• No results found

Buller i förskolan : Hur påverkas den pedagogiska verksamheten?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Buller i förskolan : Hur påverkas den pedagogiska verksamheten?"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRARPROGRAMMET

Buller i förskolan

– Hur påverkas den pedagogiska verksamheten?

Författare

Emilia Jonsson Anna Stenkvist

Examensarbete 15 hp

(2)

Hälso- och beteendevetenskap

Arbetets art:

Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: Buller i förskolan

– Hur påverkas den pedagogiska verksamheten?

Författare: Emilia Jonsson och Anna Stenkvist

Handledare: Gunilla Larsen

ABSTRAKT

Syftet med studien är att ta reda på hur buller i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt från pedagogers upplevelser och erfarenheter av ämnet. Studien utgår från intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation på en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger på information samlat från böcker, tidskrifter och webbsidor.

Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom både barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivå. Det leder bland annat till att både barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmågan blir försämrad samt att det kan leda till hörselnedsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö där man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet. I en väl fungerande förskola ska det finnas utrymme för varierande aktiviteter. Barn har behov av dels lugna och tysta aktiviteter men även av fysiska och livliga aktiviteter som gärna blir högljudda. Vi vet att barn låter när de leker och att de måste tillåtas att leka högljudda lekar även i förskolan. Vi anser att man som pedagog inte ständigt ska försöka att dämpa barnen, då det kan störa deras leklust. Det är inte barnen som ska anpassa sig efter omgivningen utan det är omgivningen som ska anpassas efter barnen. Vi tycker att det är viktigt att rum i förskolan inreds med ljudabsorberande material på väggar, golv och i taken. Då kan barnen leka livliga lekar utan att orsaka en hög bullernivå.

(3)

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION... 5 2 BAKGRUND... 6 2.1 Buller ... 6 2.1.1 Definitioner av buller... 6 2.1.2 Buller i förskolan ... 6

2.1.3 Buller skapas av barn... 7

2.1.4 Buller skapas av leksaker ... 7

2.2 Buller påverkar den pedagogiska verksamheten ... 8

2.2.1 Buller skapas av högljudda lekar... 8

2.2.2 Buller påverkar människan... 8

2.2.3 Buller är stressrelaterat ... 9

2.2.4 Den negativa ljudspiralen ... 10

2.3 Buller i historien ... 10

2.4 Åtgärder ... 11

2.4.1 Handlingsplan mot buller ... 11

2.4.2 Pedagogiska åtgärder... 11 2.4.3 Buller i planeringen ... 12 2.4.4 Bullersanering på förskola... 13 2.4.5 Huller om buller ... 14 2.4.6 SoundEar 2000 ... 15 2.5 Teorier ... 15 2.5.1 Jean Piaget (1896-1980) ... 15 2.5.2 Lev Vygotskij (1896-1934) ... 16 2.5.3 Friedrich Fröbel (1782-1852) ... 17 2.5.4 Ellen Key (1849-1926) ... 17 3 PROBLEM... 18 4 METOD ... 19 4.1 Undersökningsmetod... 19 4.2 Undersökningsgrupp... 19 4.3 Genomförande ... 20 4.4 Databearbetning ... 20 4.5 Etik... 20 4.6 Metodkritik ... 21

4.7 Telefonsamtal till Bifrost... 21

5 RESULTAT... 22

5.1 Olika buller ... 22

5.1.1 Buller skapas av barns röster... 22

5.1.2 Matsituationen ... 23

5.1.3 Buller skapas med materiella ting ... 24

5.1.4 Den negativa ljudspiralen ... 25

(4)

5.2.1 Buller påverkar pedagogiken... 26

5.2.2 Buller påverkar pedagogerna... 26

5.2.3 Skador på hörseln påverkar pedagogiken... 27

5.2.4 Stress påverkar pedagogiken ... 28

5.2.5 Bullret påverkar barnen i den pedagogiska verksamheten ... 28

5.3 Åtgärder ... 29 5.3.1 Pedagogiska åtgärder... 29 5.3.2 SoundEar 2000 ... 30 5.3.3 Materiella åtgärder... 30 5.3.4 Effekter av åtgärder ... 31 5.4 Bullertolerans... 32 5.4.1 Buller ... 32 5.4.2 Skratt är buller ... 32 6 DISKUSSION ... 34 6.1 Buller ... 34 6.1.1 Definition av buller... 34 6.1.2 Buller i förskolan ... 34

6.2 Buller påverkar den pedagogiska verksamheten... 35

6.2.1 Buller påverkar pedagoger och barn... 35

6.2.2 Leken skapar buller ... 35

6.2.3 Buller är stressrelaterat ... 36

6.2.4 Den negativa ljudspiralen ... 36

6.3 Åtgärder ... 36 6.3.1 Pedagogiska åtgärder... 37 6.3.2 SoundEar 2000 ... 37 6.3.3 Materiella åtgärder... 37 6.3.4 Effekter av åtgärder ... 38 6.4 Teori ... 38

6.4.1 Pedagoger och filosofer... 38

6.5 Pedagogiskt dilemma... 39

6.6 Slutsats... 39

6.7 Vidare forskning ... 40

6.8 Användbarhet och didaktiska konsekvenser ... 40

REFERENSLISTA

BILAGA 1 BILAGA 2

(5)

1

INTRODUKTION

Buller i förskolan kan vara allt från barnskrik till ventilationer och trafiken på vägen utanför förskolan. I studien inriktar vi oss främst på det buller som barn åstadkommer, som till exempel vid matsituationer, i livliga lekar och barnskrik. På de förskolor där vi har haft Vfu och även vikarierat har vi märkt att buller i förskolan är ett ämne som diskuteras mycket av personalen. Därför känns ämnet viktigt och angeläget för oss då vi vill lära oss hur bullret kan påverka den pedagogiska verksamheten.

En av de definitioner av buller vi utgår från i den här uppsatsen är att buller är ljud som kan uppfattas som störande eller fult (Norstedts svenska ordbok, 2003).

Tanken med denna studie är att verksam personal på en förskola ska kunna plocka fram detta arbete och få lite tips och idéer om det är dags att minska på buller som finns eller bara förnya miljön. Om det är dags att renovera så finns många bra tips som inte skulle kosta mer än annat material och samtidigt vara bra för den pedagogiska verksamheten. Vi vill helt enkelt öppna upp ögonen på de verksamma pedagogerna så att de ser de enkla lösningar och möjligheter som faktiskt finns.

Verkligheten på en förskola är att en del av verksamheten är bullrig. I den här studien behandlas olika buller som finns, vad som orsakar buller och vilket som anses vara det värsta bullret. Det finns även en del information om bullrets konsekvenser, som till exempel hur pedagogiken blir lidande av den ljudnivå som finns. Både barn och vuxna i förskolan påverkas av bullret, men hur?

I arbetet ges svar på hur man som pedagog skapar och planerar en pedagogisk verksamhet i förskolan för att förhindra en hög bullernivå.

(6)

2

BAKGRUND

I bakgrunden tas olika teorier upp samt forskning kring buller och pedagogik i förskolan. Bakgrunden ger exempel på hur buller i förskolan ser ut i praktiken.

2.1

Buller

I det här kapitlet presenteras begreppet buller och vad buller i den pedagogiska verksamheten i förskolan innebär. Buller har blivit ett av skolans största arbetsmiljöproblem (Arbetsmiljöhandboken, 2005).

2.1.1

Definitioner av buller

Buller är ljud som uppfattas som störande eller fult (Norstedts svenska ordbok, 2003). Andra definitioner på buller är att det är ljud som påverkar oss människor negativt (Arbetsmiljöhandboken, 2005) samt att allt oönskat ljud kallas för buller (Arbetsmiljöverket, 2007). Buller är inte alltid detsamma som starkt ljud eller ljud med oregelbundna svängningar. Ljud som vi inte själva kan kontrollera är buller och det har en negativ social effekt på oss (Janols, 1985).

2.1.2

Buller i förskolan

Det är inte någon överdrift att påstå att tystnad och lugn är en bristvara i förskolan idag. I den ena undersökningen efter den andra återkommer klagomål på buller och höga ljudnivåer hela tiden. Buller i förskolan är ett allvarligt problem eftersom det kan påverka både barn och vuxna negativt, i form av hörselskador, trötthet, irritation, stress och försämrad koncentrationsförmåga (Arbetsmiljöhandboken, 2005). Buller kan även maskera de ljud som behöver uppfattas och då ökar risken för olyckor i en bullrig miljö. Möjligheten att uppfatta och höra tal försvåras vilket kan leda till att instruktioner blir missförstådda och olyckor inträffar (Arbetslivsinstitutet, 2006).

