Min naturvård [Broschyr för Västerbotten]

MIN NATURVÅRD

INNEHÅLL

3 Om Komet 5 Kometområden 6 Västerbottens kustland 8 Arbetssätt 11 Vad är en skog med höga naturvärden? 13 Skyddsvärda skogsmiljöer 15 Naturskogsliknande barrskogar 17 Lövrika skogar 19 Skärgårdsnaturskogar 21 Tallskog på sandiga marker 23 Skog på näringsrik mark 25 Sumpskogar och myrmosaiker 27 Skogar nära vatten

29 Brandpåverkade skogar

31 Raviner och skogbevuxna bergbranter 32 Skyddsformer

M IN N A T U R V Å R D 3

OM KOMET

Som markägare kan du din skog och vet dess värden. Det är du

som väljer hur du vill bevara din skog. Informationssatsningen

Min naturvård hjälper dig att hitta en skyddsform som passar dig.

Min nAturVård är en informationssatsning som vänder sig till dig som är markägare. Syftet är att ta till vara det engagemang och natur­ intresse som finns runt om i landet. Fördelen är att du som mark­ ägare själv kan ta ett initiativ till att skydda din värdefulla natur. intreSSerAd? Kontakta någon av de tre myndigheter som står bakom informationssatsningen, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket eller din länsstyrelse. Du hittar alla kontaktuppgifter och mer information på webbplatsen minnaturvård.se.

Informationssatsningen är en del av Kometprogrammet som genom­ förs på uppdrag av Sveriges regering. Programmet pågår i fem områden under fem år med start våren 2010.

M IN N A T U R V Å R D 5

KOMETOMRÅDEN

Fem områden i landet är utsedda till så kallade Kometområden. Arbetet med Komet inleds i dessa områden under 2010 och ska pågå under fem år, inledningsvis på skogsmark.

Kometområdena är:

1. VäSterbOttenS KuStlAnd

Robertsfors, Umeå, Vindelns, Vännäs, Bjurholms, och Nordmalings kommuner

2. SödrA HälSinglAnd

Bollnäs, Söderhamns och Ovanåkers kommuner

3. dAlSlAnd

Dals­Eds, Bengtsfors, Åmåls, Melleruds och Färgelanda kommuner samt

församlingarna Frändefors, Brålanda, Gestad och Sundals Ryr i Vänersborgs kommun

4. KrOnObergS län

Samtliga kommuner

5. öStrA SKåne

Hässleholms, Osby, Östra Göinge, Bromölla, Kristianstads, Simrishamns och Tomelilla kommuner

1 2 3 4 5

6 M IN N A T U R V Å R D

VÄSTERBOTTENS KUSTLAND

Västerbottens skogar är en del av barrskogsbältet, den så kallade taigan. Här har bränder sedan lång tid tillbaka format skogslandskapet tillsammans med landhöjningen som fortfarande präglar våra kust­ skogar. Trots ett intensivt skogsbruk finns fortfarande mindre delar av äldre naturligt föryngrade skogar kvar.

Kometområdet utgörs av länets sydöstra del med gräns mot Botten­ viken. Inom området finns skyddsvärda naturskogsliknande barr­ skogar. Fyra typer av skogsmiljöer är särskilt skyddsvärda och de är; tallskog på sandiga marker, lövrika skogar, skog på näringsrik mark och skärgårdsnaturskogar (landhöjningsskogar).

M IN N A T U R V Å R D 7

Kometområdet i Västerbotten

I Västerbotten omfattar Kometområdet de sex kommunerna Nord­ maling, Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Umeå och Robertsfors.

Lokal samverkan

Skogstyrelsen och Länsstyrelsen i Västerbotten arbetar i Kometpro­ jektet tillsammans i en lokal samverkansgrupp med representanter från LRF, Norra Skogsägarna, Sveaskog, Holmen, SCA och Sågab.

Intresseanmälan

Du kan lämna in din intresseanmälan när som helst under året. I länet kommer urval av intresseanmälningar att ske två gånger per år: 30 april respektive 30 september.

8 M IN N A T U R V Å R D

ARBETSSÄTT

Ditt initiativ

Om du som markägare tycker att Min naturvård verkar intressant, fundera igenom om du har något område som kan passa. Jämför gärna med de beskrivningar av naturvärden och värdefulla skogsmiljöer som finns i den här foldern, för att se om din skog har de naturvärden som krävs. Givetvis kan du kontakta Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen direkt om du har några frågor.

Intresseanmälan

Du kan lämna din intresseanmälan antingen till Skogsstyrelsen eller till länsstyrelsen på det sätt du själv önskar. Det finns en blankett som du kan använda om du vill. När intresseanmälan kommit in registre­ ras den och du får en bekräftelse. Om nödvändiga uppgifter saknas i intresseanmälan kontaktas du för komplettering. Du kan alltid dra tillbaka din intresseanmälan när som helst.

Dialog

Den myndighet som fått din ansökan tar kontakt med dig för att bedöma om området uppfyller de grundkrav som krävs för natur­ vårdsavtal, biotopskyddsområde eller naturreservat. Normalt görs ett fältbesök tillsammans med dig. Detta är också ett bra tillfälle för att prata om skyddsform.

M IN N A T U R V Å R D 9

Prioritering av inkomna intresseanmälningar

Prioriteringen innebär att områden med högst naturvärde ska skyd­ das i första hand. Urvalet sker vid några tillfällen per år. Prioriteringen baseras bland annat på faktorer som närhet till andra områden med höga naturvärden, storlek på området, värdefulla arter, regionalt prioriterade skogstyper, områdets betydelse för andra värden, som exempelvis vattendrag. Om ditt område har höga naturvärden, men inte kan prioriteras vid ett tillfälle får du gärna kvarstå med anmälan till nästa gång.

Val av skyddsform

För de områden som efter prioriteringen är aktuella för skydd inleds en ny dialog med dig om önskemål om skyddsform. Ibland kan om­ rådets karaktär innebära att ditt förstahandsönskemål om skyddsform inte kan tillgodoses. Men dina önskemål ska styra så långt möjligt.

Ersättning och avslutande handläggning

Tillsammans med dig som markägare avgränsas området slutligt. Därefter kan värderingar och uträkningar av ersättning göras (se mer under Skyddsformer). När vi har kommit överens om avgränsning och ersättning (eller i vissa fall försäljning) kan naturvårdsavtal tecknas eller beslut om biotopskyddsområde alternativt naturreservat fattas.

M IN N A T U R V Å R D 11

VAD ÄR EN SKOG MED

HÖGA NATURVÄRDEN?

en SKOg Med HögA naturvärden skiljer sig från produktionssko­ gen på många sätt. I skogar med höga biologiska värden är variation kanske den viktigaste faktorn. En mer varierad skog erbjuder fler livsutrymmen för växter och djur. Höga naturvärden är först och främst knutna till orörd skog, s.k. naturskog, men idag finns det spår av mänskligt nyttjande i så gott som all skog. Därför söker vi i första hand efter naturvärden i skogar som är så lite påverkade av människan som möjligt. Det finns en tydlig koppling mellan variation i skogen, naturlighet och höga naturvärden.

Det finns flera egenskaper som är gemensamma för skogar med höga naturvärden. De har ofta ett eller flera av följande kännetecken: • Gamla träd, storvuxna gammelträd eller små, senvuxna träd. • Bestånd med stor variation i ålder.

• Luckor och gläntor i skogen som släpper ned ljus. • Döda och döende träd som står eller ligger. • Träd med håligheter.

• Spår av brand i marken eller på stubbar och träd. • Områden som aldrig kalavverkats.

12 M IN N A T U R V Å R D

Värdekärnor – de mest skyddsvärda skogarna

En värdekärna är ett område med höga naturvärden som bedöms ha stor betydelse för växter och djur. Skogen där har ofta en eller flera av de egenskaper som beskrivs i texten ovan. Storleken på en värdekär­ na kan variera från mycket liten till i sällsynta fall flera hundra hektar. Begreppet värdekärna är centralt i Komet eftersom grundkravet för naturvårdsavtal, biotopskydd och naturreservat är att området är en värdekärna.

Ett område som innehåller ett eller flera kännetecken för skogar med höga naturvärden klassas vanligen som värdekärna. Nyckelbiotoper och objekt med naturvärden är bra exempel på värdekärnor. Dessa kan du hitta i Skogens pärlor på Skogsstyrelsens hemsida. Ibland hit­ tar man värdekärnorna bland NO­ och NS­bestånden i gröna skogs­ bruksplaner.

I Västerbotten utgörs de flesta värdekärnor av naturskogsliknande barrskogar. Det är skogar dominerade av gran och/eller tall som växer på torra, friska eller sumpiga marker. Fyra typer av skogsmiljöer är särskilt prioriterade för skydd och det är tallskog på sandiga marker, skog på näringsrik mark, skärgårdsnaturskog och lövrik skog

M IN N A T U R V Å R D 15

Naturskogsliknande barrskogar

grAn- OcH tAllSKOgAr som fått stå opåverkade av skötsel och avverkningar har höga naturvärden. De är naturligt föryngrade, vilket gör att träden varierar i ålder och storlek. Du hittar vanligen riktigt gamla träd. Här finns stående och liggande döda träd, mycket mer än i ”vanliga” barrskogar där vi producerar virke. Dessa gamla skogar har aldrig varit kalavverkade och det är lätt att hitta hålträd och vedsvampar.

M IN N A T U R V Å R D 17

Lövrika skogar

löVriKA SKOgAr HAr höga naturvärden speciellt då det finns mycket asp och sälg. Barrskogar med stor andel löv­ träd växer främst på friska och fuktiga marker, ofta nära vatten. De kan ha vuxit upp efter hårda bränder, äldre avverkningar eller skapats av återkommande översväm­ ningar. I dessa lövrika skogar finns ofta gott om liggande och stående döda träd. Dessutom påträffar du vanligen flera olika arter av sällsynta mossor och lavar. Fågellivet är rikt och här trivs till exempel många av våra hackspet­

tar. Lövrika skogar är en skogsmiljö som är särskilt prioriterad för skydd.

M IN N A T U R V Å R D 19

Skärgårdsnaturskogar

SKärgårdSnAturSKOgArnA längS Västerbottenskus­ ten har höga naturvärden och är närmast unika i sitt slag. Till följd av landhöjningen stiger hela tiden jungfruligt land upp ur havet. Det första trädslaget som etablerar sig är gråalen som bildar en bård mot stranden. Här hittar du också hägg, rönn och björk. När alarna börjar dö efter ungefär 40 år blir granen allt vanligare. Ju längre upp från vattnet man kommer, desto mer dominerande blir granen på lövträdens bekostnad. Vanligen ser man tyn­

ande lövträd i granskogen. I skärgårdsnaturskogarna finns mycket död ved och här trivs många vedsvampar och ovanliga lavar. Det här är en skogsmiljö som är högt prioriterad för skydd.

M IN N A T U R V Å R D 21

Tallskog på sandiga marker

tAllSKOgAr på SAndMArK med många gamla träd har höga naturvärden. Dessa skogar hittar du främst längs älvar och större vattendrag. I äldre tider påverkades skogarna av skogsbränder med jämna mellanrum. Då älvdalarna koloniserades tidigt har det bedrivits skogs­ bruk där under lång tid. Därför saknas ofta död ved. Trots det finns det höga naturvärden i de skogar som inte kalavverkats. Det viktiga är att det har funnits ett kontinuerligt trädskikt under lång tid. Spår av tidigare

bränder är ett extra plus. I sandtallskogarna växer många ovanliga marksvampar. Här lever också flera värmeälskade insekter i träd och på blottade sandytor som värms av solen. Tallskog på sandiga marker är en skogsmiljö som är särskilt skyddsvärd.

M IN N A T U R V Å R D 23

Skog på näringsrik mark

SKOg på riK MArK med inslag av gamla träd och död ved har höga naturvärden. Du finner de här skogarna där marken är näringsrik och där det finns god tillgång på rörligt markvatten, vilket oftast är i nedre delen av en sluttning. Här är granen det dominerande trädslaget och det finns både stående och liggande döda träd. På marken växer vanligen gräs och örter särskilt i dråg och svackor. Många ovanliga arter av vedsvampar och insek­

ter har sin hemvist i dessa skogar. Skog på näringsrik mark är högt prioriterad för skydd.

M IN N A T U R V Å R D 25

Sumpskogar och myrmosaiker

den geMenSAMMA näMnAren för dessa skogsområden är påverkan av vatten. Sumpskogarna är skogar på fuktig eller riktigt blöt mark. Här behöver du nästan alltid stöv­ lar för att ta dig fram. Sumpskogar med höga naturvärden har ofta fått stå kvar för att det har varit svårt att komma till med maskiner. Man hittar sumpskogar med både gran och tall men vanligen dominerar granen. Du ser rik­ ligt med död ved och det finns gott om lavar, mossor och fuktälskande växter. Fågellivet är rikt och varierat.

Myrmosaiken är en speciell landskapstyp där mindre myrholmar ligger omgivna av öppna myrar. På myrholmarna växer vanligen en blandning av tall och gran. Det är vanligt att myrarna och holmarna har ett flikigt och mosaikartat mönster i landskapet. I dessa marker kan du hitta trana, tjäder och järpe.

M IN N A T U R V Å R D 27

Skogar nära vatten

SKOgAr SOM Växer intill rinnande eller stilla vatten är mer eller mindre konstant fuktiga och vattnets närhet är alltid påtaglig. Därför är chansen stor att det finns uttorkningskänsliga mossor och lavar, ett rikt fågel­ och växtliv. I dessa skogar finns ofta rikligt med döda träd. Om marken är odikad och inte brukad på länge har den höga naturvärden. Skogar med lövträd, ofta längs större vattendrag, som översvämmas med jämna mellan­ rum kallas svämskogar. Det är en sällsynt och mycket skyddsvärd typ av skogsmiljö.

AndrA benäMningAr: örtrikt bäckdråg, naturlig skogsbäck, småvatten, svämskog,

28 M IN N A T U R V Å R D

M IN N A T U R V Å R D 29

Brandpåverkade skogar

det HAr brunnit i en stor del av skogen under tidigare århundraden. De skogar som brann kom ofta att domi­ neras av tall efter branden. Vissa partier som brann extra hårt föryngrades ibland av en generation lövträd, en så kallad lövbränna. Brandpåverkade skogar blir alltmer sällsynta på grund av vår effektiva brandbekämpning. Därför är de flesta skogar som utsatts för skogsbrand viktiga att skydda. Det finns många insektsarter som du bara kan hitta i dessa miljöer.

Man kan se tydliga spår av tidigare bränder i de skogar som brann för länge sedan. Det bildas invallade stamskador, s.k. brandljud, på fram­ för allt tall. Rester av brända träd, brandstubbar och lågor med brand­ skador kan ses eller anas. Stora mängder lövträd i en barrdominerad trakt tyder också på att skogen tidigare har brunnit.

30 M IN N A T U R V Å R D

M IN N A T U R V Å R D 31

Raviner och skogbevuxna

bergbranter

SKOg SOM Växer i raviner och bergbranter är ofta orörd sedan lång tid tillbaka. Det är otillgängligt och svårt att av­ verka. I bergbranter hittar du många gånger gamla, senvux­ na träd. Det är en kärv miljö och träden är därför inte alltid så grova och höga. I ravinernas branta sluttningar finns ofta gott om lövträd. Luften är fuktig och här trivs många olika sorters mossor och lavar.

32 M IN N A T U R V Å R D

SKYDDSFORMER

Frivilliga avsättningar

En frivillig avsättning är ett minst 0,5 hektar stort område som du som markägare har avsatt från produktion för att naturvärden, kulturmiljö­ värden eller sociala värden inte ska bli förstörda. Områdena ska ha höga natur­ och kulturvärden eller värden för hälsa och rekreation. För frivilliga avsättningar får du ingen ersättning.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtalet är ett avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen och dig som markägare. Du kan själv bestämma hur lång avtalstid du vill ha, men ambitionen ska vara att områdets höga naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Ersättningen för naturvårdsavtal beräknas på områdets virkesvärde minus avverknings­ kostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 % av rotnettot per år). Det innebär att exempelvis för ett 50­årigt avtal får du ca 60 % av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr som du får vid tecknandet av avta­ let. Du har också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Biotopskyddsområden

Biotopskyddsområde används för att bevara livsmiljöer för små skyddsvärda naturtyper i skogs­ eller jordbrukslandskapet. På skogs­ mark är det vanligen Skogsstyrelsen som beslutar om biotopskydds­

M IN N A T U R V Å R D 33

områden och de är normalt inte större än 20 hektar. Ett biotopskydds­ område inrättas för all framtid men du som markägare fortsätter att äga området. Du erbjuds full ersättning, plus ytterligare 25 % av värdet, för de begränsningar i brukandet som biotopskyddsområdet innebär, som exempelvis att du inte får avverka. Du har också möjlig­ het att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Naturreservat

Länsstyrelsen, eller i vissa fall en kommun, beslutar om naturreservat. Normalt används naturreservat för lite större områden (>10 ha). Till varje naturreservat finns föreskrifter för allmänheten och en skötsel­ plan. Ett naturreservat innebär att områdets naturvärden ska bevaras för all framtid. Marken i ett reservat kan ägas av dig som privatperson, eller av staten. I vilket fall, får du full ersättning, plus ytterligare 25% av värdet, för de begränsningar i brukandet som reservatsbeslutet innebär, som exempelvis att du inte får avverka. Du har också möjlig­ het att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

© NATURVÅRDSVERKET 2010

OMSLAGSFOTO: NORRLANDIA/cALLE BREDBERG

FOTO INLAGA: OLA JENNERSTEN S. 4, 14, 27, 30, EVA ROMELL S. 10, JOHAN NITARE S. 15, 25, ANDREAS GARPEBRING S. 16, 17, 22, 23, 24, 28, 34 ANDERS GRANÉR S. 18, 19, PER-ANDERS BLOMQVIST S. 20, 26, SÖREN UPPSÄLL S. 21,

HELENA PERSSON S. 29, PER NIHLÉN S. 31 GRAFISK FORMGIVNING: AB TYPOFORM TRYcK: DAVIDSONS, VÄxJÖ 2010

KONTAKTUPPGIFTER

Välkommen att kontakta oss – eller läs mer på www.minnaturvard.se

Det går bra att höra av sig till Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen. Det spelar ingen roll vilket.

Skogsstyrelsen Umeå distrikt Box 284 901 06 Umeå FAx: 090-12 97 02 beSöKSAdreSS: Hovrättsgatan 3 KOntAKtperSOner på SKOgSStYrelSen: Magnus Westerlund 0932-231 76 magnus.westerlund@skogsstyrelsen.se Per-Anders Lindgren 090-15 83 21 per-anders.lindgren@skogsstyrelsen.se Länsstyrelsen i Västerbotten Naturvårdsenheten 901 86 Umeå FAx: 090-10 71 00 beSöKSAdreSS: Storgatan 76 B KOntAKtperSOner på länSStYrelSen: Sören Uppsäll 090-10 73 67 soren.uppsall@lansstyrelsen.se Per Nihlén 090-10 73 97 per.nihlen@lansstyrelsen.se

Som markägare kan du din skog och vet dess värden.

det är du som väljer hur du vill bevara din skog. infor-mationssatsningen Min naturvård hjälper dig att hitta

en skyddsform som passar dig.

Vill du veta mer? eller vill du lämna in en intresseanmälan?

gå in på www.minnaturvard.se. där hittar du blankett

för intresseanmälan, och kontaktuppgifter för dem som

jobbar i ditt Kometområde. du kan också vända dig till

Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen där du bor.