• No results found

Gruppkonstellationens påverkan på elevens grovmotoriska utveckling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Gruppkonstellationens påverkan på elevens grovmotoriska utveckling"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng på grundläggande nivå

Gruppkonstellationens påverkan på

elevens grovmotoriska utveckling

The influence of the group constellation on pupils

development of motor skills

Eskil

Olsson

Lärarutbildning 90 hp Slutseminarium 2012-12-18

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Nils Andersson

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Det grundläggande syftet med undersökningen var att undersöka hur

gruppkonstellationen påverkar elevernas grovmotoriska utveckling i ämnet idrott och hälsa. Många elever upplever osäkerhet i samband med motoriska aktivititeter på idrottslektionen på grund av den exponerade position som uppstår. Den motoriska utvecklingen är mycket väsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen på undervisningen kan begränsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger på hur sociokulturella förhållningssätt påverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och

ungdomar genomgår. Alla elever genomgår stora förändringar både fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremål för en social formgivningsprocess. Denna process är inte alltid gynnsam för deras personliga motoriska utveckling vilket kan medföra sociala problem och även påverka individens teoretiska inlärningsförmåga. Kvalitativa intervjuer med idrottslärare som varit yrkesverksamma i över tio år utgör metoden för undersökningen. Dessa intervjupersoner upplever osäkerhet hos eleverna på grund av idrottsämnets exponerade och kollektiva utformning men deras åtgärder för att skapa en bra undervisningsmiljö skiljer sig en aning.

Undersökningens slutsatser visade att gruppens sociala nivå och förmåga att samverka är mycket avgörande för motorikundervisningen. Sammansättningen är den enskilt viktigaste faktorn för att få en grupp som visar acceptans för olikheter. För att nå den gruppsamverkan som är önskvärd för undervisningen kan antingen gruppen delas eller aktivt få arbeta med gruppdynamik.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

2. Syfte och frågeställningar ... 8

3. Kunskapsbakgrund ... 9

3.1 Motorik och undervisningsmöjligheter ... 9

3.2 Utvecklingsnivåns betydelse för grovmotoriken ... 10

3.3 Det sociala perspektivet och skolprestationer ... 10

3.4 Gruppen och läraren ... 13

3.5 Teoretiska slutsatser ... 14 4. Metod ... 16 4.1 Kvalitativ intervju ... 16 4.2 Urval ... 17 4.3 Genomförande ... 18 4.4 Etiska överväganden ... 19 4.5 Metodens tillförlitlighet ... 20 5. Resultat ... 21

5.1 Hur den motoriska undervisningen bedrivs i skolan ... 21

5.2 Framgångsrecept för grundmotorisk undervisning... 22

5.3 Deltagande bland eleverna... 23

5.4 Gruppens storlek och sammansättning ... 23

5.5 Analys och teoretisk tolkning ... 26

6. Slutsats och diskussion ... 29

6.1 Lärarens betydelse ... 29

6.2 Metodens betydelse ... 30

6.3 Slutsatser ... 31

6.4 Förslag till vidare forskning ... 32

(5)
(6)

6

1 Inledning

I media och samhället i övrigt talas det ofta om välfärdssjukdomar på grund av människors stillasittande livsstil och tvivelaktiga kosthållning. Än allvarligare kan det ses med barn som redan i ung ålder dragit på sig sjukdomar som påverkar deras allmänna hälsotillstånd negativt. Mycket av detta går lättvindigt att skylla på den ökade lättillgängligheten av snabbmat men samtidigt är det svårt att enbart äta sig ur dessa hälsofällor. Den andra ytterst väsentliga orsaken är fysisk aktivitet som bidrar till en holistisk hälsa om den utförs rätt. Att barn och ungdomar ständigt rörde sig var för inte så många år sedan nästan en självklarhet medan det nu finns starka konkurrenter om barnens fritid. Mängder av Tv-spel, datorer, filmer och tillgången till internet gör att det inte är lika självklart att barnen är aktiva efter skoltid. Det bör vara mycket lättare att anamma en hälsosam och aktiv livsstil om det finns självupplevda positiva minnen från fysisk aktivitet. Mitt i detta står skolan som har till uppgift att förbereda eleverna på livets utmaningar och ämnet som direkt står i rampljuset i frågan är idrott och hälsa. Viktigt att poängtera är att skolan är endast en av de aktörer som kan påverka medan hemmet och idrottsföreningar är andra.

Mycket pengar och resurser läggs på att få barn och ungdomar aktiva i idrottsrörelsen, däremot är mängden fysisk aktivitet i skolan lägre än någonsin. Enligt läroplanen ska elever i slutet av årskurs sex ha så bra motorik att de behärskar sammansatta motoriska rörelser både med och utan gymnastikredskap. Kunskapskravet för elever i slutet av årskurs nio är att ha så bra motorik att de behärskar komplexa rörelser (Skolverket, 2011). Oavsett tolkning av dessa relativa begrepp finns så finns det flera elever som har svårt att nå de mål som ställs. Utformningen av undervisningen är intressant och om den kan effektiviseras med mindre idrottsgrupper och förhindra en känsla av otillräcklighet hos eleverna kan det vara ett framgångsrecept. Att redan i ungdomsåren utveckla en känsla av att inte räcka till kan medföra både hälsorelaterade och sociala begränsningar. Om förutsättningarna för ett fortsatt hälsosamt liv kan påverkas till det bättre genom skolans utbildningsmöjligheter är det något som bör prioriteras. Den exponerade och utsatta undervisningssituationen som uppstår i samband med idrottslektioner skapar osäkerhet för vissa elever. Enligt Missiuna, Moll, King, Stewart & MacDonald (2008)

(7)

7

kan denna osäkerhet komma från känslan att vara iakttagen i en situation som eleven inte känner han/hon behärskar.

(8)

8

2 Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka om idrottsgruppens sammansättning och även storlek kan påverka elevernas delaktighet i den motoriska träningen vid idrottsundervisning under högstadietiden. Kan gruppkonstellationen få fler elever att vara mer fysisk aktiva eller rent av närvara i större utsträckning om idrottsgruppen formas på rätt sätt? Om så är fallet så är det en åtgärd skolan bör ta hänsyn till.

De elever vars motorik och koordination inte är tillräckligt utvecklad för att klara de krav på komplexa rörelser som ämnet idrott och hälsa ställer på högstadieelever kan lätt hamna i en otrygg och ostimulerande undervisningssituation. I idrotten är eleven mer exponerad än i något annat ämne på grund av den kollektiva utformning som

idrottslektionerna har. Det är väldigt väsentligt för idrottslärare att eleverna får en positiv inställning till fysisk aktivitet då detta ligger till grund för en fortsatt hälsosam livsstil och som påverkar hela samhället i det långa loppet. Det är av största vikt att alla elever utvecklas och stimuleras i undervisningen men för dem som känner sig

underlägsna eller otillfredsställda kan den kollektiva utformningen vara ett hinder som leder till att motoriskt svagare elever utvecklar en känsla av underlägsenhet och otillräcklighet vilket även kan leda till sociala begränsningar.

2.2 Mina frågeställningar är

1. Idrottslärares uppfattningar om betydelsen av elevgruppens storlek för elevernas upplevda trygghet i den grovmotoriska undervisningen på högstadiet?

2. Idrottslärares uppfattningar om betydelsen av elevgruppens sammansättning för elevernas upplevda trygghet i den grovmotoriska undervisningen på högstadiet?

(9)

9

3 Kunskapsbakgrund

3.1 Motorik och undervisningsmöjligheter

När barn växer utvecklar de bättre balans och koordination i takt med att nervsystemet utvecklas (Willmore & Costill , 2004). Nervsystemet styr kroppens utveckling och utvecklas både snabbare och tidigare än andra organ. Denna utveckling varar fram till 18-årsåldern och går mycket snabbt under de första åtta till tio levnadsåren. I genomsnitt är 80-85 procent av nervsystemet utvecklat redan i vid en ålder mellan fem och sex år och i 10-årsåldern fattas bara mellan fem till tio procent av utvecklingen.

Rörelseutvecklingen brukar delas in i fyra faser sedda i relation till utvecklingen av centrala nervsystemet. Den första är reflexrörelser, den andra är symmetriska rörelser och i denna börjar storhjärnan medverka. Den tredje fasen innefattar viljemässiga och differentierade rörelser medan den fjärde är de automatiserade rörelserna. För att nervsystemet ska utvecklas optimalt är det mycket viktigt att barnet får allsidig stimulering som inkluderar alla sinnen vid rörelseinlärning (Gjerset & Major 1997). Fram till fyra- till sexårsåldern har barnet tillägnat sig de flesta av de grundläggande rörelsemönstren. Mellan fem och sju år växer barnet ur småbarnskroppen och detta medför en mycket ökad benstyrka samt mer avancerade rörelser för armar och ben. I sex- till åttaårsåldern har barnet bättre motorisk styrning och mer välkoordinerade rörelser. Detta ger bra förutsättningar för kombinationsmotorik och grundfärdigheter som hoppa, springa, balansera och kasta. Mellan nio och tio år går det ofta att bygga vidare på kombinationsmotoriken med exempelvis längdhopp, höjdhopp och

redskapsgymnastik. Mellan 10 och 12 år ligger den kanske allra bästa

inlärningsperioden när det gäller färdighetsträning för då har barnen en tillräckligt utvecklad motorik för att uppfatta en förevisad övning. Perioden från skolåldern fram till puberteten är en mycket bra period för motorisk inlärning, dock går träning och utvecklingsprocess hand i hand. Den gynnsamma perioden bör utnyttjas maximalt för optimal och allsidig rörelseinlärning utan att på något vis påstå att motsvarande träning är bortkastad efter puberteten. Med puberteten kommer tillväxtspurten vilket medför att

(10)

10

det blir svårare att lära sig nya rörelser och förändra gamla rörelsemönster (Gjerset & Major, 1997).

3.2 Utvecklingsnivåns betydelse för grovmotoriken

Hur fort den motoriska utvecklingen går kan variera mycket från person till person. Arv, tillväxt, mognad, lärande, miljö och anpassning är viktiga förhållanden som påverkar. Den medfödda talangen och miljöstimulering kan medföra stor spridning vad gäller motorisk utveckling (Gjerset & Major, 1997).

Endast 25 till 30 procent av alla barn har en biologisk ålder som motsvarar den kronologiska åldern. Barn utvecklas kontinuerligt och alla genomgår samma utvecklingsperioder men just tidpunkten kan variera mycket. Alltså är

utvecklingsfaserna inte knutna till speciella åldrar men ordningsföljden är densamma för alla som utvecklas normalt (Gjerset & Major 1997). Barnen är unika i varje steg av deras utveckling. Deras tillväxt och utvecklingen av ben, muskler, nerver och organ begränsar deras fysiologiska förmåga i ett idrottsligt prestationsperspektiv. Om vi ska förstå de fysiska förutsättningarna för barn eller ungdomar måste vi först ta hänsyn till deras utvecklingsnivå (Wilmore & Costil (2004).

Barns utveckling ska ses i ett helhetsperspektiv och för att utvecklingen ska bli så bra som möjligt måste vi skapa en positiv och stimulerande miljö. Under alla

omständigheter gäller regeln att barnets utvecklingsnivå alltid bör styra både tidpunkt och val av övningar för att utveckla de motoriska och psykosociala egenskaperna (Gjerset & Major 1997).

3.3 Det sociala perspektivet och skolprestationer

Enligt psykologen Erik Homburger Eriksson (ref i Hassmen, Hassmen & Plate, 1997) är åldern mellan sju år och puberteten den fas där barnet blir föremål för en social

formningsprocess där flit och prestationer värderas av omgivningen. Denna fas medför då en risk att barnet utvecklar en känsla av underlägsenhet och otillräcklighet. I barnets nästa fas som varar från puberteten upp till 20-årsåldern skapas identitets och

(11)

11

kontinuitetsproblem vilka är lättare att bemästra om föregående faser har skapat en grundläggande känsla för sammanhang och identitet.

Forskning har visat att barn med koordinativa utvecklingsproblem även kan få

påtagliga akademiska, sociala och emotionella svårigheter (Missiuna, Moll, King, Law, & King, 2006). Mycket lite är känt om hur dålig koordination påverkar unga och vuxna människor. En undersökning gjordes på collegeelever mellan 19 och 26 år som alla upplevde motoriska problem under sin barndom och att dessa problem påverkade deras akademiska och funktionella aktiviteter. Denna grupp upplevde att deras svårigheter var mycket beroende av vilka prestationskrav som ställdes och den specifika miljön.

Exempel på detta var idrottsliga aktiviteter i och utanför skolan där den sociala omgivningen ställde krav på fysisk prestationsförmåga. Som ett resultat av detta blev det svårare för dessa elever att engagera sig i fysiska aktiviteter. Många kände att de blev retade för sina prestationer och de kände sig marginaliserade för de inte levde upp till den förväntade fysiska nivån (Missiuna, Moll, King, Stewart & MacDonald, 2008). Enligt Ericsson & Karlsson (2012) så kan daglig idrottsundervisning samt en timme i veckan med motorisk träning för elever med särskilda behov medföra förbättrad

motorik, bättre skolresultat och att fler elever klarar intagningskriterierna för gymnasiet. Enligt Missiuna et al (2008) så förekommer det också olika förväntningar beroende på om du är flicka eller pojke som indikerar på sociala förhållningssätt där hårdhet

förväntades av pojkarna. Enligt Holm (2008) framkom det i intervjuer med niondeklassare att styrka och hårdhet premieras inom idrotten och därför är det självklart en fördel att vara pojke. Vidare skriver Holm (2008) att idrottshallen är en arena där skillnaderna mellan flickor och pojkar blir särskilt påtagliga.

Det så kallade Bunkefloprojektet innebär att elevernas motorik observeras i årskurs ett till tre. Det motoriska observationsschemat innefattar balans, koordinationsförmåga och grovmotoriska rörelser. De elever med motoriska brister erbjuds extra

motorikundervisning i mindre grupp där de får träna i sin egen takt, dessutom tränas samordning av kroppshalvorna samt sammarbets- och koncentrationsövningar. Barn med låg motorisk aktivitetsnivå stimuleras till inlärning av grovmotoriska färdigheter genom lustfyllda och motivationsskapande rörelseupplevelser på en anpassad nivå (Ericsson, 2005). Enligt Bunkefloprojektets resultat har samtliga elever med god motorik i årskurs ett, två och tre presterat bättre på de test som ingår i studien än de eleverna med små eller stora motoriska brister. Även graden av motoriska problem har betydelse för nyblivna elever i årskurs ett och två. De eleverna med mindre motoriska

(12)

12

brister presterar bättre än de eleverna med stora motoriska brister i både svenska och matematik. Sammanfattningsvis går det att konstatera att motoriska brister kan påverka även andra funktioner och inte bara de rent motoriska (Ericsson, 2005).

En kvalitetsfråga är vilket innehåll undervisningen i ämnet idrott och hälsa bör ha för att motoriska, fysiska, psykiska och sociala effekter ska bli optimala. Hur ska

läroplanens mål uppnås och dessutom ge eleverna ett livslångt intresse för

hälsofrämjande fysisk aktivitet? Regelbundna utvärderingar från eleverna för att öka deras medverkan kan vara ett värdefullt verktyg. Bollspelsövningar har kommit att dominera innehållet i ämnet idrott och hälsa på bekostnad av fristående rörelseprogram och redskapsgymnastik, vilka är väsentliga för att automatisera grovmotoriska rörelser. Att idrottsundervisningen leds av en idrottslärare med kunskap i ämnet är även det en viktig del då det förekommer att klassens lärare, som undervisar i idrott två gånger i veckan, även håller i idrottsundervisningen. Kompetensutveckling av skolans personal är också en önskvärd förbättring. Det underlättar om alla lärare har utbildning i att kunna observera och stimulera barns motoriska utveckling (Ericsson, 2005).

Elever som har höga betyg i ämnet idrott och hälsa har också ofta höga betyg även i andra ämnen. Resultat från sambandsanalyser visar att det finns samband mellan deltagandet i ämnet idrott och hälsa och betyget i samma ämne vilket inte är

förvånande. Det finns även signifikanta samband mellan betyg i idrott och hälsa samt hur fysisk aktiva eleverna var och betygspoäng i skolår nio. Ytterligare finns det signifikanta samband mellan idrottsbetyget och betyg i svenska, svenska 2, matematik och engelska. Dessa samband bevisar egentligen inte vad som är orsaken till vad då en skoltrött elev troligtvis har lågt deltagande i flera ämnen och inte bara i idrott och hälsa. Tilläggas bör att de elever som har någon form av ogiltig frånvaro ofta uteblir eller är passiva åskådare på idrottslektionerna (Ericsson & Cederberg, 2011).

I en undersökning av elever i Malmö som inte uppnått betygsmålen i grundskolan och ska fortsätta sina studier på individuellt program anger flickorna att de hade signifikant sämre självförtroende än pojkar under årskurs nio. Flickorna når däremot läroplanens mål i större utsträckning än killarna i alla ämnen utom just idrott och hälsa (Ericsson & Cederberg, 2011).

Om utgångspunkten för rörelsebehovet och lust till rörelse finns inom individen så är chansen större till livslång fysisk aktivitet, denna inneboende lust är inte beroende av sociala faktorer. En annan utgångspunkt är att rörelseglädje är något som vi kan lära oss vilket medför att mycket ansvar faller på skolan och läraren. Det blir då en fråga

(13)

13

elevernas erfarenheter, undervisningssituationen och utbud som möts i ett meningsskapande genom olika rörelseaktiviteter (Quennerstedt, 2006).

3.4 Gruppen och läraren

En grupp är en samling människor med ett kollektivt mål som de interagerar för att nå. I en välfungerande grupp kan medlemmarna uppfatta sin inre och yttre verklighet och sätta den i ett sammanhang. Här kan konflikter och känslor accepteras och bearbetas så att det gynnar gruppens syfte. Relationerna präglas av tolerans för olikheter,

ömsesidighet, medmänsklighet och humor. Gruppen och den enskilde individen påverkar varandra ömsesidigt. En människas personlighet är tämligen stabil över tid vilket gör att de situationer vi möter har förutsägbara reaktionsmönster. När

verkligheten är ångestprovocerande används försvarsmekanismer som sedan länge präglat vårt sätt att vara och tänka. Gruppsituationer utsätter medlemmarna för intellektuella och emotionella prövningar vilka aktiverar de personliga

försvarsmekanismerna (Harty & Harty, 2004).

Att ha ett empatitiskt beteende är nödvändigt för att eleverna ska kunna känna lärarens empati. Det handlar om att fånga upp en persons känslomässiga budskap genom

mottagande och bearbetning. Vidare måste läraren kunna hantera detta kommunikativt och slutligen måste även eleven uppleva lärarens empati (Binbach, 2006). En ledare har stor påverkan på gruppen och det behövs någon som tar ansvar för samordningen och skapar samstämmighet samt värdegemenskap i gruppen. Innebörden av ledarskap är en inflytelseprocess mellan människor och ingen egenskap förknippad med personen i sig. En ledare står i fullständig harmoni med gruppen när han/hon symboliserar och står för gruppens samlade normsystem. Detta ska inte vara statiskt utan ledaren ska befinna sig i spänningsfältet och stå i en ständig kommunikation med gruppen (Harty & Harty, 2004).

Det är svårt att undervisa elever som inte respekterar varandra eller vuxna. Elever som inte lärt sig samarbeta fungerar inte i en skolklass medan några är allmänt omotiverade och luststyrda. Somliga har inte lärt sig vänta på sin tur då de ständigt får omedelbar behovstillfredsställele av föräldrarna. Det ställs mycket speciella krav på läraren då de jobbar med sig själva som verktyg. Lärarens förmåga till självinsikt, social kompetens, empati, humor och kommunikation är avgörande för hur framgångsrik interaktionen

(14)

14

med omgivningen blir. En del av den sociala kompetensen är att bygga upp en relation med alla elever, bekräfta dem och samtidigt se gruppens behov. Förväntningar påverkar högst påtagligt människors prestationer. Med andra ord styr lärarens förväntningar elevernas prestationer och sannolikheten är stor att dessa förväntningar blir en självuppfyllande profetia. Att vara rak, tydlig, konsekvent och förutsägbar skapar ordning och trygghet för klassen. Det finns ett direkt samband mellan klimatet i kollegiet och klimatet i klassen. Om gruppen är stödjande blir individen bekräftad och stöttad (Binbach, 2006).

3.5 Teoretiska slutsatser

Den grundmotoriska nivån och dess utveckling hos en elev ligger till grund för hur väl eleven kommer klara de krav som ställs i rörelsedelen för idrott och hälsa. Därför är motoriken en utgångspunkt för elevens fysiska prestationsförmåga. Denna

prestationsförmåga och i synnerhet dess utveckling är beroende av elevens biologiska utvecklingsnivå och det sociala samspel som finns i klassen samt relationen till läraren. Utformningen av undersökningen utgår från dessa faktorer då flera elever upplever en känsla av otillräcklighet och underlägsenhet i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utgår från motorikens betydelse där samtalet handlar om det motoriska

undervisningsinnehållet samt hur detta i sig påverkar gruppen. För resultaten är

undervisningsinnehållet väsentligt då detta underlättar för att få förståelse för specifika situationer i undervisningen samt att få insikt i aktivitetens betydelse för elevernas deltagande. För tolkning av resultaten är det mycket viktigt att förstå hur

motorikundervisningen bedrivs, detta för att tolka olika situationer och elevernas respons på undervisningsformen.

För att ytterligare förtydliga aktiviteten kopplat till lärarens betydelse innehåller intervjuerna idrottslärarnas upplevda framgångsmedel och problematiska situationer. Detta kan tolkas både ur ett rent praktiskt perspektiv som baseras på ett specifikt moment eller det sociala samspel som är undersökningens syfte.

Bakgrundstanken med att rikta intervjun mot det sociala perspektivet och

skolprestationer är att få svar på om och i synnerhet varför elever känner sig så osäkra att de inte kan förmå sig att delta i undervisningssituationer där de känner sig iakttagna.

(15)

15

Graden av delaktighet och i vilka situationer elevernas delaktighet är som bäst visar om och hur motorikundervisningen påverkas av det sociala samspelet i gruppen. För att verkligen se detta krävs stor erfarenhet av undervisning i idrott och hälsa. Den

heterogena sammansättningen av en skolklass gör att idrottsläraren har en mycket svår uppgift i att utveckla alla elevers motorik.

Här står skolan och idrottsläraren inför en mycket väsentlig uppgift som inte bara berör skoltiden i sig utan även samhället. Forskning har visat att barn med koordinativa utvecklingsproblem även kan få påtagliga akademiska, sociala och emotionella

svårigheter (Missiuna et al, 2006). Detta gör undersökningen intressant inte minst ur ett åtgärdsperspektiv. Just åtgärderna är mycket väsentliga för resultaten då de kan svara på om gruppens sammansättning och storlek kan påverka den grovmotoriska

undervisningen.

(16)

16

4 Metod

4.1 Kvalitativ intervju

Metod kan i bred mening uppfattas som vägen till ett mål. Dock har metod i positivistiska forskningsansatser begränsats till ett mekaniskt följande av regler. Föreställer man sig metod som ett mekaniskt följande av regler blir produktionen av kunskap genom samspelet mellan intervjuare och intervjuperson inte en legitim vetenskaplig metod.

I en kvalitativ forskningsintervju produceras kunskap i ett socialt samspel mellan intervjuare och intervjuperson. Själva produktionen av data bygger på intervjuarens färdigheter och personliga omdöme när det gäller ställandet av frågor. Kunskap om ämnet för intervjun krävs särskilt för att konsten att ställa andrafrågor och att följa upp intervjupersonens svar. En intervju är ett samtal som har en struktur och ett syfte samt går ut över det vardagliga utbytet av åsikter. Intervjun blir ett sätt för intervjuaren att skaffa sig grundligt prövade kunskaper genom omsorgsfullt ställda frågor och lyhört lyssnande (Kvale, 2009). Metoden för denna uppstats bygger på en kvalitativ

forskningsintervju då mycket grundläggande kunskap om ämnet finns. Kunskapen i sig är förvärvad i utbildning samt erfarenhetsbaserat lärande i en yrkesroll som idrottslärare där de problemområden som ligger till grund för undersökningen sker vardagligen. Kvale (2009) skriver att utgången för produktionen av data är mycket beroende på intervjuarens förmåga och personliga omdöme vid framförandet av frågor, därför underlättar det med insikt i yrkesrollen som idrottslärare.

Den halvstrukturerade livsvärldsintervjun definieras som en intervju med målet att

erhålla beskrivningar av intervjupersonens livsvärld i syfte att tolka innebörden av de beskrivna fenomenen. Här introducerar intervjuforskaren ämnet för intervjun och följer också kritiskt upp den intervjuades svar på frågorna (Kvale, 2009).

Den kvalitativa intervjumetoden som användes i undersökningen var halvstrukturerad. Motorikundervisningen på högstadiet var det ämnesområde som intervjun skulle

(17)

17

sina åsikter under ett samtal. Dessa åsikter kunde följas upp av följdfrågor när svaret behövde utvecklas för ett tydligare innehåll.

Just innebörden av halvstrukturerade intervjuer men ur infallsvinkeln att

undersökningen ska leda till ett mål har styrt utformningen av intervjun. Som Kvale (2009) skriver ska inte detta ses som ett mekaniskt följande av regler utan intervjun ska bygga på ett givande socialt samspel som ger kunskap och insikt i de sociala problem som uppkommer i samband med den grundmotoriska undervisningen i skolan.

4.2 Urval

Fem intervjuer med idrottslärare utgör den kvalitativa intervjuundersökningen för denna uppsats varav fyra män och en kvinna. Det huvudsakliga grundkriteriet vid urvalet av intervjupersoner var att de skulle ha minst tio års arbetslivserfarenhet som idrottslärare på högstadiet. Vidare prioriterades att intervjupersonerna hade olika erfarenheter från var de varit verksamma som idrottslärare, målet var att finna lärare från skolor i storstad, mindre stad och by eller landsbygd. Detta löstes lätt då idrottslärare som varit yrkesverksamma i minst tio år oftast har erfarenhet ifrån mer än en skola. Alla av de intervjuade hade erfarenhet från storstad, mindre stad och landsbygd utom en som endast varit lärare i mindre stad. Det var avsevärt mycket lättare att hitta män som varit yrkesverksamma idrottslärare under så pass lång tid. Målet var att få en jämnare

könsfördelning bland de intervjuade för att försöka få så utförligt perspektiv som möjligt i intervjuerna. Detta beror på att relationen mellan lärare och elev är viktig och som Binbach (2006) skriver är lärarens förmåga till självinsikt, social kompetens, empati, humor och kommunikation avgörande för interaktionen mellan lärare och elev. Därför sågs det som en väsentlig del att se om eleverna har ett annat förhållningssätt till sin idrottslärare beroende på om denne är manlig eller kvinnlig. Det visade sig dock vara avsevärt svårare att hitta kvinnor med så lång arbetsliverfarenhet. Två av lärarna hade arbetat som idrottlärare i drygt tio år medan de andra hade minst tjugo års erfarenhet. Två av lärarna hade varit yrkesverksamma i över 30 år.

(18)

18

4.3 Genomförande

Alla intervjuer utgick från samma intervjuguide som innehöll en översikt över de ämnen som skulle täckas och förslag till frågor. Kvale (2009) skriver att intervjuguiden ska innehålla en översikt över de ämnen som ska täckas och att intervjuaren efter omdöme och känslighet kan avgöra hur strikt guiden ska följas. I denna undersökning

diskuterades ämnena inte i samma ordning då intervjupersonens svar ledde in på andra ämnesområden och då det var relevant för datainsamlingens kvalitet tilläts detta. I största möjliga mån undveks direkta frågor och målsättningen var att hela tiden bedriva intervjun som ett öppet flytande samtal.

Intervjuer skiljer sig åt när det gäller öppenhet och syfte då intervjuaren kan förklara syftet och ställa direkta frågor från början (Kvale, 2009). I de genomförda intervjuerna introducerades handlingen i intervjun för intervjupersonen. Den handling som

idrottslärarna fick veta innan intervjun var motorikundervisningen i skolans och hur denna ska bedrivas för bästa utgång. Innan intervjun nämndes inget om gruppens sammansättning och storlek samt hur detta påverkar undervisningen. Kvale (2009) menar att frågor dynamiskt ska hänföras till intervjuns hur och vara korta, lätta samt befriade från akademisk jargong för att hålla samtalet flytande. Mycket hänsyn togs till just detta för att få ett flytande samtal vilket verkligen fungerade. Intresset för sitt eget yrke underlättade denna situation då det handlade om nästan uteslutande vardagliga situationer för en idrottslärare.

De ämnesområden som ingick i intervjun var:

 Motorikundervisningen i skolan

 Problemområden/framgångsrecept

 Graden av deltagande

 Gruppens sammansättning och storlek

Enligt Kvale & Brinkmann (2009) kan en intervju bland annat innehålla inledande frågor, uppföljningsfrågor, sonderande frågor, direkta frågor, indirekta frågor,

strukturerande frågor och tolkande frågor. De intervjuer som ingick i undersökningen byggde i största utsträckning på inledande frågor som var strukturerande och en till två uppföljningsfrågor. Tre av de fem intervjuerna innehöll direkta frågor. I vissa fall blev

(19)

19

sonderande och indirekta frågor aktuella då ett ämnesområde inte var uttömt. Frågor som var förtydligande användes också för att undvika missförstånd. Det krävdes mycket få inledande frågor och övergången mellan de berörda ämnesområdena gick till största del av sig själv.

4.4 Etiska överväganden

Inför och under själva undersökningen följdes forskningsetiska överväganden till Vetenskapsrådets etiska kod. Denna kod innefattar information, samtycke,

konfidentialitet och nyttjande. Med information menas att forskaren informerar varje person att undersökningen är frivillig och vilka villkor som gäller för deltagande. Samtycke innebär att personen ska samtycka med själva undersökningen och får inte utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Med konfidentialitet menas

tystnadsplikt om känslig information och enskilda människor ska inte kunna identifieras av utomstående. Sammanfattningsvis ska det vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt informationen. Med nyttjande menas den insamlade informationen inte får utlånas eller användas för ickevetenskapliga syften (Stensmo, 2002). Alla

intervjupersoner kontaktades på telefon innan själva intervjun. I detta samtal

informerades de om syftet med undersökningen, frivilligheten att delta samt att de fick avbryta intervjun när helst de ville. Intervjupersonerna blev också lovade att endast intervjuaren använde materialet i vetenskapliga syften. Slutligen nämns inga namn på personer, skolor och städer som på något sätt kan identifiera personen.

Informerat samtycke innebär att intervjupersonerna informeras om det allmänna syftet med undersökningen, hur den är upplagd samt vilka risker och fördelar deltagandet i undersökningen innebär. I detta bör det ingå information om konfidentialitet och vem som kommer ha tillgång till informationen. Konfidentialitet i forskning betyder att privata data som identifierar deltagarna i undersökningen inte kommer att avslöjas. För att kunna förebygga eventuella etiska överträdelser bör forskaren ha grundliga

kunskaper om undersökningsområdet (Kvale, 2009). Efter transkriberingen makulerades alla inspelade intervjuerna och endast författaren hade tillgång till informationen på privat dator fram till transkriberingen var klar.

(20)

20

4.5 Metodens tillförlitlighet

Undersökningens reliabilitet kan förbättras med ett standardiserat intervjuschema och transkribering av intervjuinspelningen bör ske så snabbt som möjligt (Gratton & Jones, 2004). Intervjuschemat var exakt det samma för varje intervju men ämnesområdena behandlades inte i samma ordning. Att lyssna noga på inspelningen av intervjun underlättar för analysen av undersökningens resultat och i samband med detta skedde även transkribtionen.

Validitet är svårare att säkerställa i en intervju då intervjupersonen kan tyda frågorna fel. Intervjuarens värderingar kan också påverka intervjupersonen att ge ett förväntat svar istället för deras verkliga åsikt (Gratton & Jones, 2004). Mängden information och kunskap som går att utvinna ur intervjun är beroende av intervjuarens nivå och vana att bedriva intervjuer. Enbart under de fem intervjuer som ingick i undersökningen

utvecklades nivån och förmågan att forma ett bra samtal och utbyte av kunskap. En yrkesperson som regelbundet håller vetenskapliga intervjuer erhåller med största sannolikhet högre reliabilitet och validitet för intervjuernas utgång.

Då undersökningen rör ett problem som jag som yrkesperson upplever dagligen fanns det stor insikt i ämnet. Jag undvek också i största möjliga utsträckning ställningstagande under intervjuerna så intervjupersonerna inte skulle känna sig påverkade att svara på ett förväntat sätt. Ett annat sätt att höja tillförlitligheten är att ha fler intervjuer och

intervjuare med i undersökningen.

Undersökningsmetoden kan påverka själva resultatet genom att faktorer i

undersökningen skapar de resultat som framkommer. Detta innebär att undersökaren kan ha en viss effekt på det som undersöks varpå samtalets innehåll formas därefter. När två undersökare kommer fram till samma resultat så går det att anta att resultaten går att lita på. Trovärdigheten beror också på forskarens förmåga, kompetens och erfarenhet (Jacobsen, 2012).

(21)

21

5 Resultat

Den insamlade informationen bygger på erfarenheter som de intervjuade idrottslärarna upplever som sin verklighet. De ämnesområden som ingick i undersökningen

uppfattades mycket lika bland idrottslärarna och alla poängterar värdet av att sätta eleven i fokus. Det bakomliggande problemet till denna undersökning handlar just om hur detta görs på bästa sätt i en heterogen grupp i ett så pass utsatt ämne som idrott och hälsa är.

5.1 Hur den motoriska undervisningen bedrivs i skolan

Alla lärare betonade den oerhörda vikten av motorisk träning i skolan. Den ses som grundläggande för inte bara idrott och hälsa utan också för övriga ämnen och det självförtroende som det medför att ha en god motorik. Enligt de intervjuade så har motoriken betydelse för det övriga livet som skolan har som uppgift att förbereda barnen inför. Det råder ingen skillnad mellan lärarna i vilka moment som ingår i undervisningen då gymnastik, friidrott, dans, styrketräning och bollspel nämns av samtliga lärare. Alla anser att variation i övningarna har betydelse för både just den motoriska utvecklingen samt att det är roligare för eleven. Dock skiljer det lite i vilka moment som nämns i första hand som grovmotorisk träning.

”Jag tror att allt som har med bollar att göra är väldigt fina övningar för både grovmotoriken och finmotoriken men här upplever jag att flickorna inte tar för sig som de borde göra även om det finns undantag. De intar gärna en passiv roll förutom i dans där pojkarna är osäkra”.

”Motorikundervisningen bedrivs med komplexa och specifika former. Med

komplexa former menas gymnastik, redskapsgymnastik och lagspel. Det är svårt att urskilja motorik då det innefattar allt inom idrotten. Sammansatta rörelseformer som inkluderar många muskelgrupper”.

Ovan nämns de intervjuades erfarenhet från motorikundervisningen på deras skola. Endast i en av intervjuerna nämns bollspel först som ett av de dominerande

(22)

22

intervjupersonerna, som svar på frågan om hur denne bedriver motorikundervisningen, säger att motorikundervisningen är viktig men gruppsamverkan är nummer ett. Läraren sätter alltså idrottsgruppens sociala samspel framför de motoriska ämnesmålen i idrott och hälsa.

5.2 Framgångsrecept för grundmotorisk undervisning

Typiska gångbara riktlinjer i undervisningen för att nå en så stimulerande motorisk utveckling hos eleverna som möjligt är något idrottslärare söker i sin yrkesroll. Inom detta ämnesområde finns både en rent praktisk tolkning av ett visst moment men också ett socialt perspektiv för ett gynnsamt arbetsklimat. Alla de intervjuade idrottslärarna poängterar det sociala perspektivet för att nå framgång.

”Viktigt är att eleverna känner sig trygga i klassen och lärarens närvaro. Positiva kamrater kan också hjälpa. Ibland har man tur med att i smågrupperna

utkristalliserar sig ett positivt arbetsklimat vilket oftast sker med tjejer”.

Trygghet och positivt arbetsklimat ses som mycket viktigt då det får eleverna att våga slappna av och verkligen göra de idrottsliga moment som ligger till grund för en given lektion. En grupp med ett positivt arbetsklimat är också väsentligt för bra

motorikundervisning och individen är beroende av faktorer på gruppnivå.

”När gruppdynamiken fungerar då arbetar jag gärna med motorikövningar som balans, koordination och samverkan mellan kroppsdelar vilka alla är A och O. Det måste finnas acceptans inom gruppen så att alla elever kan arbeta avslappnat”.

Ovanstående ger en mycket lik innebörd men angreppssättet sätter gruppdynamiken i fokus. Detta kan tolkas som att den motoriska utvecklingen får bättre förutsättningar av ett positivt gruppklimat. Gruppens utgångsläge styr lektionens innehåll.

”Det bästa någonsin var när jag delade idrottsundervisningen med en annan idrottslärare. Då hade vi möjligheten att dela upp hur vi ville med tjejer och killar och fördela efter lektionens innehåll”.

Ett tredje sätt syftar också på gruppen men i detta fall att göra den mer lätthanterlig genom att dela upp den vid behov. Innehållet på lektionen styrs på så sätt efter ett visst undervisningssyfte då möjligheten finns att anpassa gruppen.

(23)

23

5.3 Deltagande bland eleverna

Alla idrottslärare utom en upplever ett mycket bra deltagande på idrottslektionerna både när det gäller närvaro och aktivitetsgrad. Den skola med lägre närvaro är en skola där en stor del av eleverna har utländsk bakgrund och där läraren upplever att det finns stora problem för eleverna att byta om tillsammans inför idrottslektionerna. Vid samtal om aktiviteten bland de närvarande nämner alla de intervjuade att vissa elever är svårare att motivera till ett aktivt deltagande. Detta gäller oftast tjejer och idrottslärarnas åsikt är att detta beror på att tonårstiden är en period med mycket osäkerhet samt idrottsämnets specifika exponerade utformning. Alla lärare utom en menar att det mycket beror på aktiviteten och om eleven känner att detta är något han/hon klarar av.

”Att vissa drar sig undan beror på sociala konstellationer i gruppen. Det sociala sammanhanget gör att eleverna känner att de inte räcker till när andra tittar på”. ”Den mentala styrkan spelar roll för att klara fler motorikska moment och kanske eleverna egentligen kan ett givet moment men viljan sätter stopp. Det betyder att det psykiska planet sätter begränsningar. Detta kan bero på kompisar, eller de känner sig uttittade eller att de tycker det verkar för svårt”.

De åsikter som framförs av idrottslärarna om inaktiviteten bland vissa elever på

idrottslektioner beror främst på osäkerheten inför gruppen och inte på själva aktiviteten i sig. Två av idrottslärarna säger att de låter elever visa motoriska moment utanför den kollektiva lektionen men att detta är svårt att tillämpa på grund av tidsskäl. Alla de intervjuade idrottslärarna upplever att flickorna många gånger får stå tillbaka för

pojkarna även om flickorna utför grundmotoriska moment bättre än pojkarna i flera fall. Flickorna upplevs som noggrannare och de behöver mer motivation än pojkarna som många gånger bara rusar på med mindre kvalitet för att ta sig vidare till nästa moment.

5.4 Gruppens storlek och sammansättning

Gruppens storlek och sammansättning var det som tidsmässigt dominerade intervjuerna och något som idrottslärarna tog upp som en mycket väsentlig faktor för framgångsrik motorisk undervisning. Som grund vill idrottslärarna att gruppen består av cirka 20 elever. Alla idrottslärarna använder sig av olika former av uppdelningar i sin

(24)

24

öka deltagandenivån medan två anser att detta påverkar gruppdynamiken i negativ riktning. Gruppens sammansättning däremot är den faktor som alla intervjupersonerna är rörande överrens om och uppfattar som en av de viktigaste eller den enskilt viktigaste framgångsfaktorn.

”Bra hall, mindre grupper och individen i centrum är det väsentliga för en motoriskt utvecklande undervisning. Att försöka få en homogen grupp är mycket viktigt men det är svårt”.

Att förutsättningarna med idrottshall, material och omgivning har betydelse ansåg alla de tillfrågade lärarna. Att sätta individen i centrum är nog så viktigt men hur en lärare lyckas med detta är något annat. Här poängteras vikten av en homogen grupp men en skolklass är sällan homogen, detta är en önskan men ingen åtgärd för att forma en heterogen grupp och skapa ett gynnsamt arbetsklimat. Nedan följer en åtgärd som tre av intervjupersonerna använde sig av vid möjlighet.

”Jag vill ta upp med kollegiet om vi inte kan ha en tjej och en killgrupp. Detta för att tjejerna ska slippa dras med killarna”.

Att skilja de mer osäkra flickorna från killarna är en av de åtgärder som nämns. Nedan visas ett citat från en lärare som haft idrottsundervisning i delade pojk- och flickgrupper, läraren var tveksam inför den kommande sammanslagningen.

”Jag vidhåller att jag var stor motståndare till att ha killar tillsammans med tjejerna. Tjejerna kan tillåta varandra att växa och hjälpa varandra så att måluppfyllelsen i ämnet blir väldigt hög. Det är inte så ofta det fungerar med den här polariseringen mellan killar och tjejer”.

Uppenbarligen upplever vissa av idrottslärarna att en idrottsgrupp med både killar och tjejer kan försvåra för motorikundervisningen. Detta gäller i synnerhet om det inte finns goda möjligheter med utrymme i idrottshallen och tillfredsställande mängd material. De lärare som såg stor fördel av att dela in idrottsgrupperna i pojk- och flickgrupper ansåg också att mindre grupper i allmänhet kan öka deltagandenivån hos eleverna. Nedan visas ett tredje synsätt på gruppens påverkan för undervisningens klimat.

”Med en social grupp där det är tillåtet att misslyckas kan eleverna leka sig fram till något bra och då fungerar det och i synnerhet i den lilla gruppen. Framgången

(25)

25

när de klarar något stärker också eleven men lärarens närvaro samt gruppens nivå spelar också in mycket i denna ålder”.

Här lyfts gruppens sociala samspel fram och vikten av acceptans samt att det är tillåtet att misslyckas. Leken speglar en grupp som fungerar tillsammans och rättar sig efter givna förhållningssätt. Fortfarande poängteras det att detta är lättare att uppnå i en liten grupp. Här nämns även trygghetsfaktorer som att lyckas, lärarens roll och gruppens nivå. Läraren har alltså också betydelse för tryggheten för den enskilde eleven.

”Mitt jobb fungerar så mycket bättre när gruppen fungerar. När jag fick eleverna i årskurs sex var det primära att få bra gruppdynamik”.

En annan åtgärd för bra undervisning är gruppdynamiken som nämns ovan. Denna lärare har som mål att få en grupp med acceptans för varandra och har gett som förslag att lägga tyngdpunkten för hela årskursen sex, eller överhuvudtaget första året för en ny klass, på gruppsammansättning.

”Jag har gett på förslag att hoppa över årskurs sex, som är det året eleverna är nya på vår skola. Detta till förmån för gruppsamverkan som kan bedrivas inom respektive ämne. Ämnesmålen ska prioriteras i den mån gruppens nivå tillåter”. Gruppens nivå kan också vara beroende på flickornas närvaro i klassen. De två lärare som inte förespråkade en uppdelning mellan flickor och pojkar påpekar den betydelse de kan ha för utvecklingen av undervisningen, detta gäller i synnerhet den positiva inverkan flickorna har för lektionen.

”Grundsyftet är inte att tjejerna har mer att ge killarna men i ett idrottsligt perspektiv kan tjejerna ge mycket mer i vissa moment. Killarna kan också ge tjejerna en del tillbaka så det är inte enbart att tjejerna ger”.

Alla intervjupersonerna anser att flickorna håller en något högre grundmotorisk nivå i genomsnitt, det kan bidra till en positiv inverkan på gruppen i vissa moment. Killarna är mer framfusiga och vågar visa fler moment även om de inte behärskar dem. Om

gruppens klimat tillåter eleverna att misslyckas och det råder acceptans mellan eleverna ses detta som en framgångsfaktor. Gruppens nivå och sammansättning styr eller

(26)

26

5.5 Analys och teoretisk tolkning

Alla lärare är övertygade om att den grundmotoriska nivån varierar mycket från elev till elev. Detta stämmer också överens med vad Gjerset & Major (1997) skriver om att den motoriska utvecklingen kan variera mycket från person till person där arv, tillväxt, mognad, lärande, miljö och anpassning är viktiga förhållanden som påverkar. Den medfödda talangen och miljöstimulering kan alltså medföra stora skillnader på elevens motoriska nivå vilket var väntat. Arvet kan läraren inte påverka men i arbetsmiljön finns möjlighet till utvecklande förändringsarbete. Enligt intervjupersonerna är trygghet och positivt arbetsklimat en nödvändighet för att eleverna ska våga slappna av och verkligen göra de idrottsliga moment som ligger till grund för en given lektion. Detta stämmer också med vad Gjerset & Major (1997) skriver om att för att nå en så bra

utvecklingsnivå som möjligt måste vi skapa en positiv och stimulerande miljö. Intressant är att intervjuerna visade på att en lärare såg det som en nödvändighet att idrottsgruppen hade ett stimulerande gruppklimat för att överhuvudtaget arbeta med motoriken.

Nästan hela rörelsedelen av ämnet idrott och hälsa handlar dock om motorik och koordination. Detta är också viktigt ur ett vetenskapligt perspektiv då barn med koordinativa utvecklingsproblem även kan få påtagliga sociala och emotionella

svårigheter samt påverka deras skolgång och utbildning negativt (Missiuna et al 2006). Alltså kan de barn som inte stimuleras i tillräcklig utsträckning få problem i resten av livet. Alla de intervjuade idrottslärarna lyfter även fram hur viktigt det är att eleverna känner sig trygga i undervisningen. Tryggheten är enligt undersökningen beroende av valet av aktivitet, relationen till läraren och i synnerhet gruppdynamiken.

I en fungerande grupp kan konflikter och känslor accepteras och bearbetas så att det gynnar gruppens syfte. Relationerna präglas av tolerans för olikheter, ömsesidighet, medmänsklighet och humor (Harty & Harty, 2004). Att få en idrottsgrupp att ha acceptans för varandra, visa medmänsklighet och tolerera de olikheter som finns i en heterogen grupp ligger till grund för undervisningens utgångspunkt.

För att uppnå denna sociala nivå i gruppen använde sig idrottslärarna av olika åtgärder med syftet att sätta individen i centrum. Att dela gruppen var den vanligaste

förekommande åtgärden och då speciellt när det var en aktivitet som eleverna kände sig otrygga med. Att flickorna oftast var de som stod tillbaka var alla intervjupersonerna överrens om.

(27)

27

Enligt Missiuna et al (2008) så förekommer det också olika förväntningar beroende på om du är flicka eller pojke som indikerar på sociala förhållningssätt där hårdhet

förväntades av pojkarna. I det sociala perspektivet kan detta enligt intervjuerna i undersökningen tolkas som att flickorna gärna håller sig lite i skymundan. Detta var en generell slutsats av idrottslärarna och självklart fanns det individuella skillnader. I intervjuer med niondeklassare framkom det att styrka och hårdhet premieras inom idrotten och därför är det självklart en fördel att vara pojke. Därför är idrottshallen en arena där skillnaderna mellan flickor och pojkar blir särskilt påtagliga (Holm, 2008). Detta talar emot resultaten där alla intervjupersonerna påpekade att flickorna höll en högre grundmotorisk nivå än pojkarana generellt förutom i bollspel vilket kan ses ur olika perspektiv.

En möjlig förklaring är att i skolan kan bollsporter ofta komma att dominera undervisningen (Ericsson, 2005) och där är pojkarna oftast duktiga då flera är aktiva inom detta på fritiden. En annan förklaring är att pojkarna vågar ta för sig i större utsträckning vilket gör att flickorna inte visar sin kapacitet lika mycket. Även förhållningssätten som Missuna et al (2008) tar upp om att hårdhet förväntas av pojkarna har betydelse då de kan medföra att de flickor som uppvisar förväntade manliga kvaliteter inte uppfyller de förhållningssätt de förväntas göra som flicka. Detta är inte direkt kopplat till frågeställningen men kan vara en förklaring till att idrottslärare väljer att dela klassen i mindre grupper. Just att dela upp klassen är den vanligaste huvudåtgärden för att skapa en stimulerande motorikundervisning där så många elever som möjligt är aktiva.

Den andra huvudåtgärden var att skapa ett bra gruppklimat men med hela klassen. Motivet till att inte dela klassen i mindre grupper var att flickorna hade så mycket att ge pojkarna men även att pojkarna kunde ge något till flickorna. Denna åtgärd har samma mål som att dela gruppen men kan komma att kräva mer arbete.

Det handlar om att fånga upp en persons känslomässiga budskap genom mottagande och bearbetning. Vidare måste läraren kunna hantera detta kommunikativt och slutligen måste även eleven uppleva lärarens empati (Binbach, 2006). För att en elev ska få förtroende för läraren måste eleven uppmärksammas. Just detta borde ta längre tid i en stor grupp där det blir mindre lärare per elev.

Enligt Missiuna et al (2008) upplevde de collegeelever som hade motoriska problem under sin barndom att deras svårigheter var mycket beroende vilka prestationskrav som ställdes och den specifika miljön såsom idrottsliga aktiviteter. Ur idrottslärarens

(28)

28

perspektiv är dessa elever svårare att nå om de inte är trygga i situationen. För att lyckas med gruppdynamiken och en trygg lektionsmiljö får inte de grundmotoriska

aktiviteterna pressas fram utan att gruppen är redo. Det framkom också i intervjuerna att den motoriska undervisningen fick vänta till gruppdynamiken är tillräckligt bra. Detta kan vara svårt som lärare då det finns ämnesmål som ska uppnås och eleverna ska bedömmas samt få betyg. Sannolikt grundar sig även det förslag som framkom i

intervjuerna om att i huvudsak inrikta undervisningen på just gruppdynamik i början av högstadiet för att forma den specifika och nödvändiga miljön.

Ytterligare en väsentlig del i undervisningen är att det blev svårare för de eleverna med motoriska problem att engagera sig i fysiska aktiviteter. Många kände att de blev retade för sina prestationer och de kände sig marginaliserade för de inte levde upp till den förväntade fysiska nivån (Missiuna et al, 2008). Detta överensstämmer mycket bra med vad idrottslärarna vill undvika i all idrottsundervisning det är bara angreppssättet som skiljer.

(29)

29

6 Slutsats och diskussion

Undersökningen visade att alla de intervjuade idrottslärarna upplevde samma problem i samband med den grundmotoriska undervisningen. De anser också att den motoriska undervisningen innefattar hela den praktiska undervisningen och därför är den motoriska förmågan mycket viktig.

Idrottsämnets status kan variera från skola till skola och även från klass till klass. Det underlättar för lektionsutformningen om eleverna är idrottsintresserade och angelägna om att få ett bra idrottsbetyg. Trots detta finns det problem i nästan alla grupper med att få alla elever att delta och i synnerhet gäller detta lektioner där eleverna känner sig iakttagna vilket skapar en viss otrygghet.

Den osäkerhet som uppkommer i samband med idrottslektioner beror på gruppdynamiken, läraren, sociala förhållningsregler och aktiviteten i sig. Just aktivitetens betydelse kan ses ur olika aspekter. Missiuna et al (2008) skriver att prestationskraven som ställs och den specifika miljön såsom idrottsliga aktiviteter har stor betydelse. Detta anser också fyra av de fem intervjuade idrottslärarna och det är i dessa situationer som gruppen med fördel delas upp i mindre delar. I en miljö där eleven upplever osäkerhet kan extra osäkerhet tillkomma av ett moment som upplevs svårt. Den idrottsläraren som inte tyckte aktiviteten var avgörande ville inte ens arbeta med utmanande motoriska övningar om inte gruppen hade nått en gynnsam arbetsmiljö. Tilläggas bör att samma idrottslärare tyckte att det bästa någonsin var när två lärare delade lektionen för då var det möjligt att dela upp efter lektionens innehåll.

6.1 Lärarens betydelse

Det är oerhört viktigt att tänka på att idrottsläraren är den enskilt viktigaste personen för att få en social grupp med acceptans för gemensamma sociala förhållningssätt. Som Harty och Harty (2004) skriver så har ledaren stor påverkan på gruppen och det behövs någon som tar ansvar för samordningen och skapar samstämmighet samt

värdegemenskap i gruppen. Detta är just den essens som efterlyses av idrottslärarna med gruppdynamikens påverkan på undervisningen. Det är bara metoden för att nå målen

(30)

30

som skiljer mellan olika lärare. Fyra lärare söker efter grupperingar som fungerar tillsammans och flera gånger rör sig detta om att flickor och pojkar delas i olika grupper. En lärare prioriterar att få hela gruppen att fungera tillsammans. Oavsett står läraren inför en stor utmaning då denne måste ta hänsyn till ämnesmålen, sätta eleven i centrum trots den heterogena gruppsammansättningen och detta ska göras med oftast två lektionstillfällen i veckan.

Innebörden av ledarskap är en inflytelseprocess mellan människor och ingen egenskap förknippad med personen i sig. En ledare står i fullständig harmoni med gruppen när han/hon symboliserar och står för gruppens samlade normsystem (Harty & Harty, 2004). Det är mycket svårt att i en lärarroll representera gruppens samlade normsystem då en skolklass består av individer med mycket olika förutsättningar och målsättningar, det kan därför inte liknas med ett idrottslag i exempelvis ishockey där alla har samma mål.

6.2 Metodens betydelse

Undersökningens kvalitet är beroende av metodens utformning. Själva frågeställningen och hela syftet med undersökningen ligger till grund för valet av metod. Ämnet för frågeställningen och hela undersökningen kommer från självupplevda erfarenheter samt samtal med elever som upplever idrottsarenan som en osäker plats.

Att använda kvalitativa intervjuer som metod har fördelen att jag som intervjuare har stor kunskap om ämnet. Kvale (2009) skriver att utgången för produktionen av data är mycket beroende på intervjuarens förmåga och personliga omdöme vid framförandet av frågor. Att intervjua är dock en konst och något som verkligen kräver träning. Bara till intervju nummer två sågs en stor förbättring och intervjuerna kunde i klart större utsträckning genomföras som ett samtal med utbyte av erfarenheter. Undersökningen kunde fått större tillförlitlighet med hjälp av fler intervjuer med idrottslärare men också genom att intervjua elever.

Då det för intervjupersonen är känt att vi gör en undersökning om motorikundervisningen i skolan kan svaren medvetet anpassas så de passar

intervjuarens förväntningar. När vi under intervjun samtalar om deltagandegrad och elevernas aktivitet går det att försköna verkligheten vilket även är fallet då vi pratar om problemområden och framgångsmedel i undervisningen. I en intervju finns med andra

(31)

31

ord möjlighet till att svaren inte överensstämmer helt med verkligheten. Dock syftade undersökningen på det sociala förhållningssättet i klassen vilket jag upplevde beskrevs verklighetstroget. Något som talar för detta är de gemensamma problem med

gruppsamverkan som alla de fem intervjuade idrottslärarna upplever.

6.3 Slutsatser

Syftet med undersökningen var att få insikt hur gruppens storlek och sammansättning påverkar den osäkerhet och otillräcklighet som flera elever upplever i samband med den grundmotoriska undervisningen. Ämnet idrott och hälsa bygger på en kollektiv

undervisningsform vilket kan begränsa elevernas motoriska utveckling vilket enligt Missiuna et al (2006) kan få påtagliga akademiska, sociala och emotionella svårigheter. Undersökningens resultat visar tydligt att gruppens sociala nivå har stor betydelse för den grundmotoriska undervisningens utgång. Om det finns möjlighet till mindre grupper i den grundmotoriska undervisningen är detta flera gånger en framgångsfaktor för ökad trygghet och större deltagande. Det framkom dock en åsikt som inte överensstämmer med detta då en av intervjupersonerna menade att mindre grupper är ett sidospår och gruppsamverkan samt elevernas förmåga att arbeta tillsammans är det väsentliga. Resultaten visar att gruppens sammansättning har den största betydelsen för all kollektiv idrottsundervisning i skolan. Den vanligaste metoden för att uppnå en gynnsam sammansättning är att dela gruppen i en pojk- och en flickgrupp. Dock anser två idrottslärare att flickor och pojkar har mycket att ge varandra så därför bör de ha idrottsundervisning tillsammans. Flickorna håller dessutom generellt en högre motorisk nivå vilket kan höja undervisningsnivån varpå det går även att dela gruppen efter målsättning och elevernas önskemål. En annan metod är att prioritera gruppsamverkan och övningar som bygger på gruppdynamik för att skapa en stimulerande

undervisningsmiljö.

För att överhuvudtaget ha möjlighet till att dela grupperna eller arbeta med

gruppdynamik krävs bra material och utrymme. De lärare som lyckas med detta har med största sannolikhet en sporthall med fullgod redskapsbank. En annan fråga är

(32)

32

konsekvens och en avvägning men den tid som förloras i början går att ta igen ordentligt i efterhand.

Att sätta eleven i centrum är oerhört viktigt ur två skäl. Enligt Harty & Harty (2004) är en grupp en samling människor med ett kollektivt mål som de interagerar för att nå, det är därför lättare för dem att hitta ett sammanhang. På grund av detta är det lättare för en grupp att uppleva ett gemensamt mål och sätta undervisningen i ett sammanhang. Det andra skälet är att det sannolikt är lättare att skapa förtroende med eleven om de är delaktiga i sin egen utbildning. Dessa två åtgärder borde kunna få fler elever att aktivt delta i undervisningen.

Med en fullgod idrottshall och bra schemafördelning finns det inget som säger att extra undervisning både för komplettering och vidare utveckling borde kunna förekomma i skolan. Lektionerna kan vara mycket kortare då en mindre grupp är mycket lätthanterlig vilket underlättar för krävande grovmotoriska moment som trampetthopp, fristående gymnastik och höjdhopp. All idrottsundervisning behöver absolut inte bedrivas i mindre grupper men gruppsamverkan bör ingå i undervisningen och i synnerhet med en ny klass. Genom samtal med eleverna går det att komma fram till en lösning de accepterar vilket också bör öka deras förtroende för läraren. Det är lätt att lättvindigt säga att sätta eleven i centrum är det väsentliga men att verkligen göra det är något annat.

6.4 Förslag till vidare forskning

För mer omfattande forskning i ämnet krävs ett större intervjuunderlag från fler

idrottslärare. Intervjuer med elever på högstadiet och deras upplevelser från ämnet idrott och hälsa kan ge ett bredare perspektiv i ämnet. För att verkligen kunna utvärdera gruppkonstellationens betydelse bör det praktiseras i undervisningen. Detta kan göras genom att lägga motoriskt krävande och utsatta moment i mindre grupper. Poängteras bör att det ska sättas i relation till kunskapskraven för rörelsedelen i ämnet idrott och hälsa men även graden av aktivitet bland eleverna. Det är möjligt att utvärdera

undervisningen genom att se till måluppfyllelsen i ämnet. För enkelhetens skull och för möjligheten till utvärdering bör detta inledningsvis praktiseras över ett fåtal

ämnesområden. Som tidigare nämnts bör detta göras med både uppdelning av klassen i valda konstellationer och/eller rikta mycket av undervisningen på gruppsamverkan.

(33)

33

Sedan kan intervjuer med berörda lärare och elever utvisa hur de upplevde

förändringen. Flera skolor har möjlighet att skapa förutsättningar för extra undervisning i ämnet idrott och hälsa, det måste bara förankras på organisationsnivå och de

(34)

34

Referenser

Binbach, P. (2006). Om skolans psykosociala arbetsmiljö. Ekelunds/Gleerups Utbildning: Solna (s 10-28)

Hartly, B & Hartly, M. (2004). Gruppens utvecklingspsykologi. Studentlitteratur: Lund (10-13, 72-73, 102-105)

Ericsson, I. (2005). Motorikobservationer och skolprestationer. Nordisk Pedagogik 27, 111-118

Ericsson, I & Cederberg, M. (2011). Fysisk aktivitet bland ungdomar som inte uppnår grundskolans mål. En enkätundersökning bland IV-elever i Malmö 2008. Tillgänglig 2011-03-30 på

http://www.idrottsforum.org/articles/ericsson/ericsson-cederberg/ericsson-cederberg110330.html (s 15-16)

Ericsson I & Karlsson, M (2012). Daily Physical Education Improves Motor Skills and School Performance – A Nine- Year Prospective Intervention, Study. Malmö Högskola, Lunds Universitet, Skånes Univeritetssjukhus Malmö (s 9-10)

Gjerset, A & Major, J (1997). Barns och ungdomars utveckling. (red Hassmen, P, Hassmen, N & Plate, J) Idrottens träningslära. SISU Idrottsböcker: Farsta (s 72-73, 78-79, 84, 86)

Gratton, C & Jones, I (2004). Research methods for sport studies Routledge: London & New York (s 150-151)

Holm, A-S. (2008). Relationer i skolan. En studie av feminiteter och maskuliniteter i år 9. Göteborgs Universitet (s 144-145)

(35)

35

Jacobsen, D I (2012). Förståelse beskrivning och förklaring. Studentlitteratur: Lund (s 173-179)

Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund (s 19-20,87-90, 97-99, 144-152)

Missiuna, C, Moll, S, King, S, Law, M, King G, (2006). Missed and understood: Children with developmental coordination dirorder in the school system. International Journal of Special Education, 21 (1), s 53-67

Missiuna, C, Moll, S, King, G, Stewart, D & MacDonald, K. (2008). Life experiences of young adults who have coordination difficulties. Canadian Journal of Occupational Therapy 75 (3), s 157-166

Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Örebro Universitet (s 242)

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (s 52-55)

Stensmo (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Kunskapsföretaget: Uppsala (s 26-28)

Wilmore, J & Costill D. (2004). Physiology of sport and exercise. Human Kinetics: Champaign (s 516-518)

References

Related documents

Då karaktärerna är platta och handlingen är mer faktabetonad än handlingsbetonad så förekommer det inte mycket genusrelaterade frågeställningar i handlingen. Boken är inte

Syftet med geotekniska undersökningar för stabilitetsutredningar är att klar­ lägga jord-, berg- och grundvattenför­ hållanden på en plats eller i ett an­ råde

Studiens strategi var fallstudie där syftet var att undersöka hur KPI:er används inom bygg- och fastighetsbranschen och hur styrning av projekt med stöd av KPI:er kan bidra

Tydliga exempel på att pojkarna tar och får mer uppmärksamhet än flickorna går att se i de inledande beskrivningarna av mitt resultat (Wedin, 2009, s. 195) konstaterar vidare

Detta sker genom en skriftlig kommentar eller ett betyg på ett redan färdigt arbete, och det ges ingen information om hur eleven ska gå till väga för att komma vidare i sitt

Detta kan bekräftas av läsarnas erfarenhet av interaktion med journalisterna, dock är läsarna av åsikten att trovärdighet skapas via närvaro i sociala medier där journalisten

Referenser som är överflödiga för forskningsarbetet tynger resonemangen och kan riskera att bidra till att människor som inte finns inom fältet ifråga placerar forskningen i

The density of trees in the groups Noble 1 (Carpinus, Fagus, Ulmus) and Noble 2 (Acer, Aesculus, Fraxinus, Tilia) also explained the occurrence of the beetle, but the effect was