Barns inflytande i planeringen av den pedagogiska verksamheten - en fenomenografisk studie

54  Download (0)

Full text

(1)

BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Barns inflytande i planeringen av den

pedagogiska verksamheten

- en fenomenografisk studie

Children´s influence in the planning of the educational activities

- a phenomonographic studie

Ida Hellwig

Jenny Bendroth

Examen och poäng (Förskollärarexamen 210hp)

(2)
(3)

3

Förord

Valet av att skriva ett examensarbete om barns inflytande i planeringen av den pedagogiska verksamheten valdes utifrån ett intresse av att fördjupa våra kunskaper om det komplexa begreppet barns inflytande. Efter diskussioner oss författare emellan om vilket ämne vi önskade mer kunskap om, var vi eniga om att de var av största vikt och intresse att fokusera på inflytandeuppdraget inför kommande profession. Vi vill allra först rikta ett stort tack till vår handledare Emelie Nilsson för det stöd och tålamod hon givit oss. Ett stort tack riktas också till de sju förskollärare som ställde upp under våra intervjuer och bidrog med material samt ny kunskap till den här studien. Slutligen vill vi även tacka våra familjer som har haft överseende och stöttat oss under processens gång. Hela arbetet har skrivits tillsammans, men det huvudsakliga ansvaret för framskrivningen av uppsatsen har Ida stått för. Intervjuerna har både genomförts enskilt, eller tillsammans. Därav transkriberades sedan materialet på varsitt håll och bearbetades i slutet tillsammans.

(4)

4

Abstract

Barns allt mer institutionaliserade vardagsliv och inflytandets framträdande status, medför att förskolläraren har fått en allt mer betydande roll i att tillgodose barns inflytande i förskolan. Styrdokumentens otydliga framskrivning om hur inflytandet ska implementeras i verksamheten, bidrar till olika arbetssätt i förskolan och genererar till att barnen inte får en likvärdig utbildning. Studiens syfte var att undersöka förskollärares uppfattningar kring fenomenet barns inflytande och dess relation till planering av den pedagogiska verksamheten. Studien genomfördes med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv och semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade förskollärare, för att på så sätt lyfta olika förskollärares uppfattningar. Studiens resultat visar på att förskollärarna talar om barns inflytande utifrån yngre- och äldre barn. De yngre barnen kan ses vara allt mer begränsade, på grund av deras bristande kommunikationsförmåga, medan de äldre barnen gynnas mer av deras kommunikativa förmågor och blir på så sätt mer inkluderade i verksamheten. Resultatet visar även på att en del förskollärare anser att barns inflytande bör begränsas vid vissa tillfällen, på grund av verksamhetens utformning och organisation.

(5)

5

Innehållsförteckning

Förord ... 3

Abstract ... 4

1.Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Bakgrund ... 9

1.2.1 Begreppsdefinition ... 10

2. Tidigare forskning ... 12

2.1 Demokrati i förskolan ... 12

2.2 Inflytande påverkas av vuxnas barnsyn ... 13

2.3 Respekt för det kompetenta barnet ... 14

2.4 Pedagogers tal om barns inflytande ... 14

2.5 Inflytande säkrar kvaliteten i förskolan ... 15

3. Teoretiskt perspektiv ... 17 3.1 Fenomenografi ... 17 3.2 Centrala begrepp ... 18 4. Metod ... 21 4.1 Kvalitativ metod ... 21 4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 21 4.3 Urval ... 22 4.4 Genomförande ... 23

4.5 Bearbetning och textanalys ... 23

4.6 Forskningsetiska överväganden ... 25

5. Resultat och Analys ... 26

5.1 Förskollärare ... 26 5.1.1 Regler ... 26 5.1.2 Rutinsituationer ... 27 5.1.3 Barnets bästa ... 28 5.1.4 Exkluderas i planeringen ... 29 5.2 Yngre barn ... 30

5.2.1 Tolkning av intresse och behov ... 31

5.2.2 Tillgänglighet ... 31 5.2.3 Begränsningar ... 33 5.3 Äldre barn ... 34 5.3.1 Ömsesidig kommunikation ... 35 5.3.2 Respekt ... 36 5.3.3 Inkludera ... 37 5.4 Sammanfattning ... 38 6. Diskussion ... 40

6.1 Förskollärares uppfattning om barns inflytande ... 40

6.2 Förskollärares uppfattning om barns inflytande i planeringen av den pedagogiska verksamheten ... 42

6.3 Metoddiskussion ... 44

6.4. Förslag på fortsatt forskning ... 45

6.5 Yrkesrelevans ... 46

(6)

6

Bilaga 1 ... 51 Bilaga 2 ... 54

(7)

7

1.Inledning

Förskolan kan ses vara det första ledet där barn får lärdomar om vad demokrati är och vilka rättigheter de har. Förskolans läroplan (2018) har utformat ett eget avsnitt om barns delaktighet och inflytande. Under avsnittet går det att utläsa att utbildningen i förskolan ska ge barnen förutsättningar, till att förstå vad demokrati är. Vidare ges en förståelse för att förskolläraren bär på huvudansvaret över att främja barns reella inflytande i

verksamhet, det vill säga innehåll och arbetssätt. Däremot står det inte hur, eller på vilket sätt barns inflytande skall implementeras (Biteus & Engholm, 2016). Det tolkningsbara begreppet inflytande främjar på så sätt varierande arbetssätt av förskollärarna på olika förskolor. Det finns förskolor som jobbar aktivt med att möjliggöra barns inflytande, men det finns även förskolor som begränsar dessa möjligheter (Arnér, 2009). Ett resultat av att alla barnen inte får samma förutsättningar gällande inflytande i förskolan, är att barnen inte får en likvärdig förskola, eftersom det blir markanta skillnader över kvaliteten på deras utbildning (Lpfö, 2018).

Den första januari 2020 trädde barnkonventionen i kraft som lag i Sverige. I artikel 12 lyfts det individuella barnets rätt fram, till att bli lyssnad till och eget inflytande i sin vardag (Barnkonventionen, 2009). Därav har det blivit allt mer viktigt att barnen får utrymme till inflytande i sina vardagsliv. Barns vardagsliv och barndom kan idag ses vara allt mer institutionaliserad, eftersom de vistas allt längre dagar i förskolan, än vad barn historiskt sett har gjort tidigare (Halldén, 2007). Det kan således förstås som att

förskolläraren har en allt mer viktig roll i att främja, samt säkerställa att arbetslaget möjliggör att barnen får inflytande i verksamheten (Lpfö, 2018). Det kan också ses ha skett en förändring över vuxnas syn på barnet. Barnet kan ses ha gått från becoming till

being, vilket kan förstås som att de har gått från noviser, till kompetenta barn och aktiva

medborgare. Därav har det individuella barnet fått en större plats i samhället och deras rättigheter ska säkerställas med hjälp av förskolans olika styrdokument (Halldén, 2007).

(8)

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att studera förskollärares uppfattningar kring fenomenet barns

inflytande, samt dess relation till planering av den pedagogiska verksamheten.

Frågeställningar:

• Hur uppfattar förskollärare barns inflytande?

• Hur uppfattar förskollärare barns inflytande i relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten?

(9)

9

1.2 Bakgrund

I förskolans läroplan (2018) läggs det stor vikt på att barn har rätt till delaktighet och inflytande. Därav ges en insikt om att utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten ska vila utifrån ett barns perspektiv. Den här studien kommer att fokusera på vilket sätt förskollärare uppfattar barns inflytande och hur de möjliggör barns inflytande i planeringen av den pedagogiska verksamheten. Vi kommer att benämna planeringen av undervisningen som planeringen av den pedagogiska verksamheten. Detta valdes eftersom det uppmärksammades i den tidigare forskningen inom

forskningsområdet, att det inte i lika stor utsträckning har lagts fokus på att studera barns inflytande i relation till planering. Den tidigare forskningen kan istället till största del ses ha lyft barns inflytande i relation till exempelvis material, miljö, barnsyn och demokrati (Davis & Artaraz, 2008; Danner & Joyniené, 2012; Hudson, 2012; Turnšek, 2016).

Planeringen i förskolan ingår i det som kallas för det systematiska kvalitetsarbete, där dess funktion är att säkerställa en hög kvalitet i den pedagogiska verksamheten (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006). Begreppet kvalitet används i syfte att synliggöra den pedagogiska processen i förskolan, utifrån det lärandet barnets perspektiv. Pedagogisk kvalitet kan ses gestaltas i mötet mellan förskolläraren och barnet, vilket omfattar förskollärarens förhållningssätt gentemot barnet, som såväl i barnets läroprocess. Pedagogisk kvalitet syftar också på förskollärarens medvetenhet och kompetens att involvera barnen i verksamhetens innehåll och läroplansmål (ibid.). I skollagen

(Skolverket, 2010) tydliggörs barnets rätt till delaktighet och inflytande i kvalitetsarbetet på förskolan. Det finns en förståelse om att barn som deltar i en pedagogisk verksamhet med hög kvalitet, har högre motivation och förståelse för betydelsen av att satsa på utbildningen. Det behöver understrykas att ansvaret för att planera, organisera och skapa förutsättningar för ett lärande arbete på förskolan inte ligger hos barnen. Det är

förskollärarens uppgift att fånga upp barnens idéer och omsätta detta i praktiken, på så sätt utmanas både barngruppen och det enskilda barnet i sitt fortsatta lärande. Det enskilda barnet bör ses som en värdefull resurs och reflektionspartner, för utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet (Åberg & Lenz Taguchi, 2018). Genom att se barnen som resurs ges förskolläraren möjlighet att på ett mer självklart sätt en chans att

uppmärksamma barnens erfarenheter, idéer och initiativ. Vilket i sin tur kan underlätta förskollärares arbete med en allt mer flexibel planering och på så sätt utveckla den utifrån barns perspektiv (Arnér, 2009).

(10)

10

Studien fokuserar på begreppet inflytande och utelämnar begreppet delaktighet, som vanligtvis brukar ses i relation till inflytande. Valet gjordes utifrån en tro om att dessa begrepp kan tolkas på samma sätt. Enligt Biteus och Engholm (2016) blir det

problematiskt om begreppen inflytande och delaktighet får samma innebörd. Det kan resultera i att barns inflytande inte förstås på rätt sätt. Delaktighet kan förstås som när barnen deltar i en planerad undervisning av en förskollärare. Inflytande kan snarare ses som när barnen får möjlighet att påverka sitt vardagsliv, genom att den närvarande förskolläraren medvetet anpassar lärmiljön och material efter barnens behov, samt utmanar det enskilda barnets utveckling (ibid.).

1.2.1 Begreppsdefinition

Här nedan presenteras ett antal begrepp som är centrala i vår studie.

Barns inflytande definieras i den här studien som barnets rätt till att få uttrycka sin mening

och bli lyssnad till. Därav har barnen rätt till att vara med i beslutsprocesser, påverka och förhandla i verksamheten. Inflytande i förskolan är en demokratisk rättighet, men också en pedagogisk utgångspunkt. Det handlar i första hand inte om att få sin vilja igenom, utan snarare om att vara en del av gemenskapen och att få inflytande i sitt vardagsliv, genom att få uttrycka sina känslor, tankar och åsikter (Engdahl & Ärlemalm- Hagsér, 2015). Vi har gett begreppet barns inflytande en central roll i vår studie, då syftet är att få syn på hur det förstås i relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten.

Det kompetenta barnet definieras i denna studie som att barn kan ses som en aktiv

medskapare av sin egen kunskap. Denna syn på barns lärande vilar på en respekt för barnet som ett resursrikt och nyfiket barn. Barnet ses ha en egen kraft och lust att vilja lära (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006).

Barns perspektiv innebär i den här studien att barnen kan ses själva lämna avtryck efter sig

och ges möjlighet att påverka sina liv som aktörer, där de handlar logiskt utifrån sina egna förutsättningar. Detta kan ses genom att förskolläraren pratar med barnen (Arnèr & sollerman 2013).

(11)

11

Barnperspektiv är ett begrepp förskollärare behöver förstå för att kunna ge barn inflytande.

Detta då förskolläraren bör sträva efter att sätta sig in i barns bästa utifrån barnens synvinkel. Barnperspektiv är ett komplext och mångtydigt begrepp, vilket är föränderligt beroende på olika kulturella, historiska och sociala förhållanden i samhället (Arnèr, 2009). Ett barnperspektiv innebär i den här studien att vuxna har tolkningsföreträde, alltså att barnen sätts i fokus. Dock ses det utifrån den vuxnes perspektiv på barnen (Arnér & Sollerman, 2018).

(12)

12

2. Tidigare forskning

I detta kapitel redogörs den tidigare forskningen som finns inom forskningsområdet. Något som synliggjordes under sökandet av tidigare forskning var att det inte fanns något tydligt begrepp, som kunde liknas med barns inflytande. Den tidigare forskningen har tematiserats utifrån demokrati i förskolan, inflytande påverkas av vuxnas barnsyn,

respektera det kompetenta barnet, pedagogers tal om barns inflytande och inflytande säkrar kvaliteten i förskolan. Nedan redogörs även vilka sökord vi använt oss utav i

sökandet av tidigare forskning.

Sökord: decision-making, influences, involving, listening, participation, preschool,

teachers, quality work.

2.1 Demokrati i förskolan

Danner och Joyniené (2012) har i sin undersökning fokuserat på inflytandets innebörd och hur det kommer till uttryck i förskolan. De fann att om barnen ges möjlighet till inflytande i deras vardagsliv, får de vidare demokratiska färdigheter och kunskaper om sina egna rättigheter. Det kan alltså förstås som att det endast är genom det praktiska utövandet som barnen får en förståelse för den demokratiska processen och dess värde. Genom det praktiska arbetet får barnen också syn på demokratins makt. I Robertson, Kinos, Barbour, Puuk och Rosqvists (2015) studie undersöks barns syn på inflytande. De talar mer i sin studie om att barn förstår inflytande som någon typ av kontroll, vilket kan kopplas till det Danner och Joyniené (2012) talar om barnens syn på demokratins makt. Robertson m.fl. (2015) förklarar vidare om att barn i förskolan verkar ha en förståelse för vad hierarki är och hur det påverkar deras inflytande i verksamheten. Barn bär på en medvetenhet om att pedagogerna står högst i hierarkin i förskolan. I undersökningen synliggjordes det att barn inte uttrycker sina åsikter utifrån ett “jag” i demokratiska processer. Istället kan det förstås som att de framför sina åsikter utifrån ett “vi”. Forskarna menar på att detta kan tolkas som en strategi, för att ge dem mer auktoritet över de vuxna i demokratiska processer. Alltså kan det förstås som att besluten som fattas av barn konstrueras i det kollektiva. De talar också om att de barn som visar på stabila relationer med sina vänner, tenderar till att vara mer självsäkra i demokratiska processer. Danner och Joyniené (2012) visade på att

(13)

13

det ligger till vikt att barn får känna på de demokratiska konsekvenserna som kan uppstå, utifrån det val som genomförts. De fann också att barns inflytande bidrar till att de kan forma sin värld och identitet, samt att de utvecklas till demokratiska medborgare. Danner och Joynienés (2012) fann likt Robertson m.fl. (2015 att det ligger till stor vikt att

pedagogerna visar på bred kompetens och erbjuder barnen olika metoder, för att kunna uttrycka sina åsikter och tankar som utmynnar i att de kan påverka verksamheten. Detta kan också visa på effekterna av fenomenet. Barn lär sig att respektera demokratin och lyssna först på andra, efter att de själva har blivit respekterade och lyssnade till (Danner & Joyniené, 2012).

2.2 Inflytande påverkas av vuxnas barnsyn

För att barn ska kunna ges utrymme till att göra sin röst hörd i demokratiska processer, ligger det till vikt att förskollärarna har en barnsyn som möjliggör deras inflytande. Turnšek (2016) har studerat hur förskollärares syn på det kompetenta barnet påverkar barnens möjlighet till inflytande i förskolan. I studien kan det ses att pedagogernas barnsyn i förskolan är en betydelsefull faktor, för att barnen ska kunna ges utrymme för inflytande, eller på vilket sätt de erbjuds inflytande. Det kan förstås som att det finns två olika förhållningssätt som pedagogerna förhåller sig till, utifrån deras synsätt. Det traditionella synsättet ser barnet som inkompetent och saknar förmågan till att ta ansvar över sina beslut. Det postmoderna synsättet ser snarare barnet som kompetent och som ett bidrag till verksamhetsutvecklingen. I denna studie visade de på att förskollärarna mer utmärkande utgick från det postmoderna synsättet (Turnšek, 2016). Detta var även något somDavis och Artaraz (2008) såg i sin studie, där de undersökte hur olika professioner uppfattar barns rätt till inflytande. Deras resultat visade på precis som i Turnšeks (2016) studie på att verksamhetens arbete med inflytande kan påverkas, om pedagogerna har olika synsätt på barn och deras kompetens till inflytande. De fann att det ligger till vikt att det finns en samsyn hos de vuxna, för att barnen ska få möjlighet och utrymme till

inflytande i verksamheten. Dessa två studier visar på att vuxnas barnsyn kan ses påverka barns inflytande utifrån deras syn på barndom, det kompetenta barnet och dess utveckling. Forskarna menar på att det är betydelsefullt att pedagogerna jobbar mot samma mål och att deras förhållningssätt i verksamheten varieras utifrån barns önskningar och tankar (Davis & Artaraz, 2008; Turnšek, 2016).

(14)

14

2.3 Respekt för det kompetenta barnet

Möjligheten för att det kompetenta barnet ska ges utrymme för att uttrycka sina åsikter är beroende av förskollärarnas barnsyn. Robertson m.fl. (2015) har i sin studie fått en

förståelse för att det har skett en förändring i förskolans pedagogik, men även över barnets position i verksamheten. Pedagogiken har gått från att barnet ska vara i centrum, till att de ska ha inflytande i förskolan. Det har visat sig i både Sounoglou och Michallopoulou (2017) och Robertsons m.fl. (2015) att en del barn har en vilja att se och ser sig själva som kompetenta individer i sin egen miljö. Det kan förstås som att barnen har en förståelse för inflytandets innebörd och att de tolkar det som någon typ av kontroll. Church och

Bateman (2019) studie har och andra sidan försökt få en förståelse för hur lärande interaktioner skapas, istället för bara ett antagande. För att barnen ska få utrymme och möjlighet till att få utlopp för sin kompetens och inflytande i vardagen, behöver deras synsätt respekteras av vuxna. Forskarna menar att vuxna som rör sig bland barn, behöver visa på tålamod och kreativitet för att kunna anpassa sina förväntningar på barnens intresse och förmåga. På så sätt får de en förståelse för hur och vilka kommunikationssätt de ska använda sig av. De ser att barnen har en kreativ förmåga till att konstruera egna idéer, dock kan de vara beroende av hur det tas emot och respekteras av vuxna. Detta kan ses som en prövning för vuxna, att respektera barns rättigheter och låta dem uttrycka sina tankar och idéer (Church & Bateman, 2019).

2.4 Pedagogers tal om barns inflytande

Pedagogernas tal om barns inflytande kan ses vara beroende på hur de ser på det kompetenta barnet. Church och Bateman (2019) har i sin undersökning funnit att pedagogerna som är verksamma i förskolan har svårigheter att omsätta inflytande i praktiken, då det inte finns någon tydlig anvisning i styrdokumenten hur detta ska genomföras. Forskarna menar på att en tydligare beskrivning skulle kunna bidra till att pedagogerna fick en bredare kunskap om barns inflytande och hur det ska praktiseras. Davis och Artaraz (2008) ser och andra sidan i sin undersökning att inflytande kan praktiseras på olika nivåer i förskolan, där den lägsta nivån sågs praktiseras allt mer i verksamheten, än den högre nivån. De förklarar att pedagogerna i den lägre nivån

uppfattade inflytande som att ge barnen olika valmöjligheter, exempelvis om barnet vill ha mjölk eller vatten, eller vilken lekplats de vill gå till. Den högre nivån innebär att barnen

(15)

15

får vara med och påverka verksamheten, exempelvis planeringen av undervisningen. Detta kan ses som att om barnen endast får inflytande på en av nivåerna begränsas deras åsikter mer. Studien visade på att pedagoger inte praktiserar inflytande på den högre nivån, då det saknas kunskap om hur barnen ska involveras på ett begripligt sätt. Det finns också en tro om att det inte behövs föras någon dialog med barnen, då det går att utläsa deras intressen och åsikter endast utifrån kroppsspråket. Därför ska den pedagogiska undervisningen planeras mer utifrån pedagogernas uppfattningar om barns intresse och behov, än utifrån ett barnperspektiv. Utifrån Hudson (2012) studie undersöks det vilka uppfattningar pedagoger har om barns inflytande och hur det kan ses i relation till barns rättigheter. Även han kunde se att pedagoger upplever inflytande som en svår utmaning att omsätta i praktiken. Undersökningen visade på att barnen ofta gavs möjlighet till att göra olika val i verksamheten. Dock fick de inte utrymme till att ha inflytande över planeringen av

verksamheten, vilket kan ses gå emot barnens rättigheter. Det synliggjordes också i studien att pedagogerna antingen kan begränsa eller möjliggöra inflytande utifrån kvalifikationer som ålder, det individuella barnets förmåga och verksamhetens

förutsättningar. Forskarna fick i sin studie en uppfattning om att pedagogerna i förskolan saknar en helhetsförståelse för varför barn ska ha inflytande. Undersökningen visade på att begreppet inflytande oftast ses utifrån kontexten undervisning, barns utveckling,

socialisering och självständighet med mera. Dock sätts begreppet inte i lika stor utsträckning i relation till att säkerställa barnens rättigheter (Church & Bateman 2019; Hudson, 2012).

2.5 Inflytande säkrar kvaliteten i förskolan

Möjligheten för att säkra kvaliteten i förskolan är bunden till hur pedagoger ser på barns inflytande. Brodin och Renblad (2015) har i sin studie undersökt pedagogers syn på den reviderade läroplanen, men även hur pedagogers uppfattning ser ut om att använda läroplanen som stöd, för att utföra ett bra kvalitetsarbete. Sheridans (2007) studie skiljer sig på så sätt att hon i sin undersökning har försökt se på vilket sätt kvalitet kan definieras och hur dess karaktär kan beskrivas och förstås. Forskaren försöker också få en djupare förståelse för kvaliteten i förskolan, genom att få syn på hur olika aspekter upplevs. Brodin och Renblad (2015) och Sheridan (2007) ger en insikt i att barn som får en bra start i livet, med såväl välmående som utveckling har en större chans att få bättre resultat i skolan. Förskolor med hög kvalitet kan ses ge barn mer utrymme för delaktighet och inflytande,

(16)

16

än de med lägre kvalitet. Den pedagogiska planeringen, dokumentation, bedömning, utvärdering och utveckling kan ses som de nyckelbegrepp vilka förskolläraren ska förhålla sig till, för att på så sätt säkerställa en hög kvalitet i förskolans undervisning. Barns

delaktighet och inflytande kan i dessa processer ses som viktiga kriterier, för att det ska råda en hög kvalitet. Kvaliteten i förskolan kan ses vara beroende av förskollärarnas kompetens, inom såväl det teoretiska som praktiska fältet (Brodin & Renblad, 2015; Sheridan, 2007). Alvestad och Sheridan (2015) lyfter i sin studie en undersökning om förskollärares erfarenheter av utmaningar, problem och dilemman i relation till planeringen och dokumentation. De talar om dokumentationen som ett verktyg för att säkerställa en hög kvalitet. Utifrån Sheridans (2007) forskningsresultat menar hon att det kan förstås som att barnen behöver få allt mer inflytande i det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Det kan annars finnas en risk att barnens upplevelser om kvaliteten, samt förståelsen för den hamnar i bakgrunden. Även om förskollärare har en tro om att de involverar barnen i kvalitetsarbetet, kan de inte ta för givet att barnen faktiskt håller med (Sheridan, 2007). Därav är det viktigt enligt Alvestad och Sheridan (2015) att

förskolläraren har en pedagogisk medvetenhet i planeringen av undervisningen, både i den planerade, men också i spontana lärtillfällen. Forskarna menar på att planeringen både ska utformas utifrån ett barns perspektiv, men också på vilket sätt medvetenheten ska riktas mot det delande lärande objektet. På så sätt kan barnen få möjlighet att utveckla

reflektionsförmågan, samt kan det hjälpa dem att uttrycka sig och synliggöra deras tankar och åsikter utifrån deras perspektiv.

Den tidigare forskningen som presenterats i kapitlet lyfter barns inflytande i relation till demokrati, barnsyn, det kompetenta barnet, inflytande på olika nivåer och kvalitet i förskolan. Utifrån den tidigare forskningen synliggörs det en kunskapslucka gällande barns inflytande i planeringen av den pedagogiska verksamheten, därav kommer vår studie lägga fokus på just detta.

(17)

17

3. Teoretiskt perspektiv

Vi har valt att använda oss av det teoretiska perspektivet fenomenografi i studien, då teorins fokus ligger på att studera olika människors uppfattningar. Med fenomenografin som teoretisk utgångspunkt undersöks ett antal förskollärares uppfattningar, om barns inflytande i relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten. Fenomenografi som teori är lämplig till studien, då vi snarare vill få syn på variationer av uppfattningar om fenomenet, än att komma fram till en sanning (Marton & Booth, 2000; Patel & Davidson, 2003). Det teoretiska perspektivet kan i den här studien bidra till lärande om, samt skapa reflektioner kring fenomenet barns inflytande i relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten. I detta kapitel förklaras det teoretiska perspektivet

fenomenografi och dess centrala begrepp.

3.1 Fenomenografi

Fenomenografin är ett teoretiskt perspektiv inom hermeneutiken och grundades på 70-talet av Ference Marton, vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs Universitet (Hartman, 2004; Claesson, 2007). Marton och Booth (2000) förklarar att fenomenografi inte är en metod, även om det finns liknelser inom de metodiska elementen. De anser snarare att fenomenografin ska användas som en ansats för att identifiera, formulera och hantera forskningsfrågor, vilka särskilt riktar frågor med fokus på lärande och den pedagogiska miljön. Därav fokuserar den teoretiska ansatsen snarare på att lyfta fram de empiriska utsagorna i analysen, än att problematisera och analysera dem. Teorin har sina rötter från

fenomenologi, dock bör det understrykas att de skiljer sig något åt. Fenomenologi har

fokus på att synliggöra fenomenet i sig, medan fenomenografi intresserar sig för att få syn på människors olika uppfattningar om fenomenet (Szklarski, 2015; Dahlgren & Johansson, 2015). Detta kan förstås utifrån ett första- och andra ordningens perspektiv (Marton & Booth, 2000). Denna studie hade kunnat utifrån ett första ordningens perspektiv, fokuserat på själva fenomenet barns inflytande i relation till planering. Vår studie kommer istället utgå från andra ordningens perspektiv, eftersom fokus ligger på att synliggöra

förskollärares uppfattningar om fenomenet barns inflytande. Att uppfatta något kan enligt Patel och Davidson (2019) ses som människans verktyg för att skapa mening och förstå hur världen gestaltas.

(18)

18

I en fenomenografisk studie är syftet att finna olika variationer i och kategorisera

människors erfarenheter av olika fenomen, i synnerhet i ett pedagogiskt sammanhang. Det ligger till vikt att det individen ger uttryck för om fenomenet inte ifrågasätts, för vad som anses vara sant eller falskt (Marton & Booth, 2000; Kihlström, 2007). Fokus läggs snarare på att finna variationer i människors sätt att erfara ett fenomen, än att finna likheterna (Dahlgren & Johansson, 2015). När vi genomför vår studie är det hur förskollärarna uppfattar barns inflytande och dess relation till den pedagogiska verksamheten som vi vill åt, därav kommer vi inte gå in med en specifik teori när vi genomför analysen, utan endast försöka hitta de kvalitativt skilda sätt som förskollärarna uppfattar fenomenet på. Det kan förstås som att det teoretiska perspektivet bygger på vissa grundantaganden, som att vi människor förstår olika fenomen på ett begränsat sätt och att den förståelsen ligger till grund för hur vi hanterar fenomenet i praktiken (Larsson & Knutsson Holmström, 2012). Det behöver dock understrykas att människans sätt att uppfatta och förstå omvärlden, kan ses som ett resultat av ett lärande som fortgår hela livet. Detta betyder att vårt sätt att förstå omvärlden inte är statisk utan dynamisk (Dahlgren & Johansson, 2015). Människors olika uppfattningar av variationer i ett fenomen bildar en helhet av hur ett fenomen kan förstås, vilket kan ses som fenomenografins forskningsobjekt. Dessa uppfattningar kategoriseras sedan i analysen för att få ett resultat. Genom att presentera olika kategorier av uppfattningar, kan det bidra till att studiens läsare får en annan förståelse för

fenomenet. Den här förståelsen kan på så sätt få ett pedagogiskt syfte och leda till ny kunskap och reflektion (Larsson, 1986; Marton & Booth, 2000; Dimenäs, 2007). I den här studien om barns inflytande i relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten, är förhoppningen att den kunskap som kommer fram leder till en bredare förståelse för det komplexa begreppet barns inflytande. Därav kan det också ges en förståelse för hur det kan praktiseras i verksamheten av förskolläraren.

3.2 Centrala begrepp

Fenomen är ett centralt begrepp inom den fenomenografiska ansatsen, då fokus ligger på att undersöka olika människors sätt att uppfatta fenomen i omvärlden. Fenomen innebär “att göra manifest”, eller “bringa i dagen”, medan suffixet grafi har en betydelse av att “beskriva”. Begreppet fenomen kan förklaras som ett objekt eller begrepp, vilket kan presenteras i sig eller något som framträder för oss (Larsson & Knutsson Holmström, 2012). Grundinställningen är att teorins syfte är att studera innebörden av fenomenet, att

(19)

19

beskriva hur något framstår för människor, inte hur något är (Larsson 1986). I vår studie är det fenomenet barns inflytande och hur det kan ses i relationen till planering som är i fokus.

Ett första- och andra ordningens perspektiv kan förstås som olika sätt att rikta fokuset mot inom en vetenskaplig forskning. Det kan ses vara allt mer vanligt att forskaren riktar sitt intresse och fokus mot ett visst föremål, begrepp eller fenomen som kan studeras.

Fenomenet kan då ses vara i fokus och benämns med en fenomenografisk terminologi för första ordningens perspektiv, vilket ingår i ett fenomenologiskt perspektiv. Forskningen bygger på forskarens egna observationer av fenomenet och på hypoteser eller teorier om detta. En fenomenografisk studie utgår istället från andra ordningens perspektiv, med ett intresse för att få syn på olika människors sätt att uppfatta, eller förstå fenomenet. Det ligger till vikt att forskaren tar ett steg tillbaka från sina egna erfarenheter av fenomenet. Detta perspektiv skiljer sig alltså från första ordningens perspektiv, där forskaren har fokus på att undersöka fenomenet i sig (Marton & Booth, 2000; Larsson & Knutsson Holmström, 2012). Det nämndes tidigare i kapitlet att vår studie utgår från andra ordningens perspektiv.

Fenomenografin har sin utgångspunkt i att studera hur människor uppfattar, eller förstår olika fenomen i omvärlden. Begreppet uppfattning kan ses som ett uttryck för relationen mellan det uppfattade subjektet och ett fenomen. Det kan alltså förstås som att en

uppfattning är en tankemässig relation mellan personen och fenomenet i fråga, en abstraktion av individens erfarande av detta. Individens uppfattning om ett fenomen kan ses påverkas av vad i fenomenet individen riktar sitt fokus mot (Marton & Booth, 2000; Larsson & Knutsson Holmström, 2012). I denna studie tas förskollärares uppfattningar upp, för att på så sätt få en förståelse för hur de tolkar det komplexa fenomenet barns inflytande i relation till planering.

Beskrivningskategoriernas funktion inom fenomenografi är att synliggöra och beskriva kategorierna som lyfts i insamlingsmaterialet. En individs sätt att erfara ett fenomen utgör inte själva fenomenet. Detta kan snarare förstås som en sida av fenomenet, sett utifrån den individens perspektiv och historia som bakgrund (Marton & Booth, 2000). Utifrån

insamlingsmaterialet om informanternas uppfattningar om fenomenet, utformas det ett antal kategorier som baseras på de likheter och skillnader som synliggjorts. Utifrån varje

(20)

20

kategori formuleras en beskrivning, vilka utgör de så kallade beskrivningskategorierna. Det ligger till vikt att dessa inte överlappar varandra, utan mer är kvalitativt skilda från varandra. Kategorierna bör formuleras på ett tydligt och distinkt sätt, på en eller ett par meningar och hålla beskrivningarna datanära. Kategoriernas funktion är att synliggöra en variation på hur ett fenomen kan förstås och visa på så sätt olika tankemönster hos informanterna. Det kan tolkas som att uppfattningar och beskrivningskategori är samma sak, men det bör skiljas åt. Beskrivningskategori används i processen efter insamling av material, där fokus ligger på att beskriva informanternas tankemönster. Det blir härigenom tydligt att analysen går ut på att synliggöra det kollektivas sätt att förstå fenomenet,

snarare än den enskilda individens uppfattning (Larsson & Knutsson Holmström, 2012; Claesson, 2007). Därav läggs fokus på att uppmärksamma flera förskollärares

uppfattningar i vår studie. Sammansättningen av beskrivningskategorierna synliggör variationen att erfara ett fenomen, vilka i sin tur utgör ett så kallat utfallsrum i den fenomenografiska forskningsansatsen, på så sätt synliggörs studiens syfte (Marton & Booth, 2000).

Utfallsrummet är en sammanställning av beskrivningskategorier, som ringar in skilda sätt att erfara de aspekterna av fenomenet. I detta utfallsrum blir forskarens uppgift att hitta hur kategorierna är logiskt relaterade till varandra och tillsammans bildar de en helhet, det vill säga att fenomenografi är ett sätt att se fenomenet i grupp och inte peka ut dem enskilt. (Marton & Booth 2000). Konstruerandet av ett utfallsrum är oftast analysens svåraste del, då det ska skapas ett rangordningssystem för att på så sätt försöka hitta en förståelse för fenomenet. Detta görs med hjälp av beskrivningskategoriseringen för att kunna bygga vidare mot allt mer komplicerade och utvecklande uppfattningar (Larsson & Knutsson Holmström, 2012).

(21)

21

4. Metod

Studien är baserad på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Metoden har valts utifrån vårt syfte att studera ett antal förskollärares uppfattningar kring fenomenet

barns inflytande i relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten. Det

Fenomenografiska perspektivet är en induktiv metod, då empirin som insamlats läses, sorteras och kategoriseras tills mönster synliggörs och blir tydliga (Patel & Davidson, 2019). I detta kapitel presenteras metodval, urval, genomförande, bearbetning och analys, samt forskningsetiska övervägande.

4.1 Kvalitativ metod

Studiens teoretiska perspektiv fenomenografi och syfte går ut på att lyfta fram människors olika uppfattningar, därav valdes kvalitativ metod (Kvale & Brinkmann, 2014). Detta för att syftet snarare är att få en förståelse för, än att förklara fenomenet barns inflytande i relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten i sig (Kroksmark, 2014). Kvalitativ metod fokuserar snarare mer på meningar och innebörder, än på statiskt verifierbara samband (Alvehus, 2019). Det kvalitativa synsättet riktar sitt fokus mot individen och hur den upplever, eller tolkar omgivningen i relation till tidigare kunskaper och erfarenheter (Backman, 2008).

4.2 Semistrukturerade intervjuer

Semistrukturerade intervjuer användes i den här studien, då det är ett användbart verktyg för att lyfta fram ett antal förskollärares uppfattningar kring ett fenomen (Alvehus, 2019). Detta är i sin tur kopplat till studiens syfte, att få syn på barns inflytande i relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten. Intervjuformen utgick från ett par fasta frågor (bilaga 2), vilka kunde ses som flexibla och kunde förändras vid behov, då informanten kan ses ha allt större möjlighet att påverka intervjuns innehåll i en

semistrukturerad intervju, än i en strukturerad intervju. Det finns en risk om intervjun är för strukturerad att den mer liknar ett förhör, än en öppen dialog. Det kan också resultera i att svaren blir korta och intetsägande. Som intervjuare är det alltså av största vikt att aktivt lyssna på det som sägs och vara beredda på att konstruera följdfrågor, för att vi skulle få ett så rikt material som möjligt (Alvehus, 2019). Informantens kroppsspråk är också en

(22)

22

viktig del av intervjun, för att få en helhetsbild och en helhetsförståelse, informanten kan nämligen uttrycka sig positivt om något, medan kroppsspråket talar för något annat (Larsen, 2009). Detta kunde dock inte tillgodoses under samtliga intervjuer, eftersom informanten hade en möjlighet att endast medverka med ljudupptagning. Valmöjligheten att inte vara med på video gavs för att informanterna till största mån skulle känna sig trygga i situationen. Vi fick på grund av viruset Covid-19 följa folkhälsomyndighetens restriktioner, om att begränsa möten med andra människor under forskningen. Därav erbjöds informanterna en intervju via plattformen zoom, vilket kan liknas med en videokonferens på internet. Det finns både för- och nackdelar med att använda

ljudupptagning som registreringsverktyg. Fördelen är att vi som intervjuare kan vara goda lyssnare och att det kan ses som en trygghet för informanten, att det som sagts ordagrant används i studien. Nackdelen kan förstås som att informanten kan känna sig hämmad och begränsar sina svar (Alvehus, 2019; Ejvegård, 2009).

4.3 Urval

Till denna studie valdes verksamma förskollärare i olika kommuner. Professionen

förskollärare valdes ut, då de bär på huvudansvaret att säkerställa att läroplanen följs, samt att varje barn får ett reellt inflytande över verksamhetens arbetssätt och innehåll (Lpfö, 2018). Till följd av viruset Covid-19 och medföljande restriktioner, begränsades tillvägagångssätten för hur vi kunde få kontakt med potentiella informanter. Ett viktigt kriterium var att informanterna som valdes ut hade en förskollärarlegitimation och var verksamma inom förskolan. Vidare var det viktigt att det fanns en variation av

yrkeserfarenhet och vilka åldersgrupper de var verksamma inom under studien, eftersom vårt teoretiska perspektiv går ut på att synliggöra variationer. Därav valdes ett strategiskt urval, vilket betyder att informanter valdes utifrån kriterier som utbildning, erfarenhet och vilka åldersgrupper de var verksamma inom. Inledningsvis kontaktades förskollärare utifrån ett bekvämlighetsurval, alltså att förskollärare som vi haft samröre med tidigare kontaktades, i tron om att fler kunde tänka sig att ställa upp och känna sig bekväma med en intervju via zoom. Vidare valdes en så kallat snöbollsmetod, vilket innebär att kontakt togs med förskollärare, som i sin tur har tipsat om andra personer som kan medverka i studien och bär på en kunskap inom forskningsområdet (Alvehus, 2019). Detta eftersom det under den första rundan av sökandet av informanter, resulterade i att de skulle bli för få, för att kunna synliggöra en variation av fenomenet i vår studie. Varje förskollärare fick

(23)

23

en förfrågan om att själv bestämma om sin medverkan, vilket de avgjort efter att ha läst studiens samtyckesblankett (bilaga 1) med information gällande undersökningens syfte.

4.4 Genomförande

Första kontakten med informanterna togs med dem som vi varit i kontakt med sedan tidigare, via mejl och telefon. Samtliga informanter fick ta del av samtyckesblanketten innan de tackade ja till en medverkan i vår studie. De sju informanterna som godkänt sin medverkan informerades om att intervjuerna skulle genomföras via zoom.

Intervjufrågorna formulerades utifrån studiens syfte och på så sätt bildades en intervjuplan som vi skulle förhålla oss till.

Intervjuplatserna valdes ut på så sätt att intervjuerna kunde genomföras tyst och ostört (Denscombe, 2016). Innan intervjuerna bad vi om ett godkännande av att spela in

samtalen på zoom eller mobiltelefonen. Därefter informerades informanterna återigen om studiens syfte, samt deras etiska rättigheter. Till sist innan själva intervjun bad vi om ett godkännande, om de ville medverka i studien. Intervjun utgick från nio fasta frågor, där de tre första var inriktade mot barns inflytande, medan de resterande frågorna riktades mot barns inflytande i relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten.

Intervjuplanen kan vara löst konstruerad, för att på så sätt kunna följa den fritt. Dock finns där frågor som tar upp nya områden, vilka bör vara fasta och intervjuerna blir då lika för alla informanterna (Kihlström, 2007). Efter intervjuerna fick informanterna möjlighet att tillägga svar, som inte tagits upp i intervjun och ställa eventuella frågor. Det ligger till vikt att informanten ges utrymme att efter intervjun få påpeka eventuella saker som inte tagits upp, men som hen anser bör tas upp (Denscombe, 2016). Det uppstod tekniska problem vid tre av intervjutillfällen med zoom. Två av dem kunde lösas och intervjuerna

genomfördes. Dock kunde den tredje inte genomföras, eftersom det tekniska och de andra två intervjuerna drog ut på tiden. På så sätt hann vi inte med den sista intervjun.

4.5 Bearbetning och textanalys

Insamlingsmaterialet transkriberades antingen direkt efter intervjun genomförts, eller någon dag efter. En transkribering bör genomföras i nära anslutning till intervjuerna, för

(24)

24

att känslor och upplevelser av intervjusituationen fortfarande ska finnas färskt i minnet (Lindstedt, 2019). Transkribering innebär att det talade språket omvandlas till skriftspråk. Det ligger till vikt att informanternas sätt att uttrycka sig på blir korrekt och att deras svar respekteras (ibid.). Inom en fenomenegrafisk studie är det viktigt att matrealet

transkriberas ordagrant eftersom perspektivet går ut på att finna mönster i texten, för att få en förståelse för hur fenomenet uppfattas (Larsson & Knutsson Holmstöm 2012).

Transkriberingen är en viktig process, eftersom det kan ses ske en analys av materialet vid själva lyssnandet och skrivandet. På så sätt kan det tidigt uppstå tankar om hur arbetet ska gå vidare (Patel & Davidsson, 2003). Transkriberingarna sammanfattades i ett dokument där materialet analyserades med hjälp av en textanalys efter att vi markerat texten i olika kulörer, för att lättare kunna upptäcka mönster. Inom ett fenomenografisk perspektiv innebär en textanalys att matrealet läses och analyseras ett flertal gånger, för att på så sätt hitta och formulera beskrivningskategorier som framträder i transkiberingstexterna (Larsson & Knutsson Holmstöm, 2012). Beskrivningskategorierna har skapats utifrån det insamlade materialet och utgör så kallade utfallsrum. Beskrivningskategorierna skapades med hjälp av en första ordningens textanalys, det vill säga att transkriberingstexterna har tolkats för att få svar på studiens frågor och skapat en förståelse för dess innebörd (Widén, 2019). En textanalys dekonstruerar den transkriberade texten och delar in den i mindre delar, för att synliggöra utsagornas olika mönster (Lindstedt, 2019). Resultaten av textanalysen mynnade ut i så kallade beskrivningskategorier, vilka ska beskriva de tankemönster som råder bland de förskollärare som intervjuats och baseras på de likheter och skillnader som finns i deras uppfattningar. I utfallsrummen är det forskarens uppgift att visa på relationen mellan beskrivningskategorierna, samt relationen mellan fenomenet och beskrivningskategorier (Larsson & Knutsson Holmström, 2012). Utifrån intervjuerna har det utkristalliserats tre olika utfallsrum, som synliggör kvalitativt skilda uppfattningar om fenomenet barns inflytande och dess relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten. I analysen av dessa utfallsrum syns fenomenet vilka kommer benämnas som: förskollärare, yngre barn och äldre barn. Här vill vi åter igen belysa att det

teoretiska perspektivet fenomenografi inte kommer att analysera de empiriska utsagorna med några glasögon, utan kommer snarare endast lyfta dem i olika utfallsrum.

(25)

25

4.6 Forskningsetiska överväganden

Forskning är både utifrån ett samhälls- och individperspektiv viktig för att en utveckling ska ske i vår omvärld. Samhället och dess medborgare spelar därför en stor roll i att säkerställa att det bedrivs forskning, samt att den utgörs av hög kvalitet. Detta benämns som forskningskravet. Samtidigt har medborgarna rätt till att skyddas från insyn i deras livsvärld, vilket kan säkerställas med individskyddskravet. Syftet med de forskningsetiska principerna som kommer presenteras nedan är att ge normer för förhållandet mellan forskaren och undersöksdeltagaren. På så sätt kan det ske en god avvägning mellan forskningskravet och individskyddskravet vid konflikt (Vetenskapsrådet, 2002).

Vi kommer nu presentera kraven som ingår i individskyddskravet, samt beskriva hur vi tagit hänsyn till dem i vår studie. Det första kravet är informationskravet, vilket innebär att informera de berörda kring den aktuella forskningsuppgiftens syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Detta skedde både genom mejl och telefonsamtal med en beskrivning av syftet. Vidare informerades informanterna ännu en gång vid intervjutillfället, för att på så sätt säkerställa att de var medvetna om studiens syfte. Det tredje kravet är samtyckeskravet, vilket innebär att deltagarna i studien har rätt att själva bestämma över sin medverkan. De har också rätt till att avsluta sin medverkan när de vill (Vetenskapsrådet, 2002). Innan intervjun fick informanterna ta del av studiens samtyckesblankett, för att i lugn och ro kunna känna efter om de ville medverka i undersökningen. Vid samtliga intervjutillfällen mottogs ett muntligt godkännande innan utförandet av intervjun. Det tredje kravet är

konfidentialitetskravet, vilket innebär att uppgifter om de berörda i intervjuerna skall ges

största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att oberörd inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002). Under intervjuerna togs inga personuppgifter med i skriftliga anteckningar som såväl ljudupptagningarna. På så sätt kunde inga personuppgifter tas upp i det färdiga arbetet och inga informanter kunde därav urskiljas. Det insamlade materialet har under arbetets gång förvarats på Malmö

Universitets servrar och var på så sätt oåtkomliga för icke berörda parter. Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet, vilket innebär att de uppgifter som insamlats om enskilda personer endast får användas för forskningens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Efter utförda intervjuer och färdigställd examination kommer allt material från anteckningarna och ljudupptagning att sparas på Malmö Universitets server och eller förstöras sex månader efter godkänd examination. På så sätt kan de inte användas i andra studier.

(26)

26

5. Resultat och Analys

Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar kring fenomenet barns inflytande och dess relation till planeringen av den pedagogiska verksamheten. Dessa uppfattningar har delats in i tre olika utfallsrum med respektive beskrivningskategorier, vilka presenteras i figuren nedan. I analysen kommer

utfallsrummen om fenomenet benämnas som: förskollärare, yngre barn och äldre barn. Det råder även en hierarkisk relation mellan kategorierna vilket betyder att vissa

uppfattningar är mer avancerade och innehåller flera aspekter av fenomenet (Larsson & Knutsson Holmström 2012).

Förskollärare Yngre barn Äldre barn • Regler

• Rutinsituationer • Barnets bästa

• Exkludera i planeringen

• Tolkning av intresse och behov • Tillgänglighet • Begränsningar • Ömsesidig kommunikation • Respekt • Inkludera

Figur 1 illustrerar utfallsrummen och beskrivningskategorierna för de uppfattningar som förskollärare har om barns inflytande och dess relation till planeringen av den pedagogiska undervisningen.

5.1 Förskollärare

Detta utfallsrum beskriver en del av de förskollärare som intervjuats vars uppfattning handlar om att barn inte ska få inflytande över allt i verksamheten utan i vissa fall, är det endast förskolläraren som bör ha inflytandet. Utfallsrummet beskriver förskollärares uppfattningar om att barn inte kan ha inflytande över allt i verksamheten, dessa situationer kan ses innefatta regler, rutinsituationer och barnets bästa. Det finns också en uppfattning om att barn inte kan medverka och få inflytande i planeringen av den pedagogiska

verksamheten, vilket kan ses som att barnens inflytande blir exkluderat.

5.1.1 Regler

Det utmärkande för denna beskrivningskategori är att en del av förskollärarna har en uppfattning om att barn inte ska få inflytande över regler, då barnen saknar förståelsen för varför reglerna behövs. Citatet som följer synliggör en förskollärares uppfattning om vad barn inte ska ha inflytande över.

(27)

27

Egentligen så behöver de väl inte ha inflytande kring olika, om vi ska ha regler och så. Vissa regler kanske vi ska sätta upp oavsett. För jag menar ja du kan prata med ett barn om regler, men oftast om de tycker det är tråkigt vill de inte ha det. Om vi då gör tvärtom, har vi inte lyssnat på barnen. (Förskollärare 200421)

Förskolläraren i citatet kan till en början ses tala om att barn inte kan ha inflytande över de regler som råder på förskolan, men kan även ses vara motsägelsefull eftersom hen öppnar upp för att barn till viss del kan få inflytande över ett par regler. Regler är något

förskollärarna ger uttryck för under intervjuerna som barn inte kan få inflytande över. Det kan tolkas i citatet att om barnen får inflytande i uppsättningen av en del regler, kan det uppstå konflikter. Detta eftersom de pratar om att vuxna sätter upp regler utifrån barns säkerhet, medan barnen kan uppleva att dessa är tråkiga och har en vilja att inte fastställa dessa regler. Därav kan det ses som att barnens inflytande inte har tillgodosetts enligt läroplanen (2018), utan har exkluderats. Vidare talar förskollärarna om att barn inte kan ha inflytande över regler, som gäller förhållningssättet till människor och djur. “Där finns ett par regler som dom måste förhålla sig till, till exempel hur de förhåller sig till sina

medmänniskor och djur, allt levande kan man säga” (Förskollärare 200426). Dessa regler ska inte barnen få inflytande över att påverka.

5.1.2 Rutinsituationer

Det som kännetecknar denna beskrivningskategori är att samtliga förskollärarna som intervjuats har en uppfattning om att barn inte kan styra över rutinsituationer som råder på förskolan och på så vis kan de inte få inflytande över detta. Citatet nedan visar på hur en förskollärare talar om inflytandets begränsningar i rutinsituationer.

Asså vissa kan de inte har inflytande över, till exempel våra rutinsituationer, att vid den här tiden äter vi frukost, vid den här tiden äter vi lunch. Alltså där kan de egentligen inte. Vi kan ju ha en del barn som ibland ”jag har inte tid att äta nu, för nu vill jag fortsätta spela det här spelet”. Att där kan de liksom inte ha inflytande över vad de ska göra där och just då. (Förskollärare 200424)

Något som utmärkte sig under intervjuerna var att förskollärarna var överens om att barnen inte kan ha inflytande över rutinsituationerna. De menar på att det finns en logistik över ett förhållningssätt till tider, gällande bland annat köket och schema för dagen. Förskollärarna förklarar att barnen endast erbjuds måltider under fasta tider, vilket gör att de inte kan få inflytande över när de vill äta eller byta blöja vilket synliggörs i citatet nedan.

(28)

28

Sen är där en del rutinsituationer som måltider, det går liksom inte att kanske välja när jag ska äta. Utan det får man göra när maten är färdig. Att man inte vill gå och byta blöja till exempel, det måste man för att inte få sår eller så. (Förskollärare 200426)

Rutinsituationer som vid blöjbyte och toalettbesök är enligt förskolläraren andra situationer där barn inte kan få inflytande. Förskollärarna beskriver sitt viktiga uppdrag med att upprätthålla att barnen har en god hälsa och säkerställa en god hygien. Detta kan även enligt förskollärarna ses utifrån barnets bästa, dock har vi valt att beskriva barnets bästa i en separat beskrivningskategori.

5.1.3 Barnets bästa

Det som kännetecknar denna beskrivningskategori är att samtliga förskollärare som intervjuats har en uppfattning om att barn inte kan ha inflytande över de ting som innefattar barnets bästa. Barnets bästa kan förstås som det barnen inte har medvetenhet om, vilket innebär att förskolläraren behöver vägleda barnen.

Om du menar sådana här grejer “jag vill inte ha jacka på mig när jag går ut” och det är kallt ute, så är det klart att där kan man ju inte kompromissa. Utan när det är så pass kallt, “så för att du inte ska frysa måste du ha den på dig”. Vissa grejer går ju inte utan skor och så, men visst det går kanske att lirka med vantarna, att de tar vi på när vi väl är ute. (Förskollärare 200423)

Förskollärarna förklarar som citatet ovan att barnen inte kan få inflytande över de ting som har med omsorg att göra, vilket kan innefatta klädval under årstiderna. De menar på att de har ett uppdrag att skydda barnen från det som barnen inte har medvetenhet- eller

erfarenhet om, samt utifrån barnets bästa. Det kan förstås som att förskolläraren i citatet till en början talar om att barn inte kan ha inflytande över klädval, dock kan det ses som att förskolläraren övergår till ett tal om att barnet ändå på något sätt kan få inflytande även här. Förskollärarna talar även om att de har en roll i att vägleda barnen i de situationer som är utifrån barnets bästa. De menar på att om barnen redan från första dagen upplever en tydlig struktur i förskolan över situationer som vid påklädning, uppstår inga konflikter. Detta eftersom det funnits en tydlighet redan från början. Utifrån citatet och dess vändning i slutet, kan det förstås som att dessa konflikter som nämns uteblir, eftersom barnet ändå på något sätt kanske kan ses ha fått inflytande. Förskollärarna beskriver att barn är vetgiriga och vill göra rätt.

(29)

29

5.1.4 Exkluderas i planeringen

Det signifikanta med denna beskrivningskategori är att en del av förskollärarna som intervjuades har en uppfattning om att barn inte är kompetenta nog, eller att det inte finns möjlighet till att inkludera barnen i planeringen av den pedagogiska verksamheten.

Förskollärarna kan i denna beskrivningskategori tala om barns inflytande i planering under arbetslagets reflektionstillfälle. Detta kan förstås som att förskollärarna exkluderar barnen från att få inflytande i planeringen.

De kan ju inte sitta med på kontoret under planeringen, eller så. Det hade ju blivit väldig konstigt. Men jag tycker absolut att vi i verksamheten, att vi ska fråga dem. (Förskollärare 200428)

En del av förskollärarna kan parallellt med citatet ovan ses förklara att barnen inte kan ha inflytande i planeringen av den pedagogiska verksamheten, på så sätt att de medverkar under reflektionstiden. Detta eftersom de menar på att barn inte är kompetenta nog och bär inte på en förmåga till att konstruera en planering. De antyder att det är vuxna som ska styra upp planeringen, så att målen i styrdokumenten uppnås, samt det verksamheten strävar efter. Barnens intressen tolkas och tas tillvara på i den pedagogiska verksamheten, så att den blir intressant för dem.

Sen är det så mycket känsliga ämne man diskuterar just om barnen om det kanske är något specifikt och då känns det ju inte för sekretessens skull. Sen är där ju vissa eftersom vi är så många barn och många barn klarar inte av det här stora sammanhanget. (Förskollärare 200428)

Förskollärarna förklarar likt citatet ovan att det skulle kunna ses som problematiskt om barnen medverkade under reflektionstillfället, eftersom mycket av det som tas upp är känsliga ämnen och är eventuellt sekretessbelagt. Det framkom även att förskolläraren behöver utgå från det enskilda barnet vad hen kan hantera. Vissa barn kan ha svårt för sådana sammanhang, som att medverka under ett reflektionstillfälle. Till en början kan det förstås som att barnen inte alls får medverka i planeringen i det första citatet, på så sätt att de får delta under planeringstillfället. Dock går det att utläsa att förskolläraren ändå på något sätt bjuder in dem till att göra sin åsikt hörd, men om det tas till vara på lyfts inte. Några andra förskollärare gav uttryck för att barnen exkluderas från planeringen på grund av olika hinder, som står i vägen för att möjliggöra barns inflytande.

(30)

30

Egentligen tycker jag att den skulle vara självklara och jätteviktig, men tyvärr barnen är inte med på vår reflektionstid. Jag skulle nog egentligen vilja att man hade mer avsatt tid i sitt arbetslag, att man liksom hade varit mer tydlig att imorgon klockan 10, då sätter jag mig tillsammans med de här barnen och då tittar vi på det vi gjorde förra veckan och ser vad jag kan få fram. Så att de får vara med och titta på det. (Förskollärare 200424)

Till skillnad från det som nämndes inledningsvis i denna beskrivningskategori, går det att utläsa ett annat synsätt på varför en del av förskollärarna exkluderar barn från inflytande i planeringen. Förskollärarna kan här ses tala om att tiden kan vara en aspekt som ses som ett hinder, för att möjliggöra barns inflytande i planeringen av den pedagogiska

verksamheten. Citatet ovan beskriver en önskan om att det skulle behövas avsatt tid, för att kunna planera tillsammans med barnen. En annan aspekt som förskollärarna beskriver som ett hinder är de stora barngrupperna likt beskrivningen i citatet som följer. “Jag tror om det hade varit mindre barn hade det varit lättare att ha dem med, alltså i diskussioner och sådär” (Förskollärare 200425). En upplevelse som de alla delar är att under rådande omständigheter med Covid-19 har barngrupperna förändrats, på grund av bortfall av barn. Förskollärarna beskriver att när barngrupperna blivit mindre synliggörs skillnaden i att det är lättare att ha med dem i diskussioner och planeringen av den pedagogiska

verksamheten. Därav har det enskilda barnet fått mer tid med en förskollärare och deras intresse har tillgodosetts på ett helt annat sätt.

5.2 Yngre barn

Detta utfallsrum beskriver en del av de intervjuade förskollärarnas uppfattning om att inflytande sker växelvis mellan förskolläraren och barnet. Det kan alltså förstås som att detta utfallsrum beskriver förskollärares uppfattningar om att det varken eller, helt är barnet eller förskolläraren som har det fulla inflytandet. Det menar istället på att det sker en ömsesidig växelverkan, där förskollärarna måste tolka barnen för att kunna ta till vara på deras intresse och behov. Vidare finns det utsagor i detta utfallsrum om att

förskolläraren måste erbjuda en tillgänglig miljö, för att barnen ska kunna få inflytande över det som de vill göra för stunden. Yngre barn kan ses vara begränsade över dess inflytande i planeringen, då de saknar det verbala kommunikationsverktyget, för att kunna uttrycka exakt det som intresserar- och vad de vill göra.

(31)

31

5.2.1 Tolkning av intresse och behov

Det som kännetecknar denna beskrivningskategori är att det finns en uppfattning hos en del förskollärare, att eftersom de yngre barnen saknar det verbala språket, ligger det till vikt att förskolläraren är närvarande och lyhörd för att kunna tolka barns intresse och behov, för att kunna tillgodose detta.

Man får vara lite lyhörd och liksom titta lite på vad de pekar, för dom visar med hela sitt kroppsspråk, pekningar, eller med något ord vad de vill göra då. (Förskollärare 200423)

Förskollärarna beskriver i liknelse med citatet ovan att barns inflytande behöver tolkas mer hos de yngre barnen, eftersom de inte har ett utvecklat tal. De menar på att det blir därför allt mer viktigt att förskolläraren är närvarande, för att snappa upp vad barnet vill göra just för stunden och utifrån deras kroppsspråk. Här ligger det till vikt att förskolläraren sätter sig ner på golvet och tar sig ner på barnens nivå, för att kunna se och utläsa deras intresse och behov. “Tiden är viktig. Att man inte har en massa inplanerat, utan att man kan ge tid. En närvarande pedagog” (Förskollärare 200426). Tiden och ett flexibelt schema för verksamheten kan ses som viktiga aspekter likt förskollärarens uttryck i citatet ovan, för att förskollärarna ska kunna tillgodose det enskilda barnets inflytande. Förskollärarna uttrycker att de måste finnas tid för att kunna ta barnet i handen och utforska det barnet vill uttrycka sig om. Görs inte detta kan det ses som en konsekvens att barnens inflytande blir begränsat, eller även ibland att det går förlorat.

Ibland är jag kanske själv på hemvisten med ett visst antal, eller vi är två på en större grupp. Då kan jag inte ha en som målar i ateljén och ha en där. Så ibland får man säga att” inte just nu, men jag hör och ser vad du säger eller vad du vill. Vi får se om vi kan göra det lite senare”, att man ändå bekräftar barnet, att jag har hört och sett vad du vill göra. (Förskollärare 200423)

Förskollärarna utsagor går i linje med citatet då de talar om att det är viktigt att de yngre barnens inflytande blir bekräftat, vid de tillfällen inflytande inte kan tas i beaktande. De menar på att barnen får på detta vis en känsla av att de har blivit sedda och lyssnade till.

5.2.2 Tillgänglighet

Det utmärkande i denna beskrivningskategori är att det finns en uppfattning hos en del förskollärare att miljön måste vara tillgänglig för de yngre barnen, för att de ska kunna ges

(32)

32

möjlighet till inflytande. Här lyfts det att det ligger på förskollärarens ansvar att tillgängliggöra miljön utifrån ett barnperspektiv.

En annan viktig aspekt som förskollärarna talar om är att för att kunna möjliggöra barns inflytande utifrån de yngre barnen, är det viktigt att se var de leker. På så sätt synliggörs det hur barnen använder miljön. Citatet nedan beskriver vikten av en tillgänglig miljö.

Jag som jobbar med ett- till tvååringar får gå mycket på vart de leker och vad de intresserar sig för. Sedan är det ju inte helt enkelt. Det gäller ju att vi har de grejerna framme, eller det materialet i lärmiljön, för syns det inte så finns det inte. Det finns kanske barn som skulle varit intresserade om det hade funnits. (Förskollärare 200423)

Förskollärarna beskriver att en tillgänglig miljö ligger till grund för att möjliggöra barns inflytande hos de yngre barnen, vilket innebär att det ligger till förskollärarens ansvar att tillgodose detta. De menar på att materialet på avdelningen inte ska stå i skåpen eller placeras på höga hyllor, utan det bör stå lättillgängligt för alla barnen. På så sätt har förskollärarna säkerställt att barnen får inflytande över vad de vill leka med för stunden. Förskollärarna talar om att uppfylls inte detta kan det förstås som att en otillgänglig miljö resulterar i att barnen inte kan utveckla sitt intresse och behov, vilket kan ses påverka deras livslånga- och lustfyllda lärande. Vidare talar de om att det ligger till vikt att lärmiljön kontinuerligt förändras, i takt med barngruppens utveckling och intresse. Här krävs det att förskollärarna observerar barnen i leken, för att se hur de använder miljön. Förskollärarna förklarar att en lärmiljö behöver förändras om de upplever att barnen inte har ett intresse för den. Därav konstrueras en ny lärmiljö som intresserar barnen. De beskriver också att det är viktigt att tillföra material som intresserar det enskilda barnet. Detta bör enligt förskollärarna tillgodoses i nära anslutning till när barnets intresse uppmärksammas. Dock uttrycker de i intervjuerna och enligt citatet nedan att ekonomin ibland kan ses som ett hinder, för att möjliggöra detta.

Om jag tänker på material och så, är det ju inte alltid möjligt, ja av ekonomiska aspekter. Så det är ju lite själva materialet och det man vill utveckla i miljön, det kan ju vara lite svårt när man inte har pengar. Vi har ju en snickarbod, så kan de hjälpa till och liksom spika, måla och hamra materialet. Vi är ju närvarande där, så att man kan ju utveckla rätt mycket tillsammans. Att man inte själv ser ”oj, nu har vi inga pengar, nu kan vi inte förändra något”. Att man liksom själv ser möjligheterna, istället för hinder. (Förskollärare 200428)

(33)

33

De menar därför på att kreativiteten därav blir allt mer viktig hos förskollärarna. Här beskriver de också att detta kan ses som ett tillfälle där både förskollärare och barn kan skapa material tillsammans och utveckla lärmiljön. Beskrivningskategorin kan till en början ses utgå från att det enbart är förskolläraren som förändrar miljön, men övergår till att inkludera barnen till att utveckla lärmiljön, i form av att skapa och tillföra material.

5.2.3 Begränsningar

Det signifikanta för denna beskrivningskategori är att samtliga av de intervjuade

förskollärarna, har en uppfattning om att de yngre barnen kan ses vara begränsade av sin kommunikationsförmåga till inflytande i planeringen. Detta innebär att de yngre barnens inflytande är mer begränsat, eftersom deras inflytande behöver tolkas av förskollärarna, som i sin tur omvandlar detta i praktiken. Därav kan de yngre barnens inflytande ses först komma i andra hand, eftersom förskolläraren inte kan tolka exakt det barnet vill.

I början av terminen så brukar vi observera barnen, vilka behov och intressen de har. Som om vi ser till förra terminen, hade vi barn som var väldigt utåtagerande. Där vi då såg behovet. Sen så använde vi oss av barnens intresse i det, som skulle skapa så att de fick en gemenskap och så. (Förskollärare 200426)

Förskollärarna talar i linje med citatet ovan att planeringen inte endast kan utgå från barnens intresse och inflytande, utan även ibland från de behov som finns i barngruppen. De menar på att de i första hand måste skapa en trygg barngrupp, innan de kan tillgodose barnens intresse och inflytande. Detta kan förstås som att de yngre barnens inflytande först kommer i andra hand. Vidare beskriver förskollärarna att de yngre barnen kan få

inflytande i planeringen via leken, eftersom det är där barnen ger uttryck för förskolans arbete. De menar på att det är i leken barnen synliggör för förskolläraren, vad det är som driver dem vidare. Detta betyder att förskolläraren behöver tolka barnets intresse, vilket kan ses som en begränsning eftersom de inte kan säga exakt vad som driver dem. Citatet nedan visar på hur en förskollärare uttrycker sig om vilka frågor förskolläraren bör ställa sig i observationen av leken, för att få syn på barnens intresse.

Men att du kan se då, till exemplet om de små barnen älskar att springa upp för en backe. Vad är det de vill med detta? Det görs om och om igen och så kan jag utgå från det. Vad är det de söker, vill och utforskar? (Förskollärare 200426)

(34)

34

Förskollärarna förklarar att det är viktigt att vara en medupptäckare med de yngre barnen och delta i deras lek. De menar vidare på att de yngre barnen inte muntligt kan uttrycka sig över hur de vill planera vidare arbetet på förskolan, vilket begränsar deras inflytande. Därav ligger det till vikt att förskolläraren är närvarande och tolkar barnens kroppsspråk, för att få syn på deras intresse. Förskollärarna talar även om att barnen kan få inflytande i planeringen genomtakk, bildstöd och dokumentation på avdelningens väggar, även här ger de uttryck för att förskolläraren behöver göra tolkningar utifrån barnens kroppsspråk, vilket kan ses vara en begränsning för de yngre barnens inflytande. Detta kan förstås som att barnen får reflektera och utvärdera arbetet i verksamheten på deras nivå. De menar på att reflektionen och utvärderingen med fördel kan genomföras i mindre grupper, samt att det ligger till vikt att låta arbetet få ta tid. Detta eftersom förskollärarna förklarar att yngre barn måste få möjlighet att bearbeta arbetets alla intryck, då de inte tar till sig nya

erfarenheter lika snabbt som de äldre barnen. Därav menar de på att en planering med fördel kan sträcka sig över en längre tid, för att de yngre barnen lär sig av upprepningar som i citatet beskriver nedan.

Vi tar den en gång till och vad gör de nästa gång vi tar den en gång till? Då får vi sjunga den fem gånger, men det är ju också bra. Det är i upprepningen man lär sig och här har de också ett inflytande på det de pekar på, för att de vill höra den igen. Små barn vill ta det om och om igen. (Förskollärare 200424)

Till en början talar förskollärarna om att de yngre barnen kan få inflytande genom leken, men nämner även att de kan få inflytande genom reflektion och utvärdering. Här kan det ses som att barnen får olika möjligheter till att få ge uttryck för sitt inflytande. Under leken kan det förstås som att de får bättre förutsättningar till att synliggöra för förskolläraren vad det är de är intresserade av, medan det kan ses som att reflektionen och utvärderingen hämmar deras fria uttryck, då det är förskolläraren som riktar deras fokus.

5.3 Äldre barn

Detta utfallsrum beskriver samtliga av de förskollärare som intervjuades uppfattning om att de äldre barnen har en mer självklar roll i att få inflytande i sin vardag på förskolan, då det sker en ömsesidig kommunikation mellan barn och förskollärare. Det finns även utsagor i detta utfallsrum som lyfter vikten av respekten för den demokratiska processen. De äldre barnen blir i detta utfallsrum inkluderade i planeringen, då de ses som

Figure

Figur 1 illustrerar utfallsrummen och beskrivningskategorierna för de uppfattningar som förskollärare har om  barns inflytande och dess relation till planeringen av den pedagogiska undervisningen

Figur 1

illustrerar utfallsrummen och beskrivningskategorierna för de uppfattningar som förskollärare har om barns inflytande och dess relation till planeringen av den pedagogiska undervisningen p.26

References

Related subjects :