Temporära aktörer i Malmös offentliga miljö

Temporära aktörer i Malmös

offentliga miljö

- en undersökning av relationen mellan Malmö stads

regelverk och temporära aktörer

Temporary actors in Malmö’s public

environment

- an exploration of the relationship between the City of

Malmö’s regulations and temporary actors

Erik Larsson och Hanna Linder

Huvudområde: Byggd miljö Kandidatnivå

Omfattning: 20 högskolepoäng VT 2019

1

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker hur relationen mellan Malmö stads regelverk och temporära aktörer ser ut samt vilket påverkningsutrymme temporära aktörer i Malmö har. Den redogör dels för strategier som finns att tillhandahålla en stad när det kommer till att förhålla sig till temporära aktörer. Dels för de taktiker som finns för aktörer att använda sig av för att kunna vara aktiva i den offentliga miljön. Studien redogör även i vilken grad och på vilka sätt som aktörer kan påverka regelverket.

Vår studie omfattas av en dokumentanalys över de dokument som utgör det regelverk som reglerar temporära aktörers möjlighet att agera i staden. Utöver dokumentanalysen har vi även genomfört fyra kvalitativa intervjuer som gett en inblick i hur regelverket tillämpas i verkligheten samt beskriver situationen för de temporära aktörerna.

Studien visar på att relationen mellan Malmö stad och temporära aktörer skiljer sig mellan olika aktörer. Större och organiserade aktörer kan driva frågor kring deras intressen och villkor och i förlängningen påverka regelverket och underlätta deras tillgång till staden. Således får mindre aktörer svårare att verka i Malmös offentliga miljö. Malmö stad välkomnar alla aktörer men regelverkets utformning för temporära aktörer hindrar många av de mindre aktörerna att vara aktiva i staden. Detta eftersom de saknar resurserna som krävs för att kunna påverka och förändra regelverket efter deras villkor.

2

Abstract

This paper examines the relationship between the City of Malmö's regulations and temporary actors and which influence space temporary actors in Malmö have. It describes a selection of strategies that exist for a city to use when it comes to dealing with temporary actors. Also a selection of tactics that exist for temporary actors to use to be able to be active in the public environment. The study also describes to what extent and in what ways actors can influence the regulations.

Our study is covered by a document analysis of the documents that constitute the regulatory framework that regulates the possibility for temporary actors to act in the city. In addition to the document analysis, we have conducted four qualitative interviews that provided an insight into how the regulations are applied and describe the situation for the temporary actors.

The study concludes that the relationship between the City of Malmö and temporary actors differs between different actors. Larger and organized actors can pursue questions about their interests and conditions and ultimately affect the regulations and facilitate their access to the city. Thus, smaller actors find it more difficult to operate in Malmö's public environment. The City of Malmö welcomes all actors, but the regulatory framework for temporary actors prevents many of the smaller actors from being active in the city. This is because they lack the resources required to be able to influence and change the regulations according to their conditions.

3

Förord

Vi vill tacka våra intervjurespondenter för att de talat fritt och personligt kring ämnet och därför hjälpt oss att producera en välgrundad uppsats.

Det är alltid lätt att fastna i sina egna föreställningar. Därför vill vi rikta ett stort tack vår handledare Hoai Anh Tran för att hon under hela uppsatsprocessen sagt:

“Bra! Men…” Och på så sätt visat att ett ord på tre bokstäver kan förändra ett helt

kapitel och utmana vårt tankesätt.

Erik Larsson och Hanna Linder Malmö, 30 maj 2019

4

Innehållsförteckning

1.2 Syfte och forskningsfrågor ... 7

1.3 Begreppsdefinition ... 8 1.4 Disposition ... 8 2. Metodologi ... 9 2.1 Kvalitativ ansats ... 9 2.2 Dokumentanalys ... 10 2.3 Intervjuer ... 12 2.3.1 Intervjurespondenter ... 13 3. Teoretiskt ramverk ... 18 3.1 En förändrad syn ... 18

3.2 Möjlighet till inverkan och agerande ... 20

3.3 Strategier och taktiker ... 22

3.4 Strategier ... 23

3.5 Aktörernas taktiker ... 25

3.6 Kritik ... 26

4. Analys ... 29

4.1 Malmö öppnar upp för temporära aktörer ... 29

4.2 Malmö stads sätt att arbeta med temporalitet ... 31

4.3 Temporära aktörers sätt att verka i Malmö ... 43

5 5. Avslutning ... 52 5.1 Diskussion ... 52 5.2 Vidare forskning ... 54 6. Litteraturförteckning ... 55 6.1 Tryckta källor ... 55 6.2 Elektroniska källor ... 55 6.3 Figurförteckning ... 58 7. Bilagor ... 59 7.1 Bilaga 1 Arbetsfördelning ... 59

7.2 Bilaga 1 Intervjuguide Erik Löfvander ... 60

7.3 Bilaga 2 Intervjuguide Jannie Vestergaard ... 61

7.4 Bilaga 3 Intervjuguide Peter Svanberg ... 62

6

1.Inledning

1.1 Bakgrund

År 2013 tog Tekniska nämnden ett beslut om att tillåta food trucks i Malmö. Detta blev början på en lång process, startade av food truck-aktörer som även möjliggjort för andra temporära aktörer i Malmö. Medias rapportering kring detta vittnar om ett initialt motstånd till denna typ av aktörer från andra instanser på Malmö stad. Regelverket var inte utformat för denna typ av aktörer, detta då food trucks var ett nytt koncept som staden fick passa in i existerande regelverk. Detta resulterade i att de hamnade i samma klassificering som fasta matvagnar med samma höga taxa även om detta var två helt skilda typer av aktörer (Gillberg 2017d, 16 april).

Med hårt arbete och mycket kommunikation mellan staden och aktörer har denna syn sedan ändrats. Idag är Malmö stad mer positiv inställda till temporära aktörer (Gillberg 2017c, 11 maj). Detta har möjliggjort för flera temporära aktörer att vara aktiva i Malmö. Genom en snabb vandring genom Malmös centrum stöter vi på flera vanligt förekommande temporära aktörer som till exempel: musikfestivaler och olika typer av marknader. På senare tid så kan vi även se en ökning av andra temporära aktörer som food trucks, pop-ups och andra typer av mobila försäljare. Ett exempel på detta är det säsongsbetonade företaget Köld. Deras olika pop-ups i de centrala delarna av staden har under flera somrar varit en del av Malmös gatubild och affärsutbud (Wahlstedt 2018, 20 juli).

Begreppet temporärt syftar på något som har en tydlig början och ett slut, det vill säga något tidsbegränsat (Bishop & Williams 2012, 5). Peter Bishop och Lesley Williams (2012) diskuterar vikten av tid inom planering. Författarna menar att den traditionella synen på planering som fast och statisk inte är anpassad till vårt moderna levnadssätt. Idag sker förändringar snabbt. Städer förändras snabbt och dess mest dyrbara resurs har blivit tid och yta. Detta ställer krav på planeringen att vara mer flexibel och föränderlig. Genom att addera tidsperspektivet till planeringen anser Bishop och Williams att planeringen blir mer flexibel. Planeringen kan då anpassa sig till de sociala, tekniska och ekonomiska förändringar och utveckling som sker under tiden som planer förverkligas. Planer

7 som adderar tidsperspektivet blir därför inte lika fasta och permanenta och ett mått av förändring och temporalitet adderas (Bishop & Williams 2012, 182).

I våra samhällen finns en inbyggd samhällsordning. Staden sorterar och ordnar in allt i passande och icke-passande grupper. Detta skapar en inbyggd samhällshierarki där vissa grupper föredras framför de andra (Bauman 1990, 158). I Malmö är det Malmö stad som ansvarar för den offentliga miljön och det är därmed de som utformar det regelverk som reglerar temporära aktörers användning av staden (Malmö stad 2013). Detta skapar en legitimeringsprocess där Malmö stad är beslutsfattande organ. Staden är därmed autonoma i att bestämma vem eller vilka som får verka på Malmös gator. Det är Malmö stad som har makten att sortera bort de grupper som enligt deras värden och standard inte är åtråvärda. Staden kan även skapa bättre möjligheter för de grupper som de anser vara åtråvärda och passar in i den bild staden vill visa upp (Roy 2005, 149). Temporära aktörer är ofta ekonomiskt småskaliga med begränsade resurser (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 53). Mindre och resurssvaga grupper har svårt att hävda sig mot en stark auktoritet (Sandin 2013, 246).

1.2 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur relationen mellan temporära aktörer och Malmö stads regelverk kring dessa aktörer ser ut. Målet är att få kunskap om den process som aktörer går igenom för att vara verksamma i Malmö. Är denna process anpassad till olika typer av aktörer? Vilka inkluderas och vilka exkluderas? Målet är även att skapa förståelse kring aktörernas möjlighet till att påverka regelverket. Finns det tillfällen när regelverket ändrats för att passa de temporära aktörernas behov?

Syftet är inte att skapa en manual för hur temporära aktörer kan ta sig igenom planeringssystemet eller generalisera över hur kommuner bör ta hand som sina temporära aktörer.

8 Då vi vill undersöka relationen mellan Malmö stad och temporära aktörer faller aktörer som verkar utanför lagens ramar bort. Malmö stad förvaltar den offentliga miljön och är inte uppsökande i sitt uppdrag, därför är de aktörer som inte kontaktar Malmö stad innan de börjar verka i det offentliga rummet en polisiär angelägenhet och därför inte något vi inkluderar i vår undersökning.

Forskningsfrågorna blir därför:

• Hur arbetar Malmö stad med temporära aktörer?

• På vilket sätt påverkas temporära aktörer av Malmö stads regelverk och

har temporära aktörer ett påverkningsutrymme?

1.3 Begreppsdefinition

I uppsatsen talar vi om temporära aktörer. Med detta menar vi näringsidkande aktörer som är temporära i sin användning av platser i staden men konstanta i sin verksamhet. När vi använder begreppet “temporära aktörer” eller “aktörer” i uppsatsen är det dessa vi syftar till. Temporalitet är svårt att precisera då det mesta i vårt samhälle är temporärt beroende på vilken tidsaspekt man har i åtanke (Bishop & Williams 2012, 5). Utifrån den här definitionen valde vi att undersöka aktörer som verkar temporära på den plats de använder. Utfallet blev att vi undersökt aktörer som på något sätt tillhandahåller livsmedel, detta på grund av att de varit tillmötesgående och velat ställa upp på intervjuer.

1.4 Disposition

Inledningsvis i kapitel två kommer vi att presentera de metoder vi valt, samt dess utformning. Detta följs av kapitel tre där vi presenterar vårt teoretiska ramverk. Efter detta applicerar vi teorin på den insamlade empirin i ett analyskapitel, kapitel fyra. Detta problematiseras i en slutdiskussion där vi svarar på vår frågeställning i kapitel fem som avslutas med att vi ger förslag på vidare forskning.

9

2. Metodologi

2.1 Kvalitativ ansats

Då vi vill undersöka relationen mellan Malmö stad och temporära aktörer har vår undersökning en kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning ämnar undersöka naturen av ett fenomen och kan till exempel användas för att visa på underliggande mönster i en relation mellan två parter (Patel & Davidson 2011, 14).

Tillvägagångssättet för den här undersökningen är explorativ då vi vill utforska relationen mellan temporära aktörer och Malmös stads regelverk. Vårt mål har varit att samla in så mycket kunskap som möjligt för att få en helhetsbild (Davidsson & Patel 2011, 12). Undersökningen inleds med en bakgrund över de tidningsartiklar vi sökt upp med tema temporära aktörer i Malmö. Denna gav oss en förståelse och en bild över hur utvecklingen sett ut mellan Malmö stad och temporära aktörer. Därefter inledde vi analysen av de officiella dokument som bildar aktörers regelverk och de reglerna om användande av offentlig mark i Malmö.

För att få en uppfattning angående hur verkligheten ser ut så krävs det intervjuer. För att utföra dessa sökte vi upp olika typer av temporära aktörer. Vi valde att intervjua olika typer av aktörer för att få deras bild av hur regelverket har påverkat dem och deras verksamheter. Vi har även valt att intervjua en representant från Malmö stads Fastighets- och gatukontor som arbetar med dessa aktörer. Detta resulterade i fyra intervjuer.

Dessa metoder anser vi har gett oss en bra bild av hur relationen mellan regelverket och temporära aktörer ser ut samt vilket handlingsutrymme temporära aktörer har i Malmö.

10

2.2 Dokumentanalys

Den metod som legat till grund för vår undersökning är en dokumentanalys då den primärt gett oss en inblick i hur regelverket är utformat. Forskare använder en dokumentanalys som metod för att studera information som nedtecknats eller tryckts (Patel & Davidson 2011, 67). En dokumentanalys är en stabil metod då den grundas i material som går att återvända till flera gånger för läsning och revidering samt att den innehar en precision vad gäller tema och källhänvisning (Yin 2009, 102).

De dokument vi undersökt är främst tillstånds och regeldokument från Malmö stad angående temporära aktörer och lagrummet som reglerar markanvändning och temporära aktiviteter i den offentliga miljön. Även Malmö stads sammanfattning kring food trucks i stadsmiljön har undersökts.

De dokument som legat till grund för vår dokumentanalys är dessa: • Lokal ordningsstadga för Malmö kommun

• Allmänna villkor och information för begagnande av offentlig plats • Bilaga B Mobil försäljning

• Lista över anvisade platser för Food trucks samt kartor för vagnar från Malmö stads hemsida

• Taxan 2017 för användandet av offentlig mark

Viktigt att ha i åtanke är dock att de dokument vi ämnar undersöka endast beskriver den officiella sidan från Malmö stad. Dokumenten beskriver den ideala miljön från Malmö stads synvinkel, något som inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten. Vissa dokument kan också vara svåra att lokalisera som till exempel individuella tillståndsdokument för aktörerna, som beskrivs mer som arkivdata (Yin 2009, 102–103). Den här typen av tillståndsdokument har vi inte haft tillgång till.

I en dokumentanalys bör valet av dokument göras så att forskaren får en så fullständig bild som möjligt (Patel & Davidson 2011, 68). Vi anser att dessa dokument har gett oss den helhetsbild vi eftersträvat för att kunna besvara vår

11 frågeställning. Dokumenten har gett oss en övergripande bild av hur regelverket är utformat för temporära aktörer som är verksamma i Malmö.

Vår initiala tanke var att även inkludera tidningsartiklar i dokumentanalysen, något som vi ansåg skulle bredda vår undersökning då temporära aktörer i Malmö på senare år har fått stort medialt utrymme. Vi ansåg att de kunde bidra med ytterligare ett perspektiv på temporära aktörer, ett medialt. Under analysen av det tillgängliga materialet, bestående främst av artiklar från Sydsvenskan, insåg vi dock att tidningsartiklarna främst gav oss en förståelse för den långa process som främst food trucks haft för att kunna bedriva sin verksamhet i Malmö, samt en grundförståelse för hur Malmö stad resonerar. Tidningsartiklar är någon annans beskrivning och analys av verkligheten och klassificeras därför som sekundärkällor (Patel & Davidson 2011, 69). Vi valde därför att använda artiklarna som ett förarbete och bakgrundsfakta till vår analys, samt som en utgångspunkt vid våra intervjuer där respondenternas svar fått bekräfta eller dementera uppgifterna vi funnit.

Under förundersökningsarbetet stod det klart att food trucks är den typ av temporär aktör som är mest högprofilerad därför valde vi att påbörja vår artikelsökning med att söka efter “Food trucks” och “Malmö”. Vi valde att söka i Sydsvenskan då det är en av de största tidningarna i Malmö. Sökningen ledde oss fram till artiklar som behandlade andra former av aktörer, något som breddade vår undersökning. På Sydsvenskan är det främst en journalist, Jonas Gillberg, som rapporterat kring denna typ av aktörer. Artiklarna valdes ut på premisserna att de skulle behandla någon typ av näringsidkande temporär aktör i Malmös offentliga miljö och/eller Malmö stads inställning till temporära aktörer.

Följande artiklar av Jonas Gillberg valdes ut:

• Foodtruck-festival startar i Malmö i vår. (13 mars 2017)

• Nya taxor ska ge fler foodtrucks på Malmös gator. (16 april 2017) • Malmö säger ja till containerkafé och mobila kaffevagnar. (11 maj 2017) • Malmös foodtruck-pionjärer vill skapa världens bästa streetfood-stad och

12

2.3 Intervjuer

Målet med intervjuerna var att undersöka hur olika typer av temporära aktörer förhåller sig till och upplever regelverket, men även hur stor påverkan de har på dess utformning. Målet har även varit att få en inblick i hur Malmö stad arbetar med temporära aktörer och om det sker ett urval från Malmö stads sida.

Styrkan med intervjuer är att de möjliggör för oss att få en inblick i människors upplevelse av verkligheten. En dokumentanalys visar endast en officiell bild av hur verkligheten bör se ut genom ett regelverk. Intervjuer blir då en viktig informationskälla för att kunna tolka verkligheten.

För att uppnå dessa mål har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Syftet med kvalitativa intervjuer är att få nyanserade beskrivningar av olika aspekter av frågeställningen utifrån intervjurespondenternas perspektiv. Denna metod ger forskaren en inblick i respondenternas världsbild (Kvale & Brinkmann 2014, 47). Då vi undersöker naturen av relationen mellan Malmö stad och temporära aktörer är det viktigt att få fram respondenternas olika perspektiv. Valet av kvalitativa intervjuer möjliggör detta. Det möjliggör även för intervjun att belysa vad respondenterna själva finner viktigt.

Intervjuerna som genomförts var semistrukturerade med en lägre standardiseringsgrad. Semistrukturerade intervjuer med en lägre standardiseringsgrad ger respondenterna utrymme att besvara frågorna med egna ord men även att forskaren kan ställa frågorna i den ordning som faller sig bäst i det enskilda fallet. Detta innebär att forskaren inte kan förutse vilken typ av information som kommer fram under intervjuerna. Vid semistrukturerade intervjuer har forskaren en förberedd lista på frågor eller teman som ska behandlas och intervjurespondenterna har stor frihet att utforma svaren (Patel & Davidson 2011, 81–82). De förberedda frågorna agerade intervjuguide och gav oss möjligheten att behålla fokus under intervjusituationen på respondenternas individuella roller och deras kunskap inom området. Det hjälpte oss även att disponera den begränsade tiden mellan frågorna.

13 Vi har velat hålla intervjuerna i den miljö som respondenterna känner sig mest bekväma i och således låtit dem bestämma plats. I samtliga fall har resultatet blivit att intervjuerna skett i anslutning till respondenterna respektive kontorslokaler eller affärslokaler.

Intervjuerna schemalades i den ordningen som presenteras nedan. Vi valde att börja med det större perspektivet, Malmö stad och avsluta med det mindre, aktörerna. Detta för att först få en övergripande bild av hur regelverket fungerar och på så sätt även utöka vår kunskap kring ämnet och applicera denna på intervjuerna med aktörerna. Det gjorde dock att vissa perspektiv som intervjuerna med aktörerna visade sig vara viktiga inte fick det utrymme i de första intervjuerna som de borde ha fått.

Intervjuerna har resulterat i flera citat. Dessa har vi omarbetat från talspråk till skriftspråklig form då språket under intervjuerna varit informellt, för att precisera och göra citatet förståeligt för läsaren (Kvale & Brinkmann 2014, 331). Vi är även medvetna om att en intervju endast ger respondentens syn på ämnet och att de därför kan vara partiska.

2.3.1 Intervjurespondenter

För att få en helhetsbild av temporära aktörer och planeringssystemet har vi valt att dela in intervjuerna efter kategorierna: stad, koordinator och aktörer. Dessa belyser temat temporalitet från olika vinklar som vi anser adekvata för en ingående undersökning.

Från staden har vi intervjuat Erik Löfvander, sektionschef på Fastighets- och gatukontoret. Vi fann Erik genom att en annan kontakt hänvisade oss till honom. Erik sa sig ha stor kunskap kring hur gatukontoret resonerar kring temporalitet inom planeringen. Erik har innan arbetat med bland annat Malmöfestivalen. För oss var det viktigt att få kontakt med någon som kunde ge en överblick över hur planeringssystemet fungerar från Malmö stads sida, samt som själv varit i kontakt med temporära aktörer i sin yrkesroll. Erik bidrog med en ökad förståelse för hur

14 regelverket används av Malmö stad samt ett större perspektiv på stadsutveckling och planering.

Inom temat koordinator valde vi att intervjua Jannie Vestergaard som är operativt ansvarig för föreningen Skåne Street Food, den förening som ansvarar för alla food truckar i Skåne. Vi fann Jannie genom Malmö stads hemsida.

Jannie har en bred kunskap angående hur man hanterar det svenska regelverket från food truck-aktörernas sida och innehar en central roll inom food truck-samhället i Skåne. Jannie jobbar dagligen med föreningen och har en väletablerad kontakt med Malmö stad sedan många år. Föreningen Skåne Street Food har en stor närvaro både i media och på Malmö stads hemsida, något som gjorde att vi uppmärksammade Jannie som en brygga mellan Malmö stad och food truck-aktörerna.

Aktörer: Under den här kategorin har vi valt aktörer som är temporära i Malmö med

kriteriet att de skall vara autonoma i sitt företag och/eller inte initierats som en del utav ett kedjeföretag. Detta då vi vill intervjua de som har haft direkt kontakt med Malmö stad när de startat sina verksamheter från grunden. Vi valde aktörer som vi anser representerar temporalitet på två olika sätt: genom pop-ups och mobil försäljning. Detta för att undersöka om regelverket särskiljer mellan olika typer av aktörer, till exempel om det är skillnad mellan de som organiserar sig och de som inte gör det.

Som första aktör valde vi att intervjua ägaren till Köld, Peter Svanberg. Köld är ett glassföretag som gjort sig välkänt i Malmö genom sina pop-up i de centrala delarna av staden under sommarmånaderna. Under vårt förundersökningsarbete utmärkte sig Peter och Köld genom sitt närvarande i media som ett väletablerat företag som implementerar temporalitet i sin affärsplan. Förutom sitt arbete med pop-up affärer har de även utvecklat ett mått av temporalitet i sin meny då dom varierar sitt utbud från dag till dag och är lyhörda efter vad kunder efterfrågar. Peter representerar en temporär form som mestadels utspelar sig i ett annat forum än den offentliga miljön vilket vi anser gör att undersökningen breddas.

15 Då det under dokumentanalysen framkommit att regelverket differentierar på olika typer av fordon vad gäller mobilitet och temporalitet (Gatukontoret, 2017) beslutade vi att söka upp ytterligare en aktör som representerade en annan typ. Denna aktör blev Kenneth Riis, ägare av det mobila café-företaget Express Kaffe. Kontakten med Kenneth uppkom då vi träffade honom när han stod med en av sina vagnar i de centrala delarna av Malmö. Efter en kort stunds samtal och en direkt fråga från oss tackade Kenneth ja till att ställa upp på en intervju, då han sade sig ha stor erfarenhet av kontakt med Fastighets- och gatukontoret i Malmö. Express Kaffe startades 2017 och har tre kaffevagnar i Malmö.

Intervju med Erik Löfvander

Intervjun med Erik ägde rum den 8 april 2019 klockan 13:00 på Stadshuset i Malmö. Intervjun utfördes i ett av Fastighets- och gatukontorets mötesrum som Erik hade bokat. Detta skapade en lugn och ostörd atmosfär som lade grunden för en avslappnad intervjusituation men det var också uppenbart att vi befann oss på Eriks arbetsplats och således en plats där han kände sig mer hemma på än vad vi gjorde.

Erik svarade på alla frågor och ville inte vara anonym, men svarade också mer allmänt än precist på frågorna. De frågor som fick mer precisa svar handlade till stor del om större temporära evenemang snarare än om mindre aktörer. Trots detta fick vi ut mycket information av intervjun. Dessutom så utökade Erik vårt dokumentbestånd med den officiella taxan för kostnaden att uppehålla sig på offentlig mark 2017 till dags dato. Denna kom att bidra både till dokumentanalysen och intervjuerna. Intervjun med Erik tog en timme och avslutades med att Erik bad oss att höra av oss ifall han behövde utveckla några svar.

Intervju med Jannie Vestergaard

Intervjun med Jannie ägde rum den 9 april 2019 klockan 13:00 på MINC och pågick i 45 minuter. MINC är en innovationshub och startup-forum i Malmö och det är här Jannie har sin arbetsplats. Jannie mötte upp oss i receptionen och efter en kort rundvandring slog vi oss sedan ner i ett öppet fikarum där många andra satt och arbetade. Det kändes först inte så avskilt men vi hittade en hörna som var relativ tyst där vi kunde prata ostört. Jannie bad oss först att förklara syftet med intervjun.

16 Hon var även intresserad av om vi hade intervjuat andra personer. Efter detta påbörjades intervjun.

Vi ansåg det viktigt att hålla oss till intervjuguiden (bilaga 2) i en större utsträckning än vad vi tänkt med aktörerna då Jannie representerar en förening och det ingår i hennes arbete att göra reklam för den. Detta exemplifieras av att hon aldrig uttalar sig negativ om föreningen eller det arbete de gjort. Genom att i början ge Jannie något mer utrymme för att prata om föreningens arbete och sedan styra lite mer med våra frågor skapade vi en bra kombination som resulterade i en givande intervju. Då Jannie representerar en förening så var de svar vi fick av henne starkt speglade av detta. Den gav oss en bra bild av hur denna typen av temporära aktörer verkar i Malmö och den väg de har gått får att kunna vara verksamma i Malmö och i Skåne. Jannie avslutade intervjun med att säga att vi gärna fick höra av oss till henne om vi vill ha mer information om något.

Intervju med Peter Svanberg

Intervjun med Peter ägde rum den 15 april 2019 på Mitt Möllan där Köld har sin permanenta försäljningslokal. Den var schemalagd till klockan 14:00 på en måndag då de vanligtvis har stängt men när vi anlände så stod Peter och pratade med några kunder. Han valde att hjälpa dessa kunder innan vi började intervjun vilket försenade den med cirka 20 minuter. Detta påverkade inte längden av intervjun som varade i en timme. Att han prioriterade kunderna även om de hade stängt återspeglar den inställning till arbetet och den passion Peter känner för sitt företag som vi fick intrycket av under intervjun.

Intervju tog plats i det mattorg som restaurangerna på Mitt Möllan delar, då det var efter lunchtid var det en lugn och avslappnad miljö. Peter är väldigt passionerad och engagerad i sitt företag vilket gjorde att han hade mycket att säga. Han är väldigt öppen och har lätt för att prata vilket gjorde att intervju snabbt blev till ett samtal kring hur hans syn är på temporalitet i Malmö, men även kring den utveckling hans företag gjort och vilken roll temporalitet har spelat i detta. Intervjun behandlade även Peters kontakt med Malmö stads och hans erfarenheter av dess regelverk. Peters öppna sätt gjorde att intervjumetoden blev mer öppen även om vi hade en

17 intervjuguide (se bilaga 3) att förhålla oss till. Intervjun avslutades med att Peter bjöd oss på glass.

Intervju med Kenneth Riis

Intervjun med Kenneth ägde rum den april, 2019 klockan 15:00. Intervjun genomfördes i Gängtappen i Malmö. Kenneth och hans kaffevagn är lokaliserade i Gängtappens lobby där han och en kollega byggt upp en café-liknande miljö. Intervjun blev något försenad på grund av Kenneths kunder och genomfördes i ett närliggande konferensrum. Kenneth var mån om avskildhet, men var även tvungen att hålla uppsikt över sin kaffevagn. Ett par gånger under intervjun var Kenneth tvungen att avbryta för att ta hand om kunder eller interagera med en kollega angående ett kommande evenemang för företaget.

Platsen för intervjun gjorde att Kenneths yrke hela tiden gjorde sig påmint och intervjun blev lätt att fokusera till ämnet samtidigt som platsen kändes neutral för oss båda då Gängtappen inte är Kenneths ordinarie arbetsplats. Att se vagnen på nära håll gav även upphov till ett par spontana följdfrågor samt gjorde det lättare för Kenneth att exemplifiera vid ett par tillfällen. Kenneth var mycket glad över att kunna hjälpa till och svarade utförligt och entusiastiskt på våra frågor, nästan så att intervjun fick en mer samtals-betonad form.

18

3. Teoretiskt ramverk

För att kunna skapa oss en förståelse för hur förhållandet mellan temporära aktörer i Malmö och stadens regelverk fungerar har vi valt teorier och begrepp som behandlar detta ämne. För att få en helhetsbild kring ämnet behandlar de teorier vi valt ämnet från flera olika perspektiv.

I den senare delen av detta kapitel presenteras strategier och taktiker från Oswalt, Overmeyer och Misselwitzs (2013) som kan användas av staden och aktörerna. Dessa strategier och taktikens namn har vi valt att inte översätta från engelska till svenska. Vi anser att vissa av dem saknar svensk motsvarighet eller tappar en del av sin betydelse genom en översättning. Därför har vi valt att behålla de engelska benämningarna.

Kapitlet inkluderar även en redogörelse kring den kritik som finns kring temporära aktörer och temporalitet för att visa de olika perspektiven på ämnet. Dessa teorier och begrepp är även de analytiska verktyg vi sedan använder oss av längre fram i kapitel fyra och fem.

3.1 En förändrad syn

Den traditionella synen på stadsplaneringen har varit präglad av en strävan mot det permanenta. Den kan beskrivas som statisk, fast och långsiktig och har utformats genom ett snävt regelverk (Bishop & Williams 2012, 14). Den här synen kallar Zygmunt Bauman för “den fasta modernismen” där statens primära funktion att sträva efter ett idealsamhälle genom att iordningställa och agera ordningsman. Idag, menar Bauman, har vi gått ifrån den fasta modernismen till en flytande fas, en fas som präglas av förändring och individualism. Bauman kallar detta för ”Flytande modernism” som karakteriseras av osäkerhet, risker och förändrad tillit till samhället (Bishop & Williams 2012, 21). Denna fas ställer därför nya krav på planeringen och samhällsutvecklingen.

19 Temporalitet är en motreaktion mot ekonomiska, sociala och teknologiska förändringar som sker i världen (Bishop & Williams 2012, 3). Genom att beakta detta kan den ständigt växande vågen av temporära aktörer tas till vara på och samtidigt engagera stadens invånare i stadens utveckling. Temporär användning och aktörer finns i alla städer oberoende av storlek, geografisk position, ekonomisk situation eller politiskt läge. Trots detta ignoreras temporär användning ofta som en del av planeringsprocessen av beslutsfattare (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 52, 55).

Utvecklingen mot en mer föränderlig värld ställer krav på existerande planering att även den måste ha förmåga att vara mer flexibel. En flexibel planering kan anpassa sig efter de ekonomiska, politiska, social och tekniska förändringar som sker i ett samhälle. Detta har enligt Bishop och Williams skapat ett större behov av att ge tid ett utrymme i synen på planering, reglering och staden. Att räkna tid som en faktor gör att planeringen kan anpassas efter de behov som uppstår under planeringsprocessen men även skapa ett utrymme för temporära aktörer (Bishop & Williams 2012, 182). När myndigheter inte har resurser att direkt implementera sina översiktsplaner skapas en period mellan beslut och realisering som lämpar sig för temporär användning (Andres 2013, 6–7). Detta ger temporära aktörer tillfälle att använda platser och rum som annars varit otillgängliga för dem, de temporära aktörerna får utrymme att utvecklas och utveckla platser efter deras vilja och vision och inte efter de lokala myndigheternas. Planering som denna är bottom-up styrd till skillnad från den traditionella top-down. Detta medför en maktförflyttning som minskar myndigheternas makt över planeringssystemet (Andres 2013, 7–8). Denna utveckling kan leda till en ökning av att temporära aktörer i staden då det finns större utrymme för dem att verka (Bishop & Williams 2012, 21).

Genom att iaktta det temporära aspekter i planeringen och befästa det som en lika viktig beståndsdel som det fysiska slutmålet går planeringen från att vara tredimensionell till att vara fyrdimensionell, där tid blir den fjärde dimensionen. Planeringen blir då adaptiv för samhällsförändringar och öppnar upp för alternativa användningsområden (Bishop & Williams, 2012, 182). Tid kan ses som en resurs. Genom att minska på tidsskalan för upplåtelse av lokaler eller tomter skapas ett utrymme för nya aktörer att ta sig in på marknaden, medan fastighetsägare minskar

20 sina förluster när deras tillgångar står tomma, detta kallas för mean-while-uses (Bishop & Williams 2012, 43).

Att ge det temporära en plats i planeringen kan bidra till en kreativitet som temporära aktörer kan utveckla, utan kravet att det behöver leda till något långsiktigt (Bishop & Williams 2012, 215).

3.2 Möjlighet till inverkan och agerande

Olika aktörer har olika möjlighet till inverkan och agerande. Regelverk och processer påverkar många olika grupper och aktörer i samhället, men de bär olika nivåer av makt och därav olika möjligheter till inverkan och agerande. Gunnar Sandin (2013) introducerar begreppet agency som ett mått på inverkan och agerings utrymme.

Marginaliserade grupper som migranter, hemlösa och enskilda medborgare får svårt att hävda sig mot en stark auktoritet som har medel att hålla dem frånskilda från varandra och på så sätt hindra dem att gå ihop för att skapa en grund för maktinnehav och likaberättigande (Sandin 2013, 246). När grupper organiserar sig och går ihop växer inte det individuella påverkansutrymmet, däremot blir gruppens samlade agency starkare. Genom att ha ett starkt agency ökar kontrollen av den fysiska miljön, som leder till att aktörer som vill verka i gaturummet får assimilera sig till ett gällande regelverk. Detta kan leda till förlorade intressen och legitimeras med ett hänvisande till ett demokratiskt samhälle (Sandin 2013, 235).

Legitimitet innebär att grupper och individer blir en aktör att räkna med. Det medför en professionalism samt en större genomslagskraft vad gäller förhandlingar med kommunen (Esparanza, Rossman & Walker 2014, 156).

För att uppnå legitimitet så kan annars marginaliserade grupper gå ihop och bilda föreningar eller branschorganisationer. Genom dessa organisationer kan grupper generera invärtes regelverk och överenskommelser angående hur man skall agera på marknaden samt hur man skall möta de krav som ställs på gruppen i stort (Esparanza, Rossman & Walker 2014, 153). Gruppen går från att vara spridda

21 aktörer till att vara en enhet som kan föra gruppens talan och på så sätt öka sin inverkan inom det regelverk som rör gruppen samt vid motgångar i etableringsprocesser eller utvidgningsprocesser. Det bildar också en mer formell bild och identitet av gruppen som kan vara lättare för kommunen att ta till sig. Konflikter inom gruppen kan också hanteras lättare ifall det finns en organisation bakom (Esparanza, Rossman & Walker 2014, 155).

Att organisera sig innebär att aktörer skapar ett verktyg som hjälper dem att bygga broar från civilsamhället till samhällets institutionaliserade sida vilket ökar deras agency som gör att de kan få det lättare att etablera sig och utveckla sig på marknaden (Esparanza, Rossman & Walker 2014, 155).

Ananya Roy (2005) diskuterar hur formalitet och informalitet hanteras av staten och dess regelverk. Roy exemplifierar med hur informellt boende kan ta sig uttryck i illegala bosättningar för samhällsgrupper som saknar monetära medel men även i att högre stående samhällsgrupper genom att gå runt planeringssystemet bygger exklusiva boenden som bryter mot det lokala regelverket. Roy menar att skillnaden mellan dessa inte är att en är en informell boendeform och det andra formell, utan att det handlar om skillnader inom det informella. Det finns en inbyggd värdering från staten där det exklusiva inom det informella accepteras. Makten att agera mot informalitet och på så sätt bestämma vad som är formellt eller inte ligger hos staten som på det sättet kan sortera bort de grupper som inte anses vara åtråvärda och låta grupper som är högre värderade växa sig starka (Roy 2005, 149).

Zygmunt Bauman (1990, 158) för fram resonemang kring hur ordning och sortering skapas i ett samhälle. Det finns en inbyggd samhällsordning där allt sorteras i passande och icke-passande, innanför och utanför. Detta skapar en samhällshierarki där vissa grupper värderas högre än andra. Hierarkin hålls samman med antagandet att vissa grupper är överlägsna gentemot den andra. Genom denna hierarki bevaras makten hos makthavarna och de grupper som anses vara lägre stående får assimilera sig till innanförskapet.

22 Bauman (1991, 63–64) diskuterar även om den ovilja som beslutsfattare och staten har att släppa på den kontroll de innehar. Enligt Bauman är deras primära uppgift att skapa ett territorium som de kan kontrollera genom regler som de sedan använder för att få folket att lyda och följa. Målet är att skapa en homogen grupp som regleras av ett regelverk.

3.3 Strategier och taktiker

Strategier formuleras utav olika intressenter och beslutsfattande organ som verkar inom planeringsprocessen (Andres 2013, 10). Syftet med strategier är att uppnå de sociala, ekonomiska och miljömässiga mål som arbetats fram genom planeringsprocessen (Lydon & Garcia 2015, 8). Ett exempel på detta är spårvägs-strategin i Lund (Kuprijanko, 2017). För att uppnå målet krävs strategier som innehåller riktlinjer för hur detta ska uppnås. Strategier relaterar till beslutsamhet och reglering där målet är att förverkliga den plan som arbetats fram (Andres 2013, 9). Utifrån strategier skapas det samhälle som eftertraktas av beslutsfattarna, det är strategierna som ordnar och skapar regler för hur världen runt omkring ska se ut vilket ger strategier en egen makt. De har makten att skapa en verklighet.

Taktiker har ingen egen makt utan måste förhålla sig till det som redan existerar. Detta gör att taktiker konstant måste förändra och anpassa sig till regler och omständigheter för att passa in. Taktiker kan därför beskrivas som ett verktyg för de svaga (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 82). En taktik är mer spontan och diffus då den från början inte har någon ambition att vara permanenta eller användas långvarigt. De kännetecknas av att de är mobila, temporära och flexibla (Andres 2013, 10). Då en taktik ständig måste förhålla sig till det redan existerande utvecklar de en förmåga att manipulera strategier så att de passar deras behov bättre. De har även en förmåga att omvandla strategierna till nya funktioner som stämmer överens med de funktioner de eftersträvar och behöver för att kunna fungera på en plats (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 83).

23 Strategier formuleras för aktörer att följa och anpassa sig till för att passa in i ett övergripande mål medan taktiker är det som aktörer skapar för att kunna vara verksamma på egna premisser innanför dessa mål (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 82). Dessa två begrepp är inte motsatser utan kompletterar varandra då taktiker behövs för att implementera de strategier som arbetats fram och antagits av beslutsfattarna (Andres 2013, 10).

3.4 Strategier

Enable är en strategi som bryter ner de trösklar och hinder som finns för temporära

aktörer. Den gör att de platser som lämpar sig bra för temporära aktörer att använda pekas ut men även att tillgången till dessa platser förbättras. De legala problem som kan stå i vägen för aktörernas användande av platserna löses, även en förbättrad kommunikation mellan ägare och användare upprättas. Genom att lösa dessa hinder möjliggör staden att aktörer får tillgång till en plats som annars varit svår eller till och med omöjlig för dem att använda (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 224).

För att denna strategi ska vara genomförbar behövs det initiativtagare. Initiativtagarna kan vara staden, kommunen, fastighetsägare eller en agent som har fått förtroende av en grupp aktörer att föra deras gemensamma talan. Dessa initiativtagare har ingen vilja att förändra de temporära aktörernas uttryck eller något intresse av kommersiell vinst utan deras främsta mål är att verka för en urban utveckling av ett område eller plats (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 231). Huvudmålet med denna strategi är att skapa en kontakt mellan de som har en plats (staden och/eller fastighetsägare) och de som temporärt kan använda platsen (temporära aktörer) (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 234).

De-regulation innebär att staten implementerar förhållningsregler istället för en

hård reglering. Regleringen tas på vissa platser bort eller lättas upp i förmån till lösare förhållningsregler. Målet är att planeringen ska blir friare och utformas efter det som aktörerna på platsen önskar och eftersträvar. En form av de-regulation är non planning som innebär ett bottom-up tillvägagångssätt där medborgare

24 bestämmer och platsen formas och ändras efter deras behov och villkor (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 180). Ett exempel på detta är när en kommun lättar på regleringen för att en temporär aktör ska få tillgång till en plats. Det kan vara att de inte betalar en fast avgift som de permanenta aktörerna utan bara för den tiden de använder den.

Nackdelen med de-regulation är att det kan skapa en plats för resursstarka investerare istället mindre aktörer och medborgare då avsaknaden av kontroll gör planeringen tolkningsbar och gagnar ofta de mest resursstarka aktörerna. Rollen som från början var menad att fyllas av mindre aktörer fylls nu av investerare och större aktörer. Den avreglering som ska hjälpa mindre aktörer att utvecklas gör dem istället ännu mer marginaliserade (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 180).

Acupuncture syftar till att åstadkomma en stor förändring med minimala ingrepp.

Acupuncture är en strategi som inte ignorerar det som redan existerar på en plats, utan kompletterar och förstärker det för att ändra flöden, ryktet eller atmosfären på platsen som i slutändan får konsekvenser långt utanför platsens gränser. (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 176). Acupuncture-insatser kan vara både permanenta och temporära, men de ingår båda två i en större strategi för förändring, temporalitet blir således en variabel i strategin.

Temporära akupunkturinsatser kan ta uttrycket av att vara mobila, exemplifierat i Urban Catalyst som en blomsterprydd buss som för in grönska i betong-tunga delar av Mexico City. En fast form kan vara att belysa annars mörka platser under kvällstid i Istanbul och uppmuntra lokalbefolkningen att använda det belysta området som scen för att belysa dess problem och potentialer (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 177–179). Gemensamt för de båda uttrycken är att kärnan i acupuncture är hur kan en liten investering användas på bästa sätt för att verka så effektivt som möjlig (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 180).

25

Coaching är en strategi för att uppnå den fulla potentialen hos temporära aktörer.

Coaching innebär att temporära aktörer får hjälp från en organisation, en sakkunnig eller staten för att utvecklas och bidra till stadsutvecklingen på lokal nivå och på så sätt bilda ett nätverk (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 305–306).

Att institutionalisera temporära aktörer är inte det primära målet med coaching, inte heller att strömlinjeforma dess uttryck. Coaching håller på att utvecklas till ett rådgivande organ där temporära aktörer kan få hjälp i legaliserings-processer samt med resursmaximering. Genom att coacha temporära aktörer kan städer dra nytta av dess potentialer som stabiliserings faktorer och ekonomiska incitament i kunskapssamhället (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 308).

3.5 Aktörernas taktiker

Circumvention är en strategi staden kan använda sig av men även en taktik som

används av aktörer (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 182).

Modern planeringsteori innefattar ett antagande att staden ska vara det organ som ska kontrollera och reglera planeringen vilket gjort att staden inte alltid har resurser för att tillmötesgå detta antagande. Detta löser staden genom att lätta upp och kringgå regelverket för att inte tappa all kontroll. När detta sker kan olika investerare komma in och erbjuda de resurser som saknas. Konsekvensen av detta kan bli att investerare blir planerare då de styr stadens utveckling utifrån deras intressen. Denna utveckling gör att regelverket inte längre anses lika hårt och bestämmande utan den är numera tolkningsbar och kan kringgås på olika sätt. Detta tolkningsutrymme gynnar temporära aktörer då de inte är lika styrda av regelverk utan får utrymme att agera efter sina egna behov. Detta kringgående sker både av aktörer och av representanter från regelverkets sida (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 182).

Regleringen används inte längre som ett verktyg för framtida projekt utan som något som kan anpassas till ett pågående projekt. Detta skapar ett skifte i synen på regelverken. Den går från synen att man först utgår ifrån vad regelverket säger för att sedan genomföra ett projekt. Till att först påbörja projektet för att sedan se vad

26 regelverket säger för att anpassa det efter projektets behov. Ett exempel på detta är de illegala bostadsbyggen som är vanliga i Centralamerika. Här ignorerar de temporära aktörerna regelverket som en reaktion mot den otillräcklig legala byggnationen av hem. Ett annat exempel på detta är när företag och investerare ställer krav på kommuner när det kommer till att avgöra var de väljer att etablera sig. Om kommunen inte går med på deras krav kan företaget hota med att flytta sin verksamhet. Här kringgår därför kommunen ofta regleringen för att behålla jobben och inkomsten i kommunen (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 183).

Claim är en taktik som uppkommer när det finns en konflikt mellan vad temporära

aktörer vill åstadkomma och vad staden och regelverket tillåter (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 226). När tillstånd och regelverket inte kan möta de krav som temporära aktörer har så blir detta en taktik för att ändå kunna vara verksamma. När regelverket säger stopp så söks tillstånd istället hos de markägare, fastighetsägare och eller likande som äger den plats som aktörerna vill använda. På detta sätt kan aktörer till viss del gå runt regelverket och sluta avtal som ändå ger dem rätt att använda en plats med minskad involvering av det kommunala regelverket, en väg för att nå sitt mål med minskat motstånd (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 273).

3.6 Kritik

Genom att integrera temporära aktörer i stadsplaneringen har det skett en professionalisering av det marginaliserade, menar Mara Ferreri (2015). Det experimentella hos temporära aktörer lockar planeringsorganet, som börjat se temporära aktörer som en lösning på samhällets större problem. Temporära aktörer och tomma platser och lokaler ses som en tillgång, tillgängliga bortslösade material i tider av ekonomisk nedgång som det större samhället inte har råd att slösa bort. Det sker en förenkling av ett större problem, där grunden tycks vara att det finns ett överskott av resurser av människor och lokaler, men de underliggande orsakerna ignoreras och tänks bort. Temporära aktörer blir som ett verktyg för en snabb lösning (Ferreri 2015, 184–185).

27 De temporära aktörerna, som fortfarande står i en position av osäkerhet, blir symboler för flexibilitet och rådighet, som i sin tur hyllas som en maktposition, medan de underliggande faktorerna av osäkerhet och instabilitet retoriskt byts bort (Ferreri 2015, 186).

Samtidigt som temporära aktörer kan vara en lösning, så ses de ofta som ett stopp på vägen mot en permanent lösning. Det finns enligt Ferreri en spänning mellan planeringsorganet och temporära aktörer, där aktörerna behövs under en viss tid inom de större maktspelen inom planeringen, och ses mer som en tillgång i sin ”spektakelform” och inte som en egen del av stadsutvecklingen. Temporalitet ses som en tidsbestämd aktör i det större perspektivet av vinstökning (Ferreri 2015, 189).

Användandet av temporära aktörer diskuteras vidare av Ali Madanipour (2018) som anser att temporär användning hyllas som katalysator för förändring och möjlighet för lokala grupper och aktivister att delta i den urbana transformationen och planeringsprocessen (Madanipour 2018, 1094). Genom att försvara planeringssystemet och koppla samman temporära aktörer med tillgänglig plats skapades en flexibilitet inom planeringen som förväntades vända en nedåtgående ekonomisk trend. Flexibiliteten infördes dock mer för att ge fastighetsägare ett verktyg att ta sig ur krisen och inte för att stötta temporära aktörer (Madanipour 2018, 1100).

Det finns en intentionsskillnad i aktörerna som tar del av flexibiliteten av planeringssystemet. Vissa är tvungna att vara flexibla då de saknar ekonomiska medel för en mer permanent lösning, medan andra ser temporalitet som ett eftertraktat attribut för att stå ut på marknaden. Etablerade företag och stora aktörer kan anta en temporär form för att dra nytta av en samhällstrend och ockuperar på så sätt det utrymme som är till för att hjälpa mindre aktörer för att nå ut till nya marknader och utveckla sin verksamhet. Temporalitet som symtom på större problem försvinner då och blir ett marknads fokuserat verktyg som stora aktörer kan använda sig av (Madanipour 2018, 1100).

28 De ekonomiskt svaga aktörerna hamnar även i en tacksamhetsposition att de fått tillgång till en plats genom ett förenklat planeringssystem och lägre avgifter, medan fastighetsägaren egentligen gått in med minimala risker och fått ekonomiska fördelar (Madanipour 2018, 1104).

Detta tyder på en ambivalens från det större samhällets sida. Temporära aktörer bjuds in när samhället behöver dem, men hanteras som ett verktyg för att lösa större problem, istället för att låta det temporära agera organiskt och på egna villkor.

29

4. Analys

Vi har valt att dela upp analysen i fyra delar. Den första beskriver hur den allmänna synen på temporära aktörer har förändrats i Malmö sedan 2017. Från en negativ syn till en positiv. Andra delen beskriver hur det existerande regelverket för temporära aktörer är utformat. Den här delen beskriver även hur Malmö stad använder sig av strategier när det kommer till temporära aktörer. Den tredje delen beskriver på vilka sätt aktörer kan använda sig av de taktikerna för att kunna vara verksamma i Malmö. Den tar även upp den möjlighet till påverkan som aktörerna har på regelverket. Fjärde och sista delen beskriver hur temporära aktörer kan passa in i Malmö stads vision för staden.

4.1 Malmö öppnar upp för temporära aktörer

Tidningsartiklarna vi funnit vittnar om en förändrad syn på temporära näringsidkare från Malmö stads håll. Det stora genombrottet för food trucks kom i april 2017 efter en lång tids diskussioner mellan Malmö stad och föreningen Skåne Street Food (Gillberg 2017d, 16 april). Generellt sett så tar food trucks upp mycket av det mediala utrymme som skänks åt temporära aktörer. Food trucks är en internationell trend som får stöttning av vår intervju med Erik Löfvander som anser att de bidrar med ett värde till Malmö i stort genom att aktivera nya platser (Erik Löfvander, intervju 8 april 2019). Andra artiklar i media kring food trucks innefattar nya designerade uppställningsplatser, en beskrivning hur de förhåller sig till det årstidsberoende utformandet av food truck-formatet samt hur Malmö stad planerar (och sedermera startade) en food truck-festival som var menad att bidra till aktiveringen av underutnyttjade platser, som Magistratsparken. Malmö stad passar även på att använda sig av food trucks för att nå ut till specifika målgrupper som till exempel barnfamiljer. Malmö Food Truck Festival beskrivs i artikeln som en festival för barnfamiljer där priser och måltidsstorlekar är anpassade efter barnfamiljers behov. Malmö stad får därmed ut två vinster från festivalen och aktörerna får publicitet kring sitt företag (Gillberg 2017a, 13 mars).

30 Separeringen av typer av temporära aktörer är tydlig i artiklarna från media. I artiklarna kring food trucks nämns inte kaffevagnar eller containercaféer. Fokuset i media kring temporära aktörer är centrerat till processen med Malmö stad och kring glädjen över de nya taxorna och det genomslaget i planeringssystemet. Food trucks är också i enighet med Malmö stads taxa separerad från övriga temporära aktörer och går inte under samma benämning.

Malmö stad utvärderade containercaféer och cykelbaserade kaffevagnar där innehavarna vill sälja kaffe i Malmös parker något senare under 2017 och kom således att godkänna vagnar efter att andra skånska kommuner, som till exempel Lunds kommun (Gillberg 2017b, 16 april). I artikeln så uttalar sig Andreas Schönström, ordförande i Tekniska nämnden i Malmö, om att Malmö ska bli vänligare inställt till temporära och kreativa aktörer i staden.

“Vi efterlyser mer sånt här som är tillfälligt och säsongsanpassat. Det gör att utrymmena i stan blir spännande att återvända till eftersom de hela tiden förändras och man vill se vad det kan finnas för utbud där nu. (...) Det skapar mer

liv och rörelse.”

- Andreas Schönström

Schönström för även fram en önskan om att använda sig av temporära aktörer för att aktivera otrygga platser och på så sätt göra Malmö tryggare i stort (Gillberg 2017b, 16 april). I artikeln pratar Schönström även om Malmö stads tidigare skeptiska inställning mot temporära aktörer och säger sig se att den håller på att förändras. Genom att inspireras av andra städer på kontinenten och inte av städer i Sverige anser han att Malmö kan se dessa aktörer som en tillgång och inte en belastning. Således så genomsyras artiklarna av en positiv syn på temporära aktörer, men också att de kan användas som ett verktyg för en större nytta.

31

4.2 Malmö stads sätt att arbeta med temporalitet

Malmö stads regelverk

Det existerande regelverket är det Malmö stad måste förhålla sig till i deras interaktion med temporära aktörer, då det är deras jobb att se till att regelverket följs. Det är främst Ordningslagen (1993:1617) och Malmö stads lokala ordningsstadga som de måste förhålla sig till när de bedömer användningen av offentlig mark (Erik Löfvander, intervju, 8 april 2019).

Det regelverk som reglerar temporära aktörer i det offentliga rummet är främst Malmö stads lokala ordningsstadga från år 2013. Det är här det största hindret för temporära och mobila aktörer finns då den lokala ordningsstadgan tydligt förbjuder så kallad ambulerande försäljning (Malmö stad 2013). Ambulerande försäljning innebär att ständigt växla platsen för sin verksamhet alternativt att verksamheter som traditionellt sett är fasta i sin utformning växlar plats (Nationalencyklopedin 2019). Detta gör att temporära aktörer enligt lagen är förbjudna i Malmö stad. Detta var något som även framkom under intervju med Erik Löfvander då han upprepade gånger sa att ambulerande försäljning är det som främst hindrar temporära aktörers varande i staden (Erik Löfvander, intervju, 8 april 2019).

Regelverket som reglerar temporära aktörer i det offentliga rummet är väldigt tydligt och förhindrar därmed de temporära aktörernas handlingsutrymme något. Ett exempel på detta är att det finns regler för säkerhet, framkomlighet och renhållning som ska skötas av aktörerna. Det finns även regler kring utformningen, kostnaden och storleken på försäljningsfordonet (Malmö stad 2013). Detta göra att aktörerna blir begränsade i hur de kan vara en del av det offentliga rummet då de måste anpassa sig efter de regler som finns. Ett exempel på detta är frågan om uteservering. Food trucks aktörerna hade gärna ställt ut bord och stolar vid sina truckar men detta tillåter inte regelverket (Jannie Vestergaard, intervju, 9 april 2019).

32 Det är även regelverket som reglerar vilka platser som temporära aktörer får använda sig av i staden. Vilken typ av plats skiljer sig mellan olika typer av aktörer. Food trucks har fått tilldelade platser i adress-form, se figur 1 (Malmö stad 2019b). Mobil försäljning som är den kategori kaffevagnar går under har fått punkter tydligt utmarkerade på en karta med tillhörande förtydligande dokument, se figur 2 (Malmö stad 2018a).

33 Food truckarna har något mindre bestämda tilldelade platser då de är tilldelade adresser istället för en punkt markerad på en karta. Detta innebär att de har ett större tolkningsutrymme om var de faktiskt får stå då en adress vanligen innefattar ett större område och de har även möjlighet att välja den delen av en adress de vill använda. Detta ger dem även möjlighet att till exempel utnyttja väderförhållande och synlighet till sin fördel. De kan välja att stå på den del av en gatuadress där de är mest synliga för potentiella kunder eller där solen skiner mest för att maximera sin exponering. Den enda reglering som sker på dessa platser är åt vilket håll bilen skall stå, vad som får hängas upp eller installeras i anslutning till trucken samt hur länge de får stå vid varje plats och tillfälle (Malmö stad 2019b).

Kaffevagns-aktörerna regleras under en annan mer precis reglering när det kommer till tilldelade platser. På Malmö stads hemsida går det att få en snabb överblick över vart platserna för vagnarna är förlagda genom en interaktiv stadskarta, se figur 2 (Malmö stad 2019c). Kartan kompletteras med ett mycket ingående kartdokument över alla platser där det är tydligt markerat exakt var på där platserna kaffevagnarna får vara placerade (figur 3) (Malmö stad 2018a).

34

Figur 3, exempel på tilldelade platser för vagnar <5 kvm Källa: Malmö stad, 2018a

Detta kan tas som exempel på hur kaffevagns-aktörernas handlingsutrymme när det kommer till att utnyttja platsen maximalt till deras fördel är obefintlig. I jämförelse med food truckarna kan de inte välja den del av en plats som är mest optimal under olika typer av väderförhållande. Under varma sommardagar har de inte tillåtelse av regelverket att flytta sig till skuggan eller ställa sig i lä under blåsiga dagar. Detta blir exempel på att det är Malmö stad som genom sitt regelverk ger olika aktörer olika handlingsutrymme men även deras vara eller inte varande i staden. Men även att handlingsutrymmet rent regelmässigt skiljer sig mellan olika typer av aktörer.

Regelverket är även ett exempel på hur strategier enligt Andres (2013, 9) används för att uppnå de mål som beslutsfattarna beslutat om. Malmö stad kan formulera ett regelverk som stödjer de strategier de arbetat fram kring temporära aktörer. Förändringar i ordningslagen tar längre tid men en förändring i den lokala ordningsstadgan för Malmö kan förändras på cirka nio månader (Erik Löfvander, intervju, 8 april 2019). Detta kan ses som ett exempel på att om staden vill ändra något så har de den möjligheten. Detta gör att staden kan välja vilka positiva värden de anser aktörerna kan bidra med till staden och därmed utforma ett regelverk som reglerar hur dessa värden kan användas till stadens fördel. Det blir sedan upp till aktörerna att använda sig av taktiker som möjliggör det för dem att vara verksamma i staden.

35

Enable

Eftersom Malmö stad väldigt sällan är uppsökande i sitt arbetssätt kan detta ses som ett exempel på att de aldrig är initiativtagare till strategier som möjliggör för aktörerna. Det ligger på aktörernas ansvar att ta initiativ till strategier som skulle möjliggöra och underlätta för aktörer att etablera sig i staden. Alla de aktörer vi har intervjuat har samtliga uppgett att det är dem själva som uppsökt kontakt och varit den drivande och initiativtagande kraften i kommunikationen med Malmö stad (Peter Svanberg, intervju, 15 april 2019).

”Vi (Malmö stad) ser saker som händer, men vi är väldigt sällan uppsökande verksamhet. Det är inte vårt uppdrag att söka upp, men det finns ju sätt att fånga

upp. Vi är 450 anställda så det är klart vi träffar aktörer som är intresserade av att försöka att ha en diskussion tidigt och som vi är intresserade att ha en tidig

diskussion med. Men uppsökande verksamhet, nej.”

(Erik Löfvander, intervju, 8 april 2019)

Enable är den strategi som Malmö stad främst kan använda sig av för att underlätta för temporära aktörer. Denna strategi som bygger på att initiativtagare, som staden, tar initiativ som ska underlätta för temporära aktörerna att vara verksamma. Initiativen kan var småsaker som att förbättra tillgången till en plats där aktörerna är verksamma (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz 2013, 224). Denna strategi bygger på att initiativet kommer från staden och inte från aktörerna.

De-regulation

Ett av de tydligaste exemplen på de-regulation vi funnit är utvecklingen i den taxa som reglerar kostnaden för att få lov att verka som temporär aktör i den offentliga miljön i Malmö.

Kostnaden för att verka i den offentliga miljön är beroende av vilken typ av fordon eller verksamhet som aktörer innehar eller bedriver. En food truck-innehavare i Malmö stad betalar en kostnad på 2 500 kronor i månaden, eller 200 kronor per dag medan en kaffevagns-innehavare inte har en dagstaxa utan betalar enligt

36 parametrarna hög/lågsäsong och månadstaxa. Under högsäsongen som är satt mellan mars och oktober betalar en kaffevagns-innehavare 2 200 kronor per påbörjad månad och har inte tillgång till en dagstaxa, medan en food trucks-innehavare alltså har valet att välja mellan att betala dagligen eller månadsvis (Gatukontoret 2017). Detta har medfört en efterlängtad flexibilitet för food truckarna inom Malmö kommun (Gillberg 2017d, 16 april) som uteblir för vagn-innehavare som betalar en månad i blindo oavsett kundunderlag och väder. Kenneth Riis kommenterar detta i sin intervju och menar att skillnaderna mellan en food truck och en kaffevagn rent utformningmässigt är små och att de har liknande behov. Han menar att grundpremissen av att betala månadsvis är orimlig när ett företag är väderberoende och att det är en inställning han delar med food truckarna. Kenneth har haft diskussioner kring att lätta på taxan för och de spatiala spärrarna för vagnar med sin före detta handläggare på Malmö stad men menar att sedan denne byttes ut har gehöret från Malmö stad avtagit och han har fått avslag på sina förslag (Kenneth Riis, intervju, 24 april 2019).

I fallet med food truckarna så kom förändringen till efter en lång tids diskussion med Malmö stad angående food trucks vara eller inte vara i den offentliga miljön. Jannie Vestergaard agerade språkrör för föreningen från början och ställde sig frågande till Malmö stads initialt, enligt aktörerna, höga taxa. Även Jannie använde sig av argumentet att föreningens medlemmar inte rör sig ute i stadsmiljön under tolv månader och att det därför var orimligt att de skulle betala en årstaxa. Jannie fick gehör för sina anspråk och taxan ändrades först till en månadstaxa och kompletterades sedermera till en dagstaxa. Enligt Jannie var de mest drivande aktörerna Nordic Street Food, men hon hade även cirka fjorton andra aktörer i ryggen som hon förhandlade för (Jannie Vestergaard, intervju, 9 april 2019).

Malmö stad har börjat lätta på regelverket i vissa delar av staden. Detta är ett exempel på hur Malmö stad arbetar med de-regulation och att de öppnar för en viss flexibilitet i sitt regelverk:

37

“Om ni rör er på Möllan så ser ni ett fenomen som finns där och ingen annanstans, det är skyltvaror utanför butiken som vi har tagit lite tid att jobba in.

Den typen av upplåtelse finns nästan bara där, men det gäller ju också att få rätt på den. Vi kommer att lägga upp ett förslag, och det funkar så att så länge du är under 60 cm utanför din fasad så räknas det som en varuexponering som hör till din butik och jag tror faktiskt inte man behöver inte betala för det. Det ska vi låna

till ett uteserverings-tänk också: att så länge de bara ställer upp en bänk utanför sitt fik så blir den avgiftsfri, för att det tar så lite plats ute och vi vill ju uppmuntra

till användning av det offentliga rummet.”

(Erik Löfvander, intervju, 8 april 2019)

Detta upplåtande är dock som citatet påvisar endast gällande för Möllan och är under utveckling. Det visar på en positiv inställning till de-regulation enligt Oswalt, Overmeyer och Misselwitz (2013, 181) definition av begreppet som innebär att regleringen lättas upp för att främja önskemålen från aktörer och näringsidkare. Detta stämmer även överens med Malmö stads önskan om ett levande stadsrum (Erik Löfvander, intervju, 8 april 2019). Detta stämmer även in på Malmö stads övergripande strategi från sin översiktsplan av att skapa mötesplatser (Malmö stad 2018b, 47).

Under vår intervju med Peter från Köld diskuterar han svårigheterna med Malmö stad och dess regelverk kring uteserveringar. Peter önskade ställa upp en bänk utanför sin pop-up affär vid Södertull sommaren 2017 som var hans första som pop up-aktör, men fick avslag på sin önskan av staden. Peter resonerade att han i så fall lika bra kunde utnyttja de resurser som fanns på platsen i form utav kanaltrapporna då den ekonomiska bördan av avgifter för en uteservering inte skulle vara proportionerlig för dess vinning (Peter Svanberg, intervju, 15 april 2019).

Som nämnt ovan under “Malmö stads regelverk” är annat som regleras sophantering, städning och elektricitets tillgång (Malmö stad 2019a). Det senare diskuterade Jannie Vestergaard under sin intervju. Diskussioner med Malmö stad är igång för att utvidga och underlätta åtkomsten till elektricitet genom kommunala elskåp. Elektricitet är en nödvändighet för att food trucks skall kunna upprätthålla godkända standarder satta av hälsovårdsmyndigheten och sköts idag ofta via egna