• No results found

Hur idrottslärare väcker intresse för fysisk aktivitet och hälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur idrottslärare väcker intresse för fysisk aktivitet och hälsa"

Copied!
96
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 hp

Hur idrottslärare väcker intresse för fysisk

aktivitet och hälsa

How Physical Education Teachers Spark Interest to

Physical Activity and Health

Maria Lindqvist

Cassandra Öhrström

Lärarexamen 210hp Examinator: Ingegerd Ericsson Idrott och fysisk bildning Handledare: Mikael Londos

(2)
(3)

3

Förord

Vi vill tacka alla som har hjälpt oss i vårt examensarbete. Tack till alla som delat med sig av sina kunskaper till oss och ett särskilt tack vill vi rikta till vår handledare Mikael Londos för ovärderlig hjälp med vårt examensarbete. Vi vill även rikta ett stort tacka till våra familjer som har stöttat oss i vårt examensarbete. I vår undersökning genomförde vi nio intervjuer enskilt. En gjorde fem och en gjorde fyra som vi sammanställt och transkriberat tillsammans.

(4)

4

Sammanfattning

Vi har i vårt arbete undersökt och analyserat hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att väcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hälsa i dag och i ett längre perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur arbetar idrottslärare i dagens skola med hälsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att väcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hälsa? Hur arbetar idrottslärare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet?

Vi har i vårt arbete också belyst forskning i ämnet för att uppmärksamma hur idrottsläraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil med syfte att uppnå ett varaktigt välbefinnande. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att få svar på våra frågor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslärare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige. Vi kommer också att använda oss av vetenskapliga rapporter och studier för att komma fram till en slutsats.

I vår studie kom vi fram till att den fysiska aktiviteten på lektionerna bestod mest av olika bollspel som fokuserade på prestation och tävling, tvärtemot syftet med idrottsämnet. Elever som inte är intresserade av bollspel eller är fysiskt inaktiva och stillasittande, med sämre motorik och kondition blev missgynnade, vilket kan skapa en negativ upplevelse som inte främjar ett intresse för fortsatt fysisk aktivitet i ett längre perspektiv.

De slutsatser vi kom fram till i vår studie var att lärarna försöker att sträva efter att väcka ett större engagemang för hälsa och fysisk aktivitet hos eleverna genom att försöka variera undervisningen så mycket som möjligt i mån av tid. De gav också eleverna inflytande på undervisningen i hopp om ökat intresse. Det vi kom fram till är att idrottslärare måste vara väldigt noggranna i sin tolkning av läroplanen och med utformningen av sin planering. Det fungerar inte att endast planera efter egna erfarenheter utan det gäller att sätta sig in i vad som är nyckelpunkterna till intresse och engagemang. Självklart är det inte lätt att utforma lektioner där alla elevers intresse mättas varje gång, men målet för idrottslärare är att försöka få med både de viktiga delarna av läroplanen och elevernas intresse och vilja att delta på varje lektion.

(5)

5

Abstract

We have in our thesis examined and analyzed how teachers in physical education (PE) are working to attract an interest among students for physical activity and health today and in the longer term. The research question is as follows: How do PE teachers work in today's schools with health and physical activity to engage all students and to arouse their interest in continued involvement in physical activity and health? How does a PE teacher work with teaching strategies that can help increase students' interest in further physical activity?

We have in our thesis also highlighted research on the subject to pay attention to how the PE teacher creates a commitment from the student to physical activity and healthy lifestyles with a view to achieving a lasting wellness. The method used for this study is a qualitative interview method to get answers to our questions in the survey. The sample for the study consisted of nine PE teachers they were all active in primary schools in southern Sweden. We also used scientific reports and studies to reaching the conclusion. In our study, we concluded that the physical activity lessons consisted mostly of various ball games that focused on achievement and competition, contrary to the purpose of physical education. Students who were not interested in ball sports and are physically inactive and sedentary, with poorer motor skills and fitness were disadvantaged, which can create a negative experience in a way that does not promote an interest in continued physical activity in a longer perspective.

The conclusions we reached in our study was that the teachers are trying to strive to bring a greater commitment to health and physical activity to the students by trying to vary the teaching as much as possible as time permits. They also gave the students influence on the teaching in hope of increasing interest. What we came up with is that PE teachers have to be very careful in their interpretation of the curriculum and the design of its planning. It works not only to plan after their own experiences without regard to familiarize themselves with what the key points of interest are and commitment. Obviously, it is not easy to design lessons where all pupils 'interest saturate every time, but the goal of the PE teacher is trying to get is both the important parts of the curriculum and pupils' interest and willingness to participate in each lesson.

Keywords: health, physical activity, physical education and health

(6)
(7)

7

Innehållsförteckning

Inledning ... 9

Introduktion ... 9

Bakgrund och tidigare forskning ... 13

Fysisk aktivitet och motorik ... 13

Hälsa & fysisk aktivitet ... 15

Fysisk aktivitet främjar hälsan ... 15

Fysiska aktiviteter för en aktiv livsstil ... 17

Ämnet idrott och hälsa ... 17

Samhällsförändringen påverkar idrottsämnet... 17

Idrott ... 19

Friluftsliv ... 21

Hälsa i undervisningen ... 22

Idrottsämnets betydelse för en sund livsstil ... 24

Teori ... 27 Metod ... 29 Val av metod ... 29 Urval ... 30 Genomförande ... 31 Analysmall ... 31

Trovärdighet och giltighet ... 32

Etik ... 33

Resultat ... 35

Engagera och väcka intresse för fysisk aktivitet ... 35

Väcka intresse för Hälsa ... 40

(8)

8 Sammanfattning resultat ... 44 Diskussion ... 46 Metoddiskussion ... 46 Fysisk aktivitet ... 46 Hälsa ... 48 Undervisning ... 49 Slutsats ... 51

Förslag på fortsatt forskning ... 54

Referenser... 55

Bilagor ... 59

Intervjumall Idrottslärare ... 59

Intervju med idrottslärare E ... 61

Intervju med idrottslärare F ... 72

Intervju med idrottslärare G ... 78

Intervju med idrottslärare H ... 85

(9)

9

Inledning

Introduktion

Vi har under vår verksamhetsförlagda tid i vår utbildning till lärare gjort praktik på olika grundskolor. Där observerade vi att det fanns elever som tyckte idrottsundervisningen i skolan var tråkig och därför hade en negativ inställning till undervisningen. Vi kunde även konstatera att undervisningen i hälsa under idrottslektionerna var nästan obefintlig, trots att ämnet hälsa står med i läroplanen. Vi kunde också konstatera, att idrottsundervisningen till största del bestod av olika bollsporter. Vi vill i vårt arbete undersöka hur vi som idrottslärare kan väcka ett intresse och motivera elever för fysisk aktivitet och hälsa i dag och i ett längre perspektiv. Vilket även betonas av Skolverket (2011) som skriver i sin kursplan för idrott och hälsa att ”positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet” (Skolverket, 2011 s. 51).

Vi valde detta forskningsområde för att öka vår kunskap om hur vi kan motivera och väcka intresse hos alla elever för fysisk aktivitet, motion och hälsa. Vi anser att många i dagens samhälle är fysiskt inaktiva. Vi är stillasittande på vår arbetsplats i bilen, framför TV och datorer. Många arbeten som kräver fysisk ansträngning har ersatts med industrirobotar och manuella enkla arbeten har flyttat till låglöneländer, samtidigt som arbetslösheten har ökat. Detta leder i många fall till fysiskt inaktivitet, samtidigt som vi äter ”fel” och för mycket i förhållande till vad vi gör. Vi anser också att skolan utgör för många elever den enda arena där de är fysiskt aktiva. Skolverket (2011) skriver att:

Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället (Skolverket 2011 s.51)

Lärare i idrott och hälsa har därför en mycket viktig roll när det kommer till att lägga grunden till att eleverna etablerar en hälsosam och sund livsstil med fysisk aktivitet.

Vi vill i vårt arbete undersöka och analysera hur lärare i idrott och hälsa kan arbeta för att väcka ett intresse för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil hos eleverna.

(10)

10

I vårt arbete kommer vi inledningsvis att belysa aktuell forskning som berör vad som gynnar och vad som hindrar möjligheten för hur idrottslärare kan skapa intresse för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil hos elever, för att bidra till ett varaktigt välbefinnande.

Problemformulering

Vi anser att en av skolans viktigaste uppgifter är att skapa engagemang och intresse hos eleverna för fysisk aktivitet, motion och en sund livsstil. Renhammar och Nilsson (2009) skriver att barn och unga rör sig mellan flera av samhällets arenor och det är därför nödvändigt med kunskap och engagemang bland flera olika aktörer. Vuxna som finns runt barn och unga är förebilder och har ett stort inflytande på barnens levnadsvanor. Den primära målgruppen för strategin är barn och unga, men det finns också fler aktörer som är betydelsefulla för deras hälsa, såsom föräldrar, lärare, skolhälsovårdspersonal, skolmåltidspersonal, ansvariga för planeringen av skolmåltiderna, idrottsledare samt hälso- och sjukvårdspersonal. Andra viktiga aktörer i detta sammanhang är till exempel de, som på olika sätt arbetar med stadens utformning, då en stadsplanering som tar hänsyn till en hälsosam livsstil utgör en viktig faktor för att främja hälsosamma val i befolkningen. Av ovanstående aktörer är föräldrar de som har det huvudsakliga ansvaret enligt Renhammar och Nilsson för att ge sina barn förutsättningar för ett fysiskt aktivt liv och sunda matvanor. En del föräldrar lever dock under knappa förhållanden, som påverkar deras möjligheter att ge barnen dessa förutsättningar och som därför behöver stöd i detta (ibid.).

Ekberg (2009) hävdar också att idrottsämnet handlar i mångt och mycket om att hitta en aktiv och sund livsstil för att motivera eleverna till fysisk aktivitet. Engström (2006) skriver att fysisk inaktivitet kan ha en dramatisk inverkan på hälsotillståndet. Med ett sådant synsätt får motionsvanor ytterligare en dimension, att inte endast vara en fritidsaktivitet utan den har också betydelse för samhällsekonomin och för den enskilda individens hälsa och välbefinnande (Engström, 1999).

Vi vill i vårt arbete undersöka hur vi som idrottslärare kan väcka ett intresse och skapa ett engagemang hos elever för fysisk aktivitet och hälsa i dag och i ett längre perspektiv. Genom vårt arbete vill vi öka vår kunskap om hur vi får eleverna motiverade till fysisk aktivitet och en sund livsstil. Eleverna ska få kunskap om hur en hälsosam livsstil ser ut där kost och fysisk aktivitet ingår för att utveckla sunda levnadsvanor då vi

(11)

11

i samhället idag är vi mer stillasittande än förr och generellt har en mer ohälsosam livsstil än tidigare. Det är därför av avgörande betydelse att eleverna får kunskap om hälsa och en aktiv livsstil för att kunna leva ett hälsosamt sunt liv och för att de ska bli fysiskt aktiva även senare i livet.

Syfte

Syftet med vårt arbete är att undersöka och analysera hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att väcka intresse för fysisk aktivitet och hälsa för elever i grundskolan. Studien kan öka kunskapen inom området, som vi kan ha nytta av i vår yrkesprofession som idrottslärare.

Frågeställningar

I vårt arbete har vi utgått från följande frågeställningar.

Hur arbetar idrottslärare med fysisk aktivitet för att engagera alla elever i ett inkluderande perspektiv?

Hur arbetar idrottslärare för att engagera och väcka elevers intresse för hälsa?

Hur arbetar idrottslärare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv?

(12)
(13)

13

Bakgrund och tidigare forskning

Fysisk aktivitet och motorik

Skolans idrottsundervisning med fysisk aktivitet leder till förbättrad motorik för många elever. Ericsson (2003) skriver att skolans strävan att främja fysisk aktivitet också leder till att elevernas motorik och koncentration förbättras med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan, vilket inte är överraskande, men ändå tillfredställande att konstatera. Resultaten visar att barns motorik är påverkbar och att det har betydelse vilken undervisning eleverna får i skolan. Bakgrundsfaktorer, såsom en positiv inställning, kan ha stimulerat eleverna till att vara mer fysiskt aktiva även på raster och på fritiden, vilket kan ha påverkat deras motoriska utveckling positivt (ibid.).

Vi menar att de motoriska färdigheterna är en viktig förutsättning för att barn fullt ut ska kunna vara delaktiga i kamraters lekar och även få ett intresse för en fysisk aktiv livsstil. För att barnens motoriska färdigheter ska utvecklas är allsidig fysisk aktivitet en viktig förutsättning. Skolans idrottslärare har där en viktig funktion att fylla genom att ge eleverna möjlighet att träna koordination, balans, styrka m.m.

Nyberg och Tidén (2004) hävdar att elevernas tillfällen att öva och behärska de motoriska grundformerna har reducerats under fritiden och i skolan, därför har många elever brister i sin motoriska förmåga. Författarna betonar att mångsidig rörelseförmåga har betydelse för hur lek och idrott upplevs och uppskattas. Vidare skriver de att barn och ungdomar med god motorik ofta uppvisar ett större självförtroende och tillit till den egna kroppens rörelseförmåga, något som även har betydelse för den sociala statusen i umgänget med kamrater.

Skolverket (2011) har kommit fram till att eleverna ska ges förutsättningar för att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, ”utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande” (s. 51). Skolverket anser också att undervisningen ska ge möjligheter ”till alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga” (s. 51).

Larsson, Rolander och Nordlund (2010) skriver att kan vi identifiera en persons drivkraft och benägenhet till förändring, så kan vi skapa återgärder som är individuellt anpassade. Författarna skriver också att den inre drivkraften som bygger på framsteg

(14)

14

och framgångar för den enskilde individen är viktig. Friska barn har hög fysisk aktivitet och tränar sin motoriska förmåga under spontan lek. Det är de motoriskt hämmade och mindre fysiskt aktiva som behöver särskild omtanke.

Larsson och Meckbach (2007) ställer sig frågan hur ofta barnets idrottsundervisning diskuteras ur ett motoriskt utvecklingsperspektiv. De skriver att det under de senaste decennierna har skett en förändring av innehållet i ämnet idrott och hälsa. Medveten motorisk träning har fått ett mindre utrymme till fördel för mer generella fysiska aktiviteter, som dessvärre inte involverar flertalet grundformer. Detta, tillsammans med en allmän minskad fysisk aktivitet på fritiden och i skolan, har troligen haft negativ inverkan på den allsidiga rörelsekompetensen.

Vi anser att barn som behärskar de motoriska grundformerna och som har god motorik lättare kan vara med i olika fysiska aktiviteter, som: hoppa hage, simma, hoppa rep, åka skejtboard, skridskor, skidor, cykla eller utöva olika bollspel m.m. Där bra motorik kan vara en avgörande faktor för att ”lyckas” vilket kan skapa en positiv upplevelse som kan bidra till fotsatt intresse för fysisk aktivitet i ett längre perspektiv. Vi menar vidare att barn med sämre motorik har svårare att hävda sig när de möter barn som har betydligt bättre motorik och kondition i speciellt bollspel där de kommer till ”korta” och kanske känner att de misslyckas. Barnen får en negativ upplevelse av fysisk aktivitet, vilket kan bidra till att dessa barn sedan inte fotsätter med fysisk aktivitet i ett längre perspektiv.

Forskning idag är framför allt inriktad på att visa kopplingar mellan fysisk aktivitet och hälsoaspekter. Även om det tänkta huvudsyftet är att bidra till bättre folkhälsa är frågan om dessa ambitioner har ytterligare effekter, som att det exempelvis påverkar lär- och arbetsmiljön, som i sin tur kan ge förutsättningar för god psykisk hälsa (Wolmesjö, 2006). ”Flera studier visar att ämnet som helhet har ett innehåll och fokus som betonar nytta, aktivitet och social utveckling” (Quennersted, 2006, s. 31).

