En enkätundersökning om betydelsen för gymnasieelevers fysiska och mentala hälsa i relation till ämnet idrott och hälsa

1

Lärande och Samhälle

Idrottsvetenskap

Examensarbete

”En enkätundersökning om betydelsen för gymnasieelevers fysiska och mentala hälsa i relation till ämnet idrott och hälsa”

”A survey of the importance of physical and mental health for high school students in relation to the subject physical education”

Jesper Olsson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i Examinator: Tomas Peterson gymnasieskolan, 300 högskolepoäng Handledare: Stephen Garland Examensarbete, 15 hp

3

Förord

Jag vill tacka min handledare Universitetsadjunkt Stephen Garland för hans hjälp med detta examensarbete. Han har ägnat sin tid åt att läsa, kommentera och komma med konstruktiv feedback för att göra detta arbete möjligt. Jag vill också rikta ett tack till de elever och de lärare som varit inblandade i min undersökning, utan er hade detta inte varit möjligt.

5

Sammanfattning

Vi har i dagens samhälle väldigt höga krav på oss själva och varandra. För många ungdomar är skolan en av de första källorna till hälsa eller ohälsa de kommer i kontakt med. Psykisk och fysisk ohälsa idag är något som det ofta talas om i media, i skolor och runt om oss väldigt ofta, inte minst i min utbildning. Jag som blivande gymnasielärare i idrott och hälsa vill därför undersöka om ämnet idrott och hälsa kan ha en positiv eller negativ effekt på gymnasielevers psykiska och fysiska hälsa. Syftet med arbetet blir då att undersöka betydelsen för elevers fysiska och psykiska hälsa i förhållande till ämnet idrott och hälsa.

Frågeställningen som genomsyrar arbetet och som arbetet bygger på är följande:

- Anser gymnasieelever att ämnet idrott och hälsa har en positiv effekt på deras fysiska och

mentala hälsa?

För att uppfylla detta syfte så har en enkätundersökning genomförts på en gymnasieskola i Lunds Kommun där totalt 115 gymnasieelever som alla varit över 18 år gamla deltagit. Efter att den data som samlats in analyserats visar det sig att gymnasieeleverna menar att ämnet idrott och hälsa är en källa till psykisk hälsa, men framförallt fysiskt hälsa.

Nyckelord: Idrott och hälsa, gymnasieskola, hälsa, fysisk hälsa, psykisk hälsa

Abstract

We have very high demands on ourselves and each other in today's society. For many young people, the school is one of the first sources of health or ill-health they encounter. Mental and physical ill-health today is something that is often talked about in the media, in schools and around us very often, not least in my education. As a future high school teacher in physical education, I would like to investigate whether the subject of physical education can have a positive or negative effect on the mental and physical health of high school students. The purpose of this study will then be to investigate the significance for pupils' physical and mental health in relation to the subject of physical education.

The issue that permeates the study and on which the study is based is as follows:

- Do high school students consider that the subject of physical education has a positive effect

6

To fulfill this purpose, a questionnaire survey has been conducted at a high school in Lunds

Kommun, where a total of 115 high school students who have all been over the age of 18 participated. After the collected data has been analyzed, it turns out that high school students believe that the subject of physical education is a source of mental health, but above all physical health.

7

Innehållsförteckning

Definition av fysisk och mental hälsa 12

Kropp och sinne 14

Implementering av definitioner 16 Syfte 17 Frågeställning 17 Teori 19 Habitus 19 Grupphabitus 20 Fält 20 Smak 21 Metod 23 Val av metod 23 Utveckling av enkät 23 Urval 24

Validitet och Reabilitet 25

Bortfallsanalys 25 Etiska överväganden 26 Resultat 29 Essäfråga del 1 34 Essäfråga del 2 38 Sammanställning av resultat 39 Diskussion 41

8

Metoddiskussion 44

Kritik samt försvar mot den teoretiska utgångspunkten 45

Arbetets frågeställning och syfte 45

Förslag på framtida forskning 46

Referens- och litteraturlista 47

Bilagor 51 Figurförteckning Figur 1 30 Figur 2 31 Figur 3 32 Figur 4 33 Figur 5 35 Figur 6 36 Figur 7 37

9

Inledning

I denna inledande del kommer det att presenteras en inblick i undersökningen samt vilken påverkan som skolämnet idrott och hälsa kan ha på elevernas fysiska och mentala hälsa.

Det är ingen nyhet att det finns människor runt omkring oss som inte mår bra, varken fysiskt eller psykiskt. Vardagsaktiviteten bland unga har sjunkit drastiskt mellan åren 2000 och 2017. Raustorp & Fröberg (2018) kommer de fram till att den fysiska vardagsaktiviteten har sjunkit med 24% för ungdomar som är 14 år gamla. De menar att orsaken är framförallt införandet av internet på telefoner och surfplattor. Detta får i förlängningen konsekvenser att den fysiska hälsan hos dessa ungdomar kommer att försämras (Raustorp & Fröberg, 2018).

Samtidigt som den fysiska aktiviteten minskat ser vi en ökad problematik med psykisk och mental hälsa. På 10 år (2006–2016) har det skett en ökning i psykisk ohälsa för personer mellan åldrarna 18–24 med 70%. För åldrarna 10–17 talar man om en ökning på 100% under samma tidsepok (Socialstyrelsen, 2017).

Detta kan bero på flera olika faktorer men detta arbete grundar sig i tanken kring att samhället och i förlängningen skolan ställer väldigt höga krav på dagens elever vilket ofta leder till ökad stress och kan leda till sämre skolresultat vilket i sin tur leder till ännu mer stress och i förlängningen till psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Under de olika perioder med verksamhetsförlagdutbildning jag fått ta del av när jag studerat till gymnasielärare har jag upplevt mycket samt sett mycket. De skyddsnät som många av oss tar för givet som bland annat innefattar skolan och familjen är aspekter som känns främmande eller inte alltid räcker till för att ge eleverna det stöd de behöver för att lyckas. Situationer som för oss vuxna ter sig simpla eller oproblematiska kan istället manifestera sig som enorma hinder för unga människor. Ämnet idrott och hälsa är för mig ett ämne som är fyllt av glädje, det finns möjlighet att göra nästan precis vad som helst och det är ofta bara fantasin som sätter gränser. Eleverna ges ofta möjlighet att ta med sig fina erfarenheter i form av glädje, känsla av tillhörighet, sammanhang och spänning. Detta ämne är ett ämne som kan göra våra liv rikare även i vuxen ålder långt efter vi lämnat skolans värld bakom oss. Men ämnet är ett dubbeleggat svärd. Där det finns positiva aspekter finns det också en baksida, denna baksida rymmer aspekter som bland annat innefattar brist på sympati, kroppsfixering och prestations fixering. Detta är ett av skälen till att detta examensarbete fokuserar på just hälsa inom ämnet idrott och hälsa.

10

Stora samhällsförändringar har skett i modern tid och i takt med att bland annat sociala medier får större och större inflytande över ungas liv blir det också svårare och svårare att leva upp till det ideal som många ungdomar strävar efter vilket kan ha negativa konsekvenser. Självuppfattning är den samlade synen en individ har på själv. I skolsammanhang kan

självuppfattningen påverka eleverna olika beroende på vilket ämne de har. En elev som har en i vanliga fall väldigt god självuppfattning i ämnet matematik kan ha en helt annan

självuppfattning när man har lektion i idrott och hälsa. En försämrad självuppfattning kan då leda till att upplevelsen av skolan påverkas negativt (Ahlgren, 1991 & Folkhälsomyndigheten, 2018).

Kropp och sinne hänger ihop och att det ena inte kan må bra utan det andra. Att kroppen inte kan må bra utan sinnet och vise versa, detta tillsammans med den stillasittande livsstilen som sprider sig mer och mer har varit ännu en faktor som varit viktig för inspirationen till detta arbete (Annerstedt, 1990).

11

Tidigare forskning

Definition av Hälsa

En problematik som ibland lyfts fram är faktumet att det talas otroligt mycket om hälsa, i skolans styrdokument är hälsa ett av ledorden för de allmänna målen samt för ämnet idrott och hälsa. Men ingenstans definieras vad hälsa faktiskt är, detta blir problematiskt då det blir upp till enskilda individer och enskilda lärare att definiera vad hälsa är. Detta gör att

kvaliteten och innehållet i undervisningen kommer variera kraftigt från skola till skola (Skolverket, 2011).

Det är inte bara i skolans värld som begreppet hälsa är problematiskt och svårt att definiera. Medin & Alexanderson (2000) skriver i texten ”Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie” följande:

”Synen på hälsa respektive hälsofrämjande åtgärder varierar starkt, och behovet av större tydlighet och vetenskapligt baserad kunskap är stort. Litteraturen om detta börjar nu bli omfattande men därmed inte klarare” (Medin & Alexanderson, 2000, s. 9).

Trots att detta skrevs är 2000 så betyder det inte att det är mindre sant idag, begreppet hälsa har som sagt aldrig haft så många dimensioner som det har idag.

Ekblom & Nilsson (2000) menar att det inte finns någon gemensam och allmänt accepterad definition av begreppet hälsa. Författarparet menar vidare att ett sätt att se på saken är genom en skala, då kan hälsa placeras i ena änden och sjukdom i andra änden, dessa två är alltså enligt författarparet motpoler till varandra på en och samma skala. Även Antonovsky (1991) tar upp hälsobegreppet där han menar att det finns flera dimensioner av hälsa och att det inte är ett statiskt begrepp, författaren menar att det inte bara finns hälsa eller ohälsa. Han menar istället att precis som Ekblom & Nilsson (2000) kan hälsa och ohälsa placeras på en linje och att det går att sätta ett kryss på denna linjen närmare hälsa eller ohälsa beroende på hur vi mår.

Om vi ska slippa må dåligt så måste våra mest basala behov vara tillfredsställda. I

förlängningen innebär detta inte att vi måste få roa oss och gå på bio exempelvis utan snarare att om dessa basala behov inte tillfredsställs kan vi inte leva. Exempel på dessa basala behov är bland annat syrerik luft, vatten och mat. Utan dessa tre överlever vi människor inte länge, men betyder detta att så länge vi har dessa tre så har vi hälsa? Dessa basala behov går också

12

att dela in dessa basala behov i primära behov och sekundära behov. De primära behoven är då medfödda behov som alla människor har, mat, vatten och syrerik luft. De sekundära behoven är snarare behov som är individuella och något som utvecklas över tid och när vi gör oss nya erfarenheter och de är inte lika nödvändiga för vår överlevnad. Ett sekundärt behov skulle kunna vara att gå på bio eller läsa böcker, dvs det är inte nödvändigt men det är något vi uppskattar och gör att vi mår bättre (Almvärn & Fäldt, 2001)

Ekblom & Nilsson (2000) skrev som sagt att det inte skulle finnas någon entydig och gemensamt accepterad definition av begreppet hälsa. Vi kan dock se en trend, bland annat Ahlberg (2015) samt Quennerstedt (2006) har båda valt att använda sig av samma definition av just hälsobegreppet, denna trend är inte unik för dessa två utan denna definition används av flera forskare samt myndighetsorgan som bland annat SIDAS. Det har genom årens gång gjorts flera försök med att ta fram en sådan definition. WHO tog 1946 fram en definition som sedan har följt med och fortsätter att vara deras definition av hälsa än idag, deras definition lyder:

”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of desease or infirmity” (WHO, 2006, s. 1).

Detta betyder mer eller mindre att hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvara av sjukdom och funktionsnedsättning. Men betyder detta då att om jag har det stressigt på arbetet eller i skolan så har jag inte hälsa? Eller om jag saknar ett finger på höger hand men mår bra i övrigt så har jag inte heller hälsa? Denna definition kan te sig något smal, men det är som sagt den som är framtagen av WHO och generellt sett är den som används i störst utsträckning.

Definition av fysisk- och mental hälsa

Det är viktigt att skilja på fysisk- och mental hälsa. Trots att de båda är komponenter som krävs för att uppnå fullständig hälsa enligt bland annat WHO, så är de båda minst lika viktiga bitar hos oss människor för att vi ska må bra.

Kroppen kan ses som en organism som lever i symbios med sinnet. Den fysiska kroppen kan ofta själv läka, arbeta och styr sig själv utan att vi har så mycket att säga till om. Vi har nästan kommit att lita på att kroppen helt enkelt ska fungera. Men som vi var inne på tidigare så finns det olika basala behov som kroppen har, den fysiska kroppen är inte intresserad av att

13

dessa behov tillsammans med avsaknad av sjukdom och skador leder till en fysiskt hälsosam kropp. Den fysiska kroppen måste därför vårdas och det är upp till oss att se till att dessa behov möts för att vi ska må fysiskt bra (Almvärn & Fäldt, 2001).

Ekblom & Nilsson (2000) menar att det finns samband mellan att vara fysiskt aktiv och hälsan. Detta innebär att det blir viktigt att definiera vad fysisk aktivitet innebär.

Folkhälsomyndigheten (2013) använder sig av definitionen från ”Physical Activity and Health. A Report of the Surgeon General. Atlanta, GA. Superintendents of documents. USA 1996” för att förklara vad det innebär att vara fysiskt aktiv. Här menar man att fysisk aktivitet är något som innefattar all kroppslig rörelse som resulterar i en ökad energiförbrukning. Med denna definition kan det mesta egentligen räknas in till fysisk aktivitet, exempelvis så går det att enligt denna definition argumentera för att dammsuga är en fysisk aktivitet. Men även aktiviteter som gymträning eller löpträning inkluderas under denna definition vilket gör den väldigt bred.

Den mentala hälsan är intressant därför att även denna kan ses som subjektiv. Varje dag möter vi elever och människor som på utsidan kan te sig friska och hälsosamma men vi kan inte se den mentala hälsan hos våra medmänniskor. Vi alla har ljus och mörker, positivitet och negativitet, glädje och sorg, medgång och motgång etc inom oss. De flesta av oss kommer någon gång i livet oavsett vem vi än är att få smaka på dessa olika aspekter, ibland kan det kännas som att livet leker och är lätt men andra dagar vill vi stanna i sängen och livet känns mörkt. Den mentala hälsan är intressant därför att i motsats till den fysiska hälsan så kan vi inte åka till sjukhuset och få ett gips på vår mentala hälsa om den är skadad. Vi kan titta på den mentala hälsan utifrån de problem vi stöter på i livet och vad vi väljer att göra med dessa. Tar vi tag i problemen och löser dem eller backar vi och skjuter upp dem? Vad vi väljer att göra i en situation som denna är naturligtvis inte avgörande för den mentala hälsan då det finns väldigt många individuella aspekter som ska fungera för att den mentala hälsan ska vara god. Men ett exempel kan som sagt vara hur vi väljer att tackla de problem vi onekligen kommer stöta på förr eller senare i livet (Almvärn & Fäldt, 2001).

Det finns olika teorier kring den grundinställning individer bör ha för att ”ha mental hälsa”. Ett avslappnat förhållningssätt till sig själv kan vara en av grundpelarna för att må bra, detta i förlängningen leder oftast till att det är möjligt att få en slags positiv grundinställning till livet. Detta i sin tur leder till att när vi stöter på problem eller svårigheter så har vi förmågan att se lösningar på dessa problem och finna vägar för att ta sig ur dessa svårigheter. Tittar vi från andra sidan går det att argumentera att en mentalt stark individ ofta har möjligheten att ta tag i

14

problem som kan uppstå, ta sig ur dem och klara av händelser som är oförutsedda. Är denne individ mentalt stark och stabil kan en sak som en punktering ses som trivial när någon som inte är lika stabil låter denna punktering diktera hur resten av dagen och de interaktioner som uppstår med människor kommer att te sig (Wästlund, 1999).

Kropp och sinne

Som vi tidigare i texten tog upp så finns det en koppling mellan kropp och sinne. Att fostra kropp och sinne är ingen liten sak att göra, detta gör att idrott och hälsa i skolan blir extra viktigt. En fysisk fostran som skolan arbetar med i ämnet idrott och hälsa tillsammans med en mental fostran som också är en stor del i idrott och hälsa är viktig för att just sköta om och vårda kropp och sinne. Vi kan alltså dra slutsatsen att kunskap kombinerat med en fysisk fostran är viktigt för att må bra (Annerstedt, 1990).

Känslor och kroppen är som sinnet och kroppen sammankopplade. Upplever vi exempelvis ångest kan det manifestera sig som magont, en känsla av stress kan leda till huvudvärk, rädsla eller ilska kan göra att vi blir kapabla till fysiska bedrifter vi annars skulle se som omöjliga etc. Detta gör också att beroende på hur vi mår, dvs vilket känslotillstånd vi upplever just nu så kommer det att påverka bland annat vår förmåga till fysisk aktivitet. (Almvärn & Fäldt, 2001).

Nilsson (2000) menar att idrott idag är sammankopplad med ungas identitetsutveckling. Han tar upp faktumet att dagens unga söker efter en känsla av tillhörighet och sammanhang och detta kan då exempelvis idrotten ge de unga.

Skolan ska vara den plats där elever och individer kan få en naturlig och individuell

utveckling på ett hälsoplan och ett individplan. Man kan säga att skolan ska vara den kraft i samhället som ska forma och få eleverna att påbörja resan för att finna sig själva. Det krävs dock från skolans håll att den ger eleverna en plattform att förankra sitt lärande och sin personliga utvecklig i. Denna plattform måste enligt Wästlund (1999) grunda sig i positivitet, en tydlig struktur och en samsyn. Detta kommer i förlängningen att skapa elever som har en positiv självbild. Denna struktur kan inte antas av några skolor runt om i Sverige utan måste antas av alla skolor. Skolorna måste ha ett gemensamt mål och en slags holistisk syn på exempelvis vikten av den mentala och fysiska kompetensen som är önskvärd att nå. Dessa två aspekter är bara komponenter för att forma elever som har en positiv självbild och är

välmående medborgare i samhället. Goda mentala och fysiska kompetenser är viktiga för att finna sig själv och att skapa en god grund att bygga vidare resten av sitt liv på. Tar vi det till

15

sin spets kan elever som är välmående och har en positiv självbild samt en god mental och fysisk kompetens komma att gynna Sverige som land men också näringsliv, skola etc. (Wästlund, 1999)

Vi kan också se en koppling mellan fysisk aktivitet, mental hälsa samt resultat i skolan. Är individen mentalt stark så kommer denne att ha det lättare att klara av skolarbetet och de krav som skolan ställer på eleverna. I två svenska studier skrivna av Ericsson (2003) samt Käll, Malmgren, Olsson, Lindén & Nilsson (2015) visar de på att ett samband mellan fysisk aktivitet, välmående samt större chanser att klara de nationella proven i matematik och svenska. Ericsson & Karlsson (2015) genomförde en liknande studie där elever från att dom började årskurs 1 hela vägen till årskurs 9 fick ta del av 255 minuters idrottsundervisning i veckan, dvs mer än kontrollgruppen. Syftet i denna studie var att undersöka den motoriska utvecklingen hos eleverna men resultatet av studien visade också på högre betyg i samband med studien och den utökade idrottsundervisningen. Jämförelser gjordes då mellan en grupp elever som fick ta del av denna utökade idrottsundervisning och en kontrollgrupp elever som inte tog del av denna utökade idrottsundervisning och kunde då påvisa bättre betyg hos gruppen med mer idrott och hälsa.

Ericsson (2003) granskade en annan studie gällande fysisk aktivitet och vad Ericsson väljer att kalla för rörelseglädje. Dvs viljan att vara fysisk aktiv och känslan den fysiska aktiviteten medför. Här kunde Ericsson (2003) konstatera att denna ökade glädje påverkade miljön och den sociala gemenskapen positivt. Som Säljö (2014) tar upp så skapas kunskap och förs vidare via interaktioner vi har mellan varandra vilket gör att en positiv miljö och en god social miljö är något som i förlängningen kommer att gynna elevernas lärande och på så sätt vara positivt för elevernas skolresultat.

Fox, Barr-Anderson, Neumark-Sztainer & Wall (2010) undersöker också kopplingen mellan fysisk aktivitet och skolresultat. Deltagarna i denna studie var mellan 11 och 18 år gamla, här granskas snittbetyg i förhållande till hur många timmar i veckan eleverna var fysiskt aktiva. Undersökningen visade att vid aktivitet på mer än 7,5 timmar i veckan så tenderade eleverna att få ett högre snittbetyg än de som var aktiva 2,5 timmar i veckan eller mindre. Detta visar också i förlängningen på ett samband mellan den mentala kapaciteten och den fysiska aktiviteten hos deltagarna.

Det blir i ljuset av detta relevant att undersöka elevers fysiska och mentala hälsa. Liknande undersökningar med liknande syfte och frågeställningar har genomförts tidigare men dessa

16

har fokuserat på elever som gått i grundskolan (årskurs 1–9) och inte gymnasieskolan som denna undersökning gör.

Implementering av definitioner

Denna text kommer att utgå från Wästlunds definition av mental hälsa. Det vill säga, ett avslappnat förhållningssätt till sig själv.

Definitionen av fysisk hälsa som kommer användas i denna text kommer från Almvärn & Fäldt, Ekblom & Nilsson samt Folkhälsomyndigheten. Dvs detta arbete kommer utgå från en kombination av vad dessa säger att fysisk hälsa är. Detta innefattar att möta kroppens basala behov, att vara fysiskt aktiv samt att ha en avsaknad av sjukdom och skada. En kombination av detta gör att fysisk hälsa uppnås.

17

Syfte

Syftet med denna undersökning är att undersöka betydelsen av elevers fysiska och mentala hälsa i förhållande till ämnet idrott och hälsa.

Frågeställning

Frågeställningen som jag vill ha svar på är följande:

-

19

Teori

Vetenskapsteori är ett komplext begrepp. En förklaring skulle kunna vara att det är olika teorier om vetenskap, vetenskaplig kunskap och vetenskaplighet. Vi som undersöker och forskar bör oftast gå in i våra projekt med inställningen att nå ett vetande som grundar sig i objektivitet för reabilitetens skull. Den subjektivitet som vi alla bär med oss försöker vi åsidosätta för vetenskapens och kunskapens skull. Man bör försöka distansera sig till objektet som undersöks i jakten på den objektiva kunskapen (Brinkkjaer & Höyen, 2013).

Habitus

Habitus är ett slags teoretiskt begrepp som ska förklara hur erfarenheter påverkar en individ. Detta är något som sker omedvetet hos individen. Man kan se habitus som en slags inre kompass som hjälper oss att navigera och förhålla oss till omvärlden vilket i sin tur genererar praktiker. För att koppla detta till idrottsämnet skulle det gå att se på undervisningen som en social situation som främjar ett visst habitus, om undervisningen är situationen så blir klassen individen opererar i den sociala grupp som denne ska förhålla sig till (Bourdieu, 1977).

Habitus är nära besläktat med ett av Bourdieus andra nyckelbegrepp, kapital. Broady (2012) skriver att habitus är en av de existensformer som kapital kan anta. Men vissa av oss individer har ett habitus som värderas högre än vissa andra, detta värde av habitus kan dock skifta beroende på vilken grupp vi befinner oss i. Detta innebär rent konkret att beroende på vilken grupp vi befinner oss i så kan vårt habitus fungera bättre eller sämre som kapital. I dessa sociala grupper finns det ofta olika förhållningssätt till världen och det är genom detta

förhållningssätt som vi bygger på vårt habitus och hur vi sedan som individer ser på världen.

Habitus kan avgöra vad som är bra eller dåligt. Detta förstärks då vi vet att något som känns bra i min värld möjligen inte känns bra för en annan individ med ett annat habitus som genererar ett annat förhållningssätt till världen. Detta leder också till att olika elever, som fått uppleva samma undervisning kan ta med sig helt olika upplevelser från undervisningen. Samt gå in i undervisningen med en inställning som grundar sig i tidigare gjorda erfarenheter från exempelvis familj, kompisar eller syskon som bidrar till att påverka det habitus som eleverna bär med sig (Bourdieu, 1999).

Engström (2014) är en av de som tillämpat Bourdieu i ett svenskt skolsammanhang. Han tar bland annat upp faktumet att eftersom det finns lika många habitus som det finns människor,

20

kanske till och med fler habitus än människor, så genererar detta också olika intressen och varierad smak. Engström (2014) menar också att vi människor är som mest öppna för att formas och ta till oss ny information samt göra oss nya erfarenheter som påverkar vårt habitus när vi är unga. Detta betyder att skolan har en otroligt viktig roll att spela när det kommer till att forma eleverna för framtiden. Har ett habitus skapats så är det svårt att lämna och bryta sig loss, det är möjligt, men svårt. Oftast krävs exempelvis utbildning eller andra stora

förändringar för att förändra sitt habitus (Engström, 2014).

Idrottshabitus är ett begrepp som inom den svenska forskningen kring idrott som använder sig av Bourdieus teorier vuxit fram. Detta begrepp innebär enkelt förklarat ett habitus med en smak för idrott (Londos, 2010).

Grupphabitus

Vad vi gått igenom ovan kan ses som ett individhabitus men som Broady (2012) skriver så är det en missuppfattning att tro att habitus alltid är att betrakta på en individnivå, Broady (2012) menar vidare att ”den sociologiska betraktelsen förutsätter att sökarljuset riktas mot det som förenar och skiljer grupper av människor” (Broady, 2012, s. 227).

Bourdieu (1977) menar att beroende på vilken grupp vi tittar på så har de ett eget, gemensamt grupphabitus. Detta grupphabitus är viktigt och finns i alla grupper, det gör att gruppen blir sin egen, att den skiljer sig från andra grupper. Bourdieu (1993) skriver vidare att för att kunna förstå en grupps habitus är det viktigt att finna det som är speciellt med just den grupp som undersöks, vad som skiljer den gruppen från andra. En sådan aspekt skulle kunna vara vad Bourdieu benämner som smak. Smaken blir en slags identifierbar, gemensam nämnare hos individerna i gruppen.

Fält

Ett annat nyckelbegrepp som är viktigt från Bourdieu (2010) är vad han väljer att kalla för fält. Han beskriver dessa fält som rum och att vart av dessa rum har en position. Rummen i sin tur är specifika för olika områden, det finns exempelvis ett fält för skolan, ett fält för religion, ett fält för politik och så vidare. Inom fälten pågår oftast en kamp, denna kamp står ofta mellan de individer som dominerar fälten och de som vill utöka sin makt och sitt inflytande över fältet. Broady (2012) förklarar fält begreppet enkelt sagt som att fälten uppstår när människor strider sinsemellan om symboliska eller materiella tillgångar som är gemensamt viktiga för dessa människor och enbart dessa människor. Vidare menar Broady (2012) att

21

sociala fält har potential att överlappa varandra samt inhysa mindre delfält som han väljer att benämna dem. Denna förklaring stärks också av Peterson (2007).

Smak

Bourdieu (1993) menar att smaker kan ses som praktiker, detta kan exempelvis manifestera sig i olika sporter eller fritidsaktiviteter. Det förklaras också genom de ägodelar individen har, exempelvis kläder, böcker eller kanske tavlor och det är här individens smak kommer till uttryck. Vi skulle kunna säga att smaken är principen eller logiken bakom dessa val. För att en individ ska utveckla en smak så måste det finnas vanor som går att klassificera, detta kan exempelvis vara bra eller dålig smak. Bourdieu menar att smak fungerar som en slags social markör för den grupp vi identifierar oss med samt den miljön vi är verksamma inom. När den sociala miljön vi verkar inom erkänner vårt habitus betyder detta att individens smak blir ett slags värde hos den sociala gruppens sätt att tänka och bete sig på. Vidare så kan vi konstatera att genom att uttrycka smak för något så betyder detta också i förlängningen att vi uttrycker avsmak för något annat (Londos, 2010; Engström, 2008; Larsson, 2008).

23

Metod

Val av metod

115 gymnasieelever, varav 50 var män och 65 var kvinnor, från samma gymnasieskola deltog.

I denna studie används en kvantitativ- samt kvalitativ analysmetod. Den kvantitativa metoden användes främst för att redovisa de insamlade resultaten. Den kvalitativa analysmetoden används framför allt för att finna mönster och finna svar som stärker den insamlade datan Trost (2012).

Skälet till att det i undersökningen inkluderats flervalsfrågor samt essäfrågor är för att kunna jämföra den insamlade kvantitativa datan från flervalsfrågorna mot den insamlade datan från essäfrågorna och på så vis få insikt i svaren hos informanterna Trost (2012).

Enkäten är uppdelad i två delar, del 1 och del 2. Den första delen handlar om den mentala hälsan hos den som svarar. Ett exempel på en fråga jag ställer är:

”Jag anser att lektionerna i idrott och hälsa bidrar eller har bidragit till att jag mår mentalt och psykiskt bra”

Till varje fråga ges fem svarsalternativ där syftet är att den som besvarar enkäten ska ringa in det alternativ som stämmer bäst in på påståendet som jag ger. I slutet på detta avsnitt finns det en del där den som svart på enkäten ges möjlighet att förtydliga och beskriva varför denne har svarat som den gjort, om det finns något som inte går att uttrycka i påståendena som jag presenterar eller något man vill förklara.

Del två handlar framför allt om den fysiska hälsan hos den som svarar på enkäten. Ett exempel på en fråga som ställs är:

”Jag anser att lektionerna i idrott och hälsa hjälper eller har hjälpt mig att må fysiskt bra”

Upplägget i del två ser likadant ut som i den första delen med fem svarsalternativ till varje påstående och en del där man kan själv fylla i och förtydliga.

Utveckling av enkät

För att utveckla enkäten har jag framför allt använt Trost (2012) samt använt mig av

24

from genomförde jag en pilotstudie där 15 elever deltog. Syftet med denna pilotstudie var att eleverna skulle få ge feedback och att validiteten i studien skulle vara hög. Målet var att alla elever skulle förstå alla frågor på samma vis. Jag valde också att låta de som deltog i

pilotstudien vara gymnasieelever då målgruppen ska besitta en gymnasieelevs attribut med allt vad det innefattar. Hade jag använt mig av pensionärer i min pilotstudie hade enkäten garanterat fått en annan utformning.

Ett exempel på vad som ströks ur enkätens första utkast var de som Denscombe (2018) beskriver som kontrollfrågor, dvs frågor som är designade för att ”lura” den som svarar på enkäten och för att säkerställa att de tidigare svaren är uppriktiga vilket i sin tur höjer

reabiliteten i undersökningen. Denna typ av frågor är ofta lika andra frågor men de kräver ett svar tvärt emot de andra frågorna för att den som svarar inte ska säga emot sig själv. Detta gör att om jag får in en enkät där alla svar är likadana vet jag att den som svarat på enkäten inte läst igenom frågorna vilket gör att datan från den enkäten inte är tillförlitlig. Anledningen till att dessa ströks var för att de som deltog i pilotstudien ansåg att dessa frågor var irrelevanta och att de snarare var irriterande att besvara än hjälpsamma.

Jag har som sagt hämtat mycket inspiration från Trost (2012) och Denscombe (2018) vid enkätens utformning. Jag har bland annat använt mig av deras tankar kring öppna och slutna frågor vid undersökningar. Jag har använt mig av vad som benämns som attitydsfrågor och åsiktsfrågor. Till dessa typer av frågor är det lättast att endast nyttja slutna frågor. Jag har även i studien använt mig av två frågor som är av öppen karaktär, syftet med dessa frågor är att uttömma elevernas egna tankar och deras egna reflektioner kring studiens syfte. Svaren till denna typ av frågor kan vara svåra att avkoda, detta kan bero på flera faktorer bland annat dålig handstil men också för att deras svar kan vara motsägelsefulla i relation till vad de svarat på de slutna frågorna Denscombe (2018).

Urval

Trost (2012) och Denscombe (2018) skriver i sina texter om ett bekvämlighetsurval, dvs att ”man tager vad man taga kan” vilket betyder att forskare använder sig av vad som går att få tag på. Denna undersökningen har till viss del har haft sitt urval på detta vis. I form av att alla elever, som har eller haft idrott och hälsa och som är över 18 år gamla har kunnat svara på enkäten. Denscombe (2018) tar upp faktumet att detta bekvämlighetsurval passar väl till projekt som är av mindre skala, där forskaren begränsas av exempelvis ekonomiska aspekter eller tid vilket är fallet i denna undersökning. Undersökningen har också inslag av vad Trost

25

(2012) kallar för strategiska urval där forskaren väljer ut olika teoretiska variabler som exempelvis kön och ålder. Detta har jag också gjort till viss del, jag har dock inte medvetet valt ett visst antal män eller kvinnor. Jag har i enkäten efterfrågat kön på informanten för att potentiellt kunna se mönster mellan könen i deras svar.

Deltagarna i undersökningen kommer som sagt från en skola, är över 18 år och har just nu eller har haft idrott och hälsa på gymnasiet. Deltagarna kommer från sex olika klasser på en gymnasieskola i södra Sverige. Målet var att få ungefär 15–20 svar från varje tillfrågad klass inom olika gymnasieprogram för att få in så mycket data som var så oberoende av varandra som möjligt.

Validitet och Reliabilitet

Validiteten i undersökningen handlar om hur relevant undersökningen är i sitt sammanhang. En hög reliabilitet får vi om resultatet som studien genererar är tillförlitligt, vilket innebär att datainsamlingen måste vara av hög kvalitet. En hög innehållsvaliditet får vi om alla deltagare i studien uppfattar och förstår frågorna på samma sätt. Detta löstes genom att genomföra en pilotstudie där 15 elever deltog, de besvarade enkäten och lämnade feedback som vi

diskuterade i grupp, detta gjorde också att reabiliteten i undersökningen höjdes. Den kommunikativa validiteten i studien blir hög om det tillvägagångssätt och den

forskningsprocess som bedrivits beskrivs på ett tydligt vis. Detta framkommer framför allt i metoddelen där detta beskrivs ingående. Den samtidiga validiteten blir hög om det resultat som studien genererar är likt eller ligger i linje med vad den tidigare forskningen säger. Detta kan vi se exempel på i denna text i delen som heter tidigare forskning och jämföra med resultat delen (Christoffersen & Johannessen, 2015).

Bortfallsanalys

Jag frågade totalt 150 elever om de ville delta i undersökningen. Detta gjordes genom att jag gick ut i klasser och förklarade vem jag var och varför jag var där. 115 av dessa elever valde att delta i undersökningen av olika orsaker. Detta ger oss ett bortfall på 23,33 procent som alltså valde att inte delta i undersökningen av de som tillfrågats. Av de elever som valde att delta i undersökningen så valde alla elever att besvara alla frågor.

Vi kan göra antagandet att de elever som valde att inte delta i undersökningen är de elever som är helt ointresserade av ämnet, det innebär alltså att det är dessa elever som kanske vore de viktigaste att få med i undersökningen då resultatet skulle potentiellt kunna se väldigt

26

annorlunda ut om kan kunnat samla in data från dessa elever. Antagligen är det även dessa elever som inte ville delta i undersökningen som egentligen skulle behöva ämnet mest. Dessa elever som inte deltar i undersökningen vore som sagt väldigt intressanta att inkludera i en undersökning och med deras hjälp se vad vi lärare kan göra annorlunda för att även denna ointresserade grupp skulle kunna delta i ämnet idrott och hälsa.

Etiska överväganden

Gruppen som undersöktes i studien är gymnasieelever i södra Sverige, de studerade alla i Lunds kommun. Denna grupp valdes ut dels pga. tillgänglighet i form av att via den

verksamhetsförlagda utbildning som genomförts på lärarprogrammet har jag haft kontakt med skola och personal på denna skola.

Det finns stora krav på oss som forskar, bland annat att arbeta med de forskningsetiska

principerna. Det finns det fyra allmänna huvudkrav på oss som forskar inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga fältet. Informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

För denna studie var det viktigt att informanterna visste att de uppgifter som lämnas till mig inte kommer att nyttjas till annat än just studien de deltagit i. Det var också relevant att

informera deltagarna om vilken typ av undersökning som skulle göras så de kunde ta ställning till om de ville delta eller ej. Dvs om informanterna skulle ha ett aktivt eller passivt

deltagande i undersökningen (Vetenskapsrådet, s. 7).

Samtyckeskravet är också relevant att informera om innan undersökningen startar då

informanten har rätt att välja om denne vill medverka i projektet eller inte. Kravet ser ut såhär:

Då undersökningen kom att involvera eleverna på ett direkt sätt var detta ett krav jag var noga att kommunicera till deltagarna. Det var viktigt att åldern på deltagarna fastställdes då skolan menade att elever som var under 18 år gamla inte fick delta i undersökningen utan målsmans tillstånd (Vetenskapsrådet, s. 9).

Efter samtal med skolan valde jag även att informera om en annan aspekt som Vetenskapsrådet tar upp

Skälet till att detta togs upp var att eleverna inte skulle känna att de hade några skyldigheter att delta i undersökningen samt att de hade rätt att när som helst avbryta sitt deltagande utan att det skulle finnas några konsekvenser för de som eventuellt avbröt samarbetet.

27

”Konfidentialitetskravet” var även detta relevant att göra informanterna uppmärksamma på. Det var av stor vikt att göra informanterna uppmärksamma på att de kan vara trygga i

faktumet att de uppgifter de lämnar i undersökningen är anonyma och att det inte finns någon chans att ens jag får reda på vem som skrivit vad. Syftet med detta är att dels låta eleverna känna sig trygga men också att förhoppningsvis få informanterna att uttrycka sig frispråkigare då de vet att informationen de lämnar inte kan kopplas till dem direkt. Detta i förlängningen skulle kunna öka kvaliteten på undersökningen.

”Nyttnajdekravet” var det sista krav som informanterna fick ta del av. Här gjordes deltagarna uppmärksamma på att de uppgifter som samlas in inte kommer användas i kommersiellt syfte eller för icke-vetenskapligt bruk. Dessa uppgifter kommer inte heller användas på ett vis som gör att påverkar beslut som direkt rör den enskilde eleven. Detta löstes genom att låta skolan och deltagarna i undersökningen vara anonyma.

29

Resultat

I resultatet kommer svaren på de enkätfrågor som blivit ställda att presenteras. I denna del kommer jag att försöka besvara frågeställningen som arbetet bygger på, det vill säga: Anser

gymnasieelever att ämnet idrott och hälsa har en positiv effekt på deras fysiska och mentala hälsa?

Då enkäten är uppdelad i del 1 och del 2 kommer även resultatet att delas på ett likartat vis för att det ska bli enklare för läsaren att hitta rätt resultat till rätt del av enkäten. Svar på

flervalsfrågorna kommer att redovisas med visuell hjälp i form av diagram för att på ett tydligt sätt kunna utläsa den data som samlats in. Det kommer även finnas en kort förklaring under diagrammen för att förtydliga och sammanfatta vissa delar för läsaren. Efter att

flervalsfrågorna i del 1 redovisats kommer jag redovisa stickprov ur den öppna essäfrågan som hör till del 1 innan jag går vidare till del 2 av enkäten och de flervalsfrågor samt den essäfråga som finns där.

I enkäten fanns en sektion där informanten skulle kryssa in vilket kön denne hade. Då det inte kunde påvisas någon signifikant skillnad mellan de olika könen som skulle kunna komma att påverka resultatet kommer denna data inte att redovisas.

30 Figur 1 redovisar resultatet på fråga 1, del 1.

Datan i figur 1 visar att majoriteten (49%) av de tillfrågade eleverna anser att ämnet idrott och hälsa har haft en positiv påverkan på deras hälsa. 36% menar att de instämmer nästan helt eller att de instämmer delvis på påståendet att ämnet idrott och hälsa har eller har haft en positiv påverkan på deras hälsa. 12% instämmer inte och 4% menar att de inte vet eller att deras hälsa inte har förändrats i en positiv riktning. Vi kan då se att en signifikant del av de tillfrågade menar att ämnet idrott och hälsa har en positiv påverkan på elevernas hälsa.

49%

26% 9%

12%

2%2%

Figur 1: Jag anser att ämnet idrott och hälsa i skolan har

eller har haft en positiv påverkan på min hälsa

Instämmer helt Instämmer nästan helt Instämmer delvis Instämmer inte Har inte förändrats Vet ej

31 Figur 2 redovisar resultatet på fråga 2, del 1.

Datan i figur 2 visar att 35% av eleverna menar att idrott och hälsa bidrar eller har bidragit till att de mår mentalt och psykiskt bra. 49% instämmer nästan helt eller instämmer delvis i att ämnet idrott och hälsa bidrar till att de mår mentalt och psykiskt bra. 16% av de tillfrågade menar att de instämmer inte, vet ej eller att deras mentala och psykiska hälsa inte påverkats positivt av ämnet idrott och hälsa.

35%

33% 16%

5%

8% 3%

Figur 2: Jag anser att lektionerna i idrott och hälsa bidrar

eller har bidragit till att jag mår mentalt och psykiskt bra

Instämmer helt Instämmer nästan helt Instämmer delvis Instämmer inte Har inte förändrats Vet ej

32 Figur 3 redovisar resultatet på fråga 3, del 1.

Datan från figur 3 visar en spridning i åsikter hos de tillfrågade eleverna. Vi kan se att 51% av de tillfrågade eleverna menar att de instämmer helt eller nästan helt till påståendet att ämnet idrott och hälsa bidrar eller har bidragit till att självförtroendet har ökat. Resterande 49% är tveksamma till påståendet att lektionerna i idrott och hälsa ska ha bidragit till ett ökat självförtroende. 23% 28% 8% 23% 12% 6%

Figur 3: Jag anser att lektionerna i idrott och hälsa bidrar

eller har bidragit till att mitt självförtroende har ökat

Instämmer helt Instämmer nästan helt Instämmer delvis Instämmer inte Har inte förändrats Vet ej

33 Figur 4 redovisar resultatet på fråga 4, del 1.

Vi kan från datan insamlad i fråga 4 se att en majoritet av de tillfrågade eleverna menar att deras syn på sin egen kropp har förbättrats mer eller mindre (66%). Vi kan också se att det finns en del som menar att detta inte stämmer (13%). Vi kan utläsa att 21% menar att de antingen inte vet eller att deras syn på den egna kroppen inte har förändrats tack vare ämnet idrott och hälsa.

31% 23% 12% 13% 17% 4%

Jag anser att lektionerna i idrott och hälsa bidrar till eller

har bidragit till att jag tycker om min kropp

Instämmer helt Instämmer nästan helt Instämmer delvis Instämmer inte Har inte förändrats Vet ej

34 Essäfråga del 1

Del 1 hade en öppen essäfråga som var knuten till temat i del 1 som var mental och psykisk hälsa. Här gavs eleverna möjlighet att utveckla och förklara sina svar på flervalsfrågorna eller helt enkelt lyfta tankar och aspekter som de var intresserade av att belysa. Generellt sett kan man säga att svaren skilde sig otroligt mycket och jag kommer att presentera några stickprov på de svar jag fått ta del av här nedan.

”Jag anser inte att vi haft tillräckligt många lektioner med idrott per vecka för att min mentala hälsa ska påverkas vare sig positivt eller negativt”.

”Jag tycker att idrotten i skolan hjälper mig att bli psykiskt stark som kommer hjälpa mig i livet”.

”Jag tycker att idrotten är jobbig, jag har komplex över vissa delar av min kropp och jag känner mig ganska utsatt när man springer och så”.

”Jag har haft ångest och svårt att acceptera min kropp. Vi har pratat en del om kroppsideal på idrotten och det har hjälpt mig att acceptera min kropp lite mer än tidigare”.

”Mitt självförtroende har ökat i takt med att jag klarat av uppgifterna på idrotten, jag tror att det har mycket att göra med läraren. Jag hade en lärare i högstadiet som var dålig, hon

pushade för hårt. På gymnasiet fick vi en lärare som la undervisningen på rätt nivå kändes det som”.

Vi kan tolka dessa svar från essäfrågan i del 1 som att de tillfrågade eleverna anser att ämnet idrott och hälsa är väldigt viktigt för deras mentala och psykiska hälsa. Vi kan dock se att det finns elever som menar att ämnet idrott och hälsa inte är viktigt för deras mentala och

psykiska hälsa. Vi kan också utläsa att det finns elever som anser att idrotten snarare påverkar dem negativt och att de känner sig exponerade samt utsatta under idrottslektionerna.

35 Figur 5 redovisar resultatet av fråga 5 i del 2.

Resultaten insamlade från fråga 5 i figur 5 visar på en övervägande positiv inställning från eleverna till påståendet att lektionerna hjälper eller har hjälpt eleverna att må fysiskt bra. 75% av de tillfrågade eleverna menar att de instämmer helt eller nästan helt. En minoritet på 25% menar att de instämmer delvis, inte alls, har inte förändrats eller att de inte vet.

65% 10%

14%

3% 4% 4%

Figur 5: Jag anser att lektionerna i idrott och hälsa hjälper

eller har hjälpt mig att må fysiskt bra:

Instämmer helt Instämmer nästan helt Instämmer delvis Instämmer inte Har inte förändrats Vet ej

36 Figur 6 redovisar resultatet av fråga 6 del 2.

Utifrån den insamlade datan kan vi se att eleverna är väldigt kluvna när det kommer till denna fråga. Vi kan se att 37% menar att de instämmer helt samt att 35% menar att de instämmer inte. Vi har sedan 27% som ligger mellan dessa båda alternativ samt 1% som inte vet.

37%

11% 12%

35%

4%1%

Figur 6: Jag anser att lektionerna i idrott och hälsa bidrar

eller har bidragit till att jag får mer energi under resten av

dagen

Instämmer helt Instämmer nästan helt Instämmer delvis Instämmer inte Har inte förändrats Vet ej

37 Figur 7 redovisar resultatet av fråga 7 del 2.

Den insamlade datan visar att en majoritet (65%) av de tillfrågade eleverna menar att de får ta del av kunskap som handlar om hur de kan förbättra sin hälsa. Nästa större grupp (15%) är den som menar att deras kunskapsbank inte har förändrats som ett resultat av lektionerna i idrott och hälsa. Den sista större gruppen (12%) är den som menar att de inte alls instämmer till påståendet att lektionerna i idrott och hälsa skulle ha bidragit till att deras kunskapsbank skulle ha fyllts på som ett resultat av lektionerna i idrott och hälsa. Vi har sedan en minoritet på 8% som antingen inte vet, instämmer nästan eller instämmer delvis.

65% 5%

2% 12%

15% 1%

Jag anser att lektionerna i idrott och hälsa bidrar eller har

bidragit till att jag får ta del av kunskap och information

som handlar om hur jag kan förbättra min fysiska hälsa

Instämmer helt Instämmer nästan helt Instämmer delvis Instämmer inte Har inte förändrats Vet ej

38 Essäfråga del 2

Likt föregående essäfråga i del 1 kommer jag nedan att presentera stickprov ur den bank med svar som inkommit. I likhet med förra essäfrågan så har eleverna givits möjlighet att utveckla sina svar på flervalsfrågorna om de vill förtydliga något eller lyfta fram aspekter som de anser vara relevanta som de inte kunnat lyfta i flervalsfrågorna.

”Idrottslektionerna är sjukt bra, man får testa många olika sporter och verkligen ta ut sig ibland det gör att jag mår bra i kroppen”

”På lektionerna får man ofta välja bland olika aktiviteter. Ibland kan man gymma, ibland kan man lira badminton och så vidare det gör att det blir kul att röra på sig eftersom det oftast finns något för alla.

”Jag tycker det är fett skönt med idrott på morgonen, då tvingas man liksom komma igång och blir pigg under hela dagen”

”Jag tränar inte så ofta, så när vi har idrott blir jag alltid trött efteråt och skulle kunna gå och lägga mig, det är inte så roligt”

”Jag hade ju idrott som första lektion på onsdagar i tvåan, det var sjukt jobbigt att gå från sängen till att springa tex men när man hade gjort det kom man igång för resten av dagen liksom”

”Jag deltog i ett projekt vi hade på skolan när jag gick i ettan där man kunde ha extra idrott varje morgon, jag blev mycket piggare på dagen men jag var trött på kvällen, men jag mådde väldigt bra under dagen!”

”Vi har mycket teori tycker jag, problemet är att jag redan kan mycket av det vi pratar om när det handlar om anatomin och så”

”Kunskapen vi får på lektionerna är bra, men ibland kunde man få lite mer, alltså gå mer på djupet i de intressanta sakerna”

”Vi får mycket kunskap under lektionerna, ofta får vi häften med papper man kan läsa om man är intresserad av att lära sig mer om typ löpning eller mat exempelvis, det är bra!”

Svaren vi ser här på essäfrågan i del 2 är av väldigt blandad karaktär. Vi kan exempelvis se att en som inte tränar så ofta upplever en ökad trötthet i samband med lektionerna i idrott och hälsa. Samtidigt som vi ser en elev som deltog i ett projekt på skolan där man idrottade varje

39

morgon och upplevde en ökad energi under dagen men trötthet på kvällen. Av dessa svar att döma så verkar det som om eleverna tycker att teorin och kunskapen de får ta del av är

relevant och att de får ta del av mycket men att de skulle vilja gå in på djupet i vissa delar som de finner intressanta.

Sammanställning av resultatet

Vi kan från det presenterade resultatet med utgångspunkt i flervalsfrågorna se att eleverna har ganska splittrad syn på ämnet idrott och hälsa. Vi kan dock inte se att resultatet skulle kunna tala för att lektionerna är negativa eller påverkar eleverna generellt sett på ett negativt sätt.

Vi kan se att i del 1 på flervalsfrågorna så är majoriteten av eleverna positiva till påståendet att lektionerna i idrott och hälsa skulle ha någon slags positiv påverkan på deras psykiska och mentala hälsa. Vi kan urskilja en minoritet som menar att idrotten i skolan skulle påverka deras mentala och psykiska hälsa negativt men det är som sagt en minoritet.

I del två kan vi urskilja en positiv attityd kring faktumet att idrott och hälsa ska ha en positiv påverkan på elevernas fysiska hälsa. Det finns dock en fråga där svaren delar sig ganska kraftigt, det är frågan som handlar om eleverna anser att de får mer energi under dagen i samband med ämnet idrott och hälsa. Här menar ungefär hälften att så är fallet och ungefär den andra hälften menar att de inte får någon energi av idrott och hälsa i skolan.

Vi kan se från exempelvis essäfrågorna som eleverna fått svara på att de flesta anser att ämnet idrott och hälsa är väldigt viktigt för deras hälsa. Vi kan dock se skillnad i hur de svarat när vi jämför del 1 och del 2 i enkäten. Det ter sig som om de flesta tillfrågade eleverna menar att ämnet idrott och hälsa har en större positiv påverkan på deras fysiska hälsa än deras mentala hälsa. Detta skulle kunna förklaras genom att undervisningen ser ut på ett sätt som snarare främjar den fysiska hälsan över den mentala och psykiska hälsan, det betyder dock inte att vi kan dra slutsatsen att ämnet idrott och hälsa generellt sett skulle vara dåligt för den mentala och psykiska hälsan.

Vi kan urskilja från svaren på enkäterna att det verkar som om eleverna anser att ämnet idrott och hälsa framför allt främjar den fysiska hälsan snarare än den mentala och psykiska hälsan, skillnaderna är inte enorma men vi kan trotts allt se en tendens i det insamlande materialet.

Detta innebär att vi kan se att ämnet idrott och hälsa har en positiv påverkan på elevernas mentala och psykiska hälsa men framför allt den fysiska hälsan.

41

Diskussion

Resultatdiskussion och Slutsats

Majoriteten av den insamlade datan när den sammanställts pekade på att ämnet idrott och

hälsa har en positiv påverkan på elevernas mentala och psykiska hälsa men framför allt den fysiska hälsan. Detta skulle kunna bero på att mental och psykisk hälsa är relativt nytt i

förhållande till fysisk hälsa när vi talar om ämnet idrott och hälsa. Redan i exempelvis GY-65 skriver man att målet med undervisningen i gymnastik som ämnet idrott och hälsa hette då är:

”Undervisningen i gymnastik har till uppgift att ge rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten, att ge kunskap om och färdighet i arbetsteknik, att skapa förståelse samt intresse för fysisk aktivitet samt främja arbetsvilja och

organisationsförmåga.” (Gy-65, s. 762).

Man nämner inte hälsa, varken fysisk eller mental och psykisk, men man kan trotts detta se att det är snarare en fysisk fostran man är intresserad av att uppnå än att arbeta med elevernas mentala och psykiska välbefinnande. Man vill helt enkelt skapa människor som kan arbeta och bidra i samhället.

Vi ser i undersökningen i del 1 att eleverna menar att ämnet idrott och hälsa har en positiv inverkan på deras mentala och psykiska hälsa. En majoritet av eleverna menar att deras mentala och psykiska välmående, acceptans av den egna kroppen samt att deras

självförtroende har ökat som en följd av ämnet idrott och hälsa. Detta är resultat som

naturligtvis är positivt att få, vad vi dock inte får glömma är de elever som inte tillhör denna majoritet som ser på ämnet som positivt för deras mentala och psykiska hälsa. Det är otroligt viktigt att vi i vår roll som lärare arbetar med dessa elever och försöker finna strategier som gör att även dessa elever ser på ämnet som något mentalt och psykiskt stärkande, som bidrar till ett ökat självförtroende och ett psykiskt och mentalt välmående. Wästlund (1999) menar som sagt att skolan ska vara en plats där eleverna ska få möjligheten att utvecklas dels på ett plan som förbereder dem med kunskap inför framtiden men även utvecklas på ett mentalt och psykiskt plan.

En utmaning vi står inför idag och har gjort under några års tid är sociala medier och den roll som dessa spelar i ungdomars liv. Dessa sociala medier kan vara en källa till att vi har en

42

elevgrupp som känner att de inte accepterar sina kroppar, att dessa elever ser bilder och läser om hur man bör se ut problematiken vi står inför är det faktum att vi ännu inte vet hur detta ökande användande av sociala medier kommer påverka de unga ur ett långsiktigt perspektiv (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Vi ser också i resultatet att 37% av eleverna menar att de blir piggare under dagen och att 35% av eleverna menar att de inte blir piggare under dagen. En elev skrev i sitt essäsvar att då denne inte idrottar regelbundet så blir denne väldigt trött i samband med fysisk aktivitet och tycker att ämnet är tråkigt. Frågan är om denna trötthet i samband med ämnet handlar om inställningen denne elev har till fysisk aktivitet eller om det rör sig om något annat då som sagt 37% menar att de får mer energi under dagen i samband med undervisningen i idrott och hälsa. De 35% av eleverna som menar att de inte får mer energi skulle också kunna tolka frågan som om de får mer fysisk energi under dagen.

Habitus skulle kunna förklara de svar som inkommit, det vill säga att de elever som har erfarenheter av ämnet idrott och hälsa som inte genererat en positiv bild av ämnet kommer att bära med sig dessa erfarenheter från högstadiet vidare in i gymnasiet. Samtidigt så kommer de elever med positiva upplevelser från ämnet idrott och hälsa att bära med sig dessa upplevelser till gymnasiet och deras bild av ämnet kommer då påverkas av dessa tidigare gjorda

erfarenheter (Bourdieu, 1999).

Då eleverna som deltagit i undersökningen är över 18 år gamla så har de redan skaffat sig ett habitus som är relativt cementerat. Detta betyder att det blir svårt att förändra deras åsikter och tankar som de redan skaffat sig. Engström (2014) skriver att det krävs exempelvis utbildning eller en drastisk förändring av sin livssituation för att kunna ändra på detta djupt rotade habitus.

Vi kan på vissa frågor se exempelvis två väldigt stora grupper en sådan fråga är fråga 6 i del 2 av enkäten. Det skulle kunna vara så att vi ser grupphabitus bland de tillfrågade, de som menar att de helt instämmer skulle kunna tillhöra en gemensam social grupp som sträcker sig bortom klassen, kanske en idrottsförening eller något annat som gör att dessa individer får liknande smak och liknande habitus (Bourdieu, 1977 & Bourdieu 1993).

Vårt habitus kan som sagt fungera som kapital beroende på vilken social situation vi befinner oss i kan detta fungera bättre eller sämre. Kan det då vara så att när eleverna börjar gymnasiet

43

kommer de från högstadiet med ett visst habitus som sedan kan komma att förändras av det grupphabitus som uppstår i den nya klassen? Smak är en aspekt som Bourdieu (1993) menar påverkar ett grupphabitus. Denna smak börjar på individnivå och blir sedan en slags

socialmarkör som delas av de som tillhör gruppen vi befinner oss i, denna smak är också något som är speciellt för varje grupp.

Resultatet av denna undersökning kan ha en positiv påverkan på framtida undervisning. Då vi kan se ett samband mellan idrottslektionerna och fysisk och mentalt välmående så kan vi även dra slutsatsen att om eleverna mår bra av att idrotta och skaffa ny kunskap för att främja deras hälsa så kan detta i förlängningen leda till bättre skolresultat som Fox, Barr-Anderson,

Neumark-Sztainer & Wall (2010) skriver om i sin text.

Studien som genomförts visar som sagt ett samband mellan lektionerna i idrott och hälsa samt välmående hos eleverna. Detta gör att vi kan dra slutsatsen att om vi kan ha en undervisning i ämnet idrott och hälsa som passar alla elever och gör att alla elever blir intresserade av att vara fysiskt aktiva samt får kunskap kring hur dessa elever kan förbättra sin hälsa så kan vi med stöd av Fox, Barr-Anderson, Neumark-Sztainer & Wall dra slutsatsen att detta skulle leda till bättre resultat i skolan för eleverna (Fox, Barr-Anderson, Neumark-Sztainer & Wall, 2010).

Identitetsutveckling hos unga är viktigt för framtiden (Nilsson, 2000). Vi kan se att bland annat Londos (2010) lyfter begreppet ”idrottshabitus” (Londos, 2010, s. 49). Då

föreningsidrotten påverkar idrotten i skolan via lärares och elevers habitus de för med sig när föreningsidrottens fält korsas med skolans fält, leder detta till att de elever som saknar detta gemensamma kroppsliga kapital kan hamna utanför vilket också skulle kunna förklara de upplevelser som vissa av essäsvaren genererade (Peterson, 2007). Där fanns bland annat ett svar som löd:

”Jag tycker att idrotten är jobbig, jag har komplex över vissa delar av min kropp och jag känner mig ganska utsatt när man springer och så”.

Eleven anser att idrotten är jobbig, det skulle kunna vara så att det beror på just val av aktiviteter i undervisningen då eleven i fråga nämner löpning som ett moment denne ogillar. Eftersom det just är löpningen som benämns och inte simningen exempelvis som annars för många kan vara en aspekt i undervisningen som är exponerande kan man göra antagandet att läraren som undervisar har ett habitus som gör att löpning blivit en stor del av undervisningen.

44

Detta leder också till att ett slags grupphabitus bildas med lärare och en del elever som har en liknande smak. Detta kan leda till att denna grupp som delar smak och habitus tillsammans påverkar innehållet av undervisningen otroligt mycket (Londos, 2010).

Metoddiskussion

Studien som genomfördes var ingen studie som kan ses som representativ för hela Sverige och inte heller Lunds Kommun. Skulle studien kunna ses som representativ för regionen eller landet hade det krävts ett deltagande från fler elever. En sådan studie hade varit relevant att genomföra men det hade krävts mer tid och mer resurser för att genomföra studien. Istället genomfördes studien som sagt på en skola i Lunds Kommun. Detta gör att studien kan ses som representativ för just denna skola men inte mer. Studien inkluderade inte heller elever under 18 år då skolan ville ha målsmans tillstånd för att låta dessa yngre elever delta. Det hade kunnat vara intressant att inkludera dessa yngre elever i studien också. Detta hade gjort att en större mängd data potentiellt kunnat samlas in vilket hade kunnat leda till en högre reabilitet i studien.

En pilotstudie genomfördes på skolan, här deltog 15 elever. Syftet med denna studie var att samla in feedback på enkäten och på så vis höja undersökningens reabilitet samt se till att det inte fanns några frågetecken när den riktiga studien skulle genomföras.

En frågeställning som väcktes innan studien skulle genomföras var frågan om eleverna skulle få träffa mig eller inte. Jag känner redan de flesta elever sedan tidigare då jag träffat dem under min verksamhetsförlagda utbildning. Faktumet att jag känner dem sedan tidigare kan vara både positivt och negativt för undersökningen. Positivet i den mån att vissa elever kanske blir mer välvilligt inställda till att svara på enkäten och skriva svar som är genomtänkta. Jag kan också om jag träffar eleverna hjälpa till med eventuella frågor kring enkäten som kan uppkomma när eleverna ska besvara den, är jag inte närvarande när eleverna besvarar enkäten kan jag inte hjälpa till om oklarheter uppstår. Negativt i den mån att elever som av någon anledning inte tycker om mig antingen inte vill svara på enkäten eller svarar på ett osant vis vilket leder till att datan som jag samlar in inte stämmer och gör att undersökningen tappar reabilitet (Denscombes, 2018).

”De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem” (Vetenskapsrådet, s. 10).

45

Detta är ännu ett skäl till att jag övervägde att vara anonym när eleverna fyllde i enkäterna, då det kan finnas de elever som fått uppfattning att deras vägran att medverka skulle kunna medföra konsekvenser för dessa elever vilket naturligtvis inte var fallet.

Ett problem med denna studie är faktumet att jag bara tittat på en gymnasieskola. Detta gör att studien knappast kan ses som representativ för alla gymnasieelever i Sverige eller ens i Lunds Kommun. Skälet till att jag valde att arbeta med en gymnasieskola och inte fler är det faktum att jag haft begränsat med tid. Skolan jag valde att utföra studien på hade jag sedan tidigare under min verksamhetsförlagda utbildning redan besökt. Detta gjorde att jag lyckats bygga upp relationer med lärare och rektorer vilket gjorde att det inte krävdes en mängd möten eller en lång period av mailkontakt för att få tillstånd att genomföra undersökningen. Jag gjorde dock så som Denscombes (2018) förespråkar också kontaktade skolan innan undersökningen inleddes. Det krävdes två samtal, ett samtal till min före detta handledare där jag ställde frågan om det var okej att jag kom och genomförde min undersökning, samt ett samtal till rektorn där inhämtades samma ”ok” som från min före detta handledare.

Kritik samt försvar mot den teoretiska utgångspunkten

Det finns kritik som lyfts fram mot Bourdieu och hans teorier kring habitus, smak och kapital. Broady (2012) menar bland annat att eftersom Bourdieu är fransman och har framförallt tittat på det franska samhället när han skapat sina olika teorier så skulle kanske dessa begrepp inte vara användbara i andra länder då exempelvis det svenska samhället är annorlunda från det franska på samma sätt som att det ryska samhället skiljer sig från det tyska samhället osv.

En motvikt till att Bourdieus begrepp och tankar inte skulle kunna fungera i det svenska samhället och utifrån de förutsättningar vi har är att hans tankar och teorier används flitigt av bland annat Engström (2014) samt Londos (2010).

Arbetets frågeställning och syfte

Arbetets syfte har varit att undersöka betydelsen för elevers fysiska och psykiska hälsa i förhållande till ämnet idrott och hälsa. Frågeställningen jag arbetat utifrån har varit ”Anser

gymnasieelever att ämnet idrott och hälsa har en positiv effekt på deras fysiska och mentala hälsa?”. Målet var att genom en kvantitativ studie använda en kvalitativ och kvantitativ

analysmodell få fram ett resultat som stöttas av tidigare forskning. Syftet med undersökningen har uppnåtts genom att granska och analysera tidigare forskning och litteratur för att sedan applicera detta i en enkätundersökning där 115 gymnasieelever har deltagit. I resultatet kan vi

46

utläsa att trots att det varit en del spridning i svaren så kan vi fastslå att ämnet idrott och hälsa har en stor roll för elevernas fysiska hälsa och en något mindre roll för elevernas psykiska och mentala välmående.

Förslag på framtida forskning

Inför ett framtida projekt vore det intressant i min mening att göra framförallt två saker. Dels att lyckas inkludera de elever som valde att inte delta i undersökningen då jag misstänker att deras deltagande hade givit ett helt annat resultat än det som denna undersökning genererade. Det vore också i samband med detta intressant att utöka undersökningen och genomföra en undersökning som skulle kunna ses som representativ för gymnasieelever i hela Sverige eller åtminstone en del av Sverige.

47

Referenser och litteratur

Ahlberg, A. (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa [Elektronisk resurs] : några

elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Licentiatavhandling Malmö : Malmö

högskola, 2015. Tillgänglig på Internet: https://dspace.mah.se/handle/2043/19322

Ahlgren, R. (1991). Skolelevers självvärdering. Diss. Stockholm : Univ.. Stockholm.

Almvärn, P. & Fäldt, C. (2001). Idrott & hälsa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Annerstedt, C. (red.) (1990). Undervisa i idrott: idrottsämnets didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Bourdieu, P. (1977). Outline of a Theory of Practice. Cambridge: Cambridge University Press.

Bourdieu, P. (1993). Kultursociologiska texter. (4. uppl.) Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion.

Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft – bidrag till en handlingsteori. Uddevalla: MediaPrint Uddevalla AB.

Bourdieu, P. (2010). Distinction: a social critique of the judgement of taste. London: Routledge.

Brinkkjaer, U & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Broady, D (2012). Sociologi och Epistemologi. Hämtad 2019-05-11, från

http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-91-komplett.pdf

Christoffersen, L & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Ekblom, B. & Nilsson, J. (2000). Aktivt liv - vetenskap & praktik. Farsta: SISU Idrottsböcker AB.