• No results found

Bra vallfröår 2014

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bra vallfröår 2014"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

19 Svensk Frötidning 1/15

Bra vallfröår

2014

Vallfrögrödorna och dess odlare trivdes 2014. SFOs ERFA-grupper och odlarträffar var välbesökta och de fl esta grödorna bjöd på bra skördar och kvaliteter. Den totala a realen ökade något och svensk ekofröodling ligger i topp i EU.

Text: Gunilla Larsson, SFO

Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning

V

ädret är ständigt på lant­

brukarnas läppar och 2014 är inget undantag. När vi nu så här i slutet av december ser tillbaka på odlingsåret kan det nog sammanfattas med orden – det var ett bra fröår. Vädret var ovanligt

gynnsamt med soligt och torrt under skördeperioden. De extremt varma sommarmånaderna påskyndade mog­ naden och fl er talet odlare skördade frögrödorna ovanligt tidigt och med låga vattenhalter. Vad vi vet hittills verkar det dessutom som att råvarorna håller god kvalitet. Alltså är nog de fl esta odlare ganska nöjda.

Svenska fröarealen består

Med en fröareal på knappt 13 000 hektar (tabell 1) tillhör Sverige de mindre fröproducenterna i Europa. Inte minst i jämförelse med vårt grannland Danmark som leder toppligan inom EU med nästan 74 000 hektar gräs­ och klöverfrö som motsvarar drygt en tredjedel av EUs totala odling på cirka 210 000 hektar. De fl esta länder inom unionen förutom

Sverige, Tyskland och Finland minskade sina fröarealer 2014. Detta beror nästan uteslutande på försämrad lönsamhet i odlingen på grund av ökande lager och minskad eft erfrågan. Det är bland annat rajgräsarealerna som minskat. Engelskt och italienskt rajgräs står för nästan halva EUs totala fröareal och är därmed de enskilt största fröslagen. Några år med relativt höga priser har medfört god lönsamhet i odlingen. Följden av detta har blivit att arealerna skjutit i höjden och produktionen har blivit alltför stor i förhållande till eft erfrågan.

Ekofrö, en svensk framgång I Sverige har vi en stabil odlingsareal och våra arealmässigt största grödor är timotej och klöver. Om vi nu med

europeiska mått är små fröproducenter

»

Strålande sol! Vädret är ofta helt avgörande för bra klöver-skördar. 2014 bjöd generellt på rik-ligt med sol som gav rikligt med klöverfrö av god kvalitet.

(2)

20 Svensk Frötidning 1/15

totalt sett är vi desto större när det gäller att producera ekologiskt vallfrö. Tillsammans med Danmark är vi de i särklass största ekofröproducenterna. 2014 odlades 3 950 hektar ekologiskt frö i Sverige och 3 800 hektar i Danmark. Inriktningen på vilka fröslag som odlas är dock ganska olika. I Sverige är det rödklöver och timotej som utgör de stora arealerna, medan det i Danmark är engelskt rajgräs. I både Sverige och Danmark odlas det ungefär lika mycket ekologisk vitklöver.

2014 ett bra fröår

När det gäller avkastningsnivåerna hade vitklövern ännu ett bra skördeår med höga avkastningar, om än inte lika höga som 2013 (tabell 2). Även om det varma, soliga och torra vädret pressade en del rödklöverfält landade avkastningen här kring normalskörd. När det gäller gräsen avkastade de flesta över genom­ snittet. Speciellt rödsvingel och engelskt rajgräs gav enligt SFOs skördeuppskatt­ ning höga skördar.

Rödklöver i fokus

SFO arbetar ständigt med att ut­ veckla och förbättra lönsamheten i frö odlingen. Detta gör vi på många olika sätt med fältvandringar, informa­ tionsdagar, ERFA­grupper och inte minst en försöksverksamhet. De senaste åren har försöken varit inriktade på att

hitta vägar för att öka säkerheten i röd­ klöverfröodlingen. Vi ser här ett behov av att framförallt minimera riskerna vid skördetillfället. Försök som undersöker hur mycket vi vågar pressa ner tiden mellan full blom och bladdödning/ strängläggning utan att få alltför stora negativa effekter på avkastning och kvalitet skördades 2014 för tredje året och resultaten kommer att redovisas i kommande nummer av Frötidningen. Putsning och tillväxtreglering med Moddus i rödklöver är en nystartad försöksserie som vi skördade för för­ sta gången 2014. Att lyckas minska stjälk längden på klövern innebär att en mindre mängd grönmassa ska mogna, mindre material ska passera tröskan och inte minst en lättare och bättre upp­ torkning nere i beståndet. De tre försök som skördats i år visar på en tioprocen­ tig skördeökning för stråförkortade led. S erien fortsätter 2015.

Populärt erfarenhetsutbyte

Att dela med sig av sin kunskap till kol­ legor är tanken bakom de erfarenhets­ utbytesgrupper (ERFA­grupper) som SFO genom de lokala föreningarnas försorg genomförde 2014. Vid tre tillfällen under säsongen träffades olika grupper för olika fröslag för att diskutera aktuella frågeställningar. De odlare som deltog under året var positiva och under 2015 kommer vi att

försöka öka antalet grupper framförallt norr om Mälaren och Hjälmaren. Vi vet att många fröodlare besitter mycket stor kunskap, som de gärna delar med sig av. Det känns därför som en bra kunskapsförmedling att samlas i mindre grupper för att diskutera både lyckade och mindre lyckosamma åtgärder samt ge nya odlare möjligheten att få grunden till att bli framgångsrika fröodlare. Välbesökta klöverdagar

De senaste åren har flera undersökningar genomförts inom klöverfrö och klöver­ fröodling. För att presentera allt material som kommit fram arrangerades 2014 tre klöverfrödagar tillsammans med fröföretagen. Här medverkade bland annat forskare från Lunds Universitet, Lantbruksuniversitetet i Uppsala och Hushållningssällskapen med sina forskningsresultat kring jordbruksland­ skapets mångfald, skadegörare i klöver, klöverspetsvivlar och borgödsling. SFOs försöksresultat presenterades och frågor kring frökvalitet diskuterades. Att denna typ av temadagar är ett bra upplägg för att presentera frågeställningar kring en gröda visade sig bland annat genom att cirka 150 intresserade klöverfröodlare deltog.

Borgeby Fältdagar och Brunnby Lant­ brukardagar är exempel på två andra stora evenemang där föreningen med­ verkat, förevisat demoodlingar och dis­ kuterat fröfrågor.

Art Konventionellt odlat frö, hektar Ekologiskt odlat frö, hektar

2013 2014 2013 2014 Rödklöver 1519 1450 678 881 Alsikeklöver 102 73 55 Vitklöver 195 195 505 528 Timotej 2598 3035 1383 1625 Ängssvingel 980 1147 443 380 Rödsvingel 1766 1693 Ängsgröe 335 348 Hundäxing 76 75 83 60 Eng rajgräs 599 536 156 209 Rajsvingel 28 Rörsvingel 538 379 217 204 SUMMA 8736 8936 3465 3942

Tabell 1. Svensk fältbesiktigad godkänd fröareal 2013 och 2014

Art Konventionellt odlat frö 2014 Ekologiskt odlat frö 2014 Kg/ha Kg/ha Rödklöver 370 220 Alsikeklöver 420 350 Vitklöver 650 270 Timotej 700 450 Ängssvingel 875 500 Rödsvingel 1400 Ängsgröe 825 Hundäxing 1100 Eng rajgräs 1450 700 Rörsvingel 830 420

Tabell 2. Uppskattad svensk fröskörd 2014. Uppskattning utifrån frö som rensats till och med 2014-12-10.

References

Related documents

På samma sätt som för kvalitet bör normnivåfunktionen för nätförluster viktas mot kundantal inte mot redovisningsenheter.. Definitionerna i 2 kap 1§ av Andel energi som matas

Att materialframställningen och produktionens utsläpp inte (explicit) gäller för Sverige är ett mindre problem med de fordon som används i denna rapport eftersom samtliga är

Vinst eller förlust som uppstår vid den ursprungliga värderingen av en biologisk tillgång till det verkliga värdet med avdrag för uppskattad POS-kostnad och från en senare

Arbetsförmedlingen ser att en sammanhållen utbildning skulle kunna vara ett alternativ på sikt, men att det finns risker kopplat till förslaget som värsta fall kan få en negativ

Utbildningsanord- nare bör kunna nyttja till annat än enbart språkundervisning, exempelvis ut- ökad praktik, studiehandledning och/eller annat undervisningsämne. Detta för att

Beslut om detta remissvar har fattats av chefsjuristen Åsa Lindahl efter föredragning av verksjuristen Annika Åhlin.. I arbetet med remissvaret har även verksamhetsutvecklaren

demonstrationsprojektet ”Salix i rundbal- från skörd till användning av torrt bränsle” och svenska EWB ett nybildat företag, som börjat ta fram nya sorter av salix för

Myndighetens roll och kontroll av olika verksamheter i leden av produktion från primärprocent till färdig produkt för konsumtion.. Martina Westlund, Byggnadsrådgivare/Agronom,