Hälsa och samhälle
SJUKSKÖTERSKANS
BEMÖTANDE PÅ EN
BARNAKUTMOTTAGNING
EN PILOTSTUDIE OM FÖRÄLDRARS
UPPLEVLELSER
HIEFA ISKANDARANI
KHADIJE AL-RIFAI
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
SJUKSKÖTERSKANS
BEMÖTANDE PÅ EN
BARNAKUTMOTTAGNING
EN PILOTSTUDIE OM FÖRÄLDRARS
UPPLEVELSER
HIEFA ISKANDARANI
KHADIJE AL-RIFAI
Iskandarani, H & Al-Rifai, K. Sjuksköterskans bemötande på en
barnakutmottagning. En pilotstudie om föräldrars upplevelser. Examensarbete i
omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och
samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.
En sjuksköterska verksam på en barnakutmottagning träffar vanligen en hel del föräldrar och barn. Ett möte som kan vara komplext och kunskapskrävande exempelvis relaterat till förälderns oro för sitt barns hälsa. Syftet med denna pilotstudie var därför att testa valda intervjufrågors lämplighet för att belysa föräldrars upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid inskrivningen av deras barn på en barnakutmottagning. Metoden var en strukturerad intervju med föräldrar till sex barn som sökte vård på en barnakutmottagning i södra Sverige. Innehållsanalys användes som metod för att analysera materialet. Resultatet visade att ett empatiskt bemötande och ett icke distanserat bemötande var det som föräldrar upplevde väsentligt i sjuksköterskans bemötande. Empatiskt bemötande handlade om att bli tagen på allvar, lyssna och visa engagemang medan ett distanserat bemötande handlade om att vara oengagerad, agera överlägset och stressat. Det viktigaste fyndet befanns vara upplevelsen av sårbarhet i förhållande till den makt sjuksköterskan har när det gäller att skriva in barneteller skicka hem dem.
Nyckelord: Barnakutmottagning, föräldrar, pilotstudie, sjuksköterskans
NURSES’ TREATMENT AT
A CHILDRENS’
EMERGENCY
DEPARTMENT
A PILOTSTUDIE ABOUT PARENTS
EXPERIENCES
HIEFA ISKANDARANI
KHADIJE AL-RIFAI
Isknadarani, H & Al-Rifai, K. Nurses’ treatment at a children’s emergency department. A pilot study about parent’s experiences. Degree Project, 15 Credit
Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Nursing
2011.
A nurse working at a children’s emergency department usually meet a lot of parents and children. Responding to concerned parents can be complex and requires knowledge. The aim of this pilot study was to test the selected interview questionssuitability to highlight the parent’s experience of nursing treatment at enrollment in a children emergency ward. The method was a structured interview with parents of six children consulting a children’s emergency department in southern Sweden. Content analysis was used as a method to analyze the data. The results showed that an empathic response and a non-distanced attitude were what parents felt significant regarding the nurse’s treatment. Empathic response concerned taking one serious, listen and show commitment while the distanced attitude was about being unengaged, to act superior and stressed. The most
important finding was found to be the perception of vulnerability in relation to the power of the nurse in terms of admitting the child or sending them home.
Keywords: Children’s emergency department, nurses’ treatment, parents, pilot
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 5 BAKGRUND... 5 SJUKSKÖTERSKANS ANSVARSOMRÅDE ... 5 BEMÖTANDE I SJUKVÅRDEN ... 6 PATIENTNÄMNDEN ... 6 TIDIGARE FORSKNING ... 6 FÖRÄLDRARS DELAKTIGHET ... 7 SYFTE ... 7 METOD ... 8 FÖRFÖRSTÅELSE ... 8 URVAL... 8 DEFINITIONER ... 8 DATAINSAMLING ... 9 DATAANALYS ... 9 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 10 RESULTAT ... 11 EMPATISKT BEMÖTANDE ... 11 DISTANSERAT BEMÖTANDE ... 11 DISKUSSION... 12 METODDISKUSSION ... 13 RESULTATDISKUSSION ... 15 FRAMTIDA VÄRDE ... 16 REFERENSLISTA... 17 BILAGOR ... 19INLEDNING
En stor del av hälso- och sjukvårdarbetet handlar om bemötande. Detta är en viktig del i allmänsjuksköterskans dagliga arbete, inte minst i mötet med föräldrar till sjuka barn. Exempelvis kan allmänsjuksköterskan träffa föräldrar och barn på olika akutmottagningar. Det är därför viktigt att som blivande sjuksköterska ha kunskap om föräldrars upplevelse om yrkeskårens bemötande för att på bästa sätt upprätthålla en god omvårdnad. Ett bra fält att undersöka detta ämne är på en barnakutmottagning då antalet föräldrar som söker sjukvård för sitt sjuka barn kan anses relativt stor inom denna verksamhet. Föräldrar till sjuka barn är en unik anhöriggrupp då de oftast är med vid barnets samtliga sjukvårdsbesök och har mer frekvent kommunikation med sjuksköterskan än barnet. Sjuksköterskan som möter dessa familjer möter oro, ångest och frustration vilket gör bemötandet till en utmaning. Det krävs därför kunskap och träning för att bemästra detta på ett så korrekt sätt som möjligt.
BAKGRUND
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska vård ges med respekt för människans lika värde och för den enskilda människans värdighet.
Denna lag styr hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt inte minst i bemötande av patienter och anhöriga. Vården skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Om information inte kan ges till patienten så bör informationen lämnas till närstående (Författningshandboken, 2009).
Sjuksköterskans ansvarsområde
I Kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) beskrivs sjuksköterskors förhållningssätt tydligt. Sjuksköterskan bör ha förmåga att bemöta och kommunicera med patienter och anhöriga på ett respektfullt, lyhörd och empatiskt sätt. Sjuksköterskan bör även tillvarata patientens och närståendes kunskap och erfarenhet. Vidare skall sjuksköterskan utifrån patienten och närståendes behov och önskemål framföra deras talan och samtidigt visa respekt och öppenhet för olika värderingar och trosuppfattningar. Legitimerade sjuksköterskor skall också i dialog med patienten och närstående ge vägledning och stöd för att ge möjlighet till maximal delaktighet (a a).
I en studie av Bergh (2002) beskrivs sjuksköterskans pedagogiska insatser och kompetens som en mycket viktig del i sjuksköterskeansvaret. Sjuksköterskan skall använda sig av detta för att undervisa studenter, patienter och närstående samtidigt som hon skall finna strategier för att möta deras behov. Bland sjukvårdspersonal exempelvis läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor är det enbart sjuksköterskor som har den pedagogiska funktionen inskriven i examensordningen. Detta innebär att sjuksköterskan har en viktig del i sjukvårdsprocessen inte bara i relation till patienten utan även till anhöriga (a a).
Bemötande i sjukvården
Enligt Fossums (2007) definition av bemötande så avser detta det sätt sjukvården tar emot patienter och anhöriga. Exempelvis hur vi använder vårt kroppsspråk, vårt sätt att hälsa och ögonkontakt. Om än det är invecklat att sammanfatta bemötandet i sjukvården inkluderar Fossum (2007) bland annat följande ord som en del av bemötandet: vänlighet, information, mottagande, hjälpsamhet, värme och engagemang. Vänlighet, hjälpsamhet och artighet är en grund för ett respektfyllt bemötande. Vidare bör sjukvårdpersonal eftersträva ett så gott bemötande som möjligt (a a). Enligt Stein och Santos (2004) kan ett gott
bemötande för många verka som en självklarhet eftersom människan är en individ som gärna identifierar sig och känner empati med andra i sin omgivning.
Samtidigt är det viktigt att belysa att människan även har en inneboende tendens att känna misstänksamhet och förakt i förhållande till personer som agerar avvikande (a a). I en kvalitativ studie av Björngren Cuadra (2009) framkommer det att bemötandet betonas genom att patienten upplever sig hörd och sedd. Författaren menar att det finns verbala och icke verbala uttryck som
sjuksköterskan använder sig av som skänker patienten tillit. Denna tillit skapas genom att sjuksköterskan agerar lugnt, har ögonkontakt med patienten och visar engagemang.
Patientnämnden
Patientnämnden är den nämnd som patienter och anhöriga kan vända sig till när de vill framföra klagomål eller anmärkningar. Trots tydliga beskrivningar om sjuksköterskans skyldighet om ett bra bemötande redovisas många anmärkningar i Patientnämndens halvårsrapport (2010) som berörde just bristfälligt bemötande. Nämnden redovisade 212 registrerade patientärende vid Malmö
Universitetssjukhus under första halvåret 2010. Undergruppen bemötande är en grupp för sig och därtill den största enskilda gruppen patientärenden. Redan under första halvåret 2010 redovisades 65 ärenden som berörde undergruppen
bemötande (a a).
Tidigare forskning
I en studie av Muntlin m fl, (2005) där syftet var att kartlägga patienters
uppfattning om vårdens kvalitet visade resultatet att över tjugo procent uppfattade att sjuksköterskan inte visade något intresse för deras livssituation. Dessutom upplevde patienterna att informationen var otillräcklig. Britfällig information låg till grund för patienters missnöje. Flera patienter uttryckte behov av mer
genomgående information (a a). I ännu en studie av Fredriksen och Ringsberg (2006) beskrivs hur känslan i ett rum förändras av sjuksköterskans beteende. Patienten kan uppfatta sjuksköterskan som upptagen och det kan leda till att rummets känsla förändras från ett rum med känsla av hopp och säkerhet till ett rum med känsla av brist på omsorg. Ett visst beteende som exempelvis
nonchalans kan uppfattas som obehaglig och stötande (a a). Edwinson Månsson m fl (2008) beskriver att sjukhusvistelsen kan upplevas som stressfylld för sjuka barns föräldrar samtidigt som förändringar i barnens tillstånd ökar föräldrarnas sårbarhet. Denna sårbarhet bör uppmärksammas och hanteras försiktigt (a a). I en annan studie menar Miceli m fl (2005) att sjuksköterskor måste ha förståelse för föräldrars känslomässiga oro för sina sjuka barn. Sjuksköterskan ska kunna läsa av föräldrarnas ansiktsuttryck. Ett ansikte som är bekymrat ska mötas med information, uppmuntran, kommunikation, stöd, engagemang och lyhördhet, för
att på bästa sätt förbättra föräldrarnas upplevelse av ett bra bemötande. Detta är konkreta och enkla förhållningssätt som kan leda till ovärderlig trygghet hos föräldrar (a a).
Ygge och Arnetz (2004) beskriver i sin studie att föräldrar upplever brister i den information som sjuksköterskor ger. Många föräldrar upplevde att sjuksköterskan tog för givet att de visste vad som skulle hända. I studien framkom det också att den information som föräldrar gav om sitt barn inte utnyttjades av sjuksköterskan vilket i vissa fall kunde leda till ett onödigt lidande för barnet. Ett annat fynd i studien är att föräldrar inte vill ifrågasätta sjukvårdpersonalen framför deras barn eftersom de upplever att detta kan bli en allt för stor börda för barnet att bära. Föräldrar fruktade nämligen att en konflikt mellan dem och sjukvårdspersonal kunde leda till misstro hos deras barn (a a).
Föräldrars delaktighet
Hallström och Lindberg (2009) beskriver behov som föräldrar anser är viktiga för känslan av delaktighet i samband med en sjukhusvistelse. Ett av dessa behov handlar om att känna sig trygg genom att känna att sjukvårdspersonalen som ansvarar för deras barn är kompetent samtidigt som organisationen runt barnets sjukvård fungerar. Ett annat behov som redovisas är behovet av en god
kommunikation med sjukvårdspersonalen. Denna information bör vara ärlig och förståelig. Föräldrar upplever att de ofta får information om vad som skall göras, men att de saknar information om hur och varför. Det är också viktigt för föräldrar att få lov att ge information om deras barn (a a). Hallström m fl (2003) menar att i vården av sjuka barn kan vissa situationer uppstå då föräldrar och
sjukvårdspersonal har olika uppfattningar om olika situationer och behandlingar. Denna konflikt bör hanteras genom kompromiss då målet för bägge parter oftast är den samma men det är sättet att uppnå dessa mål som brukar skilja sig åt vid olika konflikter. Det är därför viktigt att lyssna till alla åsikter inte minst barnets (a a).
Kreuger (2000) beskriver även vikten av barnets delaktighet i sjukvården.
Författaren menar att det nästan alltid krävs medverkan från patientens sida för att vården skall kunna genomföras. Denna medverkan kan uppnås genom tydlig information till patienten och dess närmaste anhöriga samtidigt som
sjukvårdpersonalen bör ha en öppen attityd till nya fakta och beredskap för diskussion. Detta gäller i synnerhet då patienten är ett barn (a a). Gustin (2003) belyser att sjuksköterskans bemötande vid inskrivningen på en
akutvårdsavdelning är en viktig del vården. Detta bemötande har en stor betydelse för den fortsatta upplevelsen av sjukhusvistelsen. Genom ett bra bemötande skapas tillit till sjuksköterskan och den kommande sjukvården.
SYFTE
Syftet med denna pilotstudie var att testa valda intervjufrågors lämplighet för att belysa föräldrars upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid inskrivningen av deras barn på en barnakutmottagning.
METOD
Examensarbetet genomfördes som en empirisk pilotstudie med kvalitativ ansats. Enligt Trost (2010) är kvalitativ ansats lämplig att använda sig av då syftet är att beskriva människors upplevelser. Vidare kan exempelvis intervjuer användas för att beskriva livsvärlden ur den intervjuades perspektiv (Kvale 1997). Då syftet i detta examensarbete var att belysa föräldrars upplevelser användes därför intervjun som datainsamlingsmetod. Intervjun kan bland annat utgår från
strukturerade frågor där några enstaka frågor är styrda till studiens syfte (Polit & Beck 2006). Därav användes en strukturerad intervjuguide som utgångspunkt under intervjuerna.
Förförståelse
Den ena författaren (HI) har arbetat på en barnakutmottagning i cirka sju år. Via klinisk erfarenhet har hon noterat att ett bra bemötande mellan sjuksköterska och föräldrar ger en bra grund för ett gott samarbete med barnet. Den andra författaren (KA-R) har under sin utbildning till sjuksköterska träffat många föräldrar inom primärvården. Hon har då uppmärksammat hur komplicerat och betydelsefullt bemötande av föräldrar kan vara.
Urval
Undersökningen utfördes på en barnakutmottagning i södra Sverige där föräldrar valdes ut utifrån ett bekvämlighetsurval dvs. de intervjupersoner som
råkade finnas där vid den tidpunkt och datum som undersökningen pågick (Trost 2010). Inklusionskriteier för att delta i studien var föräldrar till ett barn som skrevs in på barnakutmottagningen med prioritet tre och fyra som pratade och förstod svenska. Föräldrar till akut sjuka barn med prioritet ett och två, föräldrar till barn med smittsamma sjukdomar som ledde till isolering och föräldrar till barn som remitterats via annan vårdgivare exkluderades.
Sammanlagt tillfrågades sex föräldrar och alla sex samtyckte till att delta i pilotstudien. Informanternas barn var alla triagerade som prioritet tre relaterat till hosta, allergisk reaktion, feber och förkylning. Vidare pratade och förstod de svenska. Informanterna bestod av en pappa och fem mödrar i åldern 25- 35 år. Barnens åldrar varierade mellan tre månader och tre år.
Definitioner
Triage innebär att sjuksköterskan gör en medicinsk prioriteringsbedömning av de patienter som söker sjukvård för att bedöma om patienten besväras av ett urakut tillstånd och behöver träffa läkare omedelbart eller kan vänta till senare.
Prioriteringsbedömning graderas utifrån prioritet ett till fyra (Nyström, 2003). Följande prioritering gällde vid den aktuella barnakutmottagningen:
Prioritet ett innebär urakut tillstånd, skall bettitas omedelbart av en läkare.
Prioritet två innebär akuttillstånd, skall bettitas inom en timme av en läkare.
Prioritet tre innebär fall som hör till akutmottagningen men som kan vänta, skall bettitas inom tre timmar av en läkare.
Prioritet fyra innebär fall som hör till vårdcentralen och inte till akutmottagningen, skall bettitas inom 12 timmar.
Datainsamling
Sjuksköterskorna på barnakutmottagningen informerades om studiens bakgrund, syfte och metod samt när intervjuerna planerades äga rum. När ett barn med prioritet tre eller fyra skrevs in på barnakutmottagningen informerade Triagesjuksköterskan föräldrarna om pågående studie. Därefter erhöll de ett informationsblad med mer djupgående information om studiens bakgrund, syfte och metod. Samma information erhölls även muntligen av författarna till denna studie. De föräldrar som samtyckte till att delta fick skriva under ett informerat samtycke. Därefter genomfördes intervjun i ett på barnakutmottagningen enskilt rum.
De frågor som ställdes till samtliga informanter var strukturerade och utgick från följande huvudfrågor ”Hur upplevde du sjuksköterskans bemötande?” och ”Hur
definierar du ett bra respektive dåligt bemötande?”. Intervjuerna spelades in med
hjälp av en diktafon. Båda författare turades om att leda intervjuerna om än båda närvarade under samtliga intervjuer. När en författare ledde intervjun så deltog den andra författaren som observatör. Tre av intervjuerna genomfördes på förmiddagen då bemanningen på barnakutmottagningen är tätast och resterande intervjuer genomfördes under eftermiddagen då bemanningen är reducerad. Samtliga intervjuer genomfördes under en tvåveckors period. I genomsnitt tog varje intervju ca 20 min.
Dataanalys
Innehållsanalys bedömdes vara en lämplig metod att använda till denna
pilotstudie. Analysarbetet inspirerades av Burnards (1991) analysmetod i 14 steg (app.1.). För att lättare kunna komma ihåg detaljer från intervjun gjordes
anteckningar direkt efter varje intervju. Därefter transkriberades alla intervjuer och lästes av författarna under samtidigt antecknande av pauser, ansiktsutryck och gester. Materialet lästes flera gånger för att finna viktig information. När viktig information hittades gjordes tabeller med öppen kodning av texten. De öppna koderna lästes flera gånger för att sedan tolkas. Kodlistan lästes igenom än en gång av båda författare och gemensamma underrubriker sammanfördes för att kunna minska dess antal. Den nya tabellen lästes ytterligare en gång för att bearbeta och eliminera eventuella likheter i underrubriker.
Huvudrubrikerna delades upp i olika färger och allt kodat material klipptes ut för att sammanföras med rätt huvudrubrik i ett separat ark. Efter flera gångers läsning och bearbetning av materialet kunde underrubriker och huvudrubriker identifieras. Det transkriberade materialet lästes på nytt för att kontrollera att alla
underrubriker beskrev resultatet. Två kollegor oberoende av varandra tillfrågades att granska ovanstående process. Varje transkriberad intervju bearbetades separat för att jämföras enskilt med alla underrubriker. Slutligen fick en utomstående kollega titta på ovanstående material och ge eventuella synpunkter. Allt material samlades för att förbereda skrivandet av resultatet. Varje underrubrik
Figur 1. Analysschema som visar hur materialet bearbetats Transkriberad intervju Öppen kodning Vad betyder detta? Under-rubriker Huvud-rubriker …det kändes som om hon verkligen försökte förstå oss. Försökte förstå föräldrarna Lyssnade engagerat Engagerad Empatiskt bemötande
Stressade inte Stressade inte Gav den tid som krävdes
Engagerad Empatiskt bemötande Korrekt,
kollade tempen och så men det kändes konstigt. Kändes lite ”kall” Korrekt men upplevdes ”kall” Visade inga känslor Oengagerad Distanserat bemötande Jag fick för mig att sjuksköterskan verkade stressad Sjuksköterskan verkade vara stressad
Inte ha tid Oengagerad Distanserat bemötande
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Föräldrar som söker barnsjukvård för sina sjuka barn är oftast oroliga varför frågan väcktes om det är etiskt försvarbart att samtidigt uppehålla dem med ovan nämnda studie. Därför tillfrågades endast föräldrar där väntetid förväntades vara så lång att intervjuerna inte skulle vara ett hinder för sjukvårdsarbetet. Genom att eliminera risken att stå i vägen för sjukvårdsarbetet kunde
omvårdnadsvetenskapliga forskningsprinciper som bland annat handlar om att inte skada följas. Det är av vikt att intervjua föräldrarna på plats då de har bemötandet färskt i minnet utan att för den saken skull fördröja den vård barnen skulle få. Informanter lovades konfidentialitet. Därför sparades alla intervjuer och det transkriberade materialet avidentifierat på ett elektoniskt minne med hemligt lösenord så att obehöriga inte skulle kunna ta del av materialet. Informanterna erhöll skriftlig samt muntlig information på ett språk de känner till och förstår. Informationen innehöll studiens syfte, mål, metod och planen för forskningen, enligt Codex (2010). Information gavs även om att eventuella citat kommer att tas ut från intervjuerna för att sedan redovisas i resultatet men på ett sådant sätt att de inte kan spåras. Vidare informerades informanterna om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande utan att det påverkade den vård deras barn fick. Informerat samtycke inhämtades av samtliga informanter och etiskt tillstånd att
genomföra studien inhämtades vid fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola enligt Etikprövningslagen 2003:460. Utlåtande erhöll diarienummer HS60-11/192:18.
RESULTAT
Föräldrar upplevde sjuksköterskans bemötande på barnakutmottagningen som antingen empatiskt eller distanserat vilket resulterade i huvudkategorierna Empatiskt bemötande och Distanserat bemötande. Till respektive huvudkategori hör även vardera tre underkategorier enligt presentationen nedan.
Empatiskt bemötande
Flera av föräldrarna upplevde att sjuksköterskans bemötande var empatiskt. De ansåg att det fanns flera faktorer av betydelse för hur sjuksköterskans bemötande uppfattades.
Att bli tagen på allvar
Några föräldrar upplevde att sjuksköterskan tog dem på allvar. Föräldrarna berättade att det kändes extra viktigt att sjuksköterskan inte hånade deras oro utan tog den på allvar. De berättade att även om sjuksköterskan visste att barnets tillstånd inte var så allvarligt så tog hon ändå föräldrarna på allvar.
”därför tycker vi att det är extra viktigt att då vi söker akut att vi inte skall bemötas med fientlighet utan att man försöker förstå oss och inte håna vår oro”
(Informant 3)
Att lyssna
Föräldrarna upplevde att det var av stor vikt att sjuksköterskan lyssnade på dem. De berättade att det kan vara av betydelse att sjuksköterskan lyssnade på vad de hade att säga därför att de känner sitt barn bäst och vet när barnet ter sig
annorlunda.
”alltså min son brukar inte se ut så, hade hon inte lyssnat på mig så hade vi kanske fått gå hem och min son hade blivit jätte dålig av sin allergiska reaktion”
(Informant 2)
Att visa engagemang
Flera föräldrar berättade att sjuksköterskan visade engagemang genom att agera trevligt, snällt och omtänksamt. En förälder berättade att det kändes väldigt bra då sjuksköterskan inte bara pratade med henne utan att hon pratade med dottern också. Det var av vikt för samtliga informanter att sjuksköterskan visade engagemang för att de inte skulle uppleva inskrivningen som obekväm.
”Sjuksköterskan gick ner på knä och pratade med min dotter också, hon visa att hon verkligen brydde sig.”
(Informant 5)
Distanserat bemötande
Hälften av informanterna upplevde att det fanns något som distraherade sjuksköterskan så att bemötandet fick en distanserad utgångspunkt. I vissa fall
kunde det handla om stress men i andra fall så kunde det handla om sjuksköterskans sätt att vara.
Att vara oengagerad
Sjuksköterskan kunde upplevas som oengagerad. Föräldrarna fick en känsla av att sjuksköterskan ville skynda på inskrivningen så pass att informanterna upplevde en viss brist i sjuksköterskans engagemang. En annan förälder berättade att den information som gavs innehöll många medicinska termer och menade att
sjuksköterskan inte verkade bry sig om att informanten inte förstod dessa termer. En annan förälder upplevde en viss irritation i sjuksköterskans röst då informanten inte kunde svara på alla frågor som ställdes.
” …. alltså använde svåra ord och verkade inte bry sig om att jag inte förstod informationen”
(Informant 6)
Att agera överlägsen
Två informanter beskrev att sjuksköterskan tedde sig överlägsen och på så sätt skapades en distans i bemötandet. Informanterna hade svårt att beskriva på vilket sätt sjuksköterskan tedde sig överlägsen men de beskrev en känsla av att vara mindre värd i förhållande till sjuksköterskans makt. Denna makt handlade främst om att skriva in barnet eller att skicka hem dem. En informant berättade att det kändes sårbart att sitta och invänta sjuksköterskans beslut om ifall de skulle bli inskrivna eller hemskickade. Informanten hade önskat sjuksköterskan skulle varit mer ödmjuk i en sådan situation.
”Sjuksköterskan bör vara tydlig …. men ……. samtidigt så bör hon lyssna ….. ja… att man inte känner sig ….. du vet…. Underlägsen.”
(Informant 1)
Att agera stressat
Tre informanter ansåg att sjuksköterskan tedde sig stressad. En informant
upplevde att sjuksköterskan ville iväg och göra annat. Samtliga informanter hade dock förståelse för den stress som sjuksköterskan uttryckte. Denna stress kunde två informanter uppleva som en viss distans i sjuksköterskans bemötande. Dessa två informanter upplevde att de inte fick den tid de behövde för att kunna
förmedla all information till sjuksköterskan.
”Bemötandet var korrekt men jag fick för mig att sjuksköterskan verkade stressad, speciellt i början då allt gick jätte snabbt, hann knappt reagera då sjuksköterskan skulle kolla tempen.”
(Informant 4)
DISKUSSION
Metoddiskussion
Författarna till denna pilotstudie ska här diskutera förtjänster och svagheter med valda studiedesign för att på bästa sätt undersöka studiens syfte. Intervjuerna genomfördes på förmiddagar och eftermiddagar. Risken med att endast intervjua på för- och eftermiddag är att föräldrarna får träffa samma sjuksköterska. En studie som är baserad på endast en sjuksköterskas bemötande kan resultera i att informanterna ger liknande beskrivningar framför en mer varierad bild. Detta hade kunnat förhindras om författarna hade genomfört datainsamlingen även kvällstid då det är olika sjuksköterskor som jobbar dag- respektive kvällstid. Detta hade eventuellt ökat studiens tillförlitlighet. På kvällen är nämligen
personaltätheten mindre i förhållande till antalet patienter som söker sjukvård varmed en stressad Triagesjuksköterska/sjukvårdspersonal per automatisk har mer att göra. Informanternas beskrivningar hade således eventuellt varit annorlunda om en del av intervjuerna skett på kvällstid.
Under datainsamlingsperioden tillhörde flertalet patienter som blev inskrivna exklusionskriterierna d v s prioritet ett och två, eller sökte barnsjukvård på remiss från annan vårdgivare alternativt krävde tolk. Detta medförde en del svårigheter att utifrån inklusionskriterna hitta lämpliga informanter d v s föräldrar till ett barn med prioritet tre och fyra. Anledning till att akut sjuka barn med prioritet ett och två valdes bort var att inte störa sjukvårdpersonalen i deras arbete och för att inte utsätta barnet för någon fara genom att via intervjun fördröja eventuell akut behandling. Prioritet tre och fyra tillhör gruppen som inte kräver akutsjukvård utan kan vänta alternativet remiteras till vårdcentral. Barn som sökte barnsjukvård via remiss betraktades också som akut sjuka och ansågs därför oetiskt att störa. Hade datainsamlingen istället genomförts efter det att föräldrarna varit på akutmottagningen och deras barn fått vård så hade sannolikt inte lika många exkluderats från studien. Eventuellt hade även detta genererat en djupare och fylligare datainsamling eftersom stress är en viktig faktor som kan påverka sjuksköterskans bemötande. Ett exempel på en fråga som hade kunnat ställas om studien istället genomförts efter sjukhusvistelsen är ” Kan du berätta vilken betydelse det första bemötande (Triagesjuksköterskans bemötande) hade för den fortsatta upplevelsen av sjukhusvistelsen?” och sedan ställa följd frågor som ”Vad hände sen?” och ” Hur kändes det?”, ”Kan du beskriva mer?” En annan relevant fråga att ställa är vilken tid på dygnet föräldrarna sökte vård.
För att minimera risken för missförstånd mellan författare och informanter intervjuades enbart informanter som förstod och talade svenska. Här vill författarna tydligöra att det handlade om föräldrar som inte behövde tolk. En intervju med tolk hade nämligen blivit allt för kostsam varför dessa informanter exkluderades. Barn med smittsamma sjukdomar tillhörde också
exklusionskrierierna. Detta för att minska risken för eventuell smittspridning. Hade studien genomförts efter sjukhusvistelsen hade barn med smittsamma sjukdomar också kommit att inkluderas i studien.
För att undvika påverkan av informanterna under intervjun bestämdes att författarna inte skulle bekräfta eller ge anmärkningar på det som sades under intervjun. Enligt Trost (2010) är det svårt att i kvalitativa intervjuer vara helt objektiv men detta skall eftersträvas för att öka studiens trovärdighet. Det är enbart informanternas upplevelser som skall förstås utan inverkan utav omgivningen (a a). Efter inskrivningssamtalet gav Triagesjuksköterskan ett
informationsblad om studien till föräldrarna. Denna information omfattade bland annat att föräldrarnas medverkan i studien inte påverkade den vård deras barn skulle få. Trots denna information kan en förfrågan om studiedeltagandet under inskrivningen tvinga fram ett kanske inte helt frivilligt deltagande med hopp om en särbehandling eller för att undvika väntetider om valet blir att avböja. Författarna anser detta förfarande oetiskt eftersom föräldrarna är i
beroendeställning till inskrivningssjuksköterska. Det hade därför varit mer etiskt att vänta med information och förfrågan om studiedeltagande till efter det att barnet blivit inskrivet. Ett bra alternativ hade varit en sk. ”väntrumstudie”, där författare värvar informanter i väntrummet. Innan intervjun påbörjades
tillfrågades föräldrar om det gick bra att intervjun spelades in med hjälp av en ljudupptagare. Ingen av informanterna avböjde. Föräldrarna visade heller inte tecken på att de upplevde inspelningen besvärande och hämmande under själva intervjuns genomförande.
För att uppnå en hög förståelse i intervjuerna gjordes under intervjun anteckningar av den författare som ansvarade för observationen. Dessa anteckningar beskrev gester och ansiktsuttryck som var av betydelse för intervjun. Transkriberingen utfördes samma dag som intervjun ägde rum för att inte tappa bort viktiga detaljer. Författarna turades om att intervjua men båda var närvarade vid alla intervjuer för att få så noggranna beskrivningar av intervjun som möjligt. Enligt Trost (2010) är det viktigt att vara närvarande och intervjua för att därmed åstadkomma en bättre analys av materialet. Detta ökar studiens tillförlitlighet då intrycken inte går att ersätta via exempelvis noggranna inspelningar eller anteckningar. Intervjuerna genomfördes på ett enskilt rum för att skapa en trygg och bekväm miljö för informanterna, antalet intervjuer var i förväg bestämt till 6-8 intervjuer och efter sex intervjuer sågs ett tydligt mönster och ingen ny information framkom. Triagesjuksköterskans medvetenhet om pilotstudiens syfte kan ha påverkat sjuksköterskornas bemötande. Denna studie är emellertid inte någon utvärdering av sjuksköterskornas bemötande på barnakutmottagningen utan enbart en
utvärdering av vad föräldrar upplevde som viktigt i sjuksköterskans bemötande. Istället syftade studien till att testa valda intervjufrågors lämplighet för att belysa föräldrars upplevelser och på så sätt lyfta det som föräldrar anser väsentligt i sjuksköterskans bemötande. Trots detta anser författarna att Triagesjuksköterskans okunskap om syftet endast skulle kunna gynna resultatet positivt. Enligt Trost (1997) finns det en giltighet i intervjuerna när frågorna mäter det de är planerade att mäta.Författarna till denna studie anser att endast två av frågorna i intervjun uppnådde detta. Dock är graden av giltighet svår att bedöma då studiens resultat endast är baserade på två frågor. Flera av frågorna som ställdes till informanterna svarade inte mot syftet vilket dessvärre blev tydligt först vid dataanalysen. Detta felsteg ledde till väldigt korta intervjuer som i sin tur resulterade i ett väldigt magert resultat. Ett alternativ hade också varit att författarna redovisade några bifynd som framkommit under intervjun vilket eventuellt medfört att resultatdelen hade blivit fylligare. Författarna valde emellertid att inte göra så utan hålla sig till pilotstudiens syfte. Ideal hade istället varit att ställa inledande frågor som
exempelvis ” Kan du berätta vad det var som fick dig att söka sjukvård, för ditt barn” dessa frågor hade kunnat bidra till en mer djupgående och informationsrik intervju. Även följdfrågor som ” Vad hände sen” och ” Hur kändes det?”, ”Kan du beskriva mer?” hade också underlättat och bidragit med viktig information. I en kvalitativ intervju är det viktigt att det finns tillitsfull interaktion mellan informant och intervjuare detta skapas med hjälp av att intervjuaren inledde intervjun med
uppvärmningsprat (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Den första inledande frågan hade här gjort att föräldrarna eventuellt upplevde förtroende för författarna. Detta skulle då kunna leda till att föräldrarna ”öppnade sig” och ville berätta mer. Polit och Beck (2006) menar att resultatet påverkas av de studieansvarigas
förförståelse. Detta kan vara både positivt och negativt (a a). Författarna till denna pilotstudie har analyserat intervjumaterialet enskilt och vid jämförelse kommit fram till samma resultat. Detta för att minimera risken för att författarnas förförståelse inverkade på innehållet. En åtgärd som ökar studiens trovärdighet och benämns enligt Polit och Beck (2006) som triangulering. Författarna till denna studie har använt sig av citat för att ytterligare förtydliga studiens resultat. Även detta en åtgärd för att öka studiens trovärdighet (a a). Författarna anser att det var ett bra val att använda sig av Burnards (1991) 14 steg i analysmetoden då detta hjälpte till att skapa struktur i analysarbetet. Denna metod var till stor hjälp för att bearbeta materialet strukturellt. Efter varje intervju fick den författare som intervjuade transkribera intervjun. Därefter lyssnade den andra författaren på intervjun och samtidigt jämförde med det transkriberade materialet för att utesluta eventuella missförstånd och felskrivningar. Därför lades extra tid på att få en mycket noggrann utförd transkribering. Överförbarheten i denna studie får anses ringa då det är en pilotstudie genomförd med ett ringa antal informanter och därtill av ovana intervjuare.
Resultatdiskussion
I denna pilotstudie framkom det att empatiskt bemötande omfattas av att sjuksköterskan tar föräldrarna på allvar, lyssnar och är engagerad. Vidare diskuteras även distanserat bemötande som omfattas av att vara oengagerad, att agera överlägsen, att te sig stressad. Empati är en viktig faktor hos sjuksköterskan för att användaren av sjukvården ska uppleva bemötandet positivt (Irurita, 1999). Det viktigaste fyndet befanns vara den sårbarhet som föräldrar upplevde i
förhållande till den makt sjuksköterskan hade när det gällde att skriva in barnet eller skicka hem det. Denna sårbara situation bör hanteras på ett ödmjukt sätt för att förbättra föräldrars upplevelse av ett bra bemötande.
Den bedömning som sjuksköterskan gör i Triagesituationen diskuteras i Nyström (2003). När en sjuksköterska triagerar patienten som icke-brådskande får de sitta i ett rum för att vänta på läkaren. De får helt enkelt lita på sjuksköterskans
bedömning. Bli tagen på allvar som förälder var ett viktigt fynd i pilotstudiens resultat. Ett annat viktigt fynd var att flera föräldrar ville att sjuksköterskan tillfrågade dem om deras observationer angående barnets tillstånd. Detta resultat stöds av Meceli m fl (2005) studie som menar att även om det är sjuksköterskan som är medicinsk expert är det viktigt att be föräldrarna om deras iakttagelser angående deras barns beteende, smärta och tillstånd. Föräldrar ser på sin situation genom en mycket bredare lins. Genom att sjuksköterskan samarbetar med
föräldern leder detta till att hennes arbete blir mer effektivt (a a). I denna studie framkom det att om Triagesjuksköterskan lyssnade på föräldrarna kunde hon tillgodogöra sig information om barnets tillstånd och symtom. En informant beskrev att om sjuksköterskan inte lyssnat och tagit informantens oro på allvar hade de fått vänta längre och då hade barnet kanske blivit ännu sämre. Miceli m fl (2005) belyser denna punkt i sin studie då det redovisas att en sjuksköterska måste kunna läsa av föräldrarna och möta föräldrarna med uppmuntran, kommunikation, engagemang och vara lyhörd för den information föräldrarna ger henne (a a).
Denna pilotstudie visade även att en Triagesjuksköterska som förde ett samtal med barnet och inte bara med föräldern uppfattades som engagerad. Det var viktigt att sjuksköterskan var trevlig, snäll och omtänksam. Dessa faktorer medförde att föräldrarna upplevde sjuksköterskan engagerad. En engagerad sjuksköterska innebar att föräldrarna upplevde sin närvaro som mindre besvärlig. Detta belyses också i Mok m fl (2004) studie som menar att sjuksköterskan som visar omtanke genom att le och ha ögonkontakt bidrar till att förtroendet för henne växer och en relation kan gro.
En del av föräldrarna i denna pilotstudie ansåg även att sjuksköterskan agerade stressad. Föräldrarna upplevde detta genom att sjuksköterskan visade att hon ville iväg och göra annat. En förälder berättade att sjuksköterskan verkade så stressad att föräldern knappt hann reagera då sjuksköterskan skulle mäta temperaturen på barnet. Trots att bemötandet var korrekt kunde denna stress för en del föräldrar innebära en viss distans till sjuksköterskan. Attrees (2001) visade att en stressad sjuksköterska kan uppfattas som en upptagen sjuksköterska vilket kan medföra att sjuksköterskan uppfattas som om hon inte har tid för att prata och lyssna.
Undvikandet av ett stressfyllt bemötande är därför viktigt för att uppnå en god kommunikation, för utvecklingen av en relation, och för att ett förtroende kunna växa (a a). I denna pilotstudie framkom att en oengagerad sjuksköterska är en sjuksköterska som använder svåra ord och inte förklarar dessa medicinska termer. Informanterna fick då en känsla av att sjuksköterskan ville skynda på
inskrivningen i så stor utsträckning att informanterna upplevde brist i
sjuksköterskans engagemang. Detta resultat styrks av Edwinson Månsson m fl (2008) som funnit att föräldrar som söker med sitt barn till barnakutavdelning upplever sjukhusvistelsen som stressfylld samtidigt som förändringar i barnets tillstånd gör att föräldrarna blir mer sårbara.
FRAMTIDA VÄRDE
Denna pilotstudie gav författarna inblick i hur föräldrar upplever sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning. Vidare har examensarbete väckt ett intresse hos författarna för vidare studier om just sjuksköterskans bemötande. Hur
sjuksköterskans bemötande upplevs av föräldrar har påverkan på
omvårdnadsarbetet. Pilotstudien kan därför vara ett bra hjälpmedel till ett eventuellt mer djupgående arbete som har föräldrars upplevelser av bemötande i fokus. Resultaten av denna pilotstudie har visat på metodologiska brister som kan undvikas och därför gagna planering av kommande studier.
REFERENSLISTA
Attree, M (2001) Patients and relatives experiences and perspectives of good and not so good quality care. Journal of Advanced Nursing. (4) 33, 456-466.
Bergh, M (2002) Medvetenhet om bemötande: en studie om sjuksköterskans
pedagogiska funktion och kompetens i närståendeundervisning. Göteborg: Univ.
Björngren Cuadra, C (2008). Variationens spektrum – en studie av tillit, sensibilitet och vårdetik i hemsjukvård. FoU-rapport 2008:6.
Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11,461-6.
Codex (2010) Informerat
samtycke<http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml<2011-02-09.
Edwinson Månsson, M & Enskär, K (red.) (2008) Pediatrisk vård och specifik
omvårdnad . 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fossum, B (red.) (2007) Kommunikation: samtal och bemötande i vården. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fredriksen, S D & Ringsberg, K (2006) Living the situation stress-experiences among intensive care patients. Intensiv and critical care nursing (23) 3, 124-13. Göransson, K & Von Rosen, A (2009) Patient experience of the triage encounter in Swedish emergency department. International Emergency Nursing 18.
Hallström, I , Gärdsmo Pettersson, E, Zeime, G (2003) Barn- och
ungdomssjukvård.1 uppl. Stockholm: Författarna och Liber Ab.
Hallström, I & Lindberg, T (2009) Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Författarna och Liber Ab.
Irurita, V (1999) Factors affecting the quality of nursing care: The patients perspective. International Journal of Nursing Practice, 5(2), 86-94.
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund. Kreuger, A (2000) Barnet och sjukvården - erfarenheter från barnonkologen. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B & Hällgren Graneheim, U (2008) Innehållsanalys. Lund: Studentlitteratur.
Miceli, P J & Clark, P A (2005) Your patient -- my child: seven priorities for improving pediatric care from the parent's perspective. Journal of nursing care
Mok, E & Chiu, P C (2004) Nurse-patient relationships in palliative care. Journal
of advanced nursing, 48(5), 475-483.
Muntlin, Å, Gunningberg, L & Carlsson M (2005) Patients perceptions of quality of care at an emergency department and identification of areas for quality
improvement. Journal of Clinical Nursing 15, 1045–1056.
Nyström, M (2003) Möten på en akutmottagning: om effektivitetens vårdkultur . Lund: Studentlitteratur.
Nyström, M, Nyden, K & Petersson, M (2003) Being a non-urgent patient in an emergency care unit- a strive to maintain personal integrity. Accident and
Emergency Nursing, 11 (1), 22-26.
Paavilainen, E, Salminen-Tuomaala, M, Kurikka, S & Paussu, P (2009) Experiences of counselling in the emergency department during the waiting period: importance of family participation. Journal of nursing care. 18(15): 2217-2224.
Patientnämnden (2010) Redovisning första halvåret 2010.Skåne: Patientnämnden. Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research: Methods, Appraisal,
and Utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Raadu, G (2009) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber AB.
Stein, L. I & Santos AB (2004) Psykiatriskt arbete. Studentlitteratur: Lund. Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor, Artikelnr: 2005-105-01. Stockholm: Socialstyrelsen.
Trost, J (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wiklund Gustin, L (2003) Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Ygge, B.M & Arnetz, J.E (2004) A study of Parental Involvement in Pediatric Hospital Care: Implications for Clinical Practice. Journal of Pediatric Nursing. 19 (3) 217-223.
BILAGOR
Bilaga 1: Informationsbrev. Bilaga 2: Informerat samtycke. Bilaga 3: Tillstånd.
Formulär
Informationsbrev
Bilaga 1
Projektets titel: Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning. - En pilotstudie om föräldrars upplevelser. Datum:April 2011 Studieansvarig/a: Khadije Al-Rifai Hiefa IskandaraniDin E-post som student vid Malmö högskola:
Hss09059@student.mah.se Khadije Al-Rifai
Hss08155@student.mah.se Hiefa
Iskandarani
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000
Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: C- Grundutbildning
Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning.
- En pilotstudie om föräldrars upplevelser.
Tycker du också att bemötande är av stor betydelse inom sjukvården?
Definition på bemötande handlar främst om på vilket sätt sjukvården tar emot patienter och anhöriga. Hur vi använder vårt kroppsspråk, vårt sätt att hälsa, ögonkontakt o.s.v.
Det är invecklat att sammanfatta bemötande i vården men ibland inkluderar det bland annat följande ord som en del av bemötandet: vänlighet, information, mottagande, hjälpsamhet värme och engagemang.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges med respekt för människans likavärde och för den enskilda människans värdighet.
Men dessvärre kommer det fortfarande mycket anmärkningar till Patientnämnden som handlar om just bristfälligt bemötande.
Vi är två sjuksköterskestudenter på Malmö Högskola Khadije Al- Rifai och Hiefa Iskandarani som skriver vårt examensarbete tillsammans.
Examensarbetet baseras på en intervjustudie med syftet att undersöka sjuksköterskans bemötande ur ett föräldraperspektiv på en barnakutmottagning.
Det är frivilligt att delta och du har rätt att när som helst avbryta din medverkan utan att det påverkar den vård ditt barn får.
Intervjuerna kommer ta ca 20-30min och spelas in med diktafon.
Intervjumaterialet sparas på ett usb-minne endast vi har tillgång till och kommer att förstöras efter examinationen.
Ditt deltagande kommer att hanteras med stort konfidentialitet.
I resultatredovisningen kommer eventuellt citat från intervjuerna att användas. Citaten kommer att redovisas på ett sådant sätt att de inte kan spåras.
Ditt deltagande kan hjälpa oss att förbättra våra kunskaper kring bemötande. Genom denna kunskap skall vi utveckla ett mer professionellt sätt att möta föräldrar i vår roll som
färdigutbildade allmänsjuksköterskor.
För ytterligare upplysningar om studien kan information lämnas av: Khadije Al-Rifai hss09059@student.mah.se 076-2638474
Hiefa Iskandarani hss08155@student.mah.se 073-9369682 Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie.
Informerat Samtycke
(lämnas tillsammans med bilaga 1 till deltagarei projektet för underskrift) Bilaga 2
Projektets titel:
Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning.
- En pilotstudie om föräldrars upplevelser.
Datum: 2011
Studieansvarig/a Khadije Al-Rifai Hiefa Iskandarani
Hss09059@student.mah.se Khaidje Al-Rifai
Hss08155@student.mah.se Hiefa Iskandarani
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet
Nivå:
Grundutbildning
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående studie:
Datum: ………..
Formulär
Tillstånd
(skrivs under av verksamhetschef/motsvarande) Bilaga 3
Projektets titel:
Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning.
- En pilotstudie om föräldrars upplevelser.
Datum: 2011
Studieansvarig/a: Khadije Al-Rifai Hiefa Iskandarani
Hss09059@student.mah.se Khaidje Al-Rifai
Hss08155@student.mah.se Hiefa Iskandarani
Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning:
Sjuksköterskeprogrammet
Nivå:
Grundutbildning
Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet.
Namn: ……… ……… Verksamhetschef/motsvarande vid: ……….. ……… Datum: ……… Underskrift: ……… Namnförtydligande: ………
Appendix:
Burnards (1991) analysmetod med 14 steg.
1. Efter varje intervju görs anteckningar som rör huvudsyftet i intervjun,ibland hela forskningsprojektet. Forskaren ska också skriva memos för att kunna kategorisera data. Memos hjälper forskarna att få idéer och teorier som sedan kan användas till bearbetning av data.
2. Steg två innebär att läsa igenom utskriften av intervjuernaoch de
anteckningar som gjorts efter varje intervju. Detta för att fördjupa sig och bli mer medveten om det väsentliga i meningen eller stycket.
3. Intervjuutskriften läses igenom igen och därefter görs öppen kodning. Rubriker ges för att beskriva alla aspekter av innehållet. Data i
intervjuutskrifterna som inte tillför relevant information ska inte tilldelas någon rubrik.
4. Kategorierna undersöks av forskaren/forskarna för att minska antalet kategorier och samlas sedan under en bredare kategori.
5. Upprepande eller mycket liknande rubriker tas bort från listan över kategorier och underrubriker för att skapa en slutlig lista.
6. Syftet med steg sex är att skydda mot systematiska fel och förbättra validiteten i kategoriseringen. Två utomstående medarbetare skapar kategorisystem, helt på egen hand. Kategorierna diskuteras sedan och justeringar görs om det behövs.
7. Intervjuutskriftenläses om igen för att slutligen komma överens om en lista över kategorier och underrubriker. Justeringar görs vid behov. 8. Intervjuutskriften ska kodas i kategorier och underrubriker. Färgade
pennor kan användas för att skilja mellan varje sektion av utskriften i kategori och underrubrik.
9. Varje kodad sektion av intervjuerna ska skuras ut av utskriften och sedan ska de samlas ihop. Kopior av intervjuutskriften används som referensram för att göra det lättare att kunna jämföra de utklippta kommentarerna. Detta ska göras för att motverka att de utklippa sektionerna tas ut av sitt sammanhang och riskera att ändra innebörden av vad som sades.
10. Här ska delar av intervju utskrifter skäras ut och klistras in på duk som sedan ska få lämpliga rubriker och underrubriker.
11. Lämpligheten av kategorin systemet ska kontrolleras. Detta ska göras genom att de intervjuade informanterna ombeds att svara på följande passar detta citat från din intervju in på denna kategori. Justering görs vid behov.
12. När resultatdelen ska skrivas ner är det viktigt att forskarna använder sig av intervju utskriften eller inspelningen vid behov. Om något verkar oklart ska forskarna jämföra med ursprungs utskrift detta för att styrka resultatet.
13. Olika exempel väljs ut från uppgifter som har registrerats i det avsnittet och ger därefter ett citat som länkar exemplen tillsammans. Genom att hela tiden gå tillbaka till intervju utskriften eller bandinspelning kommer forskarna närmare ursprungliga betydelser och sammanhang.
14. Forskarna ska här avgöra om data exempel och kommentarer ska länkas till litteraturen. Det finns två alternativ. Resultatet kan skrivas och sedan jämföras med tidigare arbete detta är oftast mer praktiskt och lättläst. Det andra alternativet är att resultatet redovisas utan någon anknytning till litteraturen. Detta gör resultat mer renodlat.
All data kan inte redovisas detta beror på att informationen som kommit fram i intervjun inte svarar på studiens syfte eller så passar det inte in i kategorierna. Burnards (1991) menar att det ändå kan vara lämpligt att illustrera vad som inte ingick i analysen av intervjuerna. Men detta gäller inte all data, det finns tillexempel citat som inte tillför något eller som forskaren i efterhand under analysfasen inte förstår.