Ericsson och Karlsson (2012) kom i sin 9 åriga studie fram till att en undersökningsgrupp som hade 45 minuter regelbunden fysisk aktivitet varje dag hade avsevärt bättre motorik än en undersökningsgrupp med standardundervisning i idrott, det vill säga 45 minuter endast 2 gånger i veckan. Studien visade också att eleverna i gruppen med daglig fysisk aktivitet och bättre motorik presterade bättre i de övriga ämnena och gick ut skolan med högre resultat. Resultatet visade att daglig idrottsundervisning ger högre resultat i flera ämnen. Det sambandet har länge funnits

(15)

15

som en intuition bland människor som forskar om och de som undervisar i idrottsämnet i skolan.

Liknande resultat har konstaterats av Nilsson et al. (2009) som fann ett klart samband mellan kondition och intelligens samt förbättrad logik. Vi såg ganska snart att det fanns en urstark koppling mellan resultaten på cykeltestet och resultatet på IQ-testerna säger Nilsson. I studien kom de fram till att fysisk träning skulle kunna optimera utbildningsresultaten. Det spelar roll hur mycket man rör sig. Att vi har så många stillasittande tonåringar i dag kommer definitivt att ge utslag, säger Nilsson. Motion förbättrar också minnesfunktion och strukturella egenskaper samt att fysisk träning kan skydda mot demens i medelåldern. I ett viktigt resultat av studien kan man se ett klart samband mellan kondition och intelligens samt förbättrad logik. I deras studie konstaterades att de med bäst kondition ofta gick vidare till högre studier än de med sämre kondition. Forskarnas rekommendation är att öka antal idrottstimmar i skolan om eleverna ska prestera bättre och nå högre resultat i de andra skolämnena (Nilsson et al., 2009).

Hälsa & fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet främjar hälsan

Skolan är en viktig arena där det genomförts olika insatser som skollagsförändringar och rekommendationer om daglig fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Ett viktigt syfte med ämnet idrott och hälsa är att väcka ett intresse för fysisk aktivitet och en sund livsstil.

Skolverket (2011) betonar även detta när de skriver att:

Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället (s.51).

Detta betonas även av Skolverket 2 (2011) som skriver att:

Alla elever ska ges möjlighet att delta i olika rörelseaktiviteter utifrån sina individuella förutsättningar. Genom att konsekvent lyfta fram en bredd av aktiviteter såsom lek, gymnastik, idrott, dans och rörelse till musik förstärks denna inriktning. Inom området friluftsliv och utevistelser /.../ (förstärks) betydelsen av de möjligheter som utemiljön kan ge lyfts fram ännu tydligare i den nya kursplanen” (s.6).

(16)

16

Forskningen visar att barns och vuxnas idrott och motion i första hand är en kulturyttring som är beroende av uppväxtvillkor, aktuell miljö, levnadsförhållanden och omgivande kulturmiljö skriver Larsson; Nordlund och Rolander (2010). De anser också att ett barns val mellan att leka, röra sig och idrotta eller att ägna sig åt t.ex. TV- tittande inte är en fråga om fysisk kapacitet eller lämplighet utan det handlar i stället om kulturell och social uppväxtmiljö. Det är därför viktigt att de vuxna som arbetar med barn inom förskola, skola och idrottsrörelse utgår från samma teoretiska plattform, så att de olika inlärningsmiljöerna kan verka för barnens bästa utveckling (ibid.)

Skolverket har liknande synsätt då de skriver att:

Eleverna ska få möta de idrotter och andra rörelseaktiviteter som det finns goda förutsättningar för i närområdet. Men de ska också få möta mindre vanliga aktiviteter och aktiviteter som är valda utifrån deras egna intressen. På så sätt erbjuds eleverna stor variation och har större chans att hitta något som passar dem. (Skolverket 2, 2011, s. 14).

I den nya läroplanen i idrott och hälsa har mer fokus riktats på hur positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren kan påverka hur fysiskt aktiva vi blir senare i livet.

Skolverket skriver även i sin kursplan för idrott och hälsa att: I undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter.

Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande./.../ Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang. (Eleverna ska kunna) planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil. (Eleverna ska även kunna) genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten (Skolverket, 2011, s. 51).

(17)

17

Fysiska aktiviteter för en aktiv livsstil

Ett av de primära värdena i att uppmuntra barn till fysiska aktiviteter i ett livslångt perspektiv är förväntningarna att man även ska fortsätta att vara fysisk aktiv som vuxen skriver Raustorp (2004).

Imsen (1999) skriver i sin bok att idrottsläraren kan väcka ett intresse för fysisk aktivitet och hälsa i ett livslångt perspektiv genom att prioritera fysiska aktiviteter som går att utöva under hela livet. Innehåll och kvalitet i de erfarenheter man får under barndomen kan alltså påverka deltagandet i fysiska aktiviteter senare under vuxen ålder. Idrottsundervisningen som är kvalitativt ”bättre” kan resultera i regelbunden aktivitet som vuxen. Raustorp lyfter också fram att attityder handlar om tankar och känslor. Attityder utvecklas genom direkta upplevelser och kommunikation mellan människor. Ur sådana processer utvecklas en övertygelse som lagras i minnet. För att skapa positiva attityder till fysisk aktivitet och rörelse och även till ämnet idrott och hälsa handlar det, om att känna förbättring av hälsa, ha en meningsfull fritid, bli trött och andfådd, känna ett mentalt välbefinnande, känna glädje, få en förbättring av den fysiska kapaciteten och att utveckla en god kroppsuppfattning (ibid.).

Ämnet idrott och hälsa

Samhällsförändringen påverkar idrottsämnet

Samhällets förändring och utveckling med ökad risk för ohälsa är en avgörande faktor både för hur idrotten i samhället och skolämnet idrott och hälsa utvecklas skriver Ekberg och Erberth (2000). De mål man har för ämnet i skolan, det innehåll man väljer och de metoder som används måste bygga på de föreställningar som finns om framtiden, vad som väntar oss och på de tankar vi har om barn och ungas vardag och utveckling. Ekberg och Erberth lyfter också fram att det finns en osäkerhet om vad ämnet idrott och hälsa borde ge eleverna i skolan. Det finns en mängd olika inställningar till vad ämnet ska syfta till och detta understöds av att det finns många olika intressenter som ser ämnet som viktigt ur olika perspektiv. Författarna skriver också att ett första perspektiv är att undervisningen ska syfta till att ge träning av de fysiska kvaliteterna och framför allt den aeroba arbetsförmågan. Ett annat perspektiv är att undervisningen ska syfta till att ge färdigheter i olika idrotter. Ett tredje är att undervisningen ska ses ur ett livslångt perspektiv (ibid.).

(18)

18

Londos (2010) skriver i sin avhandling att det med stor tydlighet framgår att det mest centrala innehållet i en lektion i idrott och hälsa är att någon form av fysisk aktivitet pågår. Det är inte fråga om färdighetsinlärning utan det övergripande och viktiga som görs gällande för alla elever, är att de ska vara fysiskt aktiva. Med andra ord är det sysselsättning, snarare än undervisning, som försiggår i ämnet. Motiven för detta är att fysik aktivitet lyfts fram i Lgr 11 som viktig för hälsan och för att elever ska få en positiv upplevelse. Författaren skriver också att det är viktigare för idrottsläraren att eleven presterar bra på fysiska tester och höjer sin kondition än att eleven kan bedöma konditionsträningens hälsoeffekter, som betygskriterierna anger i Lgr 11 när betygen ska sättas.

Viljan att anstränga sig värderas klart före teoretiska kunskaper när betygen sätts. Därmed fjärmar idrottsämnet sig från den logik som gäller i skolan för övrigt. Lärarna handlar snarare enligt den logik som gäller på idrottsfältet än den som gäller i skolan när betygen sätts. Med andra ord kan man säga att ämnet idrott och hälsa utan att egentligen tillhöra idrottsfältet ändå tillämpar dess logik. Kunskapskravet tränger inte igenom och medför att positionen för idrottsämnet i skolan blir utsatt. I tidigare läroplaner Lgr 69 och Lgr 80 var ämnets färdighetskunskaper baserade på fysisk prestationsförmåga. Det är först i och med Lpo 94 som idrottsämnet på allvar har skrivit in sig som ett kunskapsämne. I Lgr 11 kursplan för idrottsämnet betonas värdet av kunskap i idrott och hälsa på liknande sätt som inom andra ämnen i skolan. Londos skriver vidare att idrottsundervisningen är inriktad mot den logik som gäller inom idrottsrörelsen med tävling och prestation. Han skriver också att idrottsläraren har en stark koppling till idrottsrörelsen där idrottslärarens fritidsintresse blivit ett yrke. ”Tillspetsat kan sägas att ämnet idrott och hälsa är fångat i idrotternas rum och dess makt-, handlings- och tankemönster” (Londos, 2010, s.210).

Ingegerd Ericsson (2013) har skrivit ett kapitel i en bok som har Ann-Cathrine Bramhagen och Anna Carlsson som redaktörer. Ericsson skriver att ”skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Även hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas (SKOLF 2003)” (Ericsson, 2013, s.183). Ericsson skriver vidare att skolan har därmed tagit ställning för ökad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. Skolan säger dock ingenting om intensitet eller omfattning den fysiska aktiviteten ska ha. Det finns inte heller några tydliga motoriska mål för vad som ska uppnås eller vad eleverna förväntas lära sig genom kontinuerlig återkommande fysisk aktivitet. Skolan avsikter i läroplanstillägen tolkas på olika sätt,

(19)

19

från skola till skola vilket medför stora variationer både i omfattning och i kvalité i undervisningen (Ericsson, 2013).

Vi menar att skolan intention, att erbjuda daglig idrottsundervisning är god, men är svårt att realisera i praktiken. I skolan är det många ämnen som ska samsas om utrymmet under en skoldag. Läroplanens motoriska mål är diffusa enligt Ericsson (2013) vilket gör att det erbjuds olika undervisning från skola till skola. Detta kan då missgynna elever med svag motorik, när den motoriska undervisningen är bristfällig.

Skolinspektionen (2010 s.4) genomförde en ”flygande tillsyn” då inspektörer från Skolinspektionen oanmält besökte drygt 300 lektioner i ämnet idrott och hälsa. Det inspektörerna såg var att idrottslektionerna bestod mycket av idrott och mindre förkommande var hälsoperspektivet på lektionerna. Idrottslektionerna bestod till största delen av olika bollsporter och bollekar följt av konditions- och motionsaktiviteter. Hälsoperspektivet förkom nästan inte alls i undervisningen trots att det är en väsentlig och betydelsefull del i ämnet idrott och hälsa. Hälsoperspektivet finns också tydligt beskrivet i kursplanen. Under inspektionen framkom det också att många elever inte var med på lektionen och kunde heller inte ange giltigt orsak till frånvaro. Det framkom också under inspektionen att många elever var befriade från undervisningen i idrott och hälsa. Skolinspektionen anser vidare att skolor med många elever, som är frånvarande eller med inaktiva elever ska kritiskt granska och analysera orsaken till den stora frånvaron från idrottslektionerna. Det framkom också att ”vid nästan tre fjärdedelar av de besökta lektionerna förekom bollspel och bollekar. Denna ensidighet i aktiviteter kan medföra flera negativa konsekvenser. Elever som är intresserade av andra aktiviteter än bollspel (blir missgynnade och) får inte sina intressen tillgodosedda” (s.4). Flickor är då en grupp som kan bli särskilt missgynnade då de enligt tidigare undersökningar föredrar flera andra aktiviteter exempelvis gymnastik före bollspel (Skolinspektionen, 2010, s.4).

Vi menar att om skolorna bedriver undervisningen under dessa förutsättningar motverkar det Skolverkets intention. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter.

Idrott

Genom idrott, som är ett samlingsbegrepp för fysisk aktivitet, som utförs både inne och ute har idrottsläraren en unik möjlighet, att enligt Engström (2004) utforma skolans idrottsundervisning. För skolans idrottsundervisning är den första och kanske enda möjligheten till regelbunden fysisk träning för många elever, menar Engström. Idrott är

(20)

20

därför den viktigaste fritidsaktiviteten i alla åldrar om man betraktar hela gruppen av barn och ungdomar i åldrarna 6-15 år. Av dessa barn är 82 % involverade i fysisk träning eller motion minst en gång i veckan skriver Engström.

Flodmark och Nowicka (2006) anser att idrott är populärt både för att det är socialt och för att det ger utlopp för barns aktivitetsbehov och dessutom bidrar till god hälsa. De anser också att idrottsundervisning inte får fokusera på elitidrott utan bör uppmuntra till regelbunden vardagsmotion och idrottsundervisning som ger barnet tillfälle att röra på sig och prova på olika sporter och aktiviteter. De skriver vidare att en tiondel av alla pojkar och en femtedel av alla flickor inte var regelbundet fysiskt aktiva vare sig i någon idrottsförening eller på egen hand under sin fritid. Det är för dessa som skolans idrottsundervisning är av speciellt stor betydelse. I praktiken är idrottsundervisningen den enda formen av motion i deras vardag.

Flodmark och Nowicka skriver vidare att idrottsundervisningens roll kan uppmärksammas genom att fråga eleverna hur många gånger i veckan har du gymnastik i skolan? Ytterligare möjligheter att diskutera vad som kan förändras göras genom en uppföljningsfråga, är du med alla gånger? Det var frågor som författarna ställde till eleverna i sin undersökning. De skriver vidare att många barn upplever idrottslektionen positivt när idrottsläraren uppmärksammat och berömt dem. Idrottsläraren är en viktig person i barnets liv och kan med sin uppmuntran och sitt stöd hjälpa till att utnyttja barnets fulla potential under lektionen, trots att barnet kan ha svårt med vissa övningar (ibid.).

Skolverket 2 (2011 s. 6) skriver i sitt kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa att:

Det historiska och kulturella perspektivet samt miljöaspekterna har tonats ner, då de ingår i läroplanens övergripande mål och riktlinjer. De ämnesspecifika kunskapsområdena rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse finns kvar, men blir genom det centrala innehållet mer framträdande i den nya kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Den nya kursplanens ambition är att alla elever ska ges möjlighet att delta i olika rörelseaktiviteter utifrån sina individuella förutsättningar. Genom att konsekvent lyfta fram en bredd (och variation) av aktiviteter såsom lek, gymnastik, idrott, dans och rörelse till musik förstärks denna inriktning. Inom området friluftsliv och utevistelser är inriktningen på friluftsliv densamma som tidigare, men betydelsen av de möjligheter som utemiljön kan ge lyfts fram mycket tydligare i den nya kursplanen (Skolverket 2, 2011, s. 6).

(21)

21

Vi kan i skolverkets nya riktlinjer i förhållande till de gamla se, att nu läggs tonvikten på att en mängd och stor bredd av aktiviteter, som konsekvent ska lyftas fram i undervisningen. Det ökar möjligheten att var och en ska hitta en aktivitet som de gillar. Undervisningen ska också utgå från individens förutsättningar att delta i de olika rörelseaktiviteterna. Stillasittande och fysiskt inaktiva elever med sämre motorik och kondition, deras förutsättningar att delta i prestations och tävlingsinriktade aktiviteter som bollsporter är kanske inte den bästa. Det kan för dessa elever skapa en negativ upplevelse av fysisk aktivitet i mötet med elever med bättre kondition och motorik där de känner att de inte ”räcker till”. Det är därför viktigt att idrottsundervisningen inte till största delen består av olika bollsporter. Inom friluftsliv och utevistelser är betydelsen av de möjligheter som utemiljön kan ge mycket tydligare i den nya kursplanen där de också lyfts fram tydligare är tidigare läroplaner.

I Lgr 11 anges att skolan har ett gemensamt ansvar för hälso- och livsstilsfrågor. För att göra ämnets särskilda bidrag till skolans ”hälsouppdrag” extra tydligt lägger den nya kursplanen starkare betoning på elevernas fysiska förmåga och den fysiska aspekten på hälsa. De psykiska och sociala aspekterna på hälsa finns fortfarande kvar som delar i ett helhetsperspektiv på hälsa. Att eleverna ska utveckla en förmåga att leda och hålla i aktiviteter är inte längre utskrivet i kursplanen, eftersom den förmågan inte är unik för ämnet. Den nya kursplanen Lgr 11 lyfter i stället fram elevernas förmåga att planera, genomföra och värdera fysisk aktivitet mer än tidigare. Större vikt läggs vid att eleverna ska ha kunskaper i hela planeringskedjan (Skolverket, 2011). I kursplan står vidare att eleverna ska kunna bedöma och reflektera över sin egen rörelseförmåga i de olika aktiviteter som eleven utför. Genom självreflektion ökar elevens medvetenhet om sin livsstil. (Skolverket 2 2011, s. 13).

Londos (2010) skriver att idrottsämnet präglas av idrottsrörelsens ideal och mentalitet där tävlingsmomentet är betonat och framträdande. Detta förstärks också av att idrottslärarna har en koppling och anknytning till idrottsrörelsens prestations mentalitet som tydligt är präglat av tävlingslogiken. Ämnet idrott och hälsa är ”kidnappat” och genomsyras av idrottsrörelsens tävlingsmentalitet (ibid.).

Friluftsliv

Genom friluftsliv som är ett samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter som genomförs utomhus har idrottsläraren en unik möjlighet att enligt Renhammar och Nilsson (2009) ge eleverna förutsättningar för ett fysiskt aktivt liv i ett längre perspektiv. Även Ekberg

(22)

22

(2009) är inne på samma linje när han hävdar att idrottsämnet handlar om att eleverna ska hitta en fysisk aktivitet som motiverar till en sund och aktiv livsstil (ibid.).

Vi anser att det finns många fysiska aktiviteter i friluftsliv som idrottsläraren kan få eleverna intresserade av som tillexempel golf, cykling, klättring, orientering, paddling, ridning, simning, vandring m.m. Genom det stora utbudet av fysiska aktiviteter som ingår i friluftsliv, ökar möjligheterna att var och en av eleverna ska hitta en aktivitet som just den eleven är intresserad av. Även Skolverket betonar värdet av friluftsliv i skolans idrottsundervisning nu och i ett längre perspektiv när de skriver att:

I skolans idrottsundervisning är det viktigt att väcka ett intresse för fysisk aktivitet och hälsa och att prioritera fysiska aktiviteter som går att utöva under hela livet som friluftsliv. Undervisningen i idrott och hälsa syftar också till att eleverna ska få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. (...) något som anknyter till läroplanens övergripande mål (Skolverket2, 2011 s. 11).

Ekberg (2009) skriver att naturen är ett arbetsfält som ska användas i undervisningen. Att genom vistelse i naturen ge eleverna upplevelser av positiva attityder till, förståelse för och kunskaper om naturen är viktiga mål för ämnet (ibid.).

Hälsa i undervisningen

Londos (2010) skriver i sin avhandling att elevernas möjligheter att inhämta teoretiska kunskaper i ämnet hälsa under idrottslektionen är begränsade. Londos skriver vidare att det teoretiska innehållet i idrott och hälsa kommer på undantag i idrottsundervisningen till förmån för fysiska aktiviteter. Teorin i undervisningen framställs som ett moment som inte har något egenvärde utan bara som ett komplement som snabbt ska klaras av i undervisningen. Enligt lärarnas utsagor i Londos studie innebär teori att sitta stilla, läsa och svara på uppgifter och allt detta tar värdefull tid från att vara fysiskt aktiv. Det är den del av idrottsundervisningen när eleverna deltar kroppsligt aktivt som är värdefull enligt lärarna. Londos skriver vidare att anledningen till att teoriundervisningen är satt på undantag i idrottsundervisningen är oftast att undervisningen enbart erbjuds eleverna i form av ett utbud av olika fysiska aktiviteter med kravet att de ska röra på sig, vilket i sin tur motiveras av att man har begränsad tid till förfogande (ibid.).

Quennerstedt (2006) skriver i sin avhandling att hälsa i idrottsämnet handlar om att förebygga riskerna med en stillasittande och inaktiv livsstil som kan leda till övervikt

(23)

23

och fetma. Problem med övervikt har blivit en av de vanligaste folkhälsosjukdomarna i samhället. I skolan står motion och kostvanor i fokus för undervisningen i idrottsämnet hälsa. I hälsodiskussioner i samhället har fokus allt mer riktats på ämnet idrott och hälsa. Quennerstedt menar att i begreppet hälsa ingår kunskapen om olika tränings- och motionsformer. Hälsa görs meningsfullt genom deltagande i olika sociala relationer och i olika idrottsaktiviteter men även genom fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. I begreppet lärande om hälsa ingår även välbefinnande i pågående aktiviteter, delaktighet och reellt inflytande i undervisningen, ett engagemang i hälso- och miljöfrågor, deltagande i lek och rörelse, i naturmöten, i rörelse och i relationer. Quennerstedt anser att hälsoperspektivet i idrottsämnet inbegriper kunskap om kost, motion, fysisk träning, deltagande i olika rörelse, utvecklande av sociala relationer, och olika fritidsaktiviteter samt även genom fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv i olika idrotts- och rörelseaktiviteter. Quennerstedt gör en vid tolkning av ämnet hälsa i idrottsämnet inom ramen för ämnet och ämnesinnehållet. Han menar därför att i ämnet hälsa sett ur ett hälsofrämjande perspektiv, så arbetas det mer med hälsa, i ämnet än vad det påstås göra. ”Med andra ord: lärarna i idrott och hälsa arbetar mer med hälsa i undervisningen, men också mer med vad som begränsar möjligheterna till hälsoutveckling, än de själva uttrycker i de lokala styrdokumenten” (Quennerstedt, 2006, s. 248).

Larsson och Meckbach (2007) skriver att för många lärare i idrott och hälsa verkar begreppet hälsa vara diffust och otydligt, vilket bekräftas av Ekberg (2009) som skriver att kursplanen är ganska otydlig, enligt lärarna, vilket gör att de har svårt att uttala sig om hälsa i undervisningen. Larsson och Meckbach skriver att hälsa uttrycks som något som ska uppnås, men hur det ska ske konkretiseras inte. Några lärare anser att idrott och fysisk aktivitet är eller leder till hälsa. Bara kroppen vårdas med hjälp av fysisk aktivitet uppnås med andra ord hälsa. Andra ser hälsa som något som inte ingår i idrott och fysisk aktivitet utan mer handlar om undervisning i kostvanor, avslappning, drogprevention, behandling av skador med mera. Många förmedlar en osäkerhet kring vad hälsa är och hur det tas upp i undervisningen, vilket kan tolkas som att de inte funderat särskilt mycket över begreppet. Fyra grupperingar framträder då lärarna på en direkt fråga resonerar runt ämnet hälsa (ibid.)

Larsson och Meckbach beskriver att grupp ett menar att hälsa är något teoretiskt som förknippas med traditionell klassrumsundervisning, där eleverna läser om hälsa och diskuterar begreppet hälsa. Läraren undervisar om idrottens fördelar och hur eleverna kan träna för att förbygga skador. Det kan innebära att eleverna har läxor och prov.

(24)

24

Grupp två menar att hälsa är något som genomförs enligt förmedlingspedagogiken. Läraren undervisar om varför eleverna bör träna och på vilket sätt olika övningar är nyttiga i samband med att eleverna genomför dem. Grupp tre menar att ämnet hälsa får eleverna i andra ämnen, exempelvis i hemkunskap där läraren undervisar om kost eller naturkunskap där moment som främst handlar om kroppen ingår i undervisningen. Dessa ämnen kan integreras med idrott och hälsa i form av temadagar eller liknande, men det förekommer inte särskilt ofta. Grupp fyra menar att hälsa kan vara de aktiviteter som eleverna genomför i ämnet och genom att vara fysiskt aktiv främjas hälsan (Larsson och Meckbach 2007).

Idrottsämnets betydelse för en sund livsstil

Vi anser att det är viktigt att idrottslärare varierar utbudet av olika fysiska aktiviteter, både inne och ute kontinuerligt, för att väcka ett intresse för fysisk aktivitet hos den enskilde eleven. Skolverket (2011) skriver i sin kursplan för idrott och hälsa, att idrottslärare kan uppmuntra elever till att utveckla en allsidig rörelseförmåga och ett intresse för fysisk aktivitet såväl inomhus som utomhus. Genom att prova många olika aktiviteter ökar möjligheterna till att hitta en aktivitet som passar varje enskild individ och som kan leda till ett fortsatt fysiskt utövande. Eleverna ska få kunskap om hur en hälsosam livsstil ser ut där kost och fysisk aktivitet ingår för att utveckla sunda levnadsvanor. Positiva upplevelser av fysisk aktivitet i tidig ålder har stor betydelse för utövande av en fysisk aktivitet senare i livet (ibid.).

Det finns många mål inom hälsoperspektivet i läroplanen, men trots detta blir slutresultatet mer idrott och knappt någon hälsa skriver Ekberg (2009). Han skriver också att många lärare menar att den fysiska delen är mer framträdande i förhållande till den teoretiska delen i idrottsundervisningen då idrottslärarna prioriterar fysisk aktivitet. Många lärare menar att de väver in hälsoperspektivet under det praktiska utförandet i undervisningen.

Ekberg hävdar dessutom att det krävs att lärarna skall kunna diskutera ämnet utifrån många olika aspekter. Lärarna ska kunna argumentera och förmedla till eleverna, varför det är viktigt med fysisk aktivitet och vara lyhörd för de snabba förändringar som sker i vårt samhälle i dag. Ekberg anser också att idrottsämnet handlar i mångt och mycket om att hjälpa eleverna hitta en aktiv och sund livsstil för att motivera dem till fortsatt fysisk aktivitet. Engström (2006) skriver att fysisk inaktivitet kan ha en dramatisk inverkan på hälsotillståndet. I ett sådant perspektiv blir motionsvanorna inte bara en

(25)

25

fritidssysselsättning, utan får stor betydelse för såväl den enskilde individens hälsotillstånd som för samhällsekonomin i stort (ibid.). Hemmingsson och Faskunger (2005) lyfter fram att fysisk aktivitet kan ha mycket positiva effekter på den mentala hälsan och upplevelsen av livskvalitet genom att: förebygga depression, förbättra humöret, stärka självkänsla, minska oro, göra stress lättare att hantera, förbättra sömnen och höja livskvaliteten för alla (ibid.).

Att den fysiska aktiviteten som är framträdande i idrottsämnet har betydelse för en sund livsstil bekräftas av William et al. (2005) som i en studie kom fram till att regelbunden fysisk aktivitet kan minska förekomsten av kroniska sjukdomar som kan uppkomma i vuxen ålder. Studies mål var att utveckla en rekommendation om hur mycket fysisk aktivitet som är lämpligt för skolbarn i åldern 6 till 18 år USA. I studien analyserades över 800 vetenskapliga artiklar som alla var relaterade till fysisk aktivitet och publicerade på engelska. Resultatet av studien visade att måttlig motion i upp till 60 minuter, tre till sju dagar i vecka leder till en minskning av fetman hos överviktiga barn och ungdomar. För att normalviktiga barn och ungdomar skall minska i kroppsfett så krävs en lägre period av motion, över 80 minuter varje dag. Resultaten av studien visar att det inte är någon skillnad mellan flickor och pojkar, när det gäller tiden för motion. Forskarnas rekommendation är att skolbarnen skall delta i minst 60 minuter varje dag i måttlig fysisk aktivitet som är lustfylld. Resultaten pekade också på att det är viktigt att utveckla motoriken under tidiga tonåren då en förfining av de motoriska egenskaperna kan ge färdigheter i nya rörelser som kan bidra till en fysiskt aktiv livsstil. Deras slutsats är att kraftig öka intensitet av fysisk aktivitet bland barn och ungdomar, som en hälsofrämjande strategi och för de barn som är stillasittande måste man gradvis öka på nivån av den fysiska aktiviteten (Willman et al., 2006).

(26)
(27)

27

Teori

För att studera hur idrottslärare, tolkar och arbetar med skolans styrdokument, använder vi Lindes (2000) läroplansteorietiska perspektiv med tre arenor, där har vi valt ut transformeringsarenan för att nå vårt syfte. Med det perspektivet kan vi tolka lärarnas intentioner i relation till styrdokumentens mål då den förståelse och tolkning lärarna gör i transformeringsarenan är den undervisning, som det blir i praktiken. I transformeringsarenan är det lärarna och skolledningen som får styrdokumenten och ska förstå hur staten vill att man ska ha sin undervisning. Lärarnas tolkningar av styrdokumenten kan se olika ut med hänsyn till lärarnas bakgrund, erfarenhet och kompetens. Lärarna har också stor frihet i tolkningen av styrdokumenten i

transformeringsarenan. Ekberg (2009) skriver att det är i transformeringsarenan kommunikationen brister då lärarna tolkar på sitt eget sätt, vilket gör att det undervisas olika på olika skolor (ibid.).

Det finns olika begrepp i läroplansteorin, bland annat finns Lindes begrepp som delar upp skolans ämnen i paradigmatiska och icke-paradigmatiska ämnen. När lärare på olika skolor har samma uppfattning om ett ämnes begrepp, innehåll och teorier kallas det paradigmatiska ämnen. Här ges läroplanen utrymme att ändra denna gemensamma tolkning, medan icke-paradigmatiska ämnen är tvärtom. Här har ämnen flera olika perspektiv, det vill säga att läroplanen tolkas olika hos olika lärare. Detta gör att lektionerna blir mer personligt präglade efter lärarens egna intressen och erfarenheter. De lektioner som är icke-paradigmatiska måste motiveras mer varför de är uppbyggda på ett visst sätt, jämfört med de lektioner som är paradigmatiska (Linde, 2000).

Vi valde att använda oss av läroplansteorin och Lindes (2000) begrepp då vi här analyserar transformeringsarenan. Det är i denna arena lärarna gör sin individuella tolkning av läroplanen och sin planering därefter. Detta var särskilt intressant för oss då det är här läroplanen tolkas så olika och oftast de viktiga delarna som bidrar till fortsatt fysisk aktivitet försvinner. Vägen från det att läroplaner formuleras till det att de omsätts och realiseras i undervisning är intressant. I transformeringsarenan är lärarna och skolledarna de främsta aktörerna. Här gör lärarna sin tolkning och utformar sin verksamhet efter vad de tror förväntas. Lärarna gör en plan på undervisningens innehåll och hur de ska gå tillväga. Läroplanen är inte något som nödvändigtvis styr undervisningen utan kan användas som en riktlinje för kompromisser och önskad utveckling (Linde, 2000).

(28)

28

När lärare tolkar en läroplan kan de antingen dra ifrån eller lägga till beroende på hur de tolkar läroplanen. Huvudtanken med läroplanen är att undervisningen ska bli densamma överallt, men då den inte blir det får Skolverket försöka se vilka avvikelser som sker menar Linde. Lärarnas tolkning av läroplanen är en orsak till att avvikelser sker, men det är också många andra faktorer som gör att undervisningen inte ser likadan ut. Att se det på detta sätt visar att den formulerade läroplanen inte är något som styr undervisningen utan är endast en riktlinje för kompromisser och önskad utveckling (Linde, 2000).

Vi kommer i vår studie att använda oss av transformeringsarenan för att genom intervjuer undersöka, hur och om lärarna följer och arbetar med styrdokumenten i ämnet idrott och hälsa. Vi kommer även att använda oss av vetenskapliga rapporter och forskning inom området för att öka relevansen och underlätta analysen om hur läraren i idrott och hälsa kan arbeta för att väcka ett intresse för fysisk aktivitet och hälsa i ett längre perspektiv.

(29)

29

Metod

Val av metod

Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer som metod för att få lärarnas beskrivning av svaren på våra frågor i undersökningen. Den kvalitativa metoden är en av de metoder som används mest frekvent i examensarbeten i lärarutbildningen. Vi anser att den kan ge intressanta resultat om lärares syn på elever, undervisning, planering samt förhållningsätt och målsättningar.

Johansson och Svedner (2010) skriver att det finns olika typer av intervjuer, en som bygger på fasta frågor som ställs till alla deltagare i en undersökning, en annan som använder sig av avsevärt friare formulerade frågor, som kan varieras på olika sätt. Den första kan man kalla strukturerad intervju, den senare kvalitativ (ibid.).

Dimenäs (2007) skriver att vid en kvalitativ intervju är det viktigt att tänka på att inte styra intervjun eller ställa ledande frågor. Ett sätt att undvika detta är att försöka att inte ha några förutfattade meningar i ämnet som ska undersökas. Du vet inte svaren i förväg utan i den intervjuades (informantens) svar (utsaga) finns svaren. Du är inte objektiv men inte helt subjektiv vid tolkning av svaren skriver Dimenäs (2007). Vi var därför noga med att exempelvis inte ställa ja och nej frågor, utan ställde frågor som kunde leda till en längre diskussion och utsaga.

Johansson och Svedner (2010) skriver att en svårighet med den valda metoden i intervjun kan vara att personen som blir intervjuad, inte svarar ärligt på frågorna. En annan risk med intervjuer kan vara att informanten lyssnar av intervjuarens fråga och försöker svara utifrån vad frågans undertext antyder att intervjuaren vill ha till svar (ibid.).

Vi kan få kritik för att intervjufrågorna kunde varit bättre utformade, därför är det viktigt att tänka efter noga vilka frågor som är relevanta i sammanhanget. Vi kan även få kritik för att sammanställningen har blivit fel, därför är det viktigt att dubbelkolla alla intervjuer och transkriberingar. Vi kan också få kritik för att underlaget är för litet (antal intervjuer) för att få relevanta svar i vår undersökning om hur lärare i idrott och hälsa beskriver att de arbetar för att väcka ett intresse för fysisk aktivitet och hälsa. Fördelen med att intervjua färre antal lärare anser vi är att vi har mer tid att gå på djupet med dessa idrottslärare och verkligen få fördjupande svar på våra frågor. En kvalitativ intervjumetod används för att få en djupare förståelse av svaren på våra frågor. Vi

(30)

30

kommer själv att befinna oss i den sociala verkligheten som ska analyseras i vår datainsamling, med denna metod. Med en kvalitativ vetenskaplig metod kommer vi att få djupare och mer ingående svar då vi får möjlighet att ställa följdfrågor. Vi kommer därför att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att genomföra vår undersökning.

Urval

Frost och Hultåker (2007) skriver att det finns olika typer av urval som slumpmässiga och icke- slumpmässiga urval. Till de icke-slumpmässiga urvalen hör vad som brukar kallas kvoturval, bekvämlighetsurval och strategiska urval. Iden bakom kvoturval är att man skall få ett urval av människor, enheter eller hushåll som är representativt för populationen i bestämda avseenden. Det är inte ovanligt att man säger sig vilja ha ett representativt urval med avseende på ålder och kön. Det innebär att urvalet kommer att se precis likadant ut som populationen i fråga om köns- och åldersfördelningen. Det finns också representativt urval med det menas att var och en av de utvalda motsvarar eller representerar en del av befolkningen på ett sådant sätt att hela urvalet är en miniatyr av populationen; de skall representera alla de andra. Det finns även obundna slumpmässiga urval (OSU), bundna slumpmässiga urval, stratifierade urval, klusterurval, area urval och flerstegsurval. I en kvantitativ intervjumetod får inte underlaget vara för stort, för många gånger finns inte möjlighet att samla in data från alla medlemmar i den population man bestämt sig för. Därför kan det vara klokt att göra ett urval av populationen (Frost & Hultåker, 2007).

Vårt val av undersökningspopulation är de som är berörda av våra frågeställningar i sin yrkesprofession och dagligen kommer i kontakt med elever i sitt yrke. Vår undersökningsgrupp består av idrottslärare som undervisar i årskurs 1 till 9 på skolor i södra Sverige. Intervjuerna av idrottslärarna gjordes på 6 skolor i olika kommuner i södra Sverige. Skolorna är kommunala och mångkulturella och skolorna ligger i områden med blandad bebyggelse och med stora grönområden runt. Vårt urval av informanter grundar sig på ett slumpmässigt representativt urval av behöriga idrottslärare, som var berörda av våra frågeställningar i vår studie. Vårt krav var därför att våra informanter skulle vara utbildade idrottslärare och arbeta i grundskolan.

(31)

31

Informanter Kön Ålder Antal år som idrottslärare

Ämnen de är lärare i

A Man 65 45 Idrott

B Kvinna 23 1 Idrott & Svenska

C Man 50 11 Idrott & Matte

D Man 58 30 Idrott & Engelska

E Kvinna 35 10 Idrott

F Man 30 3 Idrott och Matte

G Kvinna 41 12 Idrott

H Man 36 4 Idrott

I Man 29 3 Idrott

Genomförande

Inför våra intervjuer kontaktade vi idrottslärare på grundskolor i södra Sverige. Detta skedde genom telefonsamtal till skolorna där vi presenterade oss och förklarade vårt syfte med intervjuerna och hur lång tid vi beräknade att intervjuerna skulle ta (ca: 30 min). Vi talade också om att de medverkande i intervjun skulle vara anonyma i studien och medverkan var frivillig. På skolan fick idrottsläraren läsa igenom frågorna innan vi började intervjun. Intervjuerna gjordes i lärarens arbetsrum för en lugn och ostörd miljö. Det är en fördel att använda bandspelare under intervjuer men det är dock inte alla som vill ställa upp på detta, vilket är viktigt att man tar hänsyn till, skriver Trost (2010). Vi valde därför att skriva ner svaren vi fick av idrottslärarna på fyra av våra intervjuer och spela in på fem. I vår undersökning genomförde vi nio intervjuer enskilt. Vi noterade även informanternas kroppsspråk. När intervjuerna var klara sammanställde vi svaren tillsammans. Vi jämförde svaren för att hitta likheter och skillnader och för att få information som var relevant för våra frågeställningar. Vi kommer nedan att kalla våra informanter för Lärare A, B, C, D, E, F, G och I.

Analysmall

I vår analys gjorde vi en kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna som vi hade sammanställt för att analysera. Vi genomförde sedan en deskriptiv sammanställning av

(32)

32

svaren. Vi läste igenom intervjuerna igen och gjorde en deskriptiv, det vill säga beskrivande sammanställning. Det handlar om att hitta mönster i svaren, igenom att läsa intervjuerna: vad berättar lärarna? Vilka förslag och idéer kommer de med? Vad är det som framkommer i svaren? Är det något som är framträdande? Vad är det informanterna berättar om? Det gäller att finna de olika sätt på vilka informanterna beskriver sitt arbete. Därefter skapas en berättelse inom vilken de olika svaren finns på våra frågeställningar. Materialet måste kodas, utan att meningen går förlorad.

Sammanställningen är resultatet och vi skrev med egna ord det som informanterna sagt. Att skriva av intervjusvaren är inget resultat. Svaren måste bearbetas och sammanställas på något sätt. Vi analyserade svaren utifrån våra frågeställningar om fysisk aktivitet, hälsa och undervisningsstrategier i transföreringsarenan där lärarna tolkar styrdokumenten. Som utgångspunkt använde vi läroplanens riktlinjer och lärarnas svar. Efter vår beskrivning av vad de intervjuade sagt, förtydligade vi texten med citat från intervjuerna. På så sätt får resultatet större trovärdighet (Dimenäs, 2007).

Trovärdighet och giltighet

Man bör alltid sträva efter hög validitet, när man genomför en undersökning skriver Hartman (2004). Validitet kan generellt sägas vara att man verkligen mäter det man vill mäta. Validiteten kan uttryckas som sambandet mellan den teoretiska definitionen och den operationella definitionen. Med validitet kommer vi att undersöka det som är relevant i sammanhanget. Det är då viktigt att våra frågeställningar är relevanta, för att kunna besvara våra frågor. Validitet handlar också om att kunna ange i vilken situation och för vilken population resultaten är giltiga. När det gäller pragmatisk validitet, är den kunskap man kommer fram till användbar? Utan användbarhet är kunskapen begränsad. Det är alltså viktigt att man i redovisningen av ett projekt försöker peka på betydelsen av de resultat som har kommit fram för att skapa större förståelse för arbetet (Frost & Hultåker, 2007).

Vi eftersträvade hög validitet i vår undersökning. För att kunna uppnå detta och verkligen få fram det som var syftet med vår undersökning utgick vi från våra frågeställningar som vi hade som underlag när vi skrev våra intervjufrågor och genomförde våra kvalitativa intervjuer som vi skrev ner, spelade in och transkriberade. För att öka validiteten lät vi vår handledare granska intervjufrågorna i vårt arbete så de stämde överens med syftet och frågeställningarna. I vår undersökning hoppas vi att de svar vi fick från idrottslärare var uppriktiga och inte bara speglade att de ville visa sig

(33)

33

från sin bästa sida. Vid analysen av svaren från våra intervjuer utgick vi från våra frågeställningar för att uppnå en logik i tolkningen av svaren. I den kvantitativa analysmetoden transformerade vi informanternas utsagor, i avsikt att lyfta fram de centrala svaren på våra frågeställningar. Dimenäs (2007) menar att det gäller att hitta ett mönster i informanternas svar, vad säger informanterna och vad menar de. Svaren blir till en berättelse där svaren på våra frågeställningar finns (ibid.).

Etik

Forskningskravet står ibland i motsättning till det så kallade individskyddskravet, som är individers rättigheter till att behandlas utifrån godkända etiska principer. Individskyddskravet delas upp i de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav måste varje forskningsprojekt ta hänsyn till vid genomförandet. Detta gäller även för arbeten gjorda inom olika utbildningar på universitet och högskolor. Dessa fyra krav är till för att skydda individen och bör förstås också beaktas om man som lärare eller lärarstuderande planerar att genomföra undersökningar i anslutning till egen förskola eller skolverksamhet (Vetenskapsrådet 1990).

Viktiga forskningsetiska aspekter att ta hänsyn till är enligt Vetenskapsrådet (1990) informationskravet: ”Forskaren ska informera dem av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (s. 7). Samtyckeskravet: ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan” (s.9). Konfidentialitetskravet: ”Uppgifter om deltagarna i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (s.12). Nyttjandekravet: ”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål” (s. 14). ( Vetenskapsrådet, 1990, s. 7-14).

Förutom detta är individskyddskravet den givna utgångspunkten för forskningsetiska överväganden vid planering av ny forskning eller undersökningar. Anonymitet är mycket viktigt i undersökningar där man kan avslöja något som kan vara känsligt och kränka den personliga integriteten. Även i sådana undersökningar där man inte är ute efter att påvisa några missförhållanden brukar man låta intervjupersonerna vara anonyma (Rosenqvist & Andrén, 2006).

Vår etiska handlingsplan är att uppfylla de etiska riktlinjerna som vetenskapsrådets forskningsetiska principer säger. För att den privata integriteten inte ska kränkas.

(34)

34

Resultaten av studien publiceras på internet och kan därifrån skrivas ut. Studien presenterades för deltagarna som en undersökning där ett antal frågor skulle besvaras. Deltagarna informerades också om att det var frivilligt att delta i studien och att deltagarnas identitet var skyddad genom att deltagarna i studien var anonyma. Vi informerade deltagarna om att relevant information kommer att användas i studien och information som samlas in i samband med studien kommer enbart att användas i studien. Det finns inga hälsorisker för deltagarna i studien (Vetenskapsrådet, 1990).

(35)

35

Resultat

I detta kapitel kommer vi att presentera och analysera svaren utifrån genomförda intervjuer med stöd av våra frågeställningar. Vi kommer även att redovisa några citat från våra informanter. Frågor och svar som inte är relevanta för arbetets syfte och frågeställningar har utelämnats. Våra frågeställningar är: Hur arbetar idrottslärare med fysisk aktivitet för att engagera alla elever? Hur arbetar idrottslärare för att engagera och väcka elevers intresse för hälsa? Hur arbetar idrottslärare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet?

Utifrån våra frågeställningar har vi valt följande rubriker: Engagera och väcka

intresse för fysisk aktivitet. Väcka intresse för hälsa. Undervisningsstrategier.

Engagera och väcka intresse för fysisk aktivitet

Enligt informanterna har idrottslärare en unik möjlighet att skapa ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil med syfte att uppnå ett varaktigt välbefinnande på ett lustfyllt sätt. Informanterna betonade hur viktigt idrottsämnet är för att varje elev ska ges möjlighet att hitta en fysisk aktivitet som passar var och en och som han eller hon vill fortsätta med i framtiden. De flesta av våra informanter såg denna uppgift som en av de viktigaste för idrottslärare i ämnet idrott och hälsa. Informanterna anser att eleverna ska får prova många olika aktiviteter som även går att använda som motionsform i vuxenlivet.

Genom närvaro av mig där jag följer elevens utveckling och med min erfarenhet kan jag också se, dels vad eleven ser ut att ha läggning för och se vilka moment i idrotten som eleven ser ut att trivas med och känna glädje för. Samt att föra en dialog och samtala med eleverna individuellt. (C)

Medan Lärare A och D utrycker sig på liknande sätt, att om eleven får ett intresse för någon fysisk aktivitet under idrottslektionerna ökar det möjligheterna att eleven är fysiskt aktiv även på fritiden och inspireras till att motionera regelbundet även i framtiden. Lärare E menar en förutsättning för att skapa ett intresse hos eleverna är att man själv tycker aktiviteten är roligt ifråga och att man gör ämnet intressant. Det blir då lättare att entusiasmera eleverna och hon brukar fråga eleverna vad de är intresserade av. Sedan hjälper hon till med att kontakta olika klubbar som kan ha den aktivitet som eleven är intresserad av. Hon menar att ytterligare ett sätt att få eleverna intresserade av

References

Related documents

återfinns mycket information om Falklandskriget. Vem författaren är framgår inte, förutom vid de dagböcker som återberättas från de förstahandskällor som författat dem.

Det är normalt att som människa inte alltid känna sig tillfreds med sig själv och att inte alltid ha allting under kontroll men det är också en förutsättning för människan att

Andra möjliga modifieringar skulle kunna vara att skatta RF utifrån AAI istället för BRFI, då den senare inte tycks passa patientgruppen speciellt väl samt att låta bli

Syftet med denna studie var att kartlägga pensionärers inställning, attityder och motivationsfaktorer till fysisk aktivitet och en Senior Sport School. Något vi kan se tydligt

Icke parametriskt statistiskt Mann Whitney U test användes för att studera skillnaderna mellan pojkar och flickor vad gäller domäner av upplevd fysisk självkänsla samt vad

Idag står det att den fysiska aktiviteten ska genomsyra hela verksamheten samt att alla elever ska få chans till dagligt utövande av fysisk aktivitet vilket innebär

Lärare i idrott & hälsa arbetar för att främja barn och ungdomars levnadsvanor genom att låta eleverna vara med och bestämma en del av lektionsinnehållet i ämnet och att

11.Ta ställning till följande påståenden om kompetensutveckling Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt bra Varken eller Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet.