• No results found

Gymnasieelevers uppfattningar om eget lärande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Gymnasieelevers uppfattningar om eget lärande"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen Särskild lärarutbildning

Examensarbete

10 poäng

Gymnasieelevers uppfattningar om eget

lärande

Upper Secondary School Pupils and Their Understanding Of Own

Learning

Annika Olén

Allmänt utbildningsområde 60 p

Ange datum för slutseminarium 2007-02-07

Examinator: Nils Andersson Handledare: Ingrid Sandén

(2)
(3)

Malmö högskola Lärarutbildningen Särskild lärarutbildning Allmänt utbildningsområde Höstterminen 2007

Olén, Annika (2007). Gymnasielevers uppfattningar om eget lärande, ( Upper secondary school pupils and their understanding of own learning. ) Allmänt utbildningsområde, Särskild lärarutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet.

I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat våran läroplan för de frivilliga skolformerna där det står att skolan ska ge en grund för livslångt lärande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förväntas tycka om skola.

Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkäter till två klasser på den skola jag undervisar.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att många komponenter behöver överrensstämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska.

Sökord: Allmänbildning, Att lära för livet, Flexibilitet, Livslånga lärandet, Läroplan.

(4)

Innehållsförteckning: 1. Inledning...5 2. Bakgrund...6 3. Syfte ...7 3.1 Frågeställningar ...7 3.2 Problemformulering ...7 4. Litteraturgenomgång ...8

4.1 Ordet livslångt lärandes betydelse ...8

4.2 Betygen...9

4.3 Samhället ...11

4.4 Reflektion i handling ...12

4.5 Tidens betydelse ...12

4.6 Skolan som en mötesplats ...13

4.7 Vad eleven förväntas tycka om skolan...13

4.8 Lärkultur ...14

5. Metod ...16

5.1 Metodval...16

5.2 Urval ...17

5.3 Genomförande ...18

5.4 Databearbetning och tillförlitlighet ...19

6. Resultat...21

6.1 Mål för lärande ...21

6.2 Koncentration och intresse ...21

6.3 Behov...22

6.4 Förutsättningar...22

6.5 Lärdomar i ett längre perspektiv ...23

6.6 Den optimala lärandesituationen...24

6.7 Tillbakablick på prov ...25

6.8 Uppfattning om tiden ...25

6.9 Oväntade lärdomar ...26

7. Diskussion och analys...27

8. Referenser ...34 Bilaga 1 – Intervjuguide

Bilaga 2 – Enkätfrågor Bilaga 3 – Frekvenstabell

(5)

1. Inledning

Målsättningen med denna undersökning är att försöka belysa vilken uppfattning gymnasieelever har om sitt lärande.

Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna som står att läsa i Lpf 94, under skolans huvuduppgifter är bland annat följande:

Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.

Utifrån detta resonemang vill jag undersöka vad eleverna lärde sig i skolan som de har haft nytta av i ett längre perspektiv och vilka är förutsättningar som behövs för att eleverna i gymnasieskolan skall kunna lära sig för livet.

(6)

2. Bakgrund

Jag har haft fördelen att få vara med att starta upp en ny inriktning, på den ort jag arbetar inom hantverksprogrammet. De stora kurserna på hantverksprogrammet är kurserna hantverksteknik A till och med F. Då eleverna lär till ett yrke i mitt fall frisöryrket började jag inför skolstarten att reflektera över vad som var allra viktigast för mig att förmedla till eleverna.

Min vision är att få eleverna att tänka i det livslånga lärandet, att lära för livet. Jag vill få dem att förstå att kurserna löper i varandra, fastän de avslutas med kursbetyg. Få dem att reflektera över kunskaperna de lärt sig. Att få ett betyg i en kurs betyder inte att man kan lägga den kunskapen bakom sig, utan tvärtom. Kunskapen ska utvecklas och fördjupas.

Gymnasieskolan är en frivillig skolform och lärandet är under eget ansvar. Men är alla elever mogna och medvetna om detta, vid en ålder av 16 år? Det tror jag till stor del beror på vad de har med sig i sitt bagage från grundskolan. Om de har fått lära sig att reflektera och se mera ur ett helhetsperspektiv. Vad är egentligen elevernas mål? Jag tror i alla fall att det många gånger ligger för långt bort för dem.

Begreppet livslångt lärande används flitigt i dagens skola och i rådande samhällsdebatt. Då livslångt lärande blivit en form av modebegrepp har definitionen av det blivit tvetydig. Tänker dagens elever i termer som livslångt lärande? Detta har jag tänkt undersöka i detta arbete genom att först titta i litteratur. Vidare med att göra enkätundersökningar och intervjuer. Min fråga blir hur får man eleverna att lära för livet?

(7)

3.1 Syfte

Syftet med min studie är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet. Då det står i våran läroplan för de frivilliga skolformerna att skolan ska ge en grund för livslångt lärande är det en viktig del att vara insatt i.

3.2 Frågeställningar

1. Vad lärde eleverna sig i skolan som de har haft nytta av i ett längre perspektiv sett främst ur ett yrkesperspektiv men också generellt ur ett allmänt lärande?

2. Vilka förutsättningar måste vara för handen för att elever i skolan skall kunna lära sig för livet?

3.3 Problemformulering

Då litteraturen ger en mera allmän syn på det livslånga lärandet tycker jag det är angeläget att undersökningar genomförs. Vidare tror jag att tänkandet om att lära för livet varierar om man går ett studieförberedande program eller ett yrkesförberedande program. Klasserna jag valt för min undersökning är de jag undervisar i således yrkesförberedande. Resultatet i undersökningen kommer på detta sätt att bli något begränsat. I mina djupintervjuer har jag valt elever som nyligen slutat skolan.

(8)

4. Litteratur

Under detta kapitel har jag tittat närmare på tidigare forskning som jag relaterar till min studie. Jag börjar med att titta tillbaka historiskt på begreppet livslångt lärande, för att sedan granska betygen, samhället och tiden för att sist upplysa om lärkulturen och vad eleven förväntas tycka om skolan.

4.1 Ordet livslångt lärandes betydelse

Livslångt lärande bygger på två principer. Den ena är att lärandet pågår under hela livet och den andra att detta lärande inte sker enbart inom ramarna för olika formella utbildningar. Lärandet sker även i arbetslivet och i vår vardag. Det livslånga lärandet kan ses som uttryck för ett bildningsideal eller en utbildningsideologi (Söderlund, 2000).

