Malmö Högskola
Lärarutbildning
SOL
Skolutveckling och ledarskap
Uppsats
15 högskolepoäng
Vikten av uppvärmning
före fysiskt arbete
The importance of warming up
before doing physical labour
Mats Arne
Lasson
Lärarutbildning 90 poäng Examinator: Nils Andersson Slutseminarium: 2009-06-04 Handledare: Ingegerd Ericsson
Förord
Under höstterminen 2008 har jag samlat uppgifter till mitt forskningsarbete. Jag har inter-vjuat personer i byggbranschen på olika nivåer som till exempel personalchefer, arbetsledare, personer som leder morgonuppvärmningen samt byggnadsarbetare. Litteratur om uppvärm-ningsgymnastik har jag läst med intresse, tidningsartiklar om morgonuppvärmning i bygg-branschen har varit spännande att ta del av. Det har varit roligt och givande att göra fors-kningsarbete i ”Vikten av uppvärmning före fysiskt arbete”. Jag hoppas och önskar att eleverna på gymnasieskolornas byggprogram skall ta del av detta forskningsarbete samt få en förståelse för vikten av uppvärmning före arbetets start och på så sätt få ett långt och friskt liv inom byggbranschen.
Jag tackar alla i byggbranschen som har varit vänliga att ställa upp på mina intervjuer så att jag kunnat genomföra min undersökning. Jag vill ge min fru ett stort tack för att hon har stått ut med mig under min tid med arbetet och även mina kollegor för stödet. Jag vill även ge Ingegerd Ericsson ett stort tack för god handledning.
Malmö Högskola Vårterminen 2009 Lärarutbildningen Säl III:2
Sammanfattning
Vikten av uppvärmning före fysiskt arbete
Målet med mitt examensarbete var bland annat att göra en undersökning hur det rent praktisk fungerar på byggarbetsplatser med morgonuppvärmning före fysiskt arbete. Jag ville ta reda på om morgonuppvärmning är ett bra verktyg för byggfolket som kan bidra till att klarar ett längre arbetsliv i byggbranschen än tidigare. De kunskaper jag inhämtat under mitt arbete hoppas jag ska motivera byggeleverna att tillägna sig morgonuppvärmning i sitt arbetsliv i byggbranschen.
För att nå mitt mål med undersökningen så gjorde jag sammanlagt sex stycken intervjuer på byggarbetsplatser, sedan hade jag även gruppsamtal med byggnadsarbetarna om morgonuppvärmning på deras arbetsplats. Jag gjorde också fyra telefonintervjuer med personer från olika byggföretag som delvis var insatt i ämnet morgonuppvärmning. Hämtade in information från skrifter och publikationer där man uttalar sig om hälsosamt levnadssätt i allmänhet samt rörelsesätt som gör kroppen gott. De jag intervjuade var arbetsledning, personen som ansvarar för morgonuppvärmning samt ett antal byggnadsarbetare. Detta gjordes för att få ett underlag om hur morgonuppvärmning uppfattas på bygg-arbetsplatserna av byggfolk i olika befattningar. Jag lyssnade på byggfolk som var både för och emot morgonuppvärmningen samt anläggare och husbyggnadsarbetare. Jag försökte också ta in så mycket faktalitteratur som möjligt, för att få så bred kunskap som möjligt att föra vidare i min egen verksamhet på Bygg-gymnasiet i Eslöv.
Sammanfattningsvis visar mitt examensarbete att det görs morgonuppvärmning enbart på vissa arbetsplatser. Slutsatsen är att för att det skall fungera med morgonuppvärmning måste det finnas en person som har ansvaret för uppvärmningen på arbetsplatsen. Uppvärmningen skall ske kontinuerligt i samband med arbetsdagens start och på betald arbetstid.
Abstract
The importance of warming up before doing physical labour
The aim of my study was to examine practical work on building sites with morning warming before physical work. I wanted to know if morning warming up is a good tool for building people, which can help to manage longer working in construction than earlier. The know-ledge I acquired during my work I hope will motivate building students will acquire morning warming up in their working life in construction.
To reach my target of the investigation I did in total five interviews on construction sites, since I had also group interviews with construction workers on morning warming up to their work. I also made four telephone interviews with people from different construction companies that were partially familiar with the subject: morning warming up. Downloaded information from writings and publications which speak about healthy lifestyles in general and operating manner that does good for the body. The people I interviewed were working directors, the person responsible for morning warming ups and a number of construction workers. This was done to get a basis of experiences from the morning warming up on construction sites by construction people in different positions. I listened to construction people who were both for and against the morning warming up and building and construction workers. I tried to study as much factual literature as possible, to get as broad a knowledge as possible in order to use it in my own activities on the construction school in Eslöv.
In conclusion my study shows that morning warming up is done only in some work-places. For it to work with morning warming up there must be a person responsible for the warming up in the workplace. They must be continuously connected with the start of the working day and on hours paid.
Innehållsförteckning
Förord .……… 3
Sammanfattning ……….
5
Abstract ………...
6
Innehållsförteckning ………..
8
1. Introduktion ………...
10
1.1 Vad menas med uppvärmning …..………
13
1.2 Relevant teoribildning ………..
16
2. Tidigare forskning ……….
20
2.1 En studieundersökning i Sundsvall 1991 ……….
20
2.2 En enkätundersökning i Stockholm 1995 ………
21
2.3 En forskningsstudie i Stockolm 1998 ………..
22
3. Syfte ………
24
4. Metod ..………
24
5. Resultat …………...………....
27
5.1 Byggnadsarbetsrens uppfattning om morgonuppvärmning
27
5.2 Hur de arbetare känner sig som gör morgonuppvärmning
28
5.3 Hur de resonerar som inte vill vara med ……….
29
7. Diskussion ………..
32
7.1 Egna erfarenheter och tankar om uppvärmning ……….
37
7.2 Slutsatser ……….……
37
8. Referenser ………...
39
9. Intervjuguide ………..
40
Intervjufrågor………...
41
Bilagor: Arbetsplatsintervjuerna
1. Introduktion
Arbetet inom byggindustrin är ett fysiskt tungt arbete. Sjukdomar i rörelseorganen är den största orsaken till förtidspensionering inom byggbranschen då 43 % av alla förtids-pensioneringar har diagnosen muskeloskeletala sjukdomar. I sin studie fann Pettersson och Lindell (1981)1 att trots stora insatser inom ergonomiområdet och att tunga arbetsmoment försvunnit tycks belastningssjukdomarna öka. I den första enkätundersökningen om Uppvärmningsgymnastik i Byggbranschen (1991) skriver Jonsson:
Med anledning av den övervägande positiva inställningen till uppvärmnings-gymnastik borde det vara en självklarhet att man som arbetsgivare stöder denna typ av verksamhet. Den korta tid det åtgår torde man tjäna in flera gånger om.
Intressant vore också om man kunde mäta sjukskrivningsfrekvensens påverkan. Men om byggnadsarbetaren upplever sig att må bättre kan man förvänta sig att antalet sjukdagar också minskar och då vore det nästa ekonomiskt oförsvarbart att inte bedriva uppvärmningsgymnastik, för sjukfrånvaron är en stor ekonomisk utgiftspost för byggföretagen. (Jonsson, 1991:12)
Sedan 1991 får byggföretagen betala de 14 första sjukskrivningsdagar för byggnads-arbetarna och då är det ännu större anledning att uppmuntra till uppvärmningsgymnastik.
Jag ska inledningsvis titta på hur en muskel är uppbyggd och fungerar och för det tar jag Apotekets folder, ”Du och dina muskler2 till hjälp;
”Vad är en muskel”
Ca 40 % av en mans kroppsvikt är muskler. För kvinnor är massan något mindre. Vissa av våra muskler, t.ex. armar och ben styrs av vår vilja. De är snabba med att bli fort trötta. Vi har också en annan sorts muskler som sitter bl.a. runt blodkärl och tarmar. De är inte viljestyrda, de arbetar långsamt och är mycket uthålliga. Våra
muskler i exempelvis armar, rygg och ben består av en mängd muskelfibrer som är samlade i bindvävshinnor. I muskelns ändar övergår bindväven till senor som fäster i skelettet. Alla muskler har en viss grundspänning, till och med när vi sover. (Schering–Plough, 1993:2f [sic])
1
W. Pettersson och J. Lindell, 1981. Sjukfrånvaro och förtidspensionering bland arbetare inom byggindustrin. Bygghälsan, Stockholm.
2
Vad händer när en muskel överansträngs eller skadas?
Långvarigt, ensidigt arbete, där musklerna hela tiden är spända, kan leda till syrebrist i musklerna. Det kan också bildas mjölksyra i musklerna – det gör ont och man bli stel. Smärtan gör sedan att muskeln bli ännu mer spänd, vilket ger förvärrad syrebrist och ökad mjölksyrebildning. Muskeln är inne i en ond smärtcirkel!
Upprepade kraftiga belastningar på ett sen- eller muskelfäste, till exempel vid armbågen vid tennisspel kan ge små bristningar i dessa. Det utlöser ofta en inflammation med smärta och om skadan inte behandlas kan värken bli bestående på grund av kronisk inflammation.
En enstaka kraftig överbelastning kan göra att muskeln brister, helt eller delvis. Risken för muskelbristning är störst om muskeln är dåligt uppvärmd eller stel av mjölksyra. Den skadan är vanlig när man är otränad och tar i för hårt.
Med omväxlande arbete och lämplig uppvärmning, stretching och träning förebygger man muskelskador. (Schering–Plough, 1993:3f [sic])
Det finns i dag många företag som bjuder på en enkel frukost för de anställda på grund av att de är medvetna om att prestation och näring hänger ihop. De vet att oerhört många människor i dag struntar att helt eller delvis äta frukost. Frukosten är den viktigaste måltiden på dagen, enligt exempelvis Johansson (2007).
Frukost är en viktig måltid – speciellt för dig som tränar. Det är säkert tio timmar sedan du åt och kroppen behöver nytt bränsle. En bra, kolhydratrik frukost gör att du
känner dig pigg och håller dig mätt länge. (Woxnerud & Nybäck, 1998:60).3
Även uppvärmning anses vara såväl prestationshöjande som skadeförebyggande. Bygg-nadsarbete som innebär många fysiskt krävande arbetsmoment borde också föregås av uppvärmning, speciellt som man ofta direkt efter arbetets start utsätts för tunga arbets-situationer. Om detta skriver Jonsson, som arbetar på Bygghälsan i Sundsvall som företagssjukgymnast i en enkätstudie 1991:4
I samband med idrottsprestationer, på vanlig motionsnivå har det visat sig att 15 minuters uppvärmning är tillräckligt för att minska risken för skador. Fördelarna försvinner dock efter 45 minuters vila (Rodahl & Åstrand, 1970). Rodahl och Åstrand har visat följande fördelar med förhöjd kroppstemperatur vid arbete:
- Ökad hastighet av metaboliska processer i celler.
3 K. Woxnerud och M. Nybäck, 1998. Tränings guiden att träna och äta rätt 4
- Ökad hastighet vid syreutbytet mellan blodbanan och vävnaderna. - Ökad nervledningshastighet
Bergh (1982) skriver att den dynamiska styrkan ökar vid förhöjd kroppstemperatur. Ledbrosket tål dessutom belastningar bättre om det värms upp av rörelser skriver Åstrand (1981) och även Holmström (1987). Hur senor och ligament påverkas av uppvärmning är oklart. En teori är att töjbarheten ökar och risken för skador därför minskar (Jonsson, 1991:2).
Vidare hänvisar Annerstedt och Gjerset, (1997) till undersökningar om vikten av uppvärmning före fysiska aktiviteter.
Undersökningar tyder på att uppvärmningar före aktiviteter med hög intensitet är bra för hjärtat. Utan uppvärmning hade 2/3 av 44 friska försökspersoner onormalt EKG efter löpning med hög intensitet i brant motlut på ett löpband. Efter föregående uppvärmning var de onormala utslaget så gott som borta. En motsvarande positiv effekt har uppvärmningen på blodtrycket. Under ett experiment var blodtrycket onormalt under och efter arbetet, då försökspersonen inte hade värmt upp. Med en uppvärmning om 15 minuter höjdes blodtrycket betydligt mindre (Annerstedt & Gjerset, 1997:248).5
Inom byggbranschen har det under de senaste åren blivit allt vanligare att gemensamt utföra uppvärmningsgymnastik innan arbetsdagen börjar. Huvudsakliga syftet har varit att före-bygga skador i leder och muskulaturer. Något som ofta noteras är att trivseln och samman-hållningen ökat på arbetsplatser där uppvärmningsgymnastik bedrivits. Dessutom menar många arbetsledare att det är ett ypperligt tillfälle att lämna ut information när hela arbets-styrkan är samlad. Detta är något som jag återkommer till i mina intervjuer på arbetsplatser, vilka finns i en sammanställning och i bilagor.
Tittar man på nackdelar så kan jag inte hitta många. En nackdel är till exempel att byggnadsjobbarna värmer upp på arbetstid som innebär ett produktionsbortfall under tiden de anställda gör morgonuppvärmning, det vill säga ungefär 15 minuter. Det kan betyda att byggjobben blir fördyrade av den anledningen. Om det är hela sanningen är svårt att få fram fakta om. Om man skulle jämföra med sjukskrivningarna med allt vad det kostar så kan man säkerligen få fram ett resultat. Det verkar dock svårt att få fram några fakta om detta, mycket på grund av att företagen inte förmår lämna ut uppgifter om det till allmänheten. När jag frågar personalcheferna om det finns några siffror på eventuell minskning av sjuktalet, så får
5
man sammanfattningsvis till svar, ”det är svårt att ta fram för vi började med morgonuppvärmningen i samband med andra friskvårdsprojekt”.
En annan nackdel är när inte alla är med i morgonuppvärmningen. Detta kan innebära att det blir två läger som har svårt att förstå varandra. Drivs bygg jobbet på ackord så kan det bli diskussion när pengarna skall delas. Det ena lägret kan då till exempel säga att de som inte börjar jobba klockan sju skall ha mindre betalt, och det andra lägret kan säga att de är piggare så de kan hålla ett högre tempo i arbetet från början. Här ska självklart företagen ta ett stort ansvar och informera om hur friskvården inklusive morgonuppvärmningen ska regleras.
Det skulle vara intressant att följa processen några år framåt, lika väl är det en fantastisk utveckling branschen har gått igenom de senaste tio åren. Även tystnaden kring just morgonuppvärmningen i samband med andra hälsoinsatser gjorde mig nyfiken att gå in djupare och belysa ämnet närmare. Det är bland annat därför jag valt detta ämne.
1.1 Vad menas med uppvärmning
För att få en definition på vad ordet uppvärmning betyder så ”googlade” jag på ordet, då hamnade jag på Nationalencyklopedins ordbok,6 som förklarar ordet uppvärmning som jag citerar:
”Uppvärmning: särskilda (kropps) rörelser för att få muskler, blodcirkulation och andhämtning i
tillstånd för ansträngningar.”
Johansson skriver varför kroppen behöver uppvärmning;
Din kropp behöver tid för att ställa om sig, såväl mellan vila och arbete som mellan arbete och vila.
Uppvärmning och uppmjukning förbereder dig för huvudaktiviteten. Vid uppmjukning smörjer du lederna och fördelar värmen i kroppen. Om du värmer upp ordentligt förbättrar du din prestationsförmåga och undviker skador (Johansson, 2007:66) 7.
6 Nationalencyklopedins ordbok. Källa http://www.ne.se, 2008-11-15 7
Den uppvärmning jag syftar på i denna undersökning är den som börjar förekomma och ta form av att det finns strukturerande uppvärmningsprogram med musik, planscher och olika övningar som är lätta att göra ute på en arbetsplats inom byggindustrin. Det finns CD och planscher eller DVD/VHS där du får veta varför du ska värma upp och hur du ska göra. Du får kunskap och inspiration så att du kan förebygga belastningsbesvär och må bra. Dessa CD och planscher eller DVD/VHS finns i sex versioner och har framställts genom att samarbete mellan Sveriges Byggindustrier, John Mattsson (JM), NCC samt Skanska.
Detta är hämtat från Aktiv byggare projektet, som Cecilia Redegren Gomes ansvarade för: En uppvärmning skall vara i tio till femton minuter.
Man börjar med att gå eller jogga på stället, man kan även små hoppa. Efter det börjar man röra på armar, axlar och leder.
Detta gör man i några minuter så att kroppen börjar bli varm.
I det här lägget börjar man stretcha (tänja) på kroppens olika muskler. Som avslutning rör man på sig så att kroppen blir något varm igen.
Det viktiga med uppvärmningen är att man skall bli varm och inte svettig.
Märkvärdigare än så här behöver inte en uppvärmning vara, utan enkel så att den går att utföra av vem som helst och var som helst. ”Aktiv byggare” är ett friskvårdsprojekt som startades av Sveriges Byggindustrier 2003, som Redegren Gomes, (2003) 8 har haft projekt-ansvaret för. Det är ett samarbete mellan Sveriges Byggindustrier och JM, NCC, Skanska och Peab. I fokus ligger ett förebyggande arbete med målet att just förebygga arbetssjuk-domar, framförallt belastningsskador i muskler och skelett. Genom deras gemensamma satsning får de en samsyn på det hälsofrämjande arbete, där det gäller att nå ut på ett bra sätt till arbetsplatserna. Genom att JM, NCC, Skanska, Peab och Sveriges Byggindustrier samtidigt intensifierar samarbetet med Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN) fortsätta arbetet gentemot byggprogrammen i gymnasieskolor och friskolor.
I ett forskningsarbete för Sveriges Byggindustrier om Aktiv byggare som Wikström, Segolsson Carlsson och Albertsson, (2006)9 gjort framkom det att morgonuppvärmningen är mycket bra, med bra rörelser och bra musik. Det kan vara lite problem för vissa byggnadsarbetare som är stela och orörliga. De skriver vidare att friskvårdsinspiratörerna eller ”gympaledarna” skall vara engagerade och intresserade att leda morgonuppvärmningen,
8www.bygg.org/aktivbyggare, 2009-01-11.
9 Wikström, Segolsson Carlsson & Albertsson, 2006. Utvärdering av Sveriges Byggindustriers projektet Aktiv
de bör inte ha några andra särskilda uppdrag på arbetsplatsen som till exempel skyddsombud, facklig förtroendeman, lagbas eller något annat. Detta är mycket på grund av att han eller hon ska koncentrera sig helt på uppvärmningen och dess förberedelse. ”Gympaledaren” ska också ges möjlighet till vidareutbildning.
Enligt Annerstedt och Gjerset (1997)10 finns följande fördelar med att göra morgon-uppvärmning före fysiskt arbete.
Fysiologiska faktorer som påverkas av en förhöjd av en förhöjd kroppstemperatur.
En höjning av kroppstemperaturen påverkar en del fysiologiska faktorer:
Kemiska reaktioner går snabbare (enzymaktiviteten ökar).
Nervfibrernas ledningsförmåga förbättras; nervimpulserna går därför snabbare.
Blodet och vävnadsvätskorna flyter lättare (viskositeten blir mindre). Överföringen av näringsämnen och syre till de arbetande musklerna går därför snabbare.
Vävnaden blir smidigare (Får större plasticitet).
Diffusionen går lättare (syr, näringsämnen, vätska). Bland annat överförs syre och näringsämnen lättare från blodet till muskelcellerna då kroppen är varm.
Det viskösa motståndet i musklerna, bindväv och leder reduceras. Det inre motståndet (friktionsmotståndet) i rörelseapparaten blir därmed mindre, vilket betyder att de mekaniska processerna går snabbare.
Koordinationen förbättras. (Annerstedt & Gjerset, 1997:247f)
Psykologiska Faktorer som påverkas av uppvärmning.
Effekten av den mentala förberedelsen:
Koncentrationen ökas på den kommande uppgiften
Man blir mer motiverad
En gynnsam spänningsnivå kan uppnås (som följd av den ”mentala upp-värmningen”).
(Annerstedt & Gjerset, 1997:248)
10
1.2 Relevant teoribildning
I dag finns det artiklar och undersökningar som visar ett klart samband mellan morgonupp-värmning inför fysiskt arbete och sjunkande sjukskrivningstal hos byggnadsarbetare. Jag har gjort ett urval av några stycken i dessa artiklar och undersökningar här nedan, för att visa att det finns ett samband mellan morgonuppvärmning inför fysiskt arbete och sjunkande sjukskrivningstal.
I en artikel skriven av Lena Tiderman i Byggchefen11 3/2004, säger Christin Nilsson som är ansvarig för friskvård och rehabilitering hos JM;
Det är viktigt att friskvårdsaktiviteterna sker på arbetsplatsen, under betald arbetstid. Tidigare arbetade många, trots sina besvär, utan att söka vård. Då vi startade med detta visade sig att hela 50 – 60 procent hade akuta besvär. Den senaste uppföljningen visar att andelen med besvär har minskat till 20 – 30 procent, säger Christine Nilsson (Tiderman 3/2004:13 här citerat efter Nilsson).
I Byggnadsarbetaren 17/2007 skriver Magnus Bergstöm12 om Aktiv Byggare i fakta ruta med Arbetsmiljöverket som källa;
Aktiv Byggare är ett friskvårdsprojekt som startades av Sveriges Bygg-industrier 2003. Målet är att minska arbetsskador och få byggelever och byggnadsarbetare att tänka på sin hälsa. Aktiv byggare har tagit fram tre olika morgonuppvärmningspaket på cd-skiva. Anställda i byggbranschen löper störst risk av alla att drabbas av arbetsskada. 40 procent av arbetsskadorna är belastningsskador som kommer från
hårt arbete och tunga lyft (Bergström, 17/2007: 27).
Vidare skriver Magnus Bergström i samma artikel där Monika Grundström, som är samordnare i Norrlands distrikt hos NCC uttalar sig i ämnet friskvård. Hon menar att byggnadsarbetarna börjar få upp ögonen för morgonuppvärmningen och dess vikt. Hon säger vidare i artikeln att det går trögt på många håll för det är ett ganska nytt inslag på byggarbetsplatserna. Men är det bara någon som tar initiativet och får med sig några andra så brukar det gå av sig själv att ”byggympa” i gryningen. (Grundström enligt Bergström, 2007)
11 L. Tiderman, 3/2004. Byggchefen (fackliteratur). Bara vinnare när JM satsar friskt. 12
I ett pressmeddelande på NCC hemsida den 2006-02-23 skriver Carina Vestrin, som jobbar som arbetsmiljöchef på NCC Construction i Sverige;
Tio arbetsmiljöingenjörer och 120 friskvårdsinspiratörer har under många år jobbat systematiskt på arbetsplatserna med förebyggande hälsoarbete.
– Tätare hälsokontroller, information om kostvanor och morgonuppvärmning har börjat synas även i statistiken.
Vidare skriver hon i sitt pressmeddelande;
Arbetsplatsolyckorna har halverats på den senaste 10-årsperioden och långsiktiga trender är neråtgående.
– Varje tiondels procent ger en besparing på tre miljoner kronor, säger Carina Vestrin.
Något som också framkommer i mina arbetsplatsinterjuver är vikten av att löpande utbilda gympaledare eller friskvårdsinspiratörer, som de också kallas. Friskvårdsinspiratören bör heller inte ha någon annan syssla som skyddsombud eller lagbas t.ex. Det är något som Anders Hansson på JM i Stångby säger och det framkommer också i en avhandling om ”Utvärdering av Sveriges byggindustriers projekt Aktiv byggare”13
. Där skriver de, jag citerar:
Samtliga tyckte att morgonuppvärmningen är mycket bra, med bra rörelser och bra musik. En respondent menar att rörelserna går för fort för vissa byggnadsarbetare som är stela och orörliga. Samtliga respondenter menar ett morgonuppvärmninen har mottagits mycket positivt på arbetsplatsen. Det finns 1-2 friskvårdsinspiratörer eller ”gympaledare” på ett flertal arbetsplatser (inte alla). Samtliga respondenter menade att det är viktigt att dessa inte är skyddsombud. Det bör vara andra som blir engagerade och intresserade att leda morgonuppvärmningen (Wikström, Segolsson Carlsson och Albertsson, 2006:36).
Något som var svårt att få fram mera detaljerad i mina arbetsplatsinterjuver var om sjuk-skrivningarna har minskat i samband med införande av morgonuppvärmning. Det enda som framkom var hypotetiska påståenden från några kollektivanställda. Så som att det måste bli en minskning av arbetssjukdomar, framförallt belastningsskador i muskler och skelett. Medan arbetsplatsledningen inte hade några siffror på den frågan. Så jag ringde till några byggföretag och talade med personer som ansvarar för att morgonuppvärmningen kommit igång där.
13 H. Wikström, E. Segolsson Carlsson och K. Albertsson, 2006. En rapport vid Karlstads universitet.
I en annan artikel i Byggnadsarbetaren nr: 5/2008 av Sandra Lund14 så skrivs det om ackordshets, tunga lyft och märkliga arbetsställningar som gör att många byggnadsarbetare drabbads av olika förslitningar.
Vidare skrivs det om studier som visar att byggnadsarbetare löper större risk än de flesta arbetstagare att få förslitningsskador. Cementsäckar, armeringsjärn, tunga maskiner och dyl. som skall släpas och bäras över arbetsplatsen gör sitt. Det blir hit och dit samt upp och ner, vidare så är det olika arbetsställningar på huk, knästående eller andra mer eller mindre obekväma arbetsställningar. Till sist förekommer krypande också som arbetsställning som är kanske det värsta av alla. Det är bland annat det här som ligger bakom de dystra prognoserna om byggnadsarbetarnas förslitningsskador.
Sandra Lunds artikel i Byggnadsarbetaren 5/2008.
Det är också som snickarna Lars-Åke Sundqvist och Tony Nordin säger i artikeln;
– Ta och lyft en sådan där 30-kilos skiva, som man ofta få se. Det säger sig själv hur lätt man får belastningsskador eller någon annan typ av skada, om man bara hugger tag och börjar jobba innan man blivit uppvärmd. (Byggnadsarbetaren 17/2007: 27)15
Problemet kan var som snickaren Anders Svedin säger att det känns pinsamt i början, men numera tycker han att det är enbart positivt för det är en bra start på dagen. Han säger vidare det är bara att se på katten hur den sträcker på sig på morgonen.
– Alla gör sitt bästa och även om några ser en aning roade ut så har de kommit överens om at inte skratta åt varandra. Tanken är att alla ska vara med, säger Tony Nordin. (Byggnadsarbetaren, 17/2007:27)
Det är också som Håkan Lindström, arbetsmiljöinspektör i Kalmar säger i samma artikel i Byggnadsarbetaren.
– Belastningsskador är byggbranschen största problem. Byggnadsarbetare jobbar ofta i lag och på ackord. Det ska gå snabbt, alla ska hålla samma tempo. Då är man kanske inte så populär när man sticker ut genom att försöker lugna ner arbetet, börja fundera på hur man lyfter och vilka ställningar man jobbar i. En viss machotrend kan också påverka när ingen vill vara sämre än den andra. Men sen sitter man där, sjukskriven
14 S. Lund, 05/2008. Byggnadsarbetaren (facklitteratur). Ronnys knän höll inte för bygget. 15
och tittar ut genom köksfönstret och tänker ”hur fasen kunde det bli så här?”. (Byggnadsarbetaren 5/2008:25)16
I ett annat stycke säger Håkan Lindström:
– Tyvärr är det så illa i dag att inte många byggnadsarbetare tänker på sitt eget mående, utan man ger järnet tills man har en trasig kropp rätt tidigt. Som de flesta byggnadsarbetare leder det till sjukskrivningar eller i sämsta fall till förtidspensionering. (Byggnadsarbetaren 5/2008:25)
Allt detta om Håkan Lindström är hämtat från Sandra Lund artikel i Byggnadsarbetaren nr: 5/2008:25.
Belastningsskador i byggbranschen är även ett stort problem utanför Sveriges gränser. I den vetenskapliga tyska tidskriften Magazine nummer 717, fastställer Hans-Horst Konkolewsky (Direktor för Europeiska Agentur för Säkerhet och Hälsa på arbetsplatsen) i sin artikel, att varannan byggnadsarbetare klagar över muskelproblem (rygg, nacke och axlar) på olika sätt. Han hänvisar till olika hälsoproblem, men sätter fokus på allmänna säkerhetsaspekter som till exempel den europeiska kampanjen ”Sicher bauen” (bygga säkert).
Tidningen skriver om preventions åtgärder som ska användas i hela Europa, samt tipsar om praktiska lösningar (Gute praktische Lösungen, www.osha.europa.eu). Men inga noteringar kunde hittas som handlade om någon form av uppvärmning inför arbetsbörjan.
När jag läser vad Hans-Horst Konkolewsky skriver i Magazine så kommer jag att tänka på vad Mattias Persson säger när jag intervjuar honom, se bilaga ett. Han berättar om Nova G-projekt hos byggföretaget JM (John Mattson) som startades cirka 1990 -92 och var ett projekt för att förbättra arbetsmiljön på olika plan, där morgonuppvärmningen ingick i projektet.
Detta ger anledning till att tro, att Sverige är långt framme beträffande just morgonupp-värmningen på arbetsplatsen före fysiskt ansträngande aktiviteter.
16 S. Lund, 05/2008. Byggnadsarbetaren (facklitteratur). Ronnys knän höll inte för bygget.
17www.osha.europa.eu, 2009-03-07, Magazin der Europäischen Agentur für Sicherheit und Gesundheitsschutz
2. Tidigare forskning
I ett samtal med Christin Nilsson som ansvarar för friskvård och rehabilitering på John Matsson (JM) blev jag erbjuden att ta del av tre enkätstudier angående morgongymnastik på byggarbetsplatser, som jag referera vissa delar av.
2.1 En studieundersökning i Sundsvall 1991
Jonsson (1991)18 genomförde en studie i Sundsvall med 22 byggnadsarbetare, fem betongarbetare, två kranförare samt en elektriker. Tiden dessa personer deltagit i upp-värmningsgymnastik var mellan sex veckor och 26 veckor, med ett medelvärde av 16 veckor.
Besvärsupplevelser: Fyra personer uppgav att de varit helt fria från besvär. Övriga 26 personer angav besvär från olika delar av kroppen. Ländrygg 24: armar (handleder och armbågar) 21, skuldror 17, nacke 15, bröstrygg och knän 14 samt höfter tio, innan in-förandet av uppvärmningsgymnastiken. Som besvär räknas alla som svarat från att de sällan hade ont till att de hade ont mycket ofta. Av totalt 121 uppgivna besvärsproblem från rörelseorganen angav 60 individer en förbättring från nästan besvärsfri till helt besvärsfri efter införande av uppvärmningsgymnastiken, 58 var det däremot oförändrat för.
Största förbättringen noterades av nackbesvären.
Av de 15 personer som uppgivit någon grad av besvärsupplevelse från nacken upplevde tolv personer (80 %) att de hade förbättrats. Skulderbesvären visade att elva av sammanlagt 17 har uppgett förbättringar, medan ländryggen som hade största besvärsfrekvensen visade elva av 24 individer (45 %) en förbättring.
Skaderisk: På frågan om uppvärmningsgymnastiken påverkar risken för skador i leder och muskulaturer ansåg samtliga att risken minskade. Tolv personer svarade att risken minskar i hög grad medan 18 personer svarade att risken minskar i viss mån.
18
Att nå ordinarie arbetstempo: 20 personer av 30 ansåg att det gick snabbare att nå ordinarie arbetstempo med uppvärmningsgymnastiken innan arbetets start.15 individer tyckte att det gick något snabbare medan fem individer ansåg att det gick mycket snabbare. Nio personer tyckte det inte var någon skillnad och en menade det gick något långsammare.
Förändringar av motionsvanor: Motionsvanorna på fritiden hade inte påverkats nämnvärt av att man börjat med uppvärmningsgymnastiken. Tre personer uppgav att man ökat motionsvanorna medan de övriga 27 inte hade förändrat sitt motionerande.
Tillgång till uppvärmningsgymnastik: I undersökningen ansåg 27 personer att tillgång till uppvärmningsgymnastiken borde finnas på all arbetsplatser. En person hade ingen upp-fattning medan två lämnade ett tvekande ja till om det skulle bedrivas eller inte.
2.2 En enkätundersökning i Stockholm 1995
I en annan enkätundersökning gjort av Nilsson (1995)19 som ansvarar för friskvård och rehabilitering på företaget John Mattsson deltog 36 byggnadsjobbare i uppvärmnings-gymnastiken juni till november-95. De har besvarat frågor och lämnat synpunkter om uppvärmningsgymnastiken.
Skillnad på besvär i muskler och leder: 15 personer hade känt liten förbättring medan 21 hade känt en stor skillnad till det bättre i muskler och leder med införande av upp-värmningsgymnastiken.
Stelhet och stramhet: En fråga på enkäten var; Känner du skillnad i stelhet och stramhet mot vad du kände innan du startade med uppvärmningsgymnastiken.
En person lämna inget svar och en kände ingen skillnad. Tretton personer tyckte att de kände en lite skillnad, medan för 21 arbetare var skillnaden stor, till det bättre efter införande av uppvärmningsgymnastiken.
19
Besvär i muskler och leder efter arbetsdagens slut: Det frågades om dem kände någon skillnad på besvär ifrån leder och muskler efter arbetsdagens slut jämfört med hur dem kände innan uppvärmningsgymnastiken ifördes.
Elva personer kände ingen skillnad. 18 stycken kände en liten skillnad medan sju arbetare kände en stor skillnad till det bättre.
Pigg och vaken efter ”morgongympan”: På den frågan om man känner sig piggare och mera vaken efter morgonpasset än tidigare så svarade 18 personer att skillnaden var stor till att man kände sig mer vaken och piggare. 15 stycken svarade att det var lite skillnad, två individer kände ingen skillnad och en hade inga kommentarer.
Minskar risken för olyckor: Sista frågan på enkäten var hur dem tror att olycksfallsrisken och förslitningsskador påverkas av uppvärmningsgymnastiken.
35 personer tror att det minskar medan en hade inga kommentarer.
2.3 En forskningsundersökning i Stockholm 1998
Björn Ahlborg (från Byggbranschens Forskningsstiftelse för Arbetsmiljö), Eva Holmström (från Previa i Malmö) och Catharina Ström (från Bra miljö Ingarö) (1998)20 genomförde ett experiment med två grupper. Den ena gruppen på sammanlagt 30 personer (MU), som hade uppvärmningsgymnastik bestod av elva betongarbetare, 17 träarbetare och två med annan sysselsättning.
Den andra gruppen som skulle fungera som referensgrupp och som inte gjorde uppvärmningsgymnastik, bestod av 17 personer varav åtta betongarbetare, sju träarbetare och två personer som hade annan sysselsättning.
Rörlighet: Axlarnas totala rörlighet, rölighet i nacke dvs. framåt- och bakåtböjning samt vridning åt sidorna, framåtböjning i bröstryggen och som sista mätningsövning var framåt-fällning av ryggen (ländryggen).
20 E. Holmström, C. Ström, B. Ahlborg, 1998. Vilka nyttoeffekter för byggnadsarbetare har
Vid första mätningen var båda grupperna ungefär jämförbara medan i den andra mätningen så hade MU-gruppen förbättrat sig något i rörlighet i jämförelse mot referensgruppen. Något utmärkande när det gäller rörligheten i axelleden var att det var sämre rölighet i vänster jämfört med höger, och det var så i båda grupperna.
Töjbarhet: Vid mätningar av töjbarheten i lårets muskler på baksidan samt höftböjarnas muskler var det samma sak här, nämligen att MU-gruppen hade märkbar ökning mellan mätningarna i jämförelse med referensgruppen.
Muskulär styrka och uthållighet: Muskulär styrka och uthållighet i arm-, ben-, buk- och ryggmuskler visade hos båda grupperna inga mätbara förändringar. Den enda förändringen fanns hos referensgruppen där ryggmuskeluthålligheten hade försämrats något mellan första och andra mätningen.
Pulsfrekvens efter kroppsansträngning: Vid pulsfrekvensen var skillnaden knappt mätbart mellan båda mätningarna i både grupperna.
Välbefinnande och attityder i MU-gruppen: I MU-gruppen angav tolv byggnadsarbetare att det gick snabbare att komma upp i ordinarie arbetstempo sedan de börjat med uppvärm-ningsgymnastik medan tretton inte märkt någon skillnad. Ingen tyckte att det gick lång-sammare. Av 25 svarande ansåg tolv att trivseln hade förbättrats och tretton att det inte märkt någon skillnad. Att gemenskapen hade förbättrats ansåg tretton stycken medan elva ansåg att den var oförändrad. Av 25 svarande ansåg 24 att uppvärmningsgymnastik ”skall bedrivas på varje arbetsplats”, en person tyckte att lika mycket talade för som emot. Intressant i denna undersökning är att MU gruppen i genomsnitt hade bättre förutsättningar att klara rörligheten inom fysiskt ansträngande arbete klart bättre än referensgruppen.
3. Syfte
1) Syftet med denna uppsats är att undersöka byggnadsarbetares uppfattningar om morgon-uppvärmning.
Vidare skall jag undersöka
2) hur de arbetare känner sig som gör morgonuppvärmning och 3) hur de resonerar som inte vill vara med.
4. Metod
Med metod avses i detta sammanhang ett vetenskapligt förfarande att närma sig ett ämne som sätter sin prägel på hela uppsatsen. Man kan använda sig av olika tekniker som till exempel enkäter eller intervjuer. Med enkäter, det vill säga frågeformulär där man ställer samma slags frågor till utvalda personer kan man ibland bli försenad på grund av man ofta är tvungen att påminna om svaret samt att svaret inte kommer alls i retur.
Att jag valde intervju som metod och använde mig av en ”tillgänglig grupp” (Patell & Davidsson, 2003:57) innebar att resultatet inte kan gälla alla byggnadsarbetare utan enbart redovisar den här undersökta gruppens uppfattningar.
Det första man gör i intervju metoden är en tematisering där man bestämmer sig för vad som ska undersökas och varför. Därefter gör man en planering av helheten. Efter utskriften av intervjun gör man en analys som kan variera beroende på ämnet. Man kan ”Fastställa intervjuresultatet generaliserbarhet” (Kvale, 1997:85)21 genom en verifiering för att se på studiens validitet och reliabilitet.
Patel och Davidsson (1991)22 skriver:
21 S. Kvale, 1997:85. Den kvalitativa forskningsintervjun. 22
Men det finns också till exempel ”enkät under ledning” där man tar med sig formuläret och besöker den person som ska besvara den så att man kan hjälpa till och förtydliga i vissa avseenden (Patel & Davidsson, 1991:60).
Man kan intervjua folk som man vet håller på med de arbetsuppgifter man behöver infor-mation om. Intervjuerna kan äga rum på olika sätt som via telefon, med hjälp av data, eller man kan träffas personligen. Det bästa är väl ett personligt möte med den eller de personer man tänkt intervjua. Det är självklart att detta är mer än bara ord på papper man kan få fram, kommunikationen få mera liv på grund av en personlig prägel. Det enda negativa är att personen eller undersökningen kanske inte har möjlighet tidsmässigt i den omfattning det skulle behövas för att få ett helhetsintryck om ämnet.
En faktainsamling kan som nämnts göras genom att utarbeta ett eget enkätformulär. Då bestämmer man själv hur många frågor man vill ha samt vilken typ av svar man vill ha av personerna, till exempel genom att de endast sätter ett kryss eller skriver egna svar. Personen /personerna som gör enkätinsamlingen kan även bestämma hur många individer man vill nå ut till. Nackdelen är att man förmodligen inte får tillbaka så många enkäter som man skickar ut samt att det kräver ganska mycket arbete för att göra frågeformuläret och att göra en sammanställning av enkätsvaren.
Något som jag tycker talar för intervjuvformen i min forskning jämfört men en enkätin-samling, är att man är låst vid de frågor man har på enkäten. Vid en personlig intervju så kan man ställa följdfrågor på de svar man får av personen. Andra saker är att man ser på inter-vjupersonen om han särskilt bekräftar ett svar genom ett ansiktsuttryck eller kroppsrörelse. På grund av detta gjorde jag mitt val att gör intervjuer på arbetsplatser där det förekommer morgonuppvärmning. Jag valde att även göra intervjuer med arbetsledare, för att få deras uppfattningar om det positiva och negativa i morgonuppvärmningen, om de själva deltar eller inte och i så fall varför. Jag intervjuade personen som ansvarar för morgonupp-värmningen och frågade hur han ser på morgonuppmorgonupp-värmningen med fördelar och nackdelar samt vilka de är. Hur arbetarna som inte deltar regerar och hur han vidareutbildar sig. Hur hjälper företaget till? Dessa två intervjuer tog cirka 45 minuter till en timme.
Vidare gick jag efter godkännande av arbetsledningen runt på byggarbetsplatsen och frågade arbetarna om de deltar i morgonuppvärmningen. De som deltar frågas hur dem påverkas av
morgonuppvärmning, de känner för fördelar och om de ser några nackdelar. Även de som inte deltar intervjuas. Jag ställer frågan om varför de inte deltar och vad de allmänt tycker om att de andra håller på med morgongymnastik. Detta tar cirka två timmar, där varje intervju tog mellan 15 – 30 minuter. Som avslutning tog jag i matboden några gemensamma frågor till alla byggnadsarbetarna.
Sammanfattningsvis intervjuades totalt tio personer, varav två platschefer, tre byggnads-snickare som ledde morgonuppvärmning och en anläggare. Vidare så intervjuade jag två personalchefer och två personer som var ansvarig för friskvård och rehabilitering på byggföretag. Jag hade också två gruppsamtal med byggnadsarbetare, där det medverkade cirka åtta till tio personer per gruppsamtal.
De två platscheferna valde jag på grund av deras särskilda ställning som ansvarig för den ekonomiska biten på arbetsplatsen. Frågan var hur de såg på arbetstids- och produktions-bortfall i samband med morgonuppvärmningen.
Personalcheferna som jag valde att intervjua via telefon frågade jag om de hade märkt någon minskning av sjukfrånvaron eller olyckstillbud, där sträckningar och belastningsskador av muskler eller skelett samt liknade skador dominerade.
De tre byggnadssnickare som leder morgonuppvärmningen intervjuades för att höra deras syn på att leda uppvärmningsgymnastiken samt hur de vidareutbildas.
Anläggaren var intressant att intervjua på grund av att de byter arbetsplatser rätt ofta, ibland ett par gånger i veckan. Jag ville få fram hur företaget hade ordnat uppvärmningen när kontinuiteten på så sätt blir sämre.
Friskvårds- och rehabiliteringsansvariga på olika företag som intervjuas per telefon, hade jag valt för att få höra om nyheter inom friskvård och rehabilitering.
Sedan valde jag att ha gruppsamtal med byggnadsarbetarna på deras rast i manskapsboden för att få en så avslappnad stämning som möjligt samt att inte störa allt för mycket på deras arbetstid.
Allt intervjumaterial har respektive grupp fått tillskickat för att läsa, granska och godkänna det jag har skrivit.
5. Resultat
När jag ringde runt till de sex byggföretag (JM, NCC, Peab, Skanska, N E Persson och BA Bygg) för att göra arbetsplatsintervjuer om morgonuppvärmningen, så fanns det inte många arbetsplatser där det förekom. Till exempel på byggföretaget Peab blev jag anvisad till en arbetsplats i Växjö där man praktiserade uppvärmningen.
5.1 Byggnadsarbetares uppfattningar om morgonuppvärmning
När jag gjorde min arbetsplats intervjuer så hörde jag inte någon platschef som var negativ till morgonuppvärmning, det var likaså från personalchefer. Det var endast en ung arbetsledare som tyckte det kunde vara onödigt med morgonuppvärmningen på sommaren, där man genom ute temperaturer redan är uppvärmd i kroppen. Det är då som platschefen Gert Persson som är medelålder säger till honom:
”Det är lika viktigt med mjukstart på sommaren för i morgongymnastiken ingår även viss stretching”.
Det som jag tar fasta på i mina arbetsplatsintervjuer är hur positiva flertalet av deltagarna är och hur bra de känner sig i kroppen efter uppvärmningens pass på morgonen. Något som också pratas om i bodarna är att folket inte tycks vara lika sjuka som förr, (se artikel sidan 30 i nästa kapitel) även fast byggnadsarbetarna inte sett några siffror eller statistik på detta. Det är svårt att få det bekräftat av byggföretagens personalchefer, de menar att de började med morgonuppvärmningen i samband med något annat hälsoprojekt.
I intervjun med Hans Pettersson kom fram att han inte hade sett någon statistik på skade-minskningen i och med morgongymnastiken, men han tror ändå på en positiv inverkan, för annars skulle de inte få ha kvar morgonuppvärmningen på betald arbetstid.
Detta säger Gert Persson också i min intervju, att det är svårt att få fram något statistiskt när det gäller skademinskning på grund av morgongymnastik, men han tror också att morgon-uppvärmningen gör nytta för kroppen.
När jag intervjuar Anders Hansson så säger han att det är inga problem med att motivera byggnadsarbetarna till morgonuppvärmning, beroende på att JM hållit på i cirka tio år.
En sak som också är viktigt för att få en fungerande morgonuppvärmning på arbetsplatserna, förutom det jag nämnt tidigare i kapitlet är tillgängligheten av material till morgonuppvärmningen, som till exempel CD eller annat hjälpunderlag i pappersform. Katarina Holm jobbar som personalsamordnare på Peab Region anläggning Öst berättar när jag ringde upp henne att det fanns ett vist motstånd hos arbetsledare och platschefer till morgonuppvärmning och detta berodde på svårigheten att få tag på material. Sedan det framtagits ett paket som innehåller CD-spelare, CD-skivor samt t-tröja till personen som leder ”morgongympan” så har motståndet så gott som försvunnit.
5.2 Hur de arbetare känner sig som gör morgonuppvärmning
Alla som deltar i morgonuppvärmningen tycker att det känns positivt för kroppen. Det är som Jan säger, att man saknar uppvärmningen när man pysslar i trädgården på helgerna eller som Robban, han som har problem med ryggen någon timme på morgonen om han är på en arbetsplats där det inte förekommer morgonuppvärmning.
Samma sak säger också Mattias Persson, att morgonuppvärmning är positiv för hans rygg som han har haft problem med till och från.
Einar jämför oss människor med bilar och maskiner, dem startar man aldrig på max belastning utan att först varmköra så varför skall det inte gälla oss människor också.
Eller som träarbetaren Gert 63-år uttryckte det i ett gruppsamtal:
”Detta är bland det bästa som har hänt byggbranschen på länge när man startade med morgonupp-värmning”.
Tobias Nordin berättar att de som är med på morgonuppvärmningen är nöjda på grund av den mjukstart kroppen får.
Magnus som är anläggare på Peab säger:
Det är ett bra initiativ med morgonuppvärmning, framför allt när det börjar bli kallt och eländigt ute så skulle det inte vara fel med morgongymnastik före arbetsdagens start. Det beror inte på att arbetsledaren förbjuder utan att man byter arbetsplats, ibland ett par gånger i veckan.
När jag intervjuar Hans Pettersson som är platschef så berättar han:
Jag ser det positivt för då får man en överblick över manskapet, samtidigt har man alla samlade om man vill informera om något. Man kan jämföra med en idrottsman som alltid värmer upp förre ansträngningen. Det är samma sak med byggnadsjobbare, upp-värmningen är till för att förebygga skador, tycker jag.
5.3 Hur de resonerar som inte vill vara med.
Jag hörde bara en som var riktigt negativ till morgonuppvärmningen och han menade att han inte blev varm så det var slöseri med arbetstiden. Det som förvånar är att han aktiv idrotts-kille. Det var en annan person som menade att uppvärmningen på sommaren var onödig.
Det var också några av underentreprenörer som inte deltog och de menade att de inte hade så ansträngande jobb så det behövdes någon uppvärmning. De som hade deltagit med morgon-uppvärmning tyckte det var skönt för kroppen, när man hade tyngre och mer ansträngt arbete.
En platschef på Skanska anläggning var emot morgonuppvärmningen på grund av ekonomiska skäl. Han menade att maskinerna skulle stå stilla under tiden som anläggnings-arbetarna gör morgonuppvärmningen. En anläggningsmaskin kostar ca 500 kronor i timmen.
6. Analys, resultat och tolkning
Det som framkom i arbetsplatsintervjuerna hos JM (John Mattson) är att de verkar ligga långt framme i utvecklandet av uppvärmning före fysiskt ansträngande arbete. Redan i början på 90-talet anställdes Christin Nilsson som ansvarig för friskvård och rehabilitering.
Som Christin Nilsson säger i Byggchefen23 3/2004 ur en artikel: Bara vinnare när JM satsar friskt.
När jag kom hit var huvuduppgiften att få ned de allt för höga sjuktalen. Mycket handlade om fall- och förslitningsskador.
Morgonuppvärmningen är ett resultat av aktivt arbete under många år. Den bidrar i hög grad till det minskade antalet skador, säger Christina Nilsson vidare i artikeln (Tiderman, 3/2004:13)
Ett annat projekt är Nova G som också startades i början på 90-talet och nämndes av Mattias Persson. Projekt startades för att förbättra arbetsmiljön, i samband med detta så började man även att hålla morgonuppvärmning.
Jag kan konstatera att på JM är nästan alla positiva till morgonuppvärmningen, det finns någon enstaka som hellre går ut och jobbar än att vara med. Något som man hör på JM är den positiva inställningen till uppvärmningen, från chefer till hantverkare. Det är som Einar säger, man startar inte bilen med att max belasta utan att varmköra, så varför skola det inte gälla oss också. Några negativa uttalanden till morgonuppvärmningen hördes inte på JM:s arbetsplats.
På byggföretaget N-E Perssons arbetsplats i Lund fanns det också enbart positiva röster från chefens sida. Däremot var ungefär hälften av de tillfrågade kollektivare, det vill säga trä-betong-mur-arbetare för och hälften emot uppvärmningen. Detta kan bero på att de bara har hållit på i några år med uppvärmningsgymnastiken och saknar klara resultat där man kan påvisa den positiva effekten av morgonuppvärmningen.
Samtalet med Uno Stenfält, personalchef på N-E Persson gav endast delvis svar på frågan. Han sa att det är svårt att bara peka på morgonuppvärmningen som hälsofrämjande, utan man få se på helheten av åtgärder för hälsan som företaget startade samtidigt, som t.ex. sluta
23
rökning kampanj. Han säger också att de har en ung kår av kollektivanställda i dag där medelåldern är under 40-år. Men de blir också äldre och det är på vägen dit man kommer att se resultatet av det arbetet från i dag. Det jag tänker på samtidigt är vad träarbetaren Gert 63-år säger om fördelen med uppvärmningsgymnastiken. Han som yttrade, att det är ett av det bästa som har hänt i byggbranschen på senare år.
Likaså som platschefen Gert Persson på byggföretaget N-E Persson säger:
”Att det är lika viktigt med morgongymnastik på sommaren eftersom det innehåller även en viss stretching.”
När det gäller anläggningsarbetare och deras morgonuppvärmning så är motståndet större, dock utan särskild anledning. Platschefer ser den ekonomiska biten som ett problem när till exempel maskiner av olika slag står stilla på morgonen. Ett annat problem är att anläggarna byter arbetsplatser, ibland ett par gånger i veckan och då blir det ingen kontinuitet i upp-värmningsgymnastiken, det gör att de tappar intresset för morgonuppvärmning. När det gäller anskaffning av materialet till morgonuppvärmningen som cd-spelare och cd-skivor har det också setts som ett problem.
Dessa problem är dock på väg att lösas hos Peab anläggning Öst med olika åtgärder, som till exempel att sätta maskiner i arbete direkt på morgonen. Det är som Katarina Holm personalsamordnare på företaget Peab region öst anläggning berättade för mig i telefon-intervjun, att Peab har tagit fram ett paket som platsledningen enkelt kan beställa. Paketet innehåller CD-spelare, Aktiv byggares CD-skivor samt t-tröja till ”gympaledare” eller friskvårdsinspiratörer.
För att komma igång med morgonuppvärmning på en byggarbetsplats är det viktigt att utse en ledare som har ansvar för uppvärmningen och för utbildning/instruktioner i hur man håller uppvärmningsgymnastik. Det är som Christin Nilsson på JM som var städigt ute på arbetsplatser gympade, peppade och handplockade gympaledare, säger artikel från Byggchefen 3/2004.
Vidare säger Christin Nilsson i artikeln;
”Målsättningen har varit att när ett nytt bygge startas ska man inte diskutera om man ska ha morgonuppvärmning utan istället vem som skall leda den” (Tiderman, 3/2004:13).
Nästa person som jag sökte på telefon var Christin Nilsson på byggföretaget JM, men hon har flyttat och ersatts av Gunilla Stenback. Gunilla sa då när jag talade med henne i telefon att med stor sannolikhet så gör morgonuppvärmning en positiv inverkan när det gäller arbetssjukdomar, framförallt belastningsskador i muskler och skelett. Hon bygger sitt resonemang på hälsokontrollerna som JM gör i samarbete med Previa. Hon berättar vidare att hälsokontrollerna görs vart annat år och man har lagt till funktions mätningar på leder och muskler. Något som Gunilla berättar vidare i vårt samtal är vikten att han/hon som utses gympaledare/friskvårdsinspiratörer en person med pondus och inte har några andra uppdrag som facklig förtroendeman eller skyddsombud t.ex. Gunilla berättar vidare att man måste ge morgonuppvärmningen tid att rota sig hos de kollektivanställda. För det tar tid att få det som en vana med morgonuppvärmning hos hantverkarna i byggbranschen.
En annan sak när det gäller att behålla kontinuiteten med morgonuppvärmning på bygg-arbetsplatsen är det när ”gympaledaren” lämnar bygg-arbetsplatsen att någon ny utses, annars finns det risk att morgonuppvärmningen försvinner. Detta hände när Mattias Persson lämnade byggföretaget Skanskas arbetsplats på Ericsson i Lund. Det är därför Tobias Nordin hos byggföretaget N-E Persson, är så noga med överlämnandet av uppvärmningsmaterialet till en person som får ansvaret att driva morgonuppvärmningen vidare.
Något som också framkom i arbetsplatsintervjuerna var att det tar tid för att få en kontinuitet i morgonuppvärmningen på en byggarbetsplats.
7. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka om morgonuppvärmning medför bättre förut-sättningar för att klara ett långt arbetsliv utan belastningsskador eller förtidspensioneringar. Förhoppningsvis ger resultaten motivation för individen att själv ta tag i och göra morgon-uppvärmning.
Jag valde att gör arbetsplatsintervjuer för min undersökning. Risken med att göra intervjuer är att man kan ställa ledande frågor eller man styr intervjun så att man får sådana svar man vill ha. Ett annat problem med det sättet som jag intervjuade byggnadsjobbarna på (i
grupper) är att de inte utrycker sina egna tankar utan håller med kompisen. Andra saker som kan hända i min intervjuform är att jag ställer frågor som är mindre relevanta eller till och med hypotetiska. Ett problem till med intervjuer kan vara att personen har dåligt med tid, så att saker och ting kan stressas fram med allt vad det kan innebära.
För att få ett bättre underlag skulle jag kanske ha gjort en arbetsplats intervju i en annan del av Sverige också, mycket för att jämföra hur deras syn är på morgonuppvärmningen och om det finns skillnader på olika plan. Vad med till exempel ser för fördelar eller nackdelar på uppvärmningen i den delen av Sverige där den vintertiden kan skilja uppemot 30 grader mot södra delen av Sverige.
Om jag hade gjort en enkätinsamling istället så hade byggnadsarbetare kunnat vara anonyma (om de velat) och svarat utan påverkan eller styrning från arbetskamrater. Men nackdelen med det kan vara att man genom fasta frågeformuleringar inte ger så mycket utrymme till följdfrågor som i ett samtal vid en intervju. Fördelen med en enkät är att det inte finns några gränser för hur många man vill nå ut till, dock får antalet frågor får hålla sig i gränsen annars är risken stor att enkät upplevs som jobbig. Nackdelen kan vara att man inte får tillbaka antalet man förväntat sig, samt att man många gånger får påminna om svar som kan dröja. Hela insamlingen kan bli försenad och tiden kan bli kapp för sammanställningen.
I dag har vi på Byggprogrammet i Gymnasieskolan i Eslöv 15 minuters uppvärmnings-gymnastik med eleverna innan vi går ut i verkstaden och börjar jobba.
När vi i skolan gör uppvärmningsgymnastik före praktiskt arbete, så har jag lagt märkt till några saker förutom att kroppen blir varm.
Till en början är eleverna motsträviga att göra uppvärmningsgymnastik före praktiskt arbete, men det försvinner efterhand i och med det blir en rutin innan vi startar med praktiskt arbete. En sak jag tänker också på när det gäller uppvärmningsgymnastiken på morgonen så är det att kommer man småtrött så vaknar man till av att få röra på kroppen. Utan tvekan så kan man påstå att detta minskar olycksrisken när folk är mer koncentrerad i sitt arbete.
Som det också stod i inledningen så tyckte arbetsledaren att det blir en naturlig samling utan tvång med lite avslappnad prat, det är något som jag utan tvekan håller med om. Vi får alla elever samlade på ett enkelt sätt och kan samtidigt informera om olika saker.
Det som jag tar till mig från mina arbetsplatsintervjuer är att platschefer och personalchefer är så positiva till att de gör morgonuppvärmning på deras byggarbetsplats, och att det sker på betald arbetstid. Det som kan bli problem är om arbetsledningen har bestämt att det skall göras morgonuppvärmning på arbetsplatsen och så finns det någon/några som inte vill, men blir tvingad till att göra uppvärmning. De kan skapa en dålig stämning på morgonupp-värmningen med till exempel olika kommentarer och spydigheter.
Något som jag märkte i Stångby (JM) var att morgongymnastiken genomfördes utan något gapande och skrikande på att byggfolket skulle delta i morgonuppvärmningen. Det var heller ingen speciell ålder på dem som deltog, utan alla åldrar var med och alla körde efter sin egen förmåga.
För en fungerande morgonuppvärmning verkar det behövas en ansvarig och som har kunskap i att leda morgonuppvärmningen samt tycker det är roligt att hålla uppvärmning. Är det en okunnig eller en person som blivit ”påtvingad” att hålla uppvärmningen så kan det bli dåliga och ej inspirerande gymnastikpass. Det kan innebära att byggjobbarna inte gör morgonuppvärmning utan står och bara pratar av tiden eller gör rörelserna dåligt så att det inte ger någon effekt.
Man måste ge morgonuppvärmningen tid att komma igång och bli accepterad av byggnads-arbetarna. Detta visas mera ingående i mina bilagor av arbetsplatsintervjuer samt i sammanställning av dessa. Det är som Gunilla Larsen (2008:79)24 skriver i sin doktors-avhandling hur viktigt det är med en ansvarig person som kallas ”Ledare”. Ledaren skall starta upp morgonuppvärmningen, och han skall ha en vilja till morgonuppvärmning.
Om vi tittar på det som kan vara negativt med morgonuppvärmningen så var det inte många röster som man hörde ute på arbetsplatserna eller inne i manskapsbodarna. Det var i Lund hos N E Persson där det var valfritt att delta i morgonuppvärmningen. Då är det lätt att det blir två gäng, de som gör och de inte gör morgonuppvärmning och en sådan atmosfär kan ge dålig stämning på arbetsplatsen med allt vad det innebär.
24 G. Larsen, Ht2008. Friskvård i Byggsektorn – Morgonuppvärmning en möjlighet för personal i
Andra som var negativa till uppvärmningen var arbetsledaren för anläggarna och detta kan bero på att de har stora kostnader för maskiner som blir stillastående cirka 15 minuter på morgonen medan byggjobbarna gör morgonuppvärmningen. Här kanske det finns bygg-jobbare som vill göra morgonuppvärmningen, men arbetsledaren säger nej till det på betald arbetstid. Då kan det bli konflikter och dålig stämning mellan arbetsledning och byggnads-jobbarna.
Något som jag inte träffade på ute på arbetsplatserna, men som kan bli ett problem är om morgonuppvärmningen ställs in på grund av att det till exempel skall gjutas på morgonen och att då inte finns tid till uppvärmning. Detta kan innebära att kontinuiteten försvinner, så byggjobbarna vet inte om det skall vara eller inte vara morgonuppvärmning och kan på så sätt tappa intresset för uppvärmningen.
Något som jag hörde hade inträffat hos N E Persson i Lund var att en byggnadsarbetare hade tagit i så på morgonuppvärmningen att han sträckte en muskel och med några dagars sjukskrivning. Detta kan också vara ett problem med morgonuppvärmningen; folk som tror att de är bättre tränade än vad de är och tar i för mycket. Det kan också förekomma att bygg-nadsjobbarna hetsar varandra till att ta i för mycket under morgonuppvärmningen. Här är det viktigt att ha en bra och stark ”gympaledare” som tar bort allt sådant snack.
Ett inslag som kan påverka morgonuppvärmningen är inslaget av vädret, när aktiviteten förekommer utomhus. Vädret kan vara ifrån sköna morgonstunder med soluppgång som kan ge en inspirerande motivation till att göra morgonuppvärmning, till blåst, regn, kyla och snö som verkligen kan dra ner humöret på byggjobbarna och minska deras motivation till att gå ut och gör morgonuppvärmningen utomhus.
En sista sak som kan vara negativt med morgonuppvärmningen för fysiskt aktivitet är om man blir svettig och sedan har ett stillastående monteringsarbete i dragig miljö, så kan det leda till exempel förkylning med sjukskrivning som följd.
Sandra Lund säger i en artikel i Byggnadsarbetaren nr: 5/2008:27.25
Vi inom byggindustrin ställer sällan krav på ergonomi, utan vi tittar mer efter fallrisker och kemiska hälsorisker, områden som också har tydliga brister.
25
Tips förebygg och lindra knäont Förebygg taskiga knän:
Gör morgongympa, särskilt vintertid.
Träna rörelse och styrka, stretcha musklerna.
Variera arbetsställning, undvik att sitta på knä eller huk.
Använd hjälpmedel vid tunga lyft.
Använd bra lyftteknik: böj bena, ha rak rygg och vrid aldrig kroppen under lyft.
Håll det du skall lyfta nära kroppen.
Undvik stress – då tummar man på säkerheten.
När man läser artiklar om arbetsplatsolyckor (sträckningar och belastningsskador i muskler och skelett), så börjar man förstå varför byggbranschen är villig att släppa till arbetstid för morgonuppvärmning. Det handlar om stora kostnader för företagen när det gäller sjukfrånvaro på grund av arbetssjukdomar, framför allt sträckningar och belastningsskador i muskler och skelett. Företagen har först kostnaden för sjukskrivningen för de första fjorton dagar och sedan ett produktionsbortfall i samband med den kollektivanställdes frånvaro.
Som till exempel en avhandling som gjordes vid Göteborgs universitet från 2006 och visades att byggnadsarbetare löper 40 % högre risk för ledsvikt än andra arbetare, enligt Sandra Lunds artikel i Byggnadsarbetaren 5/2008.
När man läser om en sådan undersökning så har jag lite förståelse för varför inte bygg-branschen anammar morgonuppvärmningen mer. Allra helst när man läser Carina Vestrin pressmeddelande på NCC att besparingen är tre miljoner kronor på varje tiondels procent i minskad sjukfrånvaro. Det är för byggföretagen när det gäller produktionsbortfall och rehabilitering. För byggjobbaren är det ledverk och annat lidande samt även för honom ett ekonomibortfall. Sjukskrivningen drabbar även den kollektivanställdes ekonomi eftersom han/hon har en karensdag och sen får bara 80 % av lönen. Till detta kommer också tiden för tillfrisknandet som ofta kan vara långvarig t.ex. i form av rehabiliteringsträning, läkarebesök och så vidare.
7.1 Egna erfarenheter och tankar
När jag jobbade mina 30-år i byggbranschen som anläggare, så var det aldrig tal om att värma upp före arbetets start. Det var bara ut och börja jobba vilket väder det än var. Jag var med i ett handbollslag på 70-talet, det fanns aldrig en tanke på att börja träna eller spela en match utan uppvärmning. Något som vi inte hade med i uppvärmningen var stretching och det gjordes inte heller när vi idrottat färdigt. Detta är något som börjar känns i kroppen nu när man fyllt 57.
När vi på bygg-gymnasiet har morgonuppvärmning med eleverna så deltar jag för det mesta, för det känns skönt i muskler och leder. Något som också är skönt är stretchingen som ingår, fast man är stel och eleverna har roligt åt min stelhet så kör jag på. Man får en behaglig mjukstart på morgonen till morgongymnastiken. En annan sak som jag har lagt märke till är att är man trött och seg så vaknar man till av morgongymnastiken.
7.2 Slutsatser
Parallellerna gällande uppvärmning inför idrott och arbete är flera än vi tror, som till exempel att man slutar alltid träningspasset med stretching, så varför ska man inte sluta arbetsdagen med stretching eller tänjningsövningar?
En sak jag tänker på är att många byggföretag sponsrar idrottsklubbar och idrottsgalor så varför inte ha ett utbyte när det gäller uppvärmningsövningar samt stretching, det vill säga bjuda in tränare eller idrottare från klubben som föredragshållare om uppvärmning.
Hur ser utvecklingen ut om fem eller tio år, har alla byggföretag i Sverige morgonupp-värmning då? Är det inskrivet i något avtal eller dylikt att alla som jobbar inom bygg-industrin har rätt till morgonuppvärmning eller till och med att ha en skyldighet att göra uppvärmning? Har byggnadsarbetarna rätt till en eller två timmar i veckan för kroppsvård/träning? Det är något som redan börjar förekomma inom flera branscher, till exempel verkstadsindustrin och slakteribranschen. Hur ser det ut i övriga Europa, har byggnadsarbetarna också börjat med uppvärmningsgymnastik före fysiskt arbete? Är det
något som EU börjar uppmärksamma att morgonuppvärmning skall förekomma på bygg-arbetsplatser?
För att sätta punkt för mina egna tankar så verkar det som att morgonuppvärmningen före fysiskt arbete på byggnadsarbetsplatser är ett stort steg i rätt riktning för att motverka belastningsskador inom byggsektorn som kan kosta företagen och samhället ofantliga summor. Men minst lika viktigt är den enskildes lidande vid skador med allt vad det innebär, som kan leda exempelvis till förtidspensionering.
Det handlar också om att motivera byggnadslärlingar och byggelever till en daglig rutin i att göra morgonuppvärmning. Det finns lärlingar och elever som har en attityd att man inte behöver någon uppvärmning, kanske på grund av att man är ung och än så länge rätt så rörlig. Man bör dock se processen med uppvärmningen i ett långsiktigt perspektiv, det är nu som ung man ska börja få in det som en rutin att varje morgon före fysiskt arbete gör ett uppvärmningspass. Då finns det goda chanser att man med stor sannolikhet kan slippa framtida belastningsskador.
