Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Gymnasieungdomars kunskaper om
beslutsfattande i studie- och yrkesval
Upper secondary youths knowledge about decision making in
educational- and vocational choices
Sofie Skånhamre
Moa Mannesson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2012-12-14
Examinator: Roland Ahlstrand
Handledare: Niklas Gustafson Fakulteten för
3
Sammanfattning
Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom besluts-fattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examens-arbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasie-ungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författar-na ställer sig följande frågor:
Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning?
Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till. Gymnasieungdomarna har kun-skaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunkun-skaperna i studiens teorier, som är CIP teorin och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Gymna-sieungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla och de ser en möjlighet i att arbeta med dessa inom skola och vägledning. Några av studiens slut-satser är att det finns ett behov av att arbeta mer med begreppen självbild och självkäns-la inom skosjälvkäns-la och vägledning. Att arbeta med att öka erfarenheter genom praktik och studiebesök är viktigt för att öka gymnasieungdomars kunskaper om sig själva.
Nyckelord: beslutsfattande, självbild, självkänsla, gymnasieungdomar, studie- och yr-kesval F ak ul te te n fö r lä ra n de oc h sa m hä ll e
4
Förord
Ett stort tack till alla som har deltagit i denna uppsats och gjort den möjlig. Vi vill även tacka vår handledare och medstudenter för givande feedback.
Då detta uppsatsarbete genomförts har författarna delat upp sökning och inläsning av artiklar och litteratur lika sinsemellan. Vid arbetets intervjuer deltog båda författarna och turades om att ställa frågor. Allt som har författats har gjorts tillsammans där förfat-tarna har turats om att skriva och läsa, och gemensamt gjort ändringar i texten under arbetets gång.
5
Innehåll
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Begreppsdefinitioner ... 9
1.3 Disposition ... 9
2 Tidigare forskning ... 11
2.1 Önskemål och erfarenheter kring vägledning ... 11
2.2 Val och kunskaper kring beslutsfattande ... 12
2.3 Självbild och självkänsla ... 13
2.4 Sammanfattning ... 14
3 Teoretiska utgångspunkter ... 15
3.1 Gottfredsons teori om begränsning och kompromiss ... 15
3.2 Cognitive information processing ... 17
3.3 Sammanfattning ... 19
4 Metod ... 21
4.1 Metodval och metoddiskussion ... 21
4.2 Urval ... 21 4.3 Datainsamling ... 22 4.4 Analysmetod ... 24 4.5 Etiska ställningstaganden ... 24 4.6 Sammanfattning ... 25 5 Resultat ... 26
5.1 Kunskaper kring att fatta beslut ... 26
5.2 Medvetenhet och möjligheter att arbeta med självbild och självkänsla ... 30
6
6 Analys och diskussion ... 35
6.1. Kunskaper kring att fatta beslut ... 35
6.2 Medvetenhet och möjlighet att arbeta med självbild och självkänsla ... 39
6.3 Avslutande diskussion ... 41 6.4 Studiens begränsningar ... 44 6.5 Slutsatser ... 44 7 Litteratur ... 46 Bilaga 1 ... 49 Bilaga 2 ... 50 Bilaga 3 ... 51
7
1 Inledning
Vägledningens fader, Frank Parsons, formulerade den första vägledningsteorin år 1909. Den handlade om hur individer fattar karriärbeslut genom att använda sitt sunda förnuft och resonera kring kunskap om sig själv och kunskap om omvärlden (Amundson, 2009). I en studie om vuxna vägledningssökande i norden går det att läsa att knappt hälften av de svenskar som blivit tillfrågade har lärt sig mer om sig själva under vägled-ning. Något som är betydligt lägre jämfört med studiens resultat av samma fråga i resten av Nordens länder (Vilhjálmsdóttir et al 2011). I Dresch och Lovéns (2010) studie om gymnasieval står det om hur eleverna önskar att de i vägledningen ska tala om starka och svaga sidor, samt vilka yrken som kan vara lämpliga. Nu med den nya svenska lä-roplanen för gymnasieskolan (Lgy11) (Utbildningsdepartementet, 2011) har de olika valen utökats för ungdomarna och konsekvenserna av olika val kan bli mer tydliga för dem som inte väljer ”rätt” från början, då det handlar om exempelvis kurser som ger meritpoäng, ändrade antagningsvillkor till komvux, samt olika kvotgrupper vid antag-ningen till högskolan (Skolsamverkan AB, Ungdomsbarometern AB 2011).
Ur den svenska läroplanen för gymnasieskolan går det att läsa att ett mål för skolan är att varje elev:
utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunska-per, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha (Skolverket 2011, s.14)
Här tydliggörs vikten av att i skolan arbeta med självkännedom och förmåga till studie-planering, kunskaper som varje individ behöver tillägna sig. Vikten av att inneha kun-skaper kring hur beslut fattas tydliggörs i EU:s projekt om Lifelong guidance provision, där det i syftet med lifelong guidance handlar om att individer ska utveckla de färdighe-ter som behövs för att hanfärdighe-tera karriär och utbildning. Detta kring att exempelvis klargö-ra sina förmågor, kompetenser och intressen för att kunna göklargö-ra meningsfulla utbild-ningsval och yrkesval. Individerna ska kunna hantera och planera sina utbildnings- och yrkesvägar i förening med sina livsmål, detta blir viktigt i dagens samhälle där yrkes-världen förändras snabbt, vilket kräver att även arbetskraften kan anpassa sig till nya omständigheter (Cedefop, 2005).
8
I skolverkets kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan framkommer att många av vägledningsaktiviteterna inte planerats utifrån ungdomarnas önskemål och behov (Skolverket, 2007). Borgen och Hiebert (2006) har summerat tidi-gare forskning kring vägledning för ungdomar och kommit fram till att det behövs nya angreppssätt för vägledning, i en tid där arbetsmarknad och utbildningssystem förändras snabbt. Då ungdomstiden är en tid då ungdomar bygger upp sin identitet, krävs det andra vägledningsmetoder än vid arbetet med vuxna. I Borgen och Hiebert (2006) läggs vikt vid att ungdomar själva ska få komma till tals och designa den hjälp de önskar. Med detta som utgångspunkt ser författarna ett behov av att studera vilka kunskaper ungdomarna har kring beslutsfattandeprocessen och vad gymnasieungdomar tycker är viktigt när de fattar beslut. Som en del i beslutsfattandet ser studien även på hur gymna-sieungdomar ser på möjligheten att arbeta med självbild och självkänsla inom vägled-ning, för att de ska ha en mer stabil grund att stå på och välja utifrån. Då unga idag un-der sin livstid kommer att behöva fatta flera stora beslut gällande utbildning och yrke (Cedefop, 2005).
1.1 Syfte och frågeställningar
Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom besluts-fattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examens-arbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasie-ungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning.
Vi ställer oss följande frågor:
Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete?
Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur ser de utifrån denna medvetenhet på möjligheten att arbeta med dessa begrepp inom skola och vägledning?
9
1.2 Begreppsdefinitioner
I denna del definieras tre av studiens viktigaste begrepp som är vägledning, självbild och självkänsla.
I denna studie används vägledning i vid bemärkelse (Lindh, 1997). I detta begrepp ingår, förutom det personliga mötet, all verksamhet som förbereder inför framtida val, angående exempelvis utbildning och arbetsliv. Det handlar om att individen ska bli medveten om sig själv och sina möjligheter, att kunna fatta beslut, samt att hantera övergångar. I detta kan det ingå arbetsmarknadsåtgärder, yrkesorienterade material men även vägledning i snäv bemärkelse ingår, vilket är mötet mellan en professionell vägle-dare och med detta förbundna aktiviteter så som samtal och information (Lindh, 1997). Ett begrepp som används i denna studie är självbild, här används Skaalviks defini-tion; självbild innefattar alla uppfattningar och känslor, tro och kunskap, som en individ har om sig själv. Självbilden är även en gemensam nämnare för de olika sätt en person uppfattar och känner för sig själv. I begreppet ingår individens olika roller, samt tenden-ser att värdesätta sig själv högt eller lågt (Stensaasen & Sletta, 2000). Studiens definition av självkänsla handlar om hur individen anser sig klara av uppgif-ter, ses av andra och värderar och känner inför sig själv. Det handlar även om känslor och värderingar och hänger samman med personens självmedvetande (Nationalencyklo-pedin, 2012-10-19 11:55).
1.3 Disposition
Denna studie är upplagd enligt följande, inledningsvis ges en beskrivning av tidigare forskning, där svenska och internationella studier beskrivs för att förtydliga det valda studieområdet. Därefter beskrivs Gottfredsons teori om begränsningar och kompromis-ser och CIP, som är en kognitiv teori om beslutsfattande. sedan beskrivs studiens metod och de aktuella tillvägagångssätten, gällande urval, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstaganden. Vidare presenteras studiens resultat där intervjusvaren presen-teras tematiskt utefter studiens frågeställningar. Efter resultatet följer studiens analys och diskussion, där teorier och empiri inledningsvis förbinds med varandra och analyse-ras. I den avslutande diskussionen diskuteras studiens viktigaste områden, i förhållande
10
till syfte, tidigare forskning och författarnas egna tankar och slutsatser kring det stude-rade området.
11
2 Tidigare forskning
I kapitlet om tidigare forskning belyses studier som rör både ungdomar och vuxna, då de som är ungdomar idag är morgondagens vuxna, forskningen går igenom deras be-slutsfattande och syn på vägledning. Önskemål och erfarenheter kring vägledning är temat för det inledande stycket, som handlar om vad elever vill ha ut av vägledningsmö-tet. Det ger även en bild av mognaden hos elever och vad individer upplever sig ha fått ut av vägledning. I den andra delen behandlar val och kunskap kring beslutsfattande där elevers kunskaper kring beslutsfattande och hur de ser på olika yrkesval och huruvida de är viktiga för dem i nuläget eller i framtiden. Delen går även igenom elevers önske-mål om att i större utsträckning arbeta med beslutsfattande. Sista delen handlar om självbild och självkänsla och hur detta påverkar individens beslutsprocesser och karri-ärmognad. Begrepp som är direktöversatta, finns i bilaga 3.
2.1 Önskemål och erfarenheter kring vägledning
Dresch och Lovén (2010) har studerat ungdomars gymnasieval från årskurs nio till årskurs två på gymnasiet, deras mognad, värderingar och handlingsmönster kopplat till vägledning, samt elevernas syn på vägledning och vägledningsprocessen. Övergripande resultat är att eleverna är mindre mogna än tidigare och många orkar inte söka informa-tion på egen hand. Många elever är osäkra kring sin egen identitet och önskar mer per-sonlig kontakt hos vägledaren. Det är viktigt för elever att i vägledningen få diskutera sin personliga situation. Det kan handla om deras starka och svaga sidor, att få hjälp med att ta reda på vad de passar till och vidare prata om deras individuella lämplighet för olika utbildningar och yrken. Cirka hälften av studiens elever önskade prata om detta medan en tredjedel uppgav att de har samtalat om detta med en vägledare. Eleverna vill även ha information om olika utbildningar och hur arbetsmarknaden ser ut och vill stämma av sina tankar i samtalet som en form av avcheckning (Dresch & Lovèn, 2010). Eleverna hade ett behov av att spegla sina tankar mot en vuxen, gärna en förälder eller vägledare (Lovén, 2000). Många elever efterfrågar att i vägledningen få nya idéer och
12
perspektiv, detta gäller även de elever som är säkra i sina val. Vidare framgår det också ett starkt behov av att bli sedd och lyssnad till, där det också handlar om att lära känna sig själv. För att hjälpa eleverna att lära känna sig själva och sina starka och svaga sidor kan erfarenheter såsom exempelvis prao spela en viktig roll. I studien framkommer att en stor andel av eleverna inte har någon tydlig bild av vad vägledningssamtalet ska handla om. Därutöver visas det att eleverna strävar efter att välja en viss inriktning för sina framtida liv och identifiera sig med en viss livsstil, detta sker samtidigt som indivi-den är i en livsfas där de bygger upp en egen självbild (Dresch & Lovén, 2010).
Vilhjálmsdóttir, m fl (2011) berör vuxnas vägledning, det de vägledningssökande fått ut av vägledning var bland annat ett förbättrat självförtroende och att ha lärt sig något om sina egna förmågor och intressen. Detta var påståenden som 40-46 procent av de tillfrågade höll med om. Detta kan jämföras med siffror upp till 60 procent i de nordiska grannländerna. 34 procent av de sökande hade fått möjligheten att diskutera sina starka och svaga sidor med vägledaren. I en studie av franska vuxna vägledningssökande, stu-derades effekten av en kompetensbedömning. I kompetensbedömningen ingick person-liga möten och tester och i jämförelse med en kontrollgrupp hade testgruppen fått ökad förståelse av sig själva, ökad självbild och fler verktyg för att reflektera och fatta yrkes-beslut (Bernaud, Gaudron, Lemoine, 2006).
2.2 Val och kunskaper kring beslutsfattande
Dresch och Lovén (2010) skriver om hur begreppet valkompetens används inom dansk vägledningsforskning. Valkompetens är ett resultat av en process där hela personen och dennes livssammanhang och de konkreta möjligheterna vävs samman. Individen blir mogen att fatta beslut där de å ena sidan förhåller sig till objektiva samhälleliga realite-ter och å andra sidan förhåller sig till sig själv sin livshistoria och sitt livssammanhang (Dresch & Lovén, 2010).
Elevers mognad beskrivs även i Lovén (2000) som har undersökt elever ur årskurs
nio och deras förväntningar kring mötet med vägledare. Där framkommer att flera kän-de sig osäkra och att kän-de inte var mogna att välja till gymnasiet. Studien visar på att kän-de flesta eleverna hade blandade känslor när gymnasievalet var över, dessa känslor innefat-tade lättnad över att valet var gjort men även en kvarstående osäkerhet. Studien visade på hur eleverna i vissa fall anpassade sina önskemål efter den självkännedom de hade.
13
De viktigaste faktorerna för eleverna vid gymnasievalet var intresse och möjligheten att komma in på önskad utbildning något som i vissa fall ledde till en kompromiss där mindre attraktiva utbildningar fanns med i betänkandet då mer intressanta alternativ ansågs ouppnåeliga. Elevernas skäl till varför de väljer vissa gymnasieprogram tas även upp i Gruffmans (2010) studie av social snedrekrytering till gymnasiet, där det fram-kommer att elever framhåller olika skäl till varför de har valt ett visst gymnasieprogram. Det vanligaste är intresse för ämnen eller yrken, det näst vanligaste är att individer vill hålla många vägar öppna (interimval) och det tredje vanligaste i kategorin är studie- och yrkesmål.
I Bardicks mfl (2004) studie av ungdomar på Junior High och deras uppfattning av vad de vill ha ut av karriärplanering, framkom att de vill ha hjälp med beslutsfattande, utforskande av karriäralternativ och stöd i sitt beslutsfattande. De äldre eleverna vill ha mer specifik info om speciella yrken och utbildningar, även i svensk forskning tydlig-görs att elever vill ha hjälp med att fatta beslut. Eleverna i skolverkets granskning vill att vägledningen ska fokusera mer på att förbereda inför kommande val i livet, snarare än att hitta ett yrke (Skolverket, 2007). Något som även återfinns i Borgen och Hieberts (2006) studie är att ungdomar känner ett behov av att tillägna sig större kunskap och förmåga gällande karriär och livsplanering.
I Vilhjálmsdóttir m. fl. (2011) framkom också att 47 % av de vuxna vägledningssö-kande förvärvat sig kunskaper i beslutsfattande genom vägledningen de har tillhanda-hållit.
2.3 Självbild och självkänsla
Shearer (2009) har i sin studie av universitetsstudenters självkännedom och karriärför-virring, sett att låg intrapersonell intelligens (kunskap om sig själv) är kopplat till karri-ärförvirring. De som har höga frekvenser av karriärförvirring, uttrycker ett behov av att få ökad erfarenhet och tillgång till karriärundervisning och personlig vägledning. De som är mindre karriärförvirrade nöjer sig med information och bekräftelse kring sina val. Studien påvisade signifikanta korrelationer mellan självkännedom och karriärklar-het. Det fanns även ett signifikant samband mellan självkännedom och karriär-självförtroende.
14
Koumoundourou mfl (2011) undersökte grekiska ungdomars grundläggande självut-värderingar kopplat till karriärbesluts-självkänsla och yrkesidentitet. Självkänsla relate-ras starkt till karriärmognad och yrkessjälvbild. Studenter som ser sig själva som kapab-la att fatta karriärbeslut, verkar ha en kkapab-lar bild av sina intressen, takapab-langer, värderingar och personlighetsdrag. Självkänslans betydelse för karriärbeslut tas även upp i Hirschi (2011) som har undersökt schweiziska ungdomars karriärbeslutsberedskap och kommit fram till att högre nivåer av karriärbeslutsberedskap kunde sammankopplas med en hög-re självkänsla och generaliserad självtilltro, samt färhög-re uppfattade hinder. Elevernas be-redskap mättes även över tid, där ökad mängd yrkesinformation förutsåg en ökning av karriärbeslutsberedskapen.
2.4 Sammanfattning
I detta kapitel har tidigare forskning beskrivits där studiernas resultat är relevanta för studien då det ger en bild av hur elever tänker kring vägledning och beslutsfattande, samt ger indikatorer kring att självbild, självkänsla och karriärbeslutsfattande är något eleverna vill fördjupa sig i under vägledning. Resultaten i ovan nämnda studier pekar på att individer inom vägledning fått hjälp att öka sin självkänsla och självbild, samt att detta är begrepp som relaterar till mognad och beredskap kring att fatta karriärbeslut. Självkänsla relateras starkt till karriärmognad och yrkessjälvbild, det kan även kopplas till högre nivåer av karriärbeslutsberedskap.
Några av resultaten som presenteras är hur många elever känner sig osäkra inför valet till gymnasiet, valkompetens handlar om hur individen blir mogen till att fatta beslut där de kan förhålla sig till både sig själv och samhället. Eleverna önskar en möjlighet att i vägledning få diskutera sin personliga situation och lära sig mer om sig själv, ett sätt att få ökad erfarenhet och lära sig mer om sig själv är prao. Orsakerna till att eleverna valt ett visst gymnasieprogram handlar om intressen för ämnen eller yrken, att hålla många vägar öppna och studie- och yrkesmål.
15
3 Teoretiska utgångspunkter
Utifrån den här studiens frågeställningar blir det betydelsefullt att använda teorier om hur individer fattar beslut så som CIP (cognitive information processing) och Gottfred-sons teori kring önskvärda och realistiska val. I GottfredGottfred-sons teori kompromissar indi-viden mellan vad som anses vara önskvärt och realistiskt. Vidare handlar denna teori om den individuella självbildens utveckling och hur självbilden jämförs med de kogni-tiva yrkeskartor, individen har (Lovén, 2000), vilket vi anser vara viktigt för att förstå gymnasieungdomars självbild och valprocess på ett djupare plan. Vidare används CIP- teorin (Cognitive Information Processing), som är en kognitivt inriktad teori, som be-skriver en individs beslutsprocess (Sampson, 2004).
3.1 Gottfredsons teori om begränsning och kompromiss
Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser handlar om hur indivi-den utvecklar sitt strävande efter önskat yrke. Denna process startar redan i barndomen och fortsätter sedan fram till de sena tonåren. Nyckelbegrepp inom Gottfredsons teori är självbild, yrkeskartor, yrkespreferenser, yrkesalternativ, valutrymme och yrkessträvan. Med självbild menar Gottfredson vem individen själv anser sig vara och vem de i framtiden förväntar och önskar sig att vara. Självbilden innefattar förmåga, intressen, personlighet och plats i samhället. Personen behöver inte vara medveten om sin själv-bild, men agerar ändå utifrån bilden av sig själv.
Kognitiva yrkeskartor delar in yrken efter likheter och skillnader inom vissa dimen-sioner, såsom könskategorisering, arbetets nivå och arbetsfält. På detta sätt får individen en mer tydlig bild av yrkesvärlden.
Yrkespreferenserna kopplar ihop olika yrken med vem individen vill vara och hur mycket arbete individen är beredd att offra för att nå ett visst yrke. Hög matchning mel-lan yrket och individens självbild, leder till att yrket värderas högt. Ett yrke med hög matchning kan vara otillgängligt för individen på grund av exempelvis geografiska hin-der, bristande kompetens eller okunskap om vägen till yrket. Hur individen ser på till-gängligheten kring yrket påverkar i viken utsträckning individen ser yrket som ett
rea-16
listiskt alternativ. Individen väger både arbetets matchning mot självbilden och den upp-fattade tillgängligheten för att få fram olika yrkesalternativ.
Med valutrymme menar Gottfredson den del av yrkeskartan som anses vara accepta-bel, detta i förhållande till individens bild av vart de passar in i samhället och hur det vill bli sedda av andra. Yrkessträvan handlar om det yrke som individen anser vara bäst vid en given tidpunkt.
Gottfredson har delat in utvecklingen av yrkessträvanden i fyra faser; där den första är orientering mot storlek och makt (3-5 år), där barnet börjar få en bild av att arbete är något som hör till vuxenvärlden. Orientering mot könsroller (6-8 år) är andra fasen, där barnet börjar förstå konceptet könsroller och social klass. Fas tre är orientering mot
so-cial värdering (9-13 år). Under denna fas börjar barnet bli mer känsligt för andras
åsik-ter och välja bort lågstatusyrken och yrken som anses vara för svåra. Barnet börjar se koppling mellan utbildning, yrke och inkomst och bli medvetet om sina föräldrars för-väntningar kring deras yrkesval. Självbilden formas genom information om barnets so-ciala klass och förmåga. Den fjärde fasen är orientering mot det inre unika jaget (14 år och uppåt). Under denna fas fokuserar individen inte lika mycket på att ta bort oaccep-tabla alternativ utan snarare på att väga upp accepoaccep-tabla alternativ med tanke på prefe-renser och tillgänglighet. Individen börjar tänka mer kring framtida livsstilar och blir mer medveten om tillgängligheten kring utbildning och arbete, då personen under denna fas börjar implementera sina yrkesval (Patton & McMahon, 2006).
Utvecklingen av självbilden sker gradvis och individen är inte medveten om lingen förrän de blir uppmärksammade på det från en yttre källa. Självbildens utveck-ling är nära sammankopplad med utveckutveck-lingen av yrkespreferenser. Självbilden blir mer komplex och tydlig när personen kan införliva exempelvis kön och social klass då in-formation bearbetas (Patton & McMahon, 2006).
Begreppet kompromiss är en viktig del av teorin och handlar om att prova föredragna alternativ mot den externa verkligheten. Individen kompromissar utifrån dennes livssi-tuation, där geografisk plats, kontakter, arbetsmöjligheter och hinder är viktiga faktorer. Individen prioriterar könsroller i första hand, därefter prestige och typ av arbete och i sista hand utifrån individens egna intressen (Gottfredson, 1981; Patton & McMahon, 2006). Gottfredson talar även i sin teori om uttrycket good enough som är en överens-kommelse som individen själv skapar för att ta bort eventuella ångestkänslor inför ouppnåeliga val, där individen nöjer sig med det den uppnått (Dresch & Lovén, 2010).
17
3.2 Cognitive information processing
Cognitive information processing (CIP) är en kognitivt orienterad teori, som utgår ifrån hur individens hjärna bearbetar information. CIP är en teori som utgår ifrån att klienten själv ska förstå och lära sig hur de genomför val för att bli bättre problemlösare utifrån både tanke och känsla. Teorin har två kärnor, dels informationsprocesspyramiden som beskriver olika delar av en informationsprocess och dels CASVE- cykeln som beskriver en beslutsprocess olika delar (Sampson, Reardon, Peterson, Lenz, 2004; Patton & McMahon, 2006).
Informationsprocesspyramiden har fyra delar, de två delarna som utgör pyramidens grund är: kunskap om mig själv och kunskap om mina alternativ. Pyramidens mellersta del handlar om hur jag fattar beslut och den översta delen handlar om metakognition, tankar kring mitt beslutsfattande (Sampson et al, 2004).
Figur 1 Informationsprocesspyramiden (Peterson, Sampson, Reardon, and Lenz, 2003)
Den del som handlar om kunskap om mig själv innehåller individens perception av sina
värderingar, som motiverar individen gällande arbete, intressen, aktiviteter som
indivi-den uppskattar, färdigheter, saker som indiviindivi-den är bra på och anställningspreferenser, vad individen efterfrågar i ett arbete. Kunskapen om mig själv är något som utvecklas då individen mognar och får mer livserfarenhet (Sampson, et al, 2004).
18
Kunskap om mina alternativ, handlar om kunskap om olika yrken och utbildningar med mera. Individen har även ett inre kognitivt schema för hur arbetslivet kan se ut och är organiserat. Schemat hjälper till att organisera den nya informationen som individen tillägnar sig, genom erfarenhet, observation av andra, media och övrig information. Kunskap om hur jag fattar beslut, här handlar det om att lösa problem och fatta beslut, vilket kan göras på flera sätt. Inom denna teori används framför allt CASVE-cykeln (som beskrivs senare).
Tankar kring mitt beslutsfattande, denna del som är pyramidens topp, innehåller me-takognition, det vill säga tankar om beslutsfattandet. Några av de redskap som individen kan använda är ”self-talk”, som innebär de tysta konversationer individen har med sig själv om hur väl individen har utfört en uppgift. Positivt ”self-talk” ger individen mer motivation.
Självmedvetenhet handlar om i vilken utsträckning personer är medvetna om sig själ-va, när de går igenom beslutsfattandet (Sampson et al, 2004).
Den andra kärnan i CIP -teorin är CASVE –cykeln, cykeln har fem faser (se figur 2).
Figur 2 CASVE – cykeln (Peterson, Sampson, Reardon, and Lenz, 2003)
1) Kommunikationsfasen, i denna fas blir individen medveten om att det existerar en lucka mellan vart denne befinner sig och vart denne vill vara. Medvetenheten om luckan växer gradvis fram och skapar en spänning, vilket leder till att individen blir motiverad att genomföra en förändring.
19
2) Analysfasen, individen etablerar en mental modell av problemet och börjar se relatio-nen mellan olika komporelatio-nenter. I denna fas börjar individen klargöra kunskapen om sig själv, kunskapen om möjligheter och även fundera över kring hur personen brukar fatta beslut och lösa problem. Individen klargör även vad de redan vet och hämtar ny infor-mation om sig själv och alternativen.
3) Sammanfattningsfasen börjar med att individen ökar antalet alternativ och lösningar för att sedan reducera alternativen, som inte passar ihop med de egna intressena, värde-ringarna, förmågorna och anställningspreferenserna. I slutet av denna fas bör det finnas tre till fem möjliga alternativ.
4) Värderingsfasen innebär att individen värderar potentiella för- och nackdelar hos de olika alternativen. I denna fas prioriteras alternativen så att det finns första och andra-handsval osv.
5) Utförandefasen innebär att individen tar fram en plan för hur denne ska nå sitt första-handsval. Detta kan innebära att välja studier och söka arbete mm (Sampson, et al, 2004.
3.3 Sammanfattning
I detta kapitel beskrivs Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och CIP som har relevans för studiens undersökta område, då de handlar om hur individer fattar beslut och hur självbild, självkänsla och kunskap om mig själv är centrala delar i be-slutsfattandet, i båda teorierna.
Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, handlar om hur individen utvecklar sitt strävande efter önskat yrke, en process i fyra faser som startar redan i barndomen och sedan fortsätter fram till de sena tonåren (Gottfredson 1981). Individen kompromissar och begränsar sina yrkesval utifrån vad de ser som önskvärt och realis-tiskt. Begränsningar är förmåga, intressen, andras åsikter och vilken framtida livsstil yrkesvalet förväntas leda till. Yrkessträvanden är även nära sammankopplat med själv-bildens utveckling. Individen blir medveten om självsjälv-bildens utveckling först då de blir uppmärksammade på den av en yttre källa. (Gottfredson 1981; Patton & McMahon, 2006).
20
CIP-teorin är en kognitivt orienterad teori som utgår ifrån hur individens hjärna bear-betar information och kan användas för att bli en bättre problemlösare. I teorin är infor-mationsprocesspyramiden en central del, pyramiden har fyra delar. De två delar som utgör pyramidens grund är kunskap om mig själv och kunskap om mina alternativ. Py-ramidens mellersta del handlar om hur jag fattar beslut och den översta delen handlar om tankar kring mitt beslutsfattande. CASVE- cykeln är en annan central del i CIP. Cy-keln har fem faser som beskriver processen kring hur individen fattar ett beslut (Samp-son, Jr, et al, 2004; Patton & McMahon 2006).
21
4 Metod
I metodkapitlet beskrivs studiens metodval, urval och hur datainsamling har genom-förts. Vidare presenteras analysmetoden, samt etiska ställningstaganden.
4.1 Metodval och metoddiskussion
Då studien har syftat till att få fram gymnasieungdomars egna åsikter om beslutsfattan-de och hur beslutsfattan-de ser på möjligheten att arbeta med självkänsla och självbild, var en kvalita-tiv metod relevant.
Den metod som användes var semistrukturerad, kvalitativ intervju (Larsen, 2009). Metoden valdes då en djupare bild av forskningsområdet eftersträvades snarare än gene-raliserbara svar. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från ett frågeformulär (se bilaga 2). Frågorna har ställts på ett sådant sätt som öppnar upp för breda och djupgåen-de svar, hos respondjupgåen-denterna. Detta för att ge struktur och se till att alla områdjupgåen-den täcktes in samtidigt som det ändå gav ett utrymme för följdfrågor där respondenternas egna ord kom fram. Det fanns en önskan om att få fram respondenternas egna åsikter och idéer för att på ett mer effektivt sätt få en bild av hur det ser på studiens centrala frågor och möjliggöra att arbeta med dessa frågor. Vidare ansågs en kvantitativ metod begränsa respondenternas svar, genom fasta svarsalternativ, på ett för undersökningen negativt sätt (Larsen, 2009).
4.2 Urval
Urvalet har genomförts som ett icke-sannolikhetsurval, där vägledare på olika skolor kontaktades för att i sin tur kontakta intresserade gymnasieungdomar. På detta sätt blev det en blandning av godtyckligt urval och urval enligt självselektion, då personer själva visade intresse för att ställa upp på att bli intervjuade (Larsen, 2009). Även författarnas privata nätverk har använts för att få kontakt med gymnasieungdomar. Den population
22
som undersöktes var gymnasieungdomar i årskurs tre mellan 17 och 20 år där den över-vägande majoriteten är flickor. Gymnasieungdomarna är från olika skolor i Skåne och läser olika gymnasieprogram där både teoretiska och praktiska program finns represen-terade. Flera av gymnasieungdomarna i studien har bytt gymnasieskola och program och alla har varit i kontakt med vägledare på ett eller annat sätt. Detta urval har genom-förts med anledning av att gymnasieungdomarna är i slutet av sin utbildning och därmed står inför en strukturell brytpunkt i och med studenten. De har erfarenhet av beslutsfat-tande då de har genomgått en större beslutsprocess i samband med sitt gymnasieval och varit i kontakt med en vägledare. Intervjupersonerna benämns intervjuperson A till och med I.
4.3 Datainsamling
Valet av intervjufrågorna har grundats i forskningsfrågorna där två centrala teman togs fram som handlade om beslutsfattande samt självbild och självkänsla.. Inledningsvis har ett färre antal bakgrundsfrågor ställts. Därefter har flertalet frågor ställts om varje tema, som började med att intervjupersonen fick definiera vad studiens centrala begrepp be-tydde för dem. Därefter har diverse frågor ställts ur olika perspektiv såsom egna konkre-ta erfarenheter, önskemål, kunskaper, värderingar och hur de skulle råda andra att göra, detta för att få med olika aspekter av studiens valda teman (Studiens frågor finns att läsa i bilaga 2).
Inför intervjutillfällen har en pilotintervju genomförts, för att prova intervjuguiden, samt intervjusituationen (Dalen, 2007). Under pilotintervjun berördes två frågor som inte var med i den ursprungliga intervjuguiden. Efter pilotintervjun utökades intervju-guiden med dessa två frågor (hur man kan arbeta med självkänsla och självbild i skolan i stort och tidigare erfarenheter av vägledning) som berördes i pilotintervjun, då denna intervju inte ansågs avvika från de övriga valdes den att tas med i studien som helhet. Under intervjutillfällena har vi och intervjupersonerna träffats på utvalda caféer alter-nativt på gymnasieungdomarnas skola, då det ansågs tryggt för intervjupersonen att träf-fas i en offentlig och neutral miljö. Att mötet skedde på gymnasieungdomarnas skola bidrog till att de var på hemmaplan. Vi ansåg att ett café bidrog till en avslappnad stäm-ning för intervjupersonen och författarna då det gav möjlighet till att på ett naturligt sätt småprata innan och efter intervjun över en fika. Intervjuerna har tagit mellan 15-30
mi-23
nuter att genomföra och intervjupersonerna har haft möjlighet att läsa frågorna precis innan intervjun för att motverka nervositet samt att sätta igång tankeprocessen hos in-tervjupersonen kring studiens frågor. Inspelningen av intervjuerna upptogs av en I-phone. Efter varje intervju har författarna uppmuntrat intervjupersonerna till en framtida dialog där har varit välkomna att höra av sig med frågor och funderingar. Under alla intervjutillfällen har studiens båda författare medverkat där de har turats om att ställa frågor och följdfrågor och förklarat centrala begrepp, då detta ansetts behövas.
Då intervjupersonerna var i övre tonåren, har hänsyn tagits till att de skulle känna sig trygga då de blev intervjuade, då intervjusituationen kan ha varit ny för dem. Hänsyn togs även genom att informera dem om de etiska principerna och genom att fråga inter-vjupersonerna om de förstod intervjufrågorna. En eventuell intervjueffekt (Larsen, 2009) kring detta kan vara hur intervjupersonerna omedvetet styrdes av att vistas i sko-lan, något som kan ha styrt deras svar under intervjuerna till att svara det de tror att de som intervjuar vill höra. Att författarna var äldre kan ha gjort att de uppfattades som en form av lärare av intervjupersonerna.
För att öka tillförlitligheten i intervjupersonernas svar har vi använt sig av öppna frå-gor där intervjupersonerna har uppmuntrats att svara hur de vill då inga rätt eller fel finns detta för att undvika intervjueffekt. För att öka studiens och datamaterialets validi-tet, så att data som samlats in är relevant för studiens frågeställningar, har flera frågor ställts inom samma område som kontrollfrågor. Genom att ställa öppna frågor och ha möjlighet till följdfrågor ökar chansen att få fram intervjupersonen själv tycker är viktigt (Larsen, 2009). Genom att inledningsvis fråga intervjupersonerna om deras syn på stu-diens centrala begrepp hoppas författarna få en bild av vad begreppen betyder för var och en av intervjupersonerna och därmed få en bild av om det överensstämmer med studiens definition. Reliabilitet innebär att noggrannhet och tydlighet präglar hela studi-en och framför allt insamlandet och analysstudi-en av det empiriska materialet. Gstudi-enom att vara två som genomfört och kodat intervjuerna kan reliabiliteten antas öka då två styck-en kompletterar varandra och minskar riskstyck-en för att dra förhastade slutsatser och missa viktiga delar (Larsen, 2009; Dalen, 2008).
24
4.4 Analysmetod
Som analytisk metod valdes en innehållsanalys där det har handlat om att se samband och gemensamma drag eller skillnader och även att klargöra olika mönster i materialet. Det första steget handlar om att de inspelade intervjuerna har transkriberats och därefter har intervjuerna delats upp efter forskningsfrågorna och överflödig text har tagits bort. Samtidigt har underteman tagits fram, där de olika intervjupersonernas svar kring sam-ma tesam-ma fanns samlade. Därefter har mönster och skillnader i intervjuerna identifierats och större teman har framträtt, dessa finns presenterade i studiens resultatkapitel. Vidare har materialet granskats för att klargöra meningsfulla mönster och slutligen har parallel-ler och liknelser dragits mellan reslutat och teori, vilket redogörs i analys och diskus-sionskapitlet (Larsen, 2009).
Analyserna har karakteriserats av ett induktivt angreppssätt, vilket genomsyras av en vilja att förstå ämnets helhet, snarare än att hypotetiskt testa teoriers hållbarhet (Larsen 2009). I studien har vi utgått från frågeställningarna och intervjusvaren och de mönster som vi har hittat för att se likheter och skillnader mellan intervjusvaren och studiens valda teorier.
4.5 Etiska ställningstaganden
Vi har följt vetenskapsrådets (2002) fyra viktiga etiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning, enligt följande:
1) Informationskravet, där forskaren alltid ska informera informanterna om forsknings-uppgiftens syfte, vilket har genomförts genom att både i inledande mailkontakt och in-nan intervjun berätta om studiens syfte.
2) Samtyckeskravet, där de som deltar i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan och exempelvis kunna avbryta sin medverkan utan negativa följder, vilket har förtydligats redan i mailkontakten och inledningsvis under intervjun. Då in-tervjupersonen har blivit informerad om att de har möjlighet att avbryta när som helst. 3) Konfidentialitetskravet, där de uppgifter som insamlas om personer i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet och förvaras på ett sådant sätt att utomstående inte kan ta del av den. Inledningsvis under intervjun har intervjupersonerna informerats
25
om att inga personuppgifter kommer att lämnas ut, samt att intervjuutskrifter förvaras på ett säkert sätt och förstörs när studien är examinerad.
4) Nyttjandekravet, de uppgifter som samlats in om enskilda personer får endast använ-das för forskningsändamål. Att intervjupersonernas svar har använts för studiens ända-mål, har klargjorts inledningsvis under intervjuerna.
4.6 Sammanfattning
I metoddelen beskrivs motivet till att en kvalitativ metod med semistrukturerade inter-vjuer genomförts. Vidare beskrivs urvalet av undersökningsenheter, där gymnasieung-domar i årskurs tre intervjuats. Under datainsamlingen beskrivs hur intervjufrågorna valdes ut, samt hur intervjuerna genomförts. Intervjumaterialet spelades in, transkribe-rades och därefter genomfördes en innehållsanalys. I metoddelen finns även en kritisk diskussion om datainsamlingen, samt en diskussion om etiska ställningstaganden.
26
5 Resultat
I resultatdelen presenteras studiens resultat tematiserat efter studiens frågeställningar. Under den första delen handlar det inledningsvis om vad ett beslut innebär för gymna-sieungdomarna för att sedan handla om hur individer går tillväga när de fattar ett beslut. Därefter redogörs det för hur intervjupersonerna själva gått tillväga när de har valt inför gymnasiet vilket är ett karriärbeslut de har genomfört. Under denna del beskrivs slutli-gen gymnasieungdomarnas kunskaper kring hur de vet vilka yrken de passar till. I den andra delen, där den andra forskningsfrågan är i fokus, skildras inledningsvis hur gymnasieungdomar ser på begreppen självbild och självkänsla. Därefter redogörs för hur de anser att de kan arbeta med självbild och självkänsla i vägledning och i sko-lan i stort.
Studiens intervjupersoner är gymnasieungdomar i årskurs tre, där elever från både teoretiska och yrkesinriktade program finns representerade.
5.1 Kunskaper kring att fatta beslut
Denna del inriktar sig på studiens första frågeställning: Vilka kunskaper har gymnasie-ungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete?
5.1.1 Vad är ett beslut?
Beslut handlar för gymnasieungdomarna om någonting som innebär en förändring, om hur de måste ta ställning. Att stå inför ett val där det finns flera alternativ och att tänka igenom vad som är bäst för mig. Beslutet kan vara stort eller litet, det kan vara något som påverkar framtiden och är avgörande. Det ska kännas rätt, fördelar och nackdelar vägs noga mot varandra och det framhålls att det är viktigt att inte påverkas av vad andra tycker.
27
5.1.2 Kunskaper kring att fatta beslut
Gymnasieungdomarna säger att för att fatta ett beslut är det viktigt att ha bakgrundsin-formation, konkret inbakgrundsin-formation, att tänka igenom beslutets konsekvenser och att skapa ett scenario för att veta vart det leder. De anser att det är viktigt att väga för- och nack-delar mot varandra och ens livssituation och inte bli stressad till att bara se förnack-delarna med ett beslut. Vidare nämner de att det kan vara bra att testa olika saker och inte göra förhastade beslut, att kolla runt och läsa på om vad det finns för möjligheter och prata med olika personer och olika studievägledare. Det handlar även om att prata med nära och kära som känner en väl och kan ge tips. En av individerna berättar om hur val är en central del av livet och hur tillvägagångssättet ser ut för att göra olika val.
Det kretsar ju ganska mycket kring det i livet vad man väljer; jag tycker att man lyssnar både på hjärnan, hjärtat och magen (Intervju F, 2012-11-14)
Citatet leder in på detta att lita på sig själv och sina instinkter, inte gå efter vad andra tycker eller följa grupptryck, utan lita och lyssna på sig själv och att det är viktigt att vara självständig då ett beslut fattas. Ungdomarna pratar om att göra det som känns rätt i stunden och att det är okej att misslyckas, så länge personen provar sig fram. Det är även bra att inte endast besluta sig för något för att det känns tryggt, det värsta som kan hända är att individen ångrar sig. Personen måste vara beredd på att offra tid och energi på det som valts. Vidare att ha en tro på möjligheten att bli bäst på det som är riktigt intresserant när det gäller yrkesval. Gymnasieungdomarna betonar vikten av att känna sig säker och trivas med det jobb som innehas i framtiden och göra det som de önskar. Att inte bara gå efter intressen utan att även tänka realistiskt är något som illustreras i citat nedan.
Man får väl kanske vara lite realistisk alltså, liksom alla kan ju inte bli konstnärer och sånt här, sen är det om man brinner för det så ska man testa (Intervju G, 2012-11-14)
Citatet kastar ljus på motsägelsen som finns i intervjupersonens tankar om framtiden där både intressen, inre vilja och motivation måste vägas mot omvärlden och de framtida möjligheter som ges.
Ungdomarna talar om vikten av att tänka igenom beslut och efteråt ska det kännas bra. Individen ska känna sig lugn och nöjd för att veta att beslutet är rätt och inte göra något denne inte vill eller känner sig redo för. Magkänslan spelar en stor roll för många ungdomar. Slutligen berör de hur viktigt det är med en eller flera reservplaner, att falla tillbaka på.
28
5.1.3 Gymnasieval
Gymnasievalet ses som ett stort beslut och en del berättade hur de inte kände sig redo inför att välja.
Rätt profil, rätt inriktning, pågående trender och en bred linje var ledande faktorer kring valet till gymnasiet. Viktiga faktorer var att utbildningen skulle löna sig i slutän-dan och att det skulle vara något som intresserade individen, kändes tryggt samt passade dem och deras liv som helhet. I valet mellan olika linjer var det inte alltid intresset som styrde utan även den personliga potentialen, då intervjuperson G påpekade att har indi-viden potential att gå teoretiska program, så ska detta övervägas. Vad andra tyckte, sko-lans rykte och familjens åsikter var viktigt för ungdomarna. Programvalet var klart för vissa där valet av skola var det viktigaste valet, för andra var det tvärtom då valet av skola och stad kom före valet av program. En del ansåg att vissa linjer var flummiga och oklara, medan vissa linjer öppnade upp fler dörrar och möjligheter inför framtida studi-er. För en del fanns det inte något specifikt intresse att basera valet på, därför valdes ett brett program, även fast detta inte var som mest i linje med framtidsplanerna. För en del gymnasieungdomar fanns en osäkerhet i beslutsprocessen vilket visas i citatet nedan.
Jag trodde att jag visste, men när det väl gällde så visste jag inte (Intervju G, 2012-11-14)
Några intervjupersoner har bytt skola och detta har påverkats av deras egen studiemoti-vation och mängden plugg på linjen. Det kan även handla om att individen inte trivdes på skolan och en känsla av att inte lära sig något. Det kunde även handla om långa pendlingsavstånd och att samma kvalité fanns på ett närmare håll. Intervjuperson B be-rättade i citatet nedan om hur beslutsprocessen gått till och hur intressen fått ge vika för att hålla fler dörrar öppna inför framtiden.
Alltså först var jag inne på att verkligen välja någonting som jag tycker är kul att välja något som är liksom kreativt och som jag är intresserad av. Sen så hamnade jag mer och mer på att nej jag måste välja någonting som är mer brett för jag vet inte vad jag vill göra sen och då vill jag inte stänga några dörrar så det slutade med att jag valde något brett för jag är inte så jätteintresserad av det jag går nu egentligen. (Intervju B, 2012-10-23)
5.1.4 Begränsningar kring gymnasievalet
Gymnasieungdomarna uttryckte att de inte blivit begränsade men flertalet ändrade sig då de tänkte efter och berättade om saker som påverkat dem och därmed begränsat deras val. Begränsningar kring gymnasievalet handlade om hur föräldrar ville att de skulle gå på en specifik skola, då de trodde att skolan passade individen på ett bra sätt. Äldre sys-kons val av gymnasieprogram kunde också påverka. Pendlingen till och från skolan och
29
att vara tvungen att flytta hemifrån kunde vara ett hinder. Mycket plugg och brist på motivation kunde också vara begränsningar. Vad ens kompisar tyckte, en rädsla att framstå som mindre smart och grupptrycket kring vad alla andra skulle göra påverkade gymnasieungdomarnas val. Fördomar om staden eller skolan ledde till att en viss skola inte ens övervägdes hos vissa ungdomar. Tankarna kring vad som kommer efter gymna-siet och rädslan för att slösa bort sina betyg begränsade en del av personerna, då pressen fanns kring att välja rätt för att komma vidare i livet.
5.1.5 Kunskap kring vilka yrken individen passar till
Gymnasieungdomarna sa att det var en självklarhet för vissa vilka yrken de passade till medan det var svårare för andra, som fick pröva sig fram och gallra bort olika yrken för att hitta rätt.
Jag tror det är bra att man är ute och ser på arbetslivet och vad skulle jag kunna tänka mig? Skulle jag kunna tänka mig att hjälpa en sjuk människa? Ja eller nej liksom, nej men liksom då får man ju gallra bort. (Intervju F, 2012-11-14)
Ungdomarna anser att det är svårt då det finns så många yrken att välja bland och att det är svårt att veta vad valet ska baseras på.
Det vet jag faktiskt inte för att jag vet ju själv inte vad jag passar till. Det borde vara vad man är intresserad av vad man själv tycker om. (Intervju D, 2012-10-30)
Individerna berättar i intervjun att de märker vilka yrken de passar till i vardagen kopp-lat till vad de är bra på och även kring hur filmer kan väcka ett intresse för vissa yrken, när de var små. Vidare pratar en del gymnasieungdomar om att de begränsar sig till vis-sa områden beroende på intressen och kunskaper de har och det de känner att de är duk-tiga inom. Den som har bra självkänsla och självbild vet vilka bra egenskaper den har, såsom ledaregenskaper eller att trivas bäst med att arbeta ensam eller i grupp. En av intervjupersonerna berättar hur detta kan handla om teoretisk och praktisk kunskap, där individen jobbar med kroppen. Vidare ska det kännas rätt, intuition och instinkt är vik-tigt. Det ska handla om vad individen trivs med och personens intressen och hobbys och inte bara om att tjäna mycket pengar och om det är lätt att få jobb. Det ska vara något individen kan tänka sig att göra i framtiden då gymnasieungdomarna pratar om hur de lättare kan lägga ner tid på något som upplevs som roligt. En del av personerna har tyd-liga drömmar gällande att åka utomlands, starta eget och arbeta som entreprenör. Slutli-gen finns det individer med drömyrken, som de hade haft sedan de var små, men som de
30
inte ansåg vara realistiska och därför valde bort, då kännedom om svårigheten att kunna försörja sig på yrket fanns.
5.2 Medvetenhet och möjligheter att arbeta med självbild
och självkänsla
I denna del presenteras svaren på studiens andra frågeställning: Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur ser de utifrån denna medvetenhet på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning?
5.2.1 Medvetenhet kring självbild
Flera av gymnasieungdomarna tycker att de båda begreppen självbild och självkänsla är lika och tycker att det var svårt att skilja dem åt och en del vet inte vad självbild och självkänsla är för något, något som blir tydligt i citatet nedan.
Jag vet inte, jag vet inte vad självbild är; det är väl typ vad man har för bild av sig själv och vad man tycker om sig själv hur man trivs med sig själv (Intervjuperson G 2012-11-14).
Ungdomarna tycker att självbild handlar om hur bra individen ser på och känner sig själv och uppfattar sig som person utan att bli påverkad av andra. Vidare vad individen tycker och tänker om sig själv och tror att denne kan göra. Självbild är även uppfatt-ningen om vem individen själv är, bra och dåliga egenskaper, vad individen står för, kring moral, åsikter och vad personen tycker om. Det är också hur individen trivs med sig själv, en reflektion och spegling av sig själv på ett djupare plan. Slutligen att ha en viss distans till sitt eget beteende och att ha en önskan om hur andra ska uppfatta perso-nen.
5.2.2 Medvetenhet kring självkänsla
Självkänsla beskrivs av gymnasieungdomarna hur mentalt stark individen är och att det har mer att göra med ens inre än vad självbild har. En känsla av att det här är jag, att förstå och tro på sig själv. Självkänsla handlar också om att trivas med sig själv, hur individen tycker om sig själv och känner sig själv. Dessutom att känna sig säker och bekväm i olika situationer och blir accepterad för den man är. Det handlar även om hur andra ser på en och om individen får höra något negativt om sin person så påverkar det
31
dennes självkänsla negativt. Gymnasieungdomarna anser att självkänsla är, att veta hur ens humör, känslor och svagheter är. Slutligen är det hur individen presterar i olika situ-ationer, där stress och ångest för ogjorda uppgifter kan påverka ens självkänsla negativt.
5.2.3 Hur gymnasieungdomar lär känna sig själva
För att lära känna sig själv berättar gymnasieungdomarna om att det handlar om att pro-va sig fram och pro-vara självständig och inte gå efter andra utan acceptera sig själv och tänka efter vad som blir bäst för mig. Under gymnasiet lär sig individen mer om sig själv då denne får testa nya saker och träffa nya människor. Då individen testar märks det vad den är bra och mindre bra på, om individen exempelvis är en sådan person som inte tycker om att plugga. Då en person gör det denne är bra på och intresserad av så känner den sig bättre. Det handlar även om vad människan vågar göra, att tro på sig själv. Genom att ta sig ur sin bekvämlighet och inte låsa in sig utan utmana sig själv, övervinna något som är jobbigt och pusha sig för att se hur ens beteende är i olika situa-tioner och vad en individ klarar av. Olika erfarenheter och svåra situasitua-tioner gör att indi-viden lär känna sig själv bättre, att lägga märke till hur ens reaktioner och beteenden brukar vara i olika situationer. Ungdomarna ger en bild av att för att lära känna sig själv bättre handlar det om att ta till sig det positiva människor runt omkring säger om en. Ibland kan det även hjälpa att prata med någon som känner en väldigt väl eller en tera-peut. Vad kompisar tycker och tänker påverkar individen men samtidigt säger gymna-sieungdomarna att det inte ska handla om att lyssna på andra. Genom att vara social och träffa nya människor lär personen känna sig själv.
Ungdomarna anser att känns det bra så sprider det sig, det är viktigt att göra saker som de tycker om att göra och ha egentid, engagera sig och motionera, det handlar först och främst om att må bra. För att lära känna sig själv kan individen fundera på när den-ne är som lyckligast och vara mer positiv. Det är viktigt att strukturera och prioritera för att hitta en balans i livet. Det handlar om att ta sig tid och ställa sig frågor och inte bara stressa och vara impulsiv, för att förstå sig måste individen förstå sin omgivning. Inter-vjupersonerna beskriver att för att lära känna sig ska de aldrig tvivla på det de tänker och känner och ta itu med det konstiga som de inte är vana vid att tänka. Att tillåta sig själv att må dåligt för att det inte ska komma tillbaka i vuxen ålder och att lära känna sig själv är en process som pågår hela livet ut, där känslorna ändras hela tiden.
32
5.2.4 Möjligheten att arbeta kring självbild och självkänsla inom skola och
vägledning
Intervjupersonerna gav en bild av hur aktiviteter utanför skolarbetet, för alla på skolan, kan stärka ens självkänsla och självbild. Där det kan handla om att reflektera och tänka under en hel dag och att göra olika övningar exempelvis ta ställning till påståenden så-som en fyrahörnövning. Detta för att få en bättre insikt om vad individen kan göra i framtiden då denne inte är så mogen att välja vid 16-17 års ålder. I skolan kan olika tes-ter genomföras där individen erkänner för sig själv vem denne är och vad denne passar till. En annan övning är att skicka runt en lapp med ens namn där andra får skriva hur de ser på en och se om det stämmer med ens egen bild och att tänka på hur andra ser en. Citatet nedan handlar om erfarenheter av att arbeta med att lära känna sig själv. Detta kan handla om att jobba med att ta fram starka och svaga sidor och se hur de stämmer med verkligheten och försöka höja de starka sidorna eller att endast skriva ner positiva saker om sig själv.
Skriva ner på ord på sig själv vad är mina svagheter vad tycker jag om detta och detta och det gjorde ju att man lärde känna sig själv lite bättre (Intervju C, 2012-10-24).
Ungdomarna tycker att vägledaren kunde komma ut och prata med dem enskilt eller i grupp och fråga dem vad de tyckte om olika saker och inte bara ge dem alternativ utan att vägledaren kan uppmuntra dem att prata om självbild och självkänsla. Att vägledaren låter elever som ska börja gymnasiet skugga elever som redan går på det valda siet för att se hur det fungerar och om det passar dem, är också ett önskemål hos gymna-sieungdomarna. Det handlar även om vikten av att få testa på olika saker i skolan för att inte bli lika osäker på vart de står i livet. Vara kreativ och göra egna projekt och inte bara läsa i en bok utan få reflektera över vad de är bra på och varför projektet går som det går och eventuellt upptäcka nya styrkor. Genom att låta gymnasieungdomarna ta mer ansvar för sina egna beslut och försöka fixa mycket själva till exempel kring prak-tikplatser.
Ungdomarna hade en önskan om att ha små gruppmöten med en öppensinnad dis-kussion med både lärare och elever där de ger respons till varandra. Där de får möjlighet att prata om upplevelser och hur de tänker och känner och om vad självkänsla och självbild är för något, där ingenting är dumt eller fel utan mer fokus läggs på att förstå varandra. Det ska vara en grupp som individen trivs i och känner sig positiv och trygg med då det kan hjälpa att prata med andra. Det är extra viktigt att alla blir en del av
33
gruppen när de är nya på skolan och att alla, även de som är blyga, blir hörda. Att lära känna alla i klassen och att använda exempelvis mentorstiden till att se hur klassen har det och lösa eventuella problem är också förslag. Ett annat alternativ är att i grupper ha olika fall och diskutera hur individen skulle agera, hur denne skulle må och vad konse-kvenserna skulle bli, i olika situationer. En annan form av övning är att i grupp ha olika rollspel och diskussioner och argumentationer.
En av intervjupersonerna berättar att de aldrig berört självbild och självkänsla hos en vägledare utan haft fokus på att göra olika val. Gymnasieungdomarna pratar om att det är viktigt att vägledaren blir personlig och att lär känna eleverna för att kunna hjälpa dem, vägledaren ska veta saker om dem såsom bakgrund, vad de tycker är roligast, vilka ämnen de har bra resultat i och var de ser sig själva om tio år. Vägledaren ska också ge positiv feedback till individen, få denne att tro på sig själv och få denne att känna att det de tycker är roligt blir de också bra på. Vidare ska vägledaren också stötta och peppa individen, då alla inte får det stödet hemifrån. Slutligen kan vägledaren även hjälpa per-sonen med att få balans och kontroll över sitt liv genom att planera och se över dennes liv. En intervjuperson tar i citatet upp den egna viljans betydelse för att arbetet med självkänsla och självbild i skolan och inom vägledning ska ge en önskad effekt.
Man måste ju ha den egna viljan för att få bättre självkänsla, det är ju det viktigaste (In-tervju A 2012-10-23).
5.3 Sammanfattning
Framträdande i resultatet är hur gymnasieungdomar ser på att ett beslut kan handla om att stå inför flera val. Att behöva tänka igenom konsekvenserna och ha konkret informa-tion och vara självständig. Det gäller även att testa sig fram, väga för och nackdelar, samt att prata med andra. När ungdomarna genomförde sitt gymnasieval gick de efter intresse, att utnyttja sin fulla potential och att det skulle passa i deras liv som helhet, hålla många dörrar öppna och även leda till något i framtiden. De uttryckte först att de inte blivit begränsade inför valet till gymnasiet, men flertalet ändrade sig sedan och be-rättade om tillfället då de hade blivit begränsade. För att veta vilka yrken som passar individen handlar det om att testa sig fram och tänka på vad denne är bra på i vardagen, bra egenskaper och intressen.
Självbild och självkänsla är begrepp som flera av intervjupersonerna hade svårt att skilja åt och en del visste inte vad de innebar. För att lära känna sig själv anser de att de
34
ska vara självständiga, acceptera den de är och prova sig fram. Det gäller även att lägga märke till och reflektera över sitt eget beteende, att ta till sig av positiv feedback och träffa nya människor.
Inom skola och vägledning tar gymnasieungdomarna upp hur de kan arbeta med olika övningar. Att ta fram sina egna egenskaper, testa nya saker och ta ansvar. I kontakten med vägledaren är det viktigt att vägledaren lärde känna individen för att kunna hjälpa. Gruppmöten med lärare och elever i en trygg miljö är något som föreslogs i intervjuer-na.
35
6 Analys och diskussion
I analys och diskussionskapitlet vävs inledningsvis resultatet ihop med studiens teorier. Delen är tematiserad efter studiens frågeställningar. De områden som berörs i texten nedan är kunskaper hos gymnasieungdomar kring att fatta beslut, faser inom beslutsfat-tande, tankar om mitt beslutsfattande och kompromisser och begränsningar. Det andra området är medvetenhet om självbild och självkänsla, anställnings- och yrkespreferen-ser och möjligheten att arbeta med självbild och självkänsla. I den avslutande diskussio-nen vävs teorier, empiri och tidigare forskning samman mot bakgrund av de samhälls-förändringar som nämns i studiens inledning. Därefter berörs studiens begränsningar. Avslutningsvis drar vi egna slutsatser och gör egna reflektioner samt kommer med för-lag inför framtida forskning.
6.1. Kunskaper kring att fatta beslut
Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbe-te?
6.1.1 Kunskaper hos gymnasieungdomar kring att fatta beslut
Det visade sig att gymnasieungdomarna har kunskaper kring att fatta beslut. Gymnasie-ungdomarna kunde förklara hur ett beslut fattas och även berätta om erfarenheter av hur de själva gått tillväga då de fattat beslut angående sitt gymnasieval. De kunde även ge tips till andra gällande beslut rörande studier och arbete.
Bilden av hur ett beslut fattas har likheter med informationsprocesspyramiden i CIP, där det handlar om att ha kunskap om mig själv och mina alternativ (Sampson, et al, 2004).
Kunskap om mina alternativ handlar om olika yrken och utbildningar, samt informa-tion om arbetslivets organisering (Sampson, et al, 2004). Gymnasieungdomarna tog upp vikten av konkret information, vid beslutsfattande. De berättade om hur de besökte väg-ledaren för att få information om önskade alternativ, samt pratade med andra, sökte
in-36
formation via internet och studiebesök. Vidare beskrevs det under intervjuerna hur de vet vilka yrken de passar till eller inte, något som faller naturligt för en del, medan andra måste kämpa hårdare och testa sig fram. Det framkommer även att mängden olika yrken gör det svårt att veta vilka yrken de passar till. Gottfredson talar om valutrymme, som de yrkesalternativ individen ser som tillgängliga, realistiska och acceptabla, i förhållande till vart de anser sig passa in i samhället och hur de vill bli sedda av andra. Självbilden vägs mot yrkets uppfattade tillgänglighet för att få fram olika möjliga yrkesalternativ (Gottfredson, 1981), detta återknyts i hur gymnasieungdomarna pratar om hur vissa yrken anses vara mer realistiska och tillgängliga än andra i fråga om antalet arbetsmöj-ligheter, möjlighet till att försörja sig och hur de går tillväga i denna valprocess.
6.1.2 Faser inom beslutsfattande
Kunskap om hur jag fattar beslut tydliggörs i CASVE-cykeln, där första fasen är kom-munikationsfasen, där individen blir medveten om att ett beslut måste genomföras (Sampson, et al, 2004). Detta har likheter med gymnasieungdomarnas brytpunkter i samband med gymnasieval, studenten och livet efter gymnasiet.
I analysfasen börjar individen klargöra kunskapen om sig själv och sina alternativ och kring hur de brukar lösa problem. I denna fas hämtar individen ny information om sig själv och alternativen (Sampson, et al, 2004). I intervjuerna klargjordes detta genom att de berättade om hur de tog reda på ny information, pratade med familj, vänner och väg-ledare. De föreslog även att de kunde besöka olika skolor och skugga elever, för att få en djupare bild av den önskade skolan. I sammanfattningsfasen handlar det om att öka antalet alternativ för individen, för att sedan reducera alternativen som inte passar indi-videns kunskap om sig själv tills det att endast ett fåtal alternativ kvarstår (Sampson, et al, 2004). Detta kan jämföras med hur ungdomarna pratar om hur de får gallra bort vissa alternativ, då de har kommit till insikt om det passar dem, efter att ha testat alternativet. För en del var det självklart inom vilket område de önskade arbeta, något som föll sig naturligt.
I värderingsfasen värderar individen för- och nackdelar kring de olika alternativen, tills endast ett eller två alternativ kvarstår (Sampson, et al, 2004). Gymnasieungdomarna pratar om vikten av att väga för- och nackdelar innan beslutet fattas och att resonera kring framtida konsekvenser.
37
I utförandefasen utformar individen en plan för att nå sitt förstahandsalternativ (Sampson, et al, 2004). Detta var inte speciellt tydligt hos intervjupersonerna då de ännu inte nått denna fas, med tanke på att det var flera månader kvar tills de tog studenten. I kommunikationsfasen som både är den första och den sista fasen, känner individen efter om de fattade ett bra beslut, om det inte blev bra börjar cykeln om igen (Sampson, et al, 2004). Ungdomarna betonade vikten av att känna efter, för att veta om de fattat ett bra beslut och hur deras magkänsla spelade stor roll i detta. Viktigt var att känna sig lugn och nöjd i sitt beslut. Då vissa av de intervjuade hade bytt gymnasieskola, blev det tydligt hur deras cykel började om på nytt.
6.1.3 Tankar om mitt beslutsfattande, kompromisser och begränsningar
I informationsprocesspyramidens topp finns tankar om mitt beslutsfattande. Denna del handlar om individens tysta konversation om det tagna beslutet och huruvida de känner hur väl de har utfört beslutet (Sampson, et al, 2004). Gymnasieungdomarna tänkte kring hur de gått tillväga i sitt beslutsfattande, vilket de bland annat berättade om när det beskrev hur de valt till gymnasiet. De diskuterade ifall de var nöjda med sitt val och vad de hade kunnat göra annorlunda. Här berättade de oftast om att de hade behövt mer in-formation om de aktuella alternativen och om vikten av att inte låsa in sig utan att ut-mana sig själv och testa sig fram. När de beskrev vad de hade kunnat göra annorlunda vid gymnasievalet, låg större fokus på kunskaper om mina alternativ än på kunskap om mig själv.
Kompromiss är ett begrepp inom Gottfredsons teori, där det handlar om hur indivi-den, när den fattar beslut, provar de föredragna alternativen mot den externa verklighe-ten och kompromissar utifrån dennes livssituation, exempelvis geografisk plats, kontak-ter och arbetsmöjlighekontak-ter, vilka är centrala faktorer (Gottfredson, 1981). Detta kan åkontak-ter- åter-knytas till hur en del av intervjupersonerna har bytt gymnasieprogram, de har testat sina föredragna alternativ mot verkligheten men insett att det inte var som de hade tänkt sig. De berättade om hur för långa avstånd, flyttat hemifrån och gymnasieprogram som inte nådde upp till förväntningarna, var anledningar till att de bytte gymnasieprogram. Gottfredson talar om valutrymme, som den del av yrkeskartan individen ser som ac-ceptabel, i förhållande till vart de anser sig passa in i samhället och hur de vill bli sedda av andra. Hur personen ser på tillgänglighet kring ett yrke, handlar om ifall de ser på det som ett realistiskt alternativ. Självbilden matchas mot den uppfattade tillgängligheten