Om man tittar historiskt så introducerades begreppet livslångt lärande av UNESCO vid 1960-talets slut. Från början avsåg begreppet en fortgående på individuell process med humanistiska förtecken. Utbildningsdebatten fokuserade, ökade möjligheter för utbildning och lärande vid sidan av arbetet, för att på så sätt minska klyfterna i samhället. Vid 1980-talets slut blev begreppet en strategi för ekonomisk och teknisk utveckling. Det hade på så sätt blivit två generationer av det livslånga lärandet som tänkte olika om det. Under 1990-talet kan man finna uttryck för båda generationernas tänkande nämligen att stimulera den ekonomiska tillväxten, trygga välfärden och förhindra samhällsklyftorna (Söderlund, 2000).

Arbetslivet ställer större krav på ständigt förnyade kunskaper och medborgaren måste vara beredd att ständigt vidga sin kompetens och vara flexibel. Formella utbildningar i t.ex. grundskola och gymnasium ska lägga en grund för ett fortsatt livslångt lärande. Ett stort ansvar läggs på den enskilde medborgaren som förväntas att öka sin kompetens och visa prov på ökad flexibilitet i arbetslivet.

(9)

Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna som står att läsa i Lpf 94, under skolans huvuduppgifter står följande:

Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.

Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.

Illeris beskriver detta som ett problem av senmodernitetens art. Då senmodernitetens snabba förändringstakt och ständiga omställningskrav innebär att slagordet om livslångt lärande primärt betyder att man hela tiden måste vara beredd att ställa om sig. Detta kan vara svårt nog för de unga, men för dem i vuxen ålder konfronteras med denna utveckling blir förändrings- och omställningskraven oerhört påfrestande. Där det tidigare var stabilitet, ska det nu vara flexibilitet. Och ska man över huvud taget kunna överleva på arbetsmarknaden måste stabilitetens försvarsmekanismer ersättas av en serviceinriktning och en förändringsberedskap (Illeris, 2007:246).

4.2 Betygen

Hörnqvist anser att betygen är enkelriktade. Redan 1941 uttrycktes kritiska synpunkter om betygen. Att de var till för att egga barnen eller tvinga dem till

(10)

arbete. Betygen gynnar bara prestationen och inbjuder till fjäsk, fusk och liknande. Eleven löper stor risk att tappa bort sammanhanget mellan arbete och mål. Betyget blir målet (Hörnqvist, 2000). Betygsättningen gynnar också konkurrens på bekostnad av samarbete. Den gynnar lönsamhetsorientering istället för ett lustfyllt förhållningssätt till lärande och den befrämjar en ytlig anpassningsinlärning till skillnad från en kreativ läroform hävdar Illeris (2001). I samma bok beskriver Illeris att den unga generationen betraktar utbildningen som en konsumtionsvara som man kan använda sig av när man har behov eller intresse.

Det skall löna sig att plugga och det skall löna sig att vara flitig. Regeringen anser att fler steg i betygsskalan gör det lättare att höja betyget genom att man lägger in en extra växel. Det ger också rättvisare betyg och de ska ges redan från årskurs sex. Betygssystemet skall vara målrelaterat. Elever som har det svårt kommer på så sätt att upptäckas tidigare och det kommer att löna sig bättre att plugga. Det säger skolminister Jan Björklund i en kommentar till de direktiven för utredning av ett nytt betygssystem.

Fakta:

Direktiven utgår ifrån en sjugradig betygsskala med fem steg för godkänt och två steg för underkänt. Det lägsta betygssteget för underkänt kan ersätta dagens streck (-), dvs. att betyg inte ges. I grundskolan ska sex betygssteg användas, varav ett underkänt.

Betygsskalan är inspirerad av ECTS-skalan, som nu även införs på vissa svenska lärosäten. Där rangordnas de godkända stegen från A till E, där A är det högsta betyget. Betygen för underkänt betecknas F och Fx. Arbetsgruppen skall föreslå lämpliga betygsbenämningar för den nya skalan. Planeringen är att det nya

betygssystemet införs mellan 2010 – 2013. (www.regeringen.se/sb/d/8543/a/78663)

(11)

4.3 Samhället

Världen måste förstås med utgångspunkt i en helhetssyn som innebär att allt hänger samman. Separata händelser är inte separata, utan delföreteelser i komplexa nätverk och system på olika nivåer. Alla delar i ett system står i förbindelse med varandra. Detta kan vara svårt för eleverna att förstå då de måste vara engagerade i olika ämnen, lektioner varje dag. Om man då inte hinner göra färdigt i ett ämne signalerar detta om att det inte är viktigt.

Moderniteten har skapat förutsättningar inom gymnasieskolan, som uppstyckade lektioner, åldersindelade klasser, ämnesbaserade läroplaner och skriftliga prov. Detta framstår som det naturliga, normala och förnuftiga sättet att organisera läroplaner och undervisning. Det är egentligen mycket specifika sociohistoriska produkter. Kanske är de inte längre gångbara för ett samhälle där modernitetens villkor och förutsättningar håller på att förlora sin styrka och relevans (Hargreaves, 1998).

De postmoderna kraven är större på snabbare förändringstakt, bättre förändringsberedskap och en mer decentraliserad styrning. Detta har inom skolan medfört två reaktionssätt. Man ser det ena tydligast inom högstadie- och gymnasieskolor. Det genomsyras av dom obligatoriska proven och kurskraven i hela skolsystemet. De har försökt att försvara modernitetens institutionsgränser, framhäva de traditionella skolämnena och de standardiserade undervisningsstrategierna. På detta sätt förstärker de modernitetens byråkratiska praxis (Hargreaves, 1998).

Det andra reaktionssättet ser man i mindre enheter på grundskolenivå. Där ser man lite mer förnyelse, flexibilitet och samarbete. Man försöker förverkliga gemensamma visioner om en bättre skola, ibland tillsammans med föräldrarna.

(12)

Detta reaktionssätt kan sammanfattas med att man drar sig tillbaka till beskyddande kollektiv av mer förmodern art. De blir då dåligt rustade till att fungera i en komplex värld av motstridiga intressen och värderingar. Det är inte lätt att komma fram till andra lösningar. Men ett viktigt första steg är att försöka förstå och undersöka vad komplexiteten består i, hur omfattande utmaningarna är, och att närmare bestämma vilka typer av problem och möjligheter som postmoderniteten innebär för lärarna och skolan (Hargreaves, 1998).

4.4 Reflektion i handling

Teoretisk kunskap och reflektion i handling utgör grund för studentens personliga lärande och utveckling. Med reflektion i handling menar Schön (1996) att man undviker förvirring i den osäkra och professionellt pluralistiska praktik som präglar många yrken. Vi har en kunskap i handling som gör att vi inte behöver tänka. När vi har en reflektion i handlingen tänker vi på vad vi gör och då använder vi kunskap producerad av oss själva. Schön för en debatt om att den duktiga praktikern inte bara tillämpar vetenskaplig kunskap producerad av andra än praktiken själv, utan också av sig själv (Schön, 1996).

4.5 Tidens betydelse

Lärande innebär en utveckling. För att lära sig behövs tid. Att hinna med så många moment som möjligt skapar sällan djuplärande utan mest en mängd rubriker för minnet. Man måste bli berörd och involverad för att minnas. Elever måste utmanas och utbildas i att vara med i sitt eget lärande. Det är klart att lusten för lärandet då ökar (Selberg, 2001).

Bengt-Erik Andersson (1999) hör till dem i Sverige som studerat tonåringars upplevelse av sin skolsituation. Han har genomfört ett frågeformulär på 1200 tonåringar. Med bakgrund av detta konstaterar han att allt för många elever uppfattar sin tid i skolan som föga meningsfull eller inte meningsfull alls.

(13)

Ungefär var tredje elev upplevde skolan som tråkig, enahanda, trist, att inte lärarna bryr sig om eleverna. Det kan sammanfattas med att en tredjedel av alla eleverna hatar skolan. Ungefär lika stor del älskar skolan. De tycker att ämnena är jätte intressanta, undervisningen stimulerande och intressant. Många uppger att de tänker på annat än den undervisning som pågår (Persson, 2003).

4.6 Skolan som en mötesplats

Per Nilsson (1998) en annan svensk forskare framhåller ungdomars uttalade önskan att umgås med jämnåriga. De ser skolan som en plats att umgås och träffa jämnåriga. Han har gjort en studie av tonåringar bosatta i fyra geografiskt och socialt skilda områden. Han upptäckte att det fanns lokala variationer. Pojkar i skogsbygd upplevde skolan som en mötesplats, medan flickor i invandrartät förort upplevde skolan som en social frizon. Hur man upplever skolan måste tolkas i en vidare kontext men generellt upplevs skolan som en mötesplats för många ungdomar (Persson, 2003).

4.7 Vad eleven förväntas tycka om skolan

Ett problem när man gör undersökningar om skolan är att svaren kan färgas av elevernas förställningar om vad man förväntas tycka om skolan. Mihaly Csikszentmihalyi (2000) från Chicago har löst detta problem med att låta eleverna göra självobservationer. Praktiskt så fungerar metoden så att en sändare talar om när eleven ska svara på ett frågeformulär. Detta har drastiskt reducerat minnesfel och risken för efterrationaliseringar. Resultatet han finner är att för att utveckla sin inneboende förmåga måste ungdomar lära sig att investera i krävande uppgifter. Skolan utövar ofta ett negativt inflytande genom att den är så inriktad på att täcka allt. Det blir ingen tid över för att gå på djupet i uppgifterna. Att få gå till djupet med en uppgift är ett villkor för att eleverna ska uppleva att de går upp i en aktivitet som de tycker om. Det resulterar i att hög utmaning som ger högt kunnande, detta kallar han flow. Inget ämne skapar

(14)

bättre betingelser för flow. Prov uppfattas inte som roligt ändå bidrar det till att skapa flow-betingelser. Prov ger skolåret puls, utan prov och förberedelser inför dessa skulle blodomloppet avstanna. Man kan alltså uppnå flow-betingelser utan att ha ett starkt engagemang. Om läraren använde förmedlingspedagogik (eleverna lyssnar på läraren) upplever eleverna mindre flow. Ungdomarna bör lära sig både att själva söka och upptäcka utmaningar som att anta de utmaningar som kulturen ställer. En framgångsrik pedagogik bör i så fall rymma såväl progressiva som traditionella inslag. Studien visar också att lågmotiverade elever behöver mera struktur och aktiv vägledning för att finna lust i skolan (Persson, 2003).

4.8 Lärkultur

Lärande förutsätter en lärkultur. En positiv lärkultur kännetecknas av inspirerande miljöer och utvecklingsuppgifter att ta tag i. Uppgifterna bör präglas av ett forskande arbetssätt för att få fram glädje och spänning. Elevernas kompetens ska användas och inte deras brister som ska åtgärdas. Då får vi en bra grund för lärande (Qvarsell, 2000).

Konflikter mellan vuxna behöver inte vara ett negativt inslag i lärkulturen. De kan vara fruktbara och kreativa inslag då eleverna lär sig kritiskt tänkande. För att detta ska infinna sig får givetvis inte eleverna själva vara föremål för konflikten (Qvarsell, 2000).

Elever har olika mål med sin utbildning. De riktar sina handlingar mot olika kompetenser och mål. Det kan t.ex. vara att klara nästa prov, att få en allmän medborgarkompetens, att få en kommunikativ kompetens eller att få en yrkeskompetens (Brusling & Strömqvist, 1996). Undervisningens och inlärningens mål är också olika och de varierar av naturliga skäl beroende på vad som ska läras. Men i alla fall är det ett målstyrt och medvetet försök att lära.

(15)

Det är inte alltid utbildningens mål överrensstämmer med elevens mål. Det finns något mera än enbart målstyrt och medvetet lärande i såväl olika undervisningssituationer som i livet självt. Vi är nämligen inte alltid medvetna om att vi lär (Alerby m.fl., 2000).

Utifrån de startpunkter jag i detta kapitel presenterat kommer undersökningen att återspeglas i resterande del av arbetet. Jag anser betydelsen av att se olika begrepp av ordet livslångt lärande samt olika infallsvinklar. När jag genomför undersökningen är det till stor vikt att känna till att mycket avspeglas av vad eleven förväntas tycka om skolan och att den är en mötesplats för ungdomarna.

(16)

5. Metod

Att som forskare endast förlita sig på en metod är vanskligt. Genom att arbeta in olika typer av jämförelser i undersökningen och genom att komplettera intervjun med observationer, enkäter, prov, etc, får man en betydligt allsidigare och djupare förståelse av det man undersöker (Johansson & Svedner, 2006:48 ).

5.1 Metodval

Av ovanstående orsak har jag valt att kombinera två olika metoder, enkäter, dvs. frågeformulär och intervjuer. Både intervjuer och enkäter är tekniker för att samla information som bygger på frågor. Det betyder att teknikerna har en hel del gemensamt, men också att det finns sådant som skiljer dem åt (Patel & Davidson, 2003:69). Jag har också valt dessa två metoder för att skapa djup och bredd i mitt resultat.

Forskningsintervjun, säger Steinar Kvale (Kvale, 1997:117)

”är en mellanmänsklig situation, ett samtal mellan två parter om ett ömsesidigt

intresse Det är en specifik form av mänskligt samspel där kunskap utvecklas genom en dialog”.

Den kvalitativa intervjun är en unik känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld. Genom intervjun kan de förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och med egna ord (Kvale, 1997:70). I en kvalitativ intervju är intervjuare och intervjuperson båda medskapare i ett samtal. En kvalitativ metod innehållande intervjuer uppnår däremot aldrig statistisk representativet. Gör man ett nytt frågesamtal med samma person kan den skilja sig åt beroende på att en annan intervjuare har annorlunda känslighet i samtalet och andra kunskaper. Man drar inga generella slutsatser. Mitt val av djupintervjuer med öppna frågeställningar

(17)

har som grund till att jag vill tränga under den ytliga innebörden av begreppet ”livslångt lärande”. Strukturen i den här sortens intervju är att intervjuaren styr samtalet och intervjupersonen svarar utifrån givet tema. Det viktiga under intervjun är att styra samtalet så fokus bevaras på ämnet. Öppna frågeställningar menas att de inte kan besvaras med enbart ja eller nej.

I enkäter mister man möjligheten att ställa följdfrågor och slutna/fasta svarsalternativ skapar inte lika goda förutsättningar för förståelse som en intervjusituation erbjuder. Enkäterna erbjuder däremot en bredare men ytligare information (Johansson & Svedner, 2006:30 ).

Först började jag med att skaffa mig förkunskaper om ämnet för min undersökning. Jag läste in mig på aktuell litteratur enligt bakgrunden. Därefter genomförde jag två pilotstudier. Detta för att se om frågorna var formulerade så de inte gick att missuppfatta. Med hänsyn därtill gjorde jag en del justeringar i svarssekvenserna. Som jag tidigare berört, har jag valt att göra enkätfrågor för att få fakta information. Med de inledande kvantitativa frågorna vill jag ta reda på hur vanliga de olika påståendena är. Detta är ett sätt att försöka hitta något mönster. Jag har valt att avsluta med två kvalitativa, öppna frågeställningar. Anledningen till dessa frågor är att jag inte vill styra svaren för mycket, utan ge eleverna möjlighet att beskriva med egna ord. Jag tror på så sätt jag lättare kan se i elevernas livsvärld.

(18)

5.2 Urval

Eftersom mitt examensarbete kretsar kring det livslånga lärandet och hur man lär eleverna att lära för livet har jag valt att undersöka vilka uppfattningar elever har, som jag har haft eller har en relation till. Då jag i mitt syfte beskriver att jag vill fördjupa mig i just dessa elever inom hantverksprogrammet, inriktning frisör föll sig detta naturligt.

Urvalet av de tillfrågade har således endast skett bland dessa elever.

5.3 Genomförande

Jag började ha telefonkontakt med intervjupersonerna, tre stycken före detta elever till mig. Då beskrev jag mitt syfte med intervjuerna och frågade om det gick bra att jag bandade intervjun.

Vid tiden för intervjuerna så informerade jag intervjupersonerna om deras anonymitet, sekretess och presenterade åter igen syftet med studien. Jag valde att utföra intervjun på plats i deras gamla skolmiljö för att få en så kravlös och givande intervju som möjligt. I genomförandet av intervjuerna försöker jag använda mig av min hantverkskicklighet, genom att använda min förmåga att kontrollera och ifrågasätta. På mina intervjuer har jag valt att använda en intervjuguide (se bilaga 1) för att säkerställa att mina frågeställningar tas upp. Denna innehåller de ämne som ska täckas och de formulerade frågorna. På så sätt blir intervjun halvstrukturerad. Då jag har en tidigare relation med intervjupersonerna har jag försökt att ha en spontan intervjuprocedur. Kvale beskriver

”ju spontanare intervjuproceduren är, desto större blir sannolikheten för att man erhåller spontana, livliga och oväntade svar från intervjupersonens sida” (Kavle, 1997 :121).

(19)

Jag har valt att använda mig av bandspelare för inspelning. Denne försökte jag sätta på så diskret som möjligt. Jag började inleda samtalet med lite vardagsprat för att skapa en otvungen atmosfär och spontanitet. Under intervjun försökte jag sammanfatta vad de berättat och frågade om det var något de ville tillägga. Efter avslutandet skrev jag ner materialet ordagrant. Jag har efter och under varje genomförd intervju skrivit kommentarer i marginalen och analyser om svaret.

Enkäterna har delats ut till de två klasser jag undervisar. På enkäterna (bilaga 2) valdes att inte göra några bakgrundsvariabler då jag redan visste att alla eleverna kommit in på sitt förstahandsval till gymnasiet, alla är flickor och i åldern 16-19 år. Innan jag delade ut enkäterna (34 st.) klargjorde jag att syftet med dem är att få underlag till mitt examensarbete. Jag försökte betona att just deras bidrag är viktigt i att få till stånd en förändring. Jag talade om att enkäten skulle fyllas i individuellt och att den är anonym. Sedan lämnade jag klassrummet för att inte se vem som lämnade in först, sist osv. för att värna om de enskilda individernas integritet.

Då alla eleverna var närvarande blev det inget bortfall i undersökningen. Efter undersökningen var genomförd började jag bearbeta all rådata i en frekvenstabell (bilaga 3). En del av eleverna har gett mer än ett svarsalternativ.

5.4 Databearbetning och tillförlitlighet

Vid genomläsningen av intervjusvaren från de halvstrukturerade intervjuerna fann jag vissa strukturer eller liknande åsikter mellan intervjupersonerna som gick att koppla till mitt syfte och mina frågeställningar. Utifrån dessa strukturer kategoriserade jag deras åsikter. Jag pendlar mellan de enskilda svaren och vad de betyder, därefter funderar jag över helheten utifrån den nya kunskap jag inhämtat från delen. Det faktum att jag använde bandspelare samt att anteckningar gjordes under intervjuerna säkerställer i viss mån studiens reliabilitet. Jag har valt att följa Kvales (1997) råd att själv skriva ut

(20)

intervjuerna, detta med anledning av att jag lättare förstår vad som sägs. Kvale (1997) beskriver också betydelsen av att skriva ut intervjun tidsmässigt nära genomförandet för att på detta sätt också minimera riskerna så att utskrifterna blir så sanningsenliga som möjligt. Skulle jag i efterhand ha återgett intervjupersonernas svar är stor risk att viss information gått förlorad. Kommentarerna jag gjorde i marginalerna där jag bland annat skrev ner kroppsspråket har varit till viss hjälp när jag analyserat intervjuerna. Främst vid urval av citat som redovisas.

Analysen av enkäterna började med att jag upprepande gånger läste igenom alla svaren. Efter några genomläsningar började jag kunna skönja en del mönster och kategorier i svaren. Jag valde sedan att sortera upp dessa i olika kategorier som följer i resultatet. Framställningen är resonerande dvs. redovisningen av resultatet varvas med antagande, på mer eller mindre säkra grunder.

Enligt Johansson, Svedner (2006) krävs det för att uppnå hög reliabilitet att man får samma resultat vid upprepande mätningar således kan man säga för att nå en hög reliabilitet i en undersökning fordras det att man undersöker det man vill undersöka två gånger. Vidare beskriver Johansson, Svedner (2006) att om det är flera som ska utföra intervjuerna i en undersökning kan reliabilitet brister uppstå av yttre omständigheter och hur man ställer frågorna.

Eftersom tre djupintervjuer har genomförts och enkäter endast delats ut till två klasser på en och samma skola, har inte mitt syfte varit att göra anspråk på generaliserbarhet till andra skolor och programinriktningar. Svaren tror jag också många gånger speglar just den dagsform eleverna befinner sig i.

(21)

6. Resultat

Mina data har kategoriserats med utgångspunkt från mitt syfte och mina frågeställningar. För att skapa struktur i resultaten har jag delat in resultatredovisningen efter en del av intervjuns och enkäternas frågeställningar.

6.1 Mål för lärande

I enkäterna framkom att de allra flesta eleverna har som mål med sitt lärande att lära sig så mycket som möjligt för att ha nytta av det i framtiden. Därutöver hade några bra betyg som mål så att de själva skulle bli nöjda. Det var ingen av de tillfrågade som endast ville få bra betyg för att föräldrarna skulle bli nöjda.

Majoriteten av eleverna upplevde skolan som ett karriärmedel. Med några få undantag var detta det populärast svaret. Ingen av eleverna upplevde skolan som ett tvång. Ytterligare ett par elever upplevde skolan som en plats att finna kunskap på, för kunskapens skull.

6.2 Koncentration och intresse

Vidare framkom av enkäterna att deras koncentration på en lektion hög. Nästan alla var ganska mycket koncentrerade på lektionerna. Medan ett par stycken medgav att de kunde vara mera koncentrerade. En elev pointerade att koncentrationen kunde variera från mycket till liten beroende på vilket humör och inställning hon hade till just den lektionen.

På frågan om de tyckte att de som de gjorde var intressant blev svaret att de oftast tyckte det. Några av dem tyckte att det alltid var intressant, medan ungefär lika många tyckte att det bara var intressant någon gång ibland. Ingen av eleverna tyckte att det bara var intressant någon enstaka gång.

(22)

Inställningen till prov varierade mycket. Flertalet av de tillfrågade såg på prov som ett tillfälle att lära men många pluggade till proven för betygens skull. Några stycken såg på prov som att läraren har det för att få yttre kontroll. En elev underströk att det minsann är lite av varje.

6.3 Behov

På frågan om behoven en vanlig dag i skolan på enkäterna blev resultatet att för många att lära sig nya saker och att vara social. De vill lära sig om det de själva anser sig behöva kunna samt kunskaper de behöver för sitt yrke. Man vill inte heller missa något. En elev skrev följande:

”Jag går till skolan för att om jag missar en dag eller två hamnar man så långt efter. Även om man inte är motiverad vill man inte missa lektionstid.”

När man lär sig nya saker utvecklas man som person. En annan beskrivning var:

”Att jag ska lära mig så mycket son möjligt varje dag, och att jag oftast har lärt mig något nytt.”

Träffa alla kompisar och vara social är ett stort behov en vanlig dag i skolan. Även andra primära behov som fika med kaffe och lunch var återkommande svar. Vid rasterna samlar jag ny energi skrev en elev.

Skoldagens behov tillfredsställs om man får den hjälp man behöver. Hjälp att lära sig saker. En elev beskriver att hon satt upp ett mål för dagen som hon försökte att uppfylla. Samtidigt pointerade hon att hon inte skulle ställa för höga krav på sig själv med att lyckas.

(23)

6.4 Förutsättningar

Svaren på enkätformulären är enligt följande angående de förutsättningar eleverna anser sig behöva för att lära för livet bl.a.

• Koppla samman teoretiskt och praktiskt.

• Lugn och ro på lektionerna.

• Valmöjligheter i arbetssätten.

• Fräscha miljöer.

• Positiv respons och positiva lärare.

• Jobba i sin egen takt.

• Mycket tid till eftertanke och planering.

• Få vara kreativ.

En elev framställer:

”Disciplin på mig själv. Mycket eftertanke på allt jag gör så har jag tanken på vad som händer om jag skulle göra så. Söker mönster och att anteckna mycket.”

Lektioner där eleverna får arbeta själva och inte bara lyssna på läraren hela lektionen uppskattas. Undervisningen ska vara spännande. Det ska vara roliga och varierande lärosätt. Samtidigt behöver man vara intresserad av det man ska lära.

Lärarens roll i att lära för livet är enligt de tillfrågade att göra lektionerna roliga. Att inspirera, göra bra genomgångar, att vara flexibel. Denne bör också göra varierande lektioner och inte ha någon favorit elev.

(24)

6.5 Lärdomar ur ett längre perspektiv

Det som återkommer hos samtliga intervjupersonerna är att man lär sig hur man ska uppföra och bete sig till våra medmänniskor. Detta lär man sig genom att iakttaga och observera hur andra gör men också genom att se hur man inte ska behandla andra människor. Hur dessa då blir sårade och hur de uppfattar situationen och personen som förolämpade. Detta lärde man sig mest av kompisarna men likaledes av lärarna. Att ha en viss respekt och visa hänsyn till den som ska lära ut något, på grund av att denne har en kunskap och är oftast äldre och besitter då också en större livserfarenhet.

Det var ingen av de tre intervjupersonerna som kunde påvisa något specifikt ämne utan de berörde allt. En av de tillfrågade säger

Som frisör behöver man ju vara allmänbildad t.ex. matte och så och detta har jag ju stor nytta av i ett längre perspektiv. Man vill ju som frisör kunna följa upp det kunden pratar om så att man inte ser ut som ett frågetecken.

Sammanfattnings vis är det allmänbildning och lära till yrket som eleverna anser sig har nytta av.

6.6 Den optimala lärandesituationen

Vidare svar ur intervjuerna är. Den som ska förmedla kunskapen måste både kunna sitt ämne och sitt sätt att förmedla kunskapen. Då kan flera olika metodiker vara bra även om alla tillfrågade påpekade för och nackdelar med t.ex. grupparbeten. En lärande situation kännetecknas av att läraren har inlevelse i det den säger och utstrålar att den själv tycker det är intressant. Då blir det intressant även för lyssnarna oavsett om man tycker ämnet är intressant eller inte. En av dem säger

(25)

”Det är sådana situationer man minns.”

Läraren skall hela tiden kolla av med klassen så den har klassen med sig. Det som alla upplevde negativt var när man fick sitta och skriva av mycket. Positivt är att blanda olika undervisningsmetoder både under samma lektion och under hela kursen. Läraren sätter in eleverna i ämnet väl innan man jobbar självständigt. På detta sätt kommer man lättare in i ämnet och får förståelse för det. Läraren ska också tillsammans med eleverna kunna ändra på planeringen både kortsiktigt och långsiktigt.

6.7 Tillbakablick på prov

Svaren på prov var varierande både inom de tre tillfrågade men även inom olika prov de haft. Gemensamt för hur ett lärande prov karakteriseras var att det skulle vara utformat med följdfrågor och inte bara faktafrågor. Det ska också vara analyserande frågor där man får lära sig att dra egna slutsatser. Gärna frågor på sådant som inte står i boken men att all fakta som behövs för besvarandet finns i boken. Här gavs en del förslag inom frisörämnet där jag undervisat eleverna. Gemensamma mönster som kunde urskönjas är att det är mycket upp till dem själva hur de ville se på provet och hur de ville plugga till det.

6.8 Uppfattning om tiden

Tidens roll i skolan har varierat mycket både från grundskolan till de olika årskurserna på gymnasiet. En av dem beskriver följande

”Hade jag kunnat gå tillbaka till skolan nu så hade jag planerat upp allting bättre.”

När man är mitt i sin skolgång kan det vara svårt att stanna upp och reflektera. Intervjupersonerna säger att de hade kunnat ta bättre hand om tiden och inte lagt

(26)

tid på onödiga saker. Under vissa lektioner hade de upplevt att alla skulle vara klara samtidigt och det passar ju inte alla. Men dessa personer hade ändå tagit sig tid även om någon stressat på dem.

6.9 Oväntade lärdomar

Denna fråga avslutade intervjuerna och alla gav likvärdiga svar nämligen att det är klart man gör. Det var däremot svårt att beskriva dem. Man snappar upp lite här och lite där beskriver en av dem. Man ser mycket hur äldre gör sa en annan. Vissa saker har man förstått bättre och mer avancerat först efter man slutat skolan. Detta har att göra med erfarenhet skildrade en av dem.

I skolan fanns det ju inte möjlighet att prova allt på frisörmodeller t.ex. alla färger. Då har jag nu i efterhand kommit på saker när jag stått och jobbat som jag inte trodde jag kunde men den kunskapen fick jag ju här i skolan och sedan övat på själv.

(27)

7. Diskussion och analys

Under denna rubrik kommer jag först att förklara hur jag tolkat mina data för att sedan betrakta detta i förhållande till tidigare forskning. Därtill kommer jag att titta närmare på olika exempel ur mitt resultat. Slutligen kommer jag att sammanfatta det mest väsentliga.

Det finns skilda meningar om den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Då mycket är beroende av de intervjuade personerna, Patel & Davidsson skriver att det aldrig går att avgöra vad det ”sanna” svaret på en fråga är (Patel & Davidson, 2003:78). Kvale hävda att detta i själva verket är styrkan hos intervjusamtalet, att fånga olika personers uppfattning om ett ämne och ge en bild av en mångsidig och kontroversiell mänsklig värld (Kvale, 1997:14). Då jag använd mig av intervjuguide innebär det att den insamlade datan från en person kan vara svår att jämföra med vad en annan har svarat. Detta ses som en svag sida hos denna typ av intervju (Jarrick & Josephson, 1997:113). Då jag redan innan intervjuerna hade en relation med de tillfrågade är det högst troligt att samtalet färgas. Faktorer till detta kan exempelvis vara gester och språkbruk som är kända av intervjupersonen. Sådana relationer kan vara relaterade till makt (Patel & Davidsson, 2003:79).

Då enkätfrågorna, för eleverna tolkas fritt beroende på egen inställning och tidigare erfarenheter kan jag inte vara säker på att jag nått fram med mitt budskap. Speciellt berör detta de öppna frågorna då dessa har en låg grad av strukturering. Jag har inte helt kunnat undvika en del ord som kan uppfattas oklara t.ex. ibland och ofta. Dessa ord har jag valt att behålla för att eleverna själva ofta använder detta språk och jag tror då de uppfattar frågan på det sätt som var meningen. Jag har valt att bara göra undersökningen på två klasser. Hade jag valt att göra flera undersökningar så hade det blivit ett ännu vidare

(28)

resultat. Jag hade då kanske hittat andra mönster beroende på om eleven kommit in på sitt första handsval till gymnasiet eller om jag valt en grupp med endast killar.

I min tolkning av resultatet har jag försökt att ha ett hermeneutiskt synsätt. Det som kännetecknar en hermeneutiker är att det går att förstå andra människor och vår egen livssituation genom att tolka hur människligt liv, existens, kommer till uttryck i det talande och skrivna språket samt i människors handlingar och i mänskliga livsyttringar (Patel & Davidson, 2003:29). Genom att på ett djupare sätt reflektera över elevernas lärande och vilken betydelse undervisningen har för den typ av lärande som eleverna utvecklar har jag kommit fram till följande.

Det finns mycket likheter mellan litteraturen och min undersökning, bland annat när skolan blir en mötesplats (Nilsson, 1998). När man befinner sig i tonåren är kompisarna och deras synpunkter väldigt viktiga. Viktigt är också att ha kul för stunden även om det kanske inte varit det bästa valet inför framtiden. Många elever har den inställningen

”att det där kan jag göra sen”.

Att de lågmotiverade eleverna behöver mer struktur och aktiv vägledning för att finna lust (Persson, 2003) tycker jag också stämmer. I deras handledande är det viktigt att jag som lärare är extra engagerad och aktiv.

Tidigare har jag anknytigt till Schön (1996) då han beskriver att den duktiga praktikern i mitt fall frisörhantverket tillämpar kunskap som är producerad av både andra och sig själv. Detta kunde en av intervjupersonerna tydligt redogöra för även om hon kanske inte var fullt medveten om detta då hon utförde

(29)

handlingen, i detta fall hårfärgning. Det tycker jag var intressant och jag tror detta händer många frisörelever.

I internationella studier har ofta flickor ett högre engagemang i sitt lärande (Persson, 2003). Då jag nu endast undervisar och tidigare också bara undervisat flickor kan min synvinkel på mycket i undersökningen bli lite begränsad. Jag blev nämligen förvånad att koncentrationen enligt eleverna själva uppfattades som ganska hög. Då detta inte är min uppfattning. Samtidigt kan det också bero på att några få elever som inte är fullt koncentrerade på sin uppgift stör resterande delen av klassen. Då försvinner självklart det lugn som är så viktigt för koncentrationen. Detta är ett problem som säkert är större i en klass med pratglada flickor. Min slutsats är att detta får jag försöka hitta nya uppslag att jobba vidare med.

Tidens betydelse för lärande och för de här eleverna som gått ut skolan stämmer både väl överrens med litteraturen (Selberg, 2001) men samtidigt har jag upplevt att dessa elever som är högpresterande tar sig den tid de anser sig behöva. Detta framkom också i mina intervjuer men då jag inte har erfarenhet av andra elever än högpresterande kan min synvinkel bli begränsad. Selberg som jag innan tagit upp redogjorde för att man måste bli berörd för att minnas och få en djupinlärning. Detta framkom också i min underökning att om bara läraren undervisade bra och berörde så kunde vilket ämne som helst vara intressant. Det finns också motsatser mellan litteraturen och mitt resultat. I litteraturen framgick att inget ämne skapar bättre betingelser för flow (Csikszentmihalyi, 2000) . Detta stämmer inte in på alla eleverna jag undersökte. En del av dem har tydliga mål med sin skolgång och sitt yrkesval. Dessa elever delar in ämnena i kärnämne (de obligatoriska) respektive karaktärsämne (de valbara mot yrket). De lägger då ner mera energi på sina karaktärsämnen. Där de då finner mera lust och engagemang.

(30)

Vad eleverna egentligen lärde sig i skolan som de har nytta av ur ett längre perspektiv är en komplex fråga som jag uppfattade att intervjupersonerna hade svårt att beskriva med ord. Det var den fråga då de behövde tänka efter en stund och sedan uppfattade jag det som att dessa före detta elever ser tillbaka på sin skolgång positivt och därför anser sig ha lärt sig mycket. Jag anser att jag här kunde precis som Kvale (1997) beskrivit fånga erfarenheter ur deras vardagsvärld. Då jag också hade en tidigare relation till intervjupersonerna var nog detta ännu lättare. Om man ska tränga under den ytliga innebörden av begreppet livslångt lärande måste man se hela denna komplexitet med både det sociala planet och det rent kunskapsmässiga. Som en beskrev att man vill vara allmänbildad och framstå som kunnig inför sina kunder på salongen. Slutligen så är det just flexibiliteten som dagens elev behöver enligt Illers (2007) och det tror jag de får om man har en bredd i sin allmänna kunskap samtidigt som man givetvis behöver ett djup i sin yrkeskunskap. Hela skolgången måste präglas av flexibilitet och rörlighet.

Jag tycker att intervjupersonerna varit väl medvetna också om det Illers (2001) beskriv som jag tidigare i arbetet nämnt. Att man ska ha en serviceinriktning för att kunna överleva på arbetsmarknaden. De ser ju t.ex. sin allmänbildning som de fått under hela sin skolgång som en form av serviceinriktning. Som en av de intervjuade beskrev

”man vill ju som frisör kunna följa upp det kunden pratar om så att man inte ser ut som ett frågetecken.”

(31)

Om man åter igen tittar på målen som jag tidigare i arbetet citerat ur Lpf 94

”Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande.”

Anser jag med det data jag samlat in från mina intervjuer att dessa elever har erhållit. Målen har uppnåtts från skolans sida samtidigt som mycket ansvar läggs på den enskilda eleven. Intervjupersonerna beskrev på olika sätt att det är mycket upptill dem själva. Även målen med att

”eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.”

Kan jag i mitt intervjuunderlag skönja ha uppfyllts. Att de beskriver att de i efterhand stått och jobbat på kunder och inte trott att de haft viss kunskap med sig från skolan men att de sedan kommit på att den grundkunskapen fanns där och kommit på att omvandla den till det specifika fallet. Det gäller att som lärare observera och lyssna på eleverna för att förstå vad de befinner sig och på så sätt på bästa sätt hjälpa dem att komma vidare i sin utveckling och utbildning.

Att en positiv lärkultur kännetecknas av inspirerande miljöer och utvecklingsuppgifter att ta tag i framkom både min undersökning och i litteraturen (Qvarsell, 2000). På detta sätt får vi en bra grund för livslångt lärande.

En framgångsrik pedagogik bör rymma såväl progressiva som traditionella inslag säger både litteraturen (Persson, 2003) och min studie. Eleverna eftersträvar variation. Att eleverna har olika mål med sin utbildning kommer det nog alltid att vara. De riktar sina handlingar mot olika kompetenser och mål. Då jag undervisar till ett yrke och eleverna ha att få en yrkeskompetens får jag ändå

(32)

inte glömma bort att det även skiljer sig inom hur dessa målen ser ut. Det är en viktig faktor som jag fått fram ur min analys som jag kommer ha stor nytta av i mitt fortsatta arbete. Undervisningens och inlärningens mål är också olika och de varierar av naturliga skäl beroende på vad som ska läras. Och som Alerby (2000) beskrev tidigare i arbetet vi är nämligen inte alltid medvetna om att vi lär är också en viktig kunskap som jag kommer att ta med mig när arbetet avslutats.

Jag som lärare får inte glömma bort att jag är en förebild även för fortbildning. När jag deltar i olika former av kurser och inspirationsvisningar får jag låta detta komma eleverna till känna. Då frisöryrket är ett modeyrke med ständiga förändringar gäller det att hålla sig ajour med det senaste. Detta gör vi ibland tillsammans och det tror jag inspirerar eleverna för ett fortsatt livslångt lärande. Lärare som utvecklar ett eget livslångt lärande också rimligtvis initierar ett lärande hos eleverna som stimulerar till ökad nyfikenhet.

För att få fram spänning i arbetssätten kan jag ta lärdom av det forskande arbetssätt vi haft i denna kurs. Det jag också kommer att ta med mig är diskussionerna om betyg. Att man i starten inte bara fokusera på att klara delkurs ett. Det gäller att tänka och förmedla att vi lär för livet.

Jag tycker samtidigt det är viktigt att komma ihåg att enkäter i alla dess former inte alltid mottages positivt. Svaren tror jag många gånger speglar just den dagsform eleverna befinner sig i. Detta tror jag också stämmer in på intervjupersonerna. Jag upplevde det som att dessa tyckte det var roligt att komma tillbaka till skolan för att bli intervjuade och att de trivdes med sitt jobb och sin arbetsplats. Svaren tror jag blev mer positiva än man gjort intervjuerna en dag då inte detta infann sig.

(33)

Sammanfattningsvis behöver många komponenter stämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska. Miljön att lära i behöver vara fräsch, det bör finnas variation och valmöjligheter i arbetssätten. Utvecklingsuppgifter att ta tag i så att eleverna får jobba i sin egen takt. Läraren bör både kunna sitt ämne och utstråla att det är intressant, får inte glömma bort att vara positiv och ge mycket respons. Denne får inte heller glömma bort att ständigt vara flexibel. Tid behövs givetvis för lärandet men också till eftertanke.

Jag väljer att avsluta med några ord från Alf Henriksson som jag tycker stämmer väl in på mitt arbete och mina elever. ”Ju mer jag lär mig, desto mer begriper jag hur lite jag kunde.”

(34)

REFERENSER

Alerby, E., Kansanen, P. & Kroksmark, T. (2000) Lära om lärande. Lund, Studentlitteratur.

Andersson, B-E. (1999) Skolkulturer. Tonåringars upplevelse och prestation i

skolan - en fråga om klassbakgrund? Lund, Studentlitteratur.

Brusling, G. & Strömqvist, G. (1996) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund, Studentlitteratur.

Csikszentmihalyi, M. (2000) Skolkulturer. Tonåringars upplevelse och

prestation i skolan - en fråga om klassbakgrund? Lund, Studentlitteratur.

Hargreaves, A. (1998) Läraren i det postmoderna samhället. Lund, Studentlitteratur.

Hörnqvist, M. (2000) Att uppleva sig duktig. Lund, Studentlitteratur.

Illeris, K. (2001) Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund, Studentlitteratur.

Illeris, K. (2007) Lärande . Lund, Studentlitteratur.

Jarrick, A & Josephson, O. (1997) Från tanke till text. Lund, Studentlitteratur.

Johansson, B & Svedner, P. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala, Kunskapsföretaget.

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.

Läroplan, (1994 ) Lpf 94).

Nilsson, P. (1998) Skolkulturer. Tonåringars upplevelse och prestation i skolan

- en fråga om klassbakgrund? Lund, Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund,

Studentlitteratur.

Persson, A. (2003) Skolkulturer. Lund, Studentlitteratur.

Qvarsell, P. (2000) Lära om lärande. Kultur för lärande – som barns rätt. Lund, Studentlitteratur.

(35)

Schön, D. (1996) Reflektion och praktik i läraryrket, Den reflekterande

praktikern. Lund, Studentlitteratur.

Selberg, G. (2001) Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund, Studentlitteratur.

Söderlund, A. (2000) Lära om lärande. Perspektiv på lärande oberoende av tid

och plats. Lund, Studentlitteratur.

Elektroniska länkar:

(36)

Intervjuguidé BILAGA 1

• Bandningen • Syfte

Frågor:

1. Tänk på din skoltid. Vad lärde du dig där, som du har nytta av för ditt liv i ett längre perspektiv?

2. Beskriv sådana lärande situationer!

3. Minns du om du lärde dig mycket genom de prov som ni hade?

4. Beskriv sådana "lärande prov".

5. Fick du tillräckligt med tid i skolan för att ta till dig ny kunskap?

6. Fick du tillräckligt lång tid, för att lösa uppgifter eller svara på frågor när ni hade prov?

7. Beskriv en lärare, som du lärde mycket av, och den lärarens undervisningsmetoder!

8. Kan du tänka nu att du lärde dig saker i skolan, som du inte då var medveten om att du lärde dig.

(37)

Vad ser du för mål med ditt lärande? BILAGA 2 1. Jag vill få bra betyg, för att jag själv ska bli nöjd.

2. Jag vill få bra betyg, för att mina föräldrar ska bli nöjda.

3. Jag vill lära mig, så mycket som möjligt för att ha nytta av det i framtiden.

Hur upplever du skolan?

1. Som ett tvång.

2. Som ett karriärsmedel.

3. En plats där man kan finna kunskap för kunskapens skull. 4. En bra plats att träffa andra ungdomar.

Hur koncentrerad är du på en lektion?

1. Mycket

2. Ganska mycket

3. Jag kunde vara mera koncentrerad 4. Lite

Hur ofta tycker du att det du gjorde var intressant?

1. Alltid 2. Oftast

3. Någon gång ibland 4. Någon enstaka gång

Hur ser du på prov?

1. Ett tillfälle att lära.

2. Pluggar till prov för betygen.

3. Prov tror jag man har för att läraren ska få yttre kontroll.

Vad har du för behov en vanlig dag i skolan?

(38)

svarsfrekvenstabell

BILAGA 3

Vad ser du för mål med ditt lärande?

1. Jag vill få bra betyg, för att jag själv ska bli nöjd. 10

2. Jag vill få bra betyg, för att mina föräldrar ska bli nöjda. 0

3. Jag vill lära mig, så mycket som möjligt för att ha nytta av det i framtiden. 32

Hur upplever du skolan?

1. Som ett tvång. 0

2. Som ett karriärsmedel. 26

3. En plats där man kan finna kunskap för kunskapens skull. 7

4. En bra plats att träffa andra ungdomar. 3

Hur koncentrerad är du på en lektion?

1. Mycket 5

2. Ganska mycket 18

3. Jag kunde vara mera koncentrerad 11

4. Lite 0

Hur ofta tycker du att det du gjorde var intressant?

1. Alltid 5

2. Oftast 18

3. Någon gång ibland 11

4. Någon enstaka gång 0

Hur ser du på prov?

1. Ett tillfälle att lära. 19

2. Pluggar till prov för betygen. 12

3. Prov tror jag man har för att läraren ska få yttre kontroll. 8

Vad har du för behov en vanlig dag i skolan?

(39)

References

Related documents

Dock säger de att idrottslektionerna kan vara utsatta och att det finns en risk att elever inte deltar på grund av rädsla för kroppens utseende.. En elev yttrar sig om att det i

Kompetensutvecklingen ger ökade kunskaper och insikter om nyanlända elevers lärandevillkor och bidrar därmed till ett förbättrat mottagande med goda förutsättningar för

Att ha ett reflekterande förhållningsätt om genus och jämställdhet betyder att man redan innan reflekterar över hur till exempel miljön på förskolan är utformad eller hur jag

In this paper, frequency variations are investigated for a test system based on the transmission system of Ireland for the year 2040. The grid model comprises a high share of

Avsikten med detta avsnitt är att bidra med ökad kunskap kring organisering av socialt arbete i skolan. En genomgång av publicerade vetenskapliga texter som berör samverkan

The shift has been from preservation and conservation of artifacts by historians, in which a site has signs telling historic facts, to a broader sustainability perspective,

Total Precip- itation Total Snow- fall Snow/ ice on God 0500 - PrvIg Wind Direc Avg Hourly Wind Speed Highest 1-Min Speed Assoc- iated Direc.. Time

Genom att öka förståelsen och kunskapen runt denna patientgrupps upplevelse och påverkan av att leva med smärta vid höftartros kan bättre stöd och råd ges till patienten,