Examensarbete i fördjupningsämnet
(naturkunskap och teknik) 15 högskolepoäng, avancerad nivå
Datorer i grundskolan
En fallstudie över tillgängligheten på digital utrustning
på mindre skolor.
Computers in elementary schools – A case study about the availability of digital equipment at smaller schools.
Sebastian Manecke
Grundlärare årskurs 4-6 med inriktning naturkunskap och teknik, 240hp
Datum för slutseminarium: 2017-11-04
Examinator: Peter Bengtson Handledare: Anna Jober
3
Förord
Jag vill tacka samtliga av mina informanter för deras deltagande, utan er hade det inte varit möjligt.
Till sist vill jag tacka min sambo, Jenny, för att hon trott på mig när jag inte alltid själv gjort det.
4
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka problematiken kring tillgången på digital utrustning i skolor i en mindre kommun i Sverige. Frågeställningarnas fokus ligger på en tillgången på datorer kan ha en inverkan på elevernas möjlighet att nå kunskapskraven. Datorer är en stor del av vårt samhälle idag och skänker en ovärderlig möjlighet för elever med till exempel dyslexi att kunna fungera i klassrummet utan att känna sig sämre än sina klasskamrater. Examensarbetet utgår från empiriska data insamlad genom frågeformulär som lärare på skolor i samma kommun fått svara på, dessa är sedan sammanställda och analyserade. Frågorna i formuläret är riktade mot lärarnas syn på användandet av datorer i deras egna klassrum både av dem själv och av deras elever.
Resultatet av studien visar att just denna kommun har låg tillgång på digital utrustning och att flertalet av lärarna upplever att detta kan inverka på elevernas möjligheter att nå samtliga kunskapskrav för årskurs 6. Att det inte finns datorer tillgängliga för eleverna innebär att de elever som är i behov av en dator som stöd för att klara av skolgången blir utan och tvingas att arbeta runt sina hinder utan den hjälpen från skolan.
Slutsatserna jag drog utifrån min undersökning är att tillgången på datorer i på skolor i den undersökta kommunen är mycket låg samt att lärarna känner att det begränsar elevernas möjligheter att nå de kunskapskrav som finns.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8
2. Syfte och frågeställning ... 9
3. Ramfaktorteorin ... 10
4. Tidigare forskning ... 11
4.1 Digital utrustning och likvärdig skola ... 11
4.2 Digital utrustning i svenska grundskolor ... 12
4.3 Elever och datorer ... 13
5. Metod ... 14
5.1 Kritik mot den egna metoden ... 14
5.2 Urvalsmetod ... 14
5.3 Forskningsetiska principer ... 15
5.4 Tillvägagångssätt ... 15
5.5 Varför en fallstudie? ... 16
6. Resultat och analys ... 17
6.1 Användning av dator inom ramar av undervisning ... 17
6.2 Tillgång till datorer och annan digital utrustning ... 17
6.3 Begränsningar av datorer och annan digital utrustning ... 18
6.4 Elever i behov av digital utrustning ... 19
6.5 Sammanfattning resultat ... 19
7. Diskussion och slutsats ... 20
7.1 Slutsats ... 22
7.2 Förslag till vidare forskning ... 22
Referenser ... 23
Bilaga 1 ... 25
6
8
1. Inledning
I styrdokumentet som lärarna ska arbeta efter står det att i svenska skolan ska det erbjudas en likvärdig undervisning (Skolverket, 2011). Detta betyder att oavsett vilken skola i Sverige eleven går ska denna erbjudas samma förutsättningar och möjligheter till utveckling och kunskap. Kommuners olika ekonomiska förutsättningar gör att detta inte alltid kan erbjudas, framför allt när det gäller datorer på skolorna. Under min VFU på en skola i en stor och ganska välbärgad kommun i södra Sverige observerade jag att samtliga elever från och med årskurs tre upp till årskurs sex fick låna en ”personlig” Chromebook av skolan. I kommunen jag arbetar i som lärare ligger det en så kallad ”IT-pausning”. Detta har vi fått förklarat för oss betyder att kommunen inte får köpa in datorer eller annan digital utrustning till kommunala verksamheter. I den här IT-pausen grundar sig min undersökning, hur påverkar tillgången på datorer och digital utrustningen lärarnas möjligheter att hjälpa sina elever utvecklas så långt som möjligt? Hur kan bristen på datorer påverka elever som är i behov av en dator som stöd för att klara av vardagen i skolan?
Den nionde mars 2017 tog regeringen ett beslut som innebär att skolorna i Sverige ska arbeta mot att ge eleverna högre digital kompetens, detta i kombination med observerad brist på datorer i skolorna i min hemkommun ledde till att jag ville ifrågasätta hur tillgången på datorer ser ut och hur lärare upplever att detta påverkar deras vardag.
Begreppet ”tillgång på datorer” innefattar i detta examensarbete inte bara tillgången på fysiska datorer utan även hjälpen i form av program som Stava Rex (Oribi, 2018) och liknande ”appar” som är riktade mot elevers läs- och skrivutveckling.
9
2. Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur tillgången på datorer ser ut på mindre skolor i en liten kommun i Sverige. Samt att undersöka hur undervisande NO lärare använder sig av datorer och digital utrustning som finns tillgänglig för dem, men även belysa hur lärarna upplever att tillgängligheten på datorer påverkar elevernas möjligheter att nå kunskapskraven.
Frågeställning:
Hur ser tillgången på datorer ut på de utvalda skolorna?
Vilken inverkan ser lärarna att bristen på datorer har på elever med särskilt behov av en dator i sin skolgång?
10
3. Ramfaktorteorin
Jag kommer att använda mig av Lundgrens och Blomdahls tolkningar av Dahllöfs bok Skoldifferentiering och Undervisningsförlopp från 1967 där han formulerade ramfaktorteorin. Valet att använda mig av Blomdahls och Lundgrens tolkningar istället för Dahllöfs egna text är att jag upplever deras, trots att de är tidigare än dagens läroplan, som bättre anpassade till samhället som det ser ut idag.
Ramfaktorteorin baserar sina tankar kring vad som ses som möjligheter och begränsningar inom skolans uppgifter. Blomdahl (2007) skriver om att denna teori har resulterat i att undervisningen ses som en process och hur denna process påverkas av olika faktorer. I mitt examensarbete kommer jag att se digital utrustning och datorer som en ramfaktor som påverkar undervisningen och resultaten av undervisningen i skolan. Att digitalisering har stor inverkan i klassrummet är inget nytt, men den pedagogiska personalen i skolvärlden behöver få en större kunskap om vilken vikt denna som ramfaktor för undervisning för att kunna arbeta mot största möjliga potential (Blomdahl, 2007; Lundgren, Säljö, Liberg, 2014). Ramfaktorteorin passar väl in i det moderna samhället då den precis som moderna tankar kretsar kring att ges möjligheter (Lundgren, 1999).
Ramfaktor teorin valdes som teoretiskt ramverk för detta examensarbete för att belysa hur datorer och digitaliseringen i skolan kan ses som en ram som begränsar eller öppnar nya möjligheter för undervisningen.
11
4. Tidigare forskning
I det här kapitlet kommer tidigare forskning att presenteras samt vilken roll datorer och annan digital utrustning har i skolans värld.
4.1 Digital utrustning och likvärdig skola
I skolverkets (2012) rapport om likvärdig utbildning menar de på att begreppet likvärdig utbildning inte är något nytt utan har varit närvarande i tidigare skollagar och styrdokument. I den nuvarande skollagen står det följande om likvärd undervisning:
8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha
lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag (Skollagen, 2010:800).
Skollagen (2010) menar att likvärdig undervisning inte nödvändigtvis innebär att alla skolor har samma fördelning av resurser, men att kvaliteten på den undervisning och utbildning som eleverna får ska vara samma oavsett vilken skola i landet de läser på. Skolverket (2012) skriver att likvärdig utbildning mäts genom att undersöka elevernas kunskaper efter vissa utvalda normer, dessa normer är i form av de nationella proven.
Skolan i Sverige ska agera kompensatorisk, vilket innebär att skolan genom undervisningen ska kompensera för varje elevs bakgrund och behov. Nilholm (2012) beskriver två olika perspektiv på skolans kompensatoriska roll, där man i ena fallet kan välja att se det som elevers rättigheter och i andra fallet som skolans skyldigheter. Vidare beskriver Nilholm (2012) elevernas rättigheter som att de ges samma möjligheter oavsett vilken skola de går på för att nå målen. Skolans skyldigheter motsvarar då att kompensera där målen inte nås av elever och ge dessa elever möjligheten genom anpassningar och liknande att nå samma kunskapsmål.
