Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Januari 2009
Hälsa och samhälle
ATT BEHANDLA
HYPERTONI MED HJÄLP
AV
ICKE-FARMAKOLOGISKA
METODER
- EN LITTERATURSTUDIE
LINN NIHLBERG
ATT BEHANDLA
HYPERTONI MED HJÄLP
AV
ICKE-FARMAKOLOGISKA
METODER
- EN LITTERATURSTUDIE
LINN NIHLBERG
EMELY STORJORDET - PERSSON
Nihlberg, L & Storjordet-Persson, E.
Att behandla hypertoni med hjälp av icke- farmakologiska metoder. En
litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2009.
Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska
metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år. Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet
kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol. Resultatet påvisade att rådgivning var en viktig faktor för de livsstilsförändringar som bör uppnås vid hypertoni.
Nyckelord: Hypertoni, livsstilsförändringar, primärvården, rådgivning, sjuksköterska.
TO TREAT
HYPERTENSION BY
USING
NON-PHARMACOLOGICAL
METHODS
- A LITERATURE REVIEW
LINN NIHLBERG
EMELY STORJORDET - PERSSON
Nihlberg, L & Storjordet-Persson, E.
To treat hypertension by using non-pharmacological methods. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University, Health and Society, Department of Nursing 2009.
Hypertension is now a national disease which affects many patients in care. It is therefore important as a nurse to have knowledge of the different treatments. The aim was to study the lifestyle changes that can affect hypertension and to
highlight the nurse's role in the non-pharmacological methods. Focus focused on primary care in patients who were over 18 years. The literature study is based on ten scientific articles. The outcome category was in diet, obesity, weight, physical activity, breathing, stress, smoking and alcohol. The results showed that
counseling was an important factor for the lifestyle changes that should be achieved in hypertension.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Definitioner av hypertoni 5 Epidemiologi 5 Patofysiologi 6 Etiologi/riskfaktorer 6 Symtom 6 Diagnos 6 Behandling 7 Kost 7 Övervikt 8 Motion 8 Stress 9 Tobak 9 Alkohol 9 Komplikationer 9 Stroke 9 Hjärtsvikt 10 Hjärtinfarkt 10Undervisning och information till patienter med hypertoni 10
Orems omvårdnadsteori 10
SYFTE 11
METOD 11
Litteratursökning 11
Steg 1. Precisering av forskningsproblem och kriterier 11
Steg 2. Precisera inklusions och exklusions kriterier för studier 11
Steg 3-4. Litteratursökning 12
Steg 5. Tolka och värdera bevis 12
Steg 6. Sammanför bevisen 12
Steg 7. Formulera rekommendationer baserade på kvaliteten av bevisen 13
RESULTAT 16 Kost 16 Övervikt 16 Viktminskning 16 Fysisk aktivitet 17 Andning 18 Stress 18 Rökning 18 Alkohol 19 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 20 Kost 20 Övervikt/Viktminskning 21 Fysisk aktivitet 22 Andning/Stress 23 Rökning 23 Alkohol 23 SLUTSATS 23 REFERENSER 244
BILAGOR 277
BILAGA 1 288
BILAGA 2 299
INLEDNING
I Sverige drabbas omkring 1,8 miljoner människor av hypertoni (SBU, 2004). Det är lika vanligt förekommande hos män som hos kvinnor. Ämnet är angeläget eftersom hypertoni idag är en folksjukdom som berör många patienter i vården och då det finns många behandlingsmetoder att tillgå (a a). Riktlinjerna säger att behandlingen först ska inriktas på de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna och därefter ska de farmakologiska övervägas (Ericson & Ericson, 2002). Om livsstilsförändringarna ökar kan läkemedelskostnaderna minska (SBU, 2004). Läkemedelskostnaderna för samhället var år 2002, 1656 miljoner kronor. Dessa kostnader kan även sänkas genom att det billigaste mest likvärdiga läkemedel används (a a).
BAKGRUND
Nedan följer rubrikerna definition av hypertoni, epidemiologi, patofysiologi, etiologi/riskfaktorer, symtom, diagnos, behandling, komplikationer, undervisning och information samt Orems egenvårdsteori.
Definitioner av hypertoni
Hypertoni definieras enligt WHO som ett ihållande systoliskt tryck på 140 mm Hg eller högre, samt det diastoliska trycket på 90 mm Hg eller högre (WHO, 1999). Tidig hypertoni är den vanligaste formen, cirka två tredjedelar av alla med högt blodtryck har denna mildare form (Thulin, 2000). Det systoliska och diastloliska trycket ligger då mellan 140-159 respektive 90-99 mm Hg. Denna hypertoniform medför oftast inte några organskador som kan orsakas av det förhöjda blodtrycket. Om den mildare hypertoniformen inte blir behandlad kan den övergå till en
etablerad hypertoni (a a).
Malign hypertoni är en svår form av hypertoni (Thulin, 2000). Det diastoliska trycket ligger då på 130-140 mm Hg eller högre. Detta tillstånd är ovanligt och prognosen idag har avsevärt förbättras med hjälp av den nya mer effektiva läkemedelsbehandlingen (a a).
Isolerad systolisk hypertoni är en vanlig form av hypertoni bland äldre människor (Thulin, 2000). Det systoliska trycket är då över 140 mm Hg och det diastoliska trycket är lägre än 90 mm Hg (a a).
Epidemiologi
Hypertoni är en folksjukdom som ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar som kranskärlsjukdom, hjärtsvikt, stroke och övriga hjärtkärlsjukdomar (Ericson & Ericson, 2002). Effektiv behandling bidrar till minskad sjuklighet och dödlighet och medför stora besparingar för samhället. I Sverige behandlas omkring 800 000 personer med farmakologisk behandling för hypertoni. Antalet ökar kraftigt då man inkluderar alla de som behandlas ickefarmakologiskt (a a).
Patofysiologi
Vid ökat perifert motstånd i kroppens arterioler ökar blodtrycket (Ericson & Ericson, 2002). Orsaken till kärlmotståndet kan vara att kärlet är trångt eller att en tilltagande styvhet i artärväggen uppkommit. Ökad blodvolym är även en orsak till ökat kärlmotstånd. Vanligtvis är ökad blodvolym orsakad av vätske- och saltretention (a a). Hypertoni medför en ökad belastning på hjärtat eftersom hjärtat då tvingas att pumpa mot ett högre motstånd (Bjålie, 2005). Eftersom
arbetsbelastningen ökar i hjärtat förtjockas muskulaturen i vänster kammare, vilket leder till försämrad blodtillförsel i hjärtat (a a).
Blodets rörelse i cirkulationssystemet bestäms av flödeshastigheten och vätskeflödet (Bjålie, 2005). Hjärtats kontraktion sätter blodet under tryck och påverkar tryckskillnaden. Tryckskillnaden påverkar i sin tur vätskeflödet. Tryckskillnaden är drivkraften för vätskeflödet genom kärlet och innebär differensen mellan trycket i kärlets början och dess slut. Även motståndet påverkar vätskeflödet. Motståndet bestäms av blodkärlets längd, blodkärlets diameter och blodets viskositet, tjocklek. Vätskeflödet kan räknas ut genom formeln:
Vätskeflödet = tryckskillnad/motstånd
Vätskeflödet bestämmer i sin tur flödeshastigheten (a a).
Etiologi/riskfaktorer
Hypertoni kan vara primär eller sekundär (Areklett et al, 2006). Primär hypertoni innebär att man inte har en enskild orsak till varför blodtrycket är högt (a a). Oftast går det inte att härleda en specifik orsak till hypertoni, vilket då ger diagnosen essentiell hypertoni (Ericson & Ericson, 2002). Denna form är den vanligaste, ungefär 90 procent av de som har hypertoni lider av den primära formen (Areklett et al, 2006). Både ärvda och miljömässiga faktorer samt kost, psykisk stress, låg fysisk aktivitet, övervikt, högt saltintag påverkar blodtrycket. Alkohol kan även påverka blodtrycket därför är alkoholanamnes viktig hos patienter med hypertoni. Sekundär hypertoni innebär att endast en orsak har framkallat hypertoni såsom njursjukdom, endokrina sjukdomar, graviditet och hjärt- kärlsjukdom (a a).
Symtom
Vid hypertoni utsätts hjärtat hela tiden för ökad belastning (Pavo Hedner, 2004). Detta kan orsaka trötthet, huvudvärk och yrsel. Dessa symtom är diffusa och kan ibland inte upptäckas förrän det inträffar en kärlkatastrof i någon form (a a). Vid mild – måttlig hypertoni kan huvudvärk, trötthet och organmanifestationer förekomma, dock saknas ibland symtom helt (Pavo Hedner, 2004). Vid svår hypertoni förekommer huvudvärk, yrsel, organmanifestation och hypertensiv kris, blodtryck > 200/140 mm Hg (a a).
Diagnos
En blodtrycksutredning görs i syfte att fastställa förekomst av hypertoni, upptäcka eventuell organpåverkan och att urskilja om det finns andra sjukdomar som kan
påverka blodtrycket (Ericson & Ericson, 2002). För att göra en blodtrycks-utredning krävs det en grundlig anamnes om eventuella ärftliga faktorer samt livsstil och uppgifter om eventuella bakomliggande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, njursjukdom och eventuell hypertoni under graviditet. Även en läkemedelsanamnes ingår. Patienten undersöks med auskultation av hjärta och lungor, längd och vikt, pulspalpation i armar och ben, allmäntillstånd, EKG och neurologstatus. För att upptäcka eventuell njurpåverkan utförs urinprov och för att se eventuella kärlförändringar i näthinnan görs en
ögonbotten-undersökning. Mätning av Hb, triglycerider, kolesterol, elektrolyter, kreatinin och blodsocker görs även. För att rätt diagnos ska ställas är det viktigt med en korrekt blodtrycksmätning (a a).
Blodtrycksmätning är den metod som används vid diagnostisering av hypertoni (Haugland et al, 2006). Blodtrycket ska mätas i hjärtnivå på båda armarna i sittande och liggande ställning. Patienten ska vila en stund före mätning av blodtrycket. Sjuksköterskan ska vara uppmärksam på de faktorer som kan ha inverkan på hur blodtrycket påvisas som t e x stress och oro. En annan viktig faktor är att blodtrycksmanschetten passar patientens överarm eftersom värdet annars kan bli felaktigt (a a). Blodtrycksmätningen bör göras minst två gånger vid samma tillfälle och i samma arm (Ericson & Ericson 2002). Därefter räknas medelvärdet av de två mätningarna ut (a a).
Behandling
Den icke farmakologiska behandlingen ska öka patientens kunskap när det gäller hypertoni (Areklett et al, 2006). Den ska även motivera och öka förståelsen till att ändra sitt levnadssätt. En viktig del i behandlingen utgör undervisning om
egenkontroller och hjälp med livsstilsförändringar. Patienten får undervisning om hur blodtrycket ska kontrolleras hemma. Likaså hur patienten ska kunna lägga om livsstilen, med hjälp av aktivitetsprogram, kostundervisning och eventuellt
dietistkontakt (a a). Viktiga metoder är viktnedgång, begränsat alkoholintag som innebär en mängd på högst 25 cl vin/dag, ökad fysisk aktivitet (Pavo Hedner, 2004). Det är även viktigt att reducera saltintaget i kosten då detta har en höjande effekt på blodtrycket (a a).
Den farmakologiska behandlingen innefattar betablockerare, som reducerar effekten av sympatisk aktivering av hjärtat (Bjålie, 2005). Betablockerare sänker hjärtfrekvensen så att blodtrycket sänks. Diuretika preparat ökar urinutsöndringen och därmed minskas blodvolymen så att blodtrycket sänks (a a).
Kost
För att en blodtryckssänkning ska kunna uppnås är kost en viktig faktor (SBU, 2004). Minskning av kaloriintag och en reduktion av fettintag sänker blodtrycket. Även ökat fiberintag och en ökad användning av omättade fetter sänker
blodtrycket, eftersom detta har en skyddande effekt på hjärtat. Salt och mineralminskning är också en viktig faktor för blodtryckssänkningen, då
saltminskningen fungerar som ett diuretikum och därmed sänks trycket. Det krävs dock förändring i matvanor och begränsning av saltintaget på lång sikt (a a). Rekommendationerna är att man ska få i sig under 6 gram salt per dag (Brinck & Schenck-Gustafsson, 2004). Istället för vanligt salt kan mineralsalter användas, som innehåller mindre andel natriumhalt (a a).
dieten består av kost som ger en saltreduktion (Melander, 2008). DASH-dieten är rik på grönsaker, fisk, frukt och kyckling. Denna diet ger en
blodtryckssänkning som är jämförbar med antihypertensiv farmakologisk behandling (a a).
Övervikt
BMI används för att fastställa graden av övervikt (Läkemedelshandboken, 2005/2006). Vikten (kg) / längden 2 (m2) = BMI. Midjemått är ett annat sätt att fastställa övervikt. Om midjemåttet överstiger 102 cm för män, och 88 cm för kvinnor är viktnedgång indikerat enligt WHO (a a). Midjemåttet påverkar blodtrycket, även med insulinresistens i det metabola syndromet (Melander, 2008). När fett ansamlas runt buken innebär det en ökad risk för bl a hypertoni (Läkemedelshandboken, 2005/2006). Män har oftare denna sortens fetma än kvinnor. WHO klassificerar övervikt vid BMI över 25 och fetma vid BMI över 30. Orsakerna till fetma kan vara för stort energiintag, för låg energiförbrukning, ärftlighet, stress, graviditet och p g a läkemedel. Målet för behandling av fetma är viktminskning, vilket förutsätter att energiintaget är mindre än
energi-förbrukningen. Behandlingen kräver en livsstilsförändring av kost och fysisk aktivitet. En kombinationsbehandling av dess två rekommenderas. En
viktminskning på 5-15 % förbättrar risken för följdsjukdomar även om patienten inte blivit av med fetman eller övervikten (a a).
Enligt apoteket är hörnstenar i all fetmabehandling: ”· Att äta mat 3 gånger/dag
· Att äta 1 portion/måltid
· Att äta grönsaker och frukt varje dag · Att röra på sig varje dag”
En normalviktig man bör ha ett energiintag på 2500 – 3000 kacl/dag och en kvinna bör ha ett energiintag på 2000 – 2500 kacl/dag (Läkemedelshandboken, 2005/2006). 30 minuters fysisk aktivitet per dag rekommenderas av svenska näringsrekommendationer (SNR). Den fysiska aktiviteten kan interageras i vardagen och behöver inte innebära jogging utan det kan vara trädgårdsarbete, promenader eller att man cyklar istället för att ta bilen. Beteendeterapi är ett hjälpmedel för livsstilsförändringar. Det syftar till förändring av fysisk aktivitet och kostvanor. I programmet ingår det bl a att patienten får föra matdagbok, får kunskap om motion och kost och att patienten ska försöka förändra sitt ätbeteende (a a).
Lipider är också en riskfaktor för hypertoni (Manhem, 2008). Kvinnor har ett lägre LDL fram till menopausen, sedan i samband med klimakteriet inträder en kraftig ökning av LDL och triglycerider. HDL minskar efter klimakteriet, men kvinnor har alltid en högre nivå av HDL jämfört med män (a a).
Motion
Minst 30 minuters motion tre gånger i veckan rekommenderas för att hälsovinster med fysisk aktivitet ska kunna uppnås (SBU, 2004). Med motion menas
uthållighetsträning som aktiverar stora muskelgrupper t ex jogging, snabb
promenad, cykling, simning, trädgårdsarbete, skidåkning och dans. Oberoende av viktminskning sänks blodrycket med motion. Det kan vara svårt att mäta den
självrapporterade fysiska aktiviteten (SBU, 2004). Därför vore det av värde att komplettera med fysiska tester. För att fysisk aktivitet ska kunna bli ett effektiv redskap mot riskfaktorer behövs en ökad kunskap om hur olika personer bäst motiveras för att kvarhålla rutiner av träningen (a a).
Stress
Det sympatiska nervsystemet aktiveras b l a utav stress (Bjålie, 2005). Sympatiska nervsystemet ökar puls, hjärtminutvolym och vidgar blodkärlen, vilket leder till att blodtrycket ökar. Stress upplevs individuellt och är svårt att objektivt jämföra (SBU, 2004). Kronisk stress kan bidra till hypertoni. Hur individen hanterar stress har betydelse för hur en individ reagerar på stressen. Muskulär avslappning, yoga och meditation är några metoder som kan sänka blodtrycket (a a).
Tobak
Hjärt-kärlsystemet påverkas av toxiska produkter som nikotin (Nilsson, 2000). Nikotin innehåller COHB (kolmonoxidhemoglobin) som har en blockerande effekt av blodets syretransportkapacitet. Konditionen ökar vid rökstopp och de kardiovaskulära riskerna minskar. Det har visat sig att rökning kan ge höga triglyceridnivåer samt lågt HDL-kolesterol. Rökning kan även ge en ökning av LDL-kolesterolet, vilket medför sänkning av HDL-kolesterolet (a a). De flesta rökarna i Sverige idag avlider av hjärt- och kärlsjukdomar
(Läkemedelshandboken, 2005/2006). Det är därför viktigt att hjälpa rökaren att sluta röka. Rökstoppet fungerar som en behandling för hypertoni (a a). Ur behandlingssynpunkt är rökstopp den mest effektiva metoden att förebygga hjärt-kärlsjukdomar (SBU, 2004). Det är också den mest kostnadseffektiva
behandlingsmetoden (a a). Alkohol
En överkonsumtion av alkohol höjer det diastoliska blodtrycket (SBU, 2004). Alkohol sänker det akuta blodtrycket, men vid långvarigt användande av alkohol höjs trycket (Läkemedelshandboken, 2005/2006). Blodtrycket kan alltså sänkas om det sker en minskning av alkoholintaget. Därför anses det att en farmakologisk behandling kan vara onödig, då trycket kan sänkas om alkoholintaget reduceras. Alkoholintaget bör ligga under 20g ren alkohol/dygn (a a).
Komplikationer
Hypertoni är en riskfaktor för många sjukdomar. Nedan följer tre av de komplikationer som kan uppstå vid hypertoni.
Stroke
Hypertoni och stroke har ett starkt samband för båda könen och i alla
ålderskategorier (Manhem, 2008). Risken för stroke ses redan från ett blodtryck på 115/75 mm Hg och uppåt. I Sverige är det något fler kvinnor än män som dör i stroke. Det är ännu oklart till varför ökningen är högre hos kvinnor. En förklaring till detta kan vara övervikt och dess betydelse för hypertoni (a a).
Hjärtsvikt
Förekomsten av hjärtsvikt är högre hos män jämfört med kvinnor, i alla åldrar upp till 80 år (Manhem, 2008). Detta kan bero på att koronarsjukdom är vanligare hos män, och det är först i hög ålder som hjärtsvikt med diastolisk dysfunktion blir mer förekommande (a a).
Hjärtinfarkt
Kvinnor har ett lägre insjuknande av att drabbas av hjärtinfarkt (Manhem, 2008). Det är först vid hög ålder som det är fler kvinnor än män som insjuknar i
hjärtinfarkt. Både kvinnor och män har samma riskfaktorer, och det är en
kombination av ateroskleros och trombocytaktivering som startar hjärtinfarkten (a a).
Undervisning och information till patienter med hypertoni
Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan ge stöd och vägledning till patienter för att de ska kunna uppnå maximal
delaktighet i behandlingen (Socialstyrelsen, 2005). Informationen som ges ska anpassas till patientens behov, d v s individuellt eller i grupp. Hänsyn ska tas till formen av information, tidpunkt, och vilket slags innehåll informationen utgör. Sjuksköterskan ska även försäkra sig om att patienten och närstående förstår den information som tilldelats. De patienter som har särskilda informationsbehov ska uppmärksammas (a a).
Orems omvårdnadsteori
Orems egenvårdsmodell delas in i tre olika teorier, egenvård, egenvårdsbrist och omvårdnadssystem (Kirkevold, 2000). Egenvård definieras enligt Orem som ”utförande av sådana aktiviteter som individen själv tar initiativ till och utför för sin egen skull i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande”.Egenvården indelas i tre faser: värderingsfas, planeringsfas och genomförandefas.
Värderingsfasen innebär de nödvändiga handlingar som upprätthåller hälsa och välbefinnande. I planeringsfasen planeras utförandet av handlingarna och i tredje fasen genomförs handlingarna. Syftet med egenvården är att tillgodose
egenvårdsbehoven. Egenvårdsbrist innebär att personen själv inte kan utföra egenvård som tillgodoser egenvårdsbehovet. Egenvårdsbrist delas in i två centrala begrepp, egenvårdskapacitet och egenvårdsbegränsning. Egenvårdskapaciteten styrs av individens hälsotillstånd, ålder, utbildning, kunskap, kulturmönster, resurser och livserfarenheter. Utvecklingen av egenvårdskapaciteten sker då vi utför egenvård i vardagslivet och genom instruktioner från andra. Egenvårds-begränsningar kan tolkas som att en person har begränsade kunskaper, d v s hur förmågan är att bedöma och fatta beslut och förmåga att utföra handlingar. Ett omvårdnadssystem innefattar begreppen omvårdnadskapacitet, hjälpmetoder och olika omvårdnadssystem. Omvårdnadskapicitet innebär att en person har en speciell utbildning för att utöva omvårdnad. Omvårdnaden sker utifrån en speciell ram. Den professionella personalen utgår från dessa fem hjälpmetoder ”1. handla eller utföra för en annan person 2. vägleda en annan person 3. stödja en annan person (fysiskt eller psykiskt) 4. skapa en utvecklande miljö 5. undervisa en annan person”. Ett omvårdnadssystem skapas genom interaktion mellan sjuksköterskan och patienten och genom deras åtgärder i en omvårdnadssituation. Sjuksköterskan och patientens rollförhållanden identifieras med hjälp av ett omvårdnadssystem,
vilket strukturerar omvårdnadssituationerna (Kirkevold, 2000). Orem talar om tre olika omvårdnadssystem. Det första är fullständigt kompenserande
omvårdnadssystem som innebär att en person själv inte kan utföra egenvård eller att egenvården utförs med hjälp av vägledning av de patienter som inte själva kan fatta egenvårdsbeslut. Det andra omvårdnads-systemet är delvis kompenserande omvårdnadssystem som omfattar omvårdnads-handlingar av både sjuksköterskan och patienten. Det sista omvårdnadssystemet, det stödjande/undervisande
omvårdnadssystemet används då patienten behöver lära sig att utföra vissa åtgärder för att tillgodose hennes egenvårdsbehov med hjälp av stöd och vägledning (a a).
Tanken med litteraturstudien var att lyfta fram de livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa de resurser som sjuksköterskan kan bidra med.
SYFTE
Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus
inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år.
METOD
Nedan följer den metod som användes i litteratursökningen.
Litteratursökning
Litteratursökningen gjordes med hjälp av Goodmans 7 steg, för att få en tydlig struktur i studien.
Steg 1. Precisering av forskningsproblem och kriterier
Inledningsvis beskrevs syftet med studien och det formulerades på ett tydligt sätt så att litteratursökningen blev avgränsad. Utifrån syftet valdes sedan
undersökningsgruppen ut.
Steg 2. Precisera inklusions och exklusions kriterier för studier
Efter det att forskningsproblemet och kriterierna är uppfyllda menar Willman et al (2006) att syftet ska tydliggöras.
Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus
inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år.
Studier som inkluderades var de studier som belyste hypertoni i primärvården samt icke-farmakologisk behandling. Ett krav som ställdes på artiklarna var att de skulle vara vetenskapliga enligt Polit & Beck (2006). En vetenskaplig artikel ska
enligt Polit & Beck (2006) innehålla abstrakt, introduktion, metod, resultat samt diskussion. Artiklar från kvantitativa och kvalitativa studier utförda på personer över 18 år inkluderades. Studier exkluderades då olika läkemedelsgrupper och doser ändrades under studiens gång, eftersom detta kunde påverka blodtrycket. De artiklar som hade medel och hög kvalitet utifrån den modifierade
kvalitetsbedömningen enligt Willman et al (2006) användes.
Steg 3-4. Litteratursökning
Litteratursökningen genomfördes med hjälp av databassökning i databaserna Pubmed, Cinahl och Psykinfo. Vid användning av databasen PubMed användes MESH – termer och i databaserna Cinahl och Psykinfo användes fritextsökning. Det största utbudet av relevanta artiklar fanns i Pubmed, därför koncentrerades i slutändan endast sökningarna i denna databas. Karolinska institutets bibliotek användes för att översätta svenska termer till MESH-termer. Endast engelska artiklar granskade p g a författarnas språkbegränsningar och för att få en så internationell vidd och ett brett urval som möjligt. De sökord som användes var hypertension, primary health care, exercise, diet, stress, overweight, tobacco, alcohol drinking, health promotion, patient education as topic, alcohols, diet sodium – restricted, breathing exercises, counseling, risk reduction behavior. Begränsningar av sökningarna i databaserna gjordes i två olika steg. I första steget användes begränsningarna abstrakt, artiklar från de senaste tio åren, människor, engelska och medelåldern 45-64 år. I det andra steget användes abstrakt,artiklar från de senaste tio åren, människor, engelska. Vid en sökning granskades först titlarna, om dessa ansågs relevanta studerades abstrakten vidare. Sökningarna resulterade i 42 artiklar varav 10 användes (se tabell 1). En sökning resulterade i en meta-analys studie. Utifrån dess referenser uppkom två artiklar som användes i litteraturstudien. Artiklarna beskrivs närmre i matriser på sidan 31.
Steg 5. Tolka och värdera bevis
Vid tolkningen och sammansättningen av bevisen att kritiskt granska kvaliteten av studien menar Willman et al (2006) att granskningen ska göras av minst två oberoende granskare, en så kallad triangulering, för att få en bredare och större tyngd i studien.
Vid granskning av abstrakten valdes de artiklar ut som svarade på studiens syfte. Därefter skrevs artikeln ut eller i några fall beställdes artiklarna via Malmö högskolas bibliotek. Författarna läste artiklarna var för sig och om artiklarna ansågs relevanta gjordes en individuell granskning av artiklarna. Sedan sammanfattades artiklarna och lästes igenom av båda parter. Granskningarna gjordes utifrån en modifierad kvalitetsbedömning av Willman et al (2006). Efter att författarna granskat artiklarna var för sig gjordes en gemensam granskning och kvaliteten räknades ut genom en procentskala med tre nivåer enligt Willman et al (2006). Låg kvalitet innebar 60-69 procent, medel kvalitet 70-79 procent och hög kvalitet 80-100 procent.
Steg 6. Sammanför bevisen
Genom att sammanföra bevisen menar Willman et al (2006) att resultatet av artiklarna ska kategoriseras. Detta gjordes först var för sig, sedan jämfördes
kategorierna och sammanställdes. Kategorierna blev följande: kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, rökning och alkohol.
Steg 7. Formulera rekommendationer baserade på kvaliteten av bevisen Denna litteraturstudie beskriver de olika icke-farmakologiska metoder och hur sjuksköterskan genom information och kunskap kan guida patienten till en ökad förståelse kring sitt levnadssätt och dess betydelse. Artiklarnas resultat anses inte vara fullt tillförlitligt eftersom det förekommer brister i resultaten med medel kvalitet. Om antalet artiklar varit fler och om färre brister förekommit i artiklarna hade högre tillförlitlighet kunnat uppnås.
Tabell 1. Sökning i databaser
Databas Sökord Begränsning Träffar Lästa
titlar Lästa abstract Granskade Använda PubMed 080926 Hypertension, Primary health care, exercise Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 9 9 9 2 2 PubMed 080926 Hypertension, Primary health care, diet Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 10 10 10 1 0 PubMed 080926 Hypertension, stress Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 32 32 22 3 1 PubMed 080930 Hypertension, primary health care, overwieght Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 16 16 10 2 2 PubMed 081001 Hypertension, tobacco Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, 5 5 5 1 0
Middle aged 45-64 years PubMed 081001 Hypertension, primary health care, alcohol drinking Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 6 6 6 1 0 PubMed 081001 Hypertension, primary health care, health promotion Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 10 10 10 7 1 PubMed 081113 Hypertension, primary health care, patient education as topic Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 21 21 15 5 2 PubMed 081125 Health promotion, alcohols Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 2 2 2 1 0 PubMed 081125 Health promotion, stress Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 6 6 6 0 0 PubMed 081125 Primary health care, stress Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 1 1 1 0 0
PubMed 081125 Primary health care, Alcohols Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 23 23 17 1 0 PubMed
081125 Primary health care, health promotion Abstract, Published in the last 10 years, Humans English, Middle aged 45-64 years 133 133 4 4 0 PubMed 081126 Hypertension, “Diet, Sodium - Restricted” Abstract, Published in the last 10 years, Humans English 100 100 36 4 1 PubMed 081126 Hypertension, breathing exercises Abstract, Published in the last 10 years, Humans English 29 29 7 3 1 PubMed 081126 Hypertension, counseling, risk reduction behavior Abstract, Published in the last 10 years, Humans English 9 9 7 4 0 CINAHL 081126 Hypertension, primary health care, smoking Abstract, Published in the last 10 years, Humans English 17 17 8 2 0 CINAHL 081126 Hypertension, primary health care, alcohol Abstract, Published in the last 10 years, Humans English 15 15 7 1 0 psykINFO 081126 Hypertension, High systolic pressure, high diastolic pressure, smoking Abstract, Published in the last 10 years, Humans English 0 0 0 0 0
psykINFO 081126 Hypertension, high blood pressure, health promotion Abstract, Published in the last 10 years, Humans English 0 0 0 0 0 Totalt: 444 444 182 42 10
RESULTAT
Nedan presenteras resultatet utifrån de olika kategorierna, kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.
Kost
I studien av Frank et al (2001) visade resultatet att en minskning av natriumintag sänkte signifikant både det systoliska och det diastoliska blodtrycket hos både DASH-dietgrupperna och kontrollgrupperna. Blodtrycket minskade i större utsträckning med lägre natriumintag. DASH-dietgrupperna jämfört med
kontrolldietgrupperna resulterade i ett betydligt lägre systoliskt blodtryck på alla natriumnivåer och ett betydligt lägre diastoliskt blodtryck på hög och medelhög natriumnivå. Effekterna av natriumminskning var större hos deltagare med
hypertoni än hos de utan hypertoni. 36 personer i kontrollgruppen och 7 personer i DASH – dietgruppen hade ett systoliskt blodtryck på mer än 170 mm Hg eller ett diastoliskt blodtryck på mer än 105 mm Hg (a a).
I studien av Edgardet al (2002) bidrog interventionen till signifikant förändring av det totala kolesterolet i livsstilsgruppen vilket var -25 mg/dl, förändringar av LDL – C var -18 mg/dl och förändringar av HDL – C var -4,5 mg/dl. Det fanns ingen signifikant förändring av triglyceridnivåer (a a).
Övervikt
Bramlage et al (2004) har gjort en studie där förekomst av hypertoni samt diagnos och behandling studerades. Resultatet visade att hypertoni ökade med högre BMI i alla åldersgrupper, men var tydligast i den yngsta åldersgruppen. Prevalensen av hypertoni i den yngsta åldersgruppen var lägre i klass 3 fetma gruppen, än i klass 2 fetma gruppen. Förekomsten av hypertoni var hos normalviktiga patienter 34,3 %, vid övervikt 60,6%, i klass 1 fetma gruppen 72,9%, i klass 2 fetma gruppen 77,1% och i klass 3 fetma gruppen 74,1% (a a).
Viktminskning
I studien av Drevenhornet al (2005) var syftet att upptäcka effekterna av att använda ett strukturerat interventionsprogram vid hypertoni. Interventions-
visade även att kvinnorna som deltog i studien fick en signifikant ökning av midjemåttet trots en signifikant viktminskning enligt Drevenhornet al (2005). I studien av Edgaret al (2002) var syftet att fastställa effekterna på blodtrycket och andra riskfaktorer med en livsstilsintervention. Resultatet visade att
deltagarna i livsstilsgruppen förlorade igenomsnitt 5,5 kg jämfört med
kontrollgruppen som förlorade 0,6 kg. 14 av 20 deltagare i livsstilsgruppen och 2 av 23 i kontrollgruppen förlorade mer än 4,5 kg. Genomsnittlig förändring av 24 – timmars systoliskt och diastoliskt blodtyck var -10,5/-5,9 mm Hg i
livsstilsgruppen och -1,1/-0,6 mm Hg i kontrollgruppen. Motsvarande
förändringar av det systoliska och diastoliska dagtidsblodtrycket var -12,7/-7,0 mm Hg i livsstilsgruppen och -1,1/-0,4 mm Hg i kontrollgruppen.
Blodtryckssänkningen har liknande effekter som farmakologisk behandling (a a). I studien av Mattila et al (2002) visade resultatet att av de deltagare som inte använde farmakologisk behandling, vilket var 120 personer i intervention-sgruppen och 111 i kontrollgruppen, minskade både det systoliska och det diastoliska blodtrycket signifikant i de båda grupperna. Resultatet visade även en statistisk signifikant minskning av vikt, midjemått och höftomkrets hos män i interventionsgruppen (a a).
I studien av Mainous et al (2004) var de överviktiga patienterna som inte hade en personlig läkare mindre benägna att försöka gå ner i vikt, än de patienter som hade en personlig läkare. Däremot fanns det ingen signifikant skillnad på vilket sätt viktreduktionen skedde, om det var genom fysisk aktivitet eller om det var genom att minska fettintaget i kosten (a a).
Fysisk aktivitet
I studien av Marshall et al (2004) visade det sig att vid tvåmånadersuppföljningen var 50 % av deltagarna tillräckligt fysiskt aktiva, men ingen signifikant skillnad sågs mellan de två interventionsgrupperna eller mellan interventionsgrupperna och deras respektive kontrollgrupper. Vid sexmånadersuppföljningen var mer än 63 % av deltagarna tillräckligt fysiskt aktiva både i riskfaktorgrupperna och i hälsobefrämjande gruppen, men i hälsobefrämjande kontrollgruppen var endast 54 % klassificerade som tillräckligt fysiskt aktiva. Betydligt större andel av den hälsobefrämjandeinterventionsgruppen jämfört med hälsobefrämjandekontroll-gruppen ansåg att de var ”mer” eller ”mycket mer” fysiskt aktiva vid två- och sexmånadersuppföljningen än vid studiens start. Även riskfaktorsinterventions-gruppen ansåg att de var ”mer” eller ”mycket mer” fysiskt aktiva vid
tvåmånadersuppföljningen, men inte vid sexmånadersuppföljningen. Skillnaderna av upplevd fysisk aktivitet mellan interventionsgrupperna och deras respektive kontrollgrupper i två- och sexmånadersuppföljningarna var statistiskt signifikanta. Över två tredjedelar av interventionsgrupperna rapporterade att deras läkare hade diskuterat fysisk aktivitet med dem och givit dem fysisk aktivitet på recept (64 % av hälsobefrämjandeinterventionsgruppen och 68 % av riskfaktorinterventions-gruppen). Vid tvåmånadersuppföljningen hade endast 30 % av den
hälsobefrämjandeinterventionsgruppen och 34 % av
riskfaktor-interventionsgruppen tagit emot all information från interventionsprogrammet. En procent av den hälsobefrämjandeinterventionskontrollgruppen och ingen av riskfaktorkontrollgruppen tog emot all information. 76 % av interventions-gruppernas deltagare rapporterade att deras läkares anvisningar gav motivation
och att de därmed försökte följa dem enligt Marshall et al (2004). Av dem som tog emot rådgivningen uppgav 12 % att det inte hjälpte och att de inte följde råden. 13 % rapporterade att råden inte var till någon hjälp men att de försökte följa dem ändå. 16 % rapporterade att råden hjälpte men att de inte följde dem inte fullt ut och 59 % rapporterade att råden hjälpte och att de försökte följa dem (a a). I studien av Simons-Morton et al (2000) deltog 62 % av deltagarna i en måttlig högintensitetsaktivitet och 27 % i en högintensitetsaktivitet. Kvinnor var mindre benägna att ägna sig åt någon högintensitetsaktivitet än män. Vita personer deltog oftare i högintensitetsaktiviteter än svarta. De med högre inkomst utförde oftare högintensitetsaktiviteter än de med lägre inkomster. Arbeteslösa personer och pensionärer var mindre benägna att utföra högintensitetsaktiviteter, men de var oftare benägna att utföra måttlig högintensitetsaktiviteter än anställda personer. Rökare var mindre benägna att utföra högintensitetsaktiviteter. De som utövar måttlig högintensitetsaktiviteteter fortsätter träna i större utsträckning än de som utövar högintensitetsaktiviteter. Självdisciplin var en viktig faktor för deltagande av fysisk aktivitet. Läkarnas råd hjälpte till att bygga upp förtroendet, vilket var en viktig rådgivningsstrategi (a a).
I studien av Drevenhorn et al (2005) ökade den fysiska aktiviteten hos både kvinnor och män, genom interventionsprogrammet för patienter med hypertoni (a a).
Andning
I studien av Schein (2001) visade resultatet att andningsgruppens diastoliska blodtryck hade en signifikant större minskning jämfört med kontrollgruppen. Den huvudsakliga minskningen av blodtrycket förekom under den första månaden av behandlingen. Det systoliska blodtrycket ändrades en aning men ändringen nådde inte statistisk signifikans. En uppföljning gjordes där 43 av de 61 personerna deltog. Resultatet visade att vid sexmånadersuppföljningen visade värdena för det diastoliska blodtrycket fortfarande en betydande minskning. En av deltagarna minskade sin medicinering under denna period (a a).
Stress
Myung-Suk Lee et al (2003) har gjort en studie där det undersöktes om qigong kunde sänka blodtrycket på patienter med hypertoni och vilka effekterna var. Resultatet visade att qigong hade en avkopplande effekt vilket bidrog till att det blev en sänkning av noradrenalin, adrenalin och kortisol vilket i sin tur bidrog till en sänkning av blodtrycket (a a).
Rökning
I studien av Drevenhornet al (2005) slutade två av de 14 personerna som var rökare under studiens gång att röka (a a).
I av studien Mattila et al (2002) minskade rökningen med 3,3 % i interventionsgruppen och med 1 % i kontrollgruppen (a a).
Alkohol
I studien av Mattila et al (2002) ökade den självrapporterade
alkoholkonsumtionen med 4,7 % i interventionsgruppen och med 2,1 % i kontrollgruppen (a a).
DISKUSSION
Nedan följer en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Diskussionen avslutas med rubriken slutsats.
Metoddiskussion
En litteraturstudie valdes då tidsramen ansågs vara för kort för att god kvalitet skulle kunna uppnås med en empirisk undersökning.
Ämnet valdes dels för att det är vanligt förekommande inom sjukvården och dels för att hypertoni är en riskfaktor till många allvarliga sjukdomar. Hypertoni är även intressant då behandlingsmöjligheterna är många och då patienten själv har stora möjligheter att kunna påverka sin hypertoni med hjälp av
icke-farmakologiska metoder. Det är viktigt för sjuksköterskan att bära med sig kunskapen om de olika behandlingsmetoderna, då sjuksköterskan ofta stöter på patienter med hypertoni.
Först söktes artiklar i databasen PubMed p g a att författarna var mest bekanta med denna databas. Därefter söktes artiklar i databaserna cinahl och psykinfo. Sökningarna i databasen PubMed gav ett tunt material som stämde överrens med litteraturstudiens syfte. Åldern i syftet fick därför ändras. Åldern ändrades från 45-64 år till personer över 18 år. P g a få användbara artiklar används en studie av Bramlage et al (2004) där deltagarna var från 16 år. Denna artikel
innehöll intressanta resultat. Hypertoni ökade med högre BMI i alla åldersgrupper och ansågs därför relevant. Vid de olika sökningarna förekom ofta samma artiklar som framkommit tidigare, vilket tyder på att urvalet av artiklar var begränsat. Sökningarna i cinahl och psykinfo resulterade inte i några relevanta artiklar trots att olika söktermer användes. Det tunna urvalet av artiklar bidrog till att de artiklar som verkade relevanta men inte kunde öppnas i fulltext skickades efter via Malmö högskola. En av sju av dessa artiklar var användbar. Författarna hade svårigheter att hitta artiklar om alkohol och tobak, vilket tyder på att mer forskning behöver göras om dessa ämnen eftersom de är två viktiga riskfaktorer.
I många artiklar som granskades förekom doshöjning i den farmakologiska behandlingen, vilka exkluderades ur litteraturstudien eftersom en doshöjning kan påverka blodtrycket. I studien av Drevenhorn et al (2005) förekom
dock doshöjningar, men då studien inte endast undersökte blodtrycksförändringar utan även viktminskning, användes resultatet av viktminskningarna eftersom en doshöjning inte ansågs inverka på en viktminskning.
Eftersom artikelsökningen gav ett tunt material, användes två artiklar med medel kvalitet. Granskningen av studien av Mainous et al (2004) resulterade i medel
kvalitet p g a att det från början inte var likvärdiga grupper i studien.
Bortfallsstorleken var inte heller beskriven och inget etiskt resonemang fördes. Dock ansågs studien viktig då författtarna belyste vikten av rådgivning i form av stöd och information till patienter med hypertoni. Studien av Drevenhorn et al (2005) bedömdes också ha medel kvalitet p g a att ingen kontrollgrupp användes i studien och exklusionskriterierna beskrevs inte. Det var även en markant skillnad mellan män och kvinnor som deltog i studien. Denna studie visade signifikant viktnedgång bland kvinnor.
Då materialet i databassökningen var begränsat blev risken mindre för eventuell negligerad information. De första sökningarna begränsades till 45-64 år. Om åldern inte begränsats från början hade vi antagligen fått ett bredare resultat på sökningarna. Dock gjordes några sökningar i slutändan där åldern inte
begränsades. Möjligtvis kunde andra synonymer till mesh termerna som användes ha givit ett bredare urval. Sökningarna resulterade i tio artiklar varav tre gjorda i Norden. Att vi inte funnit fler från Norden kan ses som en brist men hypertoni är trots allt ett världsomfattande problem. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar användes. Dels p g a att variation av artiklar eftersträvades, men även för att urvalet var begränsat.
Artiklarna lästes av båda författarna och att artikelgranskningarna gjordes
individuellt först och sedan tillsammans ökar vetenskapligheten i litteraturstudien. Författarnas förförståelse utgick från att kost och fysisk aktivitet främst användes i den icke-farmakologiska behandlingen. Under studiens gång sattes författarnas förförståelsen åt sidan för att ämnet skulle kunna bemötas på ett objektivt sätt. Willmans kvalitetsbedömning användes då den gav en överskådlighet av kvaliteten på artiklarna, men den modifierades för att alla punkterna i
bedömningen skulle kunna bedömas (Willman, 2007). I kvalitetsbedömningen användes procenträkning för att det ansågs tydliggöra kvaliteten av artiklarna. När artiklarna valts ut gjorde båda författarna matriser som sammanfattade innehållet i artiklarna. Här ingick även en förklaring av bristerna av kvaliteten i artiklarna, vilket underlättar för läsarna. Att metoden arbetades utifrån Goodmans sju steg berodde på att studien fick god struktur och förståelsen för hur metoden gick till blev därmed tydlig.
Orems egenvårdsteori syftar till att patienten själv ska kunna medverka i sin egen behandling (Kirkevold, 2000). Orems egenvårdsteori användes då egenvård är en viktig del i den icke-farmakologiska behandlingen av hypertonipatienter. I bakgrunden användes litteratur där citat ibland användes för att tydliggöra den inhämtade faktan.
Resultatdiskussion
Nedan diskuteras de resultat som har framkommit utifrån kategorierna kost, övervikt/viktminskning, fysisk aktivitet, andning/stress, rökning och alkohol. Kost
I studien av Frank et al (2001) där natriumintaget undersöktes framgick det att blodtrycket sänktes med minskat natriumintag. Blodtryckssänkningen var större hos DASH-dietgrupperna än kontrolldietgrupperna. Detta resultat påvisar att DASH-dieten kombinerat med minskad mängd salt sänker blodtrycket mer än vid
intag av normal kost med minskad mängd salt. Detta visar på att personer med hypertoni behöver hålla sig under den rekommenderade natriumintaget för att sänka blodtrycket. Kontrollgrupperna i studien skulle äta sådan mat som är typisk för vad befolkningen i USA äter. Eftersom maten i USA skiljer sig ifrån svensk mat kan det ha påverkat resultatet då blodtryckssänkningen inte hade blivit lika stor om man jämfört typisk svensk kost med DASH-dieten. Dock kan variationen av vad en svensk äter vara stor och så kan fallet även vara i USA. Att studien inte redovisadeom det fanns något bortfall ses som en svaghet dock visade den på resultat som stämmer överrens med vad Melander (2008).Denna kost kan därför vara en bra metod som inte enbart behandlar hypertonin utan även de riskfaktorer som föreligger och andra hjärt-kärlsjukdomar.
I studien av Edgard et al (2002) användes också DASH-dieten. Resultatet visade att LDL-nivån sänktes under studiens gång. Manhem (2008) belyser att kvinnor efter menopaus får en ökad LDL-nivå och en sänkt HDL- nivå, vilket är en ökad risk för hypertoni. Genom en LDL-nivå sänkning minskar alltså risken för hypertoni. Kvaliteten på studien var hög och studien anses därför tillförlitlig. Övervikt/Viktminskning
I studien av Bramlage et al (2003) jämfördes normalviktiga personer och personer med övervikt. Det visade sig att hypertoni ökade med högre BMI i alla
åldersgrupper. Att studien inte var randomiserad sågs inte som något negativt då urvalet inte kunde randomiseras eftersom alla med exempelvis ett BMI på mellan 25-29,9 skull utgöra en grupp. En svaghet med studien är dock att inget etiskt resonemang fördes.
Studien tyder på att viktnedgång är en viktig faktor vid behandling av hypertoni, vilket även läkemedelshandboken (2005/2006) poängterar. Socialstyrelsen (2005) beskriver vikten av att patienten får stöd och vägledning. Det kan man även läsa om i studien av Mainous et al (2004) där det framgick att de överviktiga
personerna lättare gick ner i vikt när de hade en personlig läkare. Läkarens stöd och vägledning ökade möjligheterna för deltagarna att gå ner vikt. Studien visade på medel kvalitet beroende på att grupperna inte var likvärdiga vid start,
bortfallstorleken inte var beskriven och att inget etiskt resonemang fördes. Studien valdes då resultatet visade på att motivation är en viktig del vid
livsstilsförändringar, vilket Orems egenvårdsteori bekräftar. Det stöd och information som sjuksköterskan ger bidrar till att patienten kan utföra sina egenvårdsbehov genom att det ökar egenvårdskapaciteten (Kirkevold, 2000). I studien av Drevenhorn et al (2005) visades det att kvinnorna fick en signifikant viktminskning vid ett interventionsprogram som används mot hypertoni.
Interventionen bidrog till en systolisk blodtrycksminskning och en signifikant midjemåttsökning.Både i Mattilas et al (2002) och Drevenhorns et al (2005) studier sjönk kvinnornas vikt, dock visades en ökning av midjemåttet i
Drevenhorns studie och i Mattilas studie sjönk midjemåttet enbart hos männen. Detta kan tolkas som att kvinnorna behöver gå ner mer i vikt för att kunna minska midjemåttet. Svagheten med Mattilas studie var att det inte fanns någon
kontrollgrupp samt att skillnaden var stor i antalet män och kvinnor.
Exklusionskriterierna beskrevs inte heller. Trots dessa brister valdes studien då den visade på intressanta signifikanta resultat.
I studien av Edgard et al (2002) visades att blodtrycksänkningen hade liknande effekt vid använding av livsstilsinternventionen som med en farmakologisk behandling. Det fanns ett samband mellan viktminsknigen och
blodtryckssänkningen. Viktminskningen bidrog till att blodtrycket sänktes. Även i Mattilas studie visades detta samband. Vi drar slutsatsen att den farmakologiska behandlingen inte bör sättas in i för tidigt stadie eftersom livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket. Detta påpekar även Ericson & Ericson (2002) då de beskriver att riktlinjerna innebär att behandlingen först ska inriktas på de
ickefarmakologiska behandlingsmetoderna och därefter ska de farmakologiska övervägas.
Fysisk aktivitet
Drevenhorn et al (2005) beskriver att den fysiska aktiviteten ökade i samband med interventionsprogrammet. Den ökade fysiska aktiviteten kan bero på att
patienterna blivit mer medvetna om att den fysiska aktiviteten främjar hypertoni och dess risker under interventionsprogrammets gång.
I studien av Marshall et al (2004) visade det sig att interventionsgrupperna ökade sin fysiska aktivitet betydligt mer än kontrollgrupperna. 76 % av
intervetionsgruppernas deltagare försökte följa läkarnas anvisningar. Detta resultat kan tolkas som att rådgivning gav motivation till att öka den fysiska aktiviteten. Författarna drar därför slutsatsen att det är viktigt med rådgivning vid
livstilsförändringar. En svaghet med studien var att grupperna inte var likvärdiga vid starten, delatgare i kontrollgrupperna var färre. Detta påverkar dock inte resultatet då den procentiella andelen uträknades.
I studien av Simons-Morton et al (2000) beskrevs att kvinnor var mindre benägna att ägna sig åt någon högintensitetsaktivitet än män. Detta resultat kan tyda på att beroende på vilket levnadssätt kvinnor och män har så har de olika mycket tid att lägga på t e x motion. En orsak till att kvinnorna var mindre benägna att ägna sig åt någon högintensitetsaktivitet kan vara att kvinnorna kände att de hade ett större ansvar i hushållet och på så sätt mindre tid över för fysisk aktivitet då detta då kanske inte var högpririterat. Ett annat resultat i denna studie visade att de som utövar måttlig högintensitetsaktivitet fortsätter träna i större utsträckning än de som utövar högintensitetsaktivitet. Med detta resultat drar författarna slutsatsen att interventionsprogrammet bör förespråka att patienterna deltar i någon måttlig högintensitetsaktivitet då det var lättare att bibehålla träningen. Självdisciplin var även en viktig faktor för fysisk aktivitet. Författarna anser att det finns ett
samband mellan motivationen och självdisipinen, om motivationen ökar så ökar även självdisiplinen. Socialstyrelsen (2005) beskriver att informationen ska anpassas till varje patient och att delaktighetsgöra patienten är viktigt del vid en livsstilsintervention. Författarna drar slutsatsen att detta kan öka motivationen för patienten. Patienternas förtroende för läkarna var en viktig del i interventions-programmet enligt studien av Simons-Morton et al (2000). Resultaten av
interventionsprogrammet blev bättre då patienterna hade förtroende för läkarna. På så sätt drar vi slutsatsen att om patienten har förtroendet för läkaren är det lättare att ta till sig informationen då patinten känner att de kan lita på att informationen som ges är trovärdig. Svagheterna med studien var att
bortfallsstorleken inte var beskriven och att datainsamlingen inte var helt utförligt beskriven.
Andning/Stress
I studien av Schein (2001) visades resultatetatet att andingsmetoden sänkte det diastoliska blodtrycket. Blodtrycket sänks även vid qigong som visas i studien av Myung- Suk Lee (2003). Om stress motverkas sänks blodtrycket. Långsam andning borde därför ge liknande resultat, då kroppen vid långsam andning har stressavkopplande effekt.
Rökning
I studien av Simons-Morton et al (2000) undersöktes det hur rökare kunde ta sig an fysisk aktivitet. Resultatet visade på att rökare hade mindre benägenhet att utföra högintensitetsaktivitet. Även Nilsson (2000) säger att rökning minskar förmåga till att utföra fysisk aktivitet. Detta tyder på att rökstopp är en viktig del i behandlingen av hypertoni, vilket även SBU (2004) påpekar.
I studien av Drevenhornet al (2005) slutade två av de 14 personerna som var rökare att röka och i studien Mattila et al (2002) minskade rökningen med 3,3 % i interventionsgruppen och med 1 % i kontrollgruppen. Detta resultat tyder på att det behövs fler och bättre resurser för att få fler personer att sluta röka.
Alkohol
I studien av Mattila et al (2002) ökade den självrapporterade
alkoholkonsumtionen med 4,7 % i interventionsgruppen och med 2,1 % i
kontrollgruppen (a a). Att den självrapporterade alkoholkonsumtionen ökade kan enligt författarna bero på att deltagarna från början kan ha förnekat deras
alkoholvanor, då detta kan vara ett känsligt ämne. Fler resurser kan möjligtvis ge bättre resultat.
SLUTSATS
Fokus för denna litteraturstudie har varit att studera de icke-farmakologiska behandlingarna. Att delaktiggöra patienten är viktigt då det ökar motivationen. Ökad motivation leder till ökad självdiciplin, vilket är en viktig del eftersom det är patienten själv som ska utföra livstillsförändringarna. Artiklarna har givit kunskap om att rådgivning ger goda resultat vid livsstilsförändringar. Med denna kunskap vore det intressant att ta reda på hur patienten på bästa sätt tar till sig information och vilka metoder som bör användas för att bästa resultat ska kunna uppnås. Vidare forskning bör även inriktas på fler studier om livsstilsförändringar, då det inte gjorts så många de närmsta åren. Som blivande sjuksköterska känns det viktigt att ha kunskap om hypertoni, eftersom det är ett vanligt förekommande problem, är en riskfaktor för många sjukdomar och då vi har en viktig uppgift att förmedela kunskapen vidare till patient och anhöriga.
REFERENSER
Areklett, E, Knai, H K, Hansen, I. Omvårdnad i cirkulationssystemet. I: Almås, H, Red (2006) Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber AB.
Bjålie, J, Haug E, Sand O, Sjaastad Ö, Toverud M (2005) Människokroppen. Stockholm: Liber AB
Bramlage Peter, Pittrow David, Wittchen Hans-Ulrich, Kirch Wilhelm, Boehler Steffen, Lehnert Hendrik, Hoefler Michael Hoefler, Unger Thomas, Sharma Arya M. Tyskland, 2004. Hypertension in overweight and obese primary care patients is highly prevalent and poorly controlled.
Brinck, L, Schenck-Gustafsson, K (2004) Högt blodtryck- Må bra och ät gott. Stockholm: Prisma.
Drevenhorn E, Kjellgren K. I, Bengtson A. Sverige, 2005. Outcomes following a programme for lifestyle changes with people with hypertension.
Edgar, R Miller, Thomas P, Deborah R. Young, Megan Jehn, Jeanne Charleston, Donna Rhodes, Sharmeel K. Wasan, Lawrence J. Appel, USA, 2002. Results of the diet. Exercise and weight loss intervention trial (DEW-IT).
Ericson, E & Ericson, T (2002) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Frank M, Sacks, Laura P. Svetkey, William M. Vollmer, Lawrence J. Appel, George A. Bray, David Harsha, Eva Obarzanek, Paul R. Conlin, Edgar R. Miller, Denise G. Simons-Morton, Njeri Karanja, Pao-Hwa Lin. USA, 2001. Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the dietary approaches to stop hypertension (dash) diet.
Haugland, T, Hansen, I, Areklett, E. I. Omvårdnad i cirkulationssystemet. I: Almås, H, Red (2006) Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber AB.
Karolinska institutet (2008) >http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< 2008-11-13.
Kirkevold, M (2000) Omvårdnadsteorier. Lund: Studentlitteratur. SBU (2004) Måttligt förhöjt blodtryck >www.sbu.se<2008-09-29. Läkemedelshandboken (2005/2006) >
http://www.apoteket.se/apoteket/jsp/polopoly.jsp?d=3043&a=7827< 2008-11-17 Mainous. AG, Diaz. VA, Koopman. RJ, Everett. CJ. USA, 2004. Having a regular physician and attempted weight loss after screening for hypertension or hypercholesterolemia.
Manhem, K. Hypertoni och det metbola syndromet – betydelsen av kön. I: Nyström, F, Red (2008) Hypertoni och det metabola syndromet. Danmark: Studentlittertur.
Marshall Alison L, Booth Michael L, Bauman Adrian E. Irland, 2004. Promoting physical activity in Australian general practices: a randomized trail of health promotion advice versus hypertension management.
Mattila R, Malmivaara A, Kastarinen M, Kivelä S-L, Nissinen. Finland, 2002. Effectiveness of multidisciplinary lifestyle intervention for hypertension: a randomized controlled trial.
Melander, O. Genetisk variation och saltintag vid hypertoni och hjärt-
kärlsjukdom. I: Nyström, F, Red (2008) Hypertoni och det metabola syndromet. Danmark: Studentlittertur.
Myung-Suk Lee, Myeong Soo Lee, Hye-Jung Kim. Sverige, 2003. Qigong reduced blood pressure and cathecolamine levels of patients with essential hypertension.
Nilsson, P (2000) Prevention av hjärt- kärlsjukdom i primärvård. I: Lindgärde, F, Thulin, T, Östergren, J, Red (2000) Kärlsjukdomar – prevention och behandling. Lund: Studentlitteratur.
Pavo Hedner, L (red) (2004) Invärtesmedicin. Studentlitteratur.
Polit F, D & Beck, TC (2006) Essentials of nursing research. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
SBU (2004): >http://sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Mattligt-forhojt-blodtryck/< 2008-12-15
Schein MH, Gavish B, Herz M, Rosner-Kahana D, Naveh P, Knishkowy B, Zlotnikov E, Ben-Zvi N, Melmed RN. Israel, 2001. Treating hypertension with a device that slows and regularizes breathing: a randomized, double- blind
controlled study.
Simons-Morton DG. Patricia, Hogan. Andrea, L Dunn, Leslie Pruitt. Abby, C King. Benjamin, D Levine. Stephen, T Miller. USA, 2000. Characteristics of inactive primary care patients: Baseline Data from the Activity Counseling Trial. Sjukvårdsrådgivningen:
>http://www.sjukvardsradgivning.se/artikel.asp?CategoryID=25147&PreView= < 2008-12-15
Socialstyrelsen, Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005). Artikelnr 2005-105-1.
Thulin, T (2000) Högt blodtryck. I: Lindgärde, F, Thulin, T, Östergren, J, Red (2000) Kärlsjukdomar – prevention och behandling. Lund: Studentlitteratur. WHO (1999). World Health Organization – International Socity of Hypertension guidelines for the management of hypertension. I: Almås, H, Red (2006) Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber AB
Willman, A, Stoltz, P, Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
BILAGOR
Bilaga 1: Kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod
Bilaga 2: Kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod och kvantitativ metod
BILAGA 1
Nedan följer en kvalitetsbedömning.
Kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod
Modifierad av Ania Willman, Peter Stoltz, Christel Bathsevani (2006). Titel: Författare: Antal deltagare: Ålder: Man/Kvinna: Ja = 1 poäng Nej = 0 poäng
1. Är studien randomiserad? Ja Nej
2. Används kontrollgrupper i studien? Ja Nej
3. Finns exklusioner med i studien? Ja Nej
4. Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej
5. Representativt urval? Ja Nej
6. Likvärdiga grupper vid start? Ja Nej
7. Analyserade i den grupp som de randomiserats till? Ja Nej
8. Bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej
9. Etiskt resonemang? Ja Nej
10. Är instrumenten valida? Ja Nej
11. Är instrumenten reliabla? Ja Nej
12. Är resultatet generaliserbart? Ja Nej
Kvalitet Hög : 80% Medel: 70% Låg: 60%
BILAGA 2
Nedan följer en kvalitetsbedömning.
Kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ och kvantitativ metod
Modifierad av Ania Willman, Peter Stoltz, Christel Bathsevani (2006). Titel: Författare: Syfte: Antal deltagare: Ålder: Man/Kvinna: Ja = 1 poäng Nej = 0 poäng
1. Är studien randomiserad? Ja Nej
2. Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej
3. Används kontrollgrupper i studien? Ja Nej
4. Finns exklusioner med i studien? Ja Nej
5. Urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Ja Nej
6. Representativt urval? Ja Nej
7. Urvalet strategiskt? Ja Nej
8. Datainsamlingen tydligt beskriven? Ja Nej
9. Analyserade i den grupp som de randomiserats till? Ja Nej
10. Bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej
11. Etiskt resonemang? Ja Nej
12. Är instrumenten valida? Ja Nej
13. Är instrumenten reliabla? Ja Nej
14. Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej
15. Är resultatet generaliserbart? Ja Nej
Kvalitet Hög : 80% Medel: 70% Låg: 60%
Titel/Författare/ Land/År.
Syfte: Urval: Metod: Resultat: Kvalitet:
Outcomes following a programme for lifestyle changes with people with hypertension.
E, Drevenhorn. K, I Kjellgren. A, Bengtson Sverige, 2005
Att utforska effekterna av att använda ett
strukturerat interventionsprogram vid hypertonivård. 177 patienter med hypertoni blev tillfrågade om de ville delta i studien. 100 av dessa deltog i studien. 33 män och 67 kvinnor i åldrarna 41-89 år.
Kvantitaiv studie. Pre-test-post- test studie. Patienterna fick
rådgivning om hypertoni, riskfaktorerna och icke farmakologisk
behandling, med 15 månaders uppföljning.
Kvinnorna som deltog i studien upptäckte en signifikant
viktnedgång. 2 av de 14 som var rökare slutade under
studieperioden.
75% Medel
Ingen kontrollgrupp, exklusionskriterierna är inte beskrivna och skillnaden i antalet män och kvinnor som deltog var stor.
Effectiveness of
multidisciplinary lifestyle intervention for
hypertension: a
randomized controlled trial R, Mattila. A, Malmivaara. M, Kastarinen. S-L, Kivela. A, Nissinen. Finland, 2002
Att utvärdera effekterna av en livsstilsguidning och rådgivning för medelålders personer med hypertoni på ett rehabiliteringscenter. 731 personer med hypertoni. Medelåldern var 49 år. 356 män och 375 kvinnor deltog i studien. 28 personer exkluderades. En randomiserad kvantitativ kontrollstudie med 12 månaders uppföljning. Interventionsgruppen fick rådgivning och instruktioner om livsstilsförändringar medans kontrollgruppen endast fick vanliga läkarbesök.
Både det systoliska och det diastoliska blodtrycket minskade i interventionsgruppen. Även viktnedgång, minskat midjemått och höftomkrets åstadkoms i studien. Rökningen minskade men alkoholkonsumtionen ökade.
92% Hög
Etiskt resonemang tas inte upp i studien.
Titel/Författare/Land/År: Syfte: Urval: Metod: Resultat: Kvalitet:
Hypertension in overweight and obese primary care patients is highly prevalent and poorly controlled.
P. Bramlage, D. Pittrow, H. Wittchen, W. Kirch, S. Boehler, H. Lehnert, M. Hoefler, T. Unger, A. Sharma Tyskland, 2004.
Att fastställa förekomsten av hypertoni samt diagnos och behandling. Syftet var även att kontrollera hypertoni hos överviktiga patienter jämfört med normalviktiga patienter 45 125 deltagare, varav 6252 exkluderades, män och kvinnor över 15 år.
Kvantitativ tvärsnittsstudie, tvåstegs epidemiologisk metod. I första steget sammanställde läkarna ett frågeformulär. Frågeformuläret syftade till att samla in information om deltagarnas profil. I andra steget fick deltagarna komma till läkarnas mottagning där de fick svara på frågeformuläret.
Prevalensen av hypertoni ökade med högre BMI i alla åldersgrupper men var mest tydlig bland de yngre åldersgrupperna, 16-29 år, med en nästan femfaldig ökning och en nästan fyrfaldig ökning i 30- 44 års åldern.
83% Hög kvalitet Studien var inte randomiserad och inget etiskt resonemang fördes.
Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the dietary
approaches to stop hypertension (dash) diet.
Frank M. Sacks, Laura P. Svetkey, William M. Vollmer, Lawrence J. Appel, George A. Bray, David Harsha, Eva Obarzanek, Paul R. Conlin, Edgar R. Miller lll, Denise G. Simons-Morton, Njeri Karanja, Pao-Hwa Lin. USA, 2001.
Att studera effekten av olika mängder natriumintag med hjälp av DASH-dieten (Dietary Approaches to Stop Hypertension), vilken är rik på grönsaker, frukt, mejeriprodukter med låg fetthalt och jämföra dessa med patienter med hypertoni och med patienter utan hypertoni. 412 deltagare som var 22 år eller äldre. 113 av deltagarna var kvinnor och 299 av deltagarna var män. 204 deltagare valdes slumpmässigt ut till en kontrollgrupp. Kvantitativ randomiserad studie med två års uppföljning. 4 grupper ingick i studien, 1 kontrollgrupp, en grupp med lågt intag av natrium, en grupp med medel intag av natrium och en grupp med högt intag av natrium
Minskning av natrium till nivåer under nuvarande
rekommendation av 100 mmol/dag och
användning av DASH- dieten bidrog till väsentligt lägre blodtryck.
92% Hög kvalitet Bortfallsstorleken är inte beskriven.
Titel, författare,
land och årtal Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
Qigong reduced blood pressure and
cathecolamine levels of patients with essential hypertension.
Myung-Suk Lee, Myeong Soo Lee, Hye-Jung Kim.
Sverige, 2003.
Att undersöka om qigong kan sänka blodtrycket på patienter med hypertoni och att se vilka effekterna är.
58 deltagare,
medelåldern var 56 år. 29 personer av deltagarna
randomiserades till den gruppen som skulle utföra qigong och 29 deltagare randomiserades till kontrollgruppen. En randomiserad kvantitativ studie. Qigong utövades i 30 min tre gånger i veckan i tio veckor.
Det fanns en betydande minskning av
noradrenalin, adrenalin, kortisol och
självupplevd stress, vilket bidrar till sänkt blodtryck. Qigong har en avkopplande effekt och stabiliserar sympatiska nervsystemet. 92% Hög kvalitet Bortfallsstorleken är inte beskriven. Treating hypertension with a device that slows and regularizes
breathing: a
randomized, double- blind controlled study. MH, Schein. B, Gavish. M, Herz. D, Rosner-Kahana. P, Naveh. B, Knishkowy. E, Zlotnikov. N, Ben-Zvi. RN, Melmed. Israel, 2001. Att undersöka om en ny metod, som innebär långsam och
regelbunden andning, kan sänka blodtrycket.
65 deltagare, 31 män och 34 kvinnor i åldrarna 25-75 år. Fyra deltagare exkluderades. 32 personer randomiserades till BIM-gruppen och 29 till en Walkmangrupp. En kvantitativ randomiserad kontrollstudie. BIM (Breathe with Interactive Music) gruppen guidades till långsam och
regelbunden andning med hälp av
musikaliska ljud. Walkmangruppen fick lyssna på lugn musik. Egenvårdsbehandling i hemmet, tio minuter dagligen i åtta veckor.
Bim-gruppen fick en större minskning av det diastoliska blodtrycket jämfört med
Walkmangruppen.
Titel, författare,
land och årtal Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
Results of the diet. Exercise and weight loss intervention trial (DEW-IT) Edgar, R Miller. Thomas, P Erlinger. Deborah, R Young. Megan. Jehn. Jeanne, Charleston. Donna, Rhodes. Sharmeel, K. Wasan, Lawrence J. Apple. USA 2002. Att upptäcka de effekter och riskfaktorer som förekommer vid högt blodtryck, genom en livsstilsintervention
45 personer deltog i åldrarna 22-70 år. 28 kvinnor och 17 män. 2 personer exkluderades. 22 personer randomiserades till en interventionsgrupp och 23 personer randomiserades till en kontrollgrupp.
Kvantitativ
randomiserad studie. Under 9 veckor skulle livsstilsgruppen använda DASH-dieten. Livsstilsgruppen fick en signifikant viktnedgång på 5,5 kg medan
kontrollgruppen endast gick ner 0,6 kg.
Blodtrycksförändringarna har liknande effekter som läkemedelsbehandling men livsstilsförändringar bidrar även till andra förmåner som viktnedgång och förbättrad kondition.
100% Hög kvalitet
Having a regular physician and attempted weight loss after screening for hypertension or hypercholesterolemi a
AG, Mainous. VA, Diaz. RJ, Koopman. CJ, Everett, USA, 2004 Att undersöka sambandet med regelbunden screening för hypertoni och viktnedgång hos vuxna med övervikt
1735 överviktiga personer som var från 18 år deltog. 1389 personer hade en personlig läkare och 346 personer hade ingen personlig läkare.
Kvantitativ studie. En randomiserad
enkätundersökning gjordes via telefon, där man undersökte sambanden mellan att ha en personlig läkare och viktnedgång.
De som hade en personlig läkare hade lättare för att gå ner i vikt än de som inte hade en personlig läkare.
75% Medel Grupperna var inte likvärdiga vid start.
Bortfallstorleken är inte beskriven och inget etiskt resonemang fördes.