Intresset för det buller som barn utsätts för har ökat under de senaste åren. Idag finns det fallbeskrivningar och kliniska erfarenheter av att barn har fått hörselskador genom att de har blivit utsatta för höga impulsljud (SOU, 1993). Både barn och pedagoger i förskolan utsätts ofta för höga bullerdoser som kan orsaka hörselskador. Mätningar av bullerdoser vid barnens öron med radiomikrofon har visat att bullerdosen för barn och personal i förskolor låg mellan 10-15 dB högre än motsvarande värden mätta med fast mikrofon i taket. De faktiska bullerdoserna mätta vid örat skulle därför kunna vara mellan 80-90 dB(A). Bokstaven A anger att bullret vid mätningen filtrerats, så att det som mätaren registrerar överensstämmer med det ljud som örat påverkas av (Janols, 1985). Den bullernivå som mätts i förskolan ligger mittemellan det uppmätta ljudet vid en genomsnittlig gatukorsning som mäter 75 dB och ljudet vid en motorsåg som mäter 100

(7)

dB. Normal samtalston mäts till 60 dB och i ett kontorsrum ligger ljudnivån på 55 dB. Summan av två lika ljudkällor med samma styrka ger 3 dB högre ljudnivå, än om det hade varit bara en ljudkälla. Tio lika starka ljudkällor ger 10 dB högre ljudnivå och 100 lika starka ljudkällor ger 20 dB högre ljudnivå (Arbetslivsinstitutet, 2006).

I Lärarnas Riksförbund genomfördes under åren 2002-2004 en årlig arbetsmiljöundersökning bland medlemmarna (Arbetsmiljöhandboken, 2005). Bara var femte som svarade tyckte att ljudnivån i förskolan eller i skolan var acceptabel. Även Lärarförbundet tar upp förskolans och skolans ljudmiljö ur medlemmarnas perspektiv. De har konstaterat att de flesta lärare är engagerade och trivs med sitt arbete, men att arbetsglädjen kan dränkas av bullret. Många talar om att de känner sig stressade och trötta av bullret och att de har svårt att höra vad som sägs till exempel i personalrummet då många pratar samtidigt (Arbetsmiljöhandboken, 2005).

2.1.3

Buller skapas av barn

Buller i förskolan skapas främst av röster och mänskliga aktiviteter, medan buller annars i vår omgivning oftast produceras av maskiner och bilar till exempel (Janols, 1985). Röster skapar ljudnivån i förskolan, men det är omgivningens utformning och verksamhetens upplägg som bestämmer nivån på rösterna. Lokalernas och väggmaterialets kvalitet är därför en orsak till de bullerproblem som finns i förskolan. Antalet barn och bullernivån har ett klart samband och högt buller orsakas i förskolan till stor del av grovmotorisk lek eller aggressivt beteende bland barnen. Pedagogen påverkar ljudnivån i förskolan genom att styra aktiviteterna till antingen tystare eller bullrigare sysselsättningar. Gruppstorleken, typ av aktivitet samt planlösningen är de tre främsta faktorer som påverkar bullret i förskolan (Janols, 1985). Buller blir ett problem när stora grupper vistas i lokaler som inte är anpassade för det. Ljudnivån höjs och det är sällan tyst (Arbetsmiljöhandboken, 2005).

2.1.4

Buller skapas av leksaker

Det finns ett stort antal leksaker på marknaden som kan skapa hörselskador hos barn och där en enda ljudimpuls kan vara illa nog (SOU, 1993). Ljudnivåmätningar i samband med leksaker som till exempel piper eller smäller har visat att de avger ett kraftigt buller. Något som är karakteristiskt för dessa leksaker är att de har ett förrädiskt utseende då de har behagliga färger och gärna liknar runda små snälla djur. De har dock en ljudgivare som ger en ren ton i diskanten. Det är det kontinuerliga ljud som de åstadkommer som är skadligt för örat. Det finns också en risk med att leksakerna inte används på det sätt som tillverkaren hade tänkt. Det finns föreskrifter om att till exempel knallpulverpistoler ska hållas minst 20-30 centimeter från örat, men det finns inga garantier för att sådana föreskrifter följs. Då kan leksakerna vara direkt skadliga för hörseln (SOU, 1993).

(8)

2.2

Buller påverkar den pedagogiska verksamheten

Vid en hög bullernivå i förskolan blir uppmärksamheten splittrad vilket innebär att pedagogen inte kan ha en meningsfull dialog med barnen. De psykiska effekterna av bullret påverkar direkt arbetet i förskolan (Janols, 1985).

2.2.1

Buller skapas av högljudda lekar

Det är naturligt för barn att vara högljudda och det är ett normalt sätt för dem att leva ut sina känslor genom. Det kan innebära allvarliga störningar i barnens känsloutveckling om man på olika sätt försöker dämpa dem. Enligt specialister på barns utveckling är det väldigt viktigt att barn får lov att leka högljudda lekar. Specialisterna menar att man förkväver leken om man försöker kväva oljudet (Janols, 1985). I rollekar skapas ett högt buller då barnen konverserar med varandra. Användandet av leksaker kan också låta mycket. Det finns även tysta former av lek, men vi gör barnen en björntjänst om vi begränsar leken till sådana lekar som inte skapar buller. Lekar där barnen bråkar och kanske till och med slåss är högljudda och en viktig del i leken för barnen är att göra höga ljud ifrån sig. De uttrycker sina känslor i leken genom att skrika högt. Det här är ett viktigt lekbeteende för barn och de måste tillåtas få utöva det eftersom de i de här lekarna alternerar mellan olika roller. Ena stunden spelar de en god roll för att sedan bli ond och ibland är de offer för att nästa stund vara den som har övertaget (Johnson m.fl., 2005).

Allt fler barn spenderar långa dagar i förskolan. Under en lång dag behöver barnen få variation på aktiviteter. Leken är särskilt betydelsefull för barn som går långa dagar eftersom leken har så positiva effekter på barns välbefinnande. De måste få tid till att vara för sig själva en stund, ha fysiska respektive tysta och lugna aktiviteter och de måste ges möjligheten att uttrycka sin kreativitet (Johnson m.fl., 2005). En väl fungerande förskola kännetecknas av både helt tysta och mycket bullriga aktiviteter som båda har positiv betydelse för barnen (Janols, 1985). Pojkar låter mer än flickor när de leker. Pojkar leker gärna på golvet och använder leksakerna på ett våldsamt sätt och skapar därmed en bullrig stämning. Flickor däremot leker mer stillsamma lekar där de kommunicerar med ett normalt tonläge. Om pojkar och flickor ges samma leksaker är pojkar mer högljudda i användandet av dem än flickor som är mer omhändertagande i sina lekar (Johnson m.fl., 2005).

2.2.2

Buller påverkar människan

Rousseau menar att alla sinnen behövs när man ska lära sig nya saker. Daglig vistelse i en bullrig miljö ökar risken för att få en försämrad hörsel. Hörseln är en viktig del i lärandet, då det är ett av våra sinnen (Signert, 2000). Itard menar att människan blir vad man gör den till. Om barnen växer upp i en bullrig miljö, görs de till bullriga individer och på så sätt ökas ljudnivån i samhället allteftersom barn som har haft en bullrig

(9)

barndom växer upp. Itard menar att människor och djur formas och påverkas av de första omgivningar de vistas i (Signert, 2000).

I Sverige har drygt 2 % av barn i 4-års ålder och 3 % av barn i 12-års ålder nedsatt hörsel. Det är inga större skillnader mellan barn i storstäder, tätorter eller glesbygd. Hörselnedsättningar är vanligare bland pojkar än flickor och det kan bero på att pojkar är mer utsatta av bullriga leksaker som till exempel smällare och skjutvapen (Socialstyrelsen, 2005). Några av de källor som skapar buller är musik- och spelanläggningar, olika leksaker, diskotek och lekar på förskolan samt trafiken. Som en följd av en försämrad hörsel har många barn fått sömnstörningar, försämrad inlärning och en försämrad förmåga att uppfatta och förstå tal. Så kallad barnheshet kan utvecklas om barnen tvingas anstränga rösten för att höras i den bullriga miljön (Socialstyrelsen, 2005).

Hur vi upplever bullret påverkas av ljudets styrka, tonhöjd och av hur ofta och hur länge det förekommer (Arbetsmiljöhandboken, 2005). Högfrekventa ljud störs vi mer av än lågfrekventa och vi blir tröttare av ljud som hela tiden växlar i styrka och omfång än av konstanta ljud. Vi blir dock trötta av lågfrekventa monotona ljud, som till exempel en brummande fläkt. Den typen av ljud uppmärksammar vi oftast inte förrän de stängs av. Vi störs mycket av ljud som inte går att kontrollera eller förutsäga. När buller överröstar önskvärda ljud upplever vi det som tröttande och störande. Icke önskvärda ljud som dyker upp medan vi måste koncentrera oss på en arbetsuppgift kan upplevas som irriterande och koncentrationen blir störd (Arbetsmiljöhandboken, 2005).

Vilka ljud man störs av och därmed upplever som buller är individuellt. Samma ljud kan vara outhärdligt för en individ, medan en annan inte bryr sig överhuvudtaget. En del ljud kan vissa stå ut med länge, medan andra reagerar direkt (Arbetsmiljöhandboken, 2005). Ett komplicerat samspel mellan en rad faktorer avgör hur bullret påverkar oss. Bullrets styrka, tonhöjd och hur bullret varierar med tiden är viktiga faktorer som spelar in. Andra faktorer som avgör hur vi påverkas av buller är hur förutsägbart det är, om bullret upplevs som nödvändigt eller inte samt om uppgiften som vi under tiden utför är svår och koncentrationskrävande. Vår känslighet inför buller beror också på hur vi mår i övrigt. Vi påverkas olika beroende på om vi är trötta eller utvilade, ledsna eller glada, stressade eller i balans (Arbetslivsinstitutet, 2006).

2.2.3

Buller är stressrelaterat

Buller försämrar prestationsförmågan negativt. Koncentrationen försämras liksom samvaro samt att buller är stressrelaterat. Det är konstaterat att bullret stör lärandets känsliga process då både elever och lärare tröttas ut och blir okoncentrerade. Det leder till att lärarnas förmåga att undervisa försämras samt att eleverna får svårare att ta in ny kunskap. Studier visar också att bullret påverkar samspelet mellan elever och mellan lärare och elever negativt (Arbetsmiljöhandboken, 2005).

Buller blir en stressfaktor både för barn och vuxna då vi vistas i en miljö med återkommande ljud varje dag. Ljudnivån behöver inte vara så hög att det finns risk för

(10)

hörselskador. Ljud som upplevs som störande kan vara andras tal och telefonsamtal, musik, barnskrik, trafikbuller, ventilationsljud, ringande telefoner och buller från kontorsmaskiner. Effekterna som uppstår beror oftast på en kombination av flera av de nämnda bullerstörningarna. Förutom att störande buller ger en utsöndring av stresshormoner, kan det ge en ökad hjärtfrekvens och ett förhöjt blodtryck (Arbetslivsinstitutet, 2006).

2.2.4

Den negativa ljudspiralen

I en bullrig miljö där flera pratar samtidigt skapas ofta en negativ spiral där alla måste höja rösten för att göra sig hörda (Cavallin, 2007). Vi kan bli retliga då vi i en miljö med hög ljudnivå måste anstränga oss för att höras (Janols, 1985). Det kan konstateras att dagens barn befinner sig i en ljudspiral med allt högre ljudnivåer (Soundscape, 2005). Omgivningsbullret ökar alltmer i det samhälle där barnen vistas, i hemmet och i förskolan samt både inomhus och utomhus. Barn idag lever i en ny ljudkultur, då de bland annat använder ljudalstrande leksaker och har egna ljudanläggningar. I den nya ljudkultur som finns idag ingår ett mindre hänsynstagande när det gäller att alstra ljud som stör andra. Då bakgrundsljudet från bland annat trafik och andra källor i miljön ökar behöver ljudnivån när vi samtalar och lyssnar också höjas. På så sätt blir det höga ljudnivåer som i sin tur ger större risk för hörselproblem. Den höga bullerexponering som finns runt barnen hela tiden riskerar att motverka barnens möjligheter att återhämta sin hörsel. En sådan återhämtning är en förutsättning och bör också gälla barnens ljudmiljö (Soundscape, 2005).

2.3

Buller i historien

Idag talas det om att barnen lever i en ny ljudkultur, men trots det är bullret inte någon ny företeelse. Det är pedagogens uppgift att minska bullret och så har det varit sedan lång tid tillbaka. Sedan länge har skolan förknippats med att elever ska sitta still, vara tysta och bara svara på tilltal. Så var det dock inte under växelundervisningens era från mitten av 1800-talet (Landahl, 2006). År 1855 började O.D. Lindvall första klass, sex år gammal. I samma skolsal gick samtidigt 100 elever i olika åldrar. Under hans skoltid läste eleverna högt för varandra i mindre grupper parallellt. Vid läxläsningen läste var och en för sig högt i skolsalen. På lördagarna läste eleverna främst i Katekesen, ibland lästes hela. För att inte bli störda av sina klasskamrater som läste samtidigt försökte de att överrösta varandra. Det var ett ständigt och oavbrutet brummande. Det uppstod ett sorl av dessa 100 röster som skapade ett öronbedövande ljud (Lindvall, 1912). Den gamla skoldisciplinen och hög ljudnivå kan betraktas som varandras motsatser. Intresset för disciplin var stort, men disciplin och tystnad kopplades dock inte samman. Pedagogiken var oundvikligen bullrig och eftersom lärande skedde ljudligt tycks oljud och disciplin snarare ha varit beroende av varandra (Landahl, 2006). Vid skifte av undervisningsmoment eller vid avslutandet av en lektion behövde läraren tysta ner eleverna för att själv göra sig hörd. För att underlätta kommunikationen med den högljudda klassen använde läraren sig av tystnadstekniker som inte förutsatte att läraren

(11)

talade. Läraren kommunicerade istället ickeverbalt genom att ringa i en klocka, blåsa i en visselpipa, stampa i golvet, klappa i händerna eller göra olika tecken med armarna (Lindvall, 1912).

2.4

Åtgärder

Här presenteras åtgärder som kan vidtas för att minska bullernivån i förskolan. Som ett praktiskt exempel presenteras hur personalen på en förskola har gjort en bullersanering.

2.4.1

Handlingsplan mot buller

I och med ett ökat intresse för barn och det buller de utsätts för har Statens Offentliga Utredningar skrivit en handlingsplan mot buller (SOU, 1993). Det är viktigt att människor får en ökad medvetenhet om hörselns stora betydelse och bullrets negativa påverkan på hörseln och välbefinnandet. Det krävs insatser redan i tidig ålder för att barnen i framtiden ska uppskatta hörselsinnet och lära sig att ta ansvar för att inte bli bullerskadade. Barnen måste bli medvetna och engagerade för att de ska förstå vikten av att skydda sin hörsel. Problemen med buller borde diskuteras på föräldramöten både i förskolan och i skolan för att öka föräldrars medvetenhet för att de i sin tur ska kunna lära sina barn att vara försiktiga med höga ljud (SOU, 1993).

2.4.2

Pedagogiska åtgärder

En viktig åtgärd för att minska bullernivån i förskolan är att pedagogerna tänker på att vara bra förebilder för barnen. Eftersom barnen tar efter vuxnas beteende bör de vuxna sänka sina röster när de pratar med barn och tänka på att inte skrika (Janols, 1985). Akustiska åtgärder av teknisk natur har endast en begränsad inverkan på bullernivån. För att bekämpa bullret i förskolan måste verksamhetens innehåll ändras. En bra planering av lokalerna är en viktig förebyggande åtgärd. För att begränsa bullret är en direkt åtgärd att minska barnantalet på avdelningarna i förskolan men framförallt att begränsa antalet barn i förskolans lekhall. Lekhallen ska inte slopas utan den fungerar så att buller i andra delar i förskolan hålls nere (Janols, 1985). En pedagog måste skapa platser i förskolan där det tillåts att barnen är högljudda. Det ska finnas utrymmen där det är tillåtet att klossar faller. Den högljudda leken måste accepteras och därför bör inte utrymmen som används vid högljudda lekar vara nära datorn eller läshörnan. De här utrymmena bör inte ligga bredvid rektorns kontor (Johnson m.fl., 2005).

Trivsel och buller hör ihop (Janols, 1985). Med en ökad trivsel på avdelningen i förskolan minskar bullernivån. Barngruppen bör delas in i mindre grupper vid matsituationen till exempel. Det är lagom med 5 barn och en vuxen vid ett bord. Då ökar trivseln på avdelningen och bättre möjligheter till kommunikation mellan barnen och de vuxna skapas. Levande ljus ger ett mjukt sken och bidrar till en skön stämning i den lilla

(12)

gruppen. Bordet kan täckas med en vaxduk med en mjuk filtduk under för att dämpa impulsljud från bestick och tallrikar. Målet med dessa åtgärder är att inte behöva be om tystnad utan att få den som ett resultat av att barnen får positiva upplevelser av de här situationerna (Janols, 1985).

2.4.3

Buller i planeringen

Attityder och förhållningssätt till buller bör angripas och man bör förändra sitt sätt att agera och reagera i bullriga situationer (Arbetsmiljöhandboken, 2005). Eftersom både barn och vuxna drabbas är det angeläget för alla inblandade. Åtgärder mot bullerproblematiken i förskolan innebär inte bara fysisk planering, inredning och utrustning. Det gäller också arbetsorganisationen och att pedagogen ska kunna ta kontroll över innemiljön. Det kan vara rimligt att börja med att eftersträva en ljudmiljö där det är lätt att höra varandra. Med tanke på fysiska och individuella förutsättningar går det att minska på bullret genom att organisera arbetet i barngruppen. Regler som handlar om att inte ska störa varandra måste sättas upp i arbetet med bullerproblematiken (Arbetsmiljöhandboken, 2005).

På den avdelning på förskolan som har flest barn är det livligare och stökigare än på de andra (Ekholm & Hedin, 1993). Barngrupperna bör inte vara för stora och pedagogen ska även se till att grupperna sitter så åtskilda som möjligt i det rum man har att tillgå. Om det finns en tillgång till flera rum kan det vara bra att tänka igenom vilka barn som ska sitta tillsammans i de olika rummen. För att få en mindre bullrig miljö gäller det att tiden disponeras väl. Det är viktigt att det finns tid för pauser, utrymme i tid och rum för ljudvila vilket anses vara en stor bristvara i skolan idag (Arbetsmiljöhandboken, 2005).

Skrapljud från stolar och bord är ett vanligt förekommande buller i förskolan, men det går att minska på flera olika sätt (Arbetsmiljölagen, 2007). Pedagogen kan till exempel se över planeringen av måltider, aktiviteter och gruppstorlekar. Det finns möbler och golvmaterial som kan absorbera buller, men ljuden kan också dämpas med hjälp av till exempel möbeltassar och textilier. Det buller som kommer från närliggande lokaler kan minskas genom en förändring av utformningen av rum och korridorer eller med hjälp av bullerabsorbenter. Det kan bestå av olika material som till exempel tyg, frigolit, pappkartong eller andra ljuddämpande material. Avskilda och ostörda utrymmen kan öka trivseln och man kan bryta av långa korridorer och på olika sätt skapa rum i rummet. Med ljudisolerade väggar och dörrar med tätningslister släpps inte onödigt buller igenom (Arbetsmiljölagen, 2007).

Helst ska ljudmiljön finnas med redan på planeringsstadiet när det gäller om- eller nybyggnation. På så sätt kan många bullerkällor undvikas (Arbetsmiljölagen, 2007). Då en förskola ska renoveras borde en bullersanering genomföras samtidigt. Merkostnaden för bullerdämpande material istället för det traditionella är obetydlig (Cavallin, 2007). Det är svårt att vidta åtgärder för att leva upp till lagens krav när det egentligen inte är aktuellt med ombyggnation. Dessa lagar kan vara att en arbetslokal ska vara utformad och inredd så att den är lämplig ur arbetsmiljösynpunkt. Vidare ska de arbetshygieniska

(13)

förhållandena när det gäller bland annat ljud, vara tillfredställande (Arbetsmiljölagen, 2007).

2.4.4

Bullersanering på förskola

Med barn följer också lek, skratt, skrik, gråt och slammer. Vardagen på en förskola är högljudd. Ibland så högljudd att det kan vara skadligt. Men det går att minska bullret. (Cavallin 2007, s. 40)

På Bifrost förskola i Mölndal har man gjort stora satsningar på att hålla buller och ljud borta (Cavallin, 2007). Avdelningarna på förskolan har sedan hösten 2003 gjorts om till ett ljudmässigt föredöme för förskolemiljöer, då avdelningarna har bullersanerats. I valet av material till renoveringen ägnade enhetschefen många timmar åt att testa ljuddämpande mattor, bordsskivor, möbeltassar, takplattor och väggfärger med mera. Bullersaneringen började i ett rum på avdelningen Timotej, som fick ny inredning från golv till tak. Alla mätningar visade att ljudnivån hade minskat avsevärt när renoveringen var klar. Personalen på förskolan sa att de märkte stor skillnad på ljudnivån när de kom in till den renoverade avdelningen (Cavallin, 2007).

Det var en upplevelse att gå in där /…/. Gick man från avdelningen intill slogs man genast av hur tyst där var. Tystnaden var en skön känsla som spred sig i hela kroppen. (Cavallin s. 41)

På Bifrost hade bullret varit ett problem i flera år (Cavallin, 2007). Där liksom på de flesta andra förskolor försökte pedagogerna få ner volymen på olika sätt. I fönstren hängde långa gardiner istället för kappor då mer tyg fångar upp mer ljud. Tennisbollar fästes på stolsbenen för att minska det skrapande ljudet från stolar som flyttas. Åtgärderna gav en viss effekt, men inte tillräcklig. Resultatet blev märkbart först när ett helhetsgrepp togs. Det är tre åtgärder som har haft störst effekt på bullerproblemen. Dels har bord och stolar fått tassar utstansade ur bullermatta samt att alla bordsskivor har blivit försedda med en ljuddämpande matta som limmats och fasats in både på ovan- och undersidan. Genom dessa mattor uteblir skramlet från besticken på bordet, vilken är den enskilda åtgärd som varit mest betydelsefull. Nu blir ljudet av en fallande kniv på bordet, ungefär som om man släppte ett suddgummi. Som tredje åtgärd sattes ljudabsorberande plattor upp i taket och på olika ställen på väggarna. Förutom att de dämpar ljudet går de bra att använda som anslagstavlor (Cavallin, 2007).

Föräldrar till barnen på Bifrost förskola sa att det var som att få hem ett helt nytt barn. De var både lugnare och trevligare på kvällen, eftersom dagen inte längre var så påfrestande. Personalen på Bifrost menar att den nya ljudanpassade miljön är otroligt positiv för barngruppen och för det pedagogiska arbetet. Framförallt är bordsskivorna lysande då man faktiskt kan samtala vid matbordet utan att ett sorl skapas, vilket man inte kunde innan renoveringen. ”Pedagogiskt är detta ett jättelyft” (Cavallin s. 41). Att dämpa bullret innebär inte bara att sätta upp ljuddämpande material. Vid strävan efter en bullerfri miljö måste man se till helheten. För att få en bullerfri miljö i förskolan

(14)

ska rummen kännas trivsamma med harmoniska färger, behagligt ljus och rätt temperatur (Cavallin, 2007). På så sätt blir barnen lugnare och stämningen bättre vilket leder till att bullret minskas. För att kunna anpassa ljuset efter tillfälle, har de på Bifrost monterat in dimmerfunktion till lamporna. Det har visats att mildare ljus automatiskt sänker samtalsnivån. Ett nytt fläktsystem har också installerats. Pedagogiken är ett väldigt viktigt verktyg för att dämpa det buller som barn åstadkommer. Att dela barngruppen är ett vanligt sätt att få ner volymen. Gruppen blir mer hanterbar då den delas in mindre grupper i olika rum och då dessa grupper äter för sig. Barngruppen bör även delas in i mindre grupper då de ska gå ut i hallen för att klä på sig. På Bifrost vill pedagogerna att barnen ska vara delaktiga i bullersaneringen för att de ska bli medvetna om ljudnivån. Barnen får till exempel vara med i samtalet om ljudmiljön, det skapas då en miljö där barnen inte behöver skrika sig till uppmärksamhet. Stor uppmärksamhet har riktats mot bullersaneringsarbetet på Bifrost och många kommuner funderar på att genomföra liknande åtgärder i skol- och förskolemiljön. Personalen på Bifrost anser att det är bortkastat att lägga ner tid och resurser på att mäta ljudvolymen. ”Att volymen är hög, det vet vi redan. Sätt igång och gör något åt problemet med en gång istället” (Cavallin s 42).

2.4.5

Huller om buller

I radioprogrammet Mitt i musiken i P2 intervjuades Maria Blom från AMMOT (Artister och musiker mot tinnitus). I intervjun berättar hon om sitt projekt som heter Huller om buller och som handlar om ljudmiljön på förskolan. Anledningen till projektet var en stor efterfrågan efter material för de yngsta i förskolan. Under hösten 2007 spreds materialet till förskolor över hela landet med tanken att man på förskolan ska anordna en temavecka om ljud. Hon berättar att de arbetat med ljud och äldre barn och de upptäckte då att barnen tyckte att det var spännande att jobba med ljud. Blom anser att det är viktigt att alla uppmärksammas på att det faktiskt finns problem med vår ljudmiljö. Vi skapar förutsättningar och drar på oss hörselskador utan att vara medvetna om det. Allt handlar om att höja medvetandet. För förskolebarn handlar det om att väcka tankarna kring att vi har öron och att det finns något som heter ljud. Det handlar om att få barnen att sänka rösten. Ansvaret för vilken ljudmiljö vi skapar för barnen menar hon ligger hos de vuxna och inte på barnen. I materialet Huller om buller finns det mycket tips för pedagogerna hur man skapar en bra ljudmiljö. I materialet ingår en sagobok, en musik-CD med ljudlåtar, lärarhandledning, tips om aktiviteter samt diskussionsfrågor att prata kring med barnen. Ett exempel på en sådan fråga kan vara vilket ljud de tycker allra bäst om (AMMOT, 2007). Blom berättade om när hon frågade sin son om hans favoritljud.

Då svarar han ”plupp” /…/ ja, han gillar ljudet av ”plupp” /…/ till exempel när man slänger en sten i vatten eller när man bajsar (AMMOT, 2007).

Aktiviteterna kan bland annat bestå av ljudpromenader, där man både lyssnar på ljud utomhus men även på förskolan. Materialet består även av måleriövningar, då ljud innehåller många färger. Sagan handlar om hårcellen Ellen som blir ledsen när det kommer höga ljud. Syftet med det är att barnen ska förstå att det händer något i kroppen när man hör höga ljud. Blom berättar om sin egen skadade hörsel och att hon hemma

(15)

brukar dämpa barnen. Trots det har det inte har hämmat dem, utan de musicerar mycket ändå (AMMOT, 2007).

2.4.6

SoundEar 2000

SoundEar 2000 är en dansk uppfinning som idag blivit väldigt uppskattad (Sagitta, 2007). SoundEar 2000 används för att indikera ljudnivån (Skolliv, 2003) och varna för höga ljudnivåer (Hrf-teknik, 2007) i det rum man valt att hänga upp den (Skolliv, 2003). Då ljudet reflekteras mot väggar, tak och golv är ljudnivån ungefär lika hög oavsett var i rummet man mäter det. När ljudnivån är acceptabel lyser den gröna ytterkonturen av örat. Innerkonturen blir gul när ljudnivån börjar bli hög och när det inställda värdet överskrids lyser örats mitt rött (Skolliv, 2003). Den har en pedagogisk design samt att den är väldigt lätt att använda. Det är bara att ansluta den i ett vägguttag, hänga upp på väggen och börja använda (Sagitta, 2007). På baksidan av apparaten finns en knapp man kan välja att ha på, som efter inställt maxläge börjar tjuta hemskt i samband med att den röda lampan tänds (Sonomax, Australien, 2006). Man kan välja om den ska larma mellan 40 till 115 dB i 16 olika steg (Sagitta, 2007). SoundEar 2000 hängs upp på väggen i många offentliga miljöer där ljudnivån riskerar att ge hörselskador, de kan till exempel hängas upp i skolor, förskolor och träningslokaler (Hrf-teknik, 2007).

SoundEar 2000 is well suited to all those who require a flexible noise limit setting e.g. children’s day care centres, after-school care centres, youth clubs, schools, music academies, concert halls, discotheques, pubs, offices and industry (Sonomax, Australien, 2006).

2.5

Teorier

Nedan följer en redovisning av filosofers och pedagogers syn på barns utveckling. Här presenteras Piaget, Vygotskij, Fröbel och Key.

2.5.1

Jean Piaget (1896-1980)

Piaget talar om olika utvecklingsstadier (Hwang & Nilsson, 2004). Det första stadiet kallar han för det sensori-motoriska stadiet och det sträcker sig redan från 0-2 år. Piaget menar då att barnen endast tänker genom att använda sina sinnen och sina motoriska färdigheter. Just termen sensori-motorisk står även för att barnet genom sina sinnen och rörelser skaffar sig kunskap om världen. Stadie två är när barnet är 2-6 är gammalt och kallas för det preopertionella stadiet. I det stadiet börjar barnen tankemässigt kunna hantera föremål oberoende på vad de gör med dem. I börjar ser barnen bara saker och ting utifrån sitt eget perspektiv, men börjar så småningom även kunna se saker från andras perspektiv. Han menar också att barnet oftast har svårt att skilja mellan fantasi och verklighet under det här stadiet. När barnet är i 7-11 årsåldern infaller enligt Piaget de konkreta operationernas stadium. Barnen börjar nu tänka mer logiskt på ett mer konsekvent sätt, men fortfarande bara gällande saker i deras egen omvärld. Barnen

(16)

förstår och kan här tillämpa logiska operationer och principer för att tolka sina erfarenheter och varseblivningar. De lär sig att förstå grunderna för till exempel antal och klassifikation, genom att använda sin logiska förmåga. När barnet är 12 år når det sista stadiet och då menar Piaget att det inträder i de formella operationernas stadium. Barnen kan nu börja tänka abstrakt, med det menar han att barnet kan tänka kring sitt eget tänkande och använda hypotetiska begrepp. Det som barnet här går in i kan få dem att tro att de förstår allt och att andra inte begriper någonting. Det är även här som de börjar förstå att det oftast finns mer än ett rätt svar på en fråga. Barnet blir här även intresserat och engagerat av att till exempel diskutera etik, moral och politik (Hwang & Nilsson, 2004).

Piaget menar att människan ständigt strävar efter att förstå och begripa omvärlden och det som händer i den. Han menar även att måttet på hur väl man lyckats med detta är graden av intelligens. Piagets teorier har blivit kritiserade men även fått stöd av forskningen. Många anser att Piaget underskattade spädbarnets kompetens och många anser även att han lade för mycket vikt vid det motoriska i det första stadiet, de första två åren av barnets liv. Många är även kritiska och påstår att han använde för få barn i sina studier, men ändå har omfattande undersökningar med fler barn ändå bara bekräftat de resultat han fick (Hwang & Nilsson, 2004).

Piaget menar att språket är en spegling av tänkandet och att tänkandet kommer först. Vygotskij hävdade att språket också påverkar tänkandet, då bland annat i form av inre tal som gör att barnet blir medvetet om sitt eget tänkande (Hwang & Nilsson, 2004).

2.5.2

Lev Vygotskij (1896-1934)

Vygotskij menade att barnet aktivt bygger upp sin kunskap om världen, men han ville även betona att barnet ingår i ett socialt och kulturellt sammanhang (Hwang & Nilsson, 2004). Han menar att barnets utveckling är helt beroende av vilken kulturell situation de växer upp i. Han anser att utvecklingen är kulturspecifik. Enligt Vygotskij ska man se på barnets utveckling som ett resultat av barnets sociala samspel med bland annat föräldrar, syskon och lärare. Enligt Vygotskij utvecklar barnet olika psykologiska verktyg för att lära sig hantera problem det möter och för att kunna tolka och hantera sin omgivning. Det första verktyg barnet utvecklar är enligt Vygotskij språket. Språket gör det möjligt för barnet att delta i olika sociala samspel, både i samtal med andra och även i form av inre dialoger. Han menar att förmågan att resonera med sig själv är det som utvecklar tänkandet (Hwang & Nilsson, 2004).

Vygotskij talade om en proximal utveckling. Med denna menade han en utveckling som ligger strax före barnet, men inte alltför långt fram. Han menade att de vuxna i barnets närhet ska låta barnet möta utmaningar som barnet kan klara av, antingen genom att anstränga sig eller genom att få hjälp av en erfaren person. Kraven får inte bli för stora, utan de ska främja barnets inlärning och utveckling. Det handlar mycket om vad barnet själv kan uppnå och vad det behöver för hjälp av en mer erfaren, oftast vuxen, person. Vygotskij sa att det är en viktig bas för utvecklingen att klara något tillsammans. Han menade att både informell och formell undervisning tillsammans med kunnigare och mer

(17)

erfarna familjemedlemmar och lärare är viktiga förutsättningar för barnets utveckling (Hwang & Nilsson, 2004).

2.5.3

Friedrich Fröbel (1782-1852)

Friedrich Fröbel föddes i Sydtyskland år 1782. Strax efter hans födelse dog hans mamma och han fick aldrig mycket uppmärksamhet av sin pappa eller styvmor. Han lämnades åt sig själv och sitt fantasiliv. Pappan var präst och under gudstjänsterna fick Friedrich sitta inlåst i sakristian. Han drömde om att vuxna skulle leka tillsammans med barn och att mödrar skulle visa sin kärlek till sina barn i form av lek. De här drömmarna kom att ta sig uttryck i hans filosofi om förskolan (Egidius, 2001).

Fröbel grundade ett institut där han utbildade barnträdgårdslärarinnor och där man trodde på fri utveckling genom lek och skapande verksamhet (Egidius, 2001). På 1930-talet startade man på flera ställen kindergarten där särskilt utbildad personal ledde aktiviteter med barnen under några timmar per dag. Fröbel var en viktig inspiratör för dessa kindergarten (Hwang & Nilsson, 2004). Fröbels pedagogik inriktar sig på barnet i förskolan (Signert, 2000). Han menade att verksamheten skulle utgå från barnens aktivitetslust och att man via lekar och andra vuxenledda aktiviteter skulle styra barnens utveckling i positiv riktning (Hwang & Nilsson, 2004). Han var en naturromantisk filosof (Egidius, 2001) som ansåg att det är viktigt att börja utbilda sig i tid och att uppfostrarens arbete består av att förbereda barnet på en omgivning där det kan utveckla alla sina anlag. Fröbel ansåg att barn och vuxna lär av varandra (Signert, 2000).

2.5.4

Ellen Key (1849-1926)

Ellen Key föddes den 11 december 1849 på herrgården Sundsholm, utanför Västervik. En av de mest kända böckerna hon har skrivit heter Barnets århundrade och skrevs i början på 1900-talet.Key menade att barnet behöver sin frihet för att kunna utvecklas och hon tyckte att läraren skulle låta barnet vara och inte ingripa mer än vad som var nödvändigt.Key ville avskaffa både aga och betyg, vilka hon menade leder till att barnet fjäskar och blir osjälvständigt (Ellen Key sällskapet, 2007).

Enligt Key är det genom föredöme och inte genom förbud som barnen lär sig. Uppfostraren ska inte prata så mycket om hur man ska vara, utan istället visa barnet genom att själv vara som man önskar att barnet ska vara. Man ska som uppfostrare vara en levande verklighet, en bra förebild. Key ansåg att barnet bör lära sig ansvarskänsla redan i tidig ålder och att det ska ske genom frihet. Hon menar att ansvaret till en börjar bör vara begränsat och genom det lär sig barnet att bruka den fullständiga frihet som det sedan får. Friheten ska vara strukturerad och ha klara gränser som visar på vad man får och inte får göra. Key menar att barn som utvecklas i frihet även lär sig ta ansvar bara de vuxna låter dem göra det. Att barnets frihet inte får vara på bekostnad av andra barns frihet är något hon också tar upp (Signert, 2000).

(18)

3

PROBLEM

Syftet är att undersöka vad pedagoger anser om bullrets påverkan på den pedagogiska verksamheten i förskolan. Frågeställningen är:

• Hur anser pedagogen att buller påverkar den pedagogiska verksamheten i förskolan?

(19)

4

METOD

4.1

Undersökningsmetod

Som undersökningsmetod valdes intervjuer eftersom man då får en dialog kring ämnet och direkta personliga relationer skapas till informanten (Patel & Davidson, 2003). Intervjuer leder till större engagemang än om man använder enkäter. Om man intervjuar och därmed får en relation är det lättare att få utfylligare svar. Då man svarar på en enkät är det lätt att man hoppar över frågor man inte förstår eller inte orkar tänka till om. Vid en intervju kan man ställa följdfrågor om man inte tycker att det givna svaret är tillräckligt. Vid intervjuerna användes samma frågor i samma ordning till samtliga informanter. Vid behov lades följdfrågor till för att få mer ut av intervjuerna. När de första intervjuerna var genomförda och transkriberade, upptäcktes att fler frågor var nödvändiga till följande intervjuer (Patel & Davidson, 2003).

En observation genomfördes också för att samla in ännu mer material till studien. Observationen är en mycket användbar undersökningsmetod då man vill undersöka beteenden och skeenden i naturliga situationer (Patel & Davidson, 2003).

4.2

Undersökningsgrupp

Vid urvalet till vilka som skulle intervjuas valdes sammanlagt fem verksamma från två olika förskolor, två från den ena förskolan och tre från den andra. Samtliga informanter arbetar på avdelningar i förskolan med barn i åldern 1-3 år. Förskolorna valde vi på grund av att vi har relation till dem genom Vfu och vikariat. Då vi valde informanter gjorde vi det genom att välja personer med olika lång erfarenhet i yrket och även både män och kvinnor. På den första förskolan intervjuades två kvinnor som har arbetat i förskolan i 30 respektive 40 år. På förskola nummer två intervjuades först en kvinna som har varit verksam inom förskolan i 20 år. Nästa informant var en man som endast har arbetat ett år i förskolan. Till sist intervjuades ytterligare en kvinna som har varit verksam inom förskolan i 35 år.

Informanterna hade innan intervjuerna genomfördes uttalat ett intresse över att vara med i studien. För att få så uppriktiga svar som möjligt genomfördes intervjuerna av den person som inte hade träffat informanterna tidigare. Vid en intervju uppstår en personlig relation mellan intervjuaren och informanten, varför det tillvägagångssätt som här användes var bra, då den som intervjuade inte hade några tidigare relationer till informanterna (Patel och Davidson, 2003).

Då observationsgrupp skulle väljas valdes att använda en av de förskolor där intervjuerna tidigare gjordes. En av anledningarna var åter igen att de gärna vill delta och även att det kändes lättare att observera en grupp där både barnen och miljön är bekanta. Det tar på så sätt inte upp någon tid att även lära känna barn och omgivningen,

(20)

utan observationen kan starta tidigare och man får även med mer saker som kanske annars skulle missas.

4.3

Genomförande

Informanterna kontaktades cirka en vecka före det tänkta intervjutillfället. De tillfrågades om de ville vara med i studien genom att låta sig intervjuas. De blev informerade om att studien handlar om buller i förskolan, för att förbereda informanterna lite om vad som komma skulle (Patel & Davidson, 2003). De samtliga tillfrågade ville gärna ställa upp och datum och tid bestämdes. Eftersom bara en skulle genomföra intervjun erbjöd vi förskollärarna att den som inte intervjuade kunde täcka upp i barngruppen för den aktuella informanten. Vid intervjutillfället spelades intervjun in på band för att analysen skulle bli så korrekt som möjligt. Vid avlyssnandet och bearbetningen av banden blir då eventuella tvekanden och betoningar hos informanten tydliga (Patel & Davidson, 2003).

För att genomföra observationen kontaktades den tänkta förskolan ungefär en vecka innan observationstillfället. Det bestämdes dag och tid som passade för båda parter. Innan genomförandet av observationen skrevs ett observationsschema för att enklare se vad som förekom under en del av dagen. Den ena observatören satte streck efter varje sak som förekom, för att se hur ofta de inträffade och den andra skrev anteckningar utifrån observationsschemat för att underlätta nedskrivningen efter observationen (Patel & Davidson, 2003). När det uppkom situationer som inte fanns med på observationsschemat lades det till under observationen.

4.4

Databearbetning

Efter genomförandet av intervjuerna transkriberades de. Det innebar att det inspelade materialet från intervjuerna lyssnades igenom och allt som sades skrevs ner ordagrant. Vi skrev upp de suckar, pauser, harklingar och andra ljud som förekom. Detta gjordes för att det verkligen skulle höras vad som sades och för att det skulle bli lättare att analysera svaren. Efter att intervjuerna transkriberats lyssnades bandet åter igenom för att höra att inget missats. När samtliga intervjuer transkriberats, tematiserades och kategoriserades de (Patel & Davidson, 2003).

När barngruppen observerats skrevs alla upplevelser från dagen ner i detalj. Det underlättades genom att medhavda observationsscheman användes och att det som setts under dagen skrevs ner direkt efter tillfället (Arvidsson, 1974).

4.5

Etik

Inför intervjun berättades att det som sades skulle behandlas konfidentiellt, vilket innebär att det bara är de som intervjuar som har tillgång till uppgifterna. Då intervjun

(21)

skulle spelas in på band godkändes det av informanten innan bandspelaren plockades fram och startades. Föräldrarna till barnen som skulle observeras godkände att observationen kunde genomföras (Patel & Davidson, 2003).

4.6

Metodkritik

En nackdel med intervjuer kan vara att man inte får tillräckligt med data och att svaren kan bli korta och ofullständiga. Därför valdes som ett komplement att även göra en observation för att täcka upp de luckor som fanns efter intervjuerna. Genom att två metoder användes fanns ett större och bredare material att arbeta med (Arvidsson, 1974).

En av de risker som finns med observationer är att den kan leda till objektifiering eller objektsyn på barnen. Med det menas att man förhåller sig till ett barn som ett objekt och betraktar dem som ett ting som man försöker påverka utan att ta hänsyn till att det är människor (Arvidsson, 1974).

4.7

Telefonsamtal till Bifrost

Efter att ha läst en artikel om förskolan Bifrost i tidskriften Vi föräldrar ringde vi till Bifrosts Pedagogiska avdelning för att kontrollera att det som stod skrivet i artikeln stämde.

(22)

5

RESULTAT

Nedan redovisas resultatet från intervjuerna samt observationen. Resultatet kommer att presenteras under rubrikerna Olika buller, Effekter av buller, Åtgärder och Bullertolerans.

5.1

Olika buller

Samtliga informanter uttrycker att de upplever buller i förskolan som ett problem. Under intervjuerna lyftes olika slags buller fram som här presenteras i fyra underrubriker; Barns röster skapar buller, Materiella ting skapar buller, Matsituationen samt Den negativa spiralen. En av informanterna benämner buller som ett obehag som måste fås bort för att man ska må bättre.

Det är ett obehag och det är ju… att få bort obehag är ju alltid bra för då mår man ju bättre, och då presterar man ju bättre och trivs bättre och blir gladare och trevligare och allting blir mycket bättre (Intervju 5).

Sammanfattningsvis ses buller som ett problem i förskolan och något som måste åtgärdas.

5.1.1

Buller skapas av barns röster

Av observationen framgick att det vanligast förekommande bullret i förskolan skapas av barnens röster. Buller som barnen skapar är det första samtliga fem informanter tänker på när frågan ställs om vad de har för tankar om buller. De menar att enligt dem själva är det de ljud som kommer från barnen som skapar det besvärligaste bullret i förskolan. Tre av informanterna menar att barns röster; deras prat, skrik och gråt är det vanligaste och jobbigaste bullret.

Men främst är det ju skriket… Barnen skriker ju väldigt mycket (Intervju 3).

Ja, alltså barnen i sig har ju gälla röster /…/ Vi pratar ju om buller, å det handlar ju hela tiden om barnens eller ljudena som man har på avdelningen, buller det är ju mest prat (Intervju 5).

I de två resterande intervjuerna nämns barns höga röster och gråt som det näst värsta bullret.

Å det andra jag tänker på är när barn gråter och jag tar upp och tröstar dom (Intervju 1).

Sammanfattningsvis kan man utifrån intervjusvaren se att det buller som kommer från barnen ses som det största problemet.

(23)

5.1.2

Matsituationen

Två av informanterna tänkte främst på de ljud som uppstår vid matsituationen när frågan ställdes om vad de associerar till buller i förskolan. De anser att de ljud som uppstår när barn använder tallrikar och bestick skapar det besvärligaste bullret. Samtliga informanter nämner det buller som skapas vid matsituationen som ett problem. En av de tillfrågade uttrycker att ”det värsta bullret för mig det är när någon tappar kniv och gafflar i tallriken. Det är fruktansvärt.” (Intervju 1)

Det är nog faktiskt besticken och tallrikar… när man jobbar med små barn. /…/ Det är besticken och tallrikarna när dom slår, det blir ju så höga… ljud som går rakt in. Det är nog det värsta (Intervju 4).

Matsituationen är ju väldigt högljudd, då slår dom i glas å bestick å tallrikar å allt möjligt, så det stör ju väldigt mycket då (Intervju 3).

Under den genomförda observationen blev matsituationen, som en bullrig situation, tydlig. Redan innan måltiden började barnen plocka med de framdukade tallrikarna, glasen och besticken. En pojke drog ner en tallrik i golvet, en annan pojke tar ett plastglas som han tappar så det studsar i golvet flera gånger. En pojke drar hushållspappershållaren mot bordsskivan så det uppstår ett högt och gnisslande ljud som skär i öronen, en metallsked åkte även i golvet två gånger. Matvagnen kommer in med ett högt slammer som alla i samlingen störs av. När det sedan är dags för alla barn att sätta sig på sina platser blir det ett högt ljud av stolar som dras mot golvet och många barn som pratar högt och ljudligt, vilket skapar buller. I väntan på maten börjar barnen slå med bestick, plastglas och tallrikar i borden, vilket skapar ett hemskt oljud. De yngre tar efter de äldres beteende och många slår i sina egna och kompisarnas tallrikar samtidigt. Under måltiden ramlar några plastglas och skedar i golvet, ett barn bankar med armbågarna i bordet. När barnen äter skapar skeden i tallriken ett besvärligt ljud, speciellt då många gör det samtidigt och alla sitter i samma rum. Efter maten drar en pojke i en besticklåda och slamrar med besticken som ligger däri. När de skulle duka av tog en pojke två platsglas som han slår mot varandra. Pedagogen plockar av vagnen med ren disk vilket åstadkommer ett högt obehagligt ljud (Observationsanteckning). Det som sågs under observationen är något som alla informanter upplever som ett problem, men som nu synliggjorts ytterligare.

Nedan följer en lista på ljud som förekom under matsituationen som pågick och som observerades i 20 minuter.

Innan måltiden

• Barnen börjar plocka med de framdukade tallrikarna, glasen och besticken • Drar ner en tallrik i golvet

• Ett plastglas åker i golvet

• Hushållspappershållaren dras mot bordet • Metallsked åker i golvet två gånger

(24)

• Matvagnen kommer slamrandes in • Stolar dras mot golvet

• Barn pratar högt

• Barn slår med bestick, plastglas och tallrikar i borden • Barnen slår i sina egna och i kompisars tallrikar samtidigt Under måltiden

• Några plastglas och skedar ramlar i golvet • Ett barn bankar med armbågarna i bordet • Många skedar skrapar i tallrikar samtidigt

• Både barn och vuxna pratar med höga röster och över borden Efter måltiden

• En pojke drar i en besticklåda och slamrar med besticken • Vid avdukningen slår ett barn med två plastglas mot varandra • Pedagogen plockar av matvagnen från ren disk

Sammanfattningsvis kan man se att bullret i samband med matsituationen är ett buller med många olika ljud och som dessutom ses som öronbedövande av informanterna.

5.1.3

Buller skapas med materiella ting

I intervjuerna nämns olika materiella ting som skapar buller i förskolan. Informanterna talar om leksaker som till exempel lego och klossar som skramlar när de faller till golvet eller kastas i sina backar och lådor.

Likaså det här med backar och lådor som man inte ska ha klossarna i för det blir ju, det är extremt höga ljud när man häller ut en back med legobitar på golvet exempelvis va (Intervju 4).

En av informanterna anser att leksaksbilar med räfflade hjul låter väldigt mycket då barnen springer med dem. Under observationen uppmärksammades buller som orsakades av dockvagnar, leksaksbilar och klossar. Förutom leksaker skapar användandet av möbler, enligt intervjuerna och observationen ett buller i förskolan. Vid observationen blev det tydligt vilket buller som skapas när alla barn drar ut sina stolar samtidigt för att sätta sig till bords. En av informanterna nämnde att ventilationen låter, att den mullrar hela tiden. Under observationen uppmärksammades också att ventilationen konstant gav ifrån sig surrande och brummande ljud samt att det rasslade till ibland. Man hörde ljuden från ventilationen trots att barnen fanns i rummet och lekte och senare även åt mat. En av informanterna menar att om man har radion på i förskolan skapas en bullrig situation samt att gamla torkskåp ger ifrån sig ett väldigt besvärande ljud.

Ett barn leker med en bil under samlingen, det blir ett rasslande buller. Efter maten när alla barnen ska tvätta händerna för att sedan gå och sova, stannar de i hallen och leker med olika leksaker. En bil rasslar, de drar runt med en låda på golvet. Detta

(25)

skapar buller. En pojke står och bankar med en kloss på ett bord, slår länge. Två pedagoger som står och samtalar upplever att de blir störda (Observationsanteckningar).

Informanterna ser leksakerna som ett problem då de skapar ett buller. Likaså möbler som skrapas mot golvet, torkskåp som låter mycket och även ventilationen.

5.1.4

Den negativa ljudspiralen

I fyra av de fem intervjuerna talar informanterna om den negativa ljudspiral som uppstår då många barn och vuxna vistas i samma rum och som samtidigt vill göra sina röster hörda. Informanterna menar att barnen pratar allt högre för att överrösta de andra. Till slut pratar alla mycket högt och det skapas ett buller med en hög ljudvolym i rummet. Under observationen uppmärksammades den negativa ljudspiralen då barnen vid samlingen var mycket högljudda. De pratade hela tiden högt och samtidigt. När några barn skrattade högt pratade de andra barnen ännu högre för att överrösta dem. Det blev en hög och besvärlig ljudvolym. Den negativa ljudspiralen märktes igen då barnen skulle sätta sig till bords för att äta. Flera av barnen pratade med varandra och med pedagogerna då de skulle sätta sig. Stolar som drogs över golvet skapade ett högt ljud som barnen blev tvungna att överrösta om de vill höras.

Ja dom överröstar varandra… det är väl det första… att börjar en prata högt så ska ju den andra överrösta å sen så blir dom inte medvetna om att det är högt ljud, utan… dom jobbar ju på att dom ska bli hörda (Intervju 4).

Följderna, jag tror att det orsakar totalt sett så blir det högre ljudnivå, om man inte dämpar det. För blir en högre så blir nästa ändå högre för att höras över den och så höjs det automatiskt hela tiden (Intervju 1).

En av informanterna anser att man som vuxen i barngruppen blir en del i spiralen och att man precis som barnen pratar allt högre för att överrösta andra.

Helst ska man ju försöka tala tyst själv, det är väl alltid bra kanske fast det man rycks ju med av det där att man överröstar också att man pratar lite högre (Intervju 5).

Den negativa ljudspiralen skapas då många pratar samtidigt och man måste höja rösten för att höras.

5.2

Effekter av buller

Samtliga informanter nämner negativa följder och effekter av bullret i förskolan. De pratar om hur den pedagogiska verksamheten i förskolan påverkas av bullret, hur de själva påverkas av att vistas i en bullrig miljö hela dagarna samt om hur barnen påverkas av bullret.

(26)

5.2.1

Buller påverkar pedagogiken

Samtliga informanter ser bullret i förskolan som ett problem som de tänker på i sitt dagliga pedagogiska arbete. När frågan ställdes till en av de intervjuade om hon tänker mycket på bullret blev svaret att: ”Ja… det är ju en så stor del i vår verksamhet så.” (Intervju 4). En av informanterna anser att bullret i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten negativt. Vidare påtalar hon vid flera tillfällen att det är vår uppgift som pedagoger att arbeta med bullerproblematiken och att det ingår i jobbet att skapa en bra miljö för barnen. Beroende på vilken barngrupp man har kan påverka hur bullrig miljön är på avdelningen menar hon och att det kan vara en svår uppgift att forma en arbetsmiljö som passar just den barngruppen. Hon menar dock att det är just det som är vårt jobb som pedagoger.

Det är ju en av pedagogernas uppgifter att se till att man får ett bra arbetsklimat. /…/ Man får ju skapa arbetsmiljöer för barnen som passar dom, man får ju se vad har jag för barngrupp eller vi för barngrupp och vad har de för behov o… o så får vi arbeta utefter det. Det är ju… det är ju en uppgift som kan vara svår ibland, men det är ju (skrattar) det är ju det som är jobbet (Intervju 5).

Två av informanterna ansåg inte bara att bullret påverkade pedagogiken utan även att en bristande pedagogik kunde skapa en bullrig miljö. De menar att man har misslyckats som pedagog och att bullret som barnen åstadkommer blir en effekt av ett felaktigt pedagogiskt upplägg.

Om barnen bara springer runt, runt och skriker då måste det ju ändå vara nåt fel på pedagogiken eller upplägget (Intervju 5).

Det är ju svårt att göra sig själv hörd… men sen samtidigt, bullret kanske blir en effekt av att man inte är tillräckligt pedagogisk (Intervju 3).

Många pedagoger menar att bullret är något som påverkar pedagogiken, men att det samtidigt är pedagogens uppgift att skapa bra förutsättningar för en bullerfri miljö.

5.2.2

Buller påverkar pedagogerna

I de intervjuer som gjorts framgick att samtliga informanter upplevde att de har påverkats negativt av det buller som finns i förskolan. Informanterna säger också att deras fritid påverkas efter att ha vistats i en bullrig miljö på arbetet. När de kommer hem efter en dag på jobbet vill de ha tyst omkring sig. De upplever det som påfrestande att mötas av musik hemma eller av en familj som pratar mycket. En av pedagogerna menar att hon förstår att det är bullret hon blir trött av då hon märker hur skönt det är när det är helt tyst.

Det är svårt och säga vad som påverkar. /…/ Det måste ju ändå vara bullret när jag känner att det är skönt att det är tyst. Då måste det ju vara… ja det är skönt att det är tyst. Man märker skillnaden. /…/ Man känner att det är lugnt och fint det är skönt. Det måste ju ändå vara vilar sig eller slappnar av när det blir tystare (Intervju 5).

(27)

Men påverkan mest, det märker man när man kommer hem. Då vill man ha tyst, man tycker att kanske andra familjemedlemmar pratar lite för högt för man känner att man har fått så mycket ljud i sig om dagarna så att (skrattar) liksom åh, det är bra nu. Jag vill inte mötas utav… musik hemma… då känner jag bara att åh, jag vill ha tyst (Intervju 4).

Sammanfattningsvis känner de intervjuade att de påverkas av den höga ljudnivå som finns i förskolan.

5.2.3

Skador på hörseln påverkar pedagogiken

En av informanterna har fått tinnitus vilket hon tror beror på det buller som finns i förskolan. En av de andra informanterna använder idag ett specialtillverkat hörselskydd när hon är i barngruppen. Hon märkte själv att hon hörde sämre och gjorde därför en hörselundersökning. Testet visade att hennes hörsel var försämrad och att hon var i behov av hörselskydd för att hennes tillstånd inte skulle förvärras. Nu när hon använder hörselskydden blir hon inte lika trött i huvudet samt att de pipande ljuden hon hade i öronen har minskat betydligt. Däremot hör hon inte alltid när barn i intilliggande rum till exempel ropar på hjälp av en vuxen.

Alla blir mer högröstade ju mer buller det är så att till slut så skriker ju… alla och allting blir ju högre… och så förstör man öronen… så får man tinnitus som jag (Intervju 2).

Å nu har jag hörselskydd åtta timmar om dan när jag är här vilket gör att jag inte alls är lika trött i huvudet när jag kommer hem. Och dom pipljuden jag hade i öronen har minskat betydligt (Intervju 1).

Fyra av de fem informanterna upplever att de hör sämre nu än förr samt att de på grund av sitt arbete har blivit mer ljudkänsliga. Dessa fyra pedagoger som har fått någon förändring på hörseln har arbetat inom förskolan i mellan 20-40 år. Den femte informanten som har arbetat inom förskolan i ett år har inte känt av några följder av bullret, men han har en rädsla för att få problem med hörseln.

Jag hör ju sämre än min man, jag vill ju ha TV-ljudet på högre än vad han vill å jag… har svårare å… ja, ibland får jag fråga vad han sa å sådär (Intervju 5).

Man har ju hört om alla förskollärare och lärare och allting som blir döva mer eller mindre har man ju haft en gammal lärare som satt (skrattar) med hörselapparat sånt där /…/ Man har man har en rädsla för att bli hörselskadad (Intervju 3).

På grund av bullret har en del pedagoger fått problem med hörseln, vilket kan påverka pedagogiken om de inte alltid hör när barnen behöver dem.

References

Related documents

”Jag tror att med en utvecklingsstörd kompis måste man vara väldigt förstående.” ”Man måste nog tänka sig ofta för innan man säger något/gör något.” ”Man kanske inte

Även Vygotskij var inne på samma spår med exponering och menade att det ”är genom interaktion med andra som barnet exponeras för och tar till sig de sätt att tänka och agera

När en miljö inte fungerar i förskollärarnas tycke, det vill säga att barnen inte uppför sig önskvärt, så menar flera förskollärare att det går att härleda till

Det talas även om de vuxnas ansvar till lärande vilket innefattar att förskollärarna måste kunna se lärandet hos barnen samt uppmärksamma barnen om det, då retoriken handlar om att

Vidare menar Eriksson Bergström att de begränsningarna och möjligheterna i den fysiska miljön är som ett verktyg som bjuder in barnen till olika aktiviteter där både barnen

Vi har även tolkat utifrån intervjusvaren att pedagogerna ger uttryck för uppfattningen att behöva observera barnen när det skapas nya barngrupper för att kunna få en uppfattning

Ett etiskt dilemma jag reflekterade över inför min undersökning var att det skulle kunna vara så att vissa förskollärare inte reflekterar så mycket över att alla barn ska

Här gäller det för oss pedagoger att hela tiden ligga steget före och kunna fånga upp de barn som hamnar i samma sits som Pelle och försöka integrera honom med de andra barnen och