Tillgång på digital utrustning är fortfarande ojämnt fördelad, både mellan olika kommunen men även inom samma kommun. Dock har många kommuner satsat på att investera i digital utrustning till elever och lärare (Tallvid, 2015). Ur ett globalt perspektiv är svenska skolor väl
12
utrustade när det gäller digital utrustning, Sverige ligger generellt strax över snittet i OECD vad beträffar datortäthet och tillgång till Internet på grundskolan (Hylén, 2013).
4.2 Digital utrustning i svenska grundskolor
Det finns stora skillnader mellan olika kommuner och huvudmäns ambitioner att digitalisera skolan. Elever kan ha olika förutsättningar i hemmen kring tillgängligheten på datorer, läsplattor och liknande digital utrustning. Ett av skolans mål med likvärdig utbildning är att försöka att kompensera för skillnaderna i hemmen så att samtliga elever får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens i skolan (Lärarförbundet, 2014).
Jan Hylén (2013) skriver att undersökningar kring hur många datorer det finns tillgängliga på grundskolorna i Sverige endast genomförs var tredje år och då tas det inte hänsyn till om datorerna i fråga är funktionsdugliga eller åldern på utrustningen. Hylén (2013) menar på att kvantitet ger kvalitet när det kommer till digital utrustning och kompetens i grundskolan. Sverige har under de senaste 40 åren genomfört en rad reformer och satsningar på nationell nivå för att utveckla användningen av IT på skolor (Söderlund, 2000). Tillgången till datorer har förbättrats enligt Skolverkets (2016) undersökning om IT i skolorna. När skolverket genomförde denna undersökning var det 3 av 4 lärare i grundskolan och gymnasieskolan som hade tillgång till en arbetsdator, jämfört med studien innan då det endast var 1 av 4. Dock skriver Skolverket (2016) att de ser en skillnad på tillgången sett till vilken skolform lärarna arbetar i. Gymnasielärare hade ofta en egen arbetsdator medan grundskolelärare ofta hade tillgång till en dator men får dela med kollegor (Skolverket, 2016). När det gäller elevers tillgång till datorer har antalet ökat men även här syns det skillnader mellan skolformerna. Skolverket (2016) presenterar att på en kommunal grundskola år 2012 hade de en dator för varje 3,1 elever medan kommunalt gymnasium för samma period hade 1,3 elever per dator.
Elektronisk utrustning och internetanvändning letar sig allt längre och längre ner i åldrarna och det som förr sågs som en hög användningsgrad av internet är idag normen hos unga (Statens medieråd, 2015). Lärare förväntas kunna möta eleverna och ge dem utmaningar för att fortsätta utvecklas, detta uppdrag försvåras på skolor där tillgången på datorer till lärarna är låg samtidigt
13
som eleverna har kontinuerlig tillgång i hemmet. Barak, Lipson, & Lerman (2006) menar på att bärbara datorer kan användas i föreläsningssalar för att uppmuntra ett aktivt lärande hos eleven, dock finns det studier där man finner att elever som använder en dator i undervisningen riskerar att distrahera sig själva såväl som klasskamrater. Detta visar på att det kan finnas en risk för att användandet av datorer av eleverna påverkar inlärningen, förståelsen samt deras resultat negativt (Fried, 2008).
4.3 Elever och datorer
Unga omger sig med fler och fler datorer i form av allt från datorer till surfplattor och smarttelefoner vilket även betyder att unga idag nästan alltid har en uppkoppling till internet (OECD, 2015). Det blir svårare och svårare för föräldrar och lärare att hinna med i elevernas användning av datorer och internet, vilket i sin tur kan leda till elever möter den digitala världen ensamma utan någon vuxen att guida dem. Användandet av datorer i yngre åldrar kan leda till att elever tidigare lär sig att läsa och skriva samt att de bygger upp ett intresse för detta. I en undersökning genomförd av Skolverket visar det att det fanns 236 000 surfplattor i grundskolan i Sverige 2015 som stod till förfogande till elever (Skolverket 2016). Dessa surfplattor är dock inte jämt fördelade utan antalet plattor per skola utgår från kommunens satsning och ekonomi, Skolverket (2016) skriver även att för att IT ska fungera i skolorna krävs det resurser och att organisationen redan fungerar.
Unga använder digitala medier ofta i vardagen till exempel spela spel, läsa böcker och prata mer kompisar över sociala medier. Vi har idag tekniska lösningar som det bara gick att drömma om för några år sedan. Dagens samhälle vilar mycket på digitalisering, där utvecklingen sker mycket snabbt, historiskt sett har digital teknik som vi ser den idag inte funnits speciellt länge och detta för med sig att varje gång ett system uppdateras ändras samhällets syn på det systemet. Elever kommunicerar med varandra i skriven form över sociala medier, vilket då blir en synlig utveckling för eleverna. I många fall möter eleverna digital teknik redan innan de börjar skolan och har då påbörjat sin utveckling av användandet av tekniska apparater (Lundgren, Säljö & Liberg 2014).
14
5. Metod
Den metod som valdes för denna undersökning var ett frågeformulär. Denna form att insamling av information valdes då jag var intresserad av att samla in svar från skolor i en mindre och ekonomiskt svag kommun. Genom att inte genomföra intervjuer med lärare öppnade jag upp för att få med fler deltagare i studien. Att utöka antalet deltagare som svarar på frågorna ökar undersökningens validitet och ger en möjlighet att tolka svaren som generella för just den kommun som samtliga informanter arbetar i. Validitet i en studie syftar till att visa om forskaren har lyckats att undersöka det som forskningsfrågorna är riktade mot (Golafshani, 2003). Undersökningen valdes att genomföras genom en så kallas fallstudie där skolorna i kommunen tillsammans granskas som ett fall.
5.1 Kritik mot den egna metoden
Vid intervjuer, även i formulärform, är det viktigt att frågorna inte går att missuppfatta samt att frågorna är utformade på ett neutralt sätt för att inte leda informanten att ge de svar som intervjuaren söker (Ahrne & Svensson 2015). Frågor i formuläret kan uppfattas olika av olika informanter, men även som motsägande. Missuppfattningar kan ske i efterarbetet med formulären där intervjuaren inte tolkar informantens svar så som de var tänkta när de skrevs ner. Ett annat vanligt misstag som kan ske är att informanten under tiden som formuläret besvarades får nya insikter i ämnet eller bristande kommunikation i form av otydligt formulerade frågor (Ahrne & Svensson 2015; Kvale & Brinkmann, 2014).
5.2 Urvalsmetod
Urvalet av informanter har skett genom en så kallad ändamålsenlig urvalsprocess, vilket innebär att informanterna är utvalda på grund av deras position i skolan och deras relevans för denna
15
undersökning (Denscombe, 2014). Urvalet resulterade i att sex lärare på skolor i en mindre kommun i norra Sverige svarade på mitt frågeformulär.
5.3 Forskningsetiska principer
Jag har utgått från de fyra grundreglerna i vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Eftersom samtliga av mina informanter är över 15 år gamla behöver jag inte ge samtyckesblanketter till vårdnadshavare, utan det räcker med att informanterna godkänner min framtida användning av materialet (Vetenskapsrådet, 2002). Samtliga informanter har anonymiserats i uppsatsen.
5.4 Tillvägagångssätt
Jag har kontaktat skolor i en mindre kommun och frågat om lärare som undervisar i NO-ämnena är intresserade att vara med i min undersökning. De lärare som ställde upp har sedan informerats vad syftet med undersökningen är och hur deras svar kommer att användas. Frågorna ställdes i form av ett frågeformulär som lärarna enskilt svarade på och skickade tillbaka till mig. Dessa frågeformulär sammanställdes sedan för att ge en helhetsbild av hur lärarna svarade. Deras svar kommer att användas som en generalisering av lärares åsikter på mindre skolor i den utvalda kommunen.
Analysen av den insamlade datan kommer att ske genom ramfaktorteorin där digitalisering och tillgång på datorer kommer ställas som en ram mot lärarens undervisning. Förhoppningen är att belysa vilken tillgång just skolor i mindre kommuner som inte har samma ekonomiska sits som större, mer välbärgade kommuner har på digital utrustning samt hur den upplevs av lärarna.
16
5.5 Varför en fallstudie?
Enligt Backman (2016) utgår en fallstudie från en initialt utformad forskningsfråga. I denna studie kommer jag att använda en fallstudie för att belysa tillgången på datorer och digitalutrustning. Jag kommer även att utgå från digitalutrustning som ramfaktorer i läraren vardagliga arbete. Blomdahl (2007) använder sig av etnografiska ansatser för att underlätta för läsaren, då det kräver långvariga observationer har jag inte möjligheten att använda mig av det. Blomdahl (2007) beskriver dock sin studie som en beskrivande och tolkande fallstudie, vilket valde jag att ta fäste i när jag genomförde min egen studie. Då jag har valt att fråga flera lärare och sedan sammanställt de svar jag fått tillbaka kommer jag kunna dra generaliserande slutsatser utifrån deras svar.
17
6. Resultat och analys
Undersökningen är baserad på tre olika områden som hanterar tre olika problematiserade områden kring just digital utrustning i grund skolan. I följande kapitel kommer varje delresultat att presenteras och analyseras för sig, utöver det kommer resultatet analyseras i förhållande till datorer som hjälp för elever i behov av digitala hjälpmedel.
6.1 Användning av dator inom ramar av undervisning
Denna del bestod av tre frågor som hanterade lärares syn på och användning av datorer i sin dagliga verksamhet. Fem av sex lärare svarade att de använder sig av datorer ibland i sin dagliga undervisning. Den sjätte läraren använder sig aldrig av datorer i sitt klassrum. Resultatet av första frågan hänger ihop med den andra frågan som handlade om hur lärarna själva uppfattade sin IT-kompetens. De lärare som använder sig av datorer ansåg sig själva vara ganska bra på IT medan den lärare som aldrig använder sig av dator ansåg sig själv inte alls vara bra på IT. Att lärare på skolor idag inte har tillgång till en egen arbetsdator sätter en stor begränsning på hur de kan förbereda och genomföra sina lektioner. Genom att omedvetet begränsa lärarnas tillgång till datorer hindras eleverna indirekt att nå samma kunskapsnivåer som sina jämlikar på andra skolor i landet. En möjlighet till att kompetensen är lägre hos vissa lärare kan vara att de tillhör en äldre generation och har alltid undervisat på samma sätt, vilket kan skapa en konflikt med dagens digitaliserade samhälle.
6.2 Tillgång till datorer och annan digital utrustning
Frågeformuläret gick ut till lärare på samtliga skolor i kommunen, endast lärare på två av skolorna svarade på formuläret och skickade tillbaka det till mig. Den ena skolan ligger mitt inne i centralorten och den andra är i utkanten av kommunen.
18
Svaren från läraren på skolan som ligger centralt visar att de ligger runt 10 elever per dator i snitt. Skolan som ligger ute vid kommungränsen ger ett betydligt mer alarmerade svar då de ligger på allt mellan 11 och 21 elever per dator. Vad dessa stora skiften i siffror kommer från kan jag bara spekulera i, men med störst sannolikhet grundar det sig storleken på grupperna. Utifrån det valda teoretiska ramverket observeras att datorer och digitalutrustning varken utgör ett hinder eller en möjlighet på dessa skolor då den typ av utrustning i stort sett saknas i verksamheterna. Detta kan i sin tur tolkas som en ram för hur undervisningen kan genomföras då inte eleverna eller lärarna får möjligheten att arbeta multimodalt och inte ges möjligheten att utveckla sin datorkompetens. Skolan i Sverige ska vara kompensatorisk, det innebär att skolan ska erbjuda eleverna de förutsättningar som kanske inte ges från hemmet. Hur kan en skola där det inte finns en dator per elev klassas som kompensatorisk när vissa elever har tillgång till en egen dator i hemmet medan andra inte.
6.3 Begränsningar av datorer och annan digital utrustning
Samtliga av lärarna visar på oro för hur datortätheten kan inverka på deras elevers möjligheter att nå samtliga mål i grundskolan. Vissa lägger mer fokus på lärarens egna datorkompetens, medan andra lägger fokuset på att antalet elever per dator är för högt för att alla ska kunna arbeta individualiserat på sin nivå och efter sina behov. Granskar vi lärarnas svar med ramfaktor glasögonen på oss ser vi att de ser datorer som både möjligheter och begränsningar. Antalet elever per dator är kopplat till om lärarna ser det som en möjlighet eller begränsning, ett högt antal elever innebär att de ständigt måste arbeta i grupp vid datorerna och då inte ges möjligheten att själva utforska och upptäcka.
Lärarna vill utveckla sin egen datorkompetens för att i sin tur kunna hjälpa sina elever och framtida elever. I ett fall har en lärare beskrivit sin situation så här:
”jag är för gammal, eleverna kan redan mer om datorer än vad jag kan och då vill jag inte använda datorer i klassrummet för jag räcker inte till”.
På samma sätt som eleverna utvecklas genom att få utforska datorer och digital utrustning på sin nivå känner vissa av lärarna att de önskat att de haft tillgång till en egen arbetsdator för att
19
kunna matcha sina elever i kunskap. Som lärare finns det få känslor som är obehagliga, men en av dem är att inte räcka till för att utveckla sin klass som individer och som grupp.
6.4 Elever i behov av digital utrustning
Det framgår inte i formuläret direkt hur lärarna upplever att elever i behov blir påverkade av antalet datorer per elev i kommunen. Dock kan det argumenteras att med den brist på datorer som lärarna visar på att det är osannolik att elever som är i behov att ha en dator eller en surfplatta inte ges möjligheten att arbeta med just de hjälpmedlen.
Lärarna visar även på att de känner ett behov på att fortbilda sig ytterligare i hur man arbetar med digital utrustning i klassrummet med sina elever. Även här kan vi se att lärarna kan befinna sig i en situation där de inte vet hur de ska arbeta med datorer i klassrummet för att lyfta elever med olika typer av svårigheter. Blomdahl (2007) menar att ramfaktorteorin kan ses som ramar i form av begränsningar eller möjligheter för både lärare och elever. När det gäller elever som är i behov av extra anpassningar, till exempel en dator, kan vi se att bristen på datorer yttrar sig som en begränsning i den berörda kommunen.
6.5 Sammanfattning resultat
Min tolkning av resultatet leder mig till sammanfattningen att lärare vill ha fler datorer både till elever och personal för att kunna möjliggöra ett sätt att säkerställa en adekvat datorkompetens när eleverna sedan kommer upp i utbildningsnivå och arbetsliv.
Antalet datorer på skolorna i den kommun som svarade på frågeformuläret är ganska litet, och detta är lärarna väldigt medvetna om. Även inom kommunen skiljer det kraftigt på antalet datorer på skolorna och hos personalen. Elever som är i behov av extra anpassningar i klassrummet riskerar att inte få sina behov mötta när det finns en brist på resurser på skolan. Bristen på datorer kan leda till en kunskapsklyfta mellan eleverna från de olika skolorna när de efter årskurs sex sedan blandas på högstadiet.
20
7. Diskussion och slutsats
Som Tallvid (2015) och Hylén (2013) menar att det finns både för- och nackdelar med att eleverna använder bärbara datorer under lektioner och genomgångar. Detta kan tolkas som att de ser datorer som en möjlighet som kan skapa begränsningar. Att datorer kan ses som distraherande är inget som någon av lärarna valde att kommentera, inte heller en aspekt som jag valt att lägga fokus på. Att ingen av lärarna lyfte detta som en problematik kan beror på de aldrig upplevt det då bristen på datorer gör att eleverna inte kan sitta med egna datorer i klassrummet.
Bristen på datorer på de skolor som svarat på mina frågor kan ses som en ögonöppnare för att belysa att bara för att Sverige som land ligger högt i mätningar med digital utrustning jämfört med andra OECD länder betyder det inte att samtliga skolor i Sverige ligger på samma nivå. Det finns skolor där eleverna är så många som 21 elever per dator, att lärarna känner att deras kompetens inte räcker till kan kanske ha sin grund i att de känner att datorerna inte räcker till för att utveckla sin egen kompetens i och med att de vill att eleverna ska få så mycket tid vid datorerna som möjligt. Skolverket (2016) presenterade att deras undersökning visade att kommunala skolor i snitt hade 3,1 elever per dator under 2012. I min undersökning har lärare svarat att de på sina skolor ligger betydligt högre i antalet elever per dator än i Skolverkets undersökning, detta belyser att undersökningar där informationen presenteras som snittsiffror inte gör skolorna rättvisa. Den typen av rikstäckande undersökningar kan på så vis sätta käppar i hjulen för individuella skolors uppgift att bedriva en likvärdig undervisning. Problemet med antalet datorer per elev blir genom undersökningar som Skolverkets osynliga, där de kommuner som har lågt antal datorer inte uppmärksammas.
Som uppmärksammats i analysen kan lärarens ålder spela in i vilken IT-kompetens denna besitter. Det blir då viktigt att arbetsgivaren fortbildar de lärande med lägre IT-kompetens så att de kan överföra sina kunskaper till eleverna. Användandet av datorer är stort bland dagens barn och det finns en hög kompetens i användandet av datorer för till exempel spel. Det blir då en stor skillnad mellan de barn som inte har tillgång till datorer i hemmet om de då inte heller får använda det i skolan. I dessa fall blir det mycket tydligt att skolan inte alltid lyckas vara kompensatorisk. Skolor som ligger utanför centralorten har ofta sämre resurser och barnen en lägre socioekonomisk standard och möjligheten till dator i hemmet inte finns. Detta kan ses en
21
anledning att skolor som ligger i områden med lägre socioekonomiska området ska få fler datorer per elev så att det inte blir större klyftor när eleverna blir äldre och utbildar sig vidare i skolans värld.
I dagens samhälle ser vi att det finns elever som inte har några som helst problem med att hantera digitaliseringen av världen de lever i. Dock finns problematiken kvar kring elever som är i behov av extra anpassningar i skolan för att inte riskera att hamna efter sina klasskamrater i skolarbetet. En så betydande brist på digital utrustning som min undersökning har visat på väcker oron att de elever som är i stort behov av hjälp i kommunen blir lämnade att klara sig själva, inte på grund av dåliga lärare utan på grund av bristen på resurser. Skolverket (2016) skriver att verksamheten måste fungera för att man ska framgångsrikt ska introducera IT i klassrummet.
Att skolorna får fler datorer till sitt förfogande hade inte nödvändigtvis löst problemen med hur eleverna förväntas nå kraven. Lärarna som undervisar måste först få fortbildning i hur man arbetar digitaliserat i klassrummet. Vilka hjälpmedel i form av appar och program finns det eleverna kan arbeta med för att gynna deras utveckling, vilka fallgropar finns det som bör undvikas. Skolverkets (2016) rapport visar att elever i första hand använder datorer för att söka information eller skriva texter och då framför allt i ämnena svenska och samhällsorienterade ämnen. För att sprida användandet av datorer till fler ämnen behöver lärarna lära sig först hur de effektivast kan låta elever utforska andra ämnen och arbetsområden digital.
Den undersökning som jag genomförde visar dock hur det ser ut på skolor i en mindre kommun med ganska stora ekonomiska svårigheter och kan därför vara missvisande när det kommer till andra kommuner av liknande storlek men med andra ekonomiska förutsättningar.
22
7.1 Slutsats
Utifrån undersökningen som är genomförd kan jag dra slutsatsen att datortätheten både hos elever samt personal är mycket låg. Detta känner lärarna att det påverkar deras sätt att arbeta samt elevernas möjligheter att uppnå samtliga kunskapskrav för grundskolan.
Som jag diskuterade i min analys och i mitt resultat så finns det ingen enkel lösning på hur skolan i Sverige ska bli mer digitaliserad. En slutsats jag drar av detta är att skolorna, både lärare och ledning, behöver hjälp och fortbildning i hur man arbetar med digitala hjälpmedel i klassrummet, för att undvika att de blinda leder de blinda.
7.2 Förslag till vidare forskning
Mitt förslag till vidare forskning är att belysa hur olika lärare arbetar med digital utrustning i skolan för att kunna visa på arbetssätt som för eleverna framåt i sin utveckling. Den viktigaste aspekten i att kunna erbjuda en lösning på problematiken med en allt mer digitaliserad skola är att först kunna peka på var det brister och var det funkar för att sedan kunna formulera ett förhållningssätt till datorers roll i skolan.
23
Referenser
Arhne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok I kvlitativa metoder. 2. [utök. och aktualiserande] uppl. Stockholm: Liber
Barak, M., Lipson, A., & Lerman, S. (2006). Wireless Laptops as Means For Promoting Active Learning In Large Lecture Halls. Journal of Research on Technology in Education , 245-263.
Backman, J. (2016) Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Blomdahl, E. (2007). Teknik i skolan: en studie av teknikundervisning för yngre skolbarn.
Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2007. Stockholm.
Denscombe, M (2014). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur. Fried, C. B. (2008). In-class laptop use and its effects on student learning. Computers &
Education , 50, 906-914.
Golafshani, N. (2003). Understanding Reliability and Validity in Qualitative Research. The Qualitative Report, 8(4), 597-606.
Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan [Elektronisk resurs]: en kunskapsöversikt. Stockholm: Ifous. Tillgänglig på Internet: http://www.ifous.se/app/uploads/201303-Ifous-Digitalisering-i-skolan-J.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun, 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Sverige. Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola?: en kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Stockholm: Skolverket.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liber, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Lundgren, U.P. (1999) Pedagogisk forskning i Sverige. Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. 4(1), 31-41.
24
Lärarförbundet (2014). Tre viktiga steg mot mer digital skola.
https://www.lararforbundet.se/artiklar/tre-viktiga-steg-mot-mer-digital-skola [2017-11-11].
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur AB.
OECD publikationer (2015) Students, Computers and Learning: making the connection Oribi (2018). Stava Rex (2.0.31) [Datorprogram]. Hämtad från
[https://oribisoftware.com/sv/stava-rex/#tab-id-3]
MedierådetStatens medieråd (2005-). Ungar & medier [Elektronisk resurs] : fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Medierådet.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan [elektronisk resurs]. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3617
Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Söderlund, A. (2000). Det långa motet – IT och skolan: om spridning och anammande av IT i den svenska skolan. Luleå: Luleå universitet.
Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet: analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2015.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
25 Bilaga 1
Datorer i grundskolan
InstruktionerSvara på frågorna utifrån dina egna erfarenheter och observationer. Markera med färg eller ringa in ditt svar.
”Datorer” i frågorna innefattar även surfplattor och liknande IT-utrustning. Formuläret tar 10 –20 minuter att fylla i
Del I: Användning av dator inom ramen av undervisning
Del II: Tillgång till datorer
1) Använder du dig av dator I din NO-undervisning?
a. Alltid b. Ibland
c. Aldrig
2) Vilket av påståenden här under stämmer bäst in på dig?
a. Jag är mycket bra på IT b. Jag är ganska bra på IT
c. Jag är mindre bra på IT d. Jag är inte alls bra på IT
3) Hur frekvent använder du dator i jobbet?
a. Varje dag
b. Ett par gånger i veckan c. Ett par gånger i månaden d. Aldrig
1) Har du en egen dator som du fått/ fått låna av arbetsplatsen?
26 Del III: Begränsningar av IT
b. Nej
2) Undervisar du i en eller flera klasser där alla elever har tillgång till en dator?
a. Ja b. Nej
Om nej, hur många elever per dator? [ ]
3)
Beskriv hur tillgången till datorer på din arbetsplats gynnar/begränsar din undervisning i No-ämnena
4) Hur ofta använder eleverna dator i ämnet No?
a. Varje dag
b. Ett par gånger i veckan c. Ett par gånger i månaden d. Aldrig
1)
Anser du att No målen i styrdokumenten är nåbara med begränsad tillgång till datorer? Motivera ditt svar.
27
2)
Anser du att eleverna genom skolan ska få datorkompetens för att kunna verka i det moderna samhället? Motivera ditt svar.
3)
Spelar lärares datorkompetens någon roll för elevernas uppfyllande av kunskapskraven inom No-ämnena? Motivera ditt svar.
4) Upplever du att dina elever vill använda datorer…
a. Mycket mer b. Mer
c. Som nu d. Mindre
28 Bilaga 2
Förfrågan om deltagande Hej!
Jag heter Sebastian Manecke och skriver mitt examensarbete som handlar om hur tillgången på datorer för elever samt lärare ser ut, samt hur lärare upplever att det inverkar på elevernas möjligheter att nå kunskapskraven. Jag undrar därför om du vill hjälpa mig med mitt examensarbete genom att svara på ett frågeformulär. Formuläret är indelat i tre olika delar. Formuläret tar 10 - 20 minuter att fylla i.
Kontaktuppgifter till mig:
Email: sebastianmanecke@yahoo.se Telefon: 0703656370
Med vänliga hälsningar Sebastian Manecke
