Compassion satisfaction hos sjuksköterskor

920415, jhd16002@student.mdh.

COMPASSION SATISFACTION HOS

SJUKSKÖTERSKOR

En allmän litteraturöversikt

KATJA SUNDBLOM

ROZA ZANGENEH

med inriktning mot omvårdnad

Handledare: Agneta Breitholtz, Jana Stenås Examinator: Anna Henriksson

Seminariedatum: 21-06-03 Betygsdatum: 2021-06-17

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar patienter har ett ansvar att lindra lidande och visa

medlidande. Därför behöver sjuksköterskor ta hand om sig själva för att orka vara i vårdandet och kunna visa patienter medlidande utan att det tar på sjuksköterskors egna krafter och riskerar utbrändhet. För att förebygga stress, Compassion fatigue och utbrändhet behövs mer kunskap om vad som bidrar till att öka Compassion satisfaction hos

sjuksköterskor. Syfte: Att skapa en översikt över aspekter som ger sjuksköterskorna Compassion satisfaction. Metod: En allmän litteraturöversikt med sex kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar. Resultat: Compassion satisfaction är relaterat till

sjuksköterskors egna, inre mående där sjuksköterskor behöver ta hand om sig själva, att ha patienten i fokus samt yttre faktorer som stöd från ledning och stöd från kollegor. Dessa aspekter kan ge sjuksköterskor kraft i vårdandet och är en förutsättning för att ge en god och medlidsam vård. Compassion satisfaction ökade när sjuksköterskor erhöll utbildning, tog hand om sig själva och kände stöd från omgivningen. Att vara med och bidra till patienters återhämtning ökade känslan av Compassion satisfaction. Slutsats: Kunskap om och implementering av aspekter som ökar sjuksköterskors Compassion satisfaction stärker sjuksköterskors välmående och kan bidra till en tryggare vård som gynnar alla.

ABSTRACT

Background: Nurses who care for patients have a responsibility to ease suffering and show

compassion. In order to do this, there is a need for nurses to take care of themselves so that they have enough energy and don’t get burned out in the process. To prevent this from happening more knowledge about what increases Compassion satisfaction is needed.

Purpose: To create an overview of aspects that give nurses Compassion satisfaction. Method: A general literature overview was used and exited from six qualitative articles and

four quantitative articles. Results: The results showed that Compassion satisfaction is related to nurse’s inner wellbeing where they need to take care of themselves, have the patient in focus and receive support from colleagues and the organization. These aspects can give nurses the energy they need to safely give compassionate care of high quality.

Compassion satisfaction among nurses increased with education, self-care and support from those around them. The contribution to patient’s recovery gave nurses an increased feeling of Compassion satisfaction. Conclusions: Knowledge of and implementations of which

aspects that increase nurse’s feelings of Compassion satisfaction contributes to nurse’s wellbeing and can lead to a safer healthcare system that benefits all.

INNEHÅLL

2.2 Lagar och styrdokument ... 3

2.2.1 Hälso- och sjukvårdslagen ... 3

2.2.2 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ... 3

2.3 Tidigare forskning ... 3

2.3.1 Compassion och patienter ... 4

2.3.2 Compassion och arbetsmiljö ... 4

2.4 Vårdvetenskaplig teori ... 5 2.4.1 Medlidande ... 6 2.4.2 Vårdande ... 6 2.5 Problemformulering ... 7 3 SYFTE ... 7 4 METOD ... 8

4.1 Datainsamling och urval ... 8

4.2 Genomförande och analys ... 9

4.3 Etiska överväganden ... 10

5 RESULTAT ... 10

5.1 Likheter och skillnader i syfte ... 11

5.2 Likheter och skillnader i artiklarnas metod ... 11

5.3 Likheter och skillnader i artiklarnas resultat ... 12

5.3.2 Patientens bästa i fokus ... 13

5.3.3 Utbildning och stöd på arbetsplatsen ... 14

5.3.4 Kollegors inflytande ... 15

6 DISKUSSION ... 15

6.1 Resultatdiskussion ... 15

6.1.1 Diskussion av artiklarnas syfte och metod ... 15

6.1.2 Diskussion av artiklarnas resultat ... 17

6.2 Metoddiskussion ... 20

6.3 Etikdiskussion ... 22

7 SLUTSATSER ... 23

7.1 Förslag på vidare forskning ... 23

REFERENSLISTA ... 24

BILAGA A: SÖKMATRIS

BILAGA B: KVALITETSGRANSKNIN

1 INLEDNING

Författarna har båda erfarenheter av att arbeta inom sjukvården och har upplevt

sjuksköterskor och kollegor som drabbats av utmattningssyndrom. Eftersom fokus mest tycks ligga på hur sjuksköterskors stressiga arbetsmiljö påverkar patienters vård så kan det finnas ett värde i att undersöka hur sjuksköterskors trötthet och utmattning påverkar just sjuksköterskor och inte andra berörda parter. Detta examensarbete handlar om hur

sjuksköterskor finner kraft och arbetstillfredsställelse i vårdandet och genom det förhindra trötthet och utmattning. Det valda ämnet handlar om hur sjuksköterskor genom mötet med patienter känner sig förstärkta och bekräftade. Detta kan bidra till att de känner sig uppfyllda både personligen och i sin profession. Denna upplevelse av att ha gjort något meningsfullt kan förklaras av begreppen ”Compassion satisfaction” och ”Compassion energy”. Compassion satisfaction kan beskrivas som en känsla av nöjdhet med utfört arbete och Compassion energy innebär att finna kraft i att vårda. Utan denna upplevelse av arbetstillfredsställelse och kraft som vårdandet innebär för sjuksköterskor är det svårt att inte bli utmattad av de höga krav som ställs inom yrket i dagens samhälle, något som begreppet ”Compassion fatigue” beskriver. Därför är det aktuellt att utforska vad som gör att sjuksköterskor finner kraften till att vårda och på vilket sätt det gynnar sjuksköterskorna själva men också

vårdandet av patienter. Genom att studera detta område skulle det även kunna bidra till att patienter får vård av högre kvalitet. I detta examensarbete kommer Compassion satisfaction att användas som huvudbegrepp. Intresseområdet Compassion energy valdes utifrån de förslag som tilldelades av Mälardalens högskola vid HVV inför detta examensarbete.

2 BAKGRUND

Här beskrivs först definitioner av centrala begrepp för detta examensarbete. Därefter vilka styrdokument och lagar som råder för sjuksköterskors yrkesutövning. Vidare presenteras tidigare vårdvetenskaplig forskning inom det valda intresseområdet, det vårdvetenskapliga perspektivet och därefter avslutas bakgrunden med en problemformulering.

2.1 Definition av begrepp

2.1.1 Compassion

Compassion är ett internationellt utforskat begrepp som beskriver människors vilja att göra gott och förmåga att känna medkänsla för en annan person. Den närmaste översättningen av Compassion till det svenska språket är medlidande (Wiklund Gustin, 2017). Det engelska ordet Compassion kommer användas som ett huvudbegrepp då översättningen till

medlidande inte passar in i alla sammanhang i texten. Även om översättningen medlidande ligger närmast så kan det i olika sammanhang ge olika innebörd till texten.

2.1.2 Compassion satisfaction

Compassion satisfaction handlar om att känna tillfredsställelse och nöjdhet med utfört arbete. Det skulle kunna handla om att känna belåtenhet med sina kollegor, känslan av att kunna bidra på sin arbetsplats, kunna vårda patienter som är i behov av det och på så sätt uppleva välbefinnande och genom Compassion satisfaction uppleva kraft (Stamm, 2010). I detta examensarbete kommer Compassion satisfaction att användas som ett huvudbegrepp, i relation till den kraft sjuksköterskor känner. Det finns ingen direkt översättning till svenska för Compassion satisfaction, därav kommer det engelska begreppet att användas vidare. Eftersom Compassion satisfaction är ett begrepp som innebär tillfredsställelse och välbefinnande i det vårdande arbetet kan det förknippas med Compassion energy som innebär kraft i det vårdande arbetet.

2.1.3 Compassion energy

När sjuksköterskor vårdar patienter sker ett utbyte av energi. Compassion energy kan definieras som den kraft sjuksköterskor upplever till vårdandet av patienter. Genom att lindra lidande samt dela sorg och glädje kan sjuksköterskor uppleva att de får kraft, det är således i vårdande möten som Compassion energy uppstår. Medlidande är kärnan i vården och en förutsättning för att uppleva kraft i vårdandet (Dunn, 2009). Det finns ingen direkt översättning av Compassion energy i det svenska språket. I detta examensarbete används begreppen medlidande och Compassion i förhållande till sjuksköterskeprofessionen och dess yrkesutövning utifrån vårdandet.

2.1.4 Compassion fatigue

Motsatsen till Compassion satisfaction kan istället beskrivas som Compassion fatigue. Om det vårdande arbetet är för utmanande finns risk att Compassion fatigue uppstår (Stamm, 2010). Tillståndet fatigue kan beskrivas som ett svar på långvarig stress som personen i fråga inte har reagerat eller agerat på. Denna trötthet eller utmattning utvecklas när krav ställs från organisation, sig själv eller omgivning, och överstiger förmågan att anpassa sig och förhålla sig till situationen. Tillståndet av fatigue gör människan mer sparsam med var energin fördelas och kan på så sätt uppfattas av omgivningen som att det finns ett ointresse och bristande motivation till alldagliga aktiviteter. Detta kan leda till att personen med fatiguetillstånd eller stress stänger av sina känslor och undviker situationer som känns ohanterbara och påfrestande. I en vårdsituation kan det leda till att vårdaren missar viktiga

signaler från patienter och patienternas känsloyttringar kan därav inte tas om hand av vårdaren. Om tillståndet av fatigue fortsätter kan detta leda till depression, utbrändhet och utmattning (Asp & Ekstedt, 2014).

2.2 Lagar och styrdokument

Sjuksköterskor har ett antal lagar och styrdokument som skall följas i yrkesutövandet. Nedan presenteras några för ämnet, relevanta sådana.

2.2.1 Hälso- och sjukvårdslagen

I Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (SFS 2017:30) 3 kap, 1 §, står att hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Vidare står i HSL 5 kap, 1 §, att hälso- och sjukvård skall bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Därigenom skall bland annat vården särskilt tillgodose patienters behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, bygga på patienters självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patient och hälso-och sjukvårdspersonal.

2.2.2 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska, har den enskilda eget ansvar för reflektion av styrkor och svagheter i den professionella kompetensen. Vidare skall sjuksköterskor ha kompetens att skickligt kunna utföra och planera omvårdnadsinsatser samt ha förmåga att skapa en förtroendefull relation med såväl patienter som anhöriga. Sjuksköterskor skall arbeta utifrån en personcentrerad vård där patienter och närstående blir lyssnade till, sedda och förstådda utifrån deras unika behov, resurser och förväntningar. Detta minimerar maktförhållanden och skapar större tillit till sjuksköterskor och till vårdrelationen i stort. Vidare skall legitimerad sjuksköterska säkerställa

informationsöverföring mellan berörda yrkesprofessioner. ICN:s etiska kod beskriver att sjuksköterskor skall ansvara för sig egen hälsa så att förmågan att ge god vård inte äventyras. Sjuksköterskor skall medverka till att organisationen är av god etisk kultur och skall stödja och vägleda medarbetare till utvecklandet av högre, etisk medvetenhet (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017).

2.3 Tidigare forskning

Nedan presenteras tidigare vårdvetenskaplig forskning som berör patienters omvårdnad och sjuksköterskors arbetsmiljö.

2.3.1 Compassion och patienter

Compassion i vården handlar inte enbart om att få patienter att känna sig väl

omhändertagna, att visa Compassion leder även till att patienter känner sig stärkta och benägna att vara delaktiga i sin egen återhämtningsprocess (Sharp m.fl., 2015).

Konsekvenser som följer av att vårda utan Compassion är att patienter inte känner motivation att delta i vården, både patienters autonomi och återhämtning blir således lidande. Durkin m.fl. (2021) beskriver beröringens betydelse för vården. Patienter kan uppleva att beröring från sjuksköterskorna bidrar till trygghet. Det kan till exempel handla om att vara så varsam som möjligt när en patient bäddas om med filtar, massage av värkande fötter, hålla en hand eller något så enkelt som en klapp på axeln. Patienter upplever att en autentisk och vårdande relation lättare kan upprättas om sjuksköterskor vågar använda beröring i vården. Det är dock viktigt att sjuksköterskor har en medvetenhet om att alla patienter inte vill ha Compassion i form av beröring att det får göras en bedömning utifrån vilken patient som vårdas. För de patienter som uppskattar och behöver Compassion i form av beröring är det en stor tillgång om sjuksköterskorna kan bidra med det. Trotta m.fl. (2020) belyser hur patienter uppskattar när sjuksköterskor tar sig tiden att lyssna och vara totalt närvarande i samtal med dem, patienterna menar att detta visar engagemang och respekt för dem som människor och individer. Det kan handla om något så enkelt som ögonkontakt, nickande för att visa förståelse och frågor för att visa intresse. Mycket ovisshet och osäkerhet kommer med att vara patient, därför upplever patienterna att det är en trygghet när sjuksköterskorna bekräftar oro, tar den på allvar och tillämpar metoder för att lindra den. Patienterna redogör för att de känner sig sedda och väl omhändertagna när sjuksköterskor regelbundet kollar hur de mår, även om de inte tryckt på larmknappen, själva påkallat uppmärksamhet eller bett om hjälp. Patienterna upplevde att genom dessa

handlingar blev de uppmärksammade vilket upplevdes som mycket betydelsefullt och trygghetsingivande.

2.3.2 Compassion och arbetsmiljö

En kaotisk arbetsmiljö med hög tidspress leder till att sjuksköterskor inte kan leva upp till sina etiska värderingar i vårdandet. Tidsbrist leder till att sjuksköterskor klandrar sig själva och sin vårdande förmåga. Sjuksköterskor som upplever påtryckningar från

organisationsnivå känner att det hindrar dem från att ge personcentrerad vård. På grund av organisationskulturen kan sjuksköterskor börja ignorera det holistiska vårdande som de står inför och istället anammar de omständigheter som råder på arbetsplatsen för att

tillfredsställa ledningen- vilket leder till en inre konflikt. Det framgår att dessa

omständigheter på arbetsplatsen gör att det inte finns tid för reflektion, vilket i sin tur leder till att sjuksköterskor anpassar sig till den generella attityden på arbetsplatsen utan större eftertanke. Således upplever sjuksköterskorna sig till en början smärtsamt otillräckliga i en stressig arbetsmiljö till att med tiden stänga av sin moraliska kompass i vårdandet och bli känslomässigt immuna för det som händer kring allt som rör patienters basala behov (Storaker m.fl., 2017). Denna studie kan kopplas till Rainbows m.fl. (2019) studie om sjuksköterskors arbetsmiljö, där det framgår att en stressig arbetsmiljö leder till att

sjuksköterskornas arbetsförmåga blir bristfällig och att patientsäkerheten kompromissas. Kelly m.fl. (2019) menar att uppmuntran till uthållighet kan ha negativ effekt för

sjuksköterskorna då detta blundande inför tuffa arbetsförhållanden leder till att

sjuksköterskorna accepterar en sämre arbetsmiljö, något som sjuksköterskorna inte ska behöva göra. Författarna menar att det istället behöver finnas en strategi i verksamheten för att främja personlig styrka hos sjuksköterskorna och därmed motverka utbrändhet samt främja en god arbetsmiljö. Enligt Brborović m.fl. (2017) resulterar en tung arbetsbörda i att sjuksköterskorna i allt högre grad arbetar trots uppenbara tecken på sjuklig utmattning. I förlängningen leder detta till att sjuksköterskorna behöver sjukskriva sig. Fysisk

ansträngning, utanförskap och förändringar på arbetsplatsen är faktorer som ökar risken för utbrändhet hos sjuksköterskorna. Höga krav och nedvärderande syn på sjuksköterskornas arbetsroll var en annan vanlig kombination av faktorer som ökade antalet av såväl

korttidssjukskrivningar som långtidssjukskrivningar. Linton m.fl. (2020) hävdar att en optimal vård för alla patienter inte kan säkerställas om sjuksköterskor inte mår tillräckligt bra för att kunna hantera stressfulla situationer. Viljan att vårda räcker inte alltid till, om stressen tar över för sjuksköterskorna får patienter inte den bästa möjliga vården. Perez Garcia m.fl. (2021) menar att Compassion fatigue uppstår bland annat på grund av tidsbrist i arbetet. Konsekvenserna av Compassion fatigue leder till att sjuksköterskor inte har

tillräckligt med energi och förmåga för att kunna lindra patienternas lidande, trots att sjuksköterskorna själva har en önskan om att kunna lindra lidandet. Detta på grund av att sjuksköterskorna inte erhåller konstruktiva strategier för att stärka sitt vårdande

förhållningssätt i stressfulla situationer. Perez Garcia m.fl. menar således att Compassion fatigue inte enbart är ett problem som uppstår på grund av sjuksköterskornas förmåga att bry sig för mycket om sina patienter, utan att organisatoriska faktorer också har en direkt roll i problematiken. Ledoux (2015) påvisar på liknande sätt att Compassion fatigue inte behöver vara ett fenomen som uppstår på grund av sjuksköterskornas höga krav på sig själva i vårdandet, utan att faktorer i omgivningen som bland annat stress och utmattning, är en bidragande faktor i utvecklandet av Compassion fatigue. Genom att organisationerna inte möjliggör tillräckligt med tid för sjuksköterskorna att visa compassion till sina patienter, bidrar de indirekt till Compassion fatigue.

2.4 Vårdvetenskaplig teori

Den vårdvetenskapliga teorin i detta examensarbete utgår ifrån Katie Erikssons caritativa teori. Den caritativa teorin beskriver hur sjuksköterskor genom vårdandet kan lindra lidande. Den caritativa teorin är förenligt med detta examensarbetes syfte som berör hur

sjuksköterskor kan uppnå Compassion satisfaction då teorin bland annat inbegriper vårdande och medlidande, två vitala aspekter som ingår i sjuksköterskornas arbete. Medlidande är också den svenska översättningen av Compassion som är ett av de viktiga begreppen som används kontinuerligt i detta examensarbete. I sjuksköterskornas många arbetsuppgifter ingår att bekräfta patienters lidande. Detta kan endast ske om

sjuksköterskorna har förmåga till medlidande då det innebär att förstå och visa medkänsla med patienterna. Om sjuksköterskorna själva lider, kan det vara svårt att känna medlidande för patienterna. Teorin om hur lidandet kan lindras inbegriper såväl inre som yttre aspekter.

Vårdkulturen och arbetsmiljön kan ge lindring till lidandet om patienten känner sig

välkommen och delaktig i sin vård. En patient som möts med respekt och värdighet och får utrymme att lida, kan skapa förutsättningar för att lidandet kan lindras och återhämtning kan främjas. Sjuksköterskors fokus bör finnas på dessa aspekter då det handlar om att se människan i sitt sammanhang och sitt lidande med respekt för den unika människan. Att som patient få känna hopp mitt i sitt lidande kan vara en källa till bot och lindring men även skapa trygga relationer som främjar utveckling och återhämtning (Eriksson, 2005).

2.4.1 Medlidande

Medlidande beskrivs som en akt där vårdaren lider med patienterna och upplever

medlidandet utan att själv lida eller känna egen smärta. Att känna medlidande utgör en viktig del av vårdandet då det är en kärleksakt där vårdaren ger av sig själv utan att det ligger vinning i akten för vårdaren själv. Om vårdarens egna lidande tar över, kan vårdaren inte uppleva medlidande och därmed blir vårdandeakten inte vårdande