13 Svensk Frötidning nr 7 december 2004
Text och foto: Anders Krafft, VäxtRåd
I samband med att MTR-förslaget presenterades genomförde Lant-männen Aros och VäxtRådgrup-pen en enkätundersökning bland Aros ägare i Uppland, Västman-land och Stockholms län. Målet med undersökningen var att få en uppfattning om hur inställningen till att bedriva jordbruk påverkas av MTR.
Samma svar i alla bygder
Trots att det vid tiden för enkäten rådde en allmänt negativ stämning svarade var tionde lantbrukare helt spontant att de inte tänker lägga hela gården i träda. Genom enkä-ten visar lantbrukarna i Aros en positiv framtidstro med en fortsatt avsikt att odla och bedriva
lant-bruk. Enkäten skickades ut till 2000 av Lantmännen Aros 5100 ägare och av dessa svarade 767 stycken. De svarande var jämnt fördelade över Aros område, vilket innebär att ungefär 40 procent av lantbrukarna bor i mellanbygder. Trots skillnader i förutsättningar mellan mellanbygd och slättbygd var svaren förvånans-värt lika. På slätterna kommer 1,5 procent av lantbrukarna att sluta odla spannmål och i mellanbygder-na slutar 5 procent. Båda områdemellanbygder-na kommer alltså att fortsätta odla i mer eller mindre samma omfatt-ning som idag.
Var tredje vill öka
Lantbrukarna i enkätundersök-ningen visar en vilja att satsa på sina lantbruk genom att 31 procent vill öka sin areal om möjligheten
fi nns. Även om många ser hur lön-samheten sjunker är 63 procent nöjda med sin areal och endast 5 procent vill minska sitt markin-nehav. Den största delen av dem som vill minska är pensionärer. Det ger förhoppningar om att mark kommer att bli tillgänglig för dem som vill expandera eftersom 10-15 procent av lantbrukarna är i pen-sionsåldern. Hos gårdarna som har 100-200 hektar vill 40 procent öka sin areal. Två lantbrukare i den gruppen svarar ”Jag skulle vilja ha 50-100 hektar till, men inte till vil-ket pris som helst” och ” om man ska fortsätta kan man lika väl öka sin areal”.
Mindre brukarna oberörda
På frågan hur inställningen till den egna gårdens produktion kommer
Mälardalens lantbrukare
fortsätter att odla efter MTR
Snabba fakta om enkät
• MTR-enkät i Mälardalen om framtiden • 767 gårdar svarade
• Slätt – 1,5 procent slutar odla • Mellanbygd – 5 procent slutar odla • 31 procent vill öka sin areal
• 15 procent funderar på annan syssel-sättning
• 10 procent tänker öka trädesarealen
Ökad direktsådd. Direktsådd höstraps är ett sätt
att effektivisera odlingen. Mark som odlats fram till nu är sannolikt lönsam att odla även efter MTR, antingen av dig eller av grannen.
Svensk Frötidning nr 7 december 2004 14
att påverkas av MTR svarade runt 60 procent av lantbrukarna att de har en oförändrad eller en mer po-sitiv inställning. Av lantbrukarna som odlar upp till 50 hektar anser sig största delen vara opåverkade av MTR. Troligen arbetar dessa lantbrukare redan borta och med MTR får de möjlighet att anpassa odlingen efter sina förutsättning-ar. Hos dessa lantbrukare är inte alltid ekonomin avgörande för att fortsätta eller inte. I stället är lant-bruk ett intresse och en livsstil som man inte vill släppa.
Mellangrupp mest negativ
Även de växtodlingsgårdar som har mer än 200 hektar anser att MTR inte kommer att påverka deras driftsinriktning. Dessa ser möjligheten att rationalisera od-lingen och därmed spara pengar. Den grupp som är mest negativ är de som brukar 100-200 ha. Många
i denna grupp upplever att det kan bli svårare att kunna leva på sitt jordbruk i framtiden. En lant-brukare i norra Uppland skriver i sin enkät att ”förutsättningarna att leva på jordbruk försämras genom lägre inkomster” men sam-tidigt vill han öka arealen. Det borde betyda att han vill fortsätta att satsa på produktionsjordbruk trots hans osäkerhet om lönsam-heten.
Inga extraknäck för stora
Den negativa inställningen bland lantbrukare som odlar 100-200 återkommer i frågan om man i och med MTR kommer att söka annan sysselsättning. I denna grupp fun-derar 25 procent på att söka annat arbete. Sett till hela enkäten fun-derar 15 procent på att söka annan sysselsättning. I motsats till det är hela 80 procent nöjda med sin nu-varande arbetssituation. Även när
det gäller inställningen till att söka annat arbete är det de största och minsta gårdarna som är mest avvaktande. För gårdar över 300 hektar kan bara var tjugonde lant-brukare tänka sig att söka annan sysselsättning.
Träda gav problem
Tio procent av lantbrukarna tänker öka sin trädesareal. Troligen kom-mer en del av den åkermark som läggs i träda att utgöras av mark som tas ur produktion för att för-bättra arronderingen. Det är också viktigt att tänka på att den sämsta marken redan ligger i träda sedan tidigare effektiviserings- och be-sparingsrundor. Att inte fler tän-ker öka sin träda kan bero på att många var med om Omställning 90. De upptäckte de höga kost-nader för att återuppta odlingen genom flera år av låga skördar och stora ogräsproblem.
Inget för Mälardalen. Bara 10 procent av lantbrukarna i VäxtRåds enkät svarade att de tänkte öka trädesarealen som en följd av MTR. De
minns kostnaderna för att återuppta odlingen av långliggande träda. Många lantbrukare drabbades av kostnaderna för att få marken i hävd efter Omställning 90.
15 Svensk Frötidning nr 7 december 2004
Odling ger bättre TB
Genom att fortsätta att odla och anpassa insatser och grödval efter rådande efterfrågan kommer lön-samheten för odling fortfarande att vara bättre än att lägga hela gården i träda. Det många inte tänker på är att förutsättningarna för lönsam spannmålsproduktion ofta skiljer sig mer mellan grann-gårdar än regioner. Bland Växt-Rådgruppens individuella kunder finns lantbrukare i mellanbyg-derna som har lika god lönsam-het som lantbrukare på slätterna kring Enköping. I debatten har många också glömt att kostnaden för att träda hela gården ofta blir ca 500 kronor per hektar. I detta ligger kostnader för putsning, vall-frö och administration vid sökning av EU-bidrag. I kalkylen förutsätts att alla maskiner avyttras för att undvika fasta maskinkostnader.
Enligt Växtråds kalkyler genere-rar, beroende på var gården ligger, alla grödor utom foderkorn och foderhavre ett bättre TB 2 än vad trädan gör. Dessa kalkyler bygger på dagens kostnader och 10-års-medelskördar hos VäxtRådgrup-pens individuella kunder.
Sök lönsamt alternativ
Om man ändå funderar på att läg-ga allt i träda måste man ta hänsyn till tillgången på alternativ sys-selsättning. VäxtRåds driftekono-miska analys visar att våra kunder i snitt lägger 4,7 timmar per hektar. Motsvarande tid för trädan är 0,3 timmar per hektar. Genom trädan tappar lantbrukaren 4,4 timmars arbete per hektar. Med en lön på 170 kronor per timma måste lant-brukaren hitta ett annat jobb som ger motsvarande 750 kronor för varje hektar han odlar för att få
samma totala intäkt till företaget. För en gård som odlar 100 hektar motsvarar det 440 timmars arbete eller en inkomst på ca 75000 kro-nor per år.
Hyser tillförsikt
Det är glädjande att se att lant-brukarna i Aros har en positiv framtidssyn. Trots lägre arealer-sättningar vill en tredjedel av lantbrukarna öka sin odlade areal. Genom att satsa och odla rätt gröda kommer lantbruket i Mälar-dalen även i fortsättningen kunna bibehålla lönsamheten. Med en skötselkostnad på 500 kr/ha för trädan kommer de flesta grödor ge högre täckningsbidrag än träda vilket motiverar ett fortsatt odlan-de. Som en lantbrukare kommen-terar ”Oron för minskad lönsamhet finns, men det gäller att se framåt och komma på lösningar”. ■
