Nya perspektiv ger nya möjligheter

A gnét A hessel & C A mill A ekber g (re d ) m A lmö högsk ol mAlmö högskolA

AgnétA hessel & CAmillA ekberg

(red)

nYA perspektiv

ger nYA möjligheter

isbn 978-91-7104-417-4 n Y A perspek tiv ger n Y A möjligheter

Nya perspektiv ger

möjligheter

Agnéta Hessel & Camilla Ekberg (red)

KSM — Kultur – språk – medier  Författarna och Malmö högskola Omslagsfoto: Agnéta Hessel Tryck: Holmbergs i Malmö, 2011 ISBN 978-91-7104-417-4

Innehåll

1. Bosnien Hercegovina ... 7

Refija Nokic

2. Makedonien ... 29

Elisabeta Damevska

3. Tjeckien ... 45

Magdalena Abdul Karim

4. Thailand... 65

Hathairat Wendel & Kamonlak Sällberg

5. Irak ... 81

Talar Nouri

6. Högtider i Irak ... 91

Fatima Jasim

7. Språk och kultur i Irak... 101

Wafa al Ubaidi & Ammuna Ali Mohammad

8. Libanon... 123

Jeanne Dárc Chelala

9. Egypten ... 135

Reem Kassagby

Förord

Sakta men säkert håller modersmålslärarna på att erövra en plats i den svenska skolan. Från att ha varit ganska anonyma figurer i skolans periferi finns det idag oräkneliga skolor där många modersmålslärare ingår som självklara och respekterade medarbetare. Trots denna posi-tiva utveckling finner man tyvärr fortfarande alldeles för många mo-dersmålslärare som - främst av schematiska skäl - inte deltar i skolor-nas inre arbete (Modersmålsundervisningen i Sverige- en krönika, Hernán Concha 2007:38). Väldigt lite finns dokumenterat om mo-dersmålslärare och ännu mindre texter där deras egna röster får höras. 2008 samlade vi i rapporten, Modersmålslärare berättar, texter som visar det breda uppdrag modersmålslärarna har i den svenska skolan. Rapporten har bland annat använts i kurser för lärarstudenter och lära-re. I dessa kurser och i andra möten vi har haft med lärare och studen-ter har frågor om elevers modersmål, vikten av att ha viss kunskap om dessa, kunskaper om landet och språkområdet som barn och elever kommer från aktualiserats. Många gånger är det svårt att för berörda lärare att hitta relevant information om sin barn- eller elevgrupp. Våren 2011 avslutade en ny grupp modersmålslärare kursen Didaktisk

metodisk kurs för modersmålslärare III (61-90 hp) och vi bestämde då

tillsammans att de skulle dokumentera sina erfarenheter och kunskaper med fokus på språk och kultur från sina respektive hemländer. Fokus i texterna skulle vara sådant lärare behöver veta om barn och elever med annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska. I Skolinspektio-nens rapport, Språk och kunskapsutveckling för barn och elever med

annat modersmål än svenska (2010) kan man läsa, ”För att de flersprå-kiga barnen ska utveckla sina kulturella identiteter och en stark själv-känsla, har det stor betydelse att de erfarenheter och språk de har med sig värderas och tas tillvara.” (Skolinspektionen, 2010:16) I rapporten

tar Skolinspektionen också upp vikten av att lärare i större utsträckning informerar sig om och intresserar sig för barn och elevers erfarenheter och livsmiljö. Man skriver vidare att en ständig fråga bör vara hur

verk-samheten genom att bygga på elevers olika erfarenheter och bakgrunder kan skapa motivation och energi i deras lärande.

En viktig framgångsfaktor i arbetet med flerspråkiga barn är att perso-nalen ser flerspråkighet och mångkulturalitet som en tillgång. För att stärka flerkulturell identitet visar forskning också på värdet av att lärare och övrig personal har intresse för barnens kultur och skiftande bak-grund och skapar en mångkulturell miljö (Skolinspektionen, 2010:16). Vår förhoppning är att vår text ska ge lärare och lärarstudenter ytterliga-re pusselbitar för att få ökad förståelse för flerspråkiga barn- och elevers bakgrund i mötet med dem och deras föräldrar. Vi vill att rapporten ska vara en inspiration och väcka nyfikenhet för barn och elevers bakgrund och också betona vikten av att man i skolan vinnlägger sig om att an-vända all den kunskap som modersmålslärare har.

I rapporten finns språken arabiska, bosniska, makedonska, thai och tjeckiska representerade. Författarna tar upp frågor som rör historia, traditioner, högtider, skolsystem, syn på familjen och språkliga aspekter som är viktiga att känna till i mötet med flerspråkiga barn och elever. Rapporten innehåller också en ordlista med frekventa ord på respektive språk. Författarna är själva ansvariga för den text de skrivit. Ibland har det varit svårt för dem att hitta litteratur som stödjer deras text och där-för har de egna erfarenheterna fått stor plats i de olika texterna.

Malmö 2011-06-20

Agnéta Hessel & Camilla Ekberg

Referenser:

Concha, Hernán (2007) Modersmålsundervisning i Sverige – en

krönika

Hessel & Ekberg (2008) Modersmålslärare berättar

Skolinspektionen (2010) Språk och kunskapsutveckling för barn och

Presentation av författaren

I slutet av 1992 kom jag, Refija Nokic, med min familj till Sverige som bosnisk flykting. Mitt arbetsliv här i Sverige började som maskinkonstruktör och Cad konstruktör. De senaste fem åren har jag jobbat som modersmålslärare i bosniska, kroatiska och serbiska i Trel-leborg. Yrkesväxlingen skedde i väntan på att få ett relevant arbete inom området för min högskoletekniska utbildning. För att ytterligare höja min kompetens och kunna prestera bra inom den pedagogiska verksamheten har jag studerat Didaktisk metodisk kurs för verksamma modersmålslärare, 90 hp, vid Malmö högskola.

Bosnien och Hercegovina

Namnet bosniskt nämndes första gången år 940 av den bysantinska kejsaren Konstantin VII Parfirogent i skriften ”De administrantdo imperio”1_{. Då var Bosnien en egen mäktig stat på Balkanhalvön.}

Historia

Under medeltiden hade Bosnien sin egen bogumilska, självständiga kyrka. En del bosnier konverterade till islam under Ottomanska riket. Osmanerna intog större delen av det bosniska kungariket och upprät-tade där en provins som övertogs av Österrike - Ungern år 1878. I Sarajevo dödades Franc Ferdinand år 1914. Detta utlöste det första världskriget. Efter första världskriget ingick Bosnien i kungariket Ju-goslavien och efter andra världskriget i Socialistiska Federativa Repu-bliken Jugoslavien. År 1992 förklarade B&H2_{sig självständigt. Under}

åren 1992-1995 var det krig igen i landet, ett blodigt krig. Kriget slu-tade med Daytons fredsavtal som delade upp landet i två så kallade entiteter, Federationen B&H och Republika Srpska samt Brčko-distriktet.

B&H är ett land där öst och väst med sina motstridiga krav och intres-sen drar åt var sitt håll, för att skilja sig från varandra. Detta splittrar den bosniska befolkningen som kämpar för att behålla det som tillhör dem, det egna landet, sina egna traditioner och sin kultur. Det bosniska folket vill förbli vad de är. Med tanke på vad som har hänt i det förflut-na citerar jag den kända bosniska författaren, Meša Selimović:

”Vi är inte någons. Vi är alltid på en gräns, men vi ärvs alltid av någon. I århundraden har vi letat efter oss själva och vi erkänner, vi kommer snart inte att veta vilka vi är. Vi lever på gränsen mellan världarna, på gränsen mellan nationer och vi är alltid någons syndabock. Historiens vågor bry-ter av varandra på oss som om vi är dess rev”3 _{(min översättning).}

1 _{Halilović, S (1991) Bosanski jezik. Sarajevo}

2 _{Bosnien och Hercegovina kommer jag fortsättningsvis förkorta B&H.} 3 _{http://www.camo.ch/mesa_o_bosni.htm}

Kultur

Bosniaker, Kroater och Serber 4 _{utgör den största delen av}

befolkning-en i B&H. De tre största religionerna, islam, katolicism och ortodox-ism i B&H har sin motsvarighet i befolkningens etniska grupper. De tre religionerna har länge levt med och bredvid varandra och har haft ett större eller mindre inflytande på den politiska, kulturella och socia-la utvecklingen i socia-landet. Sedan 1600-talet ligger en ortodox kyrka, en moské, en katolsk kyrka och en synagoga 100 meter från varandra i Sarajevo, B & H-s huvudstad.

Två mycket olika civilisationer, Ottomanska och Österrike - Ungers-ka, har påverkat landets levnadssätt, kultur och traditioner. De kultu-rella och religiösa olikheterna mellan folken utgjorde inte något hinder för befolkningen i landet att leva i gemenskap. Misstolkningar eller missförståelse bland olika kulturer i landet förekom sällan. Däremot utvecklades den gemensamma bosniska traditionen, vars värderingar grundades på tolerans och respekt.

Kulturella och traditionella olikheter mellan folket minskade genom att olika levnadsvanor och traditioner accepterades och började an-vändas av allt fler. Detta gäller dock inte traditioner som hade med religion att göra.

Helger bundna till religion och traditioner skiljer sig inom den bosnis-ka befolkningen. Ett exempel är omskärelse hos bosniaker och judar samt dop och konfirmation hos kroater och serber.

I levnadsstil har bosniaker, kroater, serber och andra folk- och minori-tetsgrupper långsamt anpassat sig till nya tiders krav, till nya värde-ringar och principer. Moderna verklighetstolkningar och insikter kom in i samhället tack vare utbildade män och kvinnor, större kommuni-kationsfrekvens med världen och massmedier. En modern livsstil blev ett mål för befolkningen i B&H att sträva efter. Mångfald förekommer i hemmet, på arbetsplatserna, i skolor och andra statliga institutioner.

4 _{stor bokstav i början av folkets och folkgruppens namn är en regel i det bosniska}

Arbetet ger status åt människor. Kvinnan har fått en roll i samhälls-strukturen/ samhället och tjänar nu pengar och försörjer tillsammans med sin man familjen.

Det finns även många gemensamma historiska erfarenheter, likadana traditioner, gemensamma helger och högtider som förenar bosniaker, serber och kroater. Nyår, nationaldagen, 1 maj och kvinnodagen, den 8 mars, är gemensamma fester och traditioner för hela landets befolk-ning.

Konflikter under det senaste kriget har tyvärr försämrat gemensamma värden, tolerans, respekt och relationer mellan de tre största religio-nerna. I dagens samhälle i B&H har religionen fått en stor roll och ett stort inflytande. Olika tolkningar av religiösa budskap skapar intole-rans mellan olika etniska grupper och försvårar landets utveckling. Avsnittet ur novellen ”Ett brev år 1920”, skriven av Ivo Andrić, be-rättar följande om Bosnien och relationerna mellan folkgrupperna

.

Grannar och kaffe

En viktig del av det sociala livet i B&H utgörs av umgänge med de som bor i närheten. Vi i Bosnien bevarar traditionen att den närmaste grannen är viktigare än släkten som bor långtifrån oss. Att dela glädje och sorg med grannen är en självklar grundprincip. Grannar lånar ut saker till varandra och hjälps åt. Det sker spontant umgänge i huset, i trädgården eller på gemensamma utflykter.

Bosniskt kaffe och ritualer kring detta, från rostning, malning, tillag-ning till kaffedrickande, är en av de mest kända delarna av bosnisk kultur och tradition. Namnet kaffe kommer från det arabiska språket. Bosniaker kallar kaffe för kahva. Bruket av h i kahva är ett exempel på typiskt tecken i bosniskt språk6_{. Kroater kallar kaffe för kava och}

serber säger kafa vilket är ett exempel där h försvinner i kroatiskt och serbiskt standardspråk.

Man bjuder på kaffe till fester, sorgtider och under hela vardagen. Det är alltid kaffedags. Det starka, smakfulla kaffet serveras till grannar, släktingar, vänner och arbetskamrater, hemma och på kaféer. Grann-kvinnor dricker kaffe tillsammans nästan varje dag. Man dricker inte allt kaffe utan sumpen blir kvar på botten. Kvinnorna vänder koppar-na upp och ner på faten och väntar en stund tills en del vätska rinner ut. I den täta kaffesumpen som blir kvar i kaffekoppen, ser kvinnorna olika figurer och spår framtiden. Alla figurer har sin betydelse: en björn betyder sjukdom, en höna gräl, en orm fiende och en fågel glada nyheter.

Männen har kaffeträffar på små kaféer, där de senaste nyheterna av-handlas och domino och kort spelas.

Under ett besök i ett bosniskt hem blir man bjuden på kaffe ett par gånger. Folket i B&H brukar skoja och kalla det första kaffet för väl-komstkaffe, det andra pratkaffe och det tredje hejdåkaffe. I kaffetill-behören ingår små koppar kallade fildžani, en liten kastrull kallad džezva, en bricka, en liten skål för socker och en liten kvarn. Föremå-len är handgjorda av koppar och belagda med tenn. Den gamla kaffe-traditionen lever kvar hos de flesta bosniaker liksom de små mysiga kaféerna trots att folket idag har mindre tid för umgänge. Om du tän-ker besöka en vän i Bosnien är det aldrig fel att ha med ett paket kaffe istället för en blomma.

Om man besöker Sarajevo och promenerar genom Gamla stan ”Baščaršija” kan man njuta av de traditionella gamla bosniska

na med smycken, traditionella klädesplagg och mattor med kända bosniska motiv. Dessutom finns det massor av kaféer och restauranger i vilka det serveras traditionella drycker, bosniska specialiteter, tradi-tionella rätter som till exempel: ćevapi, bosnisk gryta eller kakor som baklava och hurmašica. Baklava serveras vid de bosniska högtiderna och festligheterna.

Ett igenkänt och bevarat bosniskt gammalt yrke är tillverkning av föremål av koppar och silver ristade med ornament.

Sevdalinka

Sevdalinka är en traditionell genre av folkmusik. Den är kärlekens melodi och B&Hs stolthet. Att visa kärlek och känslor till sin älskling gjorde man förr genom att sjunga sevdalinka. Kärlekslivet från det förflutna beskrivs i böcker och texter.7 _{Det finns även många bilder}

och illustrationer på temat sevdalinka. Det är en riktig emotionell upp-levelse för den som sjunger och de som lyssnar på sevdalinka. Sevda-linka har blivit en symbol för den bosniska kulturen och dessa melodi-er kan höras även idag.

Bosniska språket

Språket som ett kulturellt arv är viktigt för ett folk och för dess kom-mande generationer. Sambandet mellan språk och identitet ligger bland annat i värden, känslor, kultur och tradition.

A. Isaković lyfter upp språkets värde i nedanstående citat.

"Čuvaj rode jezik iznad svega - za njeg’ živi umiri za njega"8 ”Bevara språket framför allt, mitt kära folk – lev och dö för det.” 9

7

http://wukoljinstan.bosnianforum.com/bosanska-kultura-f8/kako-je-nastala-sevdalinka-t71.htm

8 _{Isaković, A 1992 Rječnik karakteristične leksike u bosanskome jeziku", Sarajevo,} 9 _{Min översättning}

Det bosniska språket talas främst av bosniaker i och utanför B&H. Det har kallats för bosniska sedan flera hundra år tillbaka. Man kan hitta namnet bosniska (bosanski jezik) i skriftliga dokument från 1300-talet. Den första bosniska ordboken är en bosnisk-turkisk ordlista skri-ven av Muhamed Hevaji Uskufi år 1631. Ett av de fyra bevarade ex-emplaren av ordboken finns på Uppsala universitetsbibliotek.

Bosniska språket tillhör de sydslaviska språken och är nära besläktat med kroatiska, serbiska och montenegrinska. Språket är något som förenar bosniaker, kroater, montenegriner och serber.

Bosnisk historia, och dess många olika härskare har haft en stark på-verkan på språket bland annat på dess uppbyggnad och grammatik. Bosniska är ett språk med en lång och dynamisk historia.

Den osmaniska tidsperioden kännetecknas av skrivandet på orientalis-ka (turkisorientalis-ka, arabisorientalis-ka, persisorientalis-ka) språk. Det bosnisorientalis-ka språket från den-na period utmärks av turkiska låneord som har anpassats till de slavis-ka språkens mönster. Turcismer är vanliga i det bosnisslavis-ka språket.

”Det finns många turkiska lånord i det serbiska språket, lite i det kroatiska, men det största inslaget av turkiska ord finner man i det bosniska språket. Det antas att det finns ca 10000 turkiska låneord i det bosniska språket” 10.

I tabellen finns några typiska turcismer

Turcismer11 _Svenska čorba sopa sevdah kärlek sokak gata šerbe saft hedija present 10_{Halilović 1991} 11 _{http://hr.wikipedia.org/wiki/Turcizam}

Under Österrike-Ungerns ockupation av Bosnien och Hercegovina inträffade mängder av inlån från det germanska till det bosniska språ-ket som till exempel

Bosniska Germanska12 _Svenska

deka die Decke täcke

flaša die Flasche flaska karfiol der Karfiol blomkål štikla der Stöckel Klack

”Bosniska språkets grammatik” är skriven 1890 av Frano Vuletic. År

1908 kallades samma bok ”Serbokroatisk grammatik”. Samma år änd-rades det bosniska språkets status. Namnet bosniskt språk försvann. Serbokroatiska blev det officiella språket med latinska och kyrilliska (azbuka) alfabeten.

Bosniska språkets grammatik13

12 _{http://hr.wikipedia.org/wiki/Germanizam#D} 13 _{http://personal.inet.fi/cool/blt/gramatika.htm}

År 1992 blev det bosniska språket ett av de tre officiella språken i Bosnien och Hercegovina. De andra två är serbiska och kroatiska. Två Nobelpristagare kommer från B&H, Vladimir Prelog och Ivo Andrić, i kemi respektive litteratur.

Skrivtecken

Glagolitiska alfabetet

Vi kan inte tala om skriftspråket som används idag i det bosniska språket utan att nämna det första bosniska glagolitiska alfabetet. Idag finns det flera bevarade medeltida gravstenar med glagolitiska tecken på, kallade för stećci. Bilder, symboler och texter på dessa gravstenar har inte religiös karaktär utan talar om den rika bogumilska kulturen. I slutet av 2010 blev stećci nominerade till UNESCO listan som skyd-dad sevärdhet.

En av gravstenarna (stećci) i B&H14

Bosančica

Bosančica är den äldsta skriften, en specialanpassad version av det bosniska kyrilliska alfabetet. Det äldsta sydslaviska dokumentet från år 1189, Kulin Bans stadga, är skrivet med bosančica.

Arebica

Arebica är en variant av det arabiska alfabetet som användes i Bosnien under den osmaniska perioden. Att skriva på bosniska med arebica var en kulturell epok som kallas för Alhamijado litteratur. Arebica accep-terades som en integrerad del av islamisk kultur. Detta är en av för-klaringarna till de orientaliska orden i det bosniska språkets ordför-råd.15

Kyrilliska och latinska alfabet

I B&H använder man sig av en variant av det latinska alfabetet abece-da, som kroaten Ljudevit Gaj uppfann och det kyrilliska alfabetet az-buka, konstruerat av Vuk Karadžic. Bruket av det latinska alfabetet i bosniska språket är vanligast.

Latinska alfabetet - ABECEDA Bok-stav Internatio-nella fone-tiska alfabe-tet Bok-stav Internatio-nella fone-tiska alfabe-tet Bok-stav Interna-tionella fonetiska alfabetet A, a /a/ G, g /g/ O, o /o/ B, b /b/ H, h /x/ P, p /p/ C, c /ts/ I, i /i/ R, r /r/ Č, c _/tʃ/ J, j /j/ S, s /s/ Ć, ć _{/tɕ /} K, k /k/ Š, š _/ʃ/ D, d /d/ L, l /l/ T, t /t/ Dž, dž _/dʒ/ Lj, lj _/ʎ/ U, u /u/ Đ, d _/dʑ/ M, m /m/ V, v _/ʋ/ E, e _/e/ N, n /n/ Z, z /z/ F, f /f/ Nj, nj _/ɲ/ Ž, ž _/ʒ/

I bosniska har det latinska alfabetet fem vokaler och 25 konsonanter varav tre digrapher (LJ; NJ; DŽ).

Stavningen i bosniska språket är fonetisk, alltså orden uttalas som de stavas, till skillnad från svenska språket där man inte alltid läser som

man skriver. Denna olikhet i svenskan är en svårighet för bosniskta-lande elever.

Det latinska alfabetet har följande konsonanter som elever med bos-niska som modersmål i Sverige använder endast vid skrivandet på bosniska: Č, č, Ć, ć, Dž, dž, Đ, đ, Lj, lj,Nj, nj, Š, š, och Ž, ž.

Q, w, x, och y samt bokstäver med diakritiska tecken, vokalerna å, ä och ö finns inte i det bosniska alfabetet. Detta betyder sju nya bokstä-ver16_{för nyanlända elever från B&H som ska lära sig läsa och skriva på}

svenska. Elever jag har mött som modersmålslärare verkar ha svårast att skilja på och uttala vokalerna ä och ö. Exempel på vanliga bland-ningar är ven-vän, verk-värk och lok-lök.

Min erfarenhet är att skillnader i bokstäverna kan vara ett hinder för språkutveckling i svenska hos bosnisktalande elever, speciellt när det handlar om läsning och skrivande. Det uppstår ofta förvirring hos elever när de ska läsa bokstaven o som på bosniska uteslutande uttalas /o/. Elever blandar ofta ihop ord som pluggar- plogar, skuggar-skogar, både vid läsning och vid skrivande.

I bosniska språket skriver man alltså alla bokstäver precis som de utta-las. Av denna anledning förväxlar bosniska elever bokstaven c med k och z med s. Då blir Camilla- Kamila, campa-kampa, zenit-senit, zink-sink och så vidare.

Det förekommer inte dubbla konsonanter i bosniska förutom i några undantag som till exempel hos superlativ som najjači (starkast), naj-jasniji (klarast). Svenskt uttal av vokaler framför dubbla och enkla konsonanter samt stavningen av dessa ord kan bosniska elever ha svårt att uppfatta, verben hopa och hoppa förväxlas till exempel ofta.

16 _{Under förutsättning att eleverna inte hade läst något främmande språk med alfabetet}

Grammatik

I bosniska språket finns tio ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, räk-neord, pronomen, prepositioner, konjunktioner, interjektioner, adverb och partiklar.

Substantiv

Substantiv, pronomen, adjektiv och räkneord har:

a) Numerus 1. singular 2. plural b) Genus 1 maskulinum 2 femininum 3 neutrum

Jag vill påpeka att uppdelningen av substantiven i ”en- eller ett ord” inte finns i bosniska språket. En eller ett finns alltså inte framför sub-stantiv och subsub-stantiven finns inte heller i bestämd eller obestämd form. Svårigheter uppstår i svenska om substantiv med formen ”ett” förekommer i plural. Om man säger äpplen är det inte säkert att bos-nisktalande elever uppfattar mer än ett äpple.

c) Kasus

Bosnisk grammatik har en kategori som kallas kasus. De sju kasusen i bosniska definierar substantivens, pronomens, adjektivens och räkne-ordens funktion och relation i meningen.

Ordföljd

Ordföljden i bosniska är mer flexibel än den svenska ordföljden. Jag lyfter fram ett exempel där ordföljden i meningen absolut inte har någon betydelse: ”En katt äter en mus.”

För att man skulle kunna förklara processen som pågår väljer man verbet att äta (jesti) som avser den tredje personen (treće lice), hon,

han, den eller det. Substantivet katt (mačka) är i kasuset nominativ och objektet i kasuset ackusativ. Detta möjliggör följande varianter:

Ordföljd i bosniska språket

bosniska S(subjekt);V(verb); _O(objekt) svenska 1 Mačka jede miša. SVO Katten äter musen. 2 Mačka miša jede SOV Katten äter musen. 3 Miša jede mačka. OVS Katten äter musen. 4 Miša mačka jede. OSV Katten äter musen. 5 Jede mačka miša. VSO Katten äter musen. 6 Jede miša mačka. VOS Katten äter musen. Betydelsen i alla sex versioner är samma, oavsett var subjektet, objek-tet och verbet är placerade i meningen. I den muntliga kommunikatio-nen använder man sig av kortfallande och kortstigande samt långsti-gande och långfallande accenter som verktyg för identifiering av sub-jektet och obsub-jektet i meningen.

Skillnader i regler för ordföljd mellan svenska och bosniska kan fram-kalla missförstånd så att en hel annan betydelse uppstår, till exempel: ”musen äter katten.”

Eleverna med bosniska som modersmål kan ha svårigheter i hanter-ingen av huvudsatser och bisatser för att regelskillnader finns mellan de svenska och bosniska språken.

Adjektiv

Ett adjektiv förekommer liksom ett substantiv och ett pronomen i sju kasus. Adjektiven kan vara i maskulinum, femininum och neutrum samt i tre komparationsnivåer, liksom i svenska språket. Adjektivet böjs efter substantivens kasus, genus, och numerus.

För vissa elever med modersmål bosniska uppstår svårighet vid an-vändning av adjektivet lång. Pratar man om en människas längd i bosniska använder man verbet hög:

Jag är 150 cm lång (svenska). Jag är 150 cm hög (från bosniska).

Adjektiven ensam och själv har samma betydelse i bosniska. Det kan vara svårt för eleven att skilja på den svenska betydelsen och ännu svårare att använda rätt adjektiv.

Verb

Verben böjs i bosniska efter tempus och efter personen som verbet syftar på.

I tabellen ovanför ser vi att verbet pjeva (sjunga) slutar med olika bokstäver beroende på vilken person/er det handlar om.

Det blir mer komplicerat om verben står i preteritum. Då böjs både hjälp- och huvudverbet.

Huvudverbet kongrueras med pronomens/substantivens genus. Verbens böjning i preteritum (m=maskulinum; f=femininum; n=neutrum)

bosniska svenska bosniska svenska

Ja sam pjevao. (m)

Ja sam pjevala. (f) Jag sjöng. Mi smo pjevali. (m) Mi smo pjevale. (f) Vi sjöng. Ti si pjevao. (m) Ti si pjevala. (f) Du sjöng. Vi ste pjevali. (m) Vi ste pjevale. (f) Ni sjöng. On je pjevao. (m) Ona je pjevala. (f) Ono je pjevalo. (n) Han sjöng. Hon sjöng. Den/det sjöng. Oni su pjevali. (m) One su pjevale. (f) Ona su pjevala. (n) De sjöng. Verbens böjning – present

Bosniska Svenska Bosniska Svenska Ja pjevam Jag sjunger Mi pjevamo Vi sjunger Ti pjevaš Du sjunger Vi pjevate Ni sjunger On/ona/ono pjeva Han/hon/den/det sjunger Oni/one/ona pjevaju De sjunger

Bosniska elever kan ha svårt med korrekt användning i svenska av verben: gå, åka köra, flyga och cykla. I bosniska kör man cykel, bil, buss eller flyg (vozim bicikl, vozim auto, vozim avion). Några exem-pel på möjliga fel vid användning av dessa verb är:

Jag kör cykel till skolan (bosniska). Jag cyklar (svenska).

Min kompis och jag kör sig i bussen till skolan ( bosniska). Min kompis och jag åker buss till skolan (svenska).

Min kompis och jag går buss till skolan.( bosniska) Min kompis och jag åker buss till skolan (svenska)

Det finns ett flertal verb i svenska som inte finns i bosniska språket som till exempel hissa, åka, cykla, diska, trivas. Adekvat översättning får man genom beskrivandet: hissa -lyfta upp; åka - resa, diska - tvätta disk: cykla - köra cykel och trivas – känna sig bra.

Negation

I bosniska språket förekommer ”dubbla negationer”. Jag säger dubbla för att i en mening kan man samtidigt använda orden ingen och inte. I ett exempel nedan visar jag tre möjliga alternativ som en bosnisk elev kan använda för att framföra följande påstående:

Jag har ingen lust att prata om det (svenska).

Jag har inte ingen lust att prata om det( bosniska). Ja nemam nikakvu želju da pričam o tome( bosniska). Man kan även säga det på följande sätt:

Jag har inte lust att prata om det (bosniska). Ja nemam želju da pričam o tome (bosniska).

Jag har inte någon lust att prata om det (bosniska) Ja nemam neku želju da pričam o tome (bosniska). Alla tre alternativen är korrekta och vanliga i bosniska.

Bekräfta påstående

I bosniska språket bekräftar vi påstående. Exempel:

a. Du kommer inte till mig i morgon! En bosnisk elev svarar:

- Ja!

Den bosniska eleven bekräftar påståendet att han inte kommer imor-gon.

b. Du kommer inte till mig i morgon! En bosnisk elev svarar:

- Nej!

Ordspråk

Man använder ordspråk i vardaglig konversation för att förmedla råd, budskap, visdom och en bild av verkligheten. Jag har översatt några ordspråk med hopp om att budskapen på rätt sätt når läsaren.

Bosniska Svenska17 _Förklaring

Krivac se i svoje sjenke boji

Den skyldige är rädd för egen skugga

Den skyldige ser fienden överallt till och med i sig själv.

Inat je nesretan

zanat. Att trotsa är ett olyck-ligt tillstånd. Trotsa inte! Det blir bättre för dig. Učini dobro,

ne kaj se. Učini zlo, nadaj se.

Ångra inte om du hjälper någon. Om du gör någon olycklig då får du förvänta dig en egen olycka.

Om du hjälper någon blir det aldrig fel.

Om du gör illa någon då skall du räkna med att det sam-ma inträffar dig.

Budskapet:Gör aldrig illa någon! Zid ruši vlaga,

a čovjeka briga

Mögel river väggen, bekymmer faller en människa.

Människan dödas av bekymmer. Starost je bolest

od koje svako umire

Ålderdom är en

sjuk-dom som alla dör av. Ålderdom går inte att bota. Ludi boj biju,

pametni vino piju.

De galna för krig, de

kloka super vin. Budskapet mot kriget. Čovjek želi da je

od svakoga bolji, a od sina da je gori.

Mannen önskar sig vara överlägsen alla andra förutom sin son.

En man önskar att endast sonen blir bättre än han.

Drvo bez grane i čovjek bez mane- ne mogu biti

Det finns inte träd utan gren och en felfri människa.

Acceptera en människa som den är, med goda och icke goda sidor.

Pljuni ! Smrzni! Spotta! Frysa! Svinkallt.

Ordlista

Svenska Bosniska Uttal

Hej Zdravo Zdravo

Hej då Doviđenja Dovidʑeɲa Välkommen Dobro-došao/ došla/ došlo/ (m,f, n) Dobrodoʃao/ ʃla/ ʃlo Godmorgon Dobro jutro Dobro jutro

Tack Hvala Hvala

Bra Dobro Dobro

Mamma Mama Mama

Pappa Babo, tata Babo, tata

Bror Brat Brat

Syster Sestra Sestra

Syskon Braća i sestre Bratɕa i sestre Mormor Nana, nena , majka Nana, nena , majka Morfar Djedo, dido Djedo, dido Farmor Nana, nena , majka Nana, nena , majka Farfar Djedo, dido Djedo, dido

Pojke Dječak Djetʃak

Flicka Djevojčica Djevojtʃitsa

Barn Dijete Dijete

Kompis Drug/drugarica; ( m, f) Drug/drugaritsa; Lärare Učitelj/učiteljica; ( m, f) Ut_{ʃ teʎ/ utʃiteʎitsa;}

Skola Škola _ʃkola

Förskola Obdanište, vrtić Obdaniʃte, vrtitɕ

Hem Kuća Kutɕa

Läsa Čitati Tʃitati

Skriva Pisati Pisati

Leka Igrati Igrati

Spela Igrati Igrati

Trött Umoran/ na/ no/ (m, f, n ) Umoran/ na/ no Sjuk Bolestan/ bolesna/ bolesno (m, f, n) Bolestan/ sna/sno Glad Sretan/ na /no/ (m, f, n) Sretan/ na/ no/ Ledsen Tužan/ tužna/ tužno,(m, f, n) Tuʒan/na/no Arg Ljut/ ljuta/ ljuto (m, f, n) ʎut/ ʎuta/ ʎuto/

Äta Jesti Jesti

Lunch Užina Uʒina

Matsal Trpezarija Trpezarija

Vatten Voda Voda

Mjölk Mlijeko Mlijeko

Dricka Piti Piti

Kniv Nož Noʒ

Gaffel Viljuška, Viʎuʃka,

Sked Kašika Kaʃika

Idag Danas Danas

Imorgon Sutra Sutra

Läxa Zadaća, zadatak Zadatɕa, zadatak

Helg Praznik Praznik

Kläder Odjeća Odjet_ɕa

Prov Test Test

Måndag Ponedjeljak Ponedjeʎak

Tisdag Utorak Utorak

Onsdag Srijeda Srijeda

Torsdag Četvrtak tʃetvrtak

Fredag Petak Petak

Lördag Subota Subota

Söndag Nedjelja Nedjeʎa

En vecka Sedmica, nedjelja Sedmitsa, nedjeʎa

Ett Jedan Jedan

Två Dva Dva

Fyra Četiri tʃetiri

Fem Pet Pet

Sex Šest ʃest

Sju Sedam Sedam

Åtta Osam Osam

Nio Devet Devet

Tio Deset Deset

Bibliotek Biblioteka Biblioteka Klassrum Učionica Ut_ʃionitsa

Kropp Tijelo Tijelo

Öga Oko Oko

Arm Ruka Ruka

Hand Šaka ʃaka

Finger Prst Prst

Ben Noga Noga

Fot Stopalo Stopalo

Tå Prsti nožni Prsti noʒni

Huvud Glava Glava

Näsa Nos Nos

Tand Zub Zub

Förstod du? Jesi li razumio/ razumjela/ (m, f ,) Jesi li razumio/ jela Kom hit! Dođi ovamo! Dodʑi ovamo! Jag heter Ja se zovem Ja se zovem Hur mår du? Kako si? Kako si? Ta det lugnt Smiri se! Polako Smiri se, Polako Titta! Gledaj! Vidi! Gledaj! Vidi! Lyssna! Slušaj! Sluʃaj!

Referenser

Halilović, S. (1991) Bosanski jezik. ”Bosanski krug”, Sarajevo ”Bibli-oteka Ključanin”

Halilović, S; Jahić, Dž; Palić, I. (2000) Gramatika bosanskoga jezika. Zenica, ”Dom štampe”

Isaković, A. (1992) Rječnik karakteristične leksike u bosanskome

jeziku Sarajevo

Muratspahić, I.(2009)Noveller från Bosnien-Hercegovina, Temsy, Stockholm

Sijarić, I. Bosniska, tre språk som är ett- Dagens Nyheter (19950517) Vajzović, H. (2001) Naš jezik za 6.razred osnovne škole. Sarajevo, Svjetlost http://wukoljinstan.bosnianforum.com/bosanska-kultura-f8/kako-je-nastala-sevdalinka-t71.htm , 20101015 http://www.camo.ch/mesa_o_bosni.htm, 20101124 http://personal.inet.fi/cool/blt/gramatika.htm, 20110109 http://www.modersmal.lund.se/sidor/spraksidor/Bosniska/bosniska, 20110109 http://hr.wikipedia.org/wiki/Turcizam-20110109 http://hr.wikipedia.org/wiki/Germanizam#D 20110109

Presentation

Jag heter Elizabeta Damevska och har arbetat som modersmålslärare i 11 år i Trelleborg. Jag är även processledare i mitt arbetslag. Detta innebär att jag ingår i rektorns ledningsgrupp. Jag har 41 elever på 12 olika skolor.

Mina elever är andra och tredje generationens invandrare. För de fles-ta makedonier är det viktigt att föra vidare språket och därför delfles-tar många av eleverna med makedonskt ursprung i modersmålsundervis-ningen.

Makedonien

Språket

Regionen Makedonien och Republiken Makedonien ligger på Balkan-halvön. Makedonska språket talas i Makedonien och även utanför dess gränser, i Albanien, Bulgarien, Grekland, Serbien och i makedonska diasporan bland annat i Kanada, USA och Sverige.

Makedonska är ett slaviskt språk och tillhör den indoeuropeiska språk-familjen som är uppdelad i tre huvudgrupper: östslaviska, västslaviska och sydslaviska gruppen.

Makedonska är ett sydslaviskt språk. Makedonska har enligt min upp-fattning en mycket enkel grammatik i jämförelse med svenska och är ett ganska så lätt språk att lära. Makedonska språket har ett antal grammatiska särdrag som skiljer det från de flesta andra slaviska språk. (Pravopis na makedonskiot literaturen jazik. Prosvetno delo Skopje, 1998, Lindoff, Makedonska för nybörjare, 2007).

Grammatik

Betoning och intonation

Betoningen för makedonska ord är dynamisk och bestämd. Generella regler för betoning: I ord som har mer än tre stavelser betonar man tredje stavelsen, bakifrån räknat. För kortare ord sätts betoningen på den första stavelsen. Undantag görs för låneord. För ordkombinationer används en gemensam betoning. Då faller betoningen på gruppens tredje stavelse räknat bakifrån.

Substantiv

Substantiv i makedonska har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Substantivet hör naturligt till ett visst genus enligt form och utseende. Här skiljer sig makedonska språket från svenska språket. En tumregel är följande:

Maskulina substantiv slutar på konsonant. Feminina substantiv slutar på vokalen – a.

Substantiv i neutrum betecknar mestadels något som är litet till exem-pel barn och lamm.

Substantivets plural är en särskild kombination av form och genus.

Verb

För verb lägger man till olika personliga ändelser till grundformen. I makedonskan anses formen för 3: e person singular vara grundform, till exempel:

heta – se vika

jag heter – jas se vikam du heter – ti se vikas

han/hon/den/ det heter(grundformen) – toj /taa/toa se vika vi heter – nie se vikame

ni heter – vie se vikate de heter – tie se vikaat

Makedonska språket saknar infinitiv.

Istället använder man en konstruktion med ordet, da som placeras mellan verben, till exempel:

Adjektiv

Adjektiv beskriver substantiv och måste alltid överensstämma med substantivets genus. Dessutom måste adjektivet stämma överens med substantivets former i singular och plural, till exempel adjektivet ubav som betyder fin, vacker, god.

Genus Svenska Makedonska

maskulinum fin potatis ubav kompir feminum vacker fru ubava žena neutrum gott kaffe ubavo kafe

Adjektiviska ordningstal faller under ordklassen räkneord men i ma-kedonskan upptas de som en undergrupp till adjektiv på grund av att de till form och funktion är djektiviska. När man anger datum så be-handlas det som adjektiv, till exempel:

maskulinum först prv(i)

feminum först prva neutrum först prvo Här är ännu en skillnad mellan svenska och makedonska språket. I det makedonska språket framgår det nästan alltid av böjningsändelsen om det handlar om en kvinna, man eller sak.

När man anger datum så behandlas de som adjektiv. Man använder prepositionen na när man anger datum:

den 28 augusti – na dvaeset i osmi avgust

Personliga pronomen

Personliga pronomen i makedonska placeras inte framför verb annat än för betoning, till exempel:

De vill men vi vill inte – tie sakaat ama nie ne sakame.

Possessiva pronomen

Possessiva pronomen styrs av substantiv och visar ägande eller tillhö-righet. För familjemedlemmar kan man använda en kortare form för att uttrycka min/din:

min pappa – tatko mi – mojot tatko din mamma – majka ti – tvojata majka

Adjektivska pronomen

Det svenska possessiva pronomenet (min, din) blir i makedonskan ett så kallat adjektiviskt pronomen:

min far – mojot tatko min mor – mojata majka mitt barn – moeto dete

(Pravopis na makedonskiot literaturen jazik, Prosvetno delo Skopje 1998, Lindoff, Makedonska för nybörjare 2007,

http://www.seelrc.org:8080/grammar/mainframe.jsp?nLanguageID=3)

Liknelser med andra språk

Makedonskan och bulgariskan har stora likheter i den grammatiska strukturen, språken är också lexikaliskt närbesläktade.

Kan man makedonska så förstår man också serbiska, bosniska, kroa-tiska och montenegrinska. Språken skiljer sig ungefär som svenska skiljer sig från danska och norska.

Kommer man som elev från Makedonien till Sverige möter man gans-ka många svårigheter med det svensgans-ka språket. Något som är mycket annorlunda är alfabetet. En del bokstäver ser likadana ut men har ett

annat ljud. Till exempel uttalas bokstaven p i svenska som r i make-donska. Andra ljud som är annorlunda är bokstaven y i svenska som uttalas som o i makedonska och bokstaven o i svenska som uttalas som å i makedonska språket. Vidare finns det ljud i svenska som inte alls förekommer i det makedonska språket till exempel ljudet ö (http://www.seelrc.org:8080/grammar/mainframe.jsp?nLanguageID=

3, Pravopis na makedonskiot literaturen jazik, Prosvetno delo Skopje

1998).

Språkets historia

Grunden till det makedonska skriftspråket lades av Krste Misirkov 1903.

Inte förrän 1944 förklarades makedonska vara det officiella språket i Republiken Makedonien och med det påbörjades raskt en standardise-ring av språket.

Det finns spår av osmanska riket i språket, med många turkiska låne-ord som överlevt till dags dato, till exempel:

socker – šeќer väst – elek lakan - čaršav strumpa – čorap tvål – sapun täcke – jorgan

(Cepenkov &Ago, Turskite jazicni element,i 2006)

Alfabetet

Det kyrilliska alfabetet är anpassat för att överensstämma med de sla-viska språkens ljudsystem. Alfabetet skapades i Makedonien på 800-talet. Det har spritts via den ortodoxa kyrkan och används i länder där denna religion dominerar.

Alfabetet har 31 ljud, en symbol för varje ljud. Stavningen på make-donska medför inte många svårigheter eftersom det finns en symbol

för varje ljud. Det makedonska språket är ett av de enklaste att lära sig läsa och skriva.

Det kyrilliska alfabetet är en grupp av alfabet som används i bland annat i Makedonien. Alfabetet används även i Vitryssland, Bulgarien, Ryssland, Serbien, Ukraina och Montenegrinska. De flesta av språken har några egna kyrilliska bokstäver som inte behöver förekomma i de andra språken. Alfabetet har tidigare använts i flera andra språk, där man senare bytt alfabetet, till exempel azerbajdzjanska och moldavis-ka. Alfabetet är uppkallat efter de två bysantinska bröderna och mis-sionärerna kallade ”slavernas apostlar” Kyrillos (827-869) och Methodios (826-885).

Alfabetet har 31 bokstäver varav 5 vokaler och 26 konsonanter. А а,Б б,В в,Г г,Д д,Ѓ ѓ,Е е,Ж ж,З з,Ѕ ѕ,И и,Ј ј,К к,Л л,Љ љ,М м,Н н, Њ њ, О о, П п, Р р, С с, Т т, Ќ ќ, У у, Ф ф, Х х, Ц ц, Ч ч, Џ џ, Ш ш Översatt i latinska alfabetet

A a, B b,V v, G g, D d, G`g`, E e ,Ž ž, Z z ,Dz dz, I i, J j ,K k, L l, Lj lj, M m ,N n, Nj nj, O o, P p, R r, S s ,T t, Ќ ќ,U u, F f, H h ,C c, Č č, Dž dž, Š š

Det moderna makedonska alfabetet har utvecklats av lingvister under perioden efter andra världskriget.

Ortografi

Makedonsk ortografi är i praktiken konsekvent och fonematisk. Alfa-betet är baserat på prinicpen ”ett ljud-en bokstav”. Man brukar säga att makedonska språket skrivs som det talas och talas som det skrivs, undantag finns förstås. Språket har mycket få stavningsregler och jämför man med svenska språket så är svensk ortografi mycket mer komplicerad. Makedonska språket är baserat på talspråket. Namn på kändisar stavas till exempel som de låter:

Beatles stavas Bitlsi

Religion och högtider

De största religiösa helgerna är: 5 januari då man firar Kolede, två dagar före jul. Barn går denna dag från dörr till dörr och sjunger julvi-sor och berättar om Jesu födelse. Senare samma kväll så samlas män-niskor kring brasor som man tänt i olika delar av staden.

Den 6 januari är det julafton som på makedonska heter Badnik. Den traditionella middagen på julafton brukar bestå av ugnsbakad fisk. Middagen på julafton är den sista dagen i den traditionella 40 dagars fastan, vilken görs för att hedra Jungfru Marija. Juldagen, Bozik, den 7 januari äter man vanligen stekt kött, griskött i gelatin, kåldolmar, stark korv, bröd, granatäpplen, pannkakor, pajer, kastanjer och andra festli-ga rätter. Man måste ha mycket mat på bordet, så att det blir ett rikt år. Från juldagen och tre dagar framöver så hälsar man med uttrycket ”Kristus är född”, Hristos se rode och den som hälsar tillbaka säger ”Ja, det är sant att Kristus är född”, Da, navistina se rode. Barnen får nyårsklappar på nyårsdagen istället för som i Sverige till julen.

14 januari firar man Vasilica. I stora delar av Makedonien äter man denna dag en paj med en peng i. Pajen äts också under julafton i vissa delar av Makedonien. Den som får pengen får tur hela året. Månaden januari är full med högtidsdagar.

Påsken är den största helgdagen och den förbereds noga. På skärtors-dagen målar man ägg och allt inför påskfirandet ska vara förberett. På långfredagen besöker man kyrkan. På påskafton äter man vanligtvis lamm med tillbehör. Påskdagen hälsar man med uttrycket ”Kristus är uppstånden” Hristos Voskrese och hälsar tillbaka med ”Ja, han är upp-stånden” Da, Vistina Voskrese.

(http://faq.macedonia.org/religion/religious.holidays.html)

Helgon firas i Makedonien och ett av de mest populära helgonen är Sant Nikola, Sveti Nikola. Jag tror att de flesta makedonska familjer

har en avbild (en ikon) på något skyddshelgon i sitt hem. Andra stora högtidsdagar är namnsdagen och dop.

Makedonska svordomar

Makedonska svordomar omfattar vulgära tillmälen som kopile - hor-unge och bannlysning av folk: ogan da te izgori som syftar på skärsel-den hos djävulen och en önskan om att han/ hon skall brännas i elskärsel-den. Det är mycket oartigt att svära i formella miljöer och i sällskap av äldre familjemedlemmar och barn.

Makedonsk slang

En hel del slang består av sexuell vokabulär och på grund av den flexibla grammatiken i det makedonska språket så kan ett oändligt antal ord bildas. (http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20391/2/gupea_2077_20391_2.pdf )

Familj

Familjen består numera vanligtvis av mamma, pappa och två barn. För bara några år sedan levde man tillsammans med mor- och farföräld-rarna. Man använder ordet familj även för de närmaste släktingarna. Man bor ganska trångt, att ha ett eget rum är inte så vanligt. Skolan är viktig för de flesta makedonier. Föräldrar bekostar studierna. Ungdo-mar bor hemma länge och brukar flytta hemifrån när de väl gifter sig. Fastän man numera inte bor med mor- och farföräldrar har man ändå ett stort ansvar för dem, både ekonomiskt och socialt. Det är en skam att lämna bort dem till ålderdomshem eller till andra för omsorg. Man har stor respekt för äldre människor och lämnar dem inte ensamma.

Kläder

För många makedonier är det viktigt med kläder. Klädseln represente-rar ditt yrke. Man kan till exempel aldrig se en lärepresente-rare klädd i shorts. Enligt min erfarenhet är det också ganska vanligt att barnen är fint klädda när man vistas utanför hemmet. Det är inte vanligt med kläder

efter väder. Är det regnigt väder håller man sig inomhus. Barn upp-muntras att hålla sig rena och torra.

Lekar

Det finns inte många lekplatser för barn i Makedonien. Lekplatserna kan vara på en parkeringsplats, på skolgården eller i stadens park. Lekparkerna har inga eller få sandlådor. Bollspel, kula, hopprep, kur-ragömma och kortspel är vanliga lekar. Dataspel är också mycket populärt idag.

Makedonska köket

Det makedonska köket är en del av Balkans och Medelhavsländernas kök. Det moderna makedonska köket är på samma gång varierat och enkelt. Varierat i kraft av de många olika grönsakerna som används i soppor, grytor och sallader, vilka alla skiftar efter årstiderna. Förrätten består vanligtvis av soppa och sallad med fårost och oliver. Till förrät-ten dricker vuxna ofta rakija, ett starkt brännvin gjort på vindruvor. Bondsoppan grav är nationalrätten. Den äts med stark korv eller rev-ben, med bröd vid sidan om. Till huvudrätten dricker vuxna ofta vin, kolsyrat vatten eller öl och barnen dricker vatten eller läsk. Det är inte vanligt att dricka mjölk till maten som man gör i Sverige.

Paprika serveras i olika former i prinicp varje dag. Fyllda paprikor, grillad paprika med vitlök, salt och olja, stekta paprikor, ajvar (sås gjord på paprikor) och inlagda paprikor. Under vår, sommar och höst grillar man gärna ute i naturen. Kebabcici (makedonska järpar gjorda på nötkött) eller pastrmka (laxöring) är vanliga grillrätter.

Moussaka är också en vanlig rätt. Moussaka kan vara gjord på köttfärs

och potatis eller köttfärs varvad med auberginer. Till rätten äter man vanligtvis bröd och sallad. Under sommartider äter man moussaka med en klick yoghurt.

Dolmar är husmanskost i Makedonien. Under vintersäsongen äter man dolmar gjorda på surkål och köttfärs och under sommarsäsongen äter

man dolmar gjorda på vinblad och köttfärs. Till kåldolmarna äter man bröd och till vindolmarna äter man bröd och en klick yoghurt.

Efterrätten kan se olika ut beroende på vilken årstid det är. Under sommar och höst äter man vanligtvis glass och frukt, melon och vindruvor är vanligt. Annars är pannkakor fyllda med nötter och honung en vanlig och god efterrätt.

(http://www.mapsofworld.com/macedonia/activities)

Makedonska ordspråk

Decata se ogledalo na roditelite.- Barnen är föräldrarnas spegel. Med

detta ordspråk menas att barnen ofta går i föräldrarnas fotspår.

Edna lastovica ne pravi prolet. - En svala gör ingen vår. Detta

ord-språk används när bara en i familjen kämpar och det räcker inte.

Rabotata go krasi čovekot.- Arbetet gör en människa vacker.

Ordsprå-ket används för människor som är flitiga och arbetet ger dem status.

So dobar drugar i vo lošo vreme e veselo - Med en bra vän är det även

trevligt under dåliga tider. Ordspråket används när vänskap sätts på prov. Det är då ser man vem som är din verkliga vän.

Sobiraj na mladost, da imaš na starost. – Samla under din ungdom så

att du har för din ålderdom. Ordspråket används vanligtvis av äldre då de tycker att ungdomar slösar med pengar. Den som spar han har!

Skolan i Makedonien

Skolan i Makedonien har genomgått stora reformer. Man försöker närma sig övriga moderna länder i Europa. Från skolår 2005/2006 börjar alla elever skolan det år de fyller 6 år. Det obligatoriska skolsy-stemet ser ut så här:

Lågstadiet åk 1-3

Här får man ha som mest 22 undervisningstimmar i det nya systemet. Skolan skall bemöta varje elevs behov. Eleverna får numera röra sig friare i klassrummet än förr och även kommunicera med varandra när det behövs. Eleverna får skriftliga omdömen som i Sverige. Elever från andra minoritetsgrupper har rätt till undervisning på sitt språk från åk 3, till exempel albanska och romani.

Mellanstadiet åk 4-6

Lektionstimmarna ökar i dessa årskurser till 27. Eleverna får nu flera ämnen och både betyg och skriftliga omdömen. För varje läsår har man rätt till ett nytt ämnesval. Exempel på ämnesval i är religionskun-skap, etik eller språk och kulturkunskap.

Högstadiet åk 7-9

Lektionstimmarna ökar till 31. Det skall finnas ämneslärare för varje ämne. Skolan måste erbjuda minst tre tillvalsämnen och eleven får välja minst ett och som mest två tillvalsämnen. Eleverna får nu betyg med siffrorna 1-5. Det högsta betyget är siffran 5. Högpresterande elever har rätt till undervisning med andra elever som är högpreste-rande. På detta sätt har de möjlighet att utvecklas ännu mer och samti-digt känna sig utmanade. Skolan bekostas av föräldrar.

(http://www.bro.gov.mk/?q=priracnici-za-nastava-po-izbornite-predmeti#)

Ordlista

Svenska Makedonska

Hej zdravo Hej då zbogum, prijatno Välkommen dobredojde Godmorgon dobro utro

Tack fala, blagodaram Bra dobro

Mamma mama Pappa tato Bror brat Syster sestra Syskon braќа i sestri Mormor baba Morfar dedo Farmor baba Farfar dedo Pojke maško, momče, dete Flicka devojče Barn dete Kompis drugar/drugarka Lärare učitel/učitelka Skola učilište Förskola predučilište Hem dom Läsa čita Skriva pišuva Leka igra Spela igra Sova spie Trött umoren Sjuk bolen

Glad radosen, vesel

Ledsen tažen Arg lut Äta jade Lunch ruček

Matsal trpezarija, menza Vatten voda Mjölk mleko Dricka pie Kniv nož Gaffel viluška Sked lažica Idag denes

Imorgon utre

Läxa domašna rabota

Helg praznik Kläder obleka Prov pismena zadača Måndag ponedelnik Tisdag vtornik Onsdag sreda Torsdag četvrtok Fredag petok Lördag sabota Söndag nedela En vecka edna sedmica, edna nedela Ett eden Två dva Tre tri Fyra četiri Fem pet Sex šest Sju sedum Åtta osum Nio devet Tio deset Bibliotek biblioteka Klassrum učilnica Kropp telo Öga oko Arm raka Hand raka Finger prst Ben noga Fot noga Tå prst Huvud glava Näsa nos Tand zab Förstod du? Razbra? Razbra li? Kom hit! Dojdi vamu! Jag heter Jas se vikam Hur mår du? Kako si?

Ta det lugnt Smiri se, poleka, mirno Titta! Gledaj! Lyssna! Slusaj

Referenser

Cepenkov Marko/Aktan Ago, Turskite jazicni elementi 2006

Konevski Blaze, Prosvetno delo Skopje ,Pravopis na makedonskiot

literaturen jazik, 1992.

Lindoff Lidija ,Makedonska för nybörjare 2007.

http://faq.macedonia.org/religion/religious.holidays.html, 20110210 http://www.mapsofworld.com/macedonia/activities, 20110210 http:www.seelrc.org:8080/grammar/mainframe.jsp?nLanguageID=3, 20110110 http://www.bro.gov.mk/?q=priracnici-za-nastava-po-izbornite-predmeti#,20110218 http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20391/2/gupea_2077_20391_2.p df, 20110218

Presentation av författaren

Jag heter Magdalena Abdul Karim och är född 1964 i Prag. Min mamma kommer från en katolsk tjeckisk familj medan min pappa kommer från en muslimsk arabisk familj från Irak. Under mina första fem år bodde vi i Prag. Där gick jag i förskola, sedan flyttade vi till Bagdad och jag började i första klass utan att kunna ett enda ord ara-biska. Hemma pratade vi tjeckiska med varandra och höll de tjeckiska traditionerna vid liv. I Bagdad läste jag så småningom tre år arkitektur på universitetet och sedan flyttade jag till Sverige, bildade familj och började jobba som modersmålstränare i arabiska med förskolebarn. Jag har utbildat mig till förskollärare i Sverige och jobbar fortfarande som modersmålspedagog.

Tjeckien

Tjeckien, Česko, ligger i Centraleuropa och ingår i den Europeiska unionen. På 300-talet f.K. befolkades dagens tjeckiska områden av kelter som enligt den historiska forskningen var den första etniska gruppen i dessa trakter. Den keltiska stammen Boji gav landet dess latinska namn ”Bohemia” och i slutet av 400-talet bosatte sig slaver i trakter som idag utgör Böhmen och Mähren (Litorell, 1994).

Under revolutionsåret 1848 lades grunden för den moderna tjeckiska staten och den 28 oktober 1918 grundades Tjeckoslovakien som 1968 ockuperades av Warsawapaktens styrkor under ledning av Sovjetuni-onen. 1989 kollapsade den kommunistiska diktaturen och det infördes parlamentarisk demokrati. Landet delades i republikerna Tjeckien och Slovakien den 1 januari 1993. Majoriteten av invånarna i Tjeckien är tjecker, varav en liten del kallar sig mährier och en ännu mindre grupp schlesier. Den största minoritetsgruppen är slovaker, följda av mindre grupper av polacker och tyskar. Enligt uppskattningar är 2–3 procent av invånarna romer så de kan vara den största minoritetsgruppen men enligt en folkräkning 2001 uppgav enbart 0,1 procent av de tillfrågade att de är romer. De flesta romer väljer att kalla sig tjecker eftersom romer diskrimineras i landet (Utrikespolitiska Institutet, 2003).

Kultur

Den tjeckiska kulturen har starka slaviska, judiska och tyska influen-ser. Grundandet av Karlsuniversitetet 1348 blev inledningen till en lång blomstringstid för den medeltida tjeckiska kulturen (Utrikespoli-tiska Institutet, 2003). Från 1948 stod kulturen under statens och kommunistpartiets kontroll. Det fanns ingen chans att få fram sina åsikter om någonting som stred mot den kommunistiska regimen och många tjecker förföljdes. Idag är det helt annorlunda då det är yttran-defrihet och man är inte rädd för kommunisterna längre.

Massmedia och litteratur

Massmedierna i Tjeckoslovakien hade under den kommunistiska tiden ett speciellt förhållande till landets ledning då man insåg att landets intressen skulle gå före det fria ordets. ”Under de 40 åren av kommu-nistiskt styre försvann all pressfrihet” (Litorell, 1994:84). Idag garan-teras press- och yttrandefriheten i lag och respekgaran-teras väl. Många tidi-gare statliga tidningar såldes i början av 1990-talet och de flesta har nu utländska ägare, främst schweiziska och tyska mediebolag (Utrikespo-litiska Institutet, 2003). Det finns även många tidningar för ungdomar och barn precis som i Sverige.

Det finns flera tjeckiska författare som är välkända för den svenska allmänheten, såsom Franz Kafka, Ivan Klíma, Milan Kundera och Josef Škvorecký. År 1984 fick den tjeckiska diktaren Jaroslav Seifert nobelpris i litteratur för sitt författarskap. Den tappre soldaten Švejk, är en av den tjeckiska litteraturens mest kända gestalter, skapad av författaren Jaroslav Hašek (1883-1923). Švejk har blivit en symbol för tjeckerna och deras kamp mot förtryckare (Abrahamson, 1994). För-fattarinna Božena Němcová har många likheter med den svenska för-fattarinna Selma Lagerlöf bland annat genom att hennes böcker an-vändes i skolundervisningen. En annan känd författare och pedagog är Komenský (Johann Amos Comenius) som levde en period i Sverige och vars idéer användes i grundandet av den allmänna folkskolan i Sverige (Litorell, 1994). I Sverige anlitades han av Axel Oxenstierna till författande av läroböcker och drottning Kristina lär ha tilltalat ho-nom på flytande latin och bekräftade att hon lärt detta språk från hans lärobok. Han anses vara den förste som har beskrivit barns utveckling kronologiskt från födsel till vuxen ålder, samt den förste som presen-terade en demokratisk pedagogik. Idag har Comenius gett namn till ett av EU:s program för livslångt lärande som riktar sig mot skolområdet, från förskola till gymnasium.

Utbudet av barnböcker i Tjeckien är stort. Många barnböcker för de minsta öppnas som ett dragspel och är gjorda av kartong så att de inte går sönder när små barn läser dem. Själv brukade jag bygga en koja av dem. Några av barnböckerna och barnsångerna är tillgängliga på

stads mer gur ä säga (http Radi Det lag. allm bero prog tjeck Unde med för Veče myck kana rar fr med kort nad p tyder via l sbiblioteket. och sänds i är mullvaden a ”ahoj” (hej) p://www.cesk io - och tv-u finns idag b Idag är flert mänhet (Litor ende på den gram på tjeck kiska och på er denna tid politisk pro att sprida p erníček, som ket omtyckt alen ČT1 klo framför tvn f en av de kä barnfilm. År pojke som k r god kväll p änken: http:/ Barnböcker barnprogram n Krtek som ). katelevize.cz/p utbudet har vu både statliga talet tv-sänd ell, 1993). D n politiska sit kiska men un å slovakiska d blandades paganda för politiska bud m kan jämföra av barnen i ckan 18:45 v för en godnat ända barnfig r 2010 fyller kommer från på tjeckiska, //www.youtu r och berätte m på tv. En även visats i /program/vec uxit snabbt s licensfinans a satellitkan Det språk so tuationen. Ef nder kommu eftersom lan sport och man ansåg a dskap (Litor as med Bolib Tjeckien och varje dag. Ba ttsaga som v urerna men r Večerníček himlen och , därefter bö ube.com/watc lser finns so känd tjeckis i svensk tv o cernicek/gale sedan självst sierade och k naler tillgäng m används p fter kommun unisttiden var ndet då var olika underh att tv var ett rell, 1993). bompa som s h det visas p arn sitter ofta vanligtvis är ibland kan d 40 år. Veče säger ”dobr örjar filmen. ch?v=4Ni6dI om animerad k tecknad ba och är känd f erie.html) tändigheten kommersiell gliga för en s på tv har va nismen sänd r språket båd Tjeckoslova hållningspro t utmärkt me Barnprogram sänds i Sverig å den tjeckis a med sina fö en animerad det också va rníček är en rý večer” som (Han finns a IpQ2yM). de fil- arnfi-för att 1993. a bo-större arierat s alla de på akien. ogram edium mmet ge, är ska tv öräld-d saga ara en teck-m be-att se

Religion

Tjeckien har en av de minst troende befolkningarna i Europa. Enligt statistik från år 2001 är 59 % ateister eller inte anslutna till någon reli-gion, 26,8% är romerska katoliker och 2,1 % protestanter. Den ledan-de kyrkan är ledan-den romersk-katolska, men bara en av 20 invånare går regelbundet i katolsk mässa. Det finns även protestantiska samfund i landet, samt muslimska och judiska församlingar (Utrikespolitiska Institutet, 2003).

Högtider

I Tjeckien är jul en högtid för barnen och familjen. Man tänder ett ljus varje söndag med början den fjärde söndagen före julafton, precis som i Sverige. På julafton som infaller den 24 december brukar man fasta från kött och då äter man en fisksoppa och panerad karp med potatis-sallad. Man brukar säga att om du lägger ett fiskfjäll från julkarpen i plånboken, kommer du att ha tillräckligt med pengar under hela näst-följande år. Karpen är en av julsymbolerna i Tjeckien och tiden före jul kan man se stora tunnor fyllda med fisk runt om på gatorna i de tjeckiska städerna. Där kan man välja och köpa den rätta karpen. Man behöver inte själv äta den utan kan också enligt den tjeckiska traditio-nen släppa ut den i friheten

(http://www.czechtourism.com/swe/se/docs/holiday-tips/christmas-holiday/reasons-why/03-traditions/index.html).

Jag och min familj brukar äta panerad karp även idag i Sverige. I Tjeckien brukar familjen efter måltiden samlas runt julgranen som är full av dekorationer och under den har Jesusbarnet lagt presenter. På julaftonskvällen hålls en midnattsmässa i nästan varje kyrka i landet. Juldagen brukar man tillbringa i kyrkan och därefter hälsar man på familj och vänner. På juldagen och på annandag jul brukar man äta fläskkött, en grillad gås eller anka med surkål eller vitkål lagad på lök, kummin, salt, socker och ättika med knedlík (knödel) som tillbehör. En traditionell efterrätt är vánočka (julfläta), vetebröd med russin och mandel och medové perníčky (honungspepparkakor) prydda med vis-pad äggvita. I början av december brukar man baka små kakor av

mördeg som man sedan lägger i burkar för att de ska mjukna till skill-nad från Sverige där lägger man kakorna i burkar för att de inte ska mjukna. Kakorna äter man under hela jultiden. Annandag jul går bar-nen ofta runt och knackar på hos grannar samtidigt sjunger de en ram-sa och de brukar få frukt, pengar, godis eller choklad.

En av de populäraste helgdagarna i adventstider är St Nicholasdagen den 6 december och kvällen före brukar man träffa en maskerad grupp om tre personer Nicholas, ängeln och djävulen

(http://www.czechtourism.com/swe/se/docs/holiday-tips/christmas-holiday/reasons-why/03-traditions/index.html). De ger frukt, nötter,

choklad eller sötsaker till barnen.

Nyårsafton brukar man fira som i Sverige med att umgås med familjen eller med vänner hemma eller på en restaurang med god mat och mu-sik. Man brukar undvika att äta fågel just den dagen för då säger man att lyckan flyger bort under det kommande året. Till skillnad från res-ten av världen fyrar inte Prag stad av sitt officiella fyrverkeri vid tolv-slaget, utan först klockan 18 på nyårsdagen, så att alla barn kan vara med.

Att dekorera urblåsta ägg är en gammal tjeckisk påsktradition. Barnen brukar ta med sig hårdkokta målade ägg i en korg till kyrkan för att prästen ska välsigna dem. En något speciell tradition är påskpiskan. Istället för att köpa ris och ställa det i vatten för att njuta av hur löven slår ut som man gör i Sverige, väljer tjecker ut lagom smidiga spiror som flätas samman och pryds med tofsar av färgglatt kräppapper.

I Tjeckien firas namnsdagar i större utsträckning än i Sverige. De van-ligaste förnamnen är Václav, Josef, František, Anna och Marie. Man brukar hälsa på dem man känner som har namnsdag och ha med en flaska vin och en ask choklad och man blir ofta bjuden på vin, kaffe, smörgåsar och tårta. Födelsedagar firas som i Sverige.

Matvanor

Tjeckiska matvanor skiljer sig inte så mycket från andra europeiska länder. Man har tre måltider och mellanmål. Lunchen består av soppa, huvudrätt och efterrätt och eventuellt sallad. ”En varm soppa är grun-den” säger tjeckiska mammor till sina barn. Bland de populäraste sop-porna är gulášová polévka (gulaschsoppa), bramboračka (potatissop-pa) och držková polévka (soppa gjord på komage). Det är viktigt att barnen äter upp sin mat och det är föräldrar som lägger upp maten till dem. Själv blev jag både uppmuntrad till och tvingad av min mamma att äta upp allt vad hon lade för mig. Även idag är föräldrarna noga med att barnen äter upp sin mat.

Huvudrätten är ofta baserad på råvaror som man förr kunde odla själv som spannmål, baljväxter, potatis och kött. Köttet som ofta är fläsk eller nöt tillagas med olika såser till exempel tomatsås, svampsås, dillsås eller pepparrotssås. Den mest karaktäriska rätten är Svíčková na smetaně (grytstek med gräddig grönsakssås) och panerad fläsk-schnitzel. Fågel, hjort och kanin tillhör också de vanliga rätterna. Det som är speciellt i Tjeckien är ett tillbehör som kallas knedlík. Det är en deg gjord av potatis eller vetemjöl som delas i limpor och kokas i vatten och sedan skärs i ca två centimeter tjocka skivor.

Bland de vegetariska huvudrätterna är sladké knedlíky (söt knödel) som består av bullar lagade på vetedeg och fyllda med olika sorters frukt, strös med vallmofrö, keso eller valnötter och skirat smör. Raggmunkar, panerad blomkål och panerad ost är andra vegetariska varianter som är populära i det tjeckiska köket. Några landskap i Tjeckien har sina egna traditionella rätter som inte lagas i de andra landskapen.

(http://www.czechtourism.com/swe/se/docs/interesting/gastronomy/cze