• No results found

Lek- eller lärplatta Pedagogers syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lek- eller lärplatta Pedagogers syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng Grundnivå

Lek- eller lärplatta

Pedagogers syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg

For Play or Learning

Teachers´ views of Tablet PCs as an Educational Tool

Anna Lorentzon

Tina Reino

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledareSamhällsorienterande ämne och barns lärande, Samhällsorienterande ämne och barns lärande

2012-11-07

Examinator: Lena Rubinstein-Reich Handledare: Anna-Karin Svensson

(2)
(3)

3

Förord

Under några intensiva höstveckor har vi levt i surfplattornas värld och i denna sökt svar på hur verksamma pedagoger ser på surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vi startade ett arbete som visade sig ligga i tiden och kom att bli ett hett debattämne i flera medier. Att få möjlighet att gå djupare in i ett ämnesområde, som vi med stor sannolikhet kommer att arbeta med som nyutexaminerade lärare, kändes bara det som en vinstlott.

Att skriva en uppsats i par ser vi som en stor fördel. Det finns hela tiden någon att diskutera, reflektera med och någon som peppar när humöret sjunker. Vi valde att dela upp arbetet när det gällde att söka och läsa litteratur. Litteratur som vi fann relevant för ämnet delgav vi varandra, men teorilitteratur samt avhandlingar lästes av oss båda. Alla intervjuer och förberedelserna inför dessa gjorde vi tillsammans. Även om en del skrivarbete har skett individuellt har vi alltid gjort sammanställningen tillsammans. Vi anser att de reflektioner och tankar som väcks i diskussioner i samband med skrivandet är av stor vikt och därför har vi båda varit delaktiga i framställandet av färdigt material.

Vi vill rikta ett stort tack till alla fantastiska pedagoger som ställde upp och gjorde det möjligt för oss att göra detta arbete. Ni är stora inspirationskällor! Tack även till Anna-Karin Svensson för god handledning, samt alla kurskamrater för givande möten och diskussioner. Anna Lorentzon och Tina Reino

(4)
(5)

5

Abstract

Syftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogernas syn på surfplattan som

pedagogiskt verktyg. Vi vill veta hur pedagogerna arbetar med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vidare vill vi ta reda på vilka didaktiska för- och nackdelar pedagogerna ser med surfplattan som pedagogiskt verktyg.

Våra frågeställningar är:

Hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg?

Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg?

Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med sju pedagoger från olika skolor inom samma kommun.

Resultatet för vår undersökning visar att pedagogens förhållningsätt till surfplattan som undervisningsverktyg påverkar elevens lust att lära. Surfplattan fungerar som ett medierande verktyg i elevernas kunskapsutveckling och pedagogens roll är att stötta och vägleda. Vidare visar undersökningen att pedagogerna anser att surfplattan ska ses som ett kompletterande verktyg till en traditionell undervisning. Med traditionell undervisning avses tryckta läroböcker, handskrivning och en undervisande pedagog. Pedagogerna beskriver svårigheterna med att bedöma och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i samband med att arbeta med surfplattan.

Alla pedagoger i vår undersökning vittnar om en ökad lust och motivation när eleverna får arbeta med surfplattan.

Nyckelord: Förhållningssätt, Medierande verktyg, Pedagogiskt verktyg, Surfplatta

(6)
(7)

7

Innehållsförteckning

1 Inledning s.9

1.1 Syfte och frågeställningar s.11

1.2 Avgränsning s.11

2 Teoretiskt perspektiv och tidigare forskning s.12

2.1 Sociokulurellt perspektiv s.12

2.1.1 Lärandet s.12

2.1.2 Artefakter s.13

2.1.3 Medierande redskap s.13

2.1.4 Mediering s.14

2.2 Skolan och pedagogens uppdrag är att möta barnens värld s.14

2.3 Pedagogiska verktyg s.15

2.4 Lust att lära s.15

2.5 Förhållningssätt s.16

2.6 Sammanfattning och slutsats s.17

3 Metod och genomförande s.19

3.1 Kvalitativ och kvantitativ s.19

3.2 Ansats och undersökningsmetod s.19

3.3 Urval s.21

3.3.1 Presentation av pedagogerna s.21

3.4 Genomförande s.22

3.4.1 Etiskt övervägande s.23

3.5 Bearbetning och analys s.23

3.6 Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet s.24

4 Resultat, analys och teoretisk tolkning s.25

4.1 Pedagogernas syn på surfplattor som pedagogiskt verktyg s.25

4.1.1 Skolans uppdrag s.25

4.1.2 Barnens värld och framtid s.26

4.1.3 Kompletterande verktyg s.27

4.1.4 Redskap för lärande och dokumentation s.29

4.1.5 Problemlösningsverktyg s.31

4.1.6 Interaktion skapar kunskap s.31

4.1.7 Bedömning s.33

4.1.8 Lust att lära s.34

4.1.9 Pedagogens förhållningssätt s.36

(8)

8

5 Slutsats och diskussion s.40

5.1 Teoretiska perspektiv och tidigare forskningsdiskussion s.40

5.2 Metoddiskussion s.40

5.3 Urvalsdiskussion s.41

5.4 Slutsatser och resultat s.41

5.5 Framtida forskning s.44

5.6 Avslutningsvis s.45

6 Käll- och litteraturförteckning s.46

(9)

9

1 Inledning

iPad-feber råder i den svenska skolan och allt fler elever har tillgång till datorer och surfplattor i sin dagliga undervisning. Är surfplattan det nya digitala verktyget som ska främja våra elevers ”lust att lära”? Denna fråga diskuteras i många medier och är ett högaktuellt ämne när det gäller skolutvecklingsfrågor. Skolutvecklare i en kommun har startat ett nationellt forskningsprojekt som syftar till att ta reda på om iPad som digitalt verktyg främjar elevernas motivation och lust att lära (Sydsvenskan, 120919).

Tekniken som finns och används av våra elever är inget vi kan blunda för. Till exempel använder de surfplattor som är en mindre bärbar dator med pekskärm. De är uppvuxna i ett samhälle där IT är en naturlig del i vardagen. Av egna erfarenheter har vi noterat att det blivit allt mer utbrett med dator och surfplattor som undervisningsverktyg. Vi tror att skolledning och verksamma pedagoger har förstått att om de ska möta eleverna och ta vara på deras erfarenheter och intresse så måste dator/surfplattor vara ett naturligt inslag i den dagliga skolverksamheten. Klerfelt menar att den pedagogiska verksamheten riskerar att ”stelna” om inte barnens intressen förs in som ett innehåll i verksamheten (2007, s.14).

Idag kommunicerar barn obehindrat med varandra över nätet och kan i många fall hantera datorns funktioner bättre än vuxna. De har skapat sig en ny social arena och möten sker dagligen över nätet. De lär av varandra och skapar sin egen kunskap utan inverkan av vuxna. Varje barn bär sina erfarenheter och kunskaper i en ”ryggsäck” och det är upp till skolan att se till att de får bruk av dessa (Fast, 2007).

Vi har under vår lärarutbildning vid Malmö högskola under flertalet tillfällen haft möjlighet att aktivt delta i skolornas dagliga verksamhet. På samtliga skolor har det funnits tillgång till dator/surfplattor, men tillgängligheten varierar mellan skolorna. Någon skola har ett par datorer/surfplattor i varje klassrum som eleverna turas om att använda. En annan skola har datorerna utplacerade som i en ”datorö” där användandet måste bokas i förväg. Inte allt för ovanligt är att det finns klassuppsättningar med surfplattor som kan tas in i klassrummet och på allt fler skolor får varje elev sin egen dator/surfplatta.

Vad används då tekniken till? Används den enbart till faktasökning och ordbehandling eller har skolor och pedagoger funnit andra användningsområden? Traditionellt har datorn används som uppslagsverk och till textskapande, men under vår utbildningstid tycker vi oss märka ett ökat engagemang från såväl pedagoger som skolledning att satsa på användningen av framförallt surfplattor som undervisningsverktyg. Inlärningsmetoder som bygger på att använda enbart datorn som hjälpmedel har introducerats. I skolans styrdokument står att en

(10)

10

skolas utveckling kräver en verksamhet som prövar och utvecklar nya metoder (Skolverket, 2011 s.11). Detta tror vi kan ligga till grund för att skolutvecklarna i en kommun kommit att satsa på en metod kallad ASL.

Att Skriva sig till Läsning (ASL) är en ny syn på elevers läs- och skrivutveckling som forskaren och pedagogen Arne Trageton presenterat. Trageton (2005) menar att det är lättare och mer naturligt för barn att börja med skrivinlärning för att sedan övergå till att läsa det som tidigare skrivits. Detta arbete ska då göras på datorer, eftersom Trageton anser att barns finmotorik inte är tillräckligt utvecklad för att skriva för hand. Tragetons syn på modern läs- och skrivinlärning finner även stöd hos den kanadensiske språkforskaren Frank Smith (2000) som menar att allt som gör själva skrivhandlingen enklare gör det lättare att lära sig skriva. Smith menar att datorn inte ska användas till att drilla elevernas färdigheter, utan istället utnyttjas till att sätta fart på den kreativa användningen av skriftspråket (s.222-224). Vi vet att med hjälp av ASL metoden kommer surfplattan in i verksamheten och kanske leder det även till att pedagogerna finner andra ingångar och användningsområden för surfplattan som pedagogiskt verktyg.

Nya metoder för att främja elevernas ” lust att lära”, har tidigare i skolans historia möts av skepticism. På 70-talet presenterade Ulrika Leimar (1974) sin läs- och skrivinlärningsmetod LTG läsning på talets grund. Vi anser att båda LTG och ASL-metoden kan användas med hjälp av surfplattor.

Vi tror att de flesta barn kommer till skolan med nyfikenhet och vetgirighet och vårt uppdrag är att stötta deras kunskapsutveckling. Vi vill att elevernas lust att lära ska bibehållas och att deras nyfikenhet och frågor aldrig ska ta slut.

Barn kommer till skolan som frågetecken och lämnar den som kommatecken.

(11)

11

1.1 Syfte och frågeställningar

Då vi sett att allt fler skolor använder surfplattor i sin undervisning har vi kommit att fråga oss vad som väckt detta intresse? Ska surfplattorna som pedagogiskt verktyg främja elevernas lust att lära? Syftet är att undersöka pedagogernas syn på surfplattor som pedagogiskt verktyg. För att kunna fånga elevers intresse för att lära, tror vi att det är viktigt inom vår profession att utvecklas i samklang med samhällets tekniska framsteg. Vi anser det därför relevant att genom intervjuer undersöka om pedagogerna tror att deras förhållningssätt till surfplattan som pedagogiskt verktyg främjar elevernas lust att lära med hjälp av den nya tekniken.

Frågeställningar:

Hur arbetar pedagoger med surfplattor som pedagogiskt verktyg?

Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattor som pedagogiskt verktyg?

1.2 Avgränsningar

I vår uppsats kommer vi inte att ta upp hur de intervjuade pedagogerna arbetar med datorer och annan teknik förutom surfplattor som pedagogiskt verktyg.

(12)

12

2 Teoretiska perspektiv och tidigare forskning

Inledningsvis kommer vi att presentera Säljös (2005) tankar om att människans lärande sker i samspel med medierande redskap. Vi kommer även sammanfatta Klerfelts (2007) avhandling,

Barns multimediala berättande- en länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik, som

beskriver hur barn och pedagoger aktivt arbetar för att minska klyftan mellan barnets mediala värld och skolans, samt sammanfatta för ämnet annan relevant forskning.

2.1 Sociokulturellt perspektiv

I boken Lärande och kulturella redskap – Om lärprocesser och det kollektiva minnet (Säljö, 2005) beskriver Säljö olika förutsättningar för människans lärande och utveckling. Säljös tankar bottnar i en sociokulturell tradition och menar att en av de viktigaste förutsättningarna för utveckling ligger i förmågan att kunna kommunicera med hjälp av språk. Språket är ett kollektivt redskap för mänskligt agerande och tänkande. När vi blir förtrogna med och lär oss hantera (approprierar) språkliga redskap socialiseras vi till att bli ”kulturella varelser” (s.43). ”Lärandet i ett sociokulturellt perspektiv förstås således som en process där människor approprierar delar av de kunskaper och färdigheter som utvecklats i samhället” (s.71).

2.1.1 Lärandet

Säljö (2005) menar att skola och utbildning bara bidrar med en del av allt lärande. En stor del av en individs lärande sker i familjen, den primära socialisationen och präglar oss på djupet. När kunskapsintresset är ett annat än det vi möter i vardagen behöver vi vägledning och stöd från andra och via olika pedagogiska miljöer. Skolan den sekundära socialisationen får en allt större betydelse för individens lärande och utveckling, eftersom hon tillbringar allt mer tid i sådana miljöer. Det krävs undervisning genom vilken individen får handledning och stöd för lärandet och skolan har numera en avgörande roll för kunskapsutvecklingen. Lärandet ska ses som en konsekvens av mänskliga verksamheter och individens kunskaper och färdigheter relateras till hennes omgivning och de utmaningar som finns där. Med språket som redskap kan vi kommunicera våra kunskaper och erfarenheter med varandra.

Skolan och hemmet är exempel på kulturella institutioner och människan måste lära sig att agera i dess olika sammanhang och förutsättningar. Vi har olika identiteter och roller

(13)

13

beroende på vilken kulturell institution vi samspelar med och negativa erfarenheter kan leda till dålig självbild.

Människan har alltid anpassat sig till olika omständigheter och har i dagens samhälle ett större utbud av kunskapsområden, aktiviteter och förebilder att skapa sin identitet utifrån. Vårt sätt att förhålla oss till och använda medierande redskap skiljer sig åt. Lärandet bör därför ses som något föränderligt och samma pedagogiska situation kan leda till helt olika förhållningssätt hos eleven.

2.1.2 Artefakter

Primära artefakter är något som människan har tillverkat i form av till exempel redskap, bilar och datorer. Sekundära artefakter ger oss olika modeller för hur vi ska tänka och handla. Instruktioner, diagram och beskrivningar ses som sekundära artefakter och de ger oss information om hur primära artefakter ska användas. Pedagogiska verksamheter är uppbyggda på sekundära artefakter och med syftet att stötta lärandet. En karta med syftet att hitta vägen är en primär artefakt, men om den används för att förstå hur världen ser ut och är uppbyggd ses den som en sekundär artefakt. Tertiära artefakter är en utveckling av sekundära artefakter och förhåller sig till hur man kan framställa, förstå och analysera världen. Virtuella världar, estetiska objekt, romanen och vetenskapliga resonemang räknas till tertiära artefakter (Säljö, 2005).

2.1.3 Medierande redskap

Säljö (2005) menar att människan behöver olika kunskaper och förmågor för att verka i samhället och har en utvecklad förmåga att kompensera sådana brister med redskap. Redskapen är ett resultat av människans kunskaper och erfarenheter. När människan behövde ta sig fram snabbare än vad hästen erbjöd uppfann hon bilen och när minnet inte räckte till uppfann hon datorn. Genom dessa medierande redskap klara vi av och tar oss förbi de hinder naturen gett oss och de utvecklas och förändras i takt med mänskliga behov. Idag kan vi lagra information i olika artefakter och en del av våra tankeprocesser kan utföras av artefakter. Till exempel kan ordbehandlingsprogram på dator rätta stavning, ändra språk och markera fel i meningsbyggnaden.

(14)

14

2.1.4 Mediering

Mediering kan ses som relationen mellan redskap och människans tänkande. Människan samspelar med externa redskap när hon till exempel behöver hjälp att minnas. Säljö (2005) beskriver det med att knuten på en näsduk kan fungera som ett extern redskap för att minnas, och även ramsan för att komma ihåg Hallands floder fungerar på samma sätt. Externa minnessystem (EMS) är medierande redskap där människan sparar information och erfarenheter utanför den egna kroppen. För att tillägna sig nyttan av EMS krävs instruktioner i form av undervisning. Våra EMS utvecklas och vi använder text och skrift som medierande redskap för att minnas. Ändå har skolan fortfarande en tradition av en viss del utantillinlärning och även om man kan memorera och lära sig utantill, innebär det inte att vi nödvändigtvis förstår och kan använda kunskaperna på ett konstruktivt sätt. Interaktion är en förutsättning för mediering och när människor är medierande resurser för varandra skapas möjligheter för lärande. Pedagogen kan enlig Säljö (2005) därför ses som en medierande resurs i elevens kunskapsutveckling.

2.2 Skolan och pedagogens uppdrag är att möta barnens värld

Det är skolans skyldighet att undervisningen ska anpassas efter elevernas behov och förutsättningar och stötta dem att komma vidare i sitt lärande. Det är pedagogens skyldighet att stötta eleverna att finna motivation och nyfikenhet att lära (Imsen, 2006).

Dagens elever lever i ett IT-utvecklande samhälle som är i ständig förändring och det är deras vardag. Eleverna möter tekniken i hemmet, hos vänner och de kommer i kontakt med den dagligen. Imsen (2006) menar att ett samhälle i förändring även innebär förändringar och nya förväntningar av både pedagoger och elever. Pedagogerna står att möta samhällets krav och måste ta hjälp av nya pedagogiska idéer för lärande och inlärning och pedagogens uppmärksamhet kan inte enbart riktas mot eleven utan även mot de krav som samhället ställer. Klerfelt (2007) säger att om vi pedagoger inte utvecklar vår verksamhet efter elevernas intresse och samhällets utveckling riskerar elevernas lust att lära att stelna och då kan vi ha förlorat en hel generation. Om pedagogen inte har motivation att lära och utvecklas i takt med ny teknik så riskerar eleverna att inte få möta och skaffa sig kunskaper om den nya tekniken. Det är en demokratisk rättighet för våra elever att få tillgång till medierande verktyg i deras lärande och det är vår skyldighet som pedagoger att förse dem med dessa. Det handlar om att stötta elevernas kunskapsutveckling och förbereda dem inför framtiden. Det är en utmaning

(15)

15

för skolan och pedagogen att hinna med utvecklingen i vårt föränderliga samhälle och särskilt i en tid då det går så snabbt. För att ge våra elever de bästa tänkbara förutsättningarna handlar det om att tänka om, ändra läromiljön och ta hjälp av nya artefakters.

2.3 Pedagogiska verktyg

Klerfelt (2007) talar om hur viktigt det är med den digitala interaktionen och att mänsklig utveckling är beroende av samarbete och interaktion. I samarbetet elev-elev och elev-lärare används olika tekniska hjälpmedel som medierande verktyg i syfte att utbyta kunskaper. Med hjälp av digitala verktyg kan pedagogen arbeta med att fånga elevernas intressen genom att ge dem problemlösningsuppgifter som ska lösas genom samarbete och interaktion. Det finns fördomar som säger att om eleverna ska arbeta med datorer så sker ingen interaktion och lärandet blir mer individualistiskt. Klerfelt (a.a) menar att detta är ett föråldrat synsätt och i dagens samhälle sker flera sociala interaktioner via de digitala verktygen än det någonsin gjorts.

2.4 Lust att lära

”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa egna problem” (Skolverket, 2011 s.9). Detta innebär att skolans uppdrag är bland annat att motivera elevernas ”lust att lära”. I Skolverkets (2001-2002) rapport NR 221 beskrivs olika faktorer som påverkar elevernas motivation och lust till lärande. Rapporten visar vikten av tilltro till den egna förmågan för att uppnå en känsla av att ”jag kan”. Skolarbetet måste kännas meningsfullt och relevant för att eleverna inte ska tappa motivationen till sitt lärande. En annan viktig faktor är vikten av engagerade pedagoger som har förmåga att motivera och inspirera sina elever. När pedagogerna visar tilltro till elevernas förmåga reduceras risken att eleven känner misslyckande i skolarbetet.

Smith (2000) menar att barn misslyckas när deras motivation brister eller när undervisningen inte känns meningsfull. Eleverna kan då tappa förståelse för vad de ska använda kunskapen till. Smith anser även att materialen som används i undervisningen måste kännas meningsfulla och relateras till det som barnet eller eleven redan kan.

Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) anser att det är väldigt viktigt som pedagog i dagens föränderliga samhälle att uppdatera sig, att utvecklas och att inte vara rädd för

(16)

16

förändring. Pedagogen måste söka kunskap i den nya tekniken för att stödja elevernas kunskapsutveckling och intresse. Det handlar om att fånga elevernas lust och motivation och framför allt se till att eleverna bibehåller intresset för att lära. Alexandersson, Linderoth och Lindö (a.a) menar att den nya tekniken är det perfekta läromedlet för att fånga dagens barn. Tekniken erbjuder lärande och underhållning på samma gång, ”Edutainment”. Med hjälp av det medierande verktyget surfplattan kan pedagogen fånga fler elever på grund av att det stimulerar alla deras sinnen.

Även Klerfelt (2007) trycker på vikten av att fånga elevernas intresse och lust att lära genom att använda de nya medierande verktygen. Skolan som institution måste visa intresse för elevernas erfarenheter och att skolans värld vill möta elevens värld.

2.5 Förhållningssätt

Folkesson (2004) har i sin studie kommit fram till att värdet med att använda digital teknik beror mycket på pedagogens förhållningssätt. Det handlar om att se andra fördelar med datorn och inte använda den enbart till färdighetsträning och faktasökning. Pedagogens uppgift blir att stötta eleven i sitt lärande och användandet av digital teknik ger pedagogen tillfälle att motivera och engagera eleverna. Folkessons studie visar att pedagogerna sett en ökad produktion och variation av elevtexter när eleverna får skriva på datorn i stället för med papper och penna.

Smith (2000) menar att alla lärare måste skaffa sig ett förhållningssätt till den elektroniska tekniken. För att möta elevernas erfarenheter och vardag måste pedagogen skaffa sig kunskap om och inte vara rädd för den nya tekniken.

Klerfelts (2007) forskningsresultat visar att pedagoger generellt är positiva inför att arbeta med digitala verktyg, men att det fanns en inre oro som kom att påverka deras förhållningssätt. De pedagoger som inte känner sig helt bekväma med verktyget vill få möjlighet att inhämta mer kunskap, men känner sig stressade och osäkra på grund av att utvecklingen går så snabbt fram. De osäkra pedagogerna hade också problem med att acceptera att det nya verktyget även påverkade deras lärarroll. Pedagogerna befann sig i en situation där de inte hade kontroll och i stället måste backa, stå bredvid och stötta. Detta upplevde en del pedagoger som svårt och på grund av brist på kunskap, rädsla och motivation lät de bli att använda redskapet. När pedagogen känner stress inför kravet att leverera så är det

(17)

17

inte märkligt om pedagogen backar när det handlar om nytt arbetssätt, läromiljö eller nya läromedel som ska läras in eller ut. Imsen (2006) menar att det är pedagogens skyldighet att lägga rädslorna åt sidan och anamma nya medel för att fånga, lära och utveckla eleverna. De pedagoger som med nyfikenhet och intresse tog sig an det nya digitala verktyget upplevde förändring i elevernas lust och även i relationen mellan elev och lärare. När pedagogen visar intresse för elevens intresse så ökade elevens lust och eleven blir mer motiverad att lära. Elevernas självkänsla och intresse för det egna lärandet ökade när eleven fick möjlighet att interagera med andra samt att pedagogen fungerade som ett stöd i lärandet (Klerfelt, 2007). Det handlar om att pedagogen måste ha kunskap om vad denne ska lära ut för att kunna fånga elevens motivation. Pedagogen måste även kunna reflektera över sitt arbete och ha förmåga att byta perspektiv med eleven och ha respekt för dennes erfarenheter och intresse.

2.6 Sammanfattning och slutsats

Säljö (2005) beskriver att en av de viktigaste förutsättningar för utveckling ligger i förmågan att kunna kommunicera med hjälp av språk. Individens lärande sker i hemmet och i skolan och med språket som redskap kommunicera vi erfarenheter och kunskaper. Människan kompenserar sina brister med redskap och redskapen är ett resultat av människans kunskaper och erfarenheter. Mediering kan ses som relation mellan redskap och människans tänkande och interaktion är en förutsättning för mediering. När människor är medierande resurser för varandra skapas möjligheter för lärande.

Skolan och pedagogens uppdrag är att möta barnens värld och undervisningen ska anpassas efter elevernas behov. Eleverna möter ny teknik/surfplatta i hemmet och många kommer i kontakt med tekniken dagligen. Både Imsen (2006) och Klerfelt (2007) menar att skolan måste införa den nya tekniken, däribland surfplattan och att det innebär förändringar för verksamheten i skolan och den pedagogiska rollen.

Mänsklig utveckling är beroende av samarbete och interaktion. Olika tekniska hjälpmedel fungerar som medierande verktyg i syfte att utbyta kunskaper. I dagens samhälle sker social interaktion via de digitala verktygen mer än det någonsin gjorts (Klerfelt, 2007).

I skolans uppdrag ligger att motivera elevernas lust att lära. Skolarbetet måste kännas meningsfullt och relevant för att eleverna inte ska tappa motivationen till sitt lärande.

Pedagogerna måste ha förmågan att motivera och inspirera sina elever (Skolverkets rapport nr 221). Det handlar om att fånga elevernas lust och motivation och den

(18)

18

nya tekniken är enligt Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) det perfekta läromedlet för att fånga dagens barn.

Pedagogens uppgift är att stötta eleven i sitt lärande och pedagogen kan genom den nya tekniken motivera och engagera eleven. Pedagogen måste skaffa sig kunskap om och inte vara rädd för den nya tekniken. Imsen (2006) menar att det är pedagogens skyldighet att lägga rädslor åt sidan och ta sig an den nya tekniken.

Idag är surfplattan den nya tekniken som ska implementeras i verksamheten. Surfplattan kan ses ur Säljös perspektiv som en primär artefakt och samtidigt fungerar den som ett medierande redskap i elevernas lärande. Pedagogen vägleder och stöttar elevens lärande och ses då som en medierande resurs.

(19)

19

3 Metod och genomförande

Vi kommer inleda metodkapitlet med en redogörelse för den undersökningsmetod vi använde oss av och även diskutera dess för- och nackdelar. Vidare kommer vi tydliggöra varför vi gjort det urval som vi gjort. Därefter följer en beskrivning över hur vi genomförde vår undersökning och avslutningsvis en redogörelse för hur vi gick tillväga när vi bearbetade och analyserade dess resultat.

3.1 Kvalitativ och kvantitativ

Forskningsundersökningar har som mål att producera kunskap och det sker i interaktionen mellan den som intervjuar och den som bli intervjuad. Undersökningar går att utforma på olika vis och inom forskning benämns de som kvalitativ och kvantitativ metod.

En kvalitativ metod bygger på att söka kunskap genom intervjupersonens erfarenheter och livsberättelser (Kvale & Brinkman, 2009). En intervju, ett samtal är en kvalitativ metod som öppnar för möjligheten att ställa följdfrågor och tränga in mer på djupet. Nackdelen med en kvalitativ metod är att det är svårare att generalisera. Intervjupersonen kanske inte alltid är sanningsenlig, eftersom det kan vara svårare att vara ärlig när intervjuaren sitter framför dig (Larsen, 2009).

När undersökningen kräver kvantifiering av svaren används en kvantitativ metod och enkätundersökningar räknas till dessa. En kvantitativ metod bygger på fasta formuleringar och en bestämd ordningsföljd av svaren (Kvale & Brinkman, 2009). En enkätundersökning kan göras på många personer och på grund av dess omfattning bli det därför lättare att generalisera när resultatet ska tolkas. Nackdelen är risken för en låg svarsfrekvens och att det blir svårare att få en helhetsförståelse på grund av att det inte finns någon möjlighet att följa upp svaren (Larsen, 2009).

3.2 Ansats och val av undersökningsmetod

Syftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogernas syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg. Därför valde vi en kvalitativ undersökningsmetod. En kvalitativ undersökningsmetod passar bäst när man vill ha reda på hur människor känner, tänker och resonerar runt ett ämne eller begrepp (Trost, 2005; Larsen, 2009; Kvale & Brinkmann, 2009).

(20)

20

Vi bestämde oss för att intervju är en användbar undersökningsmetod då vi söker svar på hur varje enskild pedagog känner, tänker och funderar kring surfplattan som motivationsskapande verktyg för kunskapsinlärning.

Vi bestämde oss för att använda en kvalitativ metod vid genomförandet av våra forskningsintervjuer. Vi vill möta intervjupersonerna i samtal som ger oss tillträde till deras personliga erfarenheter och tankar. Den kvalitativa intervjun ger oss dessutom möjlighet att ställa följdfrågor och gå mer in på djupet än vad en kvantitativ enkät gör (Larsen, 2009). Av flera anledningar valde vi bort enkäter som undersökningsmetod. Frågorna i en enkät är ofta slutna och då finns det inget utrymmer för intervjupersonens reflektioner och att utveckla sitt svar och de ser vi som mycket viktiga i vår undersökning.

En kvalitativ intervju kan även kallas för en ostrukturerad intervju, då det inte finns en struktur som passar för alla kvalitativa intervjuer. Våra intervjuer är utformade som ett samtal mellan två personer. Detta samtal har ett förutbestämt syfte och struktur och bör därför mer ses som en halvstrukturerad intervju (Kvale & Brinkmann, 2009).

För att understödja de intervjusvar vi får, kompletterar vi dessa med anteckningar på de observationer vi gör på pedagogernas kroppsspråk i samband med intervjun. Kvale & Brinkmann (2009) menar att dokumentation av intervjupersonernas tonfall, ansikts- och kroppsuttryck är ett värdefullt komplement till de utskrivna texterna. Vi anser att intervjupersonen genom sitt kroppsspråk kan förstärka sin ståndpunkt. Intervjupersonens kroppsspråk kan även ge indikationer som gör att svaret på frågan öppnar för olika tolkningar. Vi vill genom att föra anteckningar över intervjupersonernas kroppsspråk ges fler tolkningsmöjligheter under senare analysarbete av materialet. Vi valde även att observera två lektionstillfälle där surfplattan används i undervisningen. Dessa observationer var till för vår förförståelse och vi ville genom dessa få insyn i pedagogernas arbetssätt och få ytterligare material som kan bidra till att det blir enklare att tolka svaren.

Vi är dock medvetna om att intervjupersonen som är införstådd med vårt syfte, kanske omedvetet ger oss svar som de tror att vi söker. Samma problem infinner sig vid observation genom filmning då detta kan medföra att pedagogen anpassat tillfället efter situationen.

Vår undersökning utgår ifrån två frågeställningar: Hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg? För att vara säkra på att få svar på båda våra frågeställningar valde vi därför att göra en intervjuguide (bilaga 1). Intervjuguiden bör inte vara för detaljerad utan ska täcka de stora frågeområdena. Detta gör att man som intervjuare lättare kan hoppa mellan frågorna och låta samtalet styra ordningen på dem (Trost, 2005).

(21)

21

Eftersom pedagogens reflektioner är av största vikt för vår undersökning var vi noggranna med att frågorna vi ställde under intervjun inte skulle leda till ja- och nejsvar (Dovenborg & Pramling Samuelsson, 2000). Med inspiration av Patel och Davidssons (1994) tratteknik valde vi att börja med stora öppna frågor för att sedan följa upp med mer specifika följdfrågor.

3.3 Urval

Undersökningen grundar sig på intervjusvar från sju pedagoger. Pedagogerna arbetar på olika skolor, men inom samma kommun och har varierande pedagogisk bakgrund. Alla har erfarenhet av att arbeta med surfplatta som pedagogiskt verktyg. Vi valde dessa skolor eftersom vi har haft kontakt med dem innan och känner sedan tidigare till att de aktivt arbetar med surfplattor i sin verksamhet. Även då det finns stor variation i pedagogernas bakgrund kan det å andra sidan ses som ett snett urval. De representerar en särskild grupp pedagoger, eftersom de redan använder surfplattor i sin verksamhet.

3.3.1 Presentation av pedagogerna

Klara är barnskötare i grunden och har jobbat på förskola under i stort sett hela 90-talet. Efter

många år på förskola valde Klara att läsa vidare till lärare och efter examen fick hon först en tjänst där hon var med och startade (upp) femårsverksamheten. Sedan fem år tillbaka har hon arbetat som klasslärare i skolår 2 på en F-9 skola.

Birgitta började sin treåriga förskolelärarutbildning när hon var 19 år och började arbeta

som förskolelärare direkt efter sin examen. Efter sju år i yrket kände hon att det var dags att göra annat i livet och gjorde så i många år. Det visade sig att intresset för läraryrket kom tillbaka och Birgitta påbörjade lärarutbildningen för de tidigare åldrarna med matematik som huvudämne och sedan 2005 har Birgitta arbetat som lärare.

År 2000 fick Martin sin fritidspedagogexamen och har varit på samma skola sedan dess. Han har arbetat i åldersblandade och åldershomogena klasser och då främst med yngre barn, 5-7-åringar. Martin håller i idrottslektionerna, är med i den dagliga verksamheten och har sedan hand om barnen under deras fritidsvistelse.

Anna har arbetat som förskollärare i cirka 35 år och hennes första tjänst var inom förskolan.

(22)

22

under benämningen förskoleklass. Hon har även arbetat inom skolan, bland annat med F-1:or och 2-3:or och idag tillhör och arbetar Anna i femårsverksamheten.

Mia blev färdig lärare 2006 och då fick hon en tjänst på samma skola som hon arbetar idag.

Mia har ingen tidigare pedagogisk erfarenhet, utan kommer med en bakgrund från vården.

Lisa har en utbildning mot grundskolans tidigare år och hade sin praktik på samma skola

som hon idag jobbar på. Hon har undervisat elever från förskoleklass ända upp till år 6.

Marie är förskolelärare i grunden och valde senare att utbilda sig till lärare i grundskolans tidigare år. Hon har arbetet som lärare sedan 2000.

3.4 Genomförandet

Vi började med att fråga tilltänkta pedagoger om de var intresserade av att delta i vår undersökning och samtidigt informerades de kort om syftet med vår undersökning. De var alla intresserade att delta och vi kom överens om datum för intervju och observation som passade deras agenda. Vi var flexibla när vi bestämde datum då vi ville att pedagogerna skulle känna att de hade tid för samtal och inte skulle känna sig stressade.

Pedagogerna vars lektionstillfällen vi skulle observera tog ansvar över och gav tillåtelse till att vi fick filma klassen i undersökningssyfte. Vi försäkrade dem om att filmen inte visas samt att den efter analys destrueras.

Vi började därefter planera för hur intervjun praktiskt skulle genomföras och la ner stor vikt på att intervjusituationen skulle vara inbjudande för pedagogen. Kvale & Brinkmann (2009) belyser vikten av att skapa god kontakt för att få den intervjuade att känna sig trygg och på så vis berätta mer fritt. Genom att ställa fram kaffe, kakor, vatten och frukt försökte vi göra platsen för intervjun inbjudande och vid något tillfälle tände vi även ljus på bordet.

Intervjuerna genomfördes under fyra dagar och varje tillfälle tog 30-45 minuter. Vi valde att genomföra de två observationerna innan intervjutillfället för att observationerna skulle öppna för andra frågor än de vi förberett. Möjlighet till återkoppling och tolkning var även en faktor som gjorde att vi valde att genomföra observationerna innan intervjun.

Innan intervjun påbörjades informerades intervjupersonerna om undersökningens syfte. De fick även information om konfidentialitet och att ljudupptagning och observationsanteckningar skulle ske under intervjun, samt att dessa raderas och slängs efter

(23)

23

användning. Alla pedagoger samtyckte till detta. Detta gjorde vi i enlighet med Vetenskapsrådets (www.vr.se) etiska riktlinjer.

De erbjöds att ta del av analysmaterialet innan det färdigställs i uppsatsen. Samtliga såg inte detta som nödvändigt och såg i stället fram emot slutresultatet. När intervjuerna var klara valde vi att stanna kvar en stund för att svara på eventuella frågor och passade även på att tacka dem för hjälpen.

3.4.1 Etiska övervägande

Vetenskapsrådet (www.vr.se) har sammanställt etiska riktlinjer som gäller vid all forskning: 1. Informationskravet - information om forskningens syfte.

2. Samtyckekravet - deltagaren har själv rätt att bestämma över sin medverkan.

3. Konfidentialitetskravet - alla uppgifter ska behandlas med största möjliga konfidentialitet.

4. Nyttjandekravet - insamlat material får endast användas för forskningsändamål.

Med hänsyn till vetenskapsrådets riktlinjer planerade och genomförde vi vår undersökning. För att genomföra våra intervjuer behövde vi godkännande av pedagogerna. I samråd med pedagogerna kom vi överens om att föräldrarna inte behövde informeras. När vi kontaktade pedagogerna beskrev vi syftet med vår undersökning och klargjorde att pedagogerna och skola skulle hållas anonyma, samt att inspelat material endast kommer att användas i syfte att söka svar på vår undersökning. Efter användning kommer allt dokumenterat material att destrueras.

Pedagogerna hade sedan tidigare informerats om att det var frivilligt att delta och samtidigt talade vi om för dem att deras syn var viktiga för oss och vårt arbete.

3.5 Bearbetning och analys

När intervjuerna slutförts hade vi ett antal timmars inspelade intervjuer som vi transkriberade och samtidigt anonymiserade vi intervjupersonerna. Alla intervjupersoner erbjöds att själva fabricera fiktiva namn och detta ledde till många underhållande namnförslag. Två pedagoger uttryckte önskan om att behålla sina riktiga namn och detta önskemål har vi uppfyllt.

(24)

24

De transkriberade intervjuerna kompletterades med våra anteckningar av observationer på kroppsspråk och de två lektionstillfällen. Vi valde att sortera bort de reflektioner pedagogerna gjorde över annat än det som hade relevans för vår undersökning.

Data som samlades in under våra intervjuer var, förutom våra anteckningar, pedagogernas berättelser om sina upplevelser och erfarenheter av att arbeta med surfplatta som pedagogiskt verktyg. I analys av narrativer utgörs data av muntliga berättelser och resultaten av analysen kategoriseras och centrala begrepp plockas ut (Heyman och Pérez Prieto, 1998). Vår analys struktureras efter de kategorier/teman som lyfts fram och kommer inbegripa tolkning av pedagogernas berättelser samt relateras till teori och tidigare forskning.

I svaren kunde vi urskilja återkommande begrepp som vi anser vara väsentliga för vår undersökning. Begreppen har vi förklarat utifrån forskning vi hittat inom områdena. (Detta kan ni läsa i kapitlet litteraturgenomgång).

3.6 Trovärdighet, tillförlitlighet och generaliserbarhet

Forskning bygger validitet(trovärdighet), reliabilitet (tillförlitlighet) och generaliserbarhet (Kvale & Brinkmann, 2009). Då vår undersökning handlar om att få reda på hur pedagogerna ser på surfplattan som pedagogiskt verktyg, har vi utgått från pedagogernas perspektiv och detta ledde till att vi intervjuade sju pedagoger och observerade två av dessa pedagoger när de arbetade med surfplattor i klassrummet.

Genom att använda en kvalitativ metod som bygger på ett samtal där intervjupersonens erfarenheter är grunden för den kunskap som skapas ökar undersökningens tillförlitlighet. Det finns en risk att tillförlitligheten minskar om intervjupersonen inte känner sig trygg och avslappnad under samtalet. Intervjupersonen ger kanske svar som inte är helt ärliga, utan ger svar de tror intervjuaren vill ha.

Undersökningen vi gjort kan inte anses gälla generellt för alla pedagoger, eftersom vi endast intervjuat sju pedagoger inom samma kommun.

(25)

25

4 Resultat, analys och teoretisk tolkning

Vi kommer i detta kapitel redovisa resultatet för vår undersökning och vi kommer analysera resultatet med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. När vi analyserade resultatet upptäckte vi återkommande teman och för att göra resultatet och analysen av undersökningen så tydlig som möjligt har vi valt att redovisa dem under olika temarubriker.

4.1 Pedagogernas syn på surfplattor som pedagogiskt verktyg

Samtalen med pedagogerna gav upphov till berättelser som beskrev deras syn på surfplattor som pedagogiskt verktyg. De beskrev hur de arbetade med verktyget och vilka didaktiska för- och nackdelar de upplevt under arbetet med det nya digitala verktyget. Alla menar att det ligger i tiden och att tekniken är barnens verklighet och därför måste den lyftas in i skolans verksamhet. De är också överens om att surfplattan ska vara ett kompletterande läromedel, men de har olika syn på hur stort inflytande surfplattan skulle ha över undervisningen.

4.1.1 Skolans uppdrag

Ett av skolans övergripande mål är att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda och hantera modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Skolverket, 2011 s.14).

Birgitta och Anna berättar väldigt positivt om satsningen som skolan har gjort, men Birgitta säger att tillgången på surfplattor gör att hon inte har möjlighet att låta eleverna arbeta med verktyget i den utsträckning hon finner önskvärt. Hon beskriver även hur tekniskt krångel bidrar till att användandet av verktyget inte fungerar optimalt.

Anna L: Hur känner du inför skolans satsning på surfplattor i undervisningen?

Birgitta: Det haltar ju lite här måste jag ju säga, men det finns goda intentioner. Och det ser jag fram emot … bara det här, vi har ju fördelat det så vi har fem i klassen, men fem är för lite på 21 elever, det känner jag. Det blir för sällan som de får använda surfplattan. Det är tekniska krångligheter runt det och det får det inte lov att vara, det ska ju vara ett enkelt verktyg och det ska ju vara lätt att använda för att det ska fungera optimalt.

(26)

26

Anna: Ja, jag tycker den är bra! … men väldigt många visste inte vad man skulle ha den till … Visserligen gick vi på kurser med Erika Lövgren och så men jag tror inte att man sedan har jobbat ordentligt i arbetsgrupper och så att man liksom implementerade det i arbetet… Men det gäller vår skola då och vi har sett och träffat andra skolor och det är väldigt olika hur man har arbetet med det.

***

Analys

Klerfelt (2007) menar att det handlar om ge våra barn de verktyg som behövs för att de ska lära och utveckla kunskaper som krävs i ett modernt samhälle. Skolan som institution måste visa intresse för elevernas erfarenheter och att skolans värld vill möta elevens värld.

Birgitta vill gärna använda surfplattor i undervisningen, men tycker inte att hon kan möta elevernas behov. På grund av för få surfplattor, så får eleverna inte möjlighet att använda verktyget i sin kunskapsutveckling.

Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) anser att det är väldigt viktigt som pedagog i dagens föränderliga samhälle att uppdatera sig, att utvecklas och att inte vara rädd för förändring. Pedagogen måste söka kunskap i den nya tekniken för att stödja elevernas kunskapsutveckling och intresse. Anna anser att de inte fått tillräckligt med utbildning och tid för att kunna implementera det nya verktyget i arbetet med eleverna. Anna menar även att pedagogerna borde delge varandra sina erfarenheter av det nya verktyget.

4.1.2 Barnens värld och framtid

Ny digital teknik är en del av barnens vardag och därmed deras arena och mötesplats. De flesta barnen kommer till skolan med mer kunskap om tekniken än vad de vuxna gör. De barn som inte har så stor erfarenhet av tekniken lär sig snabbt och med lust och motivation. Alla pedagoger anser att tekniken måste föras in i skolans värld.

Anna L: Hur ser du på skolans satsning?

Klara: Jag tycker att det ligger i framtiden. Det är barnens arena och då ska det lyftas in i skolan också. Man kan inte fortsätta på 2000-talet och ha tre datorer i ett klassrum, när liksom IT-världen går framåt så snabbt som den gör. När barnen liksom redan när de går i tvåan har iPhone liksom. De går om oss och de kommer att gå om oss ganska snabbt. Så att, nä jag tycker det är bra.

***

(27)

27

Även Marie menar att de flesta av hennes elever har haft någon form av kontakt med den moderna tekniken idag, antingen hemma eller någon annanstans. De elever som har använt sig av iPad vet direkt hur man sätter på surfplattan eller stänger av, de vet även hur apparna fungerar. Marie fortsätter med att berätta att även de eleverna som inte har haft kontakt med iPad förut lär sig väldigt snabbt.

Anna L: Hur länge har du använt surfplattan i undervisningen?

Martin: Snart ett år. Min första kontakt med en surfplatta var i augusti förra året (2011, vår kommentar) Jag kan tycka att surfplattan är ju barnens verklighet så de, för oss är det ganska så nytt, men de vet ju ingenting annat … ja alltså man kan prata med en femåring så vet den vad en iPhone är ju. Så det är ju, verkligen barnens verklighet.

***

Analys

En stor del av barnens lärande sker utanför skolan och den primära socialisationen sker i familjen. Skola och utbildning bidrar med en del av allt lärande och eftersom barnen tillbringar allt mer tid i skolan, så spelar den sekundära socialisationen en allt större roll för barnens lärande (Säljö, 2005). När pedagoger visar intresse för de mediakulturer barnen tar med in i skolans värld så ökar barnens intresse för att använda olika media även i lärande syfte (Klerfelt, 2007).

Pedagogerna berättar att man måste vara vaken för barnens erfarenheter och samhällets förändringar, för att kunna fånga elevernas lust att lära. Eleverna möter tekniken i hemmet, hos vänner och de kommer i kontakt med den dagligen. Imsen (2006) menar att ett samhälle i förändring även innebär förändringar och nya förväntningar av både pedagoger och elever. Pedagogerna står att möta samhällets krav på nya pedagogiska idéer av lärande (vad) och inlärning (hur).

4.1.3 Kompletterande verktyg

Ingen av pedagogerna uttryckte en önskan om att surfplattan skulle vara det enda verktyget för lärandet utan såg på surfplattan som ett kompletterande läromedel. Det visade sig dock vara variation i pedagogernas ambitioner och förhållningssätt till i vilken utsträckning verktyget skulle användas.

(28)

28

Anna L: Hur ser du på surfplattan som pedagogiskt redskap?

Klara: Det ska ju vara ett arbetsredskap och vi resonerar som så på vår skola att, när vi nu köper det här och att vi köper appar då behöver vi inte lägga massa dyra pengar på massa böcker till barnen. I stället för att sitta och producera en massa sidor i en bok utan nu kan vi träna olika saker på appar i stället.

*** Anna L: Så att det blir som en lärobok?

Klara: Ja, ett komplement till den vanliga undervisningen blir det ju. ***

Även Martin, Lisa och Anna ser surfplattan som ett komplement till den traditionella undervisningen och Martin tycker inte att surfplattan ska ta över undervisningen. Martin menar att surfplattan erbjuder ett roligt och lustfullt arbetssätt och eleverna får bekräftelse direkt och vill hellre kalla surfplattan för lärplatta, som ska användas för att stimulera barnens lärande. Anna är den som använder surfplattan mest av alla pedagoger vi har intervjuat. Anna och Lisa berättar om hur de arbetar med surfplattan:

Anna L: Hur arbetar du med surfplattan som pedagogiskt verktyg?

Anna: Jag använder den rätt mycket till att, om det är något barn som inte kommer in i gruppen, fånga det barnet. Vill du titta på det här? Så har jag någon app som jag vet, kanske som de får göra någonting i och några andra barn som ser, och då drar detta till sig dem ... Det handlar nog också om de här barnen som innan kanske har behov av extra tillsyn, jag tycker att det är lättare att fånga de barnen. Jag märker att när de börja få grepp på hur det fungerar så vill de göra mer och de blir nyfikna. Ja, det tycker jag, för du får dem att vakna till.

***

Lisa: … man ska ge barnen så många verktyg som möjligt, så att eleverna själv kan känna att de har kanske lättare för att kanske komma igång att skriva med hjälpa av surfplattan. Det jag tycker är viktigt som pedagog är att man hittar nya ingångar att hjälpa eleverna i sitt lärande. Det tycker jag är vår huvudsakliga uppgift som lärare … Jag tror att det är det som är vinningen med detta, någonstans tycker jag att man ska se det här som ytterligare ett pedagogiskt verktyg. Jag tycker det ena inte behöver utesluta det andra!

***

Analys

Pedagogerna anser i likhet med Säljö (2011) att de inte längre enbart kan utgå från den traditionella läroboken utan att denna måste kompletteras med andra arbetssätt. Materialen

(29)

29

som används i undervisningen måste kännas meningsfulla och relateras till det som barnet eller eleven redan kan (Smith, 2000). Lisa menar att det nya verktygets många möjligheter medför att eleverna lättare kommer igång med till exempel skrivandet och att det är verktygets styrka. Vi menar att Lisa ser möjligheter att med hjälp av surfplattan hitta fler sätt att möta sina elevers behov och visar att hon arbetar för att inkludera alla elever.

Folkessons studie visar att pedagogerna sett en ökad produktion och variation av elevtexter när eleverna får skriva på datorn i stället för med papper och penna (2004). Lisa berättar att de elever som har svårt för att skriva med papper och penna, har lättare för att komma igång med skrivandet när de får ta hjälp av surfplattan.

4.1.4 Redskap för lärande och dokumentation

Alla pedagoger använder sig av olika appar i främst svensk- och matematikämnet och apparna fungerar bland annat för att ge eleverna färdighetsträning. Surfplattan användes även som verktyg för dokumentation och faktasökning. Flera pedagoger upplevde att det var svårt att använda verktyget i alla ämnen.

Anna L: När använder du, i vilka ämnen använder du surfplattan?

Klara: Ja, jag använder den mycket i engelska det finns, det finns jättemycket bra material i engelskan. Jag använder mycket matteappar. Det är mycket som tränar färdighetsträning, huvudräkning och… Det är väl det. Men sen har jag börjat titta lite nu när vi ska börjat jobba lite med kroppen om det finns någon bra app jag kan använda ... Ja, vi kan ju gå in på nätet också. Det finns ju mycket bra sajter, t.ex. engelska sajter där de kan sitta och göra memory. Det finns många bra pedagogiska appar, men det gäller att hitta i appdjungeln.

***

Birgitta berättar att hon använder surfplattan i olika situationer och ämnen. I matematiken har eleverna till exempel gått ut och fotograferat olika geometriska former som de hittat på skolgården. Bilderna användes sedan för att med hjälp av en app göra en bok om geometri.

Anna L: Använder du den i fler ämne?

Birgitta: Sedan tycker jag att den har fungerat bra för jag har den i NO (naturorienterande ämne, vår kommentar) nu och vi har den ute och fotograferar. De har en naturruta och som de fotograferar och som de ska återkomma till. De skriver om vad de ser och hur det fungerar ute i naturen och så där.

(30)

30

Mia: … när vi är ute i naturen kan man ju ta med dem och det kan man ju inte med en dator och på det viset är det mycket, mycket smidigare. Så det är både i SO och NO, som kommer in i den biten, det handlar om ett direkt verktyg som kan överföra … du kan själv ta fram den bild du vill arbeta med … sedan själv skriva till bilderna, liksom det är ju väldigt lättarbetat…

***

Anna L: Har ni använt surfplattan i andra ämnen än svenska och matematik?

Marie: De har fått använda den lite, de har ju fått fotografera eller så, till

exempel ute, vi har sådana naturrutor. Vi ska dit igen om några veckor och se vad som har ändrats, färger och så och då ska de få fotografera igen, så vi har lite att bearbeta då i de bilderna och lägga till text och så.

***

Anna L: Är det lättare att få in surfplattan i vissa ämnen?

Anna: Nej, jag tror att man kan använda den i stort sätt allt, ja. Men det är klart att skrivandet blir mycket lättare … det vill säga handskrift ska inte bort det ska den inte, men de barn som tragglade handskrift i ettan innan har chans att framställa texter idag, så att där har det ju hänt, där har man nog fångat de barnen som tidigare fick problem med läsning och skrivning.

***

Analys

Säljö (2005) menar att människan behöver olika kunskaper och förmågor för att verka i samhället och har en utvecklad förmåga att kompensera sådana brister med redskap. Säljö säger att mediering kan ses som relationen mellan redskap och människans tänkande. Vi menar att när verktyget används i syfte att förmedla och överföra kunskap så fungerar det som ett medierande verktyg.

För att ge våra elever de bästa tänkbara förutsättningarna handlar det om att tänka om, ändra läromiljön och ta hjälp av nya artefakters (Klerfelt, 2007). Pedagogerna visar vilja att använda det nya verktyget och det har inneburit en del förändringar i läromiljön.

Pedagogerna försöker hitta fler användningsområden för verktyget, men de flest använder främst appar som övar färdigheter. Folkesson (2004) menar att det handlar om att se andra fördelar med datorn och inte använda den enbart till färdighetsträning och faktasökning. Birgitta, Mia och Marie berättar att de låter eleverna använda surfplattans kamerafunktioner när de ska dokumenterar vad ser. Fotografierna ligger sedan som grund för reflektioner och bearbetning.

(31)

31

4.1.5 Problemlösningsverktyg

Klara anser att det är lärarens uppgift att vägleda eleverna i deras kunskapsutveckling genom att ge dem tillfälle att lösa problem som engagerar dem. Hon känner att hennes elever blir lösningsfokuserade på ett annat sätt när de använder surfplattan i undervisningen.

Anna L: Menar du att barnen lär sig själva, hur det fungerar?

Klara: Ja, jag brukar visa dem grundfunktionen och inte ens det ibland, utan jag bara visar dem att det här ska vi göra. Lös det! Eleverna är otroligt kreativa i sitt problemlösande. De hittar hela tiden egna vägar. Och det kan jag känna, det hade man kanske inte kunnat göra med ett annat verktyg. Det är det jag tycker är så häftigt med dagens barn för att de bara löser det så.

***

Analys

Klara berättar hur hon använder surfplattan som ett redskap för problemlösning och ger sina elever förtroendet att själva tänka ut lösningar på problemet.

När lärandet ses ur ett sociokulturellt perspektiv så ses människans tänkande, inskriptioner och artefakter stå i relation till varandra och vi försöker att lösa problem genom att pröva olika möjligheter (Säljö, 2005).

Klara berättar även att hennes lärarroll är att vägleda eleverna i sitt kunskapande. Folkessons (2004) studie visar i och med den nya tekniken blir pedagogens uppgift att stötta eleven i sitt lärande och användandet av digital teknik ger pedagogen tillfälle att motivera och engagera eleverna.

Med hjälp av digitala verktyg kan pedagogen arbeta med att fånga elevernas intressen genom att ge dem problemlösningsuppgifter som ska lösas genom samarbete och interaktion (Klerfelt, 2007).

4.1.6 Interaktion skapar kunskap

Antalet surfplattor som pedagogerna har att tillgå varierar. En pedagog har 1 surfplatta till 2 elever, fyra pedagoger har 5-7 surfplattor till ca 20 elever och två pedagoger har 5-7 surfplattor till ca 40 elever. Eftersom det inte finns en surfplatta till varje barn låter de flesta pedagogerna sina elever arbeta i grupper. De flesta pedagogerna ser vinster med att arbeta i grupp eller par och en pedagog menar att det finns en vinst med att ha färre antal plattor.

(32)

32

Birgitta använder en app där eleverna kan göra egna böcker. Hon tycker materialet är oerhört stimulerande för dem att använda. Eleverna kan enkelt göra om och redigera sina texter och sedan jämföra dem med varandra.

Anna L: Hur arbetar du med surfplattan?

Birgitta: … du kan göra om texterna du kan redigera dina texter. De jämförde med varandra och tittade på varandras böcker och fick då, ja, men just det har här har jag ju missat… det är trevligt när de arbetar i grupp för då kan de samtala med varandra och få flera uppslag och så.

***

Anna har aldrig känt behov av fler surfplattor och hon ser fördelar med att inte ha så många.

Anna: Många lärare ropar efter att det ska finnas en surfplatta till varje barn. Jag har aldrig känt behov av det, jag jobbar inte riktigt på det viset. Det behövs inte till en helklass så små barn, fler lärplattor, nej det tycker jag inte. Man kan gruppa och träna sig på att samarbeta och så.

***

Martin ser vinning med att låta barnen sitta två och två när de arbetar med surfplattan. Han menar att de är fantastiskt duktiga på att hjälpa och ge varandra stöd.”Amen du kan göra så här, kolla, de blir lite lärare åt varandra. Det tycker jag om att se!” Martin tycker inte att man alltid bara ska se till det färdiga resultatet utan våga prova lite och släppa taget och även om det inte blev just som man tänkt, så lär sig barnen något ändå. Han anser att det handlar om att utgå från barnens tankar och se till hela processen. Alla pedagoger såg inte fördelar med att arbeta två och två.

Marie: … att jobba två och två men, mm, ja, så. För att min klass har lite strul eller så med konflikter så det är svårt med samarbete. Så då har vi arbetat mer, att de får jobba individuellt i stället …

***

Analys

Surfplattan ser vi som en primär artefakt och pedagogen som genom handledning och undervisning fungerar som sekundär artefakt. Vi ser även att eleverna fungerar som sekundär artefakt åt varandra i deras interaktion med varandra.

Primär artefakt är något som människan har tillverkat i form av till exempel redskap, bilar och datorer. Sekundär artefakt ger oss olika modeller för hur vi ska tänka och handla. Pedagogiska verksamheter är uppbyggda på sekundära artefakter i syfte att stötta lärandet (Säljö, 2005).

(33)

33

De flesta pedagogerna såg att användande av surfplatta ger tillfälle till interaktion och samarbete, vilket i sin tur bidrar till lärande. Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) menar att en effekt som användandet av teknik i undervisningen ger är att elevernas samarbete och engagemang ökar, samt att deras samtal blir mer uppgiftsorienterande. Klerfelt (2007) talar om hur viktigt det är med den digitala interaktionen och att mänsklig utveckling är beroende av samarbete och interaktion. I samarbetet elev-elev och elev-lärare används olika tekniska hjälpmedel som medierande verktyg i syfte att utbyta kunskaper.

En pedagog berättar att konflikter i klassen gör att det blir svårt för dem att samarbeta när de använder surfplattan och låter dem arbeta individuellt i stället. Klerfelt (2007) menar däremot att elevernas självkänsla och intresse för det egna lärandet ökade när eleven får möjlighet att interagera med andra samt att pedagogen fungerade som ett stöd i lärandet.

4.1.7 Bedömning

Birgitta ser en risk med att fastna och förlitar sig för mycket på apparnas innehåll och upplägg. Hon känner att det är svårare att kontrollera och bedöma elevernas kunskaper och förmågor. Det kan då resultera i att eleven gör fel gång på gång utan att reflektera över detta och hon ser det som en nackdel att inte kunna ha samma överblick. Marie tycker också att det är svårt med bedömning av elevernas kunskaper. Klara menar att det gäller att hitta andra strategier och kanske behålla en mer traditionell form av bedömning. Anna använder surfplattan när hon ska kontrollera vad eleven kan och tycker att verktyget ger en bättre överblick.

Anna L: Känner du att det finns några nackdelar?

Mia: Jag har ju inte riktigt samma koll man får nog vara beredd att släppa lite grann, på kontrollen själv så att säga. … Jag har ju mer koll och kan kontrollera dem om jag har ett papper.

***

Anna L: Menar du att om de sitter vid iPad:en så är det svårare att ha kontroll?

Klara: Ja, det måste vara en balans med allting. Vi tränar huvudräkning på paddan och sen kan jag mycket väl testa av dem med pappersformat för att se om de har förstått vad de har gjort. Det är ju hela tiden den avvägningen man måste göra.

(34)

34

Anna L: Ser du några nackdelar med verktyget?

Marie: En nackdel med det här arbetssättet är att en del elever går framåt för snabbt och det kan ju göra fel på fel på fel, det stoppas ju inte alltid och jag får ju inte reda på alltid hur det har gått, speciellt inte om de byter paddor och någon fortsätter där någon annan har avslutat.

*** Anna L: Hur använder du surfplattan?

Anna: … man känner att man behöver ha kontroll på, hur mycket kan du (eleven, vår kommentar) egentligen, är du lite sen … Detta får man då reda på genom att låta då barnet göra vissa saker till exempel rita, infoga en text, till exempel sitt namn då, då ser jag ju, om jag låter barnet skriva på tangenterna kan de bokstäverna i sitt namn, ja, många små saker man kommer på som man kan testa dem på, fast de inte riktigt vet om det, ha ha ha.

***

Analys

Alla pedagogerna har samma syn på hur de vill att informationen ska medieras (via surfplattan), men några pedagoger har svårt för att urskilja vad verktyget medierar och att

de upplever att de inte kan se och ha kontroll över vad eleverna lär sig. Anna som har stor erfarenhet av verktyget väljer medvetet ut vad hon vill att verktyget ska mediera och på så vis får hon underlag för bedömning av elevernas kunskaper. Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) menar att pedagogen måste söka kunskap i den nya tekniken och lära sig hantera den, för att stödja elevernas kunskapsutveckling. ”Barnens och ungdomarnas inlärning kan kanske förbättras något men det förutsätter kunskaper om IKT:s unika egenskaper ifråga om att skapa förutsättningar för lärande och då inte bara hur information medieras utan också vad det är som medieras” (a.a s.14).

4.1.8 Lust att lära

Alla pedagogerna använder sig av olika spelappar för att öva och utveckla elevernas färdigheter. Pedagogerna upplever att lusten och motivationen ökar om eleverna får sitta med apparna, men att det är viktigt att eleverna lär sig skillnaden i att spela och att lära.

Anna L: Hur arbetar ni med apparna?

Mia: … det är ju inte ett spel som hopp och lek, som de har hemma, utan här är det att vi arbetar med det på ett annat sätt. Det finns ett syfte med det vi gör … Det blir iPad oh yes! Vi ska spela! Nej, ni ska inte spela utan vi arbetar med detta, det tycker jag är ganska viktigt att de vet och kan skilja på

(35)

35

att spela och att arbeta, ni lär er någonting igenom detta, det finns ju ett syfte.

***

Anna L: Vad använder ni surfplattan till och så, du pratar mycket om appar? Klara: … jag brukar säga att det är de här två apparna vi ska spela, eller använda, jag brukar säga använda. För ofta säger barnen spela men jag vill ta bort det för det är inte spela vi gör. För dem blir det ju spela, men för mig blir syftet ett pedagogiskt syfte. Det är viktigt att säga det till barnen också. Det vi tränar här nu, det är ju precis det här… Jag kan ju märka, när vi plockar in vagnen på morgonen då vet barnen att vi ska få jobba med surfplattorna under dagen och då ser man på dem att de är taggade att de vill.

***

Anna L: Hur upplever du surfplattan, när vi pratar om elevens lust att lära? Martin: Jag upplever att det blir lustfyllt och så. Inte att man lurar barnen eller så att de tänker, att nu får jag sitta vid iPad:en och spela … tittar man faktiskt på vad det är de faktiskt gör. De sitter kanske och bildar ett ord med bokstäver … Det är ju att barnen har ju roligt och att de lär sig också.

***

Anna L: Hur ser du på surfplattan och elevernas lust och lära?

Marie: … men barnen tycker att det är kul att jobba med appar, de gör de! Barnen är ju vana med bilder och det flödet och det händer mer också. Sen får de lite belöningar och jippi …

***

Birgitta känner att eleverna visar ett oerhört sug efter att få arbeta med surfplattorna och hon ser hela tiden till att välja en app som går att koppla till målen i läroplanen. Hon menar att eleverna visst kan få sitta vid en app bara för skoj skull också, men ofta är apparna som är kopplade till läroplanen så pass roliga att eleverna upplever att de är för skojs skull.

Anna L: Mm, påverkas deras lust att lära?

Birgitta: … de stimuleras av att just få sitta med den här apparaten. Det är omedelbar glädje att få sitta med den och då får man en inlärning på köpet, det är så jag känner! ... att det är ja, den här omedelbara spontana glädjen att, wow! Jag får sitta med iPad:en… Så, ja, det är stor skillnad, mm. Det tycker jag att det är!

***

Anna upplever att alla elever inte tycker om att sitta ner och arbeta med appar och det då handlar om att inte förstå syftet.

References

Related documents

Isaberg Rapid AB har valt ut de delar från Kaizen som de anser passar sin produktion för att underlätta för sina event stoppar inte detta de enskilda eventets medlemmarna till

Trots att alla tre förskolechefer anser att omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet, kan de uppleva att det finns tillfällen i förskolans verksamhet som

dimensionering tar man inte hänsyn till takhöjden och blir ett gångavstånd för långt måste analytisk dimensionering användas. Beräkningarna visar just att en större byggnad som

Induction of interferon beta in human kidney epithelial cells by virulent and non-virulent strains of Escherichia coli.. Degree project

Alla pedagoger hade en varsin surfplatta där de hade all dokumentation om barnen, läroplanen, mailen och framförallt möjligheten att ta med sig surfplattan hem för att planera

Detta för att uppfylla syftet med studien vilket är att undersöka hur pedagoger ser på att använda utomhusmiljön för undervisning i naturvetenskapliga ämnen och

Kvaliteter, magnituder och mätinstrument samt förbindelsen mellan taluppfattning och dess förbindelse till operationer får mer uppmärksamhet i den reformerade läroboken

Vid samtal med sjuksköterskor som studerat specialistsjuksköterskeutbild- ning med inriktning mot folkhälsa vid Högskolan Väst framkom, att den sed-