"Oftast lågutbildad. Oftast en invandrare. Oftast tjejer." Berättelser om deltagande i ett brytprojekt och om de egna studie- och yrkesvalen

Examensarbete

“Oftast lågutbildad. Oftast en

invandrare. Oftast tjejer.”

Berättelser om deltagande i ett brytprojekt

och om de egna studie- och yrkesvalen

”Mostly uneducated. Mostly immigrants. Mostly women.”

Stories about participation in a Bryt-project and about their own

careerchoices

Hannah Nilsson

Josefine Nesset

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2015-06-03

Examinator: Anders Lovén

Handledare: Frida Wikstrand Fakulteten för

3

Sammanfattning

Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden är stor, av de trettio största yrkena har tre en jämn könsfördelning. Brytprojekt är en del av det arbetsmarknadspolitiska jämställdhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att använda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet är ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jämställdhet och bredare rekrytering genom att få fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesområden.

Utifrån detta är syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet. Analysen av studiens empiriska material baseras på Linda Gottfredsons teori om begränsningar, kompromisser och självskapande, Raewyn Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet, samt George Meads teori om självets utveckling genom erfarenhet av motstånd.

Resultatet visar att killarna inte tycker att projektet bidragit till ökat intresse för yrken inom områdena vård och omsorg samt förskola i samma utsträckning som sommarpraktiken. De visar en tendens till att välja yrken utifrån yrkenas status. Killarna talade om att de inte påverkas av yrkens könskodning när de väljer yrke. Några av dem upplevde att sommarpraktiken motsvarat förväntningar de haft innan, till skillnad från projektet. Ingen av dem tillskriver yrken inom vård och omsorg eller förskola låg status enligt dem själva, även om deras beskrivningar av yrkena kan ses som att de gör det.

Nyckelord:

Könssegregerad arbetsmarknad, studie- och yrkesval, yrkesstatus, könskodning, mental yrkeskarta.

4

Förord

Uppsatsen är skriven av båda författarna tillsammans. Vissa delar har skrivits tillsammans från början till slut, medan andra har skrivits var för sig, för att sedan bearbetas av båda författarna. Anledningen till detta var för att få en uppsats som hänger ihop och har en gemensam struktur. Uppsatsen har varit en process, vi har ändrat oss många gånger och ibland fått tänka om, men det har gjort att vi lämnar ifrån oss en uppsats som vi känner oss nöjda med. Tidsinvesteringen har varit värt det.

Vi vill tacka killarna som ställde upp på intervjuer, utan dem hade denna studie inte varit möjlig. Tack för att ni tog er tid och delade mer er av era minnen och reflektioner från projektet. Vi vill även tacka de personer som tagit sig tid och läst vår uppsats, tack för att ni underlättat processen med era tankar kring uppsatsens syfte och frågeställningar, upplägg samt formalia. Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Frida Wikstrand som lagt ner tid och engagemang på vår uppsats. Tack för att du delat med dig av din kunskap!

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Brytprojektet ... 8

1.2.1 Det aktuella brytprojektet för studien ... 9

1.3 Disposition ... 9

2 Tidigare forskning ... 11

2.1 Könssegregering på arbetsmarknaden ... 11

2.2 Män i kvinnodominerade yrken ... 12

2.3 Yrkesstatus och föreställningar om yrken och kön ... 13

2.4 Sammanfattning tidigare forskning ... 15

3 Teoretisk referensram ... 17

3.1 Linda Gottfredson- Begränsningar, kompromisser och självskapande ... 17

3.2 Raewyn Connell- Hegemonisk maskulinitet, klass och kön i samverkan... 19

3.3 George H. Mead – Motstånd ... 20

3.4 Sammanfattning och relevans för studien ... 21

4 Metod ... 23

4.1 Metodval ... 23

4.2 Reliabilitet och validitet ... 24

4.3 Urval och bortfall ... 25

4.3.5 Bakgrund ... 26

4.4 Genomförande ... 27

6

5 Resultat och analys ... 30

5.1 Brytprojekt och sommarpraktik ... 30

5.1.1 Killarnas tal om deltagandet i brytprojektet ... 30

5.1.2 Killarnas tal om brytprojektet och sommarpraktikens påverkan ... 31

5.2 Studie- och yrkesval ... 33

5.2.1 Yrkesstatus och social klass i relation till studie- och yrkesvalet ... 33

5.2.2 Familjen och omgivningens påverkan på studie- och yrkesvalet ... 36

5.2.3 Studie- och yrkesvalet i förhållande till den hegemoniska maskuliniteten ... 37

5.3 Yrkesbilder och (om)värderingar efter deltagande i brytprojektet och sommarpraktiken ... 38

5.3.1 Stereotypa bilder och föreställningars påverkan på studie- och yrkesval ... 38

5.3.2 Talet om män inom kvinnodominerande yrken... 41

5.4 Sammanfattning analys ... 41

5.4.1 Killarnas tal om arbeten och yrken som de ser som möjliga efter sitt deltagande i projektet ... 42

5.4.2 Brytprojekts påverkan på deltagarnas mentala yrkeskartor och zon av acceptabla alternativ ... 43

6 Diskussion ... 44

6.1 Resultatet utifrån ett studie- och yrkesvägledarperspektiv ... 45

6.2 Teori och metoddiskussion ... 45

6.3 Förslag för vidare forskning ... 46 Referenslista ... Bilaga: Intervjuguide ...

7

1 Inledning

Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden är stor. I de 30 största yrkena är endast tre av dem jämnt fördelade mellan kvinnor och män, det vill säga att 40-60 procent består av vardera kön (SCB, 2014, 65). Under åren 2012 och 2013 fanns det flest studenter på utbildningar inom områdena hälsa och sjukvård samt social omsorg. Trots detta är majoriteten av de yrkesverksamma inom samma områden kvinnor, ca 83 procent kvinnor och 17 procent män (SCB, 2014, 34). Höstterminen 2013 bestod studenterna på Sveriges sjuksköterskeprogram av 14,1 procent män och 85,9 procent kvinnor. På landets förskollärarutbildningar bestod studenterna av 93,7 procent kvinnor och 6,3 procent män (UKÄ, 2013).

Det problematiska med en könssegregerad arbetsmarknad är bland annat att målet om lönelikhet mellan könen hindras. Det är även ett hinder för individens fria val, då föreställningar om vad som anses manligt och kvinnligt kan avgöra vilket yrke som anses lämpligt för individen (SOU 2004:43, 25-26, 21). I och med det minskar möjligheten att använda mänskliga resurser på mest effektiva sätt (Westberg, 2006, 104).

Brytprojekt är en del av det arbetsmarknadspolitiska jämställdhetsarbetet, med målet att varje individ ska ha möjlighet att använda sina resurser oberoende av kön (Jansson, 2004, 3). Detta innebär att brytprojekten ska kunna leda till en mer jämställd arbetsmarknad där studie- och yrkesval inte görs utifrån könstillhörighet. Alltså att pojkar får möjlighet att komma i kontakt med kvinnodominerade områden, som vård och omsorg, och att kvinnor introduceras för mansdominerade, till exempel teknik.

Kommunen i den stad där studien äger rum och den lokala högskolan har ett samverkansprojekt där killar som har praktik på förskolor eller inom vård och omsorg får möjlighet att under praktikperioden spendera ett antal dagar på högskolan. Syftet är att bidra till ökad jämställdhet och bredare rekrytering, men även för större mångfald inom högskolan där enbart cirka 30 procent är manliga studenter.

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande. Vidare är syftet att studera hur deltagarna resonerar kring sitt framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet.

För att svara på studiens syfte har två frågeställningar arbetats fram:

1. Hur talar killarna om arbeten och yrken de ser som möjliga efter sitt deltagande i projektet?

2. Hur kan brytprojekts påverkan på killarnas mentala yrkeskartor och zoner av acceptabla alternativ förstås?

1.2 Brytprojekt

I detta avsnitt görs en redogörelse för brytprojekt och deras syfte och utveckling. Avslutningsvis görs en bakgrundsbeskrivning för brytprojektet som behandlas i studien.

Brytprojekt är insatser vars syfte är att varje individ ska kunna använda de egna resurserna oberoende av kön (Jansson, 2004, 3). Fokus för brytprojekt har oftast varit att kvinnor ska ta sig in i mansdominerade områden (Robertsson, 2003, 7-8). Könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden minskade under nittiotalet, en minskning som beror på att kvinnor har breddat sina val av yrken och tagit sig in i mansdominerande områden (SOU 2004:43, 15-16). Kvinnor har även högre genomsnittsbetyg än männen, vilket har stärkt deras position inom högskola och universitet, samt gjort att andelen kvinnor inom de mansdominerande områdena med krav på högre utbildning har ökat. Mäns inbrytning på de kvinnodominerade områdena är betydligt lägre (SOU 2004:43, 15-16).

9

1985 bifölls ett beslut av den svenska regeringen att det skulle avsättas medel till teknikkurser för tjejer runt om i landet. Syftet var att öka tjejernas intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, samt att få fler unga kvinnor att göra otraditionella studie- och yrkesval. Det är flera faktorer som samverkar vid karriärval och ett konkret resultat av “teknikkurs för flickor” är svårt att fastställa, däremot har andelen tjejer på naturvetenskapliga programmen stigit under nittiotalet. Målgruppen för dessa satsningar var främst flickor i årskurs åtta och nio. Efter detta har motsvarande satsningar gjorts för unga kvinnors intresse för matematik och teknik inom högskola och universitet med syfte att bryta upp den könssegregerade arbetsmarknaden. Det är svårt att veta vilka konkreta resultat projekten gav, då de inte utvärderats i efterhand, utöver Arbetsmarknadsverkets egna redovisningar (SOU 2004:43, 154). Det är även svårt att se några konkreta resultat av brytprojekten eftersom studie- och yrkesval påverkas av flera faktorer (SOU 2004:43, 149). Det är sannolikt att satsningarna haft en viss effekt då andelen kvinnor inom mansdominerade utbildnings- och yrkesområden har ökat. För att motverka könssegregering på arbetsmarknaden måste fokus ligga på hela arbetskraften och inte endast på kvinnorna. Ett sätt att få killar att göra otraditionella karriärval skulle kunna vara att göra liknande satsningar på unga män för att öka deras intresse för sociala och vårdande yrken (SOU 2004:43, 169).

1.2.1 Det aktuella brytprojektet för studien

Brytprojektet i denna studie syftar till att minska könssegregeringen på högskolans utbildningar genom att öka killars intresse för kvinnodominerade utbildningar och yrken, samt öka deltagarnas intresse för eftergymnasiala studier. För att vara aktuell för projektet ska du vara kille mellan 16-19 år och ha sökt en sommarpraktik inom vård och omsorg eller förskola. 24 killar inom denna målgrupp erbjuds att delta i brytprojektet, några dagar av sommarpraktiken ersätts av aktiviteter på högskolan. Under dagarna på högskolan presenteras olika utbildningar, yrkesverksamma inom de representerade områdena håller föreläsningar och det hålls diskussioner mellan deltagarna kring utmaningar för män på kvinnodominerade arbetsplatser. Under de dagar som projektet pågår får deltagarna göra studiebesök på högskolans olika fakulteter. Projektet kommer att fortgå fram till sommaren

10

2016, det vill säga under tre års tid. Under sommaren 2014 deltog 17 killar i projektet, de 17 killarna har utgjort urvalet för denna undersökning.

1.3 Disposition

Efter det inledande kapitlet där studiens syfte och frågeställningar utifrån en problemformulering presenterades behandlas den tidigare forskning som ligger till grund för denna studie och som ansetts vara relevant som förkunskap för denna studie. Kapitlet är indelat i underrubriker för att visa vad de tidigare studierna fokuserat på. I kapitel tre presenteras Linda Gottfredsons teori om begränsningar, kompromisser och självskapande, Raewyn Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet samt George Meads teori om självets utveckling genom erfarenhet av motstånd. Studiens teoretiska referensram avser att bidra till en förståelse för de deltagande killarnas tal om studie- och yrkesval efter samt för hur de talar om sitt deltagande i brytprojektet. I kapitel fyra diskuteras och beskrivs de metoder som använts för att svara på studiens frågeställningar och syfte, genomförande samt vilka etiska övervägande som gjorts. I kapitlet förs en diskussion och argumentation kring urval och bortfall. I kapitel fem presenteras och analyseras studiens empiriska material. Empirin analyseras med studiens teoretiska referensram den tidigare forskning som behandlas används för att förstå våra analyser. I det avslutande kapitlet diskuterar författarna studiens resultat. I detta kapitel finns även en metod- och teoridiskussion, samt en presentation med förslag på fortsatt forskning.

11

2 Tidigare forskning

I detta kapitel behandlas tidigare forskning som avser att ge en förförståelse för studiens syfte och frågeställningar, samt för att förstå analyserna av det empiriska materialet. Först presenteras tidigare forskning som berör könssegregering på arbetsmarknaden, därefter presenteras forskning kring män inom kvinnodominerade yrken och till sist behandlas forskning om yrkesstatus och föreställningar om yrken och kön. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av den tidigare forskning som beskrivits, samt ett förtydligande av dess relevans och användning för studien.

2.1 Könssegregering på arbetsmarknaden

Föreställningar om män och kvinnors egenskaper och kvalifikationer, samt föreställningar om yrken påverkar könsegregeringen på den svenska arbetsmarknaden. En process där föreställningar om feminint och maskulint placerar människor i manliga och kvinnliga yrkesfack, som i sin tur leder till föreställningar om att kvinnliga och manliga egenskaper och kvalifikationer skiljer sig, könskodar yrken (Westberg, 2006, 102; Wikstrand, 2011, 45; Ulfsdotter Eriksson, 2006, 29). Egenskaper som tillskrivs kvinnor är att vara social, vårdande och detaljorienterad, medan män tillskrivs egenskaper som styrka och stabilitet med matematiska och analytiska förmågor (SOU 2014:81, 51).

Westberg (2006, 102) skriver att om föreställningar om kvinnliga och manliga yrken försvinner, det vill säga könsmärkning av yrken, kommer även den könssegregerade arbetsmarknaden att upphöra. Den könssegregerade arbetsmarknaden hindrar personliga val och begränsar möjligheten att använda människans resurser på mest gynnsamma sätt (Westberg, 2006, 104). Immanent pedagogik avser den osynliga påverkan som människan utsätts för i sociala institutioner, som inom familjen, skolan och andra organisationer i samhället. Denna påverkan utvecklar grundläggande värderingar hos människan och skapar

12

osynliga föreställningar i samhället. Ett första steg för att förändra värderingar är att synliggöra outtalade värderingar, det är en långsam process och måste ske på både individnivå och samhällsnivå för att förändring ska ske (Westberg, 2006, 106).

2.2 Män i kvinnodominerade yrken

Barbra Bagilhole och Simon Cross (2006, 35) har undersökt vad män som arbetar inom kvinnodominerade områden berättar om anledningar att arbeta inom sådana yrken. Det kan vara förändring på arbetsmarknaden, förebilder, möjligheter till olika typer av maskuliniteter samt karriärambitioner. Författarna skriver att kön är den mest utmärkande aspekten av segregationen på arbetsmarknaden, men trots det finns det män som bryter det genom att arbeta i kvinnodominerade områden. Författarna pekar på fyra förklaringar till varför män väljer att göra traditionella yrkesval. De fyra förklaringarna är arbetsmarknadsförändringar, förebilder, möjlighet till olika typer av manlighet och karriärambitioner. Syftet med studien har inte varit att komma fram till ett definitivt svar i ämnet, utan snarare att ge exempel på förklaringar på individuell nivå och samhällsnivå. De kommer fram till att mäns resonerande kring arbete inom kvinnodominerade områden är varierande och ibland motsägelsefullt.

Ben Lupton (2006, 103-104) försöker förstå varför vissa män väljer att arbeta inom kvinnodominerade yrken och andra inte. Icke-könstraditionella yrkesval bidrar till att förklara processen som upprätthåller eller minskar könssegregationen på arbetsmarknaden. Ruth Simpson (2004, 349-350) har i sin artikel studerat mäns intresse och upplevelse av att arbeta i kvinnodominerade yrken och vilken innebörd yrkesvalen haft för könsidentiteten. I studiens ramverk beskrivs begreppet hegemonisk maskulinitet som rörligt, där det finns olika maskuliniteter som förhåller sig till den hegemoniska normbilden (2004, 351). Män inom kvinnodominerande yrken passar inte in i den konstruerade bilden av den hegemoniska maskuliniteten (Lupton, 2006, 106).

Marie Nordberg (2005, 27) beskriver utifrån sin forskning två hegemoniska maskulinitetsideal. Den ena benämner hon med grabbighet, som ger män attribut som handlingskraftiga, rationella och skiljer sig från kvinnliga attribut. Den andra manligheten

13

som presenteras är den reflexiva mjukismanligheten som utgår ifrån föreställningar om att kunna distansera sig från manlighetsnormerna och ser de egna handlingar som fristående. Denna manlighetsbild är normaliserad och tas sällan med i diskussionen om rekonstruktion av maskulinitetsnormer, problemet skickas istället till andra grupper som ses som de problematiska.

Luptons (2006, 112-115) och Simpsons (2004, 356) studier visar att män drar fördel av att arbeta inom kvinnodominerade områden. Lupton använder begreppet glashissen för att benämna mäns möjligheter att snabbare få en högre och ledande position inom organisationen, då maskulinitet förknippas med att vilja göra karriär. Manliga bibliotekarier i studien tilläts göra fler misstag än de kvinnliga och äldre, kvinnliga sjuksköterskor tog på sig en modersroll gentemot nyutexaminerade, manliga sjuksköterskor (Simpson, 2004, 357). Det som båda studierna visar som nackdelar för män inom kvinnodominerande yrken är bland annat att de förknippas med feminina attribut. För att upprätthålla sin maskulina identitet, skapar män inom kvinnodominerade yrken strategier, för att upprätthålla sin maskulina identitet till exempel genom att ändra sin yrkesbenämning från bibliotekarie till

information scientist eller researcher (Simpson, 2004, 259). Yrken tillskrivs kön och

sexualitet och därmed ses det som en nackdel för män att arbeta inom kvinnodominerande yrken, då inte bara maskuliniteten, utan även den sexuella läggningen kan komma att ifrågasättas (Lupton, 2006, 112-115). Luptons (2006, 103, 122-123) resultat för studien visar att både klass och kön måste tas i beaktande för att kunna förklara mäns olika yrkesval. Han skriver att mäns inträde i kvinnodominerande yrken inte enbart handlar om maskulinitet utan att det påverkas av social klass och social rörlighet.

2.3 Yrkesstatus och föreställningar om yrken och kön

Ylva Ulfsdotter Eriksson (2006, 16) har i sin avhandling skrivit om yrkesstatus/prestige med syfte att undersöka relationen mellan yrkesstatus och genus samt att beskriva och tolka uppfattningar om yrkesprestige. Yrkesstatus bestäms av lönenivå och krav på utbildning. Yrken som kräver en lång högskoleutbildning och hög lön tillskrivs hög status, medan yrke med lägre krav på utbildning eller inga krav samt som ger låg lön tillskrivs låg status

14

(Ulfsdotter Eriksson, 2012, 57-58; Svensson & Ulfsdotter Eriksson, 2009, 73). Yrkesstatus är sammankopplat med klass, social klass syftar till en individs position i samhället och yrkesklass är kopplat till inkomsten (Ulfsdotter Eriksson, 2012, 56-57).

I avhandlingen framkommer att det finns en stark överenskommelse om olika yrkens status mellan grupper i samhället. Antalet kvinnor inom ett yrke har en negativ effekt på yrkesprestigen, men endast inom yrken som toppar listan på statusyrken (Ulfdotter, Eriksson, 2006, 16). Även genomsnittslönen är lägre ju fler kvinnor som är yrkesverksamma inom området (SOU 2014:81, 48). Vidare beskrivs hur olika faktorer har olika betydelse för yrkesprestige beroende på vilket yrke som menas. Flera av dessa faktorer för prestige kan associeras med maskulinitet. De officiella beskrivningarna av de yrken som analyserades reproducerar inte bilden av genus, visade det sig i studien (Ulfdotter, Eriksson, 2006, 16). Marita Flisbäck (2010, 32-33) redogör för att det finns en hierarki mellan mer konkreta “okvalificerade” yrken med fysiska arbetsuppgifter och intellektuella och “kvalificerade” yrken. Yrken med ett fysiskt arbete betraktas som något djuriskt och smutsigt.

Till skillnad från Ulfsdotter Eriksson undersöker Ann-Katrin Edlund (2004, 1) sambandet mellan yrkesbeteckningar och genus och ställer sig frågan om föreställningar om yrken påverkas av att en del ord tydligt kopplas till ett kön, samt om både män och kvinnor synliggörs i olika yrkesbeskrivningar. Författaren beskriver i texten hur olika yrken är könsbundna, hur de kan ge tydliga signaler om vilka som förväntas arbeta inom yrket. Vidare illustreras förväntningar som finns på respektive kön och olika yrken som avslöjar könsbundna föreställningar. Det diskuteras även både kulturella föreställningar mellan yrke och kön samt sådant som är inbyggt i språket genom titlar på yrken. Författaren förklarar också att över tiden har det funnits strävan mot att använda mer könsneutrala yrkestitlar, att yrket ska heta samma sak oavsett om det är en man eller kvinna som är yrkesverksam. Ofta har detta gått över i att vi använt de manliga beteckningarna som neutrala (Edlund, 2004, 2-3).

Ylva Ulfsdotter Eriksson och Anna Hedenus (2014, 227) skriver om yrken som stereotyper, hur individer förenklar bilder, baserade på den typiska utövarens (för respektive yrke) egenskaper och karaktärsdrag. Det innebär att när individen tänker på ett visst yrke tänker denne samtidigt på utövaren med ett specifikt kön, klädsel och ungefärlig

15

ålder. Vidare skriver författarna att unga individer har begränsad kunskap och erfarenhet om yrken på arbetsmarknaden samt vad de innehåller och vad som förväntas inom yrket. Vid okunskap närmar individen sig yrket med hjälp av stereotyper. Författarna skriver även att en mer positiv värdering om en grupp (ett yrke), ökar chansen till att individen kan identifiera sig med yrket/gruppen. Om individen förknippar en grupp eller ett yrke med negativa värderingar ökar risken för att individen tar avstånd. I och med detta blir stereotyperna en begränsning för individens identifikationsmöjligheter och kan betyda att individen utesluts från vissa yrken alternativt en inlåsning beroende på om individens passar in på stereotypen eller inte och könsarbetsdelningen reproduceras (Ulfsdotter Eriksson och Hedenus, 2014, 227, 229).

2.4 Sammanfattning tidigare forskning

I detta kapitel har ett flertal olika studier behandlats och lyfts upp. Forskningen som berör könssegregationen på arbetsmarknaden visar att det är könskodning av yrken som styr segregeringen, om föreställningarna om manliga och kvinnliga egenskaper och kvalifikationer försvinner kommer även den könssegregerade arbetsmarknaden att upphöra. Dessa föreställningar är hinder för personliga val och begränsar människans möjligheter att använda sina resurser (Westberg, 2006, 102).

Studierna som berör män i kvinnodominerande yrken visar att män skapar olika strategier för att inte skada sin maskulina identitet, då de förhåller sig till en hegemonisk maskulinitet (Simpson 2004, 259, 251; Lupton, 2006, 112-115, 106). Nordberg (2005, 27) beskriver i sin studie två hegemoniska maskulinitetsideal. Vi avser att använda detta för att analysera killarnas tal om brytprojektet och om de vid studie- och yrkesval förhåller sig till den hegemoniska maskuliniteten. Studierna visar även att män inom kvinnodominerade yrken har lättare klättra i positioner än de kvinnliga kollegorna (Simpson, 2004; Lupton, 2006).

Hur män talar om yrkesområden som är kvinnodominerande varierar och kan även vara motsägelsefullt (Bagilhole & Cross, 2006, 46-47). Yrkesstatus hänger i hop med social klass och yrkesklass och bestäms av lönenivå samt utbildningskrav (Ulfsdotter Eriksson,

16

2012, 56-58; Svensson & Ulfsdotter Eriksson, 2009, 73). Yrken där kvinnor är majoritet tenderar att tillskrivas lägre status än ett mansdominerat yrke. Olika faktorer har olika betydelse för yrkesprestige beroende på vilket yrket, däremot förknippas flera av dessa faktorer med maskulinitet (Ulfdotter, Eriksson, 2006, 16). Yrken är könsbundna och ger signaler om vilka som förväntas arbeta inom yrket, yrkestitlar avses att vara könsneutrala, men manliga beteckningar tenderar att användas som de neutrala (Edlund, 2004, 2-3). Stereotypa bilder av yrken kan begränsa individer i sina yrkesval, då det kan minska möjligheten till identifikation med yrket.

Från detta avsnitt tar vi med oss en medvetenhet och förförståelse om hur individer kan begränsas i sina yrkesval. Vid analysen av det empiriska materialet kommer denna forskning tillsammans med den teoretiska referensramen användas för att analysera hur stereotypa föreställningar om kön, yrken, maskulint och feminint påverkar killarnas självuppfattning, yrkesbilder och mentala kartor (se teoretisk referensram). Även hur vi kan förstå hur killarnas tal om yrken och arbeten de ser som möjliga i framtiden och hur de förhåller sig till detta.

17

3 Teoretisk referensram

I detta kapitel presenteras studiens teoretiska referensram. I sammanfattningen görs en beskrivning av hur de teoretiska begreppen hänger ihop samt hur de avses att användas för att analysera den insamlade empirin. För att få ett bra flyt i texten har teoretiska begrepp på engelska översatts till svenska. Det finns en medvetenhet om att översättning av begrepp kan göra att begreppets vida betydelse förloras, därför kommer begreppet att skrivas ut på svenska och engelska första gången det används för att tydliggöra vilket teoretiskt begrepp som har översatts samt vilket begrepp som avses att användas i texten. De teorier som tas upp är Linda Gottfredsons teori om begränsningar, kompromisser och självskapande, Raewyn Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet samt George Meads teori om självets utveckling genom erfarenhet av motstånd, med fokus på det symboliska motståndet påverkan.

3.1 Linda Gottfredson - Begränsningar, kompromisser och

självskapande

Linda Gottfredson utvecklade teorin Theory of circumscription, compromise and

self-creation om begränsningar och kompromisser 1981 och reviderade den 1996. 2002 skrev

Gottfredson ett kapitel i Career choicee and development med syfte att vidga teorins omfång (Gottfredson, 2002, 86). Teorin förklarar karriärval som en process där människor begränsas i sina val utifrån föreställningar om genus och social klass (Gottfredson, 2002, 86-87). Teorin grundar sig på hur en individs självuppfattning (self-concept) och mentala yrkeskarta (Cognitive map of occupation) utvecklas under jagets socialisation (Gottfredson, 2002, 93).

18

Begreppet självuppfattning syftar till en individs bild av sig själv, en bild som inte nödvändigtvis behöver stämma överens med omgivningens uppfattning av individen. Självuppfattningen är det psykologiska jaget, det medfödda som sedan påverkas av mötet med den sociala omgivningen. En individs självuppfattning skapas aktivt och består av flera faktorer så som förmågor, personlighet, könstillhörighet, värderingar och social klass. Yrkesbild (Occupational Image) är en stereotyp bild en individ har av ett yrke. Denna generaliserade bild kan innefatta vilka yrkesutövarna är, deras personlighet, hur arbetet ser ut, arbetsförhållanden och vilka personligheter som är lämpade för yrket (Jämför Tidigare forskning, Ulfsdotter Eriksson och Hedenus 2014). De flesta människor, oberoende av social klass, har liknande bilder av yrken gällande yrkesutövarnas personlighetstyp och vilken status yrket har. En individs yrkesbilder bildar en mental karta över yrken, en vuxen persons karta består av flera dimensioner såsom status, genus och arbetsfält (Gottfredson, 2002, 88). Yrkesval sker i en process där individens självuppfattning jämförs med dennes yrkesbild och karta. Processen kräver att en individ har kunskap om sig själv och sina egenskaper samt vetskap om yrken, för att sedan sätta detta i den sociala kontexten (Gottfredson, 2002, 91).

Barn är begränsade i vad de vet om sig själva och om omvärlden, trots detta börjar barn se yrken som lämpliga och inte lämpliga utifrån det de vet. De begränsningar barn gör i tidig ålder kan komma att påverka utbildning och yrkesval senare i livet. Gottfredson (2002, 95-100) delar in en individs utvecklande av självuppfattning och yrkessträvan i fyra steg. Varje steg bidrar till barnets kognitiva utveckling och ökar deras förmåga att reflektera över sig själva i förhållande till omvärlden, vilket utökar deras mentala yrkeskarta. Gottfredson klargör att det finns stora skillnader mellan barns inlärning, det kan bero på barnens genetiska förutsättningar. Skillnaden som uppstår visar sig sedan i karriärmognad. Barns kunskapsutveckling påverkas både av yttre och inre faktorer, det vill säga omgivningen och individuella faktorer.

I steg ett ser barn omgivningen konkret, stort eller litet, gammalt eller ungt. De ser yrken utifrån redskap och saker som används i yrkena, till exempel: snickare använder en hammare. Under steg två blir könsroller synliga för barnet och de bedömer yrken som lämpliga eller olämpliga utifrån kön. Det börjar se saker som bra och dåliga och lätta eller svåra. Barn blir under steg tre medvetna om kompisars åsikter och samhällets sociala

19

klasser, de sociala klasserna bestäms utifrån kläder, föräldrars bil, boende med mer. Vilka yrken som ses som möjliga påverkas av familjen åsikter. I steg fyra sker en identifiering av vilka acceptabla yrken som är mest eftersträvansvärda och vilka individen kan nå. De strävar efter att hitta yrken som överensstämmer med värderingar, förmågor, personlighet och passar in i deras livsplan.

I de tre första stegen utesluter individen alternativ och skapar en zon av acceptabla alternativ (zon of acceptable alternatives), zonens storlek kan variera mellan individer och är föränderlig (Gottfredson, 2002, 91). Vidare skriver Gottfredson (2002, 100-104) att efter begränsningsprocessen sker en kompromiss mellan individens mest önskvärda yrken och bilden av vad som anses som realistiskt att nå. Det vill säga att de acceptabla alternativen sorteras utifrån vilka som anses möjliga att nå. Det är viktigare att skydda den offentliga bilden av sig själv än den inre privata. Individen prioriterar ett könstraditionellt yrkesval högre än att göra ett val som stämmer överens med dennes bild av yrkets prestige, prestige prioriteras högre än individens intresse. Således är föreställningar om egen könsidentitet och yrkets könskodning det viktigaste för yrkesvalet.

3.2 Raewyn Connell - Hegemonisk maskulinitet, klass och

kön i samverkan

Raewyn Connell (2008) har försökt förstå och göra en vetenskap av maskulinitet. Författaren skriver att det inte finns en evig maskulinitet, utan att flera maskuliniteter agerar i relation till varandra. Maskulinitet är inte något som är medfött utan skapas aktivt (Connell, 2013, 12). Begreppet hegemoni betecknar en ledande position i samhället, hegemonisk maskulinitet syftar till normen för hur en man ska vara och männens dominerande position i samhället. Den hegemoniska maskuliniteten varierar mellan olika kulturer, socioekonomiska grupper och tider, det vill säga normen för vad och hur en man bör vara (2008, 115).

Det finns ett hierarkiskt förhållande mellan olika maskuliniteter, dominanta, underordnade och marginaliserade (Connell, 2013, 10-11). Samhällets hegemoniska

20

maskulinitetsideal behöver inte vara den vanligaste maskuliniteten, det är få verkliga män som kan leva upp till den hegemoniska manlighetsbilden, däremot dras män emot den eller distanserar sig ifrån den. Således måste alla män förhålla sig till den (Connell, 2013, 11). Connell (2008, 115) skriver att detta maskulinitetsideal kan baseras på en filmroll, skådespelare eller en fantasifigur. I västvärlden ligger den hegemoniska maskuliniteten på det ingenjörsideal som råder (Wikstrand, 2011, 77).

Trots att det är få verkliga män som uppnår idealbilden av en man, drar majoriteten av alla män fördel av denna position. De delaktiga männen strävar efter att nå den hegemoniska maskuliniteten och tillgodoser sig fördelarna som kommer med, de bidrar till att upprätthålla denna dominanta position (Connell, 2008, 117-118).

Det är inte bara kvinnor som är underordnade den hegemoniska maskuliniteten, även män kan vara underordnade andra män. I det europeisk-amerikanska samhället är homosexuella män underordnade, medan heterosexuella män är dominanta (2008,116), (Jämför tidigare forskning, Lupton 2006 och Simpson 2004). Termen marginaliserade används för att benämna förhållandet mellan den dominanta maskuliniteten och underordnade sociala klasser eller etniska grupper. Författaren poängterar att begreppet hegemonisk maskulinitet inte syftar till en fast karaktärstyp utan är rörligt (Connell, 2008, 118-119).

3.3 George H. Mead - Motstånd

George Mead har utvecklat en teori om människans utvecklande av ett själv. Han förklarar människans utveckling från födsel till att i samverkan med omgivningen forma sig själv, att vi blir de vi är i mötet med omvärlden (Thuman & Persson, 2011, 48). Självbilden består av våra känslor och uppfattningar om vilka vi är, våra personlighetsdrag, utseende, vad vi är bra och dåliga på, våra värderingar, ideal och åsikter. Självutveckling är sammankopplat med att bli medveten om sig själv och att utveckla ett självmedvetande. Självmedvetandet är en individs förmåga att reflektera över sig själv, erfarenhet av motstånd från omvärlden utvecklar självet och de självreflexiva förmågorna (Thunman & Persson, 2011, 48-49).

21

Begreppet motstånd delas i två kategorier, symboliskt motstånd och materiellt motstånd (Thuman & Persson, 2011, 49). Symboliskt motstånd kan uppstå vid kommunikation mellan två människor, när de inte förstår varandra på grund av till exempel kulturella skillnader eller språksvårigheter. Att ta sig förbi detta motstånd är ett avgörande steg i utvecklingen till att bli ett fullständigt själv, det vill säga för att kunna införliva de traditioner, normer, föreställningar och värderingar som ses som allmänna sanningar i samhället barnet föds in i. Social institutioner uppstår genom ett visst beteende hos en person som skapar samma reaktion hos majoriteten av gruppen. När två personer uppfattar en gest på samma sätt är det en signifikant symbol. Det kan vara verbalt språk, men även uttryck och kroppsspråk. Mead säger att de första människorna ett barn möter är avgörande för självbilden. Med signifikanta symboler sänder föräldrarna ut signaler om vem barnet är och vad som är viktigt, det bildas en uppfattning om feminint och maskulint. När barnet införlivar de signifikanta symbolerna utvecklas också självet och förmågan att reflektera över sig själv. Efterhand kommer de att själva rätta sina tankar, känslor och handlar utifrån vad samhället ser som rätt (Thunman & Persson, 2011, 54-57).

Som vuxen fortsätter identiteten att utvecklas men inte i samma takt som hos barnet. Mead säger att förändring sker vid yttre upplevelser eller felsägningar och misstolkningar i sociala situationer då det uppstår ett motstånd. När en individ stöter på nya eller oväntade situationen är möjligheten till förändring störst. Om det inte uppkommer hinder i våra vanemässiga handlingsbanor finns det ingen möjlighet till reflektion över den egna personen och då kommer det inte kunna ske förändring. När en vuxen person stöter på okända ting krävs det en identifikation av tingets motstånd, denne måste lära känna tinget precis som barnet. Det händer ständigt att det sker felsägningar och misstolkningar i sociala situationer och då måste vi reflektera över vårt vanemässiga handlande för att kunna agera mer medvetet (Thunman & Persson, 2011, 63).

3.4 Sammanfattning och relevans för studien

Meads beskrivning av att bli en självmedveten individ genom att övervinna det symboliska motståndet som en del i skapandet av individens mentala yrkeskarta. De signifikanta

22

symboler ett barn införlivas med kan ses som en del av de stadier Gottfredsons beskriver att ett barn går igenom. Hur killarna förhåller sig till den hegemoniska maskuliniteten kan påverkar vilka yrken som utesluts från zonen av acceptabla alternativ och deras yrkesbilder. Yrkesbilder som tillskrivs femininitet och feminina attribut kan förknippas med en underordnad maskulinitet.

Den teoretiska referensramen ska användas för att analysera hur deltagarna resonerar om sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet, samt hur brytprojektets påverkan på killarnas kognitiva kartor och zon av acceptabla alternativ kan förklaras. Gottfredsons teori kompromisser, begränsningar och självskapande kommer att användas i analysen där vi utgår från att studie- och yrkesvalet sker i en process där yrken utesluts och kompromissas bort. Detta för att förklara killarnas tal om framtida yrken och arbeten efter att ha deltagit i projektet samt förstå hur brytprojekt kan påverka deras mentala yrkeskartor och zon av acceptabla alternativ. Meads begrepp symboliskt motstånd används förstå killarnas bilder av yrken och vad de sa att de fått ut av projektet. Connells begrepp hegemonisk maskulinitet används för att förstå hur killarna i sina tal om möjliga framtida yrken, samt mentala kartor och zon av acceptabla alternativ, speglar alternativt för motstånd mot en hegemonisk maskulinitet.

23

4 Metod

I detta kapitel diskuteras och presenteras de metoder som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar, genomförande av studien för att öka dess tillförlitlighet och giltighet samt vilka etiska övervägande som gjorts. Det förs en diskussion och argumentation kring urval och bortfall, respondenternas bakgrund presenteras sedan i syfte att ge läsaren en bakgrundsbild av intervjupersonerna inför analysdelen.

4.1 Metodval

För att få deltagarnas reflektioner kring de egna erfarenheterna och tankar kring karriärval utifrån deras perspektiv gjordes en kvalitativ undersökning. En kvalitativ intervju kännetecknas av att intervjupersonen formulerar sina egna svar, och bidrar till att ge en djupare förståelse och en helhetsbild av enskilda fenomen (Larsen, 2012, 83, 22). Det var problematiskt att få kontakt med respondenter och få dem att avsätta tid i sitt schema för intervju, därför hade en kvantitativ metod varit till fördel. Istället för intervjuer hade enkäter kunnat användas, då det inte skulle vara lika tidskrävande för respondenterna. Däremot hade en kvantitativ metod inte gett respondenterna möjlighet att själva formulera sina svar och revidera sammanfattningen. Det hade heller inte gett tillfälle till följdfrågor eller förtydligande av frågor vid missförstånd. Då urvalet gjordes utifrån en grupp på 17 personer hade inte det heller varit tillräckligt för att använda sig av kvantitativ metod för att kunna göra generaliseringar. Harboe (2013, 34) skriver att kvantitativa metoders styrka är att kunna generalisera och pröva resultaten, att andra ska kunna göra samma undersökning och komma fram till samma resultat. Eftersom syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur deltagarna resonerade kring ämnet ansågs en kvalitativ metod vara mest lämplig.

24

Då det finns brist på forskning kring brytprojekt och det endast finns utvärderingar och rapporter kring projekten, behövs denna studie för att ge ett individperspektiv av brytprojekt och dess påverkan på yrkes och studieval.

4.2 Reliabilitet och validitet

Begreppen reliabilitet och validitet kommer från kvantitativa undersökningar, vid en kvalitativ undersökning blir dessa begrepp annorlunda (Trost, 2010, 101-102). Utifrån det Trost skriver om reliabilitet och validitet samt Larsens (2012, 80-81) beskrivning har begreppens användbarhet för denna kvalitativa studie diskuterats och överväganden har gjorts för att öka studiens trovärdighet och giltighet.

Med begreppet reliabilitet menas sådant som rör måttens och mätningars pålitlighet (Bryman, 2001, 86). Det innebär att en mätning är stabil, det vill säga att frågan ställs på samma sätt till respondenter och att situationen är likadan för alla. Det innebär även att samma mätning vid två olika tillfällen ska ge samma resultat, det vill säga att det är konstant. Vid en kvalitativ studie när strävan är att förstå hur personer tänker eller känner, kan svaren variera då människan hela tiden möter nya situationer, får nya intryck och erfarenheter och därmed förändras verklighetsbilden successivt. Det innebär att vi kan svara på olika sätt på samma fråga vid olika tillfällen. Det kan därför bli problematiskt att använda begreppet reliabilitet vid kvalitativa intervjuer. Däremot är det viktigt att intervjuaren är uppmärksam på tonfall, ansiktsuttryck och kroppsspråk (Trost, 2010, 99-101). Genom att hantera insamlad data på ett noggrant sätt och inte blanda respondenternas olika svar kan den kvalitativa studiens reliabilitet höjas (Larsen, 2012, 81). För att öka studiens trovärdighet har dokument samt information om respondenter och intervjuer hanterats och bevarats på ett sätt så att det inte skulle ske en förväxling av vem som sagt vad. Vid planeringen av intervjuerna beslutades att båda författarna skulle närvara vid intervjutillfällena, där en agerade intervjuare och den andra observerade, men fick möjlighet att ställa följdfrågor. Detta för att få två personers perspektiv och tolkning av tonläge, ansiktsuttryck och kroppsspråk och därmed öka studiens reliabilitet.

25

Med begreppet validitet menas att de frågor som ställs i en intervju, eller det mätinstrument som används, mäter det som är avsett att mäta (Trost, 2010, 101). Genom att respondenterna ges möjlighet att berätta om för dem relevanta saker, kan det framkomma detaljer som kan vara viktiga för frågeställningen. På så sätt kan studien anpassas utifrån det som sagts under intervjuerna. Att arbeta med undersökning som en flexibel process höjer studiens validitet (Larsen, 2012, 80-81). Som ovan beskrivet deltog båda författarna vid intervjutillfällena, båda gavs möjlighet att lyssna på och tolka svaren samt ställa följdfrågor. Vid intervjutillfället kunde även frågorna förtydligas och förklaras om de var otydliga för respondenten. Detta bidrog till att höja studiens validitet.

4.3 Urval och bortfall

Studien utgår från ett samverkansprojekt i Sverige som genomförs gemensamt av kommunen och den lokala högskolan. För att delta i projektet är kriterierna att vara folkbokförd i staden, kille mellan sexton och nitton år och ha sitt sommarjobb inom vård och omsorg eller förskola. Enligt ett urval av självselektion bestämmer individerna själva om de vill delta i undersökningen (Larsen, 2012, 77). Då det redan skett ett urval för att delta i projektet gjordes urvalet för studien enligt självselektion. I brytprojektet 2014 deltog 17 killar, personerna som deltagit i projektet kontaktades av projektansvarig. De som aktivt svarade att de inte ville bli kontaktade angående en intervju togs bort från kontaktlistan. Av de 17 personer som deltagit var det 14 personer kvar som inte aktivt tackat nej till att bli kontaktade, de 14 killarna kontaktades av författarna via mail. Då responsen uteblev, kontaktades även deltagarna via telefon, både genom sms och samtal. Även via telefon var responsen låg. Av de 14 som kontaktades bokades sex intervjuer in och utfallet för genomförda intervjuer var fyra. I relation till Sveriges befolkning avviker deltagande respondenter procentuellt sett (SCB, 2014). Killarnas etnicitet har reflekterats kring och studiens resultat hade kunnat bli annorlunda om detta hade behandlats i analysen. Det finns en medvetenhet om att det kan vara problematiskt att bortse från detta.

Studiens syfte var att få deltagarnas perspektiv på sin medverkan i projektet och det egna karriärvalet och det har fyra deltagare bidragit med. Det har skett en dialog mellan

26

författarna om det stora bortfallet och möjlig orsak. Då flertalet av deltagarna går i skolan kan intervjuerna upplevts tidskrävande, eller så hade förfrågan om deltagande i undersökningen ha formulerats på ett annat sätt för att motivera till deltagande. Bryman (2002, 292) skriver att teoretisk mättnad kan uppstå när urvalet fortsätter tills ingen ny eller relevant information framkommer. Vi kan inte veta om vi upplevt någon mättnad under datainsamlingen, men kan trots de visa på komplexitet i killarnas svar och reflekterande. Vi kan se att det finns vissa mönster i det insamlade materialet, vilket kan också vara sammanträffanden. Även om vi hade fått tag på fler respondenter ställer vi oss frågande till om vi hade kunnat känna en definitiv mättnadseffekt. Det vi kan se är att resultatet hade kunnat bli ett annat vid ett större deltagande.

Enligt Trost (2010, 110) är ett färre antal väl utförda intervjuer av mer värde än flera sämre utförda intervjuer. Vid många intervjuer kan materialet komma att bli ohanterligt och göra det svårare att få en överblick över intervjuerna, samt att se likheter och skillnader. Utifrån detta skedde en diskussion kring huruvida materialet från fyra intervjuer skulle vara tillräckligt för att uppfylla studien syfte och kunna analyseras. Det hade varit önskvärt att ha fler intervjuer för att få fler perspektiv och ett bredare underlag för analys. Det beslutades att fyra väl utförda intervjuer gav material att analysera, med en medvetenhet om att ett mindre antal intervjuer kan komma att påverka studiens resultat. Urval och bortfall kommer att diskuteras vidare senare i uppsatsen i kapitlet metoddiskussion och teoridiskussion.

4.3.1 Bakgrund

Amir går ekonomiprogrammet på gymnasiet, han bor tillsammans med sin mamma och sin syster i en lägenhet. Hans mamma arbetar i hemtjänsten och hans syskon som arbetar inom olika områden. En är pastor, en arbetar i en livsmedelsbutik, en är webbdesigner och en arbetar som byggarbetare. I familjen är det ingen som har eftergymnasial utbildning. Under sommaren 2014 hade han sommarpraktik på ett äldreboende.

Xavier kom till Sverige för två år sen och bor på ett boende tillsammans med andra ungdomar. Han går på språkintroduktion för att utveckla sin svenska för att sedan kunna

27

söka till handelsprogrammet på gymnasiet. Han berättade att hans föräldrar är kvar i hemlandet och att de där inte har någon utbildning. I Sverige arbetar både mannen och kvinnan förklarade han, det är en skillnad från hemlandet där en person arbetar och försörjer hela familjen. Han deltog i projektet sommaren 2014 och hade då praktik på en förskola.

Alex går ekonomiprogrammet på gymnasiet och bor varannan vecka hos mamma och pappa. Syskon finns i båda hemmen. Alex mamma arbetar inom vården, men han är inte säker på om det är som undersköterska eller sjuksköterska. Pappan är egenföretagare inom produktion och försäljning. Vad Alex vet har ingen av föräldrarna någon eftergymnasial utbildning. Ett av syskonen läser just nu till sjuksköterska. Under sommaren 2014 hade han sommarpraktik på ett äldreboende.

Luca går ekonomiprogrammet på gymnasiet och bor i radhus tillsammans med mamma, pappa och ett syskon. Mamman arbetar på ett äldreboende och pappan arbetar som busschaufför. Båda föräldrarna har eftergymnasiala utbildningar som de läste i hemlandet, där de också hade eget företag som florister och begravningsentreprenörer. Efter ankomsten till Sverige har de inte studerat. I samband med ankomsten till Sverige fick de barn och prioriterade då försörjning i form av arbete. Mamman började arbeta efter en tid hemma med barnen. Under sommaren 2014 hade han sommarpraktik på ett äldreboende.

4.4 Genomförande

Kvalitativa intervjuer går bland annat ut på att undersöka intervjupersonernas tankar, känslor, erfarenheter och föreställningar kring valt område (Trost, 2010, 24). Vid en ostrukturerad intervju används en intervjuguide med stödord alternativt frågor som hjälp för att se till så att alla avsedda ämnen avhandlats under intervjun. Respondenten pratar fritt medan intervjuaren håller fokus på det relevanta ämnet genom att använda sig av uppföljningsfrågor (Larsen, 2012, 84). Studiens data samlades in med hjälp av enskilda ostrukturerade intervjuer. Inför intervjutillfället formulerades en intervjuguide med frågor. För att formulera frågor med relevans för och i relation till studiens syfte och frågeställningar användes studiens teoretiska utgångspunkter som grund. Frågorna delades

28

in i fyra huvudteman; bakgrund, projektet, bild av yrken och yrkesval. Dessa arbetades fram utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen som tagits upp i studien. De användes under intervjun som checklista för att säkerställa att de för studien relevanta områden behandlats. Det fanns en medvetenhet kring hur relationen till respondenterna, hur frågorna ställs samt plats för intervjutillfället kan påverka svaren på frågorna (Bryman, 2002, 37).

För att öka förståelsen och informationsmängden vid en intervju kan det vara till fördel utifrån intervjuarnas perspektiv att vara två. I en sådan situation riskeras att respondenten hamnar i underläge och upplever att intervjuarna har ett maktövertag. Innan beslut kring hur många som ska närvara vid intervjutillfällena bör det ske ett övervägande mellan för- och nackdelar (Trost, 2010, 44-45). I ett tidigt skede skedde en diskussion angående författarnas närvaro vid intervjutillfällena. Det beslutades att båda författarna skulle delta vid intervjuerna då fördelarna ansågs väga tyngre än nackdelarna. För att undvika upplevelsen av att vara i underläge hos respondenterna togs ett aktivt beslut om hur placeringen i rummet skulle se ut. Respondenterna tillfrågades om det gick bra att spela in intervjuerna, till detta användes en diktafon. Efter varje intervjutillfälle avsattes tid för diskussion och reflektion författarna emellan om upplevelser, tankar och känslor från intervjun. Därefter transkriberades materialet nästintill ordagrant. Saker som av författarna inte ansågs relevanta för ämnet skrevs inte med i dokumentet, men hela inspelningarna sparas. När uppsatsen är färdigställd kommer inspelningarna att raderas.

Intervjuerna har behandlats som enskilda berättelser för att få varje individs perspektiv. Efter transkribering av materialet delades det in i teman. Efter detta analyserades materialet utifrån den teoretiska referensramen med Gottfredsons teori om begränsningar, kompromisser och självskapade, Connells begrepp hegemonisk maskulinitet och Meads begrepp motstånd. Detta för att förstå killarnas sätt att tala om sina studie- och yrkesval och hur brytprojektet påverkat dessa. Tidigare forskning användes förstå våra analyser.

29

I studien har Vetenskapsrådets forskningsetiska principer tagits i beaktande. De är avsedda att ge underlag för forskarnas egna reflektioner och användas tillsammans med forskarnas egna bedömningar (Vetenskapsrådet, 2002, 6). Respondenterna har fått ta del av de fyra huvudkraven som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kraven efterföljs av två rekommendationer som även de har tagits i beaktande. Rekommendationerna innebär att forskarna bör ge respondenter möjlighet att ta del av känsliga avsnitt och diskutabla tolkningar innan uppsatsen publiceras samt att respondenter bör bli tillfrågade om de vill veta var uppsatsen kommer att publiceras (Vetenskapsrådet, 2002, 7-14).

Vid första kontakt med respondenterna informerades de om studiens syfte och vad deltagandet skulle innebära. De tillfrågades om de ville delta och fick därigenom veta att deltagandet var frivilligt. Vid intervjutillfället tillfrågades varje individ om inspelning av intervjun var ok, samt att de hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Respondenterna blev även informerade om att det inspelade materialet endast skulle spelas upp för oss och eventuellt handledare/examinator, men ingen utomstående studien, samt att allt material endast skulle användas enbart till denna studie. Det tydliggjordes att vem som sagt vad inte kommer att framgå i uppsatsen. Under hela studiens gång (från första kontakt med respondenter till inlämnad uppsats) förvaras kontaktuppgifter och personuppgifter på ett sätt så inte obehöriga kan ta del av dem. Allt detta raderas vid studiens slut.

Respondenternas riktiga namn har bytts ut mot fiktivt namn, detta för att bevara individernas konfidentialitet. Namnen som kommer att användas är Amir, Xavier, Alex och Luca. Namnen valdes för att spegla Sveriges mångkulturella samhälle och respondenterna. Begreppet hemland används för att benämna det land som personen och/eller föräldrarna flyttat från, istället för att nämna vilket land det gäller. Detta för att undvika att respondenternas identiteter avslöjas. Vi vill poängtera att vi inte avser att definiera något av personernas egna ställningstaganden kring vad de ser som sitt hemland.

30

5 Resultat och analys

I detta kapitel presenteras och analyseras studiens resultat. Resultatet analyseras med Gottfredsons teori begränsningar, kompromisser och självskapande, samt de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och motstånd. Även tidigare forskning som presenterats innan används för att analysera resultaten. Kapitlet är indelat i rubriker och underrubriker som arbetats fram i relation till syfte och frågeställningar.

5.1 Brytprojekt och sommarpraktik

5.1.1 Killarnas tal om deltagande i brytprojektet

När killarna talade om varför de deltog i projektet, var det inte främst för att de var intresserade av arbeta inom områdena vård och omsorg eller förskola, utan det fanns andra anledningar bakom. I citatet nedan berättar Luca om varför han deltog i projektet:

Det var mina föräldrar som var på mig, de tyckte jag skulle göra det. Jag ville helst jobba och strunta i allt annat. Så sa mina föräldrar att det är smartare att sitta där än att jobba...… Jag fick ju också mail från dem som frågade mig. Det var där jag fick information från början. Sen så var det mina föräldrar som övertygade mig att jag skulle gå på projektet.

I följande citat berättade Amir varför han deltog:

Jag tänkte sommarjobba med min mamma där hon jobbar, hemtjänsten. Så jag tänkte det var bra liksom få lite mer syn på det hela.

Amir beskrev en annan anledning till att han deltog i projektet än Luca. Killarna berättade att deltagandet var en möjlighet till att få extrajobb eller sommarjobb i framtiden när de ska studera på högskola/universitet och att det var en möjlighet att få mer kunskap om högskolan och det svenska skolsystemet. I citatet nedan beskrev Alex varför han valde att delta i brytprojektet:

31

Det var väl, som jag sa innan att ifall det skulle vara tråkigt på praktiken så kunde jag ta detta här också. Så detta kanske var lite roligare. Sen så var det min mamma som också ville att jag skulle medverka. Sen ville jag själv också. Det verkade intressant, få lite mer inblick i hur det är att jobba. Jag har inte tänkt på det innan men sen när det kom upp en möjlighet så var det lika bra att ta den.

Likt Luptons (2006, 112-115) och Simpsons (2004, 259) resultat, kan killarnas tal om varför de deltog i projektet kan ses som strategier för att inte skada den maskulina identiteten. Dessa strategier kan förstås med att alla män förhåller sig till den hegemoniska maskuliniteten, genom att dras till den eller distansera sig från den (Connell, 2013, 10-11). En man som har ett yrke som är kvinnodominerat kan göra att de kommer långt ifrån denna normbild (Lupton, 2006, 112-115). Luptons studie visar att nackdelen för män med att arbeta inom ett kvinnodominerande yrke är att sexualiteten blir ifrågasatt. I det västerländska och amerikanska samhället ses homosexuella män som underordnade heterosexuella (Connell, 2008, 116). Killarnas tal om anledningar till varför de valde att delta i projektet skiljer sig från varandra, däremot kan berättar ingen av dem att de valde att delta för att de är intresserade för yrken inom vård och omsorg samt förskola mer än som ett extrajobb eller ett andrahandsalternativ. Även om Alex berättade att det var för han själv ville, så sa han samtidigt att det var en säkerhet om hans sommarpraktik var tråkig och för att hans mamma ansåg att han skulle delta. Detta kan förklaras med att de vill distansera sig från en underordnad eller marginaliserad maskulinitet och då skydda sin maskulina identitet (Connell, 118-119).

5.1.2 Killarnas tal om brytprojektet och sommarpraktikens påverkan

Killarna berättade att syftet med projektet var att få fler killar att bli intresserade av yrken inom vård och omsorg samt förskola. När de talade om vad de tagit med sig från deltagandet i projektet, stämde det inte överens med det de sagt att syfte var. De berättade bland annat att det hade gett en bredare syn på området, att de fått mer kunskap om studieteknik och om högskolan och dess utbildningar. I citatet nedan är Xavier beskrivning av vad han fått ut av projektet.

...jag tänkte bara dagis och handel, men när jag kom till min praktik och speciellt till högskolan och träffade olika lärare så jag börja tänka om andra utbildningar som

32

jag kan studera. Jag kan studera teknik eller sjuksköterska. Jag ser annat som möjligt.

Luca berättade att praktiken förändrat hans syn på yrket, redan från första dagen. Han berättade att om han inte hade haft sommarpraktik inom vården hade han troligtvis valt att avstå yrket även framåt. Luca uttryckte hur deltagandet i projektet påverkat honom med orden ”Känns inte som att jag har påverkats någonting”. Killarna berättade om vad de fått ut av projektet och att det inte speglade deras beskrivning av syftet. Detta kan förstås med Gottfredsons (2002, 88) förklaring av yrkesvalet som process där icke lämpliga alternativ uteslut utifrån kön och social klass under barndom och tonår. Deras yrkesbilder och kognitiva yrkeskarta har utvecklats under uppväxten och yrken som ingår i vård och omsorg samt förskola kan redan blivit borttagna ur deras zon av acceptabla alternativ. När killarna berättade om anledningarna till att de deltog i projektet och hade sin praktik inom områdena vård och omsorg eller förskola, beskrev de andra syften än att vilja arbeta med människor. De anledningar som beskrevs stämde överens med de förväntningar de berättade att de hade på deltagandet i projektet. Detta kan ses som en strategi för att inte skada sin maskulina identitet (Simpson, 2004; 259 Lupton, 2006, 112-115).

Det talades om att det var praktiken som påverkat synen att arbeta inom vården, snarare än deltagandet i projektet. Under praktiken var killarna delaktiga i arbetet, som de inte hade någon tidigare praktisk erfarenhet av. Genom att möta nya situationer gavs de möjlighet till förändring av att omförhandla zonen av acceptabla alternativ. Om det uppstår ett symboliskt motstånd måste det ske en reflektion över individen och de egna handlingarna för att införliva nya signifikanta symboler (Thunman & Persson, 2011, 63). I citatet nedan berättade Luca om sin syn på yrken innan han var på praktiken:

Då tyckte jag att det var typ, att det var rätt så äckligt, inte så mysigt att jobba med det. Men när jag väl jobbade där så såg jag att det inte är så farligt som jag tänkte. Men det har ingenting med själva projektet att göra.

Genom att vara på arbetsplatsen och utföra arbetet samt få träffa kollegor, handledare och klienter kan hans syn av yrket mött ett symboliskt motstånd. Något som kan ha gett en möjlighet att reflektera över yrket och skapa nya signifikanta symboler som integrerats i hans självuppfattning, i relation till hans syn på arbetet (Thunman & Persson 2011, 54-57, 63). Hur Alex pratade om vad sommarpraktiken gett honom kan också vara ett uttryck för

33

att han har införlivat nya signifikanta symboler. I följande citat talade Alex om vad sommarpraktiken gett honom:

Innan hade jag nog inte tyckt att jag skulle jobba inom det eller nåt sånt, att det var ganska tråkigt, men nu när jag, efter det här har det ändrats lite i alla fall. Att det visst kan vara kul och sånt där.

I citatet nedan talade Amir om sommarpraktiken och dess påverkan på hans bild av yrket: Det var precis så, för att min mamma som har sagt det liksom hon vill att jag ska

jobba men hon vill inte att jag ska stanna där. Där har jag fått det med prestige också det är lite lägre än dom andra arbetena för att det är så hon ser det också och jag har växt upp med det.

Amir berättade att hans mamma beskrivit hur det är att arbeta inom hemtjänst och äldreboende för honom och sa att varken praktiken eller projektet påverkat hans syn på att arbeta på ett äldreboende. Detta kan förklaras med att språk och uttryck som användes på praktikplatsen har genom mammans tal redan införlivats som signifikanta symboler och att de då inte ger möjlighet för honom att reflektera över sig själv och sina handlingar (Thunman & Persson 2011, 54-57, 63). Då några av killarna berättade att de upplevde att sommarpraktiken påverkat deras syn på vård och omsorg eller förskola kan förstås som att deras kognitiva yrkeskarta kan ha vidgats med nya möjliga yrkesområden.

5.2 Studie- och yrkesval

5.2.1 Yrkesstatus och social klass i relation till studie- och yrkesvalsprocessen

Det framkom i intervjuerna att arbete inom vård och omsorg och förskola kan vara möjliga alternativ för killarna, men enbart som sommarjobb eller extrajobb medan de läser på universitet/högskola. Ekonomi nämndes flera gånger under intervjuerna som ett framtida yrke. I följande citat beskriver Xavier sina tankar om yrkesval:

Om man vill bli läkare tillexempel eller lärare, eller något annat bra jobb. Men ibland kan vi inte bli det, vi kan ha mycket problem som gör att vi inte kan studera. Därför bör alla människor ha tre val att studera, till exempel vill jag läsa ekonomi och efter det förskola men jag måste ha alternativ C också. Om jag inte kan studera ekonomi då måste jag studera till förskollärare och om jag inte kan det måste jag

34

acceptera byggare. Har jag bara ekonomi och jag inte kan studera det blir det jättedåligt. Jag måste ha tre alternativ.

Luca berättade att det inte är hans dröm att arbeta inom vården, men att han skulle kunna tänka sig det. Det som påverkar hans val av yrke och utbildning är betyg och intresse, Luca beskrev valet som att han väljer det han är intresserad av. Han är fortfarande osäker på vad han vill arbeta med i framtiden, några exempel han nämnde var militär och polis, utöver busschaufför och ekonom. Nedan följer ett citat där Luca beskriver sina tankar om framtiden.

Men nu när jag vet att det inte är ett dåligt jobb, då skulle jag kunna tänka mig att arbeta med det. Typ som ett andrahandsval, inte som ett förstahandsval då. Det har fortfarande påverkat till en positiv syn på jobbet.

Killarnas yrkesval kan förstås som en process där mest önskvärda alternativ kompromissats bort om de inte anses vara möjliga att nå utifrån de begränsningar som gjorts utifrån klass och kön. Ett könstraditionellt yrkesval prioriteras högre än yrkesstatus och det egna intresset i kompromissprocessen (Gottfredson, 2002, 100-104).

Xaviers intresse för ekonomi väcktes när han var på en bank, han berättade att han tyckte att de var väl klädda och att arbetstiderna var bra. Social klass markeras med kläder, bilar och boende (Gottfredson, 2002, 97). Xaviers resonemang kring anledningen till att han vill arbeta som ekonom kan förstås med att klädseln på bank är i enlighet med den sociala klass han anser sig tillhöra eller önskar tillhöra. Citatet nedan är Amirs beskrivning av vad som påverkar hans val av yrke.

Ta något man kan leva med så om man vet att man inte kan sitta bakom en dator och sitta och arbeta ska man inte välja det. Samma sak om man väljer något som är lite mer socialt som man vet att man inte klarar av ska man inte ta det heller… ….att inte tvinga in sig själv i situationer om man vet att man kommer gå hem med huvudet nere och inte vara glad.

Han berättade att det inte bara är viktigt med prestige och pengar vid yrkesvalet utan att det också handlar om att välja något som han tycker sig klara av och mår bra av. Amir beskrev att han tror att samhället och omgivningen bestämmer vilken prestige ett yrke har och att uppväxten påverkar synen på yrken. Hans mamma inte vill att han ska fortsätta inom hemtjänsten, utan fortsätta studera, något som även är hans mål. Något som har påverkat målet är vilken prestige han tillskriver yrken inom vård och omsorg, prestige för honom