Trafikprognoser i Norden : Statistiska underlagsdata och metodutveckling

ISSN 0347-6049

i (4/Isärtryck

1985

105

TrafikprognoseriNorden

Statistiskaunderlagsdataochmetodutveckling

KennethAsp

_{SärtryckurNKTF-konferensen}

PROGNÖOSER- TILHVA OGFORHVEM:?

28-29mai1984,Lyngby, Danmark,sid29-42

v, Väg-00,7 Trafik-

Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping

Institutet swedish Roadand Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping Sweden

ISS/V 0347-6049

tryck

V7755

105

1985

Tra kprognoser i Norden

Statigt/iska underlagsdata och metodutveckling

Kenneth Asp

Särtryck ur NKTF-konferensen

PROGNOSER

TIL HVA OG FOR HVEM?

28-29 mai 1984, L yngby, Danmark, sid 29-42

%li,Väg -06/) a /(' Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 581 01 Linköping II'StitUtet Swedish Road and Traffic Research Institute S-58 1 0 7 Linköping Sweden

"! NKTF konferansen

ÖB PROGNOSER - TIL HVA OG FOR HVEM ?

28.-29.mai 1984, Lyngby, Danmark

TRAFIKKPROGNOSER I NORDEN

Statistiska underlagsdata och metodutveckling Kenneth Asp

Fil dr

Statens väg och trafikinstitut (VTI) Sverige

1. VARFÖR BEHÖVS PROGNOSER?

Prognoser används för att förutsäga framtida utveckling och riktning för olika faktorer i samhället. Detta betyder att

prognoser inte är något entydigt begrepp, utan prognoser ut

förs för en rad ändamål och nivåer. Att diskutera prognos metoder generellt är därför förenat med stora svårigheter, då dessa nästan alltid har ett speciellt syfte och avser en på förhand bestämd tidsperiod, vilket i sin tur kan påverka

metodvalet. Ett syfte har dock i stort sett alla prognoser

gemensamt, nämligen att bestämma kapaciteten för en väglänk,

trafikslag, produktionsprocess m m så att beslut kan fattas

om en lämplig dimensionering av den aktuella variabeln. I det följande ges några exempel på områden där prognoser används. Då stora likheter och överlappningar förekommer görs listan allt kortare för varje redovisat land. En stor del av vad som görs i Sverige görs också i de övriga nor diska länderna. Detta upprepas därför inte i texten.

Sverige

Gatukontor beräkningar av parkeringsbehov

dimensionerings och investerings underlag

åtgärds effektanalyser av framtida trafiksäkerhetsåtgärder

effekter av trafikpolitiska styrmedel Kollektivtrafik dimensionering av extratrafik

foretag linjenätsutredningar

produktutveckling och framtida behov av nya tjänster

trafikplanering (järnväg)

Luftfart bedömning av framtida flygplatsin

vesteringar

Sjöfart Vägtransporter Industrin Finland Vägtransporter Norge Gatukontor/ Kommuner Luftfart TQI Danmark Vägtransporter Järnväg _30...

lönsamhetsbedömningar och utformning av framtida taxor, framtida flygut

veckling, kapacitetsbehov,

marknads-bedömningar

framtida hamnplanering

inkomstberäkningar i egna verksam heten i femårsperspektiv

dimensionering, utformning och ange lägenhetsbedömningar av vägobjekt bilprognoser

produktplanering marknadsbedömningar försäljningsprognoser

prognoser över det totala trafik

arbetet

prognoser över den långväga trafiken på huvudvägar

specialprognoser för t ex kritiska vägdelar

vägprojektering och dimensionering

trafikplanläggning vägplanering

budgetplanering

investeringsplanering flygplansanskaffning

prognoser för framtida utveckling av samtliga trafikslag

energiprognoser

nationell , interregional , regional

och lokal nivå

personbilsparkens utveckling personbilarnas trafikarbete

lastbilstrafikens utveckling efterfrågeprognoser för tågresor

_31_

Sjöfart prognoser för utveckling av gods omsättningen i de danska hamnarna nationell hamnplanering

Island

Vägtransporter biltrafikprognoser för regional och lokal trafik

VEM GÖR PROGNOSER, VILKA METODER TILLÄMPAS OCH VAR SKER METODUTVECKLINGEN?

Exempel på användare av prognoser har redan framgått i föregående avsnitt. Dessa utgörs av myndigheter/förvalt

ningar, kommuner, företag, konsulter och forskare.

Endast ett litet antal av användarna arbetar dock med metodutveckling. Istället används en uppsättning av stan-dardmetoder eller modifierade sådana. Exempel på modeller som tillämpas i samtliga nordiska länder är:

manuella prognoser

ekonomiska efterfrågemodeller ("direct demand", ekono

miska modeller etc) trendframskrivningar regressionsmodeller simuleringsmodeller organisationsmodeller

modeller för socio ekonomisk segmentering tidsserieanalyser (decomposition method)

Cross Pratar

tillväxtfaktormodeller

trestegsmodeller

fyrstegsmodeller/logitmodeller

En vanlig tillämpning av olika prognosmodeller för olika stora regioner har Nordisk Planeringskonsult beskrivit enligt följande:

Regional nivå Fyrstegsmodell

__

x

. trafikalstring med regressionsmodell

2. områdesfördelning med gravitations modell

3. färdmedelsfördelning med pre och post distributionsmodell

4. nätverksfördelning med separata nätverksmodeller

Lokal nivå Fyrstegsmodeller

medelstora kommuner _{trafikalstring med kategorianalys}

områdesfördelning med gravitations modell

3. färdmedelsfördelning med logit eller predistributionsmodell 4. nätverksfördelning med jämvikts

och/eller kapacitetsmodeller för

cykeltrafik "all or nothing"

prin-cipen

[

x

)

_ 32 _

Lokal nivå Trestegsmodell

sma kommuner 1. trafikalstring enligt erfarenhets

data från medelstora kommuner

2. områdesfördelning med gravitations modeller

3. nätverksfördelning enligt flervägs-val utan kapacitetsberoende

Lokal och regional Linjenätsanalyser baserade på res nivå vaneundersökningar

kollektivtrafik_{" Enkla trendframskrivningar ibland}

foretag _{samordnade med kommunal planering}.

Metodutvecklingen sker vid ett mindre antal organisationer

och institutioner. I Sverige vid främst VTI, Umeå universi tet, kungliga tekniska högskolan, Göteborgs universitet,

Linköpings universitet, statens järnvägar, transportrådet, Stockholms läns landsting, luftfartsverket, nordplan samt vissa större konsultbyråer. I Sverige finns också två forskargrupper för informations och erfarenhetsutbyte av prognosverksamhet.

- Arbetsgruppen för framtidsinriktade transportstudier (VTI och TFD)

Forskningsgruppen för trafikberäkningsmodeller (BFR och

TFD)

I Norge bedrivs metodutveckling främst vid TQI, ASPLAN

(Oslo, Bergen och Trondheim), kommunikationsrådmannen i

Oslo, Norconsult samt Volvo Norge transportsystem A/S. I Danmark bedrivs metodutveckling främst vid Vejdatalabora toriet, DSB och ministeriet for offentlige arbejder. Tro ligtvis görs även viss metodutveckling vid Danmarks tek-niska högskola, men ingen uppgift har gått att få om detta. I Finland utförs metodutveckling i första hand vid väg

och vattenbyggnadsstyrelsen. Från Island har ingen uppgift erhållits om pågående arbete.

TRAFIKSTATISTIK OCH RESVANEUNDERSÖKNINGAR

Grundläggande statistik (insamling, bearbetning och doku-mentation) för transportområdet finns tillgängligt hos de

statistiska centralbyråerna i resp länder i norden. För olika specialundersökningar krävs dock bl a att statistiskt underlagsmaterial måste tas fram i fältundersökningar eller på annat empiriskt sätt. Varje kommun, vägförvaltning, koll lektivtrafikföretag, forskningsinstitution producerar på detta sätt egen statistik och/eller egna statistiska data baser.

Resvaneundersökningar har ofta karaktären av djupintervjuer i hemmet. Detta gör att denna typ av undersökning blir

mycket kostnadskrävande. Nationella resvaneundersökningar utförda/initierade av trafikministerium eller statistisk centralbyrå har gjorts i Finland och Sverige. Norge plane rar att utföra en under 1985.

Såväl större som mindre resvaneundersökningar för speciella ändamål och som ett komplement till annan statistik, görs

av såväl kommuner, vägförvaltningar och kollektivtrafikföre

tag. Exempel på detta från Sverige är: Stockholms läns landsting

TU 71 - 10 000 intervjuer RVU 85 10 000 intervjuer

Statens Järnvägar

Kontinuerliga vid behov. Luftfartsverket

Kontinuerligt varje år eller vid behov, ofta ombordunder

sökningar, flygplatsenkät men även hemintervjuer före kommer Vägverket vägintervjuundersökningar ca 1 2 per år Stadsbyggnadskontoret i Göteborg 1959 färdvägsundersökning (nummerskrivning) 1971 "

1981 resvaneundersökning - underlag för kollektivtrafik prognos

1983 "

Göteborgs spårvägar

resvaneundersökning 1977/78 190 000 intervjuer på bussar spårvagnar

Storstockholms lokaltrafik

resvaneundersökning årligen ca 100 000 intervjuer på färd medlen

Linköpings kommun

stora resvaneundersökningar utfördes 1974 och 1981 Stockholms gatukontor 1948 hemintervjuer 1955 " 1958 " 1961 " 1966 telefonintervjuer 1971 hemintervjuer 1981 telefonintervjuer

Denna uppräkning skall bara tjäna som exempel på att res vaneundersökningar utförs av ett stort antal olika organi sationer på olika nivåer. Någon uppgift om att samma för hållanden råder i andra nordiska länder finns ej, men detta torde med största sannolikhet vara fallet.

SAMMANFATTANDE ANALYS AV PROGNOSMETODERS TILLÄMPNING I NORDEN

För att försöka få en samlad överblick över vilka metoder som används och vem som gör prognoser har en sammanfattning gjorts av tillgängligt underlagsmaterial. Detta redovisas i följande figurer, där en fördelning av prognosarbetet gjorts dels för olika nivåer och metoder, dels för olika organisationer och prognosperiodens längd. Sammanställningen

_34_

försöka tolka insamlat material i de termer som figuren

redovisar. Detta betyder att den endast kan ge exempel på

tendenser och inriktningar i det nordiska prognosarbetet. Det samlade resultatet har ändå en så klar tendens att det

torde kunna tjäna som underlag för en diskussion om behovet

av prognoser är uppfyllt och om det finns behov för ytter ligare FoU inom de "vita fläckar" som finns i figurerna 1 5.

Metoden för att ta fram figurerna har varit att försöka

skatta prognosanvändningen enligt följande trestegsskala

som därefter åsätts poäng

1 2

3 = hög

ingen eller liten användning av prognosmetoder låg användning av prognosmetoder

En sammanfattning ger till resultat att beträffande metod XE; är trendanalys och socio ekonomiska modeller vanligast

förekommande. Tre och fyrstegsmodeller liksom ekonometris ka modeller är mindre utnyttjade. Den slutsatsen kan dock troligtvis dras att den metodutveckling som för närvarande sker är mest knuten till tre och fyrstegsmodeller med logit liksom i viss mån ekonometriska modeller.

Den nivå som prognosarbete oftast utförs på är lokal och nationell.

De organisationer som bedriver prognosverksamhet är i första hand myndigheter och FoU organisationer. Därefter kommer

affärsdrivande verk (SJ, DSB, SAS o dyl), konsulter, lokala

organisationer (kommuner) samt enskilda företag.

De tidsperspektiv som prognoserna täcker är främst 1-5 år respektive över 15 år.

DANMARK

Nivler

Lokal Regional Interregional Nationell Internationell Trendanalye "Manuell analyt" Trs- och fyrstegs-modeller med logit utan logit Secielekone-miaka mo-deller aambanda analya regreaaion OKC [keno-metriaka modeller BNP n m I BLAND Nivåer

Lokal Regional lntarregional Nationell Internationell Trendanalye "Manuell analye" Tre- och iyratega-modeller med logit utan logit Socialakono-miska mo-deller aambande-enslys regression etc Ekono-metriaka modeller BNP m !

= låg användning = hög användning

' mycket liten eller ingen användning

Eigur 1.Använda prognosmetoder

35

fördelade på

FINLAND

Nivler

Lokal Regional lnterregional Nationell Internationell

Trendanalya "Manuell analye" Tre- och fyrstegs-modeller med logit utan logit Socialekono-miaka mo-dollar aambanda-analya regression etc Ekono metriaka modeller BNP m m NORGE Nivler

Lokal Regional Interregionel Nationell Internationell

Trendsnelys "Manuell analya" Tre- och fyratega-modeller med logit utan logit Socialekono-niaka mo-deller aambanda anelya z. regreaaion etc Ekono-metriaka modellar BNP m ! SVERIGE

Lokal Regional Interregionel Nationell Internationell

Trendanalya "Manuell analya" Tre- och tyratega modeller med logit utan logit Socialekono-miaka mo-delle: aambanda-analya _ regression etc Ekono metriaka modeller BNP . m nivåer.

"Vanliga trafik planerings modeller" Figur 2. Trendanalys "Manuell analys" Nivåer Lokal Regional 36

Interregional Nationell Internationell

//

?

3

7

;

Tre och fyrstegs modeller med logit utan logit Socialekono miska mo deller sambands analys regression etc

[Å,

Ekono-metriska modeller BNP m m

norden. Högt poängtal motsvarar hög användning. Summerad poöngbedömning av använda prognosmetoder i

DANMARK Orgnieetion Myndigheter Afflredrivende myndigheter jlrnvlg, tele : n Lokele orge nie-tioner kommuner, getu-kontor | I ?oU-orgeniee tion (uni-vereitet, insti-tut n n) Koneulter Enekilde töreteg Enkel bedrifter 0 2 År S År 10 År IS År 20 år > Prognos xN __-- y __// perspektiv 1 år Budgetperepektiv NORGE Orgnieetion Myndigheter Afflredrivende myndigheter järnväg, tele ; n Lokele orge-nieetioner kommuner, gatu-kontor ' u PoU-orgeniee tion (uni-vereitet. ineti-tut I n) loneulter !nekilde företeg Enkel bedrifter 0 2 lr S År 10 År IS år 20 år > Prognos xN___--- y l/ perspektiv i År Budgetperepektiv

= ofta använt prognosperspektiv

mycket ofta använt prognosperSpektiv sällan eller aldrig prognosperspektiv

Figur 3.Prognosperspektiv (år) fördelat på

FINLAND Orgnieetion Hyndigheter Afilredrivende myndigheter järnväg, tele . .

Lokele orge-nieetioner kommuner. gatu kontor n n PoU orgeniee tion (uni vereitet. insti-tut . n) Koneulter Enekilde företog Enkel bedrifter 0 2 år S år 10 År IS År 20 lr ) Prognos xN..._--- r - _../ perspektiv . i år Budgetperepektiv SVERIGE Orgnieetion Myndigheter Afilredrivende myndigheter Järnväg, tele ! ! Lokele orge nieetioner kommuner, getu-kontor n m FoU-orgeniee-tion (uni-vereitet, insti-tut n n) loneulter Enekilde företog Enkel bedrifter O 2 år IO År 15 År 20 År > Prognos xN___ ,v- _// perspektiv . i År Budgetperepektiv organisationer/bedrifter mm

Orgnisation Myndigheter 6 5 L?) é /O 8 Affärsdrivande myndigheter 32 é/ ål ZZ 7 järnväg, tele 16) m m Lokala orga nisationer _ .5, kommuner, gatu a ÄZ kontor m m M k . %

&

FoU-organisa tion (uni [ 5 7 g g) versitet, insti ;O .3 tut m m) Konsulter l L? X 3 5.

417

:

Enskilda företag

Enkel bedrifter &?

L7

2] 2) 7 ((=)

O 2 år 5 år 10 år 15 år 20 år > Prognos

\\_.f ~y' - J/ perspektiv

Budgetperspektiv 1 ar Figur 4. Summerad poängbedömning av prognosperiodens längd i

nordiska prognoser. Högt poängtal motsvarar mycket ofta använt prognosperspektiv.

_39_ Tillämpnings-grad År 2 5 10 15 20 >20 Tillämpnings-grad Typ av prognosmodell Trend Socio Fyrsteg Ekonometri

analys ekonomi

modeller

Figur 5. Tillämpningsgrad för olika prognosers längd respektive typ av prognosmodell. Grafisk illustration av figurerna 2 och 4.

_40_

REFERENS OCH KÄLLFÖRTECKNING

Danmark

Lars Dagnaes

Ministeriet for offentlige arbejder Finland Antero Aarvala Trafikministeriet Maire Kaartama Väg och vattenbyggnadsstyrelsen Island Baldvin Baldvinsson Borgarskipulag Reykjavikur Norge Thune Larsen TQI Aamoot

Asplan, Oslo Bergen-Trondheim

Pettersen Norconsult Tom Foss SAS Lauvsund Braathen SAFE M Bentereud Samferdseldeptet Bredal Vegdirektoratet Ole Oen Norges rutebileierforbund Benheim NSB Haatveit Oslo Sporveier Engebretsen

Bergen Sporveier/Bergen kommune Rodseth

Volvo Norge transportsyst

Rosseland VBB Samfunnsteknikk A/S Jansen Kystdirektoratet Roslett Kommunikasjonsrådmannen i Oslo

_ 41 _

Sverige

Stig Nordqvist Nordplan

Åke Claesson

Kungliga tekniska högskolan Bo Björkman

Kungliga tekniska högskolan Ilja Cordi Prognoskonsult Olof Nordell Svenska lokaltrafikföreningen Curt Elmberg Göteborgs spårvägar Bertil Wretland Göteborgs spårvägar Bo Pettersson AB Storstockholms lokaltrafik Sverker Enström AB Storstockholms lokaltrafik Jan Mouwitz AB Storstockholms lokaltrafik Eilif Hensvold

Tekniska högskolan Luleå Bengt Holmberg Lunds universitet Bo östlund Nordisk planeringskonsult Ulf Brynell Gatukontoret i Stockholm Gunilla Lindfelt Gatukontoret i Stockholm Claes Rehn Gatukontoret i Malmö Christer Wallström Gatukontoret i Malmö Sven Ohlsson Gatukontoret i Göteborg Arne Källsbo Malmö stadsbyggnadskontor Karl Henry Henriksson

Göteborgs stadsbyggnadskontor Anselm Bladh Göteborgs stadsbyggnadskontor Ulf Ekberg Göteborgs stadsbyggnadskontor Per Wramborg Linköpings stadsbyggnadskontor

Lars Vieweg

Sjöfartsverket Åke Andersson Sjöfartsverket

Karl David Selin SJ Per Sillén Vägverket Gerhard Salinger Volvo Personvagnar AB Bo Lennart Nelldahl Transportrådet Anders Johannesson Volvo Lastvagnar AB Göran Tegnér Stockholms läns landsting Anders Svidén Luftfartsverket Hans Jungstedt Luftfartsverket 42