6 Svensk Frötidning 2/12
Att vara fröodlare på Nya Zee
land betyder inte att man tjänar
pengar på bara fröskörden. Stu
Pankhurst odlar både hybridraj
gräs och vitklöver, men utnyttjar
vartenda grässtrå och varje vit
klöverblad före och efter fröskörd
till bete eller foder för sina 26 000
lamm. Där finns pengarna för en
fröodlare på Nya Zeeland.
Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidningågon timmas bilkörning väster om Christchurch på Nya Zeelands sydö driver Stu Pankhurst 280 hektar växtodling på hemmagården Greeno ne. Dessutom föder han upp 26 000 lamm per år. Lammen börjar sina liv på 400 hektar kuperade naturbeten i bergen 30 km bort och slutar sina dagar välgödda efter att ha betat hy bridrajgräs och vitklöver på den bör diga slätt där hemgården ligger. Det är mixen av lamm och växtodling som är styrkan i hans företag.
Omvänd värld
Växtodling på Nya Zeeland är en mot sats i många avseenden. Sommar är vin ter och vice versa. Och så betar alltså lammen på frögrödorna. Det sker ju också undantagsvis på våra breddgra der, men knappast som regel.
Stu Pankhurst sår in sitt hybridrajgräs i renbestånd i februari, som motsvarar augusti hos oss. I maj, efter ca 3 måna der, släpper han dit lammen på rajgräset och där får de beta över vintern.
– Jag har bara positiva erfarenheter av att låta lammen beta rajgräs och klöver och framför allt behöver jag ingen be tesputsare, konstaterar Stu Pankhurst. Systemet med lamm och växtodling kallas ”double cropping” och har bli vit vanligare med tiden. Men det kräver fingertoppskänsla att reglera lammens betestryck och den första veckan i okto ber när våren nalkas på södra halvklotet är det slut med bete.
– Då måste rajgräset få chans att anlägga fertila skott så att det blir en fröskörd.
Mängder med vatten
Under säsongen 2011/12 bevattnade Stu
Pankhurst sina 40 hektar hybridrajgräs av sorten Jeta 8 gånger med ca 45 mm per bevattning. Vatten är en smal pas sage i det varma nya zeeländska klima tet och i kombination med Stus mycket grunda jordar är det avgörande.
– Under matjorden finns bara grus så utan bevattning går det inte att odla. Vatten är definitivt en flaskhals här
Vattnet tar han från egna djupborrade
Lammen ger
lönsamhet
N
Nya Zeeland
Yta: 270 000 km² Befolkning: 4,4 miljoner Språk: engelska och maori Mjölkkor: ca 6 miljoner får: ca 30 miljonerfröodling gräSarter: 21 200 ha fröodling Baljväxter: 6 800 ha Födda på frögräs. Lamm är en viktig ex portprodukt för Nya Zeeland. Hos Stu Pank hurst slutgöds de på gårdens frögrödor – hybridrajgräs och vit klöver – och ersätter samtidigt alla betes putsare . Stu Pankhurst blir förvånad när han får höra att odlare i Sverige sällan utnytt jar tillväxten till bete och foder. Får gör ett fantastiskt arbete som putsare och används i någon liten omfattning i Sverige på t.ex. röd svingel och ängsgröe. Det gäller bara att por tionera ut fåren i lagom mängd och i måttligt tryck så att de betar djupt men inte kalt.
7 Svensk Frötidning 2/12
brunnar, men bevattningen är reglerad med en årlig vattenkvot och dagligt vat tenuttag.
Förutom vatten är ett intensivt växt skydd karaktäristiskt. Rajgräset fick Pro line 2 gånger och i Sverige avregistrerade karbendazim 3 gånger. Vid 40 procent vattenhalt stränglades sedan gräset som annars lätt blåser ur. Och 5 dagar senare tröskade Stu 2 600 kilo per hektar. Ett re sultat som han är mycket nöjd med. Lammen i centrum
Därefter är det lammens tid igen. När rajgräshalmen bärgats är det full bevatt ning som gäller så att gräset skjuter fart och nya lamm får smaka på grönt bete. Där går sedan lamm i ca 6–7 månader fram till oktober. Då är det glyfosat som gäller och därefter direktsådd eller sådd efter minimerad bearbetning av konser värter. Då har det gått 18 månader från insådd till dess att ärterna etableras. Av den tiden har lammen haft företräde och betat under ca 2/3 av tiden (se figur).
Samma lammprioriterade grundrytm gäller vitklövern. Den sås in på 30 cm radavstånd i februari tillsammans med hybridrajgräs. Redan efter 3 månader är den späda insådden tummelplats för lammen som får beta till september. Då sprutas gräset bort med en bredverkande gräsherbicid och i samma veva band sprutas spillklöver bort med RoundUp så att bara vitklöver går fram till skörd. Dämpar med MCPA
Säsongen 2011/12 var fuktig så Stu Pankhursts 24 hektar av sorten Ries ling bevattnades aldrig.
– Annars är det med bevattning som jag reglerar tillväxten så att det inte bara blir grönmassa av vitklövern.
Dessutom har han ett annat trick för att bromsa grönmassan. Med 1 liter per hektar MCPA dämpas vitklövern om kring 2–3 veckor före den dubbla Re glonebehandlingen inför skörd. När klövern direkttröskas i februari hop pas Stu Pankhurst på samma skörde nivå som förra året kring 1000 kilo per hektar. Sedan vandrar lammen på fäl tet över hela den nya zeeländska vin tern och i oktober är det dags för vår kornsådd.
Lamm betalar växtodling
När Stu Pankhurst rankar ekonomin i sina grödor kommer frögrödorna högst upp. Hybridrajgräset toppar med ett medeltal över de senaste 2 säsongerna på 2400 kilo per hektar och ett snitt pris på ca 11 kronor per kilo. Vitklö vern kommer inte långt efter med en
skörd på i medeltal 1000 kilo per hek tar och ett pris på 28 kronor per kilo. Spannmål kommer långt efter. Men det är ändå inte bara fröet som räknas i hans kalkyler. Det är allt bete och foder som rajgräs och vitklöver bidrar med som passar som hand i handske med lammuppfödningen och som ger stad ga åt resultaträkningen. Eller som Stu Pankhurst uttrycker saken.
– Pengarna tjänar jag på lammen för att betala räkningarna i växtodlingen!«
Februari: Insådd i renbestånd Maj: Lamm får beta på insådden Oktober: Lammen åker ut – nu gäller fröprodukti on! Januari: Tröskning, halmbärgning , bevattning Oktober: Roundup, direktsådd av ärter Lammbete Etablering rajgräs Växtodlings-säsong, fertila skott anläggs, frö produceras Lammbete
Växelverkan över tiden
Lamm och växtodling kallas på Nya Zeeland ”double cropping” och innebär att djur och gröda växelverkar. Marken utnyttjas maximalt och all tillväxt i hybridraj gräset som inte blir frö blir i stället lammkött.Lång stjälk. Stu Pankhurst gillar sorten Riesling p.g.a. dess långa stjälk. Det finns plats för bin att pollinera blommorna och klövern blir enklare att skörda menar han.
Stor på NZ. Stu Pankhurst gillar hybridraj gräs som är en korsning mellan italienskt och engelskt rajgräs och en stor frögröda på Nya Zeeland med nästan 2200 skördade hektar 2011/12. I Sverige fanns en mindre odling på 20–40 hektar för 5–10 år sedan, men sedan tog andra rajgräsarter, rajsvingel och rör svingel över i vallfröblandningarna.
Etablering
rajgräs Lammbete
Februari 2011:
Insådd i renbestånd Lamm får beta på Maj 2011: insådden Oktober 2011: Lammen åker ut – nu gäller fröproduktion! Januari 2012: Tröskning, halmbärgning, bevattning Oktober 2012: Roundup, direktsådd av ärter Lammbete Växtodlings säsong, fertila skott anläggs, frö produceras
8 Svensk Frötidning 2/12
röet som Stu Pankhurst producerar torkas hem ma på gården till 12 pro cent vattenhalt. Sedan levereras han det till ett renseri (cleaning house) som har funktionen av att vara en slags mellanhand mellan odlare och fröfirma. Systemet på Nya Zeeland skiljer sig därmed mycket från det svenska där han delsföretagen rensar själva.
I väntan på affär
Renserierna på Nya Zeeland är specialiserade på att rensa frö varor och arbetar året runt med rensningen, men prioriterar efter den nya zeeländska fröskörden i januari och februari de partier som ska i jorden direkt igen. Ett fröprov skickas till ett nationellt frölaboratorium på Nordön un der tiden.
När svaret kommer och frö varan godkänns med avseende på renhet och grobarhet köper frö firman partiet, men först då. Före och under hela tiden som partiet undersöks ligger det rent fysiskt på renseriet och väntar. Om inte partiet godkänns utifrån renhet krävs att det rensas om och om det inte godkänns med avseende på grobarhet blir det inte någon affär. Då är det odlaren som får ta tillbaka varan. Varan är alltså lantbrukarens till dess att den är godkänd.
anska DLF–Trifolium finns på plats på Nya Zeeland se dan 2004. Världens största frökoncern med 20–25 procent av världsmarknaden kom då underfund med att det fanns behov av en pro duktionsbas också på södra halvklo tet. Tidigare hade man 8 förädlings stationer, men med Nya Zeeland blev det 9 stycken.
Massor av mjölkkor
Men dessutom ville man ta marknads andelar i Nya Zeeland som med sina nästan 6 miljoner mjölkkor och ca 30 miljoner får har gott om vall och beten.
– Vi behövde ett fotfäste på södra halvklotet, förklarar Tom Bruynel som leder dotterbolaget med ansvar för Nya Zeeland och Australien.
Lantbrukarna var skeptiska från början. DLFTrifolium var okänt för
gemene man och att bara hävda att man var världens största fröproducent impo nerade inte speciellt mycket.
– Alla vill se resultatet hemma på gården, ler Tom Bruynel åt minnet. Lokal korsning
Konkurrensen är stenhård på Nya Zee land med 2 jättar i form av kinaägda CH Wrightson och Agriseed som ägs av hol ländska Barenbrug. Men efter 8 år har DLFTrifolium skapat sig ett namn och etablerat trovärdighet. Nu ökar mark nadsandelarna, men fortfarande har man bara ca 5 procent av vallfrömark naden för foder i Nya Zeeland och Aus tralien. På detta hoppas Tom Bruynel råda bot.
– Vårt hybridrajgräs Jeta är den för sta sort där korsningarna gjorts på hemmaplan på Nya Zeeland så nu är vi bättre rustade. «
Danskt fotfäste
på Nya Zeeland
Leder expansion. Tom Bruynel är ansvarig för DLFTrifoliums verksamhet i Nya Zeeland och Australien.
