45 kilo raps per dygn

Download (0)

Full text

(1)

10 Svensk Frötidning 7/10 å höstrapsen i tid – det

lönar sig. Så har det stående budet låtit från Svensk Raps de senaste tre åren. Tillsammans med sortföre­ trädarna från Scandinavian Seed, Monsanto och Lant männen SW Seed skördades nio försök mellan åren 2008 och 2010 där hybrider och linje sorter provades i tidig respektive sen sådd. Från dessa försök finns nu svart på vitt att budskapet var välgrundat.

3-stegsraket mot 45

Ställer vi samman alla försöken i OS 190 kan vi efter tre intressanta år fastslå att sen sådd i genom­ snitt sänkte hektarskörden med ca 45 kilo frö per dygn (figur 1). Det är en bra siffra och tumregel att ha med sig när man som odlare lägger upp strategin i höstraps­ etableringen och funderar på jordbearbetning och förfruktens tidighet.

De 45 kilo frö som man tappar

för varje dags försenad sådd var inte lika mycket från början i för­ söken. Efter det första året 2008 var siffran 15 kilo per dygn, men efter 2008–2009 ökade den till 30 kilo per dygn. Och med skördarna 2008–2010 som underlag ökade siffran alltså till 45 kilo per dygn.

Samtidigt sjönk oljehalten med 2 procentenheter vilket kostar ytterligare runt 300 kronor per hektar vid en skörd på 3500 kilo och ett rapspris på 3 kronor. Det

45 kilo raps per dygn

S

Det kostar 45 kilo raps per dygn att försena sådden plus en extra straffavgift på

300 kr i sänkt oljehalt. De siffrorna motiverar övertid i augusti när rapsen ska i jorden.

Linjesorter och hybrider reagerar på samma sätt för sen sådd visar försöken

2008–2010. Sorter är alltså individer och inte gruppmedlemmar.

Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps

Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning

Skarp linje. Till vänster såddes rapsen den 8 augusti 2009 i försöket i Eke i Väster götland och till höger den 25 augusti. De 6 olika sorterna avkas-tade i medel tal vid den tidiga sådden godkända 4160 kilo per hektar. Men till höger efter sen sådd blev skörden 0 för där fanns inget att skörda.

(2)

11 Svensk Frötidning 7/10

betyder att 12 dagar senare sådd får en prislapp på sammanlagt nästan 2000 kronor. Det kan vara ett tungt argument för att köra övertid i au­ gusti när rapsen ska i jorden.

Uppkomsttid mer korrekt

Med tidig sådd menas i för­ söken att man sådde på den plats i ett område där det först gick att etablera raps. Det kan ha varit efter träda eller en tidig spannmåls­ gröda. Under seriens första år var hösten ganska regnig och besvärlig varför den tidiga sådden egentligen inte blev särskilt tidig. De följande två åren såddes första såtiden i för­ söken tidigt i augusti.

Såtid är den tidpunkt man lät­ tast kan identifiera sig med som rapsodlare, men egentligen hand­ lar allt om höstrapsgrödans upp­ komst. Hösten 2009 etablerades ett försök på Bollerup i sydöstra Skåne under mycket torra för hållanden. När det 10 dagar senare var dags för andra såtiden hade förvisso den först sådda rapsen kommit upp, men utan att någon större neder­ bördsmängd fallit i området under flera veckor. Rapsens uppkomst blev fördröjd och grödan växte långsamt under de torra förhållanden som rådde långt in i september. Den 10 dagar senare sådda rapsen gav för­ visso en lägre skörd än den tidigt sådda rapsen, men skillnaden blev inte särskilt stor eftersom skillnaden i uppkomsttid i praktiken blev väl­ digt liten. Försöket i Bollerup visar att det är uppkomsttiden som är det intressanta, för ett rapsfrö sått i torr jord händer det inget med.

Viktiga grader

För att ytterligare detaljerat be­ skriva skillnaden mellan såtider måste man beräkna och beakta antalet daggrader som uppnås mellan uppkomst och tidpunkten när höstrapsen slutar växa. Dag­ grader från uppkomsttid räknas och summeras som det positiva värdet av dagens medeltempera­ tur minus 5 grader fram till att tillväxten avstannar vid den för­ sta riktiga frostnatten. Höstraps ska nå upp i 450–500 dag grader

för att utnyttja sin maximala

»

Figur 2. I medeltal för de 6 sorterna sjönk avkastningen med 970 kilo per hektar eller nästan 1 ton i de 3 försök där båda såtidpunkterna gick att skörda år 2010. De olika sorterna tappade mellan 700 och 1200 kilo vilket visar på sortskillnaderna. I det 4:e försöket fanns över huvud taget inget att skörda vid den sena såtidpunkten p.g.a. utvintring – se foto sid 10.

Såtiden har huvudrollen 2008–2010

Figur 1. I medeltal för de 3 årens försök spelade såtidpunkten huvud-rollen medan sorttypen hade en biroll i föreställningen. Det finns alltså ingen grund för påståendet att hybridsorterna tål en senare sådd. I för-söken tappade hybriderna 700 kilo och linjesorterna 615 kilo på 15 dagar senare sådd. Det ger i medeltal en förlorad potential på ca 45 kilo raps per dygn.

Tappade 1 ton 2010

Alpaga Vision Catalina Hornet Excalibur PR44D06 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Fr öa vk as tn in g k g/ ha Sådd 7 aug Sådd 24 aug Hybridsorter 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Fr öa vk as tn in g k g/ ha Sådd 13 aug Sådd 28 aug Linjesorter

(3)

12 Svensk Frötidning 7/10 avkastningspotential.

I de försök där ingen av så­ tiderna nått upp i över 300 dag­ grader kan såtiden inte be traktas som optimal vid någon av de båda såtiderna. Tvärtom var båda såtiderna på gränsen till för sena. När inte den tidiga så tiden kommit över 300 dag grader blev heller inte skillnaderna särskilt stora mellan såtiderna och skör­ den blev heller inte särskilt hög. När den tidiga såtiden innebar en tidig uppkomst och grödan samlade på sig runt 400–450 daggrader blev också skillna­ derna i skörd som störst. Så blev fallet med 2010 års försök.

Vintern tog västgötaraps

I dessa försök 2010 kom den ackumulerade summan av dag­ graderna på Klostergården och Boberg i Östergötland upp i närmare 500 daggrader utan att rapsen förväxte sig och ut­ vintrade. Däremot klarade inte den sent sådda rapsen i försöket på Eke i Västergötland vintern 2009/10. Trots att väderstationen på Götala en bit därifrån ändå nådde upp i 292 daggrader ut­ vintrade rapsen. Det visar att sent sådd raps är en chansning när en riktig vinter inställer sig, även om de åtta andra försöken genom åren faktiskt övervintrat och gett

skörd med färre daggrader. Men med vargavintern 2009/10 slu­ tade det i Västergötland i stället i utvintring och ingen skörd att tröska.

Över 3000 kr/ha

Att så i tid som hösten 2009 och genomlida en riktig vinter har väl inte hört till vanligheterna under de senaste decennierna. Försöken visar ändå vilken skördepotential det finns i höstraps som är sådd i tid. Tidig sådd gav i genomsnitt 5,1 ton på Boberg, 4,9 ton på Bol­ lerup och 4,2 ton på Eke. Järn­ gården släpar efter med 3,4 ton.

Sen sådd på Eke utvintrade helt och är inte med i sammanställ­ ningen i figur 2. I genomsnitt för de andra tre försöken 2010 sjönk skörden med 970 kilo per hektar. Dessa 970 kilo motsvarar hela 3100 kronor per hektar vid ett rapspris på 3:20 fritt gården.

Individ framför grupp

Ett annat syfte med försöken var att se om hybrider är mer lämp liga att så vid en senare såtid jämfört med linjesorter. Så visade sig inte vara fallet. Varje år testades 3 hy­ brider och 3 linje sorter. Det går inte från allt detta material att säga att hybrider som grupp skulle vara bättre att välja vid en senare så­ tid ur ett av kastningsperspektiv. Exakt samma resultat har man sett i Danmark i identiskt upplagda försök, men med andra sorter.

Från våra svenska försök har vi varnat för att så dvärg hybriden PR45D01 sent, eftersom sorten under de två år den deltog i för­ söken led mest av att sås sent. Under 2010 byttes dock PR45D01 ut mot den nya dvärg hybriden PR44D06. Denna dvärghybrid betedde sig under sitt första försöks år ganska likt de övriga sorterna till skillnad från sin före­ gångare. Det går alltså inte att hantera sorter som grupper och påstå att den ena eller andra är bättre vid en sen såtid. Det är i stället enskilda sorters egenskaper som fäller avgörandet. Sorterna

ska behandlas som individer och inte gruppmedlemmar.

Mer kunskap krävs

Att olika sorter har olika så fönster är något vi behöver veta mer om i Sverige. I Tysk­ land är såtidpunkterna för sorter ett marknads föringsverktyg. Exempel vis marknadsför Lant­ männen SW Seed sorten Galileo som lämplig för tidig till medel såtidpunkt medan sorten Goya har ett något senare såfönster. Rapool marknadsför sorterna Visby, Dimension och Mendel som lämpliga från medel till sen såtid medan man vill så Com­ pass och Hammer något tidigare. Monsanto marknads för DK Cas­ per och DK Cabernet som lämp­ liga för tidig till medel så tidpunkt medan Excalibur och DK Expo­ wer bör etableras från medel till sen såtid. DuPont marknads­ för PR44D06 och PR46W20 som lämpliga för tidig till medel såtid medan PR46W31 också mark­ nadsförs från medel till sen såtid. Data som dessa önskar vi mer av från förädlarna som marknadsför i Sverige.

Chans kontra risk

Under de tre år som serien OS 190 pågått har noterats som ett fler­ årsmedeltal att sorterna Excalibur (3 år), Winner (2 år) och Status (2 år) varit de sorter som rea­ gerat minst negativt på att sås sent. Sorter som missgynnats mest av sen sådd är Vision (2 år) och PR45D01 (2 år). Från försöksåret 2010 ser vi att skördeskillnaderna mellan såtiderna var stora, men vi har också den överlägset högsta grundskörden och de mest väl­ utvecklade höstbestånden.

Det är alltså helt tydligt att tidig sådd lönar sig. Men värt att komma ihåg är att den sent sådda rapsen faktiskt i de allra flesta fallen avkastade acceptabelt och kanske skulle ge bättre netto än en alternativgröda på fältet. Resul­ taten visar dock tydligt att det kan kosta att chansa med sen sådd. «

Försöken och resultaten

Försöksserie: OS 190 Antal: 9 försök Skördeår: 2008–2010 Tidig sådd: 13 augusti Sen sådd: 28 augusti

Skördeförlust medel: 44 kg/dygn Skördeförlust hybrider: 47 kg/dygn Skördeförlust linjer: 41 kg/dygn

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :