• No results found

Lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet under skoldagen påverkar elevers lärande: En kvalitativ undersökning om lärares och elevers egna uppfattningar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet under skoldagen påverkar elevers lärande: En kvalitativ undersökning om lärares och elevers egna uppfattningar"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

L

ÄRARES OCH ELEVERS

UPPFATTNINGAR OM HUR

FYSISK AKTIVITET UNDER

SKOLDAGEN PÅVERKAR

ELEVERS LÄRANDE

EN KVALITATIV UNDERSÖKNING OM LÄRARES

OCH ELEVERS EGNA UPPFATTNINGAR

Avancerad nivå Pedagogiskt arbete Jesper Augustsson Martin Georgsson 2021-LÄR4-6-A02

(2)

Program: Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Svensk titel: Lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet under skoldagen påverkar elevers lärande – En kvalitativ undersökning om lärares och elevers egna uppfattningar

Engelsk titel: Teachers' and students' perceptions of how physical activity during the school day affects students' learning - A qualitative study of teachers' and students' own perceptions

Utgivningsår: 2021

Författare: Jesper Augustsson och Martin Georgsson Handledare: Jörgen Frostlund

Examinator: Nuhi Bajqinca

Nyckelord: Fysisk aktivitet, puls för lärande, rörelsepaus, lärande.

_________________________________________________________________

Sammanfattning

Inledning

Elever rör sig alldeles för lite i dagsläget. Många menar att den fysiska inaktiviteten har en negativ påverkan på elevers lärande, att elever som rör sig mindre har svårare för att prestera i skolan. Skolor runt om i landet använder sig därför av bland annat “Puls för lärande” och “Röris” för aktivera eleverna mer. Enligt vissa är det metoder som fungerar, enligt andra saknas det vetenskapligt belägg för en direkt koppling mellan fysisk aktivitet och lärande. Utifrån denna debatt, kring huruvida fysisk aktivitet är fördelaktigt i skolan eller inte, och med inspiration från vår tidigare kunskapsöversikt: ”Fysisk aktivitet och kunskaper i matematik - Finns det något samband?” har vi valt att undersöka lärares och elevers egna uppfattningar kring ämnet.

Studiens syfte

Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Vi vill dessutom undersöka om lärare och elever har samma uppfattning om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers lärande.

Metod

Denna studie är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Struktur och tips för kvalitativ intervju är hämtad från litteraturvetenskap. I studien har sju lärare intervjuats. Samtliga lärare i studien är utbildade och arbetar i skolans verksamhet. Studien innehåller även intervjuer av elevgrupper från en skola.

Resultat

Resultatet av denna studie visar att det finns en uppfattning om att fysisk aktivitet påverkar elevers lärande, främst genom ökad koncentrationsförmåga och energi. Denna uppfattning delas av både lärare och elever som deltar i studien. Resultatet visar också att lärares och elevers uppfattning är att det inte finns någon specifik aktivitet som gynnar elevers lärande mer än någon annan. Deltagarna betonar i stället vikten av att ge elever möjlighet att röra sig, oavsett typ av aktivitet.

(3)

FÖRORD

Denna studie är skriven i par av Jesper Augustsson och Martin Georgsson. Båda författarna har varit lika delaktiga i arbetet. Vi har suttit och skrivit tillsammans samt arbetat tillsammans ute på fält. Arbetet har emellertid varit uppdelat inom olika ansvarsområden, vilket i ett senare skede har inneburit gemensam korrekturläsning för eventuella korrigeringar.

Vi vill tacka vår handledare, Jörgen Frostlund, för hans givande feedback och motiverande kommentarer. Vi vill även tacka lärare och elever på de skolor som deltagit i studien.

Jesper Augustsson & Martin Georgsson Borås 2021-04-14

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 1

1.2 Avgränsningar ... 1

2 BAKGRUND ... 2

2.1 Fysisk aktivitet ... 2

2.2 Puls för lärande ... 2

2.3 Rörelsepauser i klassrummet (Röris) ... 3

3 TIDIGARE FORSKNING ... 4

3.1 Utökad idrott och hälsa ... 4

3.2 När fysisk aktivitet integreras i undervisningen i klassrummet ... 4

3.3 Rörelsepauser i klassrummet ... 5

3.4 Konditionens påverkan på lärande ... 6

3.5 Intensiteten en avgörande faktor? ... 6

3.6 Sammanfattning av tidigare forskning ... 7

4 TEORETISKT RAMVERK – FENOMENOLOGI ... 9

4.1 Fenomenologins inverkan på studien ... 9

5 METOD ... 11

5.1 Förberedelser inför intervjuer ... 11

5.2 Genomförande av intervjuer ... 12

5.3 Urval ... 13

5.4 Studiens deltagare ... 13

5.5 Etiska förhållningssätt ... 14

6 ANALYS ... 16

6.1 Datainsamling och transkribering ... 16

6.2 Beskrivning eller tolkning? ... 16

(5)

7 RESULTAT ... 18

7.1 Koncentration ... 18

7.1.1 Sammanfattning ... 20

7.2 Energi ... 20

7.2.1 Sammanfattning ... 23

7.3 Åsikt om fysisk aktivitet kopplat till lärande ... 23

7.3.1 Sammanfattning ... 25

7.4 Utsagor kopplat till studiens frågeställningar ... 25

7.4.1 Sammanfattning ... 26 8 DISKUSSION ... 28 8.1 Resultatdiskussion ... 28 8.1.1 Sammanfattande slutsats ... 30 8.2 Metoddiskussion ... 30 8.3 Didaktiska implikationer ... 31

(6)

1

1 INLEDNING

Att fysisk aktivitet är bra för oss och har en stor påverkan på vår fysiska hälsa är inget nytt (Anders et al. 2016). Det är till exempel bevisat att fysisk aktivitet kan förhindra hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes och även vissa former av cancer (WHO 2010). Att vara fysiskt aktiv kan också leda till en sund kroppsvikt, god mental hälsa och högre livskvalitet. För att vara tillräckligt fysiskt aktiv behöver barn och ungdomar mellan 5-17 års ålder vara måttligt till kraftigt fysiskt aktiva 60 minuter per dag (WHO 2010). För barn och ungdomar innefattar det till exempel lekar, utövande av sport, att på egen hand ta sig till platser eller lektioner i idrott och hälsa i skolan. Den fysiska aktiviteten bör främst vara av aerob karaktär, det vill säga uthållighetskrävande, men det bör även finnas inslag av styrketräning minst tre dagar i veckan. Detta är emellertid en mängd fysisk aktivitet som många barn och ungdomar inte når upp till idag, enligt Folkhälsomyndigheten (2019, s. 3). Barn och ungdomar spenderar den största delen av dagen genom att vara inaktiva, det vill säga att de är helt stillasittande eller rör sig för lite. 11-åringar är fysiskt inaktiva 67 procent av deras vakna tid. Siffrorna stiger sedan med åldern och barnen blir alltmer stillasittande. 15-åringar är inaktiva hela 75 procent av deras vakna tid (Folkhälsomyndigheten 2019, s. 3).

Huruvida fysisk aktivitet har en påverkan på elevers lärande vet vi emellertid fortfarande lite om (Andersen et al. 2016). Det finns dock forskare som menar att fysisk aktivitet har en koppling till elevers lärande i skolan och en hypotes är att utökad fysisk aktivitet i skolan har en positiv påverkan på elevers lärande (Bartee, Heelan & Dority 2018). Om elever är för stillasittande finns det således en risk att inaktiviteten blir ett problem för deras lärande. För att hantera detta problem och få elever mer fysiskt aktiva har vissa svenska skolor infört till exempel “Puls för lärande” och rörelsepauser. Hur dessa metoder påverkar elevers lärande är emellertid oklart. Studierna kring ämnet är många, men visar ofta olika resultat. Forskare är således oeniga och kräver vidare forskning (Takehara 2019). Med anledning av den tvetydiga forskning som existerar kring ämnet i dagsläget, syftar denna studie till att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande i skolan. Studiens resultat kommer presentera lärares och elevers uppfattningar kring ämnet och således vara relevant för grundskolans verksamhet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Vi vill dessutom undersöka om lärare och elever har samma uppfattning om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers lärande.

• Hur uppfattar elever och lärare att fysisk aktivitet under skoldagen påverkar elevers lärande?

• Vilken typ av fysisk aktivitet gynnar elevers lärande mest, enligt lärares och elevers uppfattningar?

1.2 Avgränsningar

Denna studie är avgränsad till att undersöka elever i mellanstadiet, det vill säga årskurs 4-6. Anledningen till detta är att författarna till studien är blivande lärare i dessa årskurser. Studien fokuserar på elevers lärande i samtliga ämnen.

(7)

2

2 BAKGRUND

För elever på mellanstadiet finns det flera tillfällen att röra sig under skoldagen. Skolorna som deltagit i denna studie ger eleverna 70-80 minuters rast under skoldagen, utspritt under förmiddag, lunch och eftermiddag. Enligt 10 kap. 7§ av Skollagen (SFS 2010:800) har elever också rätt till 180 timmar idrott och hälsa under mellanstadiet. På de skolor som deltar i studien har eleverna två 45-minuterspass idrott och hälsa i veckan. Skolverket (2020) skriver att det är få elever som rör sig tillräckligt och att sex procent av eleverna på de svenska skolorna sällan eller aldrig deltar i idrott och hälsa. För att motverka problemet med stillasittande elever används diverse metoder i skolorna, vilket presenteras nedan.

I detta kapitel kommer olika definitioner av fysisk aktivitet att beskrivas. Här beskrivs också “Puls för lärande” och rörelsepauser i klassrummet, även kallat “Röris”. “Puls för lärande” och “Röris” är två olika metoder för att aktivera elever fysiskt under skoldagen och således motverka fysisk inaktivitet. Puls för lärande används på en av de tre skolorna i studien. Flera av lärarna i studien använder rörelsepauser i klassrummet som liknar “Röris” från Friskis och svettis.

2.1 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är något som skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever under hela skoldagen, enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) (2019, s. 5). Begreppet definieras emellertid på flera olika sätt. Både Faskunger (2013) och Sollerhed (2017) beskriver fysisk aktivitet som all form av rörelse som ökar kroppens energiomsättning. Engström (2010) menar att all typ av kroppsövning är detsamma som fysisk aktivitet.

När WHO (2010) definierar fysisk aktivitet för barn och ungdomar mellan 5-17 års ålder lyfter de följande exempel:

• Lekar

• Utövande av sport på fritiden

• Transportering – till exempel att promenera eller cykla till platser • Lektioner i idrott och hälsa i skolan

I de studier som kommer att presenteras under tidigare forskning används begreppet fysisk aktivitet för allt ifrån rörelsepauser i klassrummet till högintensiv intervallträning. Denna studie kommer främst fokusera på den form av fysisk aktivitet som används för att få eleverna mer fysisk aktiva under skoldagen, såsom “Puls för lärande”, “Röris” och ämnet idrott och hälsa.

2.2 Puls för lärande

Puls för lärande är ett program som är framtaget för att öka elevers fysiska aktivitet i skolan (UR – Samtiden Puls för lärande 2017). Programmet syftar till att höja elevers inlärnings-, koncentrations-, minnes- och koordinationsförmåga, med en förhoppning av att öka deras meritvärden. Med Puls för lärande vill man att alla elever ska nå sin fulla potential, inte bara hjälpa elever från F till E.

I detta program får deltagande elever var sitt pulsband, som mäter pulsen. Deltagarnas puls synliggörs på monitorer. Under passen, som läggs innan teoretiska lektioner, genomför deltagarna olika fysiska, pulshöjande, aktiviteter under 20 minuter. Exempel på sådana

(8)

3

aktiviteter är träning på motionscykel eller crosstrainer, hoppa hopprep samt hinderbanor. Målet är att få upp deltagarnas puls till 65-75 procent av maxpulsen, till musik med 140-150 slag per minut. Puls för lärande ska vara helt fritt från inslag av tävling eller konkurrens (UR – Samtiden Puls för lärande 2017). Samtliga deltagare ska dessutom få chansen att höras och synas. “Puls för lärande” har dock fått kritik för att det saknas forskning kring metoden, som kallats för ovetenskaplig i en artikel publicerad i Svenska Dagbladet (Thurfjell 2019).

2.3 Rörelsepauser i klassrummet (Röris)

Röris är ett program som är framtaget av Friskis och svettis för att aktivera barn och ungdomar fysiskt efter larmrapporter om överviktiga, sockerberoende och stillasittande barn (Friskis och svettis 2019). Röris används i skolor runt om i landet av olika anledningar. Ibland för att elever fått spring i benen och behöver en rörelsepaus, ibland för att de behöver piggas upp. Oavsett anledning är röris en lekfull och effektiv metod för att få eleverna mer koncentrerade, enligt Friskis och Svettis (2019). Förutom att erbjuda elever en rörelsepaus direkt när de behöver den, kan Röris ge eleverna lust att röra sig och bidra till en aktiv livsstil.

Om lärare implementerar Röris under lektionerna och själva deltar i dem, kan de bli elevernas förebilder och uppmuntra eleverna att röra sig. Förutom att Röris stärker både elevernas skelett och muskler, samt förbättrar deras koordination och balans, skapar Röris också gemenskap (Friskis och svettis 2019).

(9)

4

3 TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning, för att redogöra för det aktuella kunskapsläget. Inför denna studie har tidigare forskning granskats för att ge en utökad kunskap av vilken typ av forskning som redan gjorts kring ämnet. Samtliga studier som kortfattat presenteras och refereras till, undersöker på olika sätt sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande. De är således intressanta att nämna i samband med denna studie och dess syfte. Studierna som är granskade och presenterade under kapitlet tidigare forskning är publicerade tidigast 2015, vilket säkerställer att de är aktuella. Deltagarna i studierna är mellan 8-15 år, vilket innebär att de fortfarande är i en ålder då de går i grundskolan. Det nyss nämnda gör studierna intressanta för lärare i grundskolans verksamhet.

Efter presentationen av tidigare forskning avslutas kapitlet med en sammanfattning med kritisk reflektion kring studierna, dess metoder och resultat.

3.1 Utökad idrott och hälsa

Hypotesen är att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och elevers lärande i skolan, att utökad fysisk aktivitet kan ha en positiv påverkan på elevers akademiska kunskaper. En av anledningarna till denna hypotes är att utförandet av komplexa rörelser stimulerar hjärnans frontala cortex, området som ansvarar för lärande och problemlösning (Sember et al. 2018). Det finns de som argumenterar för att det tilldelas för lite tid till idrott och hälsa, och annan fysisk aktivitet i skolan (Hayes & van Camp 2015). Nedan presenteras studier som undersökt hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande.

Bunketorp Käll et al. (2015) genomförde en interventionsstudie där 545 elever från fyra olika skolor deltog. Kontrollgruppen bestod av 423 elever, som fick den normala mängden av idrott och hälsa. De 122 elever som placerades i interventionsgruppen fick två extra obligatoriska pass av idrott och hälsa i veckan. I de extra passen av idrott och hälsa fick eleverna delta i hälsofrämjande lekar, där rörelseglädje var i fokus. Passen var helt fria från tävlingsmoment. Denna intervention varade från att eleverna gick i förskoleklass upp till sjätte klass. Kvantiteten av fysisk aktivitet blev således betydligt högre än för eleverna i kontrollgruppen, vilket också gav resultat. Eleverna i interventionsgruppen visade sig nämligen göra bättre ifrån sig i matematik än vad eleverna i kontrollgruppen gjorde i kommande tester.

En liknande studie är gjord av Bugge et al. (2018), som också undersökte hur utökad idrott och hälsa påverkade elevers lärande, genom en interventionsstudie med 1888 elever i grundskolan. Skolorna som fungerade som kontrollgrupper behöll den ordinarie mängden idrott och hälsa, som var två pass i veckan. Skolorna i interventionsgruppen tredubblade passen med idrott och hälsa, vilket innebar att de genomförde sex pass i veckan. Dessa pass ersatte ingen annan undervisning, eleverna i interventionsgrupperna fick istället gå längre dagar. Trots utökad idrott och hälsa påverkades inte elevernas lärande. Zhang et al. (2019), som på ett liknande sätt undersökte hur utökad idrott och hälsa påverkade elevers lärande, hittade inte heller något samband mellan fysisk aktivitet och elevers lärande i skolan. Resultaten stämmer således inte med hypotesen eller resultatet i studien av Bunketorp Käll et al. (2015).

3.2 När fysisk aktivitet integreras i undervisningen i klassrummet

Ett annat sätt att undersöka hur elevers lärande påverkas av fysisk aktivitet är att, som flera studier gjort, integrera fysisk aktivitet i undervisningen i klassrummet. Fakri et al. (2020)

(10)

5

genomförde en studie där 56 grundskoleelever, vid tio års ålder, delades in i två grupper. En interventionsgrupp och en kontrollgrupp. De elever som placerades i interventionsgruppen fick röra på sig under matematiklektionerna, där de till exempel stegade eller hoppade fram och tillbaka i samband med additions-, subtraktions- och multiplikationsräkning. Interventionen med rörelse under matematikundervisningen genomfördes under sju veckor, 60 minuter i veckan. Efter interventionen kunde forskarna inte se någon signifikant skillnad på elevernas lärande.

Donnelly et al. (2017) gjorde en liknande, men mer omfattande, interventionsstudie. 17 grundskolor och 1902 elever deltog i studien under tre års tid. De skolor som placerades i interventionsgruppen fick i uppgift att aktivera eleverna fysiskt under lektionerna, 100 minuter per vecka. Målet nåddes emellertid inte, vilket innebar att eleverna bara var fysiskt aktiva på lektionstid runt 55 minuter i veckan. Precis som för Fakri et al. (2020) hittades ingen signifikant skillnad på elevernas lärande mellan interventions- och kontrollgruppen.

Mullender-Wijnsma et al. (2015) är ytterligare forskare som genom att integrera fysisk aktivitet i undervisningen undersökt kopplingen mellan fysisk aktivitet och lärande. Denna studie, som gjordes under ett år, visar olika resultat för de olika åldrarna. Lärandet påverkades positivt för deltagarna i interventionsgruppen från årkurs tre, då de presterade bättre i både matematik och läsning, jämfört med deltagarna i kontrollgruppen utan fysisk aktivitet. Deltagarna i interventionsgruppen från årkurs två presterade däremot sämre än kontrollgruppen. Forskarna misstänker att det kan bero på att dessa elever fokuserade så mycket på de fysiska aktiviteterna att inlärningen drabbades.

Griffo et al. (2018) använde en liknande metod, fast inverterat, där de inkluderade matematik i lektioner med idrott och hälsa för att undersöka om det hade en påverkan på inlärningen. Under fyra veckor fick 55 elever delta i vad som kallas ”Jackpot Fitness activity”. Eleverna fick i par springa omkring till olika lådor som placerats ut i idrottshallen. I lådorna fanns det instruktioner för övningar som armhävningar, sit-ups och squats. För att få veta hur många repetitioner av övningarna de skulle göra, behövde eleverna först lösa problemlösningar med matematik. Före och efter interventionen med ”Jackpot Fitness activity” gjordes tester, som visade att 53 av 55 elever förbättrade sina resultat i matematik.

3.3 Rörelsepauser i klassrummet

Tre av studierna som undersöker hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers lärande använder rörelsepauser som liknar de metoder som Friskis och Svettis (2019) kallar för ”Röris”. Mavilidi et al. (2020) genomförde en interventionsstudie med 87 elever i tre olika grupper. Två av grupperna var interventionsgrupper, där deltagarna i första gruppen fick fem minuters rörelsepaus under lektionerna och deltagarna i den andra gruppen fick rörelsepaus integrerat med matematik. Den tredje gruppen var en kontrollgrupp utan rörelsepaus. Dessa rörelsepauser hölls tre gånger i veckan under fyra veckors tid och gav ett positivt resultat på elevernas lärande i båda interventionsgrupperna. På grund av pausen fick de ny energi till att åter fokusera på undervisningen och orkade längre än kontrollgruppen. De lyckades bibehålla koncentrationen och kunde således prestera bättre. Wilson et al. (2016) som gjorde en liknande undersökning, där eleverna i stället fick ta en tio minuters rörelsepaus utomhus, visade inte samma resultat. Deltagarna lyckades inte behålla koncentrationen längre tack vare rörelsepausen.

Resaland et al. (2016) genomförde en interventionsstudie, med 1129 elever i årskurs fem, som delvis bestod av fem minuters rörelsepaus i klassrummet. Utöver fem minuters rörelsepaus fick

(11)

6

eleverna i interventionsgruppen också 90 minuter idrott och hälsa per vecka, samt 10 minuter hemläxa att vara fysiskt aktiva. Efter interventionen, som pågick under sju månader, visade resultatet inte någon signifikant skillnad på elevers lärande i de olika grupperna. De elever som var svagast inför interventionen hade emellertid lyckats prestera något bättre på matematiska tester efter interventionen, men lärandet påverkades inte i andra ämnen.

3.4 Konditionens påverkan på lärande

Fyra av studierna som tidigare forskat kring ämnet använder metoder som skiljer sig från interventionsstudierna. Dessa metoder liknar varandra och ger också ett liknande resultat. Både Andersen (2016) och Chaddock-Heyman (2015) undersöker elevers akademiska kunskaper, som matematik och läsning, och jämför kunskapsmässiga skillnader mellan elever med god uthållighet och elever med sämre uthållighet, genom att mäta elevernas syreupptagningsförmåga (VO2-max) på en motionscykel. Deltagarna i Andersens studie var 13-15 år gamla, medan deltagarna i Chaddock-Heymans studie var nio-tio år gamla.

Bartee, Heelan, och Dority (2018) samt Gil-Espinosa (2020) undersöker också sambandet mellan kondition och elevers lärande, genom att låta elever mellan 9-14 år delta i så kallade “beep-test”. Ett sådant test går ut på att eleverna ska springa en sträcka på 20 meter på en bestämd tid, för att sedan springa tillbaka samma sträcka. Eleverna ska springa sträckan så många gånger de orkar, samtidigt som tiden de får på sig att springa minskar. Deras kondition mäts efter hur många sträckor de orkar springa innan de inte längre kommer fram innan tiden går ut.

Samtliga fyra studier visar en signifikant skillnad på akademiska kunskaper mellan elever med god kondition och elever med sämre kondition, där elever med god kondition gör bättre ifrån sig i matematik och läsning.

3.5 Intensiteten en avgörande faktor?

Som det redogjorts för ovan, skiljer sig resultaten åt en hel del. Det finns de som menar att intensiteten kan vara en avgörande faktor för resultatet. Fakri et al. (2020) skriver att deras studie kan varit för genomförd under för kort tid, samt att intensiteten kan ha varit alldeles för låg. Dessa faktorer kan enligt författarna vara två anledningar till att de inte hittat någon koppling mellan fysisk aktivitet och akademiska kunskaper. Tottori et al. (2019) genomförde en studie med högre intensitet på den fysiska aktiviteten. Denna studie var emellertid relativt kort, då den bara varade under fyra veckor. Under studiens gång fick deltagarna i interventionsgruppen, utan tidigare erfarenhet av HIIT (högintensiv intervall träning), medverka i tre HIIT-pass per vecka. Ett sådant pass omfattade träning utan redskap, med övningar som intervallöpning, jumping jacks, vertikalhopp, mountain climbers och plankhopp. Efter studiens fyra veckor presterade deltagarna i interventionsgruppen bättre på testerna kring akademiska kunskaper, medan resultatet hos deltagarna i kontrollgruppen var kvar på samma nivå som tidigare.

Anders Hansen, läkare, psykiatriker och författare till boken “Hjärnstark : hur motion och träning stärker din hjärna”, menar dock att all träning har en direkt påverkan på elevers hjärna (2016, s. 185). Detta stämmer således inte helt överens med vad studierna med lägre intensitet i den fysiska aktiviteten visar för resultat. Samtidigt som Hansen menar att all träning är betydelsefull för elever, betonar han vikten av pulshöjande aktiviteter (Hansen 2016, s. 27). De interventionsstudier som undersökt hur rörelse i klassrummet påverkar elevers lärande kan helt

(12)

7

enkelt varit för lågintensiva och därmed inte höjt elevernas puls, vilket kan vara orsaken till att de inte förbättrat sina resultat i skolan.

Lopes (2016) gjorde en studie med syftet att mäta hur stor del av sin vakna tid elever är stillasittande, för att sedan jämföra deras fysiska aktivitet med elevers lärande. Elevernas fysiska aktivitet jämfördes med de siffror som WHO (2010) tagit fram. Fysisk aktivitet mättes med en accelerometer. Resultatet från elevernas fysiska aktivitet jämfördes sedan med de nationella proven i matematik och språk (Portugisiska). Studien visar att eleverna var stillasittande 75.6 procent av sin vakna tid, vilket är högre än de 67 procent som WHO (2010) rapporterade att barn under elva år spenderade stillasittande. Det matchar i stället de 75 procent som 15-åringar spenderar genom att vara inaktiva, enligt WHO (2010). Trots den höga siffran av inaktivitet, hittades ingen koppling mellan fysisk aktivitet och lärande (Lopes 2016).

3.6 Sammanfattning av tidigare forskning

Flera av forskarna till tidigare studier kring ämnet menar att det existerar få högkvalitativa studier och att resultaten fortfarande är kontroversiella då de i flera fall skiljer sig åt (Takehara 2019; Zhang 2019; Wilson 2016). Interventionsstudierna som presenteras ovan använder flera olika metoder med olika typer av fysiska aktiviteter. Eftersom studierna är så olika varandra och inte kommer fram till samma resultat, går det inte heller generalisera resultaten. Detta är en svaghet i tidigare forskning. Vidare mäts elevers lärande på olika sätt, då några av studierna mäter elevers lärande genom att se över deras betyg. I undervisningen är det flera faktorer som avgör huruvida en elev lyckas få ett bättre betyg eller inte, bland annat undervisningsmaterial, undervisningsmetod, pedagogiska verktyg, miljö, motivation och socioekonomiska förutsättningar. Det är svårt att med säkerhet säga att det enbart är den fysiska aktiviteten som höjer betyget.

I studierna av Bunketorp käll et al. (2015) och Bugge et al. (2018) användes liknande metoder där de båda interventionsstudierna bygger på utökad fysisk aktivitet med syfte att undersöka elevers lärande. I Bunketorp Källs studie påverkades elevernas lärande positivt av mer fysisk aktivitet, medan eleverna i Bugges studie inte påverkades. Även studier med liknande metoder har således problem med att dra samma slutsatser, vilket återigen tyder på att andra faktorer utöver utökad fysisk aktivitet bör ha en påverkan på studiernas utfall.

Griffo et al. (2018) använde en så kallad “Jackpot fitness activity”-metod för en grupp elever och påvisade att eleverna presterade bättre i matematik. Här integrerades matematik i undervisningen av idrott och hälsa och forskarnas slutsats var att elevernas lärande påverkades positivt av aktiviteten. Det går dock att ifrågasätta huruvida den fysiska aktiviteten var en avgörande faktor, eller om andra faktorer i den vanliga undervisningen påverkat elevernas lärande.

Utöver studiernas olika metoder är det också angeläget att diskutera de tidigare nämnda studierna som använder en neuropsykiatrisk utgångspunkt. Purdy och Morrison (2009) menar att skolor översköljs med så kallade hjärnbaserade lärpaket, det vill säga undervisningsmaterial som påstås vara baserade på forskning om hjärnan men i själva verket inte är noggrant granskade och mer liknar myter. Att använda neuropsykiatri i samband med undervisning i skolans värld kan vara retoriskt tilltalande men gapet anses vara för stort vetenskapligt. Därför har forskare varnats och uppmanats till försiktighet när det handlar om att använda neuropsykiatri som vägledning i undervisningen (Purdy & Morrison 2009). Även Rose (2013) menar att lärare kan ha svårt att använda sig av forskning om hjärnan för att omvandla

(13)

8

hjärnforskningens resultat i undervisningen, vilket betonas av representanter för både neurovetenskap och utbildningsvetenskap.

Med tanke på de olika resultaten och bristen på högkvalitativa studier i tidigare forskning kring ämnet går det argumentera för att det finns en kunskapslucka som behöver fyllas. Det är därför viktigt att fortsätta forska vidare på ämnet för att undersöka evidensen om sambandet mellan fysisk aktivitet och elevers lärande. Trots att forskare inte är överens om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande fortsätter skolor runt om i Sverige att använda sig av metoder som ”Puls för lärande” och ”Röris” för att motverka problemet med stillasittande elever. Det finns därför anledning att undersöka verksamma lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar lärandet, vilket denna studie syftar till.

(14)

9

4 TEORETISKT RAMVERK – FENOMENOLOGI

Studiens syfte är, som tidigare beskrivet, att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Studien intresserar sig således för deltagarnas erfarenhet, hur de uppfattar och förstår världen och sin relation till den. Med tanke på studiens syfte har vi valt att använda oss utav en fenomenologisk ansats, som enligt Kvale och Brinkman (2014, s. 30) syftar till att kartlägga människors uppfattningar om olika livsvärldsfenomen. Begreppet livsvärld härstammar från filosofin och har således använts av en mängd olika filosofer, bland annat tysken Edmund Husserl som levde mellan 1859-1938 och anses vara den moderna fenomenologins grundare (Bengtsson, 2005; Lindholm, 2007). Husserl blev känd för hur han kritiserade den positivistiska vetenskapen då han menade att positivismen tagit avstånd från livsvärlden och tappat intresset för människor och deras existens. Fenomenologin kan ses som en motrörelse till den positivistiska vetenskapen och menar att människan är mer än något som endast drivs av naturlagar (Dahlberg 2019, s. 31).

Vår livsvärld är inte någon avgränsad zon, eller för den delen den värld vi pratar om när vi oftast använder begreppet. Livsvärlden handlar i stället om vilket förhållningssätt vi har till saker och ting, ur vilket perspektiv vi uppfattar våra erfarenheter och vår existens. Vår livsvärld påverkar således hur vi uppfattar fenomen som exempelvis hälsa och lärande (Dahlberg 2019, s. 33). Alla människor ser på situationer på olika sätt och har därmed egna erfarenheter och uppfattningar av världen. Livsvärlden skapas således av personliga erfarenheter och är kontextuell. Därför kan den inte ryckas ur sitt sammanhang. Det är således människans subjektiva erfarenhet som betonas i livsvärldsteorin. Vi människor delar å andra sidan samma värld, vilket innebär att det inte går att förbise det objektiva. I skolans verksamhet behöver vi förstå de styrdokument som lärarens undervisning grundar sig i, samtidigt som vi bör fokusera på lärares och elevers uppfattningar om undervisningen, det vill säga det subjektiva.

Livsvärldsteorin lyfter fram individens sätt att förstå och vara, i samspel med andra. När fokus ligger på livsvärlden är det av stor vikt att efterfråga lärarens eller elevens perspektiv (Dahlberg 2019, s. 47). Ur en etisk aspekt kan det vara ännu viktigare att lyfta fram de svagare individernas röster, i detta fall elever som inte alltid har så mycket att säga till om kring hur undervisningen ska utformas. Med anledning av detta syftar denna studie inte enbart till att undersöka lärares uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Eleverna själva blir en viktig del av studien.

Ett annat begrepp inom fenomenologin som är relevant att beskriva i denna studie är intentionalitet. Vår existens som människor kännetecknas nämligen av intentionalitet, vilket handlar om hur vår erfarenhet påverkar oss (Dahlberg 2019, s. 43). Enligt Husserl är människor alltid intentionala, det vill säga att vi ständigt reflekterar kring fenomen ur vår egen erfarenhet. Vi tar således för givet att saker är på det sätt som vi uppfattar det. Att vara intentional är en naturlig inställning, för att vi ska slippa att ständigt reflektera kring alla småsaker i livet. För forskare i en studie är det emellertid viktigt att kunna tygla denna intentionalitet för att hindra vår förförståelse att ta saker och ting för givet. Genom att systematiskt tränga bort våra förutfattade meningar om ett fenomen kan vi uppfatta fenomenet som det är, utan att påverkas av vår förförståelse (Thomassen 2007, s. 94).

4.1 Fenomenologins inverkan på studien

Fenomenologin syftar likt tidigare beskrivet till att kartlägga hur människor upplever livsvärldsfenomen (Kvale & Brinkmann 2014, s. 30). I vår studie intervjuas lärare och elever

(15)

10

för att undersöka hur de uppfattar att fenomenet fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Det är lärarnas och elevernas egna uppfattningar som kartläggs och analyseras för att sedan presenteras som resultat, vilket beskrivs mer utförligt under resultatdelen. För att samla in dessa uppfattningar kommer deltagarna i studien intervjuas, vilket är en lämplig metod i fenomenologiska studier enligt Kvale och Brinkman (2014). Genom att intervjua deltagarna, med deltagarnas perspektiv i fokus, får vi möjligheten att ta oss in i deras livsvärld och ta del av deras uppfattningar. Deltagarnas utsagor kommer sedan analyseras med hjälp av en typ av tematisk analys, där olika utsagor placeras i teman med liknande utsagor från andra deltagare, vilket är vanligt förekommande i fenomenologiska studier (Dahlberg 2019, s. 260). Fenomenologin som teoretisk ansats utgör således grund för hela studien och de metodiska verktyg som används och hjälper oss att synliggöra deltagarnas uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande, vilket studien syftar till.

(16)

11

5 METOD

Eftersom denna studie utgår från ett fenomenologiskt perspektiv med syfte att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande, kommer den genomföras som en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att samla in data. Att låta deltagarna berätta om sina egna erfarenheter är ett effektivt sätt att samla in data på och då ligger intervjuer nära till hands (Dahlberg 2019, s. 244). Som forskare är det emellertid viktigt att vara medveten om problematiken med vår egen intentionalitet som påverkar vår förförståelse av eventuella svar från deltagarna i studien. Det kan nämligen vara svårt att förbise egna erfarenheter och att ha ett öppet förhållningssätt i sökandet efter ny kunskap (Dahlberg 2019, s. 293). Under hela processen är det viktigt att förbise förförståelsen och att ha en öppen attityd, att vara frågande och nyfiken. Att vara medveten om vår intentionalitet och aktivt förändra vår intentionala inställning till en mer tyglad inställning, där vi undviker att ta saker och ting för givet, är fenomenologins syn på evidens (Dahlberg 2019, s. 168).

5.1 Förberedelser inför intervjuer

Som förberedelse inför intervjuerna användes Bryman: - Samhällsvetenskapliga metoder (2018) som utgångspunkt i förarbetet av intervjuerna, samt för tips om hur intervjuerna kan gå till och hur frågorna bör formuleras.

Bryman (2018, s. 305) menar att en intervju noggrant ska förberedas och att frågorna ska syfta till att besvara frågeställningen. Riktandet mot fenomenet i en intervjusituation är också något som Dahlberg (2019, s. 293) betonar. Det är viktigt att vara närvarande som forskare under en intervju, att vara lyhörd och målinriktad, för att se till så att fenomenet är i fokus och diskussionen inte landar i andra ämnen. Frågorna ska däremot inte vara vinklade på ett sätt som får den intervjuade personen att känna sig vara tvungen att ge ett speciellt svar. Ledande frågor bör således undvikas. Att använda följdfrågor är mer lämpligt i en intervju. Om det är något som är oklart i ett svar kan du ställa frågor som till exempel: Hur menar du nu? Kan du berätta mer?

Följande förberedande åtaganden inför intervjuerna gjordes:

• Det första som gjordes var att skapa ordning i temat som skulle besvaras. Vi skapade en röd tråd i frågorna och såg till att de följde varandra på ett naturligt sätt. Samtidigt var vi medvetna om att frågorna kunde komma att ändras under intervjuns gång.

• Frågorna formulerades på ett sätt som gjorde att vår frågeställning kunde bli besvarad. • Språket i frågorna anpassades efter intervjupersonerna, för att göra det begripligt för

dem. Begreppen som användes i frågorna var relaterade till frågeställningarna samt det pedagogiska språket.

• Ledande frågor undveks i framtagandet av intervjufrågor. Frågor som går att svara ja eller nej på är ett exempel på ledande frågor och uteslöts därmed.

• De första frågorna till intervjuerna formulerades som frågor om den intervjuades bakgrund. Frågorna handlade om ålder, arbetsbakgrund, tid inom yrket och tidigare åsikter om det berörda ämnet. Dessa frågor är viktiga att ställa för att i ett senare skede kunna använda personens svar i ett sammanhang.

(17)

12

Flera praktiska förberedelser är också viktigt ur ett kvalitetssäkert perspektiv. Eftersom vi var tvungna att transkribera intervjuerna till text och för att inte felcitera någon, såg vi tidigt till att tekniken för inspelning av intervjuerna fungerade.

5.2 Genomförande av intervjuer

Med Brymans riktlinjer i åtanke formulerade vi intervjufrågor, vilka presenteras i bilaga 1 och 2. Intervjufrågorna är uppdelade till två olika målgrupper, lärare samt elever. Konstruktionen av frågorna är emellertid synkade då båda målgrupper ska besvara frågor som hör till samma syfte och frågeställningar.

Att ställa frågor till elever är spännande eftersom det är svårt att förutsäga vad de kommer svara. Vår erfarenhet är emellertid att elever inte alls vet vad de ska svara och att diskussionen tenderar att frångå syftet. För att undvika situationer där eleverna fastnar i frågan eller att samtalen tar en annan riktning än vad studien syftar till har vi förberett följdfrågor för att leda tillbaka eleverna till ett relevant samtal.

Förutom att planera de faktiska frågorna som ställdes i intervjuerna ansåg vi att vi skulle följa vissa riktlinjer före och under intervjuernas gång. Dels för att bli tryggare intervjuare, dels för att lyckas genomföra seriösa intervjuer. Bryman (2018, ss. 306-307) beskriver att det ställs vissa krav på intervjuaren för att intervjun ska bli framgångsrik. De kriterier ur Brymans kravlista som vi följde under intervjuerna presenteras nedan:

• Frågorna formulerades på ett enkelt och tydligt sätt, utan yrkesjargong, för att göra det begripligt för de som intervjuades.

• Det är viktigt att intervjuaren är insatt i frågorna och förberedd på de som intervjuas kan tänkas svara, för att vara redo med eventuella följdfrågor. Med detta i åtanke genomfördes så kallade “pilotintervjuer”. Pilotintervjuer går ut på att intervjuarna övar på att intervjua varandra som träning inför “skarpt läge”.

• Samtliga personer som intervjuades fick information om syftet med intervjun och studien i helhet. De tilläts ställa eventuella frågor kring hur intervju skulle gå till och hur deras svar skulle presenteras. De informerades även om att det finns en etisk medvetenhet i studien och att allt den intervjuade säger blir behandlat konfidentiellt. All information om studien sammanfattades i ett missivbrev som delades ut till de lärare som ställde upp på intervju (se bilaga 3). Inför intervjun skrev lärarna även under en samtyckesblankett (se bilaga 5).

• Intervjuerna genomfördes med ett öppet förhållningssätt för att vara beredd på alla typer av svar och för att tygla vår intentionalitet. Eventuella följdfrågor förberedes dessutom. • De intervjuade möttes med respekt. De tilläts tala till punkt och fick gott om tid att tänka över frågorna och ge de svaren de önskade. Svaren togs in genom att vara uppmärksamma på vad som sades, och hur det sades.

• Som intervjuare var det viktigt att inte säga för mycket, eftersom det kan påverka svaren. Samtidigt bör intervjuaren undvika att sitta helt tyst, eftersom det kan få den intervjuade personen obekväm och tro att svaren är fel. Det var viktigt att hitta en balans i intervjun.

(18)

13

• Eftersom intervjun syftade till att besvara studiens frågeställning styrdes samtalen tillbaka till relevanta diskussioner vid de tillfällen det vände mot annan icke relevant diskussion.

5.3 Urval

I studien ingår intervjuer av totalt sju lärare från tre skolor, samt elevgrupper från en av skolorna. Skolorna är placerade i två angränsande kommuner i Västra Götalands län. Samtliga lärare i studien är utbildade pedagoger, varav fem av dem har behörighet i ämnet Idrott och hälsa. Huruvida lärarna är utbildade i Idrott och hälsa eller inte kan vara intressant att diskutera, eftersom deltagarnas utbildningsnivå i viss mån kan påverka resultatet. I deltagarnas utsagor framgår det att de som är utbildade i Idrott och hälsa på ett tydligare sätt betonar vikten av fysisk aktivitet. De har således en helt annan inställning till betydelsen av fysisk aktivitet och det går att fundera kring hur präglade deras åsikter är av deras utbildning, samt hur det påverkar resultatet. Vidare går det att fundera kring hur mycket kunskap lärarna som inte är utbildade i Idrott och hälsa faktiskt har om fysisk aktivitet kopplat till lärande och hur detta påverkar resultatet.

Eleverna som deltar i studien går i årskurs fem och sex. Skolorna och lärarna i studien arbetar på olika sätt och alla är inte överens om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Skolorna är såldes inte valda på grund av att de redan använder sig utav metoder som Puls för lärande eller rörelsepauser.

Deltagarna i studien är relativt få. Det är emellertid ett lämpligt antal deltagare för studiens syfte och teoretiska utgångspunkt. Studien intresserar sig för deltagarnas upplevelser av hur fysisk aktivitet påverkar lärandet ur ett fenomenologiskt perspektiv och betonar därmed det subjektiva. Det är således inte intressant med ett större urval för att sedan generalisera olika typer av uppfattningar. I en fenomenologisk undersökning är det viktigt att få en stor variation på deltagarna, det vill säga till exempel olika kön, arbetsplatser och arbetslivserfarenhet (Dahlberg 2019, s. 292). I denna studie är det en god variation av manliga och kvinnliga lärare. Några av deltagarna har över 30 års erfarenhet av läraryrket, medan andra är relativt nya i skolans verksamhet. De arbetar dessutom på olika skolor, i olika kommuner.

5.4 Studiens deltagare

Nedan presenteras information om studiens deltagare. Alla som deltar i studien har full anonymitet. Lärarna har därför blivit numrerade från ett till sju, och eleverna presenteras endast som elevgrupp ett och två.

Lärare 1: Har arbetat som lärare i 22 år och undervisar för tillfället i matematik, No och teknik på mellanstadiet. Lärare 1 är behörig att undervisa i matematik, No, teknik, idrott och hälsa, svenska, So, bild på mellanstadiet. Utöver detta är Lärare 1 även behörig för undervisning i musik på lågstadiet.

Lärare 2: Har arbetat som lärare i 14 år och undervisar för tillfället i So, No och teknik på mellanstadiet. Lärare 2 är behörig att undervisa i So, matematik, svenska, teknik och No. Lärare 3: Har arbetat som lärare i 37 år och undervisar för tillfället i svenska, No och idrott på mellanstadiet. Lärare 3 är behörig att undervisa i alla ämnen på mellanstadiet, eftersom

(19)

14

utbildningen såg annorlunda ut förr. Utöver behörigheten på mellanstadiet är Lärare 3 även behörig i geografi, biologi och historia på högstadiet, men har aldrig arbetat på den nivån. Lärare 4: Har arbetat som lärare i 37 år och undervisar för tillfället i matematik, geografi, samhällskunskap och idrott på mellanstadiet. Även Lärare 4 har behörighet att undervisa i alla ämnen på mellanstadiet. På högstadiet är Lärare 4 behörig att undervisa i geografi och biologi. Lärare 5: Har arbetat som lärare i åtta år och undervisar för tillfället i svenska, No, engelska och SO. Lärare 5 är behörig i svenska, idrott och matematik på mellanstadiet. Lärare 5 undervisar i ämnen som hen inte är behörig i då det redan finns täckning av andra pedagoger i de ämnen som hen är behörig i.

Lärare 6: Har arbetat som lärare i fyra år och undervisar för tillfället i idrott och hälsa på mellanstadiet. Lärare 6 är behörig att undervisa i idrott och hälsa. Utöver det är Lärare 6 utbildad fritidspedagog.

Lärare 7: Har arbetat som lärare i sju år och är behörig att undervisa i matematik, svenska, engelska och So. Sedan ett år tillbaka arbetar Lärare 7 som rektor, men utsagorna handlar om tiden innan hen blev rektor, då hen arbetade på en skola som använde sig av ”Puls för lärande”. I studien ingår också två elevgrupper, som intervjuats vid två olika tillfällen. I elevgrupp ett deltog fyra elever. I elevgrupp två deltog fem elever. Eleverna har inte fått några fiktiva namn och presenteras inte närmare. Citat från elever skrivs som citat från elevgruppen.

5.5 Etiska förhållningssätt

Under en forskningsprocess är det viktigt att ta hänsyn till den etiska aspekten för att skydda deltagarna från skador eller kränkningar (Vetenskapsrådet 2017, s. 12). Tidigare forskning som undersökt sambandet mellan elevers fysiska aktivitet, eller fysiska förmåga, och matematiska kunskaper har ibland tagit risker när det gäller kränkningar. Bartee (2018) och Gil-Espinosa (2020) valde att mäta elevers uthållighet med hjälp av ett beep-test, som förklarats under tidigare forskning. Under ett beep-test står eleverna uppställda på rad på startlinjen och även om de är fokuserade på sin egen prestation är det lätt för dem att se hur de andra presterar. Att vara den första som kliver av kan vara jobbigt, eftersom alla då vet vem som har sämst uthållighet. Eleverna blir således väldigt exponerade, vilket kan upplevas som utpekande och exkluderande (Skolverket 2020). En sådan upplevelse kan kränka eleverna och ge dem en dålig erfarenhet av idrott och hälsa, vilket du som lärare inte vill. Om elever istället får med sig positiva erfarenheter från idrott och hälsa är det stor chans att de uppmuntras att röra sig mer även i vuxen ålder (Ahlberg 2016, s. 29).

Att göra studier med experimentell design, likt interventionsstudierna i tidigare forskning, är inte heller helt problemfritt. Det kan nämligen anses som oetiskt att använda elever i sådana studier eftersom en av grupperna riskerar att bli lidande. Eftersom det är barn och deras framtid det handlar om är det extra känsligt. Vidare skriver Nilholm (2017) att det är svårt att dra några konkreta slutsatser av studier med experimentell design, eftersom det sällan beskrivs vad kontrollgruppen gör. Kontrollgruppen får oftast det som kallas för “vanlig undervisning”, utan närmare beskrivning. Att undervisa är en mänsklig process som går till på helt olika sätt i olika klassrum och det går då inte jämföra interventionsgruppen med en “vanlig undervisning”. För att undvika att ställas inför liknande etiska problem som nämns ovan, bestämdes det tidigt att studien ska undersöka lärares och elevers uppfattningar om fysisk aktivitet och kopplingen till lärande, i stället för att med andra metoder försöka undersöka faktiska resultat av fysisk

(20)

15

aktivitet och lärande. Att undersöka deltagarnas livsvärld är en etisk medveten metod, som betonar deltagarnas personliga sätt att förstå sin omvärld (Dahlberg 2019, s. 46). Det blir således naturligt att efterfråga deltagarnas egna perspektiv. Inför en intervju finns det emellertid vissa etiska aspekter att ta hänsyn till. Det är till exempel viktigt att informera deltagarna om vad studien undersöker och att allt det säger kommer hanteras med stor vaksamhet och full anonymitet. Deltagarna behöver också få veta att deras sammanhang inkluderas i intervjun, till exempel vilken årkurs de undervisar i och vilken erfarenhet av yrket de har. Det är dessutom viktigt att samla in underskrivna samtyckesblanketter för samtliga deltagare. För eleverna som deltar finns det också ett ansvar att informera vårdnadshavare om studien och givetvis även låta dem skriva under samtyckesblanketter.

(21)

16

6 ANALYS

I denna del av studien beskrivs hur datainsamling gjordes genom intervjuer, samt hur data transkriberades och analyserades. Studien genomsyras av syftet, att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Begreppet uppfattning kopplas till studiens teoretiska ramverk som i denna studie definieras av olika livsvärldsfenomen och intentionalitet. Lärare och elever i studien intervjuades utifrån deras egna förhållningssätt till saker och ting, såsom existens och erfarenheter.

6.1 Datainsamling och transkribering

Studiens datainsamling gjordes genom att sju lärare och nio elever intervjuades. Eleverna delades upp i två grupper om fem samt fyra elever i varje grupp. Varje intervju tog cirka 25 minuter och lärarna intervjuades individuellt vid olika tillfällen. Intervjufrågorna skiljde sig en aning beroende på deltagare. För lärare och elever användes två olika frågeformulär, vilka presenteras under bilagor. Samtliga intervjuer spelades in, med hjälp av mobiltelefoner. Därefter transkriberades datan från intervjuerna, vilket innebär att intervjuerna omvandlades till text. Deltagarnas utsagor kring deras uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande skrevs ner ordagrant för att inte missa något, eller felcitera någon. Transkriberingen gjorde vi själva, vilket gav oss möjlighet att lyssna in vad som faktiskt sades i lugn och ro, för att även kunna tolka det som sades mellan raderna och lyssna in tonläget hos den intervjuade deltagaren. En annan fördel med att transkribera på egen hand är att det underlättar analysprocessen, som kan starta redan vid transkriberingen (Dahlberg 2019, s. 257). Under transkriberingen kunde deltagarnas utsagor direkt kopplas till vad forskningen kring ämnet säger och paralleller kunde dras omgående. Under transkribering antecknades således inte bara intervjuerna ordagrant, även jämförelser med tidigare forskning gjordes och antecknades. Det yrkesmässiga språket som användes i intervjuerna var, både av oss och de som blev intervjuade av pedagogisk karaktär, vilket innebär att vi som författare har arbetat inom de verksamheter som lärarna representerar och har en gemensam förståelse för språket som används. Detta ger en fördel i analys och transkribering då språket är alldagligt för oss författare och svaren får en större mening än vad de kunde ha fått om intervjuaren inte har en vana inom det pedagogiska yrket och dess yrkesspråk. Dahlberg (2019, s.258) menar att Real World är en fördelaktig del i transkribering. Real World handlar om att intervjuaren förstår den intervjuades språk och på så sätt även har enklare att förstå individens uppfattning om fenomenet i individens livsvärld.

6.2 Beskrivning eller tolkning?

Fenomen som lärande kan anses för komplexa för den traditionella positivistiska forskningen och dess metoder, då allt inte är mätbart (Dahlberg 2019, s. 53). För att få en djupare förståelse kring pedagogik och vad lärande innebär används bland annat fenomenologin. En fenomenologisk ansats kallas ibland för deskriptiv, vilket innebär att deltagarnas olika uppfattningar beskrivs snarare än att tolkas (Dahlberg 2019, s. 53). Skillnaden mellan beskrivning och tolkning är dock värd att diskutera och problematisera, eftersom Dahlberg (2019, s. 61) argumenterar för att ett fenomen inte kan beskrivas ” såsom det är” utan tolkning. I enighet med Husserls filosofi använder den fenomenologiska ansatsen ett slags distanserande förhållningssätt, där forskaren försöker bortse från sin förförståelse för att bli en så kallad distanserad betraktare. Husserl var nämligen ute efter den rena essensen, det vill säga

(22)

17

människors erfarenhet. Att bortse från sin egen erfarenhet kan emellertid vara svårt, eftersom vi är en del av världen och redan inblandade och engagerade i den. Enligt Husserl behöver en forskare parentessätta den naturliga attityden, det vill säga försöka att inte ta saker och ting för givet utan istället vara närvarande och uppmärksamma hur saker och ting kommer till oss (Dahlberg 2019, s. 59). Även Bengtsson (2001) betonar vikten av att tillåta deltagarna i intervjuerna uttrycka sina egna uppfattningar utan att vi som forskare påverkar utsagorna med våra uppfattningar. Dahlberg (2019, s. 62) menar å andra sidan att beskrivning och tolkning inte ska hållas isär, utan att en undersökning med en fenomenologisk ansats också är beroende av tolkning. Det går enligt Dahlberg inte att beskriva människors uppfattningar om ett fenomen utan tolkning, eftersom uppfattningar involverar mening som uppstått i förhållande mellan den som erfar och hur det erfars. Tolkning bör inte heller ses som motsatsen till beskrivning. Det är emellertid viktigt att vi i tolkandet inte blir förblindade av antaganden vi själva gör, utan att vi är medvetna om vår förförståelse. Som beskrivits tidigare är det alltså viktigt att vi som forskare tyglar vår förförståelse i både intervjusituationen och analyseringen av data, för att uppmärksamma vad det faktiskt är deltagaren säger.

6.3 Analysprocessen

Det går att påstå att analysprocessen startade under intervjuerna och sedan fortsatte under transkriptionen, eftersom förståelse för deltagarnas olika uppfattningar utvecklades redan då. Efter att intervjuerna omvandlats till text gick vi igenom samtliga intervjuer på nytt, genom att lyssna på dem och läsa texten samtidigt. Dels för att säkerställa att inget väsentligt missats, dels för att få en överblick av insamlad data. Vanligt förekommande i fenomenologiska studier av detta slag är sedan att sortera ut teman i framtagen data och hitta viktiga delar som rör frågeställningarna (Dahlberg 2019, s. 260). Detta var en metod som användes i analysprocessen och gav en kartläggning som var behjälplig i det fortsatta arbetet. Att kartlägga teman på detta sätt är grunden för en analys på en tolkande nivå, där forskare försöker få ett grepp om det som ska förstås utifrån vad de intervjuade deltagarna säger under intervjun. Vikten av kartläggning av deltagarnas utsagor är också något som Kvale & Brinkmann (2014, s.31) betonar. Som tidigare nämnt krävs det att egna uppfattningar åsidosätts och att vi fokuserar på den intervjuades uppfattning, då det är den intervjuades uppfattning som ska lyftas fram.

(23)

18

7 RESULTAT

I detta kapitel presenteras deltagarnas utsagor kring de frågor som ställts, kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Svaren presenteras under olika rubriker som handlar om de teman som tagit fram under analysprocessen. Framtagna teman är koncentration, energi och åsikt om fysisk aktivitet kopplat till lärande.

7.1 Koncentration

Ett begrepp som är vanligt förekommande i intervjuerna är koncentration. Majoriteten av lärarna delar uppfattningen om att fysisk aktivitet har en påverkan på elevers koncentrationsförmåga och att det uppstår ett lugn i klassrummet efter att de varit fysiskt aktiva. Det finns emellertid en lärare, Lärare 2, som har en annan uppfattning. Lärarens uppfattning är att eleverna är för “speedade” efter fysisk aktivitet och att hen har svårt att få klassen koncentrerade.

Lärare 2: “Jag vet egentligen inte hur pulspassen ser ut, men efter passen har eleverna varit ganska trötta, vilket inte har varit så positivt för mig. En del var trötta och lugna medan andra var speedade och jag fick inte ner dem. Klassen är speedad efter raster också, så jag märker egentligen inte så stor skillnad mellan ett pulspass och en rast. Jag ser däremot skillnad på elever som är fysiskt aktiva på fritiden också. De är oftast lugnast i skolan och koncentrerar sig bättre.”

Även om Lärare 2 berättar att det finns en problematik med dålig koncentration hos vissa elever i hennes klassrum efter att de varit fysiskt aktiva framgår det att de elever som är mer fysiskt aktiva på fritiden har lättare att koncentrera sig. En annan lärare som ser att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på elevers koncentration är Lärare 5. Lärarens uppfattning är att det är skillnad i elevernas beteende efter ett pulspass.

Lärare 5: “Vissa lektioner har de lättare att koncentrera sig, vilket är en fördel!”

Vidare utvecklar Lärare 5 hur fysisk aktivitet kan användas i klassrummet när koncentrationer börjar avta.

Lärare 5: “Jag började som idrottslärare och jag tog med mig dansen till klassrummen. Man mår bra av att aktivera sig. Eleverna dansar i fyra fem minuter, två gånger i veckan ungefär. Men jag tar alltid fram det när det behövs, så det kan bli mer. Jag tycker att det ger en lugnande effekt samt att koncentrationen blir bättre, vilket är bra. Jag tar alltså upp dem för att dansa så fort koncentrationen börjar dala. Ibland dansar alla i studiehallen.”

Lärare 3 delar en liknande uppfattning om koncentration kopplat till fysisk aktivitet, som Lärare 5. Lärare 3 påpekar dock att det är svårt att avgöra om fysisk aktivitet har någon påverkan vad gäller elevers lärande, men att fysisk aktivitet bidrar till ett lugnare klimat i klassrummet.

Lärare 3: “Det är svårt att bedöma huruvida eleverna presterar bättre eller inte, men jag ser att de fokuserar bättre. Det bidrar till en lugnare miljö och man kan dra på med lite tuffare uppgifter efter en röris.”

Även Lärare 1 påpekar att eleverna påvisar ett lugn i klassrummet efter fysisk aktivitet.

Lärare 1: “På tisdag har de en hel lektion efter idrotten. Då tycker jag att de är lugna, till exempel. Om de skulle vara mer motiverade vet jag inte riktigt, men det blir en bra lektion. Tisdagar brukar vara en bra förmiddag, när de har börjat dagen med idrott.”

(24)

19

Lärare 6, som är idrottslärare, pratar om sina erfarenheter och uppfattningen om fysisk aktivitet kopplat till elevers koncentration. Läraren påpekar dock att arbetet med fysisk aktivitet kopplat till elevers klassrumsmiljö bör bli tydligare och således mer kvalitativt än vad det är idag.

Lärare 6: “Det är ganska spritt, vissa märker inte av det alls medan vissa undrar vad vi har gjort för att få eleverna så lugna. Då kan det vara att vi har gjort något extra pulshöjande. Just nu har vi fått väldigt bra feedback på just promenaderna. Jag sätter tempot, vilket är raskt tempo utan att för den delen att det är för jobbigt. Spontant har de någon gång förklarat att eleverna är lugna när de kommer tillbaka, oavsett typ av lektion. Men det finns ingen kontinuitet där vi diskuterar. Jag tycker faktiskt inte det finns ett intresse från lärarna.”

Vidare tydliggör Lärare 6 sina egna tankar om uppfattningen av fysisk aktivitet och koncentration, samt vad som över tid och erfarenhet blivit synligt för läraren själv.

Lärare 6: “Om du tittar på de elever som är högpresterande, så ser jag tydligt att det är de som är högaktiva på sina raster, de som alltid rör sig eller har något aktivt för sig. Ta till exempel onsdagar, då har vi tjejernas dag på fotbollsplan, vilket innebär att bara tjejerna får spela fotboll. Då sticker killarna oftast iväg och hittar på något annat aktivt, basket, “dunk gömme” eller liknande. De sitter liksom inte still. Vilket man kan se i klassrummet senare. Jag vet att de elever som är fysiskt aktiva är lugna och ofta koncentrerade.”

Lärare 7 har en liknande uppfattning som Lärare 1, 3, 5 och 6. Lärarens uppfattning är att ökad koncentration är en av fördelarna med fysisk aktivitet. Vidare menar Lärare 7 att andra viktiga hälsofrämjande effekter går “hand i hand” med koncentration.

Lärare 7: “Ja, alltså det vi kunde se att det blev en bättre koncentration. Nu blev det ju för kort tid att mäta effekt, då projektet togs bort när en ny rektor kom in. Men det var väldigt uppskattat både bland elever och lärare. Barnen åt till exempel bättre när projektet hade påbörjats. I det hela blev det en lugnare skolmiljö.”

I elevgrupperna diskuterades hur eleverna kände sig efter olika fysiska aktiviteter i skolan. Eleverna diskuterade olika sorters fysiska aktiviteter och hur känslan var i klassrummet efteråt. Likt vad Lärare 1 beskrev om klassrumsmiljön är elevernas uppfattning att det blir ett lugn i klassrummet efter fysisk aktivitet.

Elevgrupp 1: “Vi blir koncentrerad efter att vi har tagit ut oss på rasten eller idrottslektionen. Om man är en person som är van att röra sig mycket, blir det lätt att man inte kan fokusera när man suttit still för länge.”

Vidare frågade vi eleverna om de upplevde att lektionerna ibland kan bli långa och svåra att koncentrera sig på. Frågan blev intressant då Lärare 2 har en uppfattning att eleverna ibland blir för “speedade”.

Elevgrupp 1: “Vi tycker att man blir uppspelt på rasten och när man kommer in så lugnar man ner sig och kan koncentrera sig bättre. Det uppspelta försvinner liksom. Vi kom på att vi inte tycker om de jättekorta rasterna, som vi har mellan långa lektioner. För då hinner man typ inte aktivera sig. Vi hinner typ bara ta luft jättesnabbt. Sen är det lektion igen och det ger ingenting.”

Under intervjun med eleverna frågade vi också vad lärarna gör eller för den delen kan göra om eleverna känner sig trötta under lektionerna.

Elevgrupp 2: “Ibland får vi ta en rast från lektionen och till exempel springa runt skolan och så, när vi inte är pigga längre. Vi tror att man behöver ut och röra sig när man inte kan räkna eller när vi är trötta. Det beror nog på att vi har varit i klassrummet ett tag och känner oss trötta.”

(25)

20

Lärare 6 beskriver hur tydligt det är att elever som är aktiva under rasterna presterar bättre under lektioner. Vidare bad vi eleverna beskriva hur rasterna brukar se ut och om det har någon påverkan på koncentrationen under lektioner.

Elevgrupp 2: “På rasterna brukar vi göra många roliga aktiviteter. När vi rör oss känns det som att det är lättare att koncentrera sig. Till exempel när vi har långa lektioner. Om man gillar röra sig blir man trött av att bara sitta still för länge.”

Lärare 2 och 5 delar uppfattningen att eleverna är mer koncentrerade under vissa lektioner. Lärare 2 påpekar att pulshöjande pass inte gett någon effekt som är tydlig. Eleverna får själva beskriva sin uppfattning om pulshöjande aktivitet och hur det påverkar dem.

Elevgrupp 2: “Pulsen höjer sig på rasten typ och det är bra, för när man sen går in på lektion så blir man typ lugn på något sätt och kan koncentrera sig bättre! Alltså den sista mattelektionen vi har på torsdagar är skitjobbig. För det är innan lunch och den är 60 minuter lång. Så hela klassen är typ lugn, för att ingen orkar ens göra något, men det är ju inte heller bra. Innan dess har vi inte haft mer än fem minuter rast. Då orkar man ju inte.”

Vidare beskriver eleverna en oro för att inte få möjlighet att vara tillräckligt fysiskt aktiva.

Elevgrupp 1: “Vi tycker att man blir pigg efter rasten, för innan dess är det ju morgon och då är man inte så pigg. Vi blir oroliga för på torsdag ska vi ha matteprov, så då vet vi att man inte kommer orka. Det vore bra om vi kunde röra oss innan för att ha energi och kunna koncentrera oss.”

Lärare 6 beskriver hur viktigt fysisk aktivitet är för att elever ska kunna koncentrera sig i klassrummet. Lärare 6 påstår sig även veta med erfarenhet, att det är tydligt på skolan där hen arbetar att eleverna koncentrerar sig bättre med hjälp av fysisk aktivitet. Eleverna diskuterade när de är som tröttast, efter fysisk aktivitet eller utan.

Elevgrupp 2: “Alltså man rör ju på sig på rasten på morgonen, när man har vart trött, och det är viktigt för man är så trött på morgonen så man behöver typ starta kroppen och sen när man går in blir allt mycket lättare. Vi har typ tre långa lektioner en dag, med fem minuter rast mellan varje. Den sista lektionen är vi helt döda och orkar knappt vara vakna.”

7.1.1 Sammanfattning

Av vad som framgår i deltagarnas utsagor delar majoriteten av dem uppfattningen om att fysisk aktivitet har en direkt påverkan på elevers koncentrationsförmåga och således en indirekt påverkan på deras lärande, eftersom elever enligt deltagarnas utsagor i större utsträckning kan koncentrera sig på undervisningens uppgifter. Både lärare och elever berättar att elever som sitter still länge blir trötta och att det påverkar koncentrationsförmågan negativt. Deras uppfattning är att fysisk aktivitet hjälper eleverna att bibehålla koncentrationen och det framgår att de uppfattar fysisk aktivitet som särskilt viktig under längre lektioner. En av lärarna i studien delar emellertid inte denna uppfattning. Lärarens uppfattning är att eleverna i klassen blir livligare och har svårt att lugna ner sig igen efter aktivitetens slut. Koncentrationsförmågan påverkas således negativt, enligt lärarens uppfattning.

7.2 Energi

Ett annat vanligt begrepp som används i lärarnas utsagor är energi. Flera av lärarna använder begreppet energi när de diskuterar skillnaden på elevers fysiska aktivitet idag, kontra hur mycket elever rörde i skolan för tio år sedan. Den största anledningen till att elever generellt rör sig mindre idag är, enligt flera deltagares utsagor, intåget av surfplattor och datorer i skolans

References

Related documents

De flesta av lärarna ansåg att fysisk aktivitet passar i alla ämnen, det betonades dock att matematik var det ämne där det lämpade sig särskilt väl med fysisk aktivitet. I

Hon påstår även att strategier för minnesregler kan vara ett effektivt sätt för att höja elevers resultat i matematikämnet (ibid.). På grund av att endast en klass om

Hence, in our thesis we will try to deepen the understanding of how the external uncertainties affect the innovation process and how these can make other uncertainties emerge,

Det är viktigt att eleverna får daglig fysisk aktivitet både i skolan och på sin fritid vilket har betydelse för deras hälsa, utveckling och lärande. Syftet med studien är

För att daglig fysisk aktivitet ska kunna erbjudas inom ramen för hela skoldagen till alla elever behövs en tydligare struktur och organisation kring dessa

Linköping Studies in Science and Technology, Dissertation No.. 1862, 2017 Department of

Table 1 shows the nutritional requirements and typical rations for beef cows – either a fall or spring calving cow where the calf has been weaned or a lactating cow producing 14

Min utgångspunkt när det gäller museichefernas betydelse för utställningarna skulle kunna härledas till detta område då de delvis utövar sitt mandat inom den kreativa sfären som