Sjuksköterskors inställning till kort intervention och alkoholscreening

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Hälsa och samhälle

SJUKSKÖTERSKORS

INSTÄLLNING TILL KORT

INTERVENTION OCH

ALKOHOLSCREENING

– EN LITTERATURSTUDIE.

CAROLINE HEDLID

MALIN JOHANSSON

SJUKSKÖTERSKORS

INSTÄLLNING TILL KORT

INTERVENTION OCH

ALKOHOLSCREENING

– EN LITTERATURSTUDIE.

CAROLINE HEDLID

MALIN JOHANSSON

Hedlid, C & Johansson, M. Sjuksköterskors inställning till kort intervention och alkoholscreening. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15

högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde

omvårdnad, 2010.

Inga sammanställda exakta siffror finns idag gällande antal personer med

alkoholproblematik i Sverige, uppskattningsvis är siffrorna 300 000. Vad man vet med säkerhet är att allmänsjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete. Syftet med litteraturstudien var att granska och sammanställa vetenskapliga artiklar om sjuksköterskors inställning till kort intervention och alkoholscreening. Metoden genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som framtagits via Pubmed och Cinahl databaser. Resultatet visar att ökad kunskap, utbildning samt engagerade ledare och en god arbetsmiljö påverkar sjuksköterskans inställning till kort intervention och alkoholscreening.

NURSES´ ATTITUDES TO

BRIEF INTERVENTION AND

ALCOHOLSCREENING.

– A

LITERATURE REVIEW.

CAROLINE HEDLID

MALIN JOHANSSON

Hedlid, C & Johansson, M. Nurses´ attitudes to brief intervention and

alcoholscreening. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010.

No compiled exact numbers exist today concerning the quantity of persons with alcoholrelated problems in Sweden, approximately the numbers are 300 000. What we know with certainty is that nurses meet these patients in their work.

The aim of this study was to examine and summarize scientific articles regarding

nurses` attitudes to brief intervention and alcoholscreening. The method was a literature review based on ten qualitative and quantitative scientific articles which were derived trough Pubmed och Cinahl databases. The results showed that increased knowledge, education and engaged leaders and a good work

environment influence nurses´ attitudes to brief intervention and alcoholscreening.

Keywords: Brief intervention, alcoholscreening, attitudes, nurse.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Empati, respekt, attityder 7

Socialt nätverk 8 Motivationshöjande samtal 8 Screening 8 Definitioner 9 Beroende 9 Missbruk 9 Konsumtion 9 SYFTE 10 METOD 10 Litteratursökning 10

Databearbetning & analys 11 Inklusionskriterier 11 Exklusionkriterier 11 Definitioner 11 Litteratursökning Tabell.1 12 RESULTAT 13 Utbildning 13 Inställning 14 Positiv attityd 14 Negativ attityd 14 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Litteratursökning 15 Resultatdiskussion 16 Arbetsmiljö 16 Genusperspektiv 17 Kunskap 17 Patient-sjuksköterska relation 18 FRAMTIDA VÄRDE 18 REFERENSER 19 BILAGOR 22 Matris 22 Granskningsprotokoll kvalitativa 25 Granskningsprotokoll kvantitativa 26

INLEDNING

Vetenskapliga studier visar att kort intervention och motivationshöjande insatser leder till reducerad alkoholkonsumtion och mindre alkoholproblem. Trots att metoden är enkel och effektiv används den inte i önskvärd utsträckning (SBU, 2001). Hermansson (2010) menar att genom att utföra kortfattad intervention och alkoholscreening kan man som sjukvårdspersonal få många människor att minska sin konsumtion av alkohol (a a).

Att allmänsjuksköterskan kommer i kontakt med denna patientgrupp råder det ingen tvekan om. En ökad kunskap kring denna patientgrupp ger en bättre möjlighet för sjuksköterskor att ge en god och adekvat omvårdnad.

Oavsett social bakgrund och livsstil har alla rätt till att bli bemötta med respekt och utan moraliserade fördomar. Valet av ämne till litteraturstudien grundar sig i ett intresse av bemötande och inställning till patienter med olika bakgrund.

BAKGRUND

Alkoholscreening innebär att patienter får beskriva hur deras alkoholvanor ser ut

där bl.a. AUDIT används som redskap, och utifrån svaren kan personalen genomföra kort intervention.

Med kort intervention menas att patienten får kort rådgivning angående alkoholens negativa effekter, och vilken vidare hjälp det finns att få om det föreligger ett beroende eller missbruk.

Levnadsvanor

En nationell kartläggning av vårdpersonalens hälsofrämjande arbete gjordes av statens folkhälsoinstitut 2009. Den visade omvälvande resultat, endast 20 % av 2450 läkare och 30 % av 2400 sjuksköterskor tillfrågade sina patienter om deras alkoholvanor. När det gäller rökning är skillnaderna enligt samma källa större. Det är sammanlagt 80 % av de tillfrågade läkare och sjuksköterskor som svarade att de alltid frågade patienterna om deras tobaksvanor. Resultaten visade också att alkoholrelaterade symtom eller rutiner var den vanligaste orsaken att fråga

patienterna om deras alkoholvanor. Tidsbrist, utebliven effekt och rädslan att patienten skulle känna sig kränkt uppgavs vara skälen till att frågan undveks, även om symtom fanns. För att vårdpersonalen skulle ta upp livsstil och levnadsvanor i det dagliga arbetet var kunskap och tro på åtgärdens effekt grundläggande. Hur ofta vårdpersonalen frågade om levnadsvanor hade ett samband med hur mycket utbildning som fanns. Endast 25 % av läkarna och 40 % av sjuksköterskorna hade mellan 2006 och 2009 genomgått någon form av utbildning i motiverande samtal (Statens folkhälsoinstitut 2009 a).

Alkoholens verkan

Sjukvårdsrådgivningen (2008) beskriver hur alkoholmissbruk eller hög

konsumtion av alkohol kan medföra många allvarliga följdsjukdomar. Alkohol stör signalöverföringen i nervcellerna i hjärnan, belöningssystemet i hjärnan går igång och man känner sig glad och tillfreds. Ett tag efter alkoholkonsumtion blir effekten den motsatta och man känner sig nedstämd. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för högt blodtryck och ger även skador på hjärtmuskeln som i sin tur kan leda till hjärtsvikt (a a).

Sjukvårdsrådgivningen (2008) beskriver att högt alkoholintag skadar

bukspottskörteln och kan orsaka en inflammation i körteln som leder till frekventa diarréer, viktnedgång och en ökad risk att drabbas av diabetes. Alla muskler i kroppen försvagas vilket kan leda till en kronisk alkoholmuskelsjukdom.

Levercirros och levercancer är allvarliga följder som kan drabba dessa patienter. Psykiska sjukdomar som kan ses i samband med alkoholmissbruk är

alkoholpsykos, delirium tremens, alkoholhallucinos och alkoholdemens (a a).

Genusperspektiv

Enligt Johansson & Wirbing (2005) har totalkonsumtionen i ett samhälle stor betydelse för utvecklingen av alkoholproblem. Alkohol har en stor betydelse i sociala sammanhang och tillgången till alkohol ökar. Det leder till att individer med ökad sårbarhet i större omfattning drabbas av alkoholproblem.

Motboken som på 50-talet begränsade alkoholinköpen, tillhörde männen. Det var ovanligt att kvinnorna drack alkohol. Fortfarande är skillnaderna mellan män och kvinnor tydlig och konstant däremot ökar konsumtionen hos båda könen.

Under 1900-talet skedde stora förändringar i konsumtionsmönstren, då en

stigande inkomst ledde till en ökning av konsumtionen. I mitten på 1900-talet var andelen högkonsumenter störst bland de som tillhörde den välbärgade

socialgruppen. På 70-talet minskar klyftorna mellan sociogrupperna. Ökningen bland ungdomar har setts sen början på 90-talet. Antalet ungdomar (15-19 år) som vårdats för alkoholförgiftning fyrdubblades under åren 1987-2002, ökningen har dock avstannat. Idag är den manliga högkonsumentgruppen störst bland arbetarna. Bland kvinnor är det däremot de högutbildande som har den största andelen högkonsumenter. Hos de unga vuxna mellan 20-22 år hittar man den allra högsta konsumtionen (a a).

Kunskap

För att förebygga alkoholskador har den svenska regeringen formulerat en handlingsplan för 2006-2010. Det övergripande målet är att minska alkoholens sociala och medicinska skadeverkningar. Genom att begränsa tillgång och efterfrågan på alkohol, öka kunskapen om alkoholfrågor samt erbjuda bra

behandling och god vård ska alkoholpolitiken i Sverige främja folkhälsan (Statens folkhälsoinstitut 2009 b).

I Bendtsen & Åkerlind (1999) studie utbildade ett projekt team 19 allmänläkare och 30 sjuksköterskor på fyra mottagningar i Östergötland i att upptäcka

alkoholproblem, samt i att ge rådgivning till patienter med alkoholrelaterade problem. 50 procent av sjuksköterskorna rapporterade en ökad kunskap gällande identifikation och intervention hos patienter med alkoholproblem. Trots ökad kunskap visade den största andelen sjuksköterskor ingen förändring i sina arbetsmetoder. Endast en femtedel av sjuksköterskorna uppgav en ökning av engagemang i upptäckt och rådgivning efter genomförandet av projektet. 32 procent (tidigare 20 %) av sjuksköterskorna hade lättare att ta upp patienters alkoholvanor efter projektets genomförande (a a).

Dessutom uppger sjuksköterskorna enligt Bendtsen & Åkerlind (1999) att de flesta patienter inte blir upprörda av frågor angående deras alkoholvanor. Efter utbildningen var det en signifikant förbättring av genomsnittsvärdet gällande attityder hos sjuksköterskorna (a a).

Bendtsen & Åkerlind (1999) diskuterar frågan kring varför den ökade kunskapen inte leder till ökade förändringar i rutinerna. Olika anledningar kan ligga bakom, dels att sjuksköterskan har mer praktiska arbetsuppgifter, dels att sjuksköterskan har svårigheter att ifrågasätta läkarens diagnos. Majoriteten av sjuksköterskorna är kvinnor och majoriteten av patienterna med alkoholproblem är män. Detta skulle kunna försvåra för sjuksköterskan att ta upp känsliga ämnen såsom alkoholvanor. Ytterligare anledning kan vara att utbildningen för projektet rörande tidig upptäckt av alkohol problem och intervention inte anpassats för sjuksköterskans roll och arbetssituationer (a a).

Owens m fl (2000) undersökte sjuksköterskors kunskap i alkoholfrågor, samt deras inställning till att engagera sig i omvårdnaden av patienter med

alkoholrelaterade problem. Nästan samtliga av deltagarna ansåg att alkohol missbruk var ett vanligt problem i samhället. 53 % av sjuksköterskorna ansåg sig ha tillräckliga kunskaper i att ge råd om måttlig alkoholkonsumtion. Trots sin självskattade kunskap uppgav flera av dem fel nivå för måttligt intag. Dessutom var de trots sin kunskap, positiva till utbildning i rådgivning och

alkoholkonsumtion. Kring 95 % av alla sjuksköterskor uppgav att de tog alkoholanamnes på sina kliniker. 96 % uppgav att de gav råd om måttlig

alkoholnivå på sina kliniker. Men endast 34 % gav rätt råd angående måttlig nivå till män och 60 % gav korrekt nivå till kvinnor.

När det gällde ytterligare engagemang för patienter med alkoholproblem, uppgav en fjärde del att de inte ville utöka sitt engagemang. Majoriteten menade att de gärna skulle engagera sig mer. Men bara under förutsättning att utbildning och träning tillhandahölls. Owens m fl anser att det är oacceptabelt att patienter får fel råd om alkoholkonsumtion och föreslår att adekvat utbildning bör ges till

sjuksköterskorna. De flesta sjuksköterskorna ansåg att en alkoholavvänjning bör ske under specialist vård (a a).

Empati, respekt och attityder

Johansson & Wirbing (1999) belyser att personalens attityder till patienten har visat sig ha stor innebörd för resultatet av interventionen. Istället för att använda ordet missbruk kan man använda sig av benämningar som t.ex. livsstil. Det viktigaste är att hjälpa patienten att hitta skäl för att vilja förändra sina

alkoholvanor. Att som personal visa respekt och empati är även en stor del av interventionsarbetet (a a).

Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2005) ska en sjuksköterska visa respekt för patientens självbestämmande, värdighet och integritet. En humanistisk människosyn ska prägla arbetet. Patientens psykiska, fysiska, sociala och andliga behov ska tillgodoses, en samverkan mellan olika yrkesgrupper ger möjlighet till en helhetssyn på patienten. En förmåga att kommunicera med empati, lyhördhet och därtill även uppmärksamma och motivera till livsstilsförändringar är grundläggande delar i sjuksköterskans omvårdnadsarbete och bemötande. Det är sjuksköterskans eget ansvar att

fortlöpande utveckla sin kompetens och reflektera över brister och svagheter i sin yrkesroll (a a).

Socialt nätverk

Kingston m fl (2009) beskriver att det finns växande bevis på att en individs sociala nätverk skulle kunna vara en viktig del för stöd och hjälp. Personer med alkoholproblematik exkluderar ofta sitt sociala nätverk. Att informera närstående om hur man kan hjälpa och stötta dessa individer är en viktig del, oavsett om man utvecklat ett alkoholberoende eller om man är i risk zonen att drabbas. Att

involvera närstående till möjligheten att upptäcka alkoholproblem kan leda till tidigare upptäckt och bättre professionell hjälp (a a). Även Blomqvist (2009) anser att omgivningens bemötande, syn och attityd mot missbrukaren har en viktig roll för möjligheten att ta sig ur och förändra sitt missbruk utan behandling (a a).

