Fakulteten för Lärande och samhälle
Examensarbete i Idrott och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Flickor och pojkars önskemål gällande innehållet
i ämnet idrott och hälsa
Girls and boys wishes regarding the content in Physical
Education
Ellinor Ohlsson
Kofi Adanuvor
Ämneslärarexamen, 270 högskolepoäng 2020-01-12
Examinator: Tomas Peterson Handledare: Kutte Jönsson
Förord
Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi båda fått upp intresset för genus inom idrott och hälsa. Detta för att vi sett olikheter mellan könen vilket har lett till att vi gärna vill studera ämnet närmre. Vi, Ellinor och Kofi, har i detta examensarbete arbetat tillsammans i största möjliga utsträckning såväl praktiskt som teoretiskt. Att arbeta i par har varit givande och har lett till intressanta diskussioner och idéer.
Vi vill rikta ett stort tack till kontaktpersonerna som har gjort det möjligt att utföra denna studie. Vi tackar även alla elever som deltagit i studien och gjort detta arbete möjligt. Slutligen vill tacka våra sambos, för allt stöd och tålamod i de rådande omständigheterna under pandemin (Covid-19) som undersökningen genomförts.
Sammanfattning
Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi bildat en uppfattning om att det finns skillnader i flickor och pojkars intressen inom ämnet idrott och hälsa. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka fysiska aktiviteter som elever i högstadiet önskar att ämnet idrott och hälsa ska innehålla. Vidare undersökte vi om deras fysiska aktiviteter på fritiden hade någon inverkan i deras val av aktiviteter i ämnet samt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkars önskan. Det teoritiska ramverk som ligger till grund i studien kommer att vara genusteori. I samhället finns en genusordning om hur en människa bör vara/bete sig beroende av könstillhörighet. Undersökningen utgick från en kvantitativ metod i form av en enkät där vi fick in 259 svar från eleverna. Resultatet visar att elevers fysiska aktiviteter på fritiden påverkar deras val av aktiviteter på idrottslektionerna. Många pojkars önskemål är bollspel, specifikt fotboll och det fanns inte en enda pojke som önskade dans. Dans visade sig vara den mest oönskade aktiviteten. Däremot fanns det ett fåtal flickor som önskade mer dans där man även kunde se en koppling till deras fritidsintressen. Slutsatsen är att genusordningen som finns i vårt samhälle speglas i skolundervisningen samt att könsnormer påverkar flickor och pojkars intressen.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
2. Syfte och frågeställning ... 10
3. Teoretiskt perspektiv ... 11
3.1 Genusteori ... 11 3.2 Begrepp ... 12 3.2.1 Kön ... 12 3.2.2 Genus ... 124. Tidigare forskning ... 14
4.1 Undervisningens innehåll ... 144.1.4 Kondition- och styrketräning ... 16
4.1.5 Hälsa och livsstil ... 16
4.1.6 Friluftsliv och utevistelse... 17
4.2 Intresset för idrott och hälsa ... 17
4.3 Könsnormer i undervisningen ... 18
5. Metod ... 20
5.1 Metodologiska val ... 20 5.2 Enkätundersökning ... 20 5.3 Urvalsgrupp ... 21 5.4 Deltagare ... 215.5 Genomförande och insamling av empiri ... 22
5.6 Validitet och reliabilitet ... 22
5.7 Etiska övervägande ... 23
5.8 Metoddiskussion ... 24
6. Resultat ... 25
6.1 Resultat utifrån slutna frågor ... 25
6.1.1 Fysisk aktivitet på fritiden ... 26
6.1.3 Elevers åsikter kring undervisningens innehåll ... 28
6.2 Result utifrån öppna frågor ... 31
6.2.1 Fotbollsspelares önskemål ... 31
6.2.2 Icke idrottsutövare ... 32
6.2.3 Dans – Inte för pojkar ... 33
6.2.4 Bollspel, lek och fritt ... 33
6.2.5 Styrka, kondition och hälsa ... 35
7. Diskussion ... 37
7.1 Pojkar tycker om idrotten mer än flickor... 37
7.2 Vad elever vill ha mer av i undervisningen ... 38
7.3 Vad elever vill ha mindre av i undervisningen ... 39
7.4 Styrke- och konditionsträning, gym och hälsa ... 40
8. Slutsats ... 42
9. Referenser ... 43
Bilagor ... 46
Bilaga 1 ... 46
1. Inledning
Våra erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU), har lett till ett ökat intresse kring genus i idrottsundervisningen. Utifrån vårt självständiga arbete på grundnivå som handlade om hur genus tar sig i uttryck inom idrottsundervisningen, vill vi som blivande lärare fortsätta skapa en förståelse kring genus. Under vår tid som lärarstudenter har vi, under vår VFU, fått en uppfattning om att det finns skillnader mellan flickor och pojkar i intresset av aktiviteter inom idrott och hälsa. I detta examensarbete vill vi undersöka om dessa föreställningar stämmer överens med verkligheten. Vi vill även undersöka om elevers fysiska aktiviteter på fritiden påverkar intresset idrott och hälsa i skolan. Inga Wernersson (2017) förklarar att genusordning finns i alla kända samhällen och att människor har en tendens att kategorisera, både sig själva och andra. Denna genusordning i samhället påverkar även skolan. I Läroplanen för grundskolan
samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11), står det att eleverna på lika villkor,
ska ges möjlighet att utveckla förmåga och intresse. Skolan ska verka för att utbildningen inte ska bli könsstyrd utan att eleverna ska få lika möjligheter att utvecklas. Däremot ska elevers olika förutsättningar och behov tas i beaktning i undervisningen (Skolverket, 2019).
1.1 Bakgrund
Inom ämnet idrott och hälsa har man som lärare en plikt att inkludera vissa moment i undervisningen. Dessa moment finns skrivna i det centrala innehållet, inom idrott och hälsa, som finns i Lgr11. Det centrala innehållet är uppdelat i tre olika kategorier som är
rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse.
Det finns punkter inom de olika kategorierna som lärare ska förhålla sig till i undervisningen (Skolverket, 2019) (se bilaga 1). Ovanstående liknas i det som Göran Linde (2012) förklarar som en formulering av läroplanen vilket även Jan-Eric Ekberg (2009) gör, men väljer att kalla detta för formuleringsarenan. Med detta menar författarna att till exempel styrdokument och läroplaner finns tillgängliga för skolor att förhålla sig till. Därefter ska lärare tolka det som har formulerats i läroplanen. Detta steg kallas för
transformering av läroplanen/transformeringsarenan. Varje kommun och skola ska i
lokala planet. På så sätt kan detta leda till att undervisningen ser olika ut på olika skolor (Ekberg, 2009; Linde, 2012). Däremot finns det vissa områden i kunskapskraven för ämnet idrott och hälsa som saknar tolkningsutrymme. Ett exempel på detta är när elever ska visa på sin simförmåga. I kunskapskraven står det ”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge” (Skolverket, 2019 s. 51). Här är det tydligt utskrivet vad eleven ska göra för att lyckas uppnå kunskapskravet. Det finns däremot punkter i kunskapskraven som har ett större tolkningsutrymme. I ett av kraven står det att ”Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket, 2019 s. 51). Kunskapskravet innebär att eleven ska visa sin förmåga i komplexa rörelser genom olika fysiska aktiviteter. Detta ger lärare utrymme till att själva välja vilka lekar, spel eller idrotter som ska planeras in i undervisningen. Den tredje och sista arenan,
realiseringsarenan/realisering av läroplanen, innefattar undervisningssituationen.
Stoffet som har valts ut i de tidigare arenorna ska förverkligas. Förändringar kan komma att ske i mötet mellan lärare och elever i undervisningen, vilket leder till att den tidigare tolkningen kan komma att förändras ute i praktiken (Ekberg, 2009; Linde, 2012). Första gången idrottsundervisningen blev ett obligatoriskt ämne i skolan var 1820. Då var namnet för ämnet gymnastik. Undervisningen präglades under denna tid av Linggymnastiken som fick sitt namn efter Per Henrik Ling. Det centrala inom Linggymnastiken var att lära ut allsidighet, kroppskontroll och en god hållning. Det var även viktigt med skapandet av manlighet (Quennerstedt & Öhman, 2007; Larsson, 2012). Ämnet har sedan dess varit under en ständig förändring och syns markant i namnbyten för ämnet. År 1919 skedde första förändringen då namnet bytte från gymnastik till
gymnastik med lek och idrott (Quennerstedt & Öhman, 2007). Under denna tid minskade
den pedagogiska gymnastiken för pojkarna. I flickornas undervisning fanns den fortfarande kvar, men utvecklades till ett större fokus på estetik, rytm och skönhet (Larsson, 2012).
Vid införandet av 1962 års läroplan skedde en stor förändring då man bytte tillbaka namnet på undervisningen till gymnastik (Quennerstedt & Öhman, 2007). I samband med detta försvann Linggymnastiken helt och hållet från undervisningen och bestod i stort sett endast av idrotter och idrottsgrenar eller idrottsliga lekar. Därefter kom Lgr 69 som inte skiljde sig åt speciellt mycket från den tidigare läroplanen. I läroplanen strukturerades
innehållet i undervisningen upp och det stod att den bland annat skulle innehålla friidrott, gymnastik, ergonomi och hälsa (Larsson, 2012). Quennerstedt och Öhman (2007) förklarar att det inte var förrän i Lgr 80 som ämnet först benämndes som idrott. Det var här införandet av samundervisning bland flickor och pojkar gjordes. I samband med denna förändring, försvann flickornas traditionella gymnastik. Det talades mycket om att dans och rytmik, motorisk träning samt friluftsliv skulle ligga i fokus för undervisningen men så blev inte fallet. Istället fortsatte man med att lägga ett stort fokus på idrotter och detta skapade en tävlingsinriktad miljö i undervisningen. Trots att styrdokumenten aldrig nämnt tävlingsmoment i idrottsundervisningen är det vanligt förekommande. Detta syns även markant i undervisningens miljö där hallen är formad efter olika idrotter med inslag av tävling (Larsson, 2012).
Vid inslaget av en ny läroplan, Lpo94, kom idrottsämnets namn att få en ny betydelse med en ny inriktning. Den nya benämningen blev idrott och hälsa där hälsoaspekten blev mer centralt i ämnet. Tanken var att hälsoaspekten skulle medföra en större förståelse kring fysisk aktivitet och dess inverkan hos individen (Larsson, 2012). Förväntningarna på eleverna var inte endast att förstå den fysiska aspekten utan även den psykiska och sociala förmågan och hälsan (Quennerstedt & Öhman, 2007).
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att få en uppfattning om vad elever i högstadiet vill att idrottsundervisning ska innehålla. Främst vill vi ta reda på om intresset skiljer sig mellan flickor och pojkar. I studien vill vi också se om fysisk aktivitet på fritiden påverkar intresset av ämnet idrott och hälsa och i sådana fall på vilket sätt. Vi har valt att formulera följande frågeställningar:
1. Vilka aktiviteter vill flickor och pojkar att idrottslektionerna ska bestå av?
2. Påverkar elevernas fysiska aktiviteter på fritiden deras intresse för aktiviteter på idrottslektionerna?
Studien kommer att utgå från ett elevperspektiv då vi anser att det är högst relevant för våra frågor. Studien kommer även att vinklas utifrån ett nationellt perspektiv. Detta eftersom vi vill kunna dra paralleller mellan eleverna och den svenska läroplanenen. Vi kommer, precis som i vår kunskapsöversikt, endast använda oss av en binär könsuppfattning då könet kommer beskrivas som flicka och pojke. Detta val har vi gjort för att kunna göra en tydlig avgränsning med tanke på den tidsram vi har. Vi är dock fullt medvetna om att det finns elever som varken identifierar sig som en flicka eller pojke.
3. Teoretiskt perspektiv
I detta kapitel kommer arbetets teoretiska perspektiv samt begrepp att presenterats. Genusteori kommer att vara utgångspunkten för denna studie. Vidare kommer begreppen kön och genus att beskrivas och definieras i samband till undersökningen. Detta eftersom vi anser att det är två högst relevanta begrepp i denna studie.
3.1 Genusteori
Vad är det som utmärker om någonting är flickigt eller pojkigt? Detta är en ständigt återkommande fråga inom genusforskning. Wernersson (2017) skriver att kön är en dimension som människor väljer att kategorisera sig efter. Utifrån olika samhällen och kulturer finns det föreställningar och normer kring kön. Beroende på könstillhörighet, finns det olika förväntningar på beteende utifrån dessa normer och föreställningar (Larsson, 2012). Beroende på till exempel intresse, utförande eller agerande i specifika situationer, kan det avgöra om individen anses vara en flicka eller pojke. Detta synsätt kallas för genusordning. Genusordning handlar om att individer värderas olika om de beter sig pojkigt eller flickigt. Om en pojke beter sig på ett feminint sätt, riskerar individen att sjunka i ordningen, och vice versa. Det är inte endast samhällen eller kulturer som har påverkat genus, utan den har även förändrats över tid. Ett exempel på detta är kvinnans roll att ta hand om hemmet medan mannen sköter försörjningen. I genusordningen under denna tid, underordnades kvinnor då det till exempel fanns en avsaknad av rösträtt för kvinnor. Dessa normer, förväntningar samt föreställningar på hur en flicka respektive pojke ska vara, kan orsaka konsekvenser för deras beteende. Det kan vara svårt att avgränsa om det är det biologiska eller det sociala som orsakar beteenden (Larsson, 2012: Wernersson, 2017).
Judith Butler (2007) skriver om den heterosexuella matrisen som kan ses som ett teoretiskt ramverk för att förklara skillnaderna mellan mannen och kvinnan. Den kroppsliga bilden av en man och en kvinna, ställs mot varandra precis som deras beteende. Detta skapas redan vid födseln då barnet får ett kön tilldelat utifrån en kroppslig uppfattning. Författaren menar att utifrån denna tilldelning, tvingas barnen in i föreställningar om hur de ska bete sig. Dessa föreställningar följer med från födseln, genom hela livet i alla olika sammanhang. Vid födseln förväntas pojkar bära ljusblå
kläder och flickor rosa. När de sedan kommer upp i åldern där de börjar leka, förväntas pojkar ha ett intresse för bilar, medan flickor ska leka med dockor (Butler, 2007). I skolans värld finns det också förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara. Daniel Alsarve, Johan Jakobsson & Jens Helgesson, (2017) skriver att pojkar förväntas dominera idrottsundervisningen och vara starkare än flickor. Flickor ska tycka att det är roligt med dans medan pojkar ska vara mer för bollspel och tävlingar (Alsarve et al., 2017; Constantinou, Manson & Silverman, 2009; Gerdin, 2017; Sánchez-Hernández, Martos-García, Soler och Flintoff, 2018; Larsson, Fagrell & Redelius, 2009; 2011). Under de senare åren förväntas pojkar respektive flickor att välja yrken som representerar manlighet och kvinnlighet. Pojkar ska vilja bli brandman eller polis och flickor räknas med att arbeta inom omsorg (Butler, 2007).
3.2 Begrepp
3.2.1 Kön
”Kön är ’en term som används för att särskilja individer som producerar olika typer av gameter (könsceller)’” (Larsson 2012, s. 235). När man talar om kön, ligger en stor del av utgångspunkten i det biologiska och fysiska (Larsson, 2012; Carlson, 2001). Carlson (2001) skriver att kön är förutbestämt och genus är något som konstrueras. Det som avgör könet är könskromosomer, könshormoner och könsorgan. De kategorier som formas av dessa delar är honor och hanar, flickor och pojkar samt kvinnor och män. Alla människor delas in i en av dessa kategorier. Enligt biologer finns det olika könskriterier som medför skillnader mellan kön och är direkt kopplat till det biologiska könet. Ett exempel på biologiska skillnader är skäggväxt eller runda höfter (Carlson, 2001). Vi kommer enbart att utgå ifrån flickor och pojkar i vår undersökning.
3.2.2 Genus
Användandet av termen, genus, går vanligast ut på att urskilja den kulturella skillnaden mellan de biologiska könen, man och kvinna. Genus skapas genom sociala interaktioner och är föränderligt medan kön ses som något fast och generellt. Idén grundas i tanken av att ”män är från Mars och kvinnor från Venus” (ref). Det är inte enbart fysiska arter som genus berör utan även för att beskriva beteenden. Genus är en social struktur som
förklarar vad som anses vara feminint (kvinnligt) eller maskulint (manligt). Utgångspunkten ligger i skillnaderna mellan de fysiska kropparna samt deras könsegenskaper och hur de beter sig i en social kontext. Det som påverkar genus är föreställningar, normer samt tankar om kön och könsroller (Butler, 2007; Connell & Pearse, 2015). Carlson (2001) skriver att skillnaden mellan flickor och pojkars klädval kopplas till genus då det inte direkt orsakas av kön (Carlson 2001).
4. Tidigare forskning
Tidigare forskning pekar på att det finns förutfattade meningar om vilka aktiviteter som anses vara mer lämpliga för flickor respektive pojkar och att dessa uppfattningar finns hos både lärare och elever (Alsarve et al., 2017; Constantinou, Manson & Silverman, 2009; Larsson, Fagrell & Redelius, 2009; 2011). Forskning har även visat att pojkar i större utsträckning intresserar sig för bollspel i undervisningen medan flickor hellre föredrar dans och rytm (Alsarve et al., 2017). I detta kapitel kommer det att redogöras om tidigare forskning inom idrott och hälsa kopplat till genus. Forskningen kommer att presenteras under följande kategorier: Undervisningens innehåll, Intresset för idrott och
hälsa samt Könsnormer i undervisningen.
4.1 Undervisningens innehåll
4.1.1 Bollspel och lek
Skolinspektionen (2018) gjorde en kvalitetsgranskning i ämnet idrott och hälsa som utgick från årskurs 7–9. En del av undersökningen inriktade sig på innehållet i idrottsundervisningen. Resultatet visade på att det dominerande kunskapsområdet som utövades i undervisningen var rörelse. Detta ledde till att andra kunskapsområden inte utövades i samma utsträckning som i sin tur ledde till mindre chans för eleverna att visa sina färdigheter inom dessa områden. Aktiviteter inom rörelse som lärare valde att utföra var till exempel bollspel, dans, gymnastik, simning samt styrke- och konditionsträning. Utifrån dessa moment innehöll mer än hälften av undervisningen bollspel, lekar och idrotter. Idrotter och bollspel som speglades i undervisningen hade utgångspunkt i spel från föreningslivet, till exempel fotboll, volleyboll och basket. Det förekom även lekar där bollen var utgångspunkten för leken och hade ofta en avsikt att träffa motståndare. Exempel på detta var spökboll och killerboll. Det var inte bara observatörerna som belyste detta utan även lärare och elever (Skolinspektionen, 2018). Bollspel användes ofta som en morot för att få elever, framförallt pojkar, att medverka i aktiviteter som ansågs vara mindre populära. Undervisningen inleddes och avslutades generellt med bollspel eller bollekar oavsett om huvudaktiviteten hade ett annat syfte. Även den oplanerade undervisningen präglades av bollspel. Lärare brukar använda sig av bollspel i undervisningen då de ofta känner en viss trygghet till det. Även om aktiviteter med boll
är de mest populära momenten, fanns det elever som inte tyckte om det. Bollspel brukar leda till att dessa elever blir passiva eller inte deltar i undervisningen (Skolverket, 2010; Lundvall, Meckbach & Wahlberg, 2008)
4.1.2 Dans
Dans förekom i olika former, men utövades nästan alltid i samband med något annat moment under lektionen. Det var sällan att en hel lektion bestod av dans, utan lektioner inleddes eller avslutades ofta med inslag av det. Ofta brukade dans finnas i lektioner som inte alls innehöll aktiviteter som berör kunskapsområdet att anpassa rörelser till takt och rytm som står i Lgr11. De dansformer som syntes i undervisningen var till exempel traditionella danser som vals och bugg. I dessa danser fick eleverna lära sig stegen för både förare och/eller följare, men det förekom även en indelning i par där de skulle samarbeta med det motsatta könet (Skolinspektionen, 2018). Enligt Håkan Larsson, Karin Redelius och Birgitta Fagrell (2011) förväntade sig även elever att de skulle delas upp och att lära sig föra eller följa utifrån sitt kön. Könsblandade grupper syntes betydligt mer i utförandet av moderna danser. Eleverna fick då själva använda sin kreativitet för att skapa en dans. I detta moment fick eleverna använda sig av tekniska hjälpmedel som till exempel kamera för att spela in sin dans. Detta är ett didaktiskt övervägande som görs för att elever ska slippa visa upp sig kroppsligt för andra (Skolinspektionen, 2018).
4.1.3 Redskapsgymnastik
Enligt Skolinspektionen (2018) stod redskapsgymnastik och lekar för en fjärdedel av undervisningen. Redskapsgymnastiken utövades på varierande sätt där eleverna hade möjlighet att själva utveckla sina färdigheter med traditionella redskap. Undervisningen innehöll även aktiviteter som till exempel hinderbana och parkour där redskapsgymnastiken kunde ligga till grund för detta. Det används som en progression för att utveckla den traditionella gymnastiken. Fastän att dessa rörelseaktiviteter ofta är individuella, exponerades eleverna då rörelserna yttras framför andra i omgivningen. Det är vanligt att tekniska hjälpmedel som bland annat Ipad- och mobilkameror används vid redskapsgymnastik. Både lärare och elever har användning av detta då lärare använder det vid examinationer och elever vid träning. Detta kan skapa obehag hos elever eftersom de inte alltid känner sig bekväma vid att stå framför kamera (Skolinspektionen, 2018).
4.1.4 Kondition- och styrketräning
Ett moment av de observerade lektionerna, som syntes mindre än redskapsgymnastiken, var kondition- och styrketräning. Även rörlighetsträning förekom, men dock i mycket mindre utsträckning. De träningsformer som visades inom styrketräningen var till exempel cirkelträning, tabata och crossfit. När de utövade konditionsträning, fick eleverna bland annat utöva lekar och tävla i form av löpintervaller. Ett intryck som observatörerna fick vid besöken, var att syftet med dessa moment sällan förklarades för eleverna. Bland de flesta undervisningstillfällena, gjordes ingen direkt koppling till kunskapsområdet hälsa utan fokus låg framförallt på det fysiska utförandet. Vanligt förekommande vid lektionstillfällena var att det spelades musik i bakgrunden för att motivera eleverna till rörelser. Däremot behövde eleverna sällan visa på förmågan att anpassa sina rörelser till takt och rytm (Skolinspektionen, 2018).
4.1.5 Hälsa och livsstil
Precis som med dansen, förekom sällan lektioner som enbart innehöll kunskapsområdet hälsa och livsstil. Trots kunskapsområdets stora omfattning, fick det sällan tillräckligt med tid i undervisning. Däremot kombinerades det ofta med fysiska moment i undervisningen. Eleverna i studien ansåg överlag att denna uppdelning mellan det praktiska och teoretiska var bra. Vanligtvis fick eleverna lära sig ord, begrepp och vilka effekter fysisk aktivitet ger på kroppen och dess muskler. Även hur beroendeframkallande medel påverkar kroppen. Elever fick även planera och sätta upp mål för fysiska aktiviteter för att sedan utvärdera hur det har gick. I utvärderingen de gör, får de till exempel skriva en träningsdagbok och förklara hur träningen påverkar konditionen och den fysiska formen. Detta görs till största del utanför undervisningstillfällena då den fysiska aktiviteten prioriteras under lektionerna (Skolinspektionen, 2018).
Ett annat område inom hälsa och livsstil som behandlades i idrottsundervisningen var förebyggandet av skador och ergonomi. Forskarna kunde se att förebyggandet av skador fanns med i planeringarna och tillämpades med de fysiska momenten i undervisningen. Även hantering vid nödsituationer fanns med i planeringar och elever understryker att det även finns med i undervisningen. Exempel på detta är hjärt- och lungräddning och även nödsituationer vid vatten i kombination med simning. Kunskapskravet simning syns i planeringar, observationer och från elevernas svar. Däremot används det få tillfällen för
simning i undervisningen då lärare endast vill checka av att eleverna når kunskapskravet (Skolinspektionen, 2018).
4.1.6 Friluftsliv och utevistelse
Under Skolinspektionens (2018) granskning, visade det sig att ca en tredjedel av skolorna hade utvecklingspotential inom frilufts- och utevistelse. Alla skolor har inte möjlighet att utföra utevistelsen i okända miljöer. Däremot visade det sig att många skolor utförde detta moment på ett bra sätt och det fanns en stor variation av metoder att genomföra kunskapsområdet. Skolorna visade till exempel på en god progression i planeringen och vid utförandet av orienteringsmomentet. Då många lärare ansåg att orientering var det moment som är tydligast utskrivet inom kunskapsområdet, brukade de oftast lägga störst tyngd på det. Dock brukade det ofta utföras på ett sätt som liknar en typisk orienteringsidrott vilket ledde till att elevers fysiska förmågor tenderar till att påverka resultatet (Skolinspektionen, 2018).
Det var inte alla skolor som utförde aktiviteter inom friluftsliv i undervisningen och en del visar, även här, på en stor utvecklingspotential inom området. Även om det ibland stod med i planeringen, valde skolor att ersätta friluftsliv med andra moment istället. Några skolor väljer att ha friluftsdagar där de försöker beta av så mycket friluftslivsmoment som möjligt. Däremot är skolorna bättre på att undervisa kring allemansrätten och gör det i en större utsträckning (Skolinspektionen, 2018).
4.2 Intresset för idrott och hälsa
Larsson et al. (2009) samt Skolverket (2010) förklarar att lärare ansåg att pojkar visar ett större intresse för idrottsundervisningen än vad flickor gör. Däremot förklarar Katerina Zaravigka och Vassilis Pantazis (2012) att nästan alla (96,6%) elever i deras undersökning hade en positiv inställning till ämnet. Pojkars motivation speglas i det verbala och visuella kroppsspråket. De är högljudda och visar glädje för undervisningen samtidigt som de kan visa aggressivitet i momenten som de utför (Alsarve et al., 2017). I de tidigare åldrarna är idrott och hälsa ett populärt ämne för de allra flesta elever men detta förändras efter mellanstadieåren där idrottsundervisningen anses bli en arena för tävling hos eleverna (Larsson & Redelius, 2008). Författarna (2008) förklarar att aktiviteter som föredras av både pojkar och flickor är bollspel men att pojkar föredrar det
i större utsträckning. Däremot är pojkars syn på dans och rytm motsatsen till deras intresse för bollspel. För flickor är det orienteringsmomentet som föredras minst i undervisningen (Larsson & Redelius, 2008). De elever som visar störst intresse till idrottsämnet är bland annat elever med en bakgrund inom föreningsidrotten. De elever med negativ inställning är i generellt sätt elever som inte är fysiskt aktiva på fritiden (Skolverket, 2010).
Som tidigare nämnt är dans och rytm inte ett stort intresse hos pojkar. Överlag känner sig pojkar inte bekväma i undervisningen när den innehåller moment som dans och rytm. I dessa moment tenderar pojkar att överdriva och förlöjliga rörelserna eller inte delta i momentet över huvud taget. Pojkars verbala språk talade även för att de inte var så glada i dansundervisningen genom till exempel ord som att det sög eller att det var det roligaste som de varit med om samtidigt som de himlade med ögonen (Alsarve et al., 2017). Däremot förklarar författarna (2017) att pojkars uppfattning om dans beror på vilken typ av dans som utförs där exempelvis breakdance eller hiphop fångar deras intresse och medverkan i undervisningen. Vidare visade undersökningar att även flickor intresserar sig för bollspel men dock inte i lika stor utsträckning som pojkar och i deras närvaro. Dans och rytm är ett moment i idrottsundervisningen som är av stort intresse hos flickorna. Detta förespråkar både lärare och elever där de menar att flickors rörelser generellt sätt är mer flexibla vilket leder till bättre rörelser och takt till musik (Larsson et al., 2011).
4.3 Könsnormer i undervisningen
Det finns aktiviteter i idrottsundervisningen som anses vara flickiga respektive pojkiga utifrån lärar- och elevperspektiv. De aktiviteter som tydligt framkommer som pojkiga är framförallt bollspel som till exempel fotboll och basket. Däremot är moment som dans och rytm starkt förknippat med femininitet (Alsarve et al., 2017; Constantinou et al., 2009; Gerdin, 2017; Sánchez-Hernández et al., 2018; Larsson et al., 2009; 2011). Elever förklarar även i tidigare studier att dans är ett moment som flickor är bra på medan pojkar är bättre i bollspel och dominerar inom detta område (Larsson et al., 2011; Fagrell, Larsson & Redelius (2012). Eleverna föredrar att hålla sig inom ramarna för könsnormer då överträdelse av detta kan skapa förutfattade meningar. Normen är att pojkar ska visa på maskulinitet och flickor ska visa på femininitet i undervisningen. Skulle kraven inte uppfyllas sjunker man i makthierarkin (Metcalfe, 2018).
Bland pojkar syns det även att femininitet associeras med negativitet och som motivationskälla (Gerdin, 2017; Öqvist, 2009; Larsson et al., 2011). Detta uttrycks i undervisningen via ett vulgärt språk och med kvinnlig association som pojkar använder sig av. Dessa ord används främst för att påpeka att vissa utföranden inte uppnår den manliga standarden. Eftersom pojkar vill bevara manligheten så används dessa ord som motivationskälla för att förbättra sitt utförande. Att inte leva upp till den manliga standarden kan leda till att man sjunker i hierarkin och riskerar att bli kallad för skällsord som till exempel bög (Gerdin, 2017; Metcalfe, 2018). Även ord som kärring används för att motivera pojkar i deras utförande och för att uppmana att utförandet ska bli bättre (Alsarve et al., 2017; Öqvist, 2009).
Forskning visar även att lärares uppfattning och genus är lik elevernas. Som tidigare nämnt anser lärare att det finns aktiviteter som är mer avsedda till pojkar respektive flickor och att dessa är framförallt bollspel och dans. Däremot anser även lärare att pojkar är starkare än flickorna, sett till det biologiska. Lärare använder sig gärna av pojkar för att demonstrera moment i undervisningen. De har inte samma krav på flickors utförande som de har på pojkars. Detta handlar främst om moment som kräver styrka där lärare förväntar sig att det biologiska avgör. Förväntningarna landar i att pojkar ska vara starkare och även vinna över flickor i fysiska aktiviteter. (Larsson et al., 2009; Alsarve et al., 2017; Skolverket, 2010). Alsarve et al. (2017) förklarar även att pojkar överlag dominerar idrottsundervisningen, både genom att ta stor plats verbalt och kroppsligt.
5. Metod
I detta kapitel kommer tillvägagångssättet och metoden redovisas och diskuteras. Vi kommer att använda oss av följande rubriker: Metodologiska val, Enkätundersökning,
Urvalsgrupp, Deltagare, Genomförande och Insamling av empiri och
Validitet/reliabilitet. Etiska överväganden kommer även att redovisas för att visa vilka
etiska aspekter som tagits hänsyn till. Därefter avslutas denna del med en
Metoddiskussion.
5.1 Metodologiska val
Denna undersökning använder en kvantitativ forskningsmetod. Denna kännetecknas av en stor mängd information som forskare samlar in genom numeriska data (Bryman, 2011). Denna forskningsmetod är baserad på tal och siffror och utifrån deltagarnas svar kan generella slutsatser dras. Detta skiljer sig från den kvalitativa metoden som är mer flexibel och datainsamlingen består av text snarare än av tal och siffror. Datainsamlingen för denna undersökning är en enkät där tolkningsutrymmet är begränsat. Denna forskningsmetod skiljer sig också från den kvalitativa metoden som inriktar sig mer på observationer och intervjuer där klimatet och frågorna är mer öppna (Christoffersen & Johannessen, 2015).
5.2 Enkätundersökning
Som tidigare nämnt har undersökningen bestått av datainsamling från en enkätundersökning. Enkäten som använts i undersökningen är semistrukturerad. Detta betyder att frågorna är utformade för att både kunna ge förkodade men även öppna svar. Större delen av frågorna i enkäten är förkodade vilket innebär att det finns givna svar till frågorna och mindre tolkningsutrymme. Ett antal frågor i enkäten är öppna vilket, enligt Christoffersen och Johannessen (2015), betyder att respondenterna själva har möjlighet att skriva ner sitt svar. Frågornas utformning i enkäten har varit konkreta för att ge ett lite mindre tolkningsutrymme. Christoffersen och Johannessen (2015) förklarar att fördelarna med detta tillvägagångssätt är bland annat att det leder till enklare svar och till en mer detaljerad information. Detta ska i sin tur leda till att den data som samlas in blir lättare
att tolka. I utskicket skrev vi ut att det var frivilligt att göra enkäten och att de som svarade var anonyma.
5.3 Urvalsgrupp
Med tanke på att vi utbildar oss till lärare för årskurs 7–9 har urvalet baserats på denna målgrupp. Respondenterna har varit elever från två kommunala skolor i Skåne län. Både flickor och pojkar har fått svara på enkäten och detta eftersom vi vill undersöka skillnader mellan könen. Tillgängligheten på skolor som kunde vara med i undersökningen har varit en betydande faktor vilket har medfört att urvalet har utgått från ett bekvämlighetsurval. Både Johan Alvehus (2013) och Alan Bryman (2011) förklarar att bekvämlighetsurvalet minskar bortfall av obesvarade enkäter. Även om vår undersökning är kvantitativ, kan våra avgränsningar i urvalet utgå från kriterierna för kvalitativa forskningsmetoder. Avgränsningen som gjorts i denna undersökning är ett kriteriebaserat urval. Christoffersen och Johannessen (2015) skriver att urvalet som görs är individer som uppfyller specifika kriterier och är relevanta för forskningsfrågan. Vi har avgränsat oss till detta urval då vi anser att det är betydande för vår kommande lärarprofession och för vår forskningsfråga.
5.4 Deltagare
Antalet deltagare som besvarade enkäten var 259. Det blev några bortfall av de insamlade enkäterna eftersom vi endast har valt att undersöka de binära könen. I den första frågan fick de ange sitt kön. 11 deltagare valdes bort eftersom de angav att de varken var en flicka eller en pojke och svarade istället annat. Detta ledde till att det totala antalet insamlade enkäterna som användes i resultatet var 248 (95,6%). Av dessa 248 kom 128 svar från pojkar (51,6%) och 120 svar från flickor (48,4%). Som tidigare nämnt, har vi valt att inrikta oss på årskurs 7 – 9. Vi fick ett fördelat antal från de olika årskurserna där det kom 40 svar (16,1%) från årskurs 7, 177 svar (71,4%) från årskurs 8 och slutligen 31 svar (12,5%) från årskurs 9. Vi kommer inte att lägga någon större vikt i vilken årskurs som eleverna tillhör utan det fanns med i enkäten för att säkerställa att eleverna gick på högstadiet.
5.5 Genomförande och insamling av empiri
Inledningsvis kontaktade vi två skolor som vi var bekanta vid, för att ta reda på om de ville delta i vår studie samt få ett godkännande för det. Därefter skapade vi ett Google-formulär. Genom ett Google-formulär kunde vi skapa en enkät digitalt. När enkäten var färdigställd, skapades en länk som vi sedan skickade ut till kontaktpersonerna. De skickade i sin tur vidare enkäten så att eleverna kunde besvara frågorna. Elevernas svar registrerades direkt efter att de hade utfört enkäten och vi kunde successivt ta del av svaren. Undersökningen pågick under en veckas tid för att ge lärarna möjlighet till att presentera enkäten för eleverna samtidigt som de fick möjlighet att svara på den.
Enkäten bestod framförallt av slutna frågor med givna svar men även mer öppna samt flervalsfrågor. Bryman (2011) menar att slutna frågor leder till respondenterna väljer de svar som stämmer bäst in på sig själva. Vidare menar författarna att detta är fördelaktigt i bearbetning av data eftersom utrymme för tolkning minskar för forskaren. Det blir begränsad variation i svaren vilket också gör att bearbetningen blir förenklad (Bryman, 2011). Svaren som registrerades, omvandlades omgående till statistik i programmet. Det fanns även möjlighet att se elevernas enskilda svar. De slutna frågorna bearbetade programmet medan vi själva analyserade och tolkade de resterande frågorna.
5.6 Validitet och reliabilitet
Vi valde att skicka ut enkäten till två skolor som ska representera alla elever som går på högstadiet i Sverige då det är svårt att skicka ut enkäter till alla elever i hela landet. Bryman (2011) förklarar att detta är ett tillväggångasätt för att få fram ett representativt urval i kvantitativa studier. Studiens resultat ska kunna svara för alla individer som inte har deltagit i vår undersökning. Syftet med studien är att generalisera resultatet. Med det menar författaren att resultatet kan tillämpas i andra liknande situationer och grupper. Studien kan även utföras vid en annan tidpunkt oberoende av vem som utför den och ändå leda till liknande resultat. Detta fenomen kallas för reliabilitet (tillförlitlighet) (Bryman, 2011). För att se om reliabiliteten är hög, förklarar Christoffersen och Johannessen (2015) att ett test-retest kan göras. Ett test-retest är en metod där till exempel en enkät skickas ut igen med samma fråga eller frågor. Om resultatet blir likadant har resultatet en hög reliabilitet (Christoffersen & Johannessen, 2015).
Validitet, även kallat giltighet, innebär en bedömning om undersökningen mäter det som avses att mätas. Det är väsentligt att frågorna som ska besvaras är formulerade utifrån forskningens syfte (Bryman, 2011). Ett exempel kan vara att om vi skulle ställa frågor om matematik för att får reda på vad elever önskar i idrottsundervisningen. Då skulle inte detta leda till en valid undersökning eftersom det inte hade varit giltigt och genom det hade vi inte fått fram svar som berör vårt syfte.
Bryman (2011) förklarar att validitet och reliabilitet går hand i hand. Med detta menar han att en undersökning inte kan vara valid om den inte är reliabel. Går det inte att upprepa studien över tid (reliabilitet), kan man inte heller var säker på att det man har haft avsikt att mäta är giltigt (validitet).
5.7 Etiska övervägande
Christoffersen och Johannessen (2015) lyfter det etiska ansvaret som forskare behöver ta hänsyn till innan de utför sina undersökningar. Vetenskapsrådet (2002) har specifika riktlinjer för forskningsetik eftersom forskare ska ta hänsyn till de som medverkar i undersökningen och hantera känsliga personuppgifter. Dessa riktlinjer har sammanfattats i fyra punkter;
1. Informationskravet – I enkäten förklarade vi om undersökningens syfte för de medverkande och informerat dem om att det var frivilligt. De blev även informerade om att de skulle vara anonyma om de deltog i undersökningen. 2. Samtyckeskravet – Eleverna fick själva välja om de skulle medverka i
undersökningen eller inte.
3. Konfidentialitetskravet – Elevernas uppgifter behandlades endast av oss forskare och inga obehöriga har haft tillgång till informationen. Det framkommer inte heller i undersökningen vilka skolor eleverna går på. Den enda information vi intresserade oss i var respondenternas kön och vilken årskurs de gick i.
4. Nyttjandekravet – Den insamlade data vi har fått, har endast använts till denna
5.8 Metoddiskussion
Studien har utgått ifrån en kvantitativ forskningsmetod för att få fram elevers önskan om aktiviteter på idrottsundervisningen samt om deras fysiska aktivitet på fritiden påverkar deras intressen. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod istället för en kvalitativ eftersom vi ville skapa oss en generell uppfattning om detta. Trots detta kan vi inte försäkra oss om att resultatet stämmer överens på alla högstadieskolor runt om i landet. Detta eftersom undersökningen enbart utgått från två högstadieskolor. Precis som Bryman (2011) skriver ligger den kvantitativa forskningens utgångspunkt i kausalitet. Vår undersökning handlar om att vi vill undersöka varför, snarare än hur. Vi ville inte undersöka hur det ser ut på idrottsundervisningen då det till exempel hade krävts kvalitativa observationer för att granska det. Istället vill vi ta reda på orsaken till elevernas önskade aktivitet i idrottsundervisningen kopplat till genusteori och deras idrottsbakgrund.
Den kvantitativa metoden gav oss en större datamängd vilket ökade trovärdigheten för den resterande populationen i urvalsgruppen. Christoffersen och Johannessen (2015) förklarar att kvantitativa metoder används när forskare vill använda sig av en större urvalsgrupp. Denna metod är inte lika flexibel som den kvalitativa då svarsalternativen i den kvantitativa är givna på förhand. Ordningsföljden och frågorna i denna metod är identiska till alla deltagare. Ytterligare en aspekt till varför vi valt detta tillväggångasätt istället för att utföra kvalitativa intervjuer, har varit för att spara tid.
Det vi känner att vår metod saknade var frågor som kunde leda till ett större djup i svaren. Genom mer öppna frågor hade det kunnat bli en större grad av flexibilitet som lett till högre grad av spontanitet i svaren samt anpassning till den enskilda deltagaren (Christoffersen & Johannessen, 2015). Vi anser att denna flexibilitet inte finns i vår undersökning vilket speglas i elevernas svar då deras känslor och tankar inte utvecklas. Vi fick endast ett svar på frågorna och inte någon förklaring till deras svar.
6. Resultat
I följande avsnitt kommer vi att redogöra för vårt resultat från undersökningen. Vi har valt att dela upp resultatdelen utifrån slutna och öppna frågor från enkäten. Resultatet utifrån de slutna frågorna kommer att bestå av följande överskrifter: Fysisk aktivitet på
fritiden, Idrott – ett favoritämne och Elevers åsikter kring undervisningen innehåll.
Vidare kommer följande överskrifter: Fotbollsspelares önskemål, Icke idrottsutövare,
Dans – inte för pojkar, Bollspel, lek och fritt samt Styrka, kondition och hälsa att
förekomma i Resultat utifrån stängda frågor.
6.1 Resultat utifrån slutna frågor
I resultatdelen har vi valt att kategorisera fysiska aktiviteter utifrån elevernas svar. Några sporter kommer vi att gruppera inom samma kategori. De kategorierna vi har är
föreningsidrott som kommer att innefatta organiserade idrotter som en stor andel av
eleverna utövade. Dessa är: dans, fotboll, basket, handboll, kampsport, ridning, racketsport, simning, oorganiserad idrott och övriga bollspel. Inom övriga bollspel ingår amerikansk fotboll, vattenpolo, innebandy, volleyboll och ishockey. Anledningen till att vi grupperade dessa i en gemensam grupp var för att det inte var så många utövare inom de olika bollsporterna. Nästa kategori har vi valt att kalla för oorganiserad idrott. Inom denna kategegori ingår fysiska aktiviteter som inte organiseras av föreningsidrotter. Detta kan till exempel vara hemmaträning, löpning och kontinuerliga promenader. Vi har valt att inte inkludera gym i oorganiserad idrott då det var många som utövade detta på fritiden vilket ledde till att det fick en egen kategori. Den fjärde och sista kategorin är övriga
föreningsidrotter. Här ingår, precis som övriga bollspel, en mängd olika fysiska
aktiviteter. Utifrån undersökningen kommer kategorin att innefatta: agility, artistisk gymnastik, golf, motocross, gymnastik, friidrott, fäktning, kanot, parkour och orientering. Vi har valt att placera dessa aktiviteter i en gemensam kategori eftersom de endast hade en utövare.
I frågan om de tycker att undervisningen är rolig så hade de fyra svarsalternativ. Dessa var ja alltid, oftast, sällan och nej aldrig. Vi kategoriserade att elever som svarade ”ja alltid” och ”oftast” i en kategori där vi antar att de anser att idrott och hälsa är roligt.
Likadant gjorde vi med de som svarade ”sällan” och ”nej, aldrig” då de hamnade i en kategori där de tycker att idrott och hälsa är mindre roligt.
6.1.1 Fysisk aktivitet på fritiden
I undersökningen framkom det att 69% (171) av eleverna som deltog i enkäten utövade någon form av fysisk aktivitet på fritiden. Av dem fanns det några som utövade mer än en aktivitet. Övervägande del utövade någon form av föreningsidrott och endast 22 elever praktiserade någon form av oorganiserad idrott. Den vanligaste aktiviteten som eleverna ägnade sig tid åt på fritiden var fotboll men det förekom även andra bollsporter som till exempel basket, handboll och innebandy. Av de 44 som svarade att de utövade fotboll på fritiden var 16 flickor. I de övriga bollsporterna var det också pojkarna som dominerade då de stod för mer än två tredjedelar (8 av 11) av alla utövare. Det fanns även en stor variation av andra aktiviteter som eleverna utövade på fritiden. Några av de som sticker ut är dans, gym, promenader samt egenträning utomhus i form av löpning av olika slag. Racketsport, kampsport och ridning var även några sporter som dök upp som populärt hos eleverna.
Figur 1
Aktiviteter som dominerades av flickor och som syntes markant i undersökningen var dans och ridning. Det var endast 10 elever som hade dans som fritidsaktivitet men av dessa elever var det inga pojkar som utövade dans. Ridning var även en aktivitet som dominerades av flickor och utav dessa 15 elever var det endast 2 pojkar som gick på ridning. Att gå till gymmet var väldigt populärt hos både flickor och pojkar då det var 16
flickor och 14 pojkar som hade gymmet som fritidsaktivitet. Gymmet visade sig vara den aktivitet, tillsammans med fotboll, som flest flickor utövade på fritiden även om dans och ridning var de aktiviteter som dominerades mest av flickor.
Figur 2
6.1.2 Idrott – ett favoritämne
I enkäten fick eleverna välja de fyra ämnen som de ansåg vara favoritämnen i skolan. Idrott och hälsa visade sig vara favoritämne hos majoriteten med hela 59,7% (148). Av dessa 148 eleverna var det 58 flickor och stod för 23,4% av den totala mängden och 90 av dem var pojkar och stod för 36,3%. De andra ämnena som tillhörde toppen av favoriterna var, i följande ordning, hem- och konsumentkunskap och bild. En fråga i undersökningen handlade om ifall eleverna tyckte att idrottsundervisningen var givande. Överlägsen majoritet, 87,5%, ansåg att undervisningen var givande. 12,5% tyckte inte att idrottsundervisningen var givande. Det går att urskilja att de som inte ansåg att det var givande, inte heller tyckte att undervisningen var rolig. Däremot fanns det en hel del som tyckte att idrottsundervisningen var givande, även om de inte ansåg att den var rolig. 15,3% tyckte inte att ämnet idrott och hälsa var roligt och 5,2% av dessa svarade att de aldrig tycker att det är roligt.
28 3 6 8 11 3 2 5 0 14 13 11 16 3 4 3 4 3 14 3 10 16 9 12 0 5 10 15 20 25 30
Elevernas aktiviteter på fritiden
Figur 3
Figur 4
6.1.3 Elevers åsikter kring undervisningens innehåll
Eleverna skulle, under en fråga, svara på vad de skulle vilja ha mer av i idrottsundervisningen. Här fick de själva formulera sin åsikt om undervisningens innehåll i form av skrift. Det innehåll som majoriteten av eleverna ville ha mer av i undervisningen var bollsporter. Detta var allt från fotboll och basket till handboll. Men det syntes även att övervägande del önskade bollekar som till exempel spökboll och jägarboll. Det var både pojkar och flickor som ville, i större utsträckning, ha aktiviteter som innefattade boll. Fastän att bollspel och bollekar var den aktivitet som flickor helst ville ha så hade
de en större variation av önskemål på aktiviteter än hos pojkar. Det som även syntes tydligt i undersökningen var att det endast var flickor som önskar att dans skulle vara ett moment som skulle få mer plats i undervisningen.
Andra aktiviteter som eleverna önskade var till exempel simning, fri lek, samarbetsövningar, racketsport och gymnastik. I resultaten visade det sig att största delen av de elever som önskade mer simning, utövade simning på fritiden. Ännu en aspekt som syntes i undersökningen var att många elever önskade sig fler sporter överlag, även sporter som inte innehåller boll. Resterande elever svarade att de inte visste vad de ville ha mer av i undervisningen eller att de inte ville ändra på någonting. Nästan alla av dessa elever hade också svarat att de ansåg att idrotten var rolig och givande.
Figur 5
Eleverna fick även svara på vad de ville ha mindre av i undervisningen. 55,6% av eleverna visade på att de hade något missnöje kring idrottsundervisningens innehåll. Det som stack ut mest var dans och aktiviteter med boll. Här syntes det även en stor könsfördelning över vilka aktiviteter de olika könen ville utöva. Av de som ville ha mindre dans i undervisningen, var övervägande del pojkar (se figur 6). Däremot var det större delen flickor som inte ville ha bollsporter eller bollekar. De aktiviteter som stack ut inom bollspel och bollekar, var framförallt fotboll och spökboll. Det var många som
55 0 20 7 3 7 4 3 1 37 11 24 6 8 6 7 2 3 0 10 20 30 40 50 60
Aktiviteter elever vill ha mer av
uttryckligen skrev just dessa aktiviteter i sina enkäter. Ett moment i idrottsundervisningen som stack ut i denna fråga och som ingen elev tidigare nämnt var orientering. Det var ingen som ville ha mer utav orientering utan det nämndes endast vid missnöje eftersom det framkom i frågan om vad de ville ha mindre av. Majoriteten av de som inte ville ha orientering, var flickor. Några aktiviteter som eleverna också ville ha mindre av var styrke- och konditionsträning. En hel del av eleverna som visade ett missnöje till styrke- och konditionsträningen, skrev att de ville ha mindre pulspass. Pulspass går ut på att eleverna ska utöva pulshöjande aktiviteter som till exempel löpning, power walk, tabata eller body pump. Det är något som börjar bli vanligare på skolor runt om i landet och alla elever i årskurs sju och åtta på den ena skolan har pulspass en gång i veckan. Pulspasset ingår inte i ämnet idrott och hälsa, men det är idrottslärarna på skolan som ansvarar för detta område. Figur 6 5 42 3 17 1 1 3 0 1 1 18 9 8 19 3 1 6 1 3 2 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Aktiviter elever vill ha mindre av
6.2 Result utifrån öppna frågor
6.2.1 Fotbollsspelares önskemål
I resultatet kan vi se att fotboll är den vanligaste aktiviteten hos elever på fritiden. Det framkommer även att det är flest pojkar som utövar fotboll på fritiden men det är ändå en av de vanligaste fritidsaktiviteterna hos flickor. Vi kan se att bollsporter, överlag, är de vanligaste aktiviteterna som dominerar hos både pojkar och flickor. Precis som med fotbollen är det flest pojkar som utövar bollsporter men detta betyder inte att det inte finns flickor som utövar det. Bollsporter där det är en mer jämn fördelning bland könen är basket och handboll. Inom basketen är fördelningen helt jämn och inom handbollen skiljer det sig endast med två elever (sex pojkar och fyra flickor). Däremot skiljer det sig lite mer mellan de övriga bollsporterna där det av elva utövare, endast var tre flickor (se figur 2). Av alla de elever som spelar fotboll på sin fritid var det endast två elever som inte tyckte att idrotten var rolig, en pojke och en flicka. Alla andra tyckte att det var kul och endast tre elever tyckte inte att idrotten var givande.
I enkäten kunde vi se en tydlig likhet i många av svaren från eleverna som utövade fotboll. Generellt skrev många av eleverna ut bollsporter och/eller bollekar som en önskad aktivitet i form av ”Jag vill ha mer bollsporter” (Pojke). Däremot var den mest önskade sporten, som eleverna nämnde, fotboll där ett exempel var ”Jag skulle vilja ha mer fotboll och lite mer bollsporter” (Pojke) samt ”Mer sport, fotboll” (Flicka). Det var både flickor och pojkar som hade detta som önskemål. Inom denna önskan om att få ha mer fotboll på idrottslektionerna var det även en som stack ut genom att skriva ”FOTBOLLLL” (Pojke). Vi anser att pojken ville poängtera och förtydliga att det var specifikt bollsporten fotboll som han önskade sig mer av.
I följande fråga där de får besvara om de vill ha mindre av något i undervisningen svarade 32 elever att de ville ha mindre av någonting på idrottsundervisningen. Aktiviteten som sticker ut och som elever önskar mindre av är momentet dans (se figur 6). Det är i stort sett endast pojkar som nämner detta i enkäten. Däremot är det två flickor som även visar på att de önskar sig mindre dans i undervisningen. En pojke skriver:
Jag gillar inte så mycket dans och jag vet att vi inte kommer och kunna ha mindre utav det men ifall jag skulle vilja ha mindre av något så är det dans (Pojke).
Eleven visar förståelse för att dans är ett kommande moment i idrott och hälsa men vi uppfattar det som att eleven inte tycker om dans eftersom det är det moment som han vill ha mindre av. Som tidigare nämnt är det många pojkar som vill ha mindre dans men de förklarar inte sitt val utan skriver endast ”dans”. I undersökningen kan vi se att det inte finns någon av fotbollsspelarna som uttrycker att de vill ha mindre av bollsporter.
6.2.2 Icke idrottsutövare
77 elever svarade i enkäten att de inte praktiserar någon fysisk aktivitet på fritiden (se figur 1). 58,4% av dessa var flickor (45 elever). Av de elever som inte utövade någon form av fysisk aktivitet på fritiden kunde vi se en större variation i svaren. Knappt hälften av dessa elever hade idrott och hälsa som favoritämne. Här kunde vi även se många som inte tyckte att idrottsundervisningen var givande. Trots att många inte tyckte att undervisningen var givande ansåg ändå en del av dom att den oftast var rolig. Men det fanns också de elever som varken tyckte att idrottsundervisningen var givande eller rolig. Vi anser att en anledning till detta kan vara att eleverna inte hade någon relation till fysisk aktivitet på fritiden. Därför finns kanske inte den positiva inställningen till ämnet idrott och hälsa som vi tidigare kunde se att fotbollsspelarna hade. Det visar sig även att mer än hälften av dessa elever svarade att de inte heller önskade att de ville ha mindre av någonting på idrotten. Vi tror att detta också kan påverkas av att de inte hade aktiviteter på fritiden som de skulle vilja ha mer av. Av de elever som svarade på frågan var det varierade svar. Allt från orientering till dans. Däremot var det två moment som stack ut i svaren. Dessa var aktiviteter med boll som till exempel bollsporter men det var också några som svarade stafett.
Av de elever som svarade att de aldrig tyckte att idrottsundervisningen var rolig var drygt 69% flickor. Av dessa var det nästan 77% som inte utövade någon fysisk aktivitet på fritiden. Större delen av eleverna tyckte inte heller att ämnet idrott och hälsa var givande. Vi kan även se ett samband med de elever som svarade sällan i frågan om undervisningen var rolig. Hela 72% av de som svarade sällan var också flickor. Eftersom vi valt att kategorisera elevernas svar som rolig och mindre rolig ser vi att mer än av de 71% som ansåg att idrottsundervisningen var mindre rolig, var flickor.
6.2.3 Dans – Inte för pojkar
Som tidigare nämnt var det 10 elever som utövande dans på fritiden. Av dessa 10 var alla flickor vilket betyder att ingen pojke i undersökningen utövade dans (se figur 2). I frågan om vad eleverna ville ha mer av i idrottsundervisningen så svarade endast två av dessa tio elever att de önskade mer dans. Här kan vi inte se en koppling mellan elevernas fritidsaktiviteter och vad de önskar mer av i undervisningen. De aktiviteter som de ville ha mindre av var bland annat orientering, aktiviteter med boll samt konditions- och styrketräning. Däremot hade hälften av dansarna ytterligare någon aktivitet på fritiden utöver dansen vilket kan vara en påverkan i deras svar. Något som däremot stack ut bland de elever som dansade på fritiden var att alla förutom en elev ansåg att idrottsundervisningen var rolig.
I enkäten kunde vi även urskilja att dans var den minst önskade aktiviteten i idrottsundervisningen. 37% av de elever som angav att de ville ha mindre av något svarade dans i frågan. Av dessa var 84,3% pojkar (se figur 6). Drygt 44% av dessa pojkar utövade någon form av bollsport på sin fritid. Såhär skriver en elev som ville ha mindre dans i undervisningen:
Det skulle i såna fall vara dans. Det känns inte särskilt kul att veta att dansen som nästan ingen kille går på har en stor effekt på ditt slutbetyg. Det känns tradigt att slita jättemycket för att sedan få ett dåligt betyg p.g.a. dans. (Pojke).
Här kan vi koppla samman det stora antalet pojkar som inte ville ha dans i undervisningen med ett citat. Detta citat kan förklara varför vissa pojkar anser att dans är en oönskad aktivitet i idrottsundervisningen. Pojken nämner att nästan ingen kille går på dansen vilket
stärks i procenten ovan. Däremot var det endast 8 flickor som önskade mindre dans och
tre av dessa utövade, som tidigare nämnt, någon form av bollsport på fritiden.
6.2.4 Bollspel, lek och fritt
De mest önskade aktiviteterna hos både flickor och pojkar var lekar och aktiviteter med boll (se figur 5). Alla elever som önskade detta moment utövade inte alltid någon form av idrott på fritiden men de flesta som gick på någon idrott på fritiden var en idrott som innefattade boll. Däremot kunde vi även se några exempel där elever som utövade andra
idrotter än bollsporter på fritiden, önskade sig mer bollspel och bollekar i undervisningen. En elev skriver:
Lekar, bollekar och kanske att det inte ska vara så seriös hela tiden utan att man ska hitta gemenskapen med klassen och mer spel i lag för att jag tycker att man lär känna varandra bättre då (Flicka).
En annan svarade liknande och den svarade:
Volleyboll och redskapsgymnastik. Fotboll där man lär sig mer hur man spelar som ett lag (Flicka).
Båda flickorna har en positiv inställning till idrottsämnet och utövar fysiska aktiviteter på sin fritid. Den ena flickan går på gym, löper, simmar och paddlar kanot och den andra rider. Båda har idrott och hälsa som favoritämnen och tycker även att undervisningen är rolig och givande. Vi uppfattar att de båda flickorna har en positiv inställning till bollspel i undervisningen trots att de inte utövar någon aktivitet med boll. Båda nämner spel i lag och aktiviteter med bollar som till exempel volleyboll, fotboll och bollekar som önskemål i undervisningen. Vi kan även se att de vill ha mer av lagspel, samarbete och djupare förståelse i aktiviteter med boll. Vi tror att detta kan bero på att lagspel i idrottsundervisningen inte alltid är så bra då bland annat en del pojkar tenderar att ta större plats.
Det visade sig att det fanns en del elever som ville ha mer fritt i undervisningen. Det fanns några elever som skrev det i sina enkäter. En elev svarade att den ville ha mer ”Fritt eller köra lekar med klassen” (Flicka) på lektionerna och en annan elev skrev att den önskade sig mer ”Fotboll, basket eller fritt” (Pojke). Med detta kan vi tyda att elever inte endast önskar sig de mer populära aktiviteterna som lekar och aktiviteter med boll utan vill även hitta på sina egna aktiviteter. Alla elever som ville ha fritt visade däremot inte samma intresse gentemot bollaktiviteter. En elev skriver följande:
Egna aktiviteter tex ingen spökboll, harry potter. Jag skulle vilja ha mer något med två och två eller tre och tre (Flicka).
Gemensamt för de ovanstående citaten är att eleverna önskade fria lekar eller aktiviteter. Vi tror, utifrån våra erfarenheter, att denna önskan finns då utrymmet för helt fria aktiviteter inte är vanligt i idrottsundervisningen. Vi anser även att deras önskemål om
fritt i undervisningen kan bero på att de gärna vill minska lärarledda undervisningar. Det kan också bero på att några elever kan tycka att det är jobbigt med att utföra aktiviteter med andra då det kan leda till att de behöver prestera i ett tävlingsklimat. En elev skriver:
Mindre stafetter då jag inte känner mig bekväm när jag tävlar inför andra för då tycker jag att jag framstår dålig (Flicka).
Här kan vi se att aktiviteter framför andra kan ses som ett hinder för vissa elever. Framförallt aktiviteter som innehåller tävling. Med fria aktiviteter kan eleverna istället göra saker som de själva anser är roligt och givande vilket också kan leda till en större trygghet och ett ökat självförtroende.
6.2.5 Styrka, kondition och hälsa
Något som återkommer som svar hos eleverna är hälsoaspekter. Det var framförallt inom konditionsträningen som många elever uttryckte sig. I det centrala innehållet, för ämnet idrott och hälsa, står det att elever ska förstå hur bland annat styrke- och konditionsträning kan påverka hälsan. Det står även att eleverna själva ska kunna planera sina mål för fysiska aktiviteter för att till exempel kunna förbättra sin kondition (Skolverket, 2019). Av de elever som uttryckte sitt missnöje kring kondition- och styrketräningen, var det väldigt jämnt fördelat mellan könen (se figur 6). Det fanns även de som skrev att de skulle vilja ha mer styrka och kondition. Även här var det jämnt fördelat mellan könen då det nästan var lika många flickor och pojkar som var positiva till det (se figur 5). Detta kan liknas i antal elever som skrev att de gick till gymmet eller utövade fysiska aktiviteter i hemmet på fritiden. Där kunde vi också se en jämn fördelning mellan könen. En elev skriver:
Jag skulle jättegärna vilja lära mig mer om hur man tar hand sig själv/kroppen på det bästa sättet. Vad som är bra och dåligt att göra, det kan handla om t.ex kost, hälsa och sömn (Pojke).
Detta kan liknas i det annan elev påpekar som skriver:
Vid denna unga ålder som vi elever befinner oss i behöver vi mycket stöd och vägledning. Vad jag försöker säga är att jag tycker att lärarna borde planera upp lektionerna och lära oss att planera hur vi ska hålla vår hälsa på topp (Pojke).
Eleverna förklarade varför de ville ha mer hälsa i undervisningen och vi tolkar det framförallt som att de vill förstå hur de kan utveckla sin egen hälsa och träning. En flicka skriver: ”Träningar räkna sin egna puls vi vill ha dom teoretiska lektionerna roliga” (Flicka) och en pojke skriver ”Att vi skulle kunna koppla träning till lekar mer ofta” (Pojke). Här ser vi att det både är flickor och pojkar som gärna hade sett en förändring inom momentet i undervisningen som berör hälsa. Vi tolkar det som att de kanske hade uppskattat hälsoaspekterna mer i idrottsundervisning om den hade varit mer lustfylld.
7. Diskussion
Följande avsnitt kommer att behandla en diskussion av innehållet i resultatet och resultatanalysen. Rubrikerna Pojkar tycker om idrotten mer än flickor, Vad elever vill ha
mer av i undervisningen, Vad elever vill ha mindre av i undervisningen och Styrke- och konditionsträning, gym och hälsa kommer att fokusera på våra frågeställningar om vad
elever önskar att idrottsundervisningen ska innehålla samt om deras fysiska aktivitet på fritiden har någon påverkan av intresset. Diskussionen kommer även att innehålla likheter och skillnader kopplat till vad tidigare forskare har undersökt och kommit fram till. Vidare kommer vi även att ta upp hur resultaten kan användas inom lärarprofessionen.
7.1 Pojkar tycker om idrotten mer än flickor
I undersökningen framkommer det att en större del av eleverna var positiva till ämnet idrott och hälsa. Detta kan liknas i Zaravigka och Pantazis (2012) studie där nästan alla elever hade en positiv inställning till ämnet. Larsson & Redelius (2008) skriver att detta även syns upp till mellanstadieåldrarna och därefter börjar det avta. Det som även syntes tydligt i undersökningen var att praktiska ämnen dominerade som favoritämnen hos eleverna. Idrott och hälsa var det ämne som flest elever hade bland sina favoritämnen. Ytterligare en likhet som vi kan urskilja är i det som Larsson et al. (2009) samt Skolverket (2010) nämner. De menar att pojkar tenderar att visa ett större intresse för idrottsundervisningen än vad flickor gör. Detta syns även i vår undersökning där majoriteten av de som var positiva till ämnet idrott och hälsa var pojkar. Även om det var många som hade idrott och hälsa som favoritämne, var det ännu fler som ansåg att ämnet var givande och roligt. Vi kunde även se ett samband bland de elever som varken tyckte idrott och hälsa var roligt eller givande. Dessa elever hade inte heller idrott och hälsa som sitt favoritämne. Många av de elever som inte hade någon positiv inställning till idrotten utövade inte heller någon fysisk aktivitet på fritiden. Detta kan liknas i Skolverket (2010) där de nämner att den negativa inställningen till ämnet, brukar komma från elever som inte utövar fysisk aktivitet på fritiden. Majoriteten av de som inte tyckte att idrottsämnet var roligt var flickor vilket kan igenkännas i Larsson et al. (2009).
7.2 Vad elever vill ha mer av i undervisningen
I undersökningen kan vi se att eleverna önskar mer av aktiviteter med boll och lekar. Bollspel dominerade bland önskemålen och fotboll var den aktivitet som stack ut. Detta
kan vi koppla samman med Skolinspektionens (2018) granskning där
idrottsundervisningen domineras av kunskapsområdet rörelse. Inom detta område bestod mer än hälften av undervisningen av bollspel, lekar och idrotter. Å ena sidan kan detta bero på att elever tyckte att dessa moment var roliga. Å andra sidan kan det vara så att eleverna ansåg att det var roligare för att större delen av undervisningstiden bestod av just bollspel. Ytterligare en anledning till att majoriteten av eleverna önskade bollspel i undervisningen kan bero på att större delen av de elever som deltog i undersökningen utövade någon form av idrott med boll på fritiden. Även här kunde vi se att fotboll var den idrott som stack ut och flest elever utövade. Precis som Larsson och Redelius (2008) förklarar är bollspel en stor önskan från både flickor och pojkar. Detta stämmer överens med det vi kan se i resultatet där eleverna önskade bollspel som aktivitet på lektionerna. Den specifika aktiviteten inom bollspel som även stack ut i svaren var fotboll. Här är det också tydligt att nästan alla av de som önskade mer fotboll i undervisningen hade fotboll som fysisk aktivitet på fritiden. Vi anser att deras fritidsaktivitet har en stor inverkan på deras önskemål och svar. I resultatet kunde vi även se att det fanns flickor och pojkar som önskade sig mer fritt och/eller fri lek på idrottslektionerna. Vi tolkar detta som att eleverna gärna vill utforma sitt eget lärande under vissa situationer och göra saker som de själva anser är roliga. Detta kanske är något som kan implementeras i undervisningen? Kanske kan lärare ge eleverna uppgift att utöva valfria aktiviteter inom vissa kunskapsområden för att ge eleverna en större frihet, att utöva fri lek?
Alsarve et al. (2017), Constantinou et al. (2009), Gerdin (2017), Sánchez-Hernández et al., (2018) samt Larsson et al. (2009; 2011) menar att det finns förutfattade meningar kring vilket intresse som flickor respektive pojkar ska ha. Intresset bygger på den genusordning som finns i samhället där pojkar ska intressera sig mer för bollspel. Vi ser en likhet i vår undersökning med denna genusordning där pojkar tenderar att vilja ha mer bollspel i undervisningen samt att detta speglas i deras val av aktiviteter på fritiden. Flickor är en minoritet när det kommer till att utöva bollspel på fritiden jämfört med pojkar. Däremot kan det vara dessa föreställningar som leder till att elever känner ett krav
