. Vilka lärdomar har Du fått efter deltagandet i projektet?

Jag har förstått att dokumentationen är allt viktigare och att vi måste hitta ett smidigt sätt att dokumentera på eftersom det annars kommer att ta alltför mycket av vår tid. Jag sa vid en träff att läkare har läkarsekreterare och vi borde ha lärarsekreterare. Det har ju visat sig att dokumentationen är viktigt eftersom skolan får så många anmälningar idag, mot för vad det var förr. Vi måste ha svart på vitt vad som har hänt. Det har inte varit lika viktigt tidigare. 2. Vad anser Du det finns för möjligheter och svårigheter med dokumentation?

Möjligheterna är att jag snabbt kan titta efter vad som har hänt, vad eleven har presterat och det är enkelt vid föräldrakontakt. Svårigheten är att hitta ett smidigt sätt så att det inte tar så mycket tid. Enkla blanketter, kanske. Ibland är man tvungen att skriva sida upp och sida ner om en elev och det tar tid. Det här är en ny arbetsuppgift och frågan är hur mycket tid vi skall ägna åt det.

3. Hur fungerar de framarbe tade mallarna i praktiken? Dvs. underlag för

utvecklingssamtal (samtalsfrågor och ämnessammanställning), åtgärdsprogram samt elevkort vid byte av skola.

Intressant fråga. Jag har skrivit till Christel och frågat varför vi inte kan få besked om vi skall använda oss av de mallar som vi har jobbat fram. Det har ju varit klart länge och det senaste jag hörde var att de skulle bara klubbas i skolrådet och sedan var det klart. Men än har jag inte hört något, så tyvärr kan jag inte svara på din fråga.

4. Anser Du att skolans personal idag arbetar åt samma håll med att synliggöra elevers lärande?

Jag tror att vi är på väg, det är i alla fall vad Christel säger. Jag vet inte om jag har sett så mycket av det. Vi har startat grupper ; värdegrundsgrupp där vi skall diskutera synsätt mm. Vi har träffats några gånger, men sedan har inget hänt. Vi har även rödatråden och vi har skapat en grupp där vi skall diskutera verksamhetsplanen, men än har vi inte träffats. Det här var i mars.

Jag tycker att det är viktigt att vi har ungefär samma tillvägagångssätt, att vi använder oss av ungefär lika blanketter. Det underlättar både för eleven och föräldern om de känner igen hur vi jobbar på de olika stadierna. Det märks även att vi har en tanke bakom det vi gör.

5. Under vilka förutsättningar tror Du att dokumentation kan förbättra och utöka

relationen mellan skola och hem?

Jag tror att dokumentationen kan underlätta i kontakten lärare-elev-förälder. Det är en

trygghet för både föräldrar och oss om vi har dokumenterat väl. Det beror ju även på vad man menar med dokumentation. Jag tycker att det är lika viktigt att eleven dokumenterar sitt arbete

(28)

6. Hur har din förmåga att synliggöra elevers lärande med hjälp av dokumentation förändrats efter deltagandet i projektet?

Jag kom på att jag kan föra sk "journalanteckningar" om de elever som jag jobbar med. Det är fel att använda ordet "journal" så vi säger bara anteckningar. Eftersom jag har 25 spec.elever är det för mig viktigt att kunna se vad vi har jobbat med och vad vi skall börja med. Jag kan omöjigt komma ihåg från gång till gång vad vi har gjort. Jag lägger upp varje elev i datorn (det kräver naturligtvis att jag har tillgång till en dator) och där skriver jag in resultat på diagnoser, staninevärde, vad eleven har för brister, vad den behöver träna på, frånvaro och vad vi har jobbat med. Det här ligger sedan till grund inför utvecklingssamtalen. Det här har ingenting med projektet att göra, utan det var snarare behovet som gjorde att jag var tvungen att göra något. Tidigare skrev jag lappar och det är mycket krångligare. Eftersom vi inte har tagit beslut om att använda oss av de blanketter vi har tagit fram så är frågan svår att besvara.

(29)

BILAGA 6

Enkätsvar från Lärare2

1. Vilka lärdomar har Du fått efter deltagandet i projektet?

Jag har lärt mig att en tydlig individuell planering och dokumentation leder till att såväl personal som elev och förälder får en bättre bild över barnets starka respektive sva ga sidor. I förlängningen borde detta innebära att fler elever når målen i kursplanerna. Det är dock oerhört viktigt med tydlighet, och att vi enas om vad som skall dokumenteras, att alla håller en "klinisk" lägstanivå vad gäller dokumentation.

Vid besöket från specialpedagogiska institutet lärde jag mig vikten av att ha konkreta mål (mål som är mätbara), samt att lägga ner tid på att skriva tydliga beskrivningar av eleverna och att söka många olika förklaringar till elevernas problem. De metoder vi sedan väljer för åtgärdsprogrammen måste knytas an till de förklaringar som är mest trovärdiga och som går att göra något åt (vissa förklaringar kan vi inte påverka, exempelvis fysiska handikapp eller hemmiljö).

Vidare har jag lärt mig vikten av att kontinuerligt utvärdera verksamheten, och att titta på var vi står idag. Ofta görs förändringar utan att vi utreder vad som inte fungerar och vad som faktiskt fungerar bra. Det har varit värdefullt att i dokumentationsgruppen göra en nulägesbeskrivning av vår verksamhet idag.

Jag har även lärt mig att varje skola är unik, och att utvecklingsarbetet måste bedrivas på varje enskild skola. Det går aldrig att kopiera någon annans skola arbete, eftersom det finns så stora skillnader vad gäller elevantal, lokaler, upptagningsområde, geografiska förutsättningar… Jag har även lärt mig att det är viktigt att alla är aktiva i utvecklingsarbetet, såväl all personal som ledning. Det räcker inte att endast vi i dokumentationsgruppen driver frågorna, vi behöver medgivande från de andra och en ledning som tydligt slår fast att dessa frågor är viktiga. Ledningen har tyvärr inte tagit del i detta arbete, så vi har inte kommit så långt i utvecklingen som jag hoppades på i höstas.

2. Vad anser Du det finns för möjligheter och svårigheter med dokumentation?

Jag ser stora möjligheter med en individuell dokumentation, men också svårigheter. Den nya läroplanen och det nya betygssystemet ställer större krav på att vi blir bättre på att dokumentera våra elever. Den nya läroplanen och betygen är målstyrda, vilket innebär att vi måste i större utsträckning planera och dokumentera elevernas utveckling.

Om vi har ett enkelt system, med givna mallar och färdiga rutiner ser jag stora möjligheter till en god dokumentation av eleverna. Om vi dessutom tar med föräldrarna i större utsträckning i arbetet ökar chanserna för eleverna att nå målen. Det är viktigt att alla arbetar åt samma håll.

(30)

De svårigheter jag ser är att få alla i personalen att dra åt samma håll. Läraryrket har alltid varit ett fritt yrke, där varje lärare har haft frihet att själv planera och styra över sin egen verksamhet. Detta fungerar inte i dagens skola där vi måste hjälpas åt för att få eleverna att nå målen. Det är här viktigt att skolans ledning är stark och ställer krav på personal att följa fattade beslut och dessutom sätter in åtgärder om så inte sker.

Det upptagningsområde vi har är en annan svårighet, det är svårt att få alla föräldrar engagerade i skolsituationen för varje elev. Problemet är att detta oftast gäller för de elever som har störst behov av olika stödåtgärder.

Slutligen är tid en ständigt återkommande svårighet, eller snarare bristen på densamma. Dokumentation tar tid, och är ytterligare en uppgift som läggs på den befintliga lärarkåren, tid som inte alltid finns. Det finns inte i dagens skola de verktyg som behövs för att kunna hantera det ökade behovet av individuell planering och dokumentation. Detta gäller tid, fortbildning och andra resurser (exempelvis datorer, skrivare mm). Det blir då återigen mycket vikigt med samarbete i arbetslaget så att inget dubbelarbete görs.

3. Hur fungerar de framarbetade mallarna i praktiken? Dvs. underlag för utvecklingssamtal (samtalsfrågor och ämnessammanställning), åtgärdsprogram samt elevkort vid byte av skola.

Vi har tagit fram mallar för åtgärdsprogram, utvecklingssamtal mm. Dessa har tyvärr inte tagits i bruk ännu, varför vet jag inte. Mallarna har funnits i ett halvår, men vi har inte tagit något beslut om att de skall börja användas. Jag kan därför inte i dagsläget svara på hur de fungerar i praktiken.

4. Anser Du att skolans personal idag arbetar åt samma håll med att synliggöra elevers lärande?

Skolans "Röda-tråden"- grupper är igång och fungerar bra. Min uppfattning är att det förs givande diskussioner i alla grupper och att alla i gruppen drar år samma håll. Detta gäller i vilket fall som helst för den grupp jag är med i (mattegruppen).

På de konferenser vi har är vi ofta samstämmiga och det kan utåt verka som om alla är med på tåget och arbetar åt samma håll. Det är dock ofta endast ett fåtal som är aktiva under diskussioner och tydligt visar sitt ställningstagande. Det förutsätts att de som inte är aktiva under konferenser ger sitt tysta medgivande, men så behöver inte vara fallet.

Att vi inte kommit längre i vårt utvecklingsarbete kan bero på att vi faktiskt inte drar åt samma håll. Kanske finns det flera som inte ställer upp på de tankar och idéer som förs fram under konferenser och arbetslagsträffar. Antingen det eller så är vi dåliga på att vara konkreta och komma fram till beslut.

(31)

5. Under vilka förutsättningar tror Du att dokumentation kan förbättra och utöka relationen mellan skola och hem?

Om dokumentation skall förbättra relationen mellan hem och skola är det nog viktigt att vi har tydliga och användarvänliga mallar. Mallarna skall vara konkreta och lättförståeliga för såväl personal, som elev och förälder. Det är viktigt att föräldrarna är delaktiga och känner att mallarna bidrar till ökad insikt i elevens skolsituation. Annars riskerar de att bara vara en pappersdrake som skrivs för att det skall skrivas och som sedan arkiveras i rektors rum.

Viktigt är också att loggboken/kontaktboken används, och att den används på liknade sätt över hela skolan. Om den blir ett naturligt redskap i skolan, är den ett utmärkt redskap i kommunikationen mellan hem och skola. Viktigt är då att loggboken/kontaktboken används för såväl planering som dokumentation, det är viktigt för föräldrar att se dels vad som skall göras och hur arbetet har gått. Loggbok/kontaktbok ger en snabbare kommunikation mellan hem och skola än utvecklingssamtal, vilka endast i regel sker två gånger per termin. Det går snabbare att fånga upp elever som riskerar att falla igenom.

6. Hur har din förmåga att synliggöra elevers lärande med hjälp av dokumentation förändrats efter deltagandet i projektet?

Som jag tidigare skrivit har jag blivit duktigare på att skriva åtgärdsprogram. Jag lägger i dagsläget ner mer tid på att beskriva elevens situation och hitta möjliga förklaringar. Tidigare har jag, som andra lärare, varit mer fokuserad på enbart metod, utan djupare reflektion över om metoden varit lämplig för just den eleven.

Jag har även blivit bättre på att dokume ntera elevernas kunskaper, det de faktiskt kan. Traditionellt har vi i skolan fokuserat på vad eleven inte kan, vad de behöver träna mera på. Jag försöker idag göra en mer positiv bedömning av eleverna. Exempelvis försöker jag på prov ge eleverna poäng efter deras förtjänster, inte avdrag för deras tillkortakommanden. Jag använder även fler metoder att bedöma elever, jag är inte lika hårt styrd efter prov och inlämningsuppgifter. Observation och diskussion är bedömningsmetoder som jag använder mer kontinuerligt än tidigare.

Slutligen har jag blivit mer strukturerad vad gäller såväl min planering som dokumentation. Jag tror också att jag blivit bättre på att kommunicera detta till eleverna och deras föräldrar. Denna tydlighet att gjort eleverna mer medvetna om sin egen situation och vad de behöver lära sig och förbättra.

(32)

BILAGA 7

Enkätsvar från Lärare3

1. Vilka lärdomar har Du fått efter deltagandet i projektet?

Jag anser att skolan har tagit ett steg i rätt riktning. Dokumentation behövs! Det är viktigt med dokumentation, speciellt i kontakten med hemmet, men även för att vi lärare skall få ett ordentligt underlag för varje elev.

2. Vad anser Du det finns för möjligheter och svårigheter med dokumentation?

Ja, det är väl i första hand svårigheterna man kanske tänker på… Det som jag tror är en bromskloss för att få dokumentationen att fungera är TID. Var går egentligen gränsen? Hur mycket skall dokumenteras? Jag tror att det skulle vara bra att ha en avsatt tid i veckan till dokumentation och reflektio n. Jag tror att bristen på tid gör att vi dokumenterar för lite och det är i de fall vi kan råka i svårigheter om något skulle hända.

Möjligheterna är väl att vi kan med hjälp av dokumentationen få bryggor att fungera (t ex mellan grundskola och gymnasiet, eller mellan olika stadier). Ytterligare en stor möjlighet är att dokumentation underlättar i kontakten med hemmet.

3. Hur fungerar de framarbetade mallarna i praktiken? Dvs. underlag för utvecklingssamtal (samtalsfrågor och ämnessammanställning), åtgärdsprogram samt

elevkort vid byte av skola.

Tyvärr har inget formellt beslut ännu fattats. Vissa lärare använder dock mallarna, men långt ifrån alla. Jag tycker att det är tråkigt att det skall ta en sån lång tid till att fatta beslut. Vi har ju lagt ner mycket tid och arbete på att ta fram mallarna, och då vill man ju att de skall användas!

4. Anser Du att skolans personal idag arbetar åt samma håll med att synliggöra elevers lärande?

Ja, jag tycker nog att vi idag arbetar mer åt samma håll. Tidigare var det mycket mer splittrat mellan olika enheter och stadier. En orsak till att vi arbetar mer åt samma håll tror jag är att våra ”Röda-tråden”-grupper fungerar så bra.

5. Under vilka förutsättningar tror Du att dokumentation kan förbättra och utöka relatione n mellan skola och hem?

Jag tror att alla måste vara eniga. Det måste finnas en tydlighet i kontakten med hemmet. Man måste nästan vara övertydlig, och då är dokumentationen ett bra hjälpmedel. Det går inte att vara ”snäll” och ge förmildrande omständigheter, t ex om en elev ej når målen i ett ämne.

6. Hur har din förmåga att synliggöra elevers lärande med hjälp av dokumentation förändrats efter deltagandet i projektet?

(33)

Jag tycker att jag efter mitt deltagande i projektet fått en bekräftelse på att det jobb jag lägger ner på att dokumentera eleverna, både idag och tidigare, betyder något – att det är viktigt. Dessutom har projektet gjort att jag idag känner mig mycket säkrare på att skriva åtgärdsprogram (efter utbildningen av Specialpedagogiska Institutet).

(34)

BILAGA 8

Enkätsvar från Lärare4

1. Vilka lärdomar har Du fått efter deltagandet i projektet?

• Fått se hur andra skolor löst vissa problem som vi haft. Detta har gett mig nya uppslag. • Andra skolor har gett mig nya idéer.

• Det var intressant att debattera och diskutera på mötesplatserna. Mötesplatserna har varit ett utmärkt forum – en inspirationskälla.

• Att när vi presenterar hur vi arbetar måste vi tänka över vår egen verksamhet. Vi måste träna på och lära oss utvärdera oss själva.

• Det har även blivit tydligt för mig att individuell planering är relevant för ett gott ”inlärningsresultat”.

2. Vad anser Du det finns för möjligheter och svårigheter med dokumentation?

- Tiden är en svårhet. Det tar tid att dokumentera. Svårt för eleven att avgöra vad som ska dokumenteras.

Dokumentationen kan kräva vissa resurser som skapar vissa problem för skolan. Problem kan vara: skrivare, datorer, plats för förvaring och annat.

+ Däremot är det ett fantastiskt verktyg för att se elevens kunskapsutveckling och därmed ge eleven möjlighet att se på sin utveckling på meta-nivå. Detta blir även tydligt för föräldrar, som därmed kan stödja sitt barn rätt. Det blir även tydligt för läraren som kan anpassa undervisningen på bästa sätt.

3. Hur fungerar de framarbetade mallarna i praktiken? Dvs. underlag för utvecklingssamtal (samtalsfrågor och ämnessammanställning), åtgärdsprogram samt

elevkort vid byte av skola.

De har ej tagits i bruk ännu… pga. osäker ledning…?

4. Anser Du att skolans personal idag arbetar åt samma håll med att synliggöra elevers lärande?

Nej! Vi vill alla elevernas bästa och på ytan verkar vi eniga. Detta gäller ej i praktiken. Vi har olika syn på hur vi arbetar och hur vi ska arbeta. Den svenska röda-tråden gruppen har inte kommit någon vart. Helt meningslös!

5. Under vilka förutsättningar tror Du att dokumentation kan förbättra och utöka relationen mellan skola och hem?

Det kräver ett bra system. En kontakt/loggbok som är enkel för alla.

(35)

6. Hur har din förmåga att synliggöra elevers lärande med hjälp av dokumentation förändrats efter deltagandet i projektet?

Jag har blivit bättre på att dokumentera och det känns nu viktigare och intressantare med individuell planering när jag sett hur andra skolor arbetar.

Jag har fått nya idéer och funderar mera över detta med dokumentation nu än tidigare.

Jag har definitivt blivit bättre på att skriva åtgärdsprogram! Man måste fokusera på elevernas kunskaper och inte bara misslyckandena.

References

Related documents

Elever B menar att det kan finns en risk att eleverna inte använder sin kapacitet fullt ut när de har inflytande i sitt lärande, de säger ”Vi kanske vill göra det lite enklare

Vi menar att när guidningen delvis består av en dialog och ett samspel mellan elever och guide har eleverna möjlighet att förmedla sina tankar kring ämnet,

Dessa kritiska aspekter innefattar nollans betydelse, kunna se enhet och antal simultant, övergångar mellan ental, tiotal och hundratal, ange en siffras värde beroende på placering

De frågor vi ställt oss i denna studie behandlar det syfte förskollärare ser i pedagogisk dokumentation, vi ville även se om detta verktyg för dokumentation

Kunskaper i modersmålet är viktig för att utveckla andra språkliga kunskaper, därför är det viktig för elever som är andra språkiga att delta i modersmålsundervisning

Formativ bedömning i samband med undervisningen sker när både lärare och elev är aktiva i bedömningen av elevens kunskapsutveckling och kommunicerar om vad eleven skall träna

Detta blir som en av lärarna i intervjun menade, att en undervisning byggd på både att läraren berättar och visar samtidigt som man kör en mer elevbaserad del i undervisningen,

Vidare betydelse av arbetet är även att undersöka hur två skolor, i Närke, med utomhuspedagogisk profil praktiserar sin undervisning och vad undervisningsmetoden har för effekter