Motivationshöjande samtal

Fördelen med att samtala kring alkohol är att omvårdnadspersonalen intar ett naturligare förhållningssätt till alkoholscreening (Johansson & Wirbing 1999). Patienterna behöver inte känna sig så utsatta istället blir screeningen en naturlig del av samtalet. Det är viktigt att patienten är införstådd med samtalets syfte. Att personalen kan förankra samtalet kring alkohol med den aktuella situationen. Vilka motivationshöjande faktorer som kan hjälpa en individ ser väldigt olika ut beroende på vem man frågar. Det kan vara faktorer som t.ex. familjen, ekonomin eller relationer (a a). Väsentliga frågor kring alkohol blir nästan aldrig ställda. En av rädslorna kan vara integritetskränkning och även personalens egen

alkoholkonsumtion kan ha en inverkan. En stor del av personalen upplever maktlöshet och osäkerhet kring att diskutera alkoholvanor med patienter (a a).

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) beskriver att alla har lika rätt till god vård, behandling och ett professionellt bemötande och att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. Vidare står det att Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa (a a). Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (1998:1 660).

Screening

Kullgren m fl (2009) granskar prevalensen och upptäckten av alkoholrelaterade problem i primärvården i Kampala Uganda. Närmre hälften (49 %) av de 768 patienter som tillfrågades svarade Ja på frågan om de druckit alkohol det senaste året. Av dessa var det 28,5 % som var högrisk konsumenter. Resultatet visar även att det oftare var män och högrisk patienter som tillfrågades om sina

alkoholvanor. Kullberg m fl (2009) gav förslag på att screening gällande patienters alkoholvanor kan göras inom primärvården. De föreslog också

utbildning i att hantera alkoholrelaterade problem och övning i kort intervention (a a).

Definitioner

Johansson & Wirbing (2005) klargör att definitionerna för missbruk respektive

beroende är under ständig utveckling. Mätinstrumentet ICD-10 (International

Classification of Diseases, Injuries and Causes of Death) utgavs senast av WHO 1997. Inom psykiatrin används ofta DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental disorders). 1994 utgavs den senaste versionen DSM-IV av amerikanska psykiatriska sällskapet (a a).

Beroende

Enligt diagnosinstrumentet DSM-IV definieras ett beroende om minst 3 av nedan kriterier är uppfyllda inom en 12-månadersperiod:

1. Ökad tolerans – behov av påtagligt ökad mängd pga. påtagligt minskad effekt. 2. Abstinens – karakteristiska abstinenssymptom eller återställare.

3. Använder t ex alkohol i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket. 5. Mycket tid ägnas åt att få tag på t ex alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten.

6. Viktiga aktiviteter – på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter etc. överges eller minskas på grund av bruket.

7. Bruket av ex alkohol fortsätter trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär förvärras. (SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, 2010).

Missbruk

Enligt DSM IV definieras missbruk enligt följande- om minst ett av följande kriterier uppfylls under en och samma tolvmånadersperiod:

1. Upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet.

2. Upprepat bruk i situationer som medför betydande risk för fysisk skada (t ex rattfylleri).

3. Upprepade problem med rättvisan då personen varit påverkad.

4. Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av berusning

(SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, 2010).

Konsumtion

Riskkonsumtion

(1drink/1glas vin =12g alkohol) * Män 14 drinkar per vecka * Kvinnor 9 drinkar per vecka Johnsson (2009).

Intensivkonsumtion (bingedrinking) innebär att man under ett tillfälle dricker större mängder alkohol.

* Män 5 drinkar eller mer inom ca 2 timmar. * Kvinnor 4 drinkar eller mer inom ca 2 timmar. (a a).

SYFTE

Syftet med denna litteratur studie är att belysa sjuksköterskors inställning till kort intervention och alkoholscreening gentemot patienter som söker för andra

symtom.

METOD

En litteraturstudie gjordes för att sammanställa och kartlägga befintligt forskningsmaterial om valt ämne. Arbetet har genomförts och grundat sig på Goodmans metodvägledning. Willman m fl (2006) beskriver ett övergripande tillvägagångssätt för hur vetenskaplig litteratur ska finnas och bedömas enligt Goodman. Följande sex av sju steg har beskrivits och följts genom

litteraturstudien.

1. ”Precisera problemet för utvärderingen

2. Precisera studiernas Inklusions- och exklusionskriterier 3. Formulera en plan för litteratursökningen

4. Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna

5. Tolka bevisen från de individuella studierna 6. Sammanställ bevisen”

Litteratursökning

Pilot undersökningar i databaser har gjorts därefter har syftet till litteraturstudien formulerats. Pilotundersökningarna redovisas inte i litteratursökningstabell. Syftet fick ha utgångspunkt från allmänsjuksköterskan. Studien har följt Goodmans rekommendationer, sex steg av sju har genomförts.

Sökningar har gjorts i två databaser via Malmö högskolas bibliotek, Pubmed samt Cinahl. Sökningar har skett både gemensamt och individuellt.

Sökningarna begränsades till människor, artiklar skrivna på engelska språket med abstract och fri fulltext. Då sökningarna resulterade i stort antal träffar,

kombinerades vissa sökningar med begränsning till ”publicerade de senaste 3 åren”. Forskning från Sverige, Brasilien, Syd Afrika, Finland, Storbritannien och USA har inkluderats. Vid de träffar där titeln innefattat fysiskt alkoholrelaterade sjukdomar har ingen granskning av abstract gjorts och artiklarna har exkluderats.

För sökning av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar till

litteraturstudien har sökning via Pubmed utförts. Sökning har gjorts med hjälp av sökorden ”Nurse” ”Drug abuse” “Nurses attitudes AND drug abuse” “Nurses attitudes alcohol” “Health care professionals AND alcohol” Sökning har även gjorts via Cinahl med hjälp av sökorden ”Alcohol abuse AND ”Nurse and patient” AND Treatment” AND brief intervention”(se tabell 1).

Två artiklar Johansson m fl (2005) samt Aalto m fl (2005) hittades via citerade källor i Peltzer m fl (2008).

Ytterligare en artikel Lock m fl (2002) hittades via referenser i Geirsson m fl (2005).

Vidare har kunskap inhämtats via facklitteratur samt hemsidor däribland folkhälsoinstitutet, centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning, sjukvårdsrådgivningen och statliga myndigheter som socialstyrelsen,

folkhälsoinstitutet, SBU och regeringskansliet. Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska har använts.

Databearbetning & analys

För granskning av samtliga artiklar har ett protokoll efter Willman & Stoltz (2006) använts, protokollet har därefter modifierats av författarparet. Således har maxpoängen ändrats till 12 både gällande kvalitativa och kvantitativa artiklar. Bedömnings protokoll för både granskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar återfinns som bilaga. Varje positivt svar har getts 1 poäng och därefter räknats om till procent se nedan.

* Grad I 80- 100 % * Grad II 70-79 % * Grad III 60-69 %

Artikelgranskningen har gjorts separat av författarna, för att sedan sammanställas och bedömas gemensamt enligt Polit & Beck (2006).

Inklusionskriterier

Endast artiklar som funnits tillgängliga i full text och publicerade på engelska har använts.

Exklusionkriterier

Begränsning har gjorts till ”humans” och ”all adult 19+ years”. Sökningar i Cinahl innefattade dock alla vuxna. De artiklar som haft fokus på patienternas

upplevelser samt alkoholrelaterade sjukdomstillstånd har exkluderats.

Definitioner

Definitioner av missbruk respektive beroende beskrivs i arbetet för förtydligande av etablerade mätinstrument. Diagnosinstrumentet DSM-IV används idag av verksamheter och sjukvårdspersonal världen över.

Litteratursökning

Tabell 1.

Databas Sökord Begränsningar Träffar Lästa

titlar Granskade Abstract Granskade artiklar Använda artiklar Pubmed 2/4-2010 Nurses attitudes AND drug abuse

Links to free full text, Abstract, Humans, English, All adult 19+ years 9 9 9 9 4 Pubmed 11/5-2010 Health care professionals AND alcohol

Links to free full text, Abstract, Humans, English, All adult 19+ years 80 80 7 3 2 Cinahl 20/5-2010 Alcohol abuse AND Nurse and patient AND brief intervention Full text, Abstract available, English, All adult 59 59 5 1 1 Pubmed 18/5-2010 alcohol addiction AND attitude of health personnel AND treatment Human, Links to free full text, abstracts, all adult 19 + years, English, published in last 3 years 6 6 0 0 0 Pubmed 18/5-2010 Patient nurse relation Human, Links to free full text, abstracts, all adult 19 + years, English, published in last 3 years 90 20 0 0 0 Pubmed 18/5-2010 Patient nurse relations alcohol related Human, Links to free full text, abstracts, all adult 19 + years, English, published in last 3 years 3 3 0 0 0 Cinahl 20/5-2010 Alcohol abuse AND Nurse and patient AND Treatment Full text, Abstract available, English, All adult 484 20 1 0 0 Pubmed 13/4-2010 Nurses attitudes alcohol

Links to free full text, Abstract, Humans, English, All adult 19+ years 11 11 11 1 0 Total 742 208 33 14 7

RESULTAT

Huvudtema Undertema

Utbildning

Inställning Positiv attityd Negativ attityd

Utbildning

Peltzer m fl (2008) utvärderar implementationen av alkoholscreening och kortfattad intervention på 18 primärvårds mottagningar i Syd Afrika. Nio

mottagningar lyckades bra med implementationen, nio visade mindre bra resultat. De mottagningarna med bra implementering har fler antal sjuksköterskor som genomgått den erbjudna utbildningen i screening och intervention. Resultatet visar även att de mottagningar som lyckats bäst, oftare påbörjar implementeringen direkt efter genomgången utbildning (a a).

Fleming m fl (2009) genomför ett utbildningstest för att se om en virtuell simulator metod kan förbättra de kliniska kunskaperna i alkoholscreening och intervention hos sjukvårdspersonal. Resultatet visar en förbättring i screenings kunskaper hos den grupp som genomfört det virtuella övningsprogrammet (a a). Geirsson m fl (2005) undersöker sjukvårdspersonalens attityder till

alkoholscreening och interventionsarbete och jämför det med attityder till andra viktiga livsstilsbeteenden som rökning, motion, övervikt och stress. Även här visar resultatet att sjuksköterskor med utbildning i intervention och screening får mer information av patienten angående alkoholvanor än de sjuksköterskorna utan utbildning (a a).

Pillon & Laranjeira (2005) undersöker hur mycket sjuksköterskornas kunskaper påverkar deras attityder till patienter med alkoholproblematik.

Studien visar att sjuksköterskorna har fått utbildning för att identifiera

alkoholrelaterade problem, och högrisk konsumenter. Trots det visar resultatet en brist på kunskap och utbildning i om hur omvårdnaden av denna patientgrupp bör se ut. Sjuksköterskornas förståelse för omvårdnaden var beroende av mängden information om alkohol och dess konsekvenser (a a). Lock m fl (2002) undersöker sjuksköterskornas attityder till att utföra en kortfattad intervention, samt vilka faktorer som underlättar eller försvårar interventionsarbetet. I sitt arbete kom sjuksköterskorna på något sätt i kontakt med alkoholrelaterade problem. Lock m fl (2002) menar att sjuksköterskor har många möjligheter att utföra alkoholintervention. Trots detta har många sjuksköterskor lite eller ingen förberedelse för interventionsarbetet (a a). Johansson m fl (2005) identifierar under vilka omständigheter som sjuksköterskor är villiga att delta i kortfattad alkoholintervention. Resultatet visar att några sjuksköterskor anser sig sakna kompetens i att ge kortfattade råd angående alkohol. Dessutom säger sig sjuksköterskorna sakna kunskap i var dessa patienter ska remiteras för specialistvård (a a).

Inställning

Positiv attityd

Peltzer m fl (2006) undersöker attityder och kunskap till alkoholscreening och kort intervention hos sjukvårdspersonalen. Resultatet visar en signifikant positiv skillnad i kunskap, effektivitet och tro till kort intervention och screening efter projektets genomförande. Genom övning i att utföra kort intervention och screening kan kunskap och effektivitet hos sjukvårdspersonalen öka.

Uppfattningar gällande svårigheter i att utföra kort intervention och screening minskade efter genomförandet av projektet, dock inte signifikant (a a).

Ronzani m fl (2009) undersöker genomförandet av alkoholscreening och kort intervention. Resultatet visar att effektiviteten att utföra screening och kortfattad intervention hos sjuksköterskorna är beroende av avdelningsledarens

engagemang. Engagerade avdelningsledare och ett bra samarbete mellan sjukvårdspersonal leder till en bättre effektivitet av screening och kortfattad intervention. Ytterligare en effekt av genomförandet var att sjukvårdspersonalen moraliserande attityder gentemot alkoholkonsumtion minskade. Detta kan även ha bidragit till bättre effektivitet av projektet (a a).

Aalto m fl (2005) undersöker WHO´s projekt, där man systematiskt försöker genomföra kort intervention som en rutin i arbetet.

Mer än hälften av sjuksköterskorna uppgav att de redan innan genomförandet av kortfattad intervention som rutin ansåg sig ha kunskap om hur de skulle samtala med patienterna om alkohol. Resultatet i Aalto m fl (2005) visar att

sjuksköterskorna hade en mer positiv attityd till att diskutera alkohol med patienterna före genomförandet av kort intervention som rutin. Efter projektets genomförande ökade dock deras insikter angående innebörden av att ge en kortfattad intervention (a a).

Negativ attityd

Pillon & Laranjeira (2005) understryker i sin forskning att begränsade kunskaper och utbildning bidrar till negativa attityder och fördomar. Moraliserande och negativa attityder är frekventare gentemot patienter med alkoholrelaterade problem (a a). Även Vargas och Luis (2008) belyser i sin studie vikten av en bra utbildning för ett professionellt bemötande av denna patientgrupp. De flesta sjuksköterskorna som deltog i studien hade en tillåtande inställning till ett måttligt alkoholintag. En stor del betonade alkoholens positiva effekter, såsom

avslappnande och ångestdämpande. Studien visar att sjuksköterskornas inställning ändrades till det negativa då konsumtionen övergick i ett missbruk.

Sjuksköterskornas uppfattning var att tillfrisknandet enbart styrdes med viljan. Alkoholisten saknade helt enkelt viljan och intresse att sluta konsumera alkohol. Studien visar även tydliga samband mellan den egna konsumtionen och

uppfattningen om alkohol. De sjuksköterskor som konsumerade måttligt med alkohol visade en mer tillåtande attityd mot alkoholintag. Men i likhet med de sjuksköterskor som inte alls brukade alkohol var attityden mot missbruk negativ och moraliserande (a a).

Pillon & Laranjeira (2005) belyser även att det finns skillnader i uppfattningar hos sjuksköterskor, studenter och lärare. Lärarna anser i högre grad att man inkräktar på patientens privatliv när man ställer frågor angående deras alkoholvanor. Detta visar även att en högre utbildningsnivå inte nödvändigtvis garanterar en realistisk uppfattning (a a).

Resultatet i Johansson m fl (2005) visar att sjuksköterskorna huvudsakligen engagerar sig i de patienterna med skadlig alkoholkonsumtion. Till de patienterna med endast en riskkonsumtion och där inga tydliga symtom eller skador ännu finns, är engagemanget lägre (a a). Enligt Geirsson m fl (2005) är alkoholvanor den livsstil som sjukvårdspersonalen gör minst ansats i att fråga patienten om i relation till de övriga livsstilsbeteenden. Sjuksköterskorna uppger måttligt alkoholintag som minst viktig hälsofrämjande förändring (a a).

Johansson m fl (2005) belyser att även om det vore önskvärt att fråga samtliga patienter angående deras alkoholvanor, menar sjuksköterskorna att det känns obekvämt att tillfråga alla. Enda tillfället de känner sig berättigade att fråga om patienters alkoholvanor är om de kan referera till en obligatorisk rutin eller till ett tidsbegränsat projekt. En del sjuksköterskor uppger att de undviker att fråga om alkoholvanor även om patienten verkar ha en hög alkoholkonsumtion. De uppger tidsbrist samt brist på effektivitet i det egna arbetet som orsak till detta. Ytterligare anledning att undvika frågor om alkohol uppges vara risken att förstöra

förhållandet mellan patient och sjuksköterska (a a).

DISKUSSION

Nedan följer diskussion kring tillvägagångssättet och använd metod i arbetet, därefter en diskussion gällande resultatet.

Metoddiskussion

För att på ett strukturerat och vetenskapligt sätt inhämta, kartlägga och sammanställa befintligt forskningsmaterial har en litteraturstudie valts att

genomföras med Goodmans metodvägledning. Sex av sju steg har genomförts, det sjunde och sista steget har inte gjorts då studien inte har tillräcklig evidens för att formulera rekommendationer.

Litteratursökning

För att kunna svara på syftet har pilot undersökningar i databaser gjorts därefter har syftet till litteraturstudien formulerats. Då psykiatrisk inriktning avrådes för att passa kursens lärandemål fick syftet ha utgångspunkt från allmänsjuksköterskan. Med hänvisning till syftet har inga sökningar gjorts i PsycInfo då databasen svarar till psykiatrisk omvårdnad. Pubmed användes i första hand då författarna hade störst kännedom om denna databas. Då sökningar endast gjort i två databaser, Cinahl och Pubmed kan detta utgjort en svaghet i studien då relevant material kan förbisetts, och resultatet kunde gett ett annat utfall.

Artiklar från hela världen ingick i materialet då olika kulturella skillnader kan ge större bredd och olika resultat. Då vissa utvecklingsländer inte omfattas av Bolognaprocessen valdes 19 år + som begränsning för att utesluta de

sjuksköterskor som inte gått likvärdig utbildning. Sökningar i Cinahl innefattade alla vuxna, då databasens andra ålders kategorier inte passade studiens syfte.

För att få bredd och djup valdes att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sökningar har skett både gemensamt och individuellt för ökad

effektivitet. Då arbetet begränsats av tid, har databassökning avslutats då tio artiklar med hög kvalitet erhållits. Våra exklusions och inklusions- kriterier resulterade från början i stort antal artiklar vilket påverkade tidsschemat negativt. Hade vår sökning från början varit mer konkret hade vi eventuellt kunnat vinna tid.

För att passa studiens syfte har bedömningsprotokollet efter Willman & Stoltz (2006) använts och modifierats av författarparet. För bästa trovärdighet har artikelgranskiningen gjorts separat av författarna, för att sedan sammanställas och bedömas gemensamt enligt Polit & Beck (2006).

Litteratur studien innefattar inte fysiskt alkoholrelaterade sjukdomar utan belyser inställningen till kort intervention. Därför har artiklar där titeln innefattat fysiskt alkoholrelaterade sjukdomar inte granskats och artiklarna har exkluderats.

Resultatdiskussion

I det följande kommer artiklarnas resultat att diskuteras med perspektiv på arbetsmiljö, genus, kunskap och relationer.

Arbetsmiljö

I Peltzer m fl (2008) erbjuds sjuksköterskorna en två dagars utbildning i

alkoholscreening och kort intervention. Studien beskriver att de mottagningarna med god implementering har mindre arbetsbelastning och mindre konkurrerande prioriteringar samt att genomförandet av kort intervention påbörjats omgående efter utbildning (a a). Dessa faktorer kan ha bidragit till ett positivt resultat. En hög arbetsbelastning kan eventuellt leda till en negativ inställning och påverka sjuksköterskornas uppfattning om interventionsarbetet. Peltzer m fl (2008) beskriver att de mottagningar med sämre genomförande resultat upplevde screeningen och interventionen mer komplicerad och svårare än de som lyckats väl med genomförandet (a a).

I Aalto m fl (2005) visar resultatet att sjuksköterskorna hade en mer positiv attityd till att diskutera alkohol med patienterna före genomförandet av kort intervention som rutin. Orsaken till att positiva attityder till alkoholintervention inte utvecklats framgår inte av studien. Detta kan ha ett samband med en hög arbetsbelastning (a a). Bendtsen & Åkerlind (1999) skriver att det finns skillnader i att ha

teoretiska kunskaper och att praktiskt utföra dessa. Resultatet i deras studie visar att trots ökad kunskap ses inga förändringar i arbetsmetoder (a a). Sambandet mellan hög arbetsbelastning och att genomföra alkoholscreening och

interventionsarbete kan eventuellt ha bidragit till det negativa utfallet i att utföra dessa arbetsuppgifter. Johansson m fl (2005) diskuterar det faktum att

sjuksköterskorna undviker att fråga om alkoholvanor pågrund av tidsbrist. Att sjuksköterskornas fokus ligger på de patienterna med alkoholrelaterade sjukdomar eller symtom kan vara en anledning till att arbetet upplevs som tidskrävande. Svårigheter i att förstå att tidig alkoholintervention inte behöver vara så tidskrävande försvårar preventionsarbetet (a a).

Geirsson m fl (2005) belyser att avsaknad av stöd på arbetsplatsen är ett stort hinder för att utföra god omvårdnad av patienter med alkoholproblem (a a). En engagerad arbetsledare kan motivera till ett ökat engagemang hos personalen. Även resultatet i Ronzani m fl (2009) styrker detta uttalande då deras studie visar att engagerade avdelningsledare leder till bättre effektivitet av alkoholscreening och kort intervention (a a).

Genusperspektiv

Bendtsen & Åkerlind (1999) diskuterar ur genusperspektiv att majoriteten av sjuksköterskorna är kvinnor och majoriteten av patienterna med alkoholproblem är män. Detta skulle kunna försvåra för sjuksköterskorna att ta upp känsliga ämnen såsom alkoholvanor (a a). Argumentet utgör en svaghet då det innebär att generalisera kvinnor och män med kön som utgångspunkt. Kullgren m fl (2009) redovisar i sitt resultat att det oftare är män som tillfrågas om sina alkoholvanor. Då det inte framgår om majoriteten av sjuksköterskorna är kvinnor i Kullgren m fl (2009) kan inga kopplingar göras i relation till genusperspektivet i Bendtsen & Åkerlind (1999).

Kunskap

I Owens m fl (2000) uppger 53 % av sjuksköterskorna att de anser sig ha

tillräckliga kunskaper i att ge råd angående måttlig alkoholkonsumtion. Ändå ges felaktig information om måttlig alkoholnivå till patienterna. En adekvat utbildning i alkoholfrågor till sjuksköterskorna är en åtgärd som Owens m fl (2000) föreslår för att kunna ge patienterna korrekta råd. Även Vargas & Luis (2008) föreslår utbildning och träning i att upptäcka och arbeta preventivt med alkoholrelaterade frågor (a a). Ytterligare kunskap och utbildning kring alkoholberoende och alkoholmissbruk skulle vara önskvärt för att förhoppningsvis undvika

missuppfattningar. Vargas & Luis (2008) belyser i sin studie att brist på kunskap leder till missuppfattningar om alkohol och alkoholism. Alkoholisten uppfattades av sjuksköterskorna som en person som måste dricka varje dag, och som inte kan vara utan alkohol i längre perioder. En sjuksköterska jämförde alkoholism med tvångsbeteende och en annan sjuksköterska uppgav att sjukdomen börjar med ”anarki” ett festande för att ha kul som slutar i alkoholism (a a).

Resultatet i Geirsson m fl (2005) visar att sjuksköterskor med utbildning i interventionsarbete och alkoholfrågor får mer information av patienter angående alkoholvanor än de kollegorna utan utbildning. Självskattning för

rådgivningskunskaper hos sjukvårdspersonalen anges lägre vid alkoholkonsumtion än vid t.ex. rökning, motion och kost (a a).

Att det är mindre obekvämt att samtala om ämnen som rökning, kost och motion samt att kunskapsnivån är högre gällande dessa livsstilsbeteenden kan eventuellt påverka resultatet. Pillon & Laranjeira (2005) menar att om tidig upptäckt och intervention inte genomförs ökar risken för att alkoholproblemen blir kroniska. Ytterligare utbildning krävs för sjuksköterskor för att kunna möta de ökande vårdbehoven hos patienter med alkoholrelaterade problem. Redan på 50- talet accepterade hälso- organisationer officiellt alkoholism som en sjukdom. Trots detta ser man ännu ett visst motstånd hos en del vårdpersonal att vårda dessa patienter (a a).

Att följa utvecklingen och använda sig av nya metoder kan leda till nytänkande och ökad kunskap. Fleming m fl (2009) belyser de många fördelarna med en virtuell övningsmetod Möjlighet att öva upprepade gånger, få feedback direkt från systemets datoriserade coach, erhålla olika svarsalternativ från patienter, och att programmet kan utövas var som helst och när som helst. Möjligheten till upprepad övning leder till förbättrade screeningsresultat (a a).

Patient-sjuksköterska relation

Lock m fl (2002) beskriver att sjuksköterskor anser att alkoholvanor är det svåraste ämnet att ta upp med patienten, och att det är lätt att patienten blir upprörd (a a). Johansson m fl (2005) visar samma resultat, sjuksköterskorna undviker att fråga patienter om alkoholvanor med risk att förstöra relationen mellan patient och sjuksköterska (a a). Att samtala om känsliga och svåra ämnen såsom t.ex. alkoholvanor och att införa det som en naturlig del i

omvårdnadsarbetet kan leda till en ökad förståelse hos personalen.

Pillon & Laranjeira (2005) styrker dessa resultat då sjuksköterskorna uppger en känsla av integritetskränkning när frågor ställs till patienten angående deras alkoholvanor (a a).

För att ge sjuksköterskorna ett argument för att fråga patienter om deras alkoholvanor föreslår Johansson m fl (2005) olika strategier. En strategi är att screena på basis av orsaken till sökt vård. En annan strategi är att screena samtliga patienter men endast under en begränsad period. Dessa förslag minskar risken för att relationen mellan patient- sjuksköterska störs (a a).

FRAMTIDA VÄRDE

Genom att öka kunskapen och förståelsen för alkoholproblematik kan ett

hälsofrämjande arbete lättare genomföras. Genom att belysa vikten av en positiv inställning gentemot alkoholscreening kan vi möta denna patientgrupp med större förståelse och ett mindre moraliserande bemötande i vårt dagliga arbete som sjuksköterskor.

REFERENSER

Aalto, M Pekuri, P Seppä, K (2005) Implementation of brief alcohol intervention in primary health care: do nurse`s and general practitioners` attitudes, skills and knowledge change? Drug and alcohol review, 24: 555-558

Bendtsen, P & Åkerlind, I (1999) Changes in attitudes and practices in primary health care with regard to early intervention for problem drinkers, Alcohol and

Alcoholism Vol.34, No. 5, pp. 795-800.

Blomqvist, J (2009) Nyhetsbrev från institutet för utveckling av metoder i socialt arbete 1-2009 IMS-nytt.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8350/2009-126-129_2009126129.pdf >2010-02-17<

Central förbundet för alkohol och narkotika upplysning (2005) Hur farlig är

alkoholen?

http://www.can.se/sa/node.asp?node=1497 >2010-02-15<

Fleming, M Olsen, D Stathes, H m fl (2009) Virtual reality skills training for health care professionals in alcohol screening and brief intervention, J Am Board

Fam Med Vol 22 98-387.

Geirsson, M Preben, B Spak, F (2005) Attitudes of Swedish practitioners and nurses to working with lifestyle change, with special reference to alcohol consumption, Alcohol & Alcoholism Vol 40, No 5 388-393.

Hermansson, U Riskbruksmetoden – att få individen att fatta beslut om förändrade alkoholvanor, Folkhälsoinstitutet.

http://www2.fhi.se/templates/Page____15400.aspx>2010-05-27<

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) (1998:1660)

Johansson, K & Wirbing, P (1999) Riskbruk och missbruk. Stockholm: Författarna och bokförlaget Natur och Kultur.

Johansson, K & Wirbing, P (2005) Riskbruk och missbruk. (2:a upplagan) Stockholm: Författarna och bokförlaget Natur och Kultur.

Johansson, K Åkerlind, I Bendtsen, P (2005) Under what circumstances are nurses willing to engage in brief alcohol interventions? A qualitative study from primary care in Sweden, Addictive Behaviors 30 (2005)1049-1053.

Johnsson, K (2009) Alkoholföreläsning på Malmö Högskola 2009-09-10

Kingston, AH Jorm, AF Kitchener, EA Hides, L Kelly, CM Morgan, AJ Hart, Lm Lubman, DI (2009) Helping someone with problem drinking: mental health first aid guidelines- a Delphi expert consensus study. BMC Psychiatry 7; 9: 79

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005)

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf >2010-02-18<

Kullgren, G Alibusa, S Birabwa-Oketcho, H (2009) Problem drinking among patients attending primary healthcare units in Kampala, Uganda, African Journal

of Psychiatry 12:52-54

Lock, A C Kaner, E Lamont, S Bond, S (2002) A qualitative study of nurse`s attitudes and practices regarding brief alcohol intervention in primary health care

Journal of Advanced Nursing 39(4)

Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård (2007)

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-102-1 >2010-02-17<

Owens, L Gilmore, I.T Pirmohamed, M (2000) General practice nurses´ knowledge of alcohol use and misuse: A questionnaire survey, Alcohol and

alcoholism Vol.35, No. 3, pp.259-262.

Peltzer, K Matseke, G Azwihangwisi, M Babor, T (2008) Evaluation of alcohol screening and brief intervention in routine practice of primary care nurses in Vhembe district, South Africa, Croatian Medical Journal 2008;49:392-401.

Peltzer, K Seoka, P Babor, T Obot, I (2006) Training primary care nurses to conduct alcohol screening and brief interventions in South Africa, Curationis

29(2): 16-21.

Pillon, C S & Laranjeira, R R (2005) Formal education and nurse`s attitudes toward alcohol and alcoholism in a Brazilian sample, Sao Paulo Med J. 123(4):

175-80

Polit, D F & Beck, C T (2006) Essentials of nursing research. Methods,

appraisal, and utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott

Ronzani, M T Belchior Mota, C D Weiss de Souza, I C (2009) Alcohol prevention within primary care in municipalities in the state of Minas Gerais, Southeastern Brazil Rev Saùde Pùblica 2009;43( supl. 1).

SBU Kunskapscentrum för hälso-och sjukvården (2010) Så kan vården förebygga

alkoholproblem

http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/1945/ >2010-05-11<

SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården (2001) Alkohol och

narkotikaproblem- Effektiv hjälp finns i vården

http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/1951/>2010-06-01<

Sjukvårdsrådgivningen (2008) Alkoholberoende/ Vad händer i kroppen

http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=30643&PreView= >2010-02-17<

Socialstyrelsen (2010) Missbruk och beroende

http://www.socialstyrelsen.se/missbrukochberoende>2010-02-15<

Statens Folkhälsoinstitut (2009 a) Vårdpersonalens alkoholvanor och det

hälsofrämjande arbetet. En nationell kartläggning av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor Västerås: Edita.

Statens folkhälsoinstitut (2009 b) politiska mål

http://www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Alkohol-narkotika-dopning-och-tobak-ANDT/Alkohol1/Politiska-mal/>2010-06-02<

Vargas, D & Luis, M (2008) Alcohol, alcoholism and alcohol addicts:

Conceptions and attitudes of nurses from district basic health centers, Rev.Lat-Am

Enfermagem 16:543-550.

Willman, A Stoltz, P Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad-en bro

Bilaga. 1 Matris

Författare (år) Land,

Tidskrift

Titel Syfte Typ av studie, Metod,

Population Resultat Kvalitet/ Poäng Johansson, K Åkerlind, I Bendtsen, P (2005) Sverige, Addictive Behaviors 30. Under what circumstances are nurses willing to engage in brief alcohol interventions? A qualitative study from primary care in Sweden.

Att identifiera under vilka omständigheter

sjuksköterskor i Sverige är villiga att engagera sig i alkoholprevention.

Kvalitativ.

Fokusgrupps intervjuer. Intervjuguide med fyra teman: ansvar och organisation, patientperspektiv, rutiner och utbildning.

26 sjuksköterskor från tre primärvårdscenter.

Sjuksköterskorna ville huvudsakligen engagera sig i de patienterna med skadlig alkohol konsumtion.

Resultatet visar att frågor ang. alkoholvanor ställdes helst om en hänvisning till rutiner eller tidsbegränsat projekt fanns. Tidsbrist, tveksam effekt samt risk att förstöra sjuksköterske- patient relation uppges som orsak att undvika frågor kring alkoholvanor. Grad II 9 Poäng 74,7 %. Vargas, D & Luis, MVA (2008) Brasilien, Rev Latino-am Enfermagem. Alcohol, alcoholism and alcohol addicts: conceptions and attitudes of nurses from district basic health centers.

Att inhämta kunskap om sjuksköterskors

uppfattningar och attityder gällande alkohol, alkoholism och alkoholberoende. Kvalitativ. Deskriptiv. Innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer med 3 guidefrågor. 10 sjuksköterskor från tre distrikt.

Tre teman presenteras: 1. Alkohol- En del såg de negativa effekterna av alkohol, signifikant del såg de positiva effekterna.

2. Missbruk- Samtliga sjuksköterskor hade en negativ attityd mot okontrollerad alkohol konsumtion.

3. Alkoholism- Alkoholism ses som en sjukdom som kan leda till dödsfall. Alkoholisten uppfattas som oansvarig och alkoholisten anses behöva konsumera alkohol nästan dagligen. Sjuksköterskorna har en liten tro på tillfrisknande vid återkommande, kroniska problem.

Grad I 11 Poäng 91,3 %.

Peltzer, K Matseke, G Azwihangwisi, M Babor, T (2008) Sydafrika, Croatian Medical Journal. Evaluation of alcohol screening and brief intervention in routine practice of primary care nurses in Vhembe District, South Africa. Att utvärdera genomförandet av alkohol screening och kort intervention (SI) som en rutin för primärvårds sjuksköterskor i Sydafrika. Kvantitativ. Tvärsnittsstudie. Utvärderingen genomfördes på 18 kliniker. Sjukvårdspersonalen genomgick en två dagars kurs i SI. Sjuksköterskorna uppmanades därefter att screena samtliga patienter över 16 år. Efter en 6 månaders projektperiod samlades anonyma frågeformulär in och klinik cheferna intervjuades med ett semistrukturerat

frågeformulär ang. attityderna till projektet.

De kliniker där samtliga sjuksköterskor genomgått kurs i SIvisar ett bättre

genomförande resultat. De har en mindre arbetsbelastning, färre konkurrerande prioriteringar och bättre teamarbete. Grad I 11 Poäng 91,3 % Geirsson, M Bendtsen, P Spak, F (2005) Sverige, Alcohol & Alcoholism. Attitudes of general practitioners and nurses to working with lifestyle changes, with special reference to alcohol consumption.

Att utforska attityderna hos svenska allmänläkare och sjuksköterskor gentemot sekundär alkohol

prevention och jämföra det med deras attityder gentemot andra viktiga livsstils beteende såsom rökning, stress, övervikt och motion.

Kvantitativ.

En förkortad och anpassad version av WHO´s samarbets studie frågeformulär

besvarades av 63 allmänläkare och 193 sjuksköterskor i Skaraborgs kommun.

Ett pilot test av

frågeformuläret gjordes på 10 läkare utanför Skaraborgs kommun.

En förkortad version av Alcohol and Alcohol Problems Perception Questionnaire (SAAPPQ) och delar av AUDIT besvarades.

Både läkare och

sjuksköterskor uppger att i relation till de övriga livsstils beteenden är alkohol den som de gör minst ansats i att fråga patienter om.

Självskattning för rådgivnings kunskaper anges lägre vid alkohol än vid t.ex. rökning, motion och kost.

Grad I 11 Poäng 91,3 %. Aalto, M Pekuri, P Seppä, K (2005) Finland, Drug Alcohol Rev. Implementation of brief alcohol intervention in primary health care: do nurse’s and general practitioners` attitudes, skills and knowledge change? Att uppmärksamma självrapporterade förändringar hos

sjuksköterskor och läkare i primärvården. Förändringar kring attityder, skicklighet gällande kort intervention under projektets

genomförande.

Kvantitativ.

Frågeformulär med

guidefrågor användes, även AUDIT formulär.

Formuläret besvarades av 150 sjuksköterskor och läkare av 254 tillfrågade. Efter genomförandet besvarade 147 läkare och sjuksköterskor frågeformuläret.

Sjuksköterskorna hade en positivare attityd till att diskutera alkohol innan projektet än efter

genomförandet. Efter andra genomförandet ansåg nära hälften av läkarna men endast en tredjedel av

sjuksköterskorna att en kort intervention är lämpligt i deras arbete. De flesta läkarna och mer än hälften av

sjuksköterskorna rapporterade att de redan innan projektet visste hur de skulle prata om alkohol.

Grad I 10 Poäng 83 %

Lock, A C Kaner, E Lamont, S Bond, S (2002) Storbritanien, Journal of Advanced Nursing A qualitative study of nurse’s attitudes and practices regarding brief alcohol intervention in primary health care Att undersöka sjuksköterskans attityder och utförande av kort alkohol intervention.

Kvalitativ.

Semistrukturerade djupintervjuer, 24 sjuksköterskor deltog. Grundad teori användes som forskningsmetod.

Tydligt att trots att

sjuksköterskorna har många möjligheter att utföra

alkoholintervention har de för lite eller ingen förberedelse. Tydliga riktlinjer och träning i interventionsarbete är

nödvändigt. Även handledning och stöd vid negativa

patientreaktioner. Grad I 11 Poäng 91,3% Pillon, C S Laranjeira, R R (2005) Brazil, Sao Paulo Med Journal Formal education and nurse’s attitudes towards alcohol and alcoholism in a Brazilian sample

Att undersöka och

utvärdera teori och praktik i kurser för blivande

sjuksköterskor. Även undersöka attityderna hos sjuksköterskor i arbetet med alkoholmissbrukare.

Kvantitativ.

Deskriptiv studie. 220 sjuksköterskor, 90 lärare och 60 studenter tillfrågades, 86 % av dessa deltog i studien. Frågeformulär användes för att identifiera den formella sjuksköterskeutbildningen gällande alkohol och dess skador.

Sjuksköterskorna hade fått kunskaper om hur man kan identifiera problem gällande alkoholkonsumtion och högrisk grupper. Men de hade fått väldigt lite kunskap och information om omvårdnaden till denna patientgrupp.

Grad I 11 poäng 91,3 % Ronzani, T M Moto Belchior, D C Weiss de Souza, I C (2009) Brazil Saùde Pùblica Rev Alcohol prevention within primary care in municipalities in the state of Minas Geriais, Southeastern Brazil

Att upptäcka effekterna av screening strategier kombinerat med kort intervention av alkoholmissbruk i primärvården. Kvalitativ. 113 sjukvårdspersonal och avdelningsledare deltog från tre olika mottagningar. Observationer,

Semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper

Effektiviteten hos

sjukvårdspersonalen att utföra screening och kortfattad intervention är beroende av avdelningsledarens engagemang. Grad 1 11 Poäng 91,3% Fleming, M Olsen, D Stathes, H m fl (2009) USA Virtual reality skills training for health care professionals in alcohol screening and brief intervention

Målet med projektet var att skapa och testa en virtual reality simulator för sjukvårdspersonal. Det för att öka deras kliniska skicklighet gällande alkohol screening och alkohol intervention.

Kvantitativ.

Randomiserad kontroll studie 102 sjukvårdspersonal Frågeformulär

Efter utförandet av simulator övningarna visade resultatet en signifikant skillnad mellan experiment och kontroll grupp. Resultaten för screening och kort intervention var högre i experiment gruppen. Grad I 11 Poäng 91,3% Peltzer, K Seoka, P Babor, T Obot, I (2006) South Africa Training primary care nurses to conduct alcohol screening and brief intervention in South Africa

Att undersöka kunskap och inställningar till alkohol screening och kort intervention hos sjukvårdspersonalen. Kvantitativ 236 deltagare Frågeformulär Positiv respons av

sjukvårdspersonalen till kort intervention och screening efter projektets genomförande.

Grad II 9 Poäng 74,7%

Bilaga. 2

Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod

Tydlig problemformulering/avgränsning? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej

Patientkarateristiska ¤ Antal Finns etiskt resonemang? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej Urval:

Är det relevant? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej Strategiskt? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej Varierat? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej

Metod:

Är urvalsförfarande tydligt? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej Är datainsamlingen tydlig? ¤ Ja ¤ Nej ¤Vet ej Är analys tydlig? ¤ Ja ¤ Nej ¤Vet ej

Giltighet:

Är resultatet begripligt och logiskt? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej Råder datamättnad? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej

Kommunicerbarhet:

Redovisas resultatet klart och tydligt? ¤ Ja ¤ Nej ¤ Vet ej

Huvudfynd

Vilket/n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?

……… ……… ……… ……… Sammanfattande bedömning av kvalitet: ¤ Hög ¤ Medel ¤ Låg

Övrigt/Kommentar:

……… ……….... Granskares signatur:

Bilaga.3

Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ

metod

(Modifierat av Hedlid, C & Johansson, M 2010 efter Willman m.fl. 2006)

Forskningsmetod RCT CCT (ej randomiserad) Multicenter, antal center………. Kontrollgrupp/er

Personal Antal…………

Kriterier för exkludering

Adekvata exklusioner ¤ Ja ¤ Nej

Vad avsåg studien att studera?

D.v.s. Vad var dess primära resp. sekundära effektmått…………

Urvalsförfarandet beskrivet? ¤ Ja ¤ Nej Representativt urval? ¤ Ja ¤ Nej

Bortfall

Bortfallsanalysen beskriven? ¤ Ja ¤ Nej Bortfallsstorleken beskriven? ¤ Ja ¤ Nej

Adekvat statistisk metod? ¤ Ja ¤ Nej Etiskt resonemang? ¤ Ja ¤ Nej

Hur tillförlitligt är resultatet?

Är instrumenten valida? ¤ Ja ¤ Nej Är instrumenten reliabla?

Är resultatet generaliserbart? ¤ Ja ¤ Nej

Huvudfynd: statistisk

signifikans?... ... Sammanfattande bedömning av kvalitet: ¤ Hög ¤ Medel ¤ Låg

Övrigt/Kommentar:

……… ……… Granskares signatur: