Utomhuspedagogik och naturvetenskap – inlärnings- och hälsoeffekter

NATURVETENSKAP– MATEMATIK–SAMHÄLLE

Självständigt arbete i Naturorientering, teknik och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Utomhuspedagogik och naturvetenskap

– inlärnings- och hälsoeffekter

Outdoor Education and Science:

Learning and Health Impact

Anna Brzezinski

Elin Frank Granberg

Grundlärarutbildning: Förskoleklass och grundskolans

årskurs 1-3, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng

Slutseminarium: 2021-01-22

Examinator: Mats Lundström Handledare: Birgitta Nordén

Förord

Detta arbete har skrivits i par inom ramen för Självständigt arbete på grundnivå (SAG) 15 hp vid Malmö Universitet. Kursen är en del av Grundlärarutbildning (240 hp) med inriktning mot arbete i årskurs F-3 med fördjupningsämne Naturorientering, teknik och lärande. Arbetet var skrivet i par och det bearbetades gemensamt dvs. all sökning och val av källor gjordes tillsammans. Vi satt tillsammans vid varsin dator, sökte parallellt och diskuterade valda rapporter innan valet gjordes. Därefter delade vi källor likvärdig och all skrivning gjordes på Google Drive dokument där båda parter kunde skriva samtidigt samt se den andres text. Skrivning skedde både hemifrån och vid träffar där det även avhandlades olika delar av arbetet. Båda parter kan därför bedömas likvärdig i sambandet med jämställda insatser.

Abstract

Denna kunskapsöversikt inriktar sig mot utomhuspedagogik i lågstadiet inklusive förskoleklassen. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur utepedagogik och regelbunden utevistelse påverkar elever både ur ett inlärningsperspektiv samt ur ett hälsoperspektiv. Sökningar som gjordes skulle dessutom belysa fördelar med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap. Detta undersöktes genom att söka efter artiklar och studier som visar hur elever eventuellt påverkas både positivt och negativt. Sökmotorer som användes var: SwePub, ERIC, ERC, Google samt diverse olika böcker.

Arbetet har två fokusområden: kombinerad utomhuspedagogik och naturvetenskap samt hur utomhuspedagogik påverkar elevers kunskapsutveckling, deras inlärning och vilka hälsoeffekter det finns med utomhuspedagogik och utomhusvistelse.

Totalt valdes 9 artiklar ut som noga analyserats och som besvarade frågeställningarna. Resultatet tyder på att utomhuspedagogik och utevistelse ger en positiv effekt på elever både ur ett hälsoperspektiv och ur ett inlärningsperspektiv. Rapporter visar även på att utomhuspedagogik i samband med naturvetenskapliga ämnen ger eleverna en bättre inlärningsförmåga och ett större intresse för natur och miljö. Vidare beskrivs dock vikten av att eleverna måste ha tillgång till en hälsosam natur som inte är förorenad.

Studier visar hur utomhuspedagogik kan hjälpa elever att utvecklas men även hur deras hälsa kan förbättras. Bättre förståelse är viktigt för en ökad inlärningsförmåga, mindre halter av stresshormoner påverkar denna förståelse samt bidrar till bättre koncentrationsförmåga. Det har dessutom visat sig att konflikter mellan elever har kraftigt minskat vilket gör att man även vinner i det sociala perspektivet. Högre studiemotivation och självkänsla är andra faktorer som tas upp i artiklar som betydelsefulla. Det kommer fram att likaledes elever med intellektuella funktionsnedsättningar behöver utomhuspedagogik för sin utveckling och delaktighet. Det framgår även att det finns konsekvenser med en dålig natur som exempelvis alla avgaser och partiklar som finns i luften. Barnen blir oftare allergiska, utvecklar luftvägsinfektioner och dessa konsekvenser kan man tyvärr inte eliminera eftersom de uppkommer på grund av DNA-förändringar. Arbetet lyfter även fram hur försämrade resultat i naturvetenskapliga ämnen kan vara en konsekvens av bortglömda eller kraftigt minskade utomhusaktiviteter. Därefter diskuteras hur naturupplevelse bidrar till ökad

förståelse och lust för lärande, samt lyfter fram relevansen av utomhuspedagogik hos elever i de yngre åren, samt historiskt.

Slutsatsen blev att det inte hittades några negativa aspekter med att kombinera utomhuspedagogik med naturvetenskap endast fördelar. Det framgick även vilka fördelar eleverna fick utav denna kombination i form av bättre förståelse för naturen, aktivering av alla sinnen, förbättrad hälsa, minskad stress, högre studiemotivation osv. Vad som däremot framkom var vikten av tillgång till en hälsosam natur som inte innehåller en massa föroreningar då detta har en negativ effekt på elevers hälsa.

Innehållsförteckning

1. BAKGRUND OCH INLEDNING ... 5

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 7

3. METOD ... 8

3.1INFORMATIONSSÖKNING ... 8

3.1.1 Sökord ... 8

3.2SÖKPROCESSEN OCH VALDA KÄLLOR ... 9

3.2.1 SwePub ... 9 3.2.2 ERIC... 10 3.2.3 ERC ... 10 3.2.5 Valda källor... 11 3.3METODREFLEKTION ... 11 4. RESULTAT ... 12

4.1VILKA FÖRDELAR FINNS DET MED ATT KOMBINERA UTOMHUSPEDAGOGIK OCH NATURVETENSKAP OCH HUR PÅVERKAR UTOMHUSPEDAGOGIK ELEVERS KUNSKAPSUTVECKLING OCH INLÄRNING? ... 13

4.2VILKA HÄLSOEFFEKTER FINNS DET MED UTOMHUSPEDAGOGIK OCH UTOMHUSVISTELSE? ... 15

4.2.1 Positiva hälsoeffekter ... 15

4.2.2 Negativa hälsoeffekter ... 16

5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 19

5.1FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 21

REFERENSER... 22

1. Bakgrund och inledning

Inspirationen till detta arbete fick vi dels från vår fördjupningskurs i NO samt från våra erfarenheter i undervisningspraktiken. Det spelade även en stor roll att vi själva har barn och var därför extra intresserade av hur utomhuspedagogik påverkar deras lärande, utveckling och hälsa. Studier visade på att elever inte bara fick positiva hälsoeffekter utav utomhusaktiviteter, utan reducerade även stress, ökade den sociala och personliga utvecklingen samt ökade inlärningsförmågan och hade positiva effekter på skolprestationen (Mutz m.fl., 2018; Mårtensson m.fl., 2011; Szczepanski & Dahlgren, 2011). Längre ner i kunskapsöversikten har vi även diskuterat negativa effekter som kan uppstå med utevistelse. Vi anser att det är viktigt både för elever, lärare och föräldrar att förstå effekterna med utomhuspedagogik och kommer därför i detta arbete att ta reda på vad diverse olika forskning och studier har kommit fram till. Vi tror även att detta arbete kan vara intressant för blivande lärarstudenter att ta del av.

I Lgr 11 står det att “Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen” (Skolverket, 2019, s.164), men även att elever ska förstå “ Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen” (Skolverket, 2019, s.165).

Läroplanen tar upp utomhusaktiviteter som en vardaglig möjlighet för rörelse under skoldagen. “Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Skolverket, 2019, s.7).

Läraren ska planera undervisningen med hänsyn till allas olika förutsättningar och behov. Pedagoger ska samverka med varandra och organisera arbetet så att elever själva ser meningen med att bygga upp sina kunskaper. Läraren ska även sträva till att elever “får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och - får möjligheter att arbeta ämnesövergripande” (Skolverket, 2019, s.12-13).

I centralt innehåll gällande Naturvetenskapliga ämnena kan man läsa att eleverna ska ges möjlighet att delta i olika undervisningssätt för att skapa förståelse för naturen omkring oss.

Eleven ska kunna se sambandet mellan människor och naturen och kunna dokumentera samt beskriva det sambandet. De ska även ges tillfälle för att vistas utomhus under olika årstider så att de kan få möjligheten att utforska de olika årstiderna samt hur det påverkar miljön. Elever ska också vara bekanta med “Kemiska och fysikaliska fenomen som är bekanta för eleverna, till exempel övergång från is till vatten, friktion och synliga astronomiska fenomen.” (Skolverket, 2019, s.21).

Areskoug m.fl. (2015) beskriver att läraren ansvarar för planering och genomförande av aktiviteter och ska se till så att elever förstår syfte och mål med undervisning. Vidare tar de upp värdet av olika sätt att undervisa så att pedagogen kan anpassa lektionerna till elevers olika sätt att lära. De har dessutom betonat att genom att arbeta på ett lekfullt vis ökar man chans för livslångt lärande. Misslyckandet beskrivs som ett betydande moment inom lärprocessen och anses som något positivt. Vikten läggs även på elevers egna utforskande av skolgården som kan leda till vidare undersökningar under undervisning. Elevernas kreativitet, självständighet, stimulation, nyfikenhet är något som alla lärarna bör ha i åtanke när de planerar sin utomhusundervisning.

2. Syfte och frågeställning

Att undervisa utomhus krävs både bra planering och goda kunskaper om det som finns omkring oss. Pedagoger måste vara medvetna att det kan uppstå svårigheter men samtidigt kan denna typ av undervisning leda till elevers utveckling och förbättra deras minne (Mårtensson, m.fl., 2011). I denna text beskrivs vikten med utomhusvistelse där elever får möjlighet att undersöka konkreta saker.

Syftet med detta arbetet är att studera vad forskning och studier kommit fram till vad gällande inlärningsprocess, kunskapsutveckling och hälsoeffekter hos elever vid utomhuspedagogik och naturvetenskap. Frågor vi kommer ställa är:

Huvudfråga:

• Vilka fördelar finns det med att kombinera utomhuspedagogik och naturvetenskap och hur påverkar utomhuspedagogik elevernas kunskapsutveckling samt inlärning? Underfråga:

3. Metod

För att formulera preliminärt syfte samt frågeställning där vi fokuserade på hälsoeffekter med utomhuspedagogik började vi med att söka ordet utomhuspedagogik i kombination med ordet

hälsopåverkan vilket inte gav några träffar i SwePub databas. Vi försökte även hitta synonymer

till de orden men det blev fortfarande noll träffar. Däremot samma ord på engelska i ERIC databas gav ganska många träffar så denna kombination behölls. Följande ord på engelska söktes: outdoor education, health, health impact.Efter några försök ändrades frågeställningarna till bredare för att även hitta forskning på svenska. Nedan beskrivs hur sökningen påbörjades, vilka ord som används samt vilka källor som valts.

Enligt Backman (2016) är sökorden viktiga för att hitta forskningsartiklar med relevant innehåll i just det området som man vill skriva inom. Han menar att man ansvarar själv för val av artiklar så det är betydande att man läser sammanfattningarna noga för att veta om de kan svara på frågeställningarna.

3.1 Informationssökning

Vi började med att läsa bibliotekens guide om hur man söker på ett korrekt sätt samt tips på olika relevanta databaser. Därefter diskuterades vilka begrepp som vi ville använda och dess synonymer samt vilka begrepp som skulle översättas till engelska som hade passat det område som valdes. Efter det gjordes systematiska sökningar genom att vi skrev in diverse olika sökord i de olika databaserna såsom SwePub, ERIC, ERC, Google samt sökningar på artiklar som hade med vårt område att göra på nätet. Syftet med datainsamling var att granska antal träffar och välja det som var mest relevant till arbetet.

Fokus lades på ordet utomhuspedagogik då den gav mest relevanta sökningar. På engelska blev det outdoor education och eftersom vi ville hitta hälsoeffekter på utomhuspedagogik valde vi att även tillföra ordet health impact. Valet att använda material som var Peer Reviewed var mest relevant då dem enligt Östlundh (2006) anses mest tillförlitliga. Peer Reviewed innebär att artiklarna har skrivits i vetenskapliga skrifter och bedöms som mest pålitliga källor, dvs. är granskade av forskare.

3.1.1 Sökord

Utomhuspedagogik, hälsa, hälsopåverkan, naturvetenskap, lärande.

Engelska sökord

Outdoor education, health, health impact, learning.

Det viktigaste ordet som valdes var utomhuspedagogik och med översättning till engelska framkom det orden som hjälpte oss att begränsa antalet träffar. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som har sin grund i autentiska upplevelser. Outdoor education har kombinerats med ordet health och därefter med health impact för att kunna välja mest relevanta rapporter. Health impact översätts till hälsopåverkan i sammanhang med utomhuspedagogik.

3.2 Sökprocessen och valda källor

I SwePub där sökningen påbörjades uppstod ett problem redan från första sökning då kombination av orden utomhuspedagogik och hälsopåverkan inte gav några träffar. Som beskrivs under rubriken “Metod” gav även synonymer till dessa ord noll träffar. Vi började då fundera om vi skulle ha med ordet hälsopåverkan för att hitta artiklar om detta. Under rubrikerna nedan beskrivs vidare sökning, vilka ord som används samt vilka resultat sökningarna gav.

3.2.1 SwePub

I sökningen i SwePub databas användes ordet utomhuspedagogik som gav 61 träffar och sedan provade vi även att begränsa sökningarna till endast rapporter och det gav 12 träffar. Utav de 61 sidorna valdes 2 källor och de hittades redan på första sidan. Källorna valdes genom att först läsa igenom sammanfattningen av rapporterna och därefter uteslöts successivt de källor som inte hade någon relevans för frågorna. Dessa källor var:

• “Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar” (Brodin, 2011).

• “Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhuspedagogik betyder för lärande i grundskolan.” (Faskunger, m.fl., 2018).

Sökningen gjordes även på hälsa och utomhuspedagogik och fick då fram 3 rapporter varav endast 1 var av relevans. Denna källa var: “Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola” (Sjöstrand Öhrfelt, 2015).

I denna databas söktes likaså efter utomhuspedagogik AND lärande samt följande begränsningar sattes: Anders Szczepanski som författare och artiklar inte äldre än 15 år. Därefter utav 9 träffar valdes denna tidskriftsartikel: “Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus” (Szczepanski & Dahlgren, 2011).

Sista sökning i databasen var följande: naturvetenskap utomhus, med begränsning till endast rapporter, med naturvetenskap som forskningsämne. Denna sökning gav 24 träffar och källan som valdes befann sig på sida 1. Rapporten som valdes var: “Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft” (Johannesson, S., 2019).

3.2.2 ERIC

I sökningen i ERIC databas användes följande sökord: outdoor education som gav 7198 träffar,

outdoor education and health som gav 585 träffar och outdoor education and health impact som gav 6

träffar. Vi valde att först läsa sammanfattningarna för att bilda oss en uppfattning av ifall någon träff var relevant och därefter valdes det att gå vidare med 1 källa vilken var “Outdoor Adventures and Adolescents' Mental Health: Daily Screen Time as a Moderator of Changes” (Mutz m.fl., 2018).

Sedan gjordes en sökning på outdoor education AND learning vilket gav oss 1678 träffar som var Peer Reviewed och på sida två hittades artikeln “ You only need a potato peeler and tarpaulin- perceptions of outdoor learning from primary education trainees” (Hawxwell, L., 2019). Ytterligare gjordes följande sökning: science AND outdoor education AND learning. Resultatet begränsades till Peer Reviewed rapporter som var skrivna år 2015 eller senare. Vidare begränsades träffar till endast rapporter och full text och då antalet träffar blev 113. Utav det antalet valdes följande källa: “The effect of outdoor lessons in natural sciences on students’ knowledge, through tablets and experiential learning” (Cotič, m.fl., 2020).

3.2.3 ERC

Vi använde oss av samma sökord i ERC databas som gjordes i början i ERIC och resultat blev följande: outdoor education gav 3405 träffar, outdoor education and health impact gav 256 träffar och outdoor education and health impact som gav 5 träffar. Inga av träffar har svarat på frågeställningar direkt när sammanfattningar lästes så det valdes att inte använda någon av dessa källor i denna kunskapsöversikt.

3.2.4 Google

Genom att skriva följande sökord utomhuspedagogik och hälsa har vi fått olika intressanta träffar och det som kändes mest relevant var aktuell forskning om utomhuspedagogik på Naturvårdsverkets sida. På deras webbsida hittades direkt en rapport av forskning som heter “Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på̊ naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang” (Mårtensson m.fl., 2011).

3.2.5 Valda källor

Sökningsprocess påbörjades med att välja ett antal ord som var relevanta för undersökningen. När relevanta källor hittades så påbörjades läsning genom sammanfattningar för att ta reda på om artikeln kunde bistå med relevant fakta. Verkade artikeln intressant så läste vi hela. Denna metod fungerade bra för oss och gjorde att vi snabbt kunde välja relevanta källor. På detta sätt kunde mindre tid spenderas på att söka källor och mer tid på att sätta igång med arbetet. Valda texter svarade tydligt på frågorna och var därmed relevanta att använda i en kunskapsöversikt.

Totalt valdes 9 källor varav 3 är på engelska och 6 på svenska. Forskning belyser hur utomhuspedagogiken påverkar elevers lärande, kunskapsutveckling och hälsa. Fokus ligger på elever i lågstadiet inklusive förskoleklassen, men även andra åldrar kan ha nytta av utomhusaktiviteter. Naturens positiva effekter på människor är det som lyftas fram, däremot kan det finnas även negativa effekter som presenteras i den här kunskapsöversikten.

3.3 Metodreflektion

Genom att leta efter forskning som inte är äldre än 15 år har hittades den information som gäller även idag. Vi har genom hela processen medvetet hållit oss neutrala kring våra frågeställningar och endast utgått ifrån vad rapporterna har kommit fram till. Vi är även varit medvetna om att beroende på vilka frågeställningar man väljer att fokusera på så kan man hitta olika rapporter som stödjer olika saker, men vi har valt att välja rapporter som svarar på just våra frågeställningar.

4. Resultat

I denna del kommer vi att redovisa vad vi kommit fram till samt göra en analys kring resultatet. Vi kommer att dela upp frågorna i underkategorier för tydlighetens skull. Första delen besvarar vad kan utomhuspedagogik med kombination med naturvetenskapen ge för effekter. Andra delen fokuserar på mer specifika effekter dvs. påverkan på lärande samt kunskapsutveckling. Tredje och sista delen besvarar fråga om hälsoeffekter med utomhuspedagogik och utomhusvistelse. Vissa källor används i fler än en del.

I artikeln “Outdoor Adventures and Adolescents' Mental Health: Daily Screen Time as a Moderator of Changes” (Mutz m.fl., 2018) beskrivs vikten av utomhusaktiviteter och hur ungdomar påverkas negativt av att sitta inne framför en skärm. Artikeln tar bland annat upp en 10 dagars studie som gjordes med ungdomar som spenderade mycket tid framför datorn. Under dessa 10 dagarna fick ungdomarna göra mycket utomhusaktiviteter istället för att sitta framför en skärm. Ungdomarna fick göra diverse olika tester både innan studien påbörjades och direkt efter att studien avslutades, och resultaten visade på mindre stressnivå, ökad livsglädje och så vidare. Även om artikeln inte tar upp skolans roll så kan man ändå finna samband mellan hur elever påverkas positivt av att få vara ute och uppleva naturen istället för att sitta i ett klassrum hela dagen. Speciellt om eleverna inte är utomhus när de väl kommer hem från skolan.

Elever som ofta befinner sig i naturen har fått bättre resultat i skolan och det kan man koppla till psykisk hälsa som påverkas positivt. Det har framkommit att allt man ser i naturen t.ex. fjäll, sjöar upplevs som något vackert och det minskas utsöndring av stresshormoner. Många upplever ett inre lugn när de får vara ute i naturen. Både på individnivå och gruppnivå har man bevisat stor förändring med stressreaktionen på kort samt långt sikt. Däremot måste man ha en viss förkänsla för vilken natur man har omkring sig. Är det alltid bra att omge sig med natur eller kan det rentav vara negativt om naturen man lever i är dålig och i så fall vilka effekter kan det ge? (Mårtensson m.fl., 2011).

I artikeln “You Only Need a Potato Peeler and Tarpaulin – Perceptions of Outdoor Learning from Primary Education Trainees” beskrev Louise Hawxwell (2019) en studie som gjorts på lärarstudenter på universitetet i Cumbria angående deras syn på utomhusundervisning. Det framgick att studenterna var nyfikna kring att utföra utomhusundervisning men var oroliga för att vädret skulle spela en för stor roll. Många studenter ansåg att det krävdes soligt väder

för att det skulle vara möjligt att undervisa utomhus. De var även bekymrade över att eleverna lätt skulle tappa fokus samt eventuella säkerhetsrisker som kan uppstå vid undervisning utomhus. Artikeln tar även upp vikten av att studenter får tillgång till hur man gör riskanalyser innan en eventuell undervisning. Även om artikeln är gjord i Cumbria och handlar om blivande lärare så kan detta appliceras på nyblivna lärare och lärare som aldrig förr undervisat utomhus då tankegången är densamma.

4.1 Vilka fördelar finns det med att kombinera

utomhuspedagogik och naturvetenskap och hur påverkar

utomhuspedagogik elevers kunskapsutveckling och inlärning?

I artikeln “The effect of outdoor lessons in natural sciences on students’ knowledge, through tablets and experiential learning” (Cotič, m.fl., 2020) poängteras att det finns olika former av utomhusundervisning och att det är viktigt att tänka på vilken sorts undervisning som skall ske. Här tas Mannions taxanomi upp som beskriver olika former av undervisning. Den platsambivalenta undervisningen som kan genomföras var som helst. Den platskänsliga undervisningen vilket innebär att viss baktanke kring omgivningen krävs för att genomföra lektionen, samt den platsväsentliga undervisningen som kräver en speciell omgivning för att kunna genomföras.

I texten “Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar” hävdar Jane Brodin (2011) att elever i förskoleklassen är mycket nyfikna på naturen och att de lär sig väldigt mycket genom att leka på skolgården. Hon menar att man inte ska se lekar som något fel utan som ett sätt att undervisa då studier visar positiva effekter med inlärning av nya kunskaper genom lek, roliga aktiviteter och utforskning av närmiljö på egen hand. Eftersom personer med funktionsnedsättningar inte har samma möjligheter att vistas utomhus som andra, kan det enligt författaren vara en bra idé att planera undervisning i skogen där de kan få intryck från olika håll. Alla som deltar i en utomhusundervisning får möjligheten att lukta på jord och löv, lyssna på fåglar och hur det prasslar i löven eller se förändringar som sker under olika årstider. Detta är intressant för de flesta eleverna men också viktigt för deras utveckling.

Szczepanski & Dahlgren (2011) lyfter i sin rapport fram en studie som gjordes genom att intervjua pedagoger vilket tydliggjorde deras uppfattning om utomhuspedagogik. Totalt 15 lärare från två olika skolor blev intervjuade och deras svar gav en tydlig bild på hur

utomhuspedagogik uppfattas i grundskolor. De flesta lärare beskrev att undersökning av naturen i olika miljöer är något som borde vara självklart för alla pedagoger. Det har visat sig att eleverna förstod innehållet av lektionen bättre när de själva fick observera t.ex. olika arter av fåglar i deras naturmiljöer istället för att enbart läsa om dem i böcker. En lärare poängterar att det som står i boken är skrivet av någon annan och då får inte eleverna utveckla sina kunskaper på samma sätt eftersom allt redan står i texten. Den menar såklart inte att man helt ska glömma bort böcker men om man börjar med något utomhus dvs. något konkret så är det lättare att sedan lära sig det abstrakta inomhus. En annan lärare upptäckte att utomhuspedagogik hjälper eleverna att skapa minne relaterade till någon plats och detta är något som är personligt som kan underlätta vidare lust till att lära. Det som beskrevs som viktigt var att utomhus kan elever använda alla sina sinnen och hela kroppen då ytan är större än klassrummet där eleverna oftast sitter vid bänkar. Växande klassrummet är en benämning på utomhusundervisning som anses som något positivt och med det menas att man ska betrakta utomhus som ett större klassrum där man har flera möjligheter att undervisa och lära sig.

I samma artikel (Szczepanski & Dahlgren, 2011) lyfts minskning av konflikter och förbättring av den sociala kommunikationen upp. En lärare sa att man kan anpassa undervisning i alla ämnen till en utomhusundervisning där man kan blanda olika ämnena i ett tillfälle. “Respondenterna framhåller också kroppsrörelsens och sinnenas betydelse för lärandet. Det framgår också att de flesta lärare ser ett värde i fysik aktivitet, förstahandserfarenhet, autenticitet och massivare sinnesstimulering i utomhusmiljön. De ämnen man i första hand tänker på är naturorientering och matematik” (Szczepanski &Dahlgren, 2011, s.42). Texten “Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang” (Mårtensson m.fl., 2011) lyfter fram argument för utomhusvistelse som visat sig har en stor påverkan på elevernas förbättrade inlärning, förstärker minnet samt visar på en minskning av konflikter mellan barnen. Forskare kallar detta argumentet för pedagogiskt argument. Eftersom människan är beroende av sin inlärning för att överleva så menas utomhusvistelse som en självklarhet från tidiga åldern. Det är alltså viktigt att känna till naturen omkring oss och för att kunna samverka med omvärlden behövs goda sociala samspelet. Forskare jämför människor till viss del med djur som har fått vissa av sina egenskaper helt naturligt och de är anpassade till miljön där de bor. Medan människor måste lära sig t.ex. att springa fort eller att simma bra.

I sin artikel tar Johan Faskunger (2018) upp att det finns ett stort samband mellan kognitiv förmåga, ökad studiemotivation, förhöjd självkänsla, förbättrad hälsa och utomhusundervisning. Vidare berättar han att utomhusundervisning ofta är mer uppskattat bland elever som visar låg studiemotivation när det gäller inomhus undervisning och speciellt undervisning där det ska skrivas eller läsas.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en grupp där svårigheterna skiljer sig mycket från individ till individ, säger Brodin (2011). De flesta behöver den fysiska och psykiska stimuleringen som utomhuspedagogik kan erbjuda. Studien har visat att deras livskvalitet har ökat och sociala kommunikationen har förbättrats. Vidare poängterar hon att utomhusaktiviteter påverkar både inkludering och delaktighet positivt och menar på att elever med intellektuella funktionsnedsättningar inte bör placeras i en särskild grupp då även om detta givetvis är en form av deltagande så är det samtidigt exkluderande.

I texten “Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola” (Sjöstrand Öhrfelt, 2015) beskrivs vikten av den känslomässiga bindningen till naturen för barn. Sinnesintrycken och den tydliga helhetssynen av vad som finns i naturen är av stor vikt för elever och skapar ett starkt band mellan barnet och naturen.

4.2 Vilka hälsoeffekter finns det med utomhuspedagogik och

utomhusvistelse?

4.2.1 Positiva hälsoeffekter

Lärare ska sträva efter att eleverna får tillräckligt med fysiska aktiviteter och genom en utomhusundervisning har man ett perfekt tillfälle att möjliggöra det på ett enkelt sätt. De eleverna som fick motionera visade en ökad koncentration samt hade lättare att ta in nya kunskaper. Man har upplevts att barnen i förskoleklassen behöver röra sig väldigt mycket och om man ger dem möjlighet att lära sig genom utomhusaktiviteter så vinner man på alla riktningar då elever lär sig något nytt samtidigt som de i viss omfattning blir av med sin energi och kan då koncentrera sig bättre i klassrummet (Szczepanski & Dahlgren, 2011).

I texten “Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang” (Mårtensson m.fl., 2011) beskrivs sambandet mellan naturen och barnen som har en viss påverkan på hälsan och utveckling. Barnen uppfattar att vara utomhus som ett frirum där de har möjlighet att få se, känna, lukta och uppleva

omvärlden annorlunda än i ett stängt inomhus rum. Forskare nämner även förbättring av barnens balans, kondition och styrka vid utomhusaktiviteter. Den visuella upplevelsen visat sig ha långsiktig påverkan på individernas psykiska hälsa vilken stödjer elevernas utveckling vid olika lärandesituationer. Vidare beskrivs det att enligt undersökningar blev barnen friskare efter någon sjukdom, operation eller depression när de har fått tillfälle att vistas utomhus och utforska naturen. Det blev bättre både med deras fysisk och mental hälsa när man har skickat ut dem ute till landet. De påstår även att om naturkontakten bryts kan det leda till psykiska instabilitet, men också till ett helt urbaniserat samhälle där människan ser sig själva som det viktigaste och tar inte hänsyn till andra varelser (Mårtensson m.fl., 2011). I artikeln “Outdoor Adventures and Adolescent´s Mental Health : Daily Sceen Time as a Moderator of changes” (Mutz, m.fl., 2018) tar författarna upp en studie som gjordes under 10 dagar för att se om där fanns någon märkbar skillnad på ungdomar som får tillgång till mycket utomhusaktiviteter kontra ungdomar som sitter mycket framför en skärm. Studien visade på en tydlig hälsoskillnad på när ungdomarna fick vara ute i naturen. Ungdomarna som utsattes för mycket skärmtid upplevde mindre stress och mer välbefinnande av att få vara ute i naturen och engagera sig i utomhusaktiviteter medan ungdomarna som endast spenderade en liten stund om dagen framför skärmen inte upplevde samma stressreducering av utomhus aktiviteterna. ”The program was not only associated with a reduction of stress, but also with a significant gain in satisfaction and happiness. Once again were the effects larger in the group of high media consumers compared with low-to-moderate consumers” (Mutz m.fl., 2018, s.61).

4.2.2 Negativa hälsoeffekter

Mårtensson m.fl. (2011) tog upp diskussion om att i dagens samhälle förflyttas ofta barn och detta innebär att det är betydligt svårare att skapa relation till sin närmiljö. Elever får ofta möjligheter att utveckla sin koncentrationsförmåga om de vistas i gröna lekmiljöer, men hur det ser ut i verkligheten kan variera då alla skolor inte har samma tillgång till natur och pedagogiska resurser. En annan aspekt som togs upp är bebyggelse av nya hus, som har blivit alldeles vanligt de senaste åren. Detta innebär att barn får mycket mindre gröna lekmiljöer som är fria från trafiken och det har även blivit tätare mellan husen vilket gör att många lekplatser har försvunnit. De tog även upp förändring på dagens landsbygd vilken i stor omfattning påverkar barnens spontana kontakt med naturen. Barnets utomhusfrihet hade begränsats eftersom det även på landet finns väsentligt mer bilar i dagens samhälle. På grund

av detta hade man konstaterat att barn oberoende av ifall de bor på landet eller i storstan i stor utsträckning lever likvärdigt.

I samma text beskrivs det om hur en dålig natur kan medföra långsiktiga effekter på barnens hälsa. Konsekvenserna av detta konstateras kvarstå i vuxenlivet då ändringarna i kroppen kan vara permanenta. En situation som togs upp är familjer som bodde vid en sjö som var förgiftat av tjära. De vuxna var självklart medvetna om risken men inte alla hade exempelvis de ekonomiska tillgångarna som krävdes för att flytta därifrån. Barnen fick då inte utforska naturen på egen hand eller leka utomhus. Det som märktes bland ungdomar var att de i högre utsträckning drabbades av depression än de ungdomar som bodde långt ifrån sjön eller flyttade därifrån. Vidare beskrev författarna “gömda” risker och med detta menas avgaser och andra farliga föreningar som fanns i luften men inte syntes. Farliga molekyler återfanns även i mat och vatten och det krävdes endast små mängder av dem för att det skulle skada barnen eftersom de är mycket känsligare än vuxna. Det finns undersökningar som visade att redan i fosterlivet förändras barnets DNA om gravida mammor ofta utsattes för gaser och partiklar. Förändringarna är så omfattande att de leder till utveckling av luftvägsinfektioner och överkänslighet mot pollen (Mårtensson m.fl., 2011).

I rapporten “Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Utvärderingsuppdrag” beskrev Sandra Johannesson (2019) hur studier om farliga ämnen gjordes och presenterade ett tydligt resultat på vilken hälsopåverkan som kunde orsakas av exponering för de ämnena. Städerna i Sverige som deltog i undersökningen var: Malmö, Göteborg, Lindesberg, Stockholm och Umeå. I varje område valdes slumpmässigt 40 vuxna hos vilka man kunde mäta den personliga exponeringen. De olika ämnen som mättes var:

• Bensen som bildas vid förbränning och emanerar främst från trafikavgaser, industrier, vedeldning och cigarettrök.

• 1,3-butadien som bildas vid förbränning och emanerar främst från trafikavgaser, vedeldning och cigarettrök.

• Formaldehyd som används industriellt och framkommer i syntetiska växtsekreten som används vid tillverkning av olika produkter av trä, papper och plast. Ämnet används även i konserverings- och desinfektionsmedel. Det bildas till och med vid förbränning.

• Kvävedioxid som bildas vid förbränning och emanerar främst från trafikavgaser med ävenledes från sjöfart, industrier och arbetsmaskiner drivna av diesel.

• Fina partiklar (PM2,5) som bildas vid förbränning och emanerar främst från

trafikavgaser och vedeldning men små partiklar förekommer även vid förslitning av vägbanor eller erosion.

• Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) bildas vid ofullständig förbränning och emanerar främst från trafikavgaser och vedeldning.

Enligt forskare var 40 deltagare tillräckliga för att genomföra studie och dra generella slutsatser för att påvisa hur stor personlig exponering var. Däremot det som gjorde undersökningen mer komplicerad var att olika deltagare hade blivit utsatta för olika exponeringsnivåer. Det betyder att personliga aktiviteter spelade en stor roll i mätningen. Resultaten pekar ut att studie är viktigt för att bedöma adekvata hälsorisker av exponering för olika individer. Generellt sett var de flesta undersökta människor utsatta för farliga ämnen främst vid trafikerad miljö (Johannesson, S., 2019).

5. Diskussion och slutsatser

I denna del kommer vi att diskutera det som framkommit i resultat, dra slutsatser av dessa studier samt försöka formulera möjliga fortsatt forskning. Denna kunskapsöversikt är viktig både för nuvarande men även kommande pedagoger som får möjlighet att jämföra olika studier som lyfter fördelar och nackdelar med utomhusvistelse. Vi har under arbetets gång haft vissa svårigheter med att finna relevanta forskningsarbeten som berört våra frågeställningar men är nöjda med forskning vi hittat. Vi har under arbetets gång försökt att hålla oss neutrala kring våra frågeställningar för att få fram de mest objektiva resultaten. Under processen har vi aktivt sökt efter både positiva och negativa resultat.

Den första frågeställningen vi hade var: “Vilka fördelar finns det med att kombinera utomhuspedagogik och naturvetenskap och hur påverkar utomhuspedagogik elevernas kunskapsutveckling samt inlärning?” Vi har inte hittat några negativa aspekter av att kombinera utepedagogik med naturvetenskap. Studierna (Brodin, J., 2011; Cotič m.fl., 2020; Faskunger, J., 2018; Mutz m.fl., 2018; Mårtensson m.fl., 2011; Sjöstrand Öhrfelt, M., 2015; Szczepanski, A. & Dahlgren, L.O., 2011) visar på att elever som får tillgång till naturen regelbundet, utvecklar större kognitiv förmåga, deras studiemotivation ökar, de upplever förhöjd självkänsla, förbättrar sin hälsa och detta i kombination med att få uppleva naturvetenskaps lektioner “på plats” ute i naturen gör att eleverna samtidigt kan använda alla sina sinnen när de utforskar. Traditionella inomhuslektioner kan förvisso ge eleverna samma information via bilder, filmer och text men de förlorar känslan av att få vara ute i naturen och uppleva det på egen hand. Att bygga upp en naturvetenskaplig lektion utomhus ger även läraren möjligheten att lägga upp lektionen på ett mer varierande sätt än vad som kanske är möjligt i ett klassrum. Man kan jobba i mindre eller större grupper och eleverna kan själv få gå runt och utforska samt att det ger möjligheter för lärare och elever att utforska saker tillsammans istället för att gå in i de traditionella lärare -elevrollerna. Enligt artiklarna vi läst (Brodin, J., 2011; Cotič m.fl., 2020; Faskunger, J., 2018; Mutz m.fl., 2018; Mårtensson m.fl., 2011; Sjöstrand Öhrfelt, M., 2015; Szczepanski, A. & Dahlgren, L.O., 2011) så har utomhuspedagogik en stor påverkan på eleverna. Dels genom att det verkar resultera i en minskning av konflikter mellan elever men även på elevernas inlärningsprocess. Merparten av eleverna har lättare för att ta in information samtidigt som de stärker deras minnen. Studier har även påvisat att elever med låg skolmotivation uppskattade utomhuspedagogiken mest

och att pedagoger kunde bidra till att höja livskvalitet på elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

Den andra frågan som vi hade ställt var: “Vilka hälsoeffekter finns det med utomhuspedagogik och utomhusvistelse?”. Här har vi hittat både positiva och negativa effekter. När diskussioner kring pedagogisk undervisning kommer upp tas oftast bara det positiva med i beräkningen, men eftersom vi har Naturorientering, teknik och lärande som fördjupningsämne så ville vi djupdyka och se om så verkligen var fallet. Studierna vi läst (Johannesson, S., 2019; Mårtensson m.fl., 2011)har fått oss att mer kritiskt analysera kring vilka faktorer som kan spela roll när det gäller utomhuspedagogik och i synnerhet i sambandet med naturvetenskap. Studierna pekar på att naturen har en bra påverkan på psykisk hälsa, som i sin tur minskar risken för exempelvis depressionen. Däremot finns det även så kallad “dålig natur” vilket innebär förgiftad luft och vatten i närområde där eleverna vistas utomhus (Johannesson, S., 2019; Mårtensson m.fl., 2011). Några av faktorerna som bidrar till den “dåliga naturen” i dagens samhälle är exempelvis den stora mängden bilar som florerar på vägarna varje dag samt nya fabriker som ständigt byggs som pumpar ut olika föroreningar och partiklar i luften vilket man tror har större effekt på hälsan än man tidigare trott (Mårtensson m.fl., 2011).

Efter att ha läst olika rapporter har vi kommit fram till att studier (Brodin, J., 2011; Cotič m.fl., 2020; Faskunger, J., 2018; Hawxwell, L., 2019; Johannesson, S., 2019; Mutz m.fl., 2018; Mårtensson m.fl., 2011; Sjöstrand Öhrfelt, M., 2015; Szczepanski, A. & Dahlgren, L.O., 2011)visar en tydlig fördel med utomhuspedagogik och regelbunden utomhusvistelse både ur ett inlärningsperspektiv samt ur ett hälsoperspektiv. Studierna visar även på att sammanföra utepedagogik med naturvetenskap ger eleverna en större förståelse kring naturen, miljön samt att de får möjligheten att utforska naturen med alla sina sinnen istället för via en bok, text eller film. Vad som även kom fram var att all natur inte automatiskt är bra natur och att den till och med kan vara en hälsorisk i vissa fall. Man kan alltså inte ta för givet att det är positivt att vara ute i naturen så mycket som möjligt oberoende av vart man befinner sig. Konsekvenserna för sådan tänkande kan vara allvarliga (Johannesson, S., 2019; Mårtensson m.fl., 2011). Lärare måste få känna sig trygga med att undervisa utomhus och få chansen att under trygga förhållande tillsammans med eleverna lära sig om naturen (Hawxwell, L., 2019). Genom att ge lärare viktig information om hur man genomför en trygg utomhusundervisning ges eleverna möjlighet att själva uppleva naturen under pedagogiska

former vilket sedermera ger dem förståelse kring vår miljö och vad som behöver förändras under deras livstid.

5.1 Förslag till vidare forskning

Det som presenteras i denna kunskapsöversikt är utomhuspedagogikens påverkan på inlärning, utveckling samt hälsa. Det hade varit givande att forska vidare angående forskning som belyser ännu fler fördelar med utomhusvistelsen och dess hälsopåverkan i kombination med alla ämnen men framför allt naturvetenskap. Hade även varit intressant att forska mer kring hur den ner skövlade skogen och den stora framväxten av nya fabriker och hus påverkar naturen och människor. Vad kan man göra på verksamhetsnivå för att minska elevers exponering för farliga föroreningar?

Referenser

Areskoug, M., Ekborg, M., Nilsson, K. & Sallnäs, D. (2015). Naturvetenskapens bärande idéer i

praktiken. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Brodin, Jane (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar: . Socialmedicinsk tidskrift. 88:5, s. 445-458.

Cotič, N., Plazar, J., Istenic Starcic, A., & Zuljan, D. (2020). The Effect of Outdoor Lessons in Natural Sciences on Students’ Knowledge, through Tablets and Experiential Learning.

Journal of Baltic Science Education, 19(5), 747-763.

Faskunger, J., Szczepanski, A. & Åkerblom, P. (2018). Klassrum med himlen som tak: en

kunskapsöversikt om vad utomhuspedagogik betyder för lärande i grundskolan. Linköping University

Electronic Press, Linköping. Hämtad den 14 november 2020 från: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1218908/FULLTEXT05.pdf

Hawxwell, L. (2019). You only need a potato peeler and tarpaulin – perceptions of outdoor learning from primary education trainees. Teacher Education Advancement journal, 11(1), 106-115.

Johannesson, S. (2019). Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft:

Utvärderingsuppdrag. Göteborg: Göteborgs Universitet. Hämtad den 26 januari 2021 från:

http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1340367/FULLTEXT01.pdf Mutz, M., Müller, J., & Göring, A. (2018). Outdoor Adventures and Adolescents' Mental Health: Daily Screen Time as a Moderator of Changes. Journal of Adventure Education and

Outdoor Learning, 19:1, 56-66.

Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M. & Öhman, J. (2011). Den nyttiga

utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang.

Naturvårdsverket. Hämtad den 10 november från:

Sjöstrand Öhrfelt, M. (2015). Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om

utomhuspedagogik och uteförskola. Malmö Universitet. Hämtad den 2 januari 2021 från:

http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404525/FULLTEXT01.pdf

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.

Szczepanski, A. & Dahlgren, L. O. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift. 20:1, s. 21-48

Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I: Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats-vägledning för

Bilaga 1

Författare, årtal och titel.

Databas.

Brodin, J., (2011).

Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

SwePub

Cotič, N., Plazar, J., Istenic Starcic, A., & Zuljan, D. (2020)

The Effect of Outdoor Lessons in Natural Sciences on Students’ Knowledge, through Tablets and Experiential Learning.

ERIC

Faskunger, J., Szczepanski, A. & Åkerblom, P. (2018).

Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad

utomhuspedagogik betyder för lärande i grundskolan.

SwePub

Hawxwell, L. (2019).

You only need a potato peeler and

tarpaulin – perceptions of outdoor learning from primary education trainees.

SwePub

Johannesson, S. (2019).

Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Utvärderingsuppdrag.

Mutz, M., Müller, J., & Göring, A. (2018). Outdoor Adventures and Adolescents' Mental Health: Daily Screen Time as a Moderator of Changes.

ERIC

Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M. & Öhman J. (2011). Den nyttiga utevistelsen?

Forskningsperspektiv på̊ naturkontaktens betydelse för barns hälsa och

miljöengagemang.

Google

Sjöstrand Öhrfelt, M. (2015). Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om

utomhuspedagogik och uteförskola.

SwePub

Szczepanski, A. & Dahlgren, L.O. (2011)

Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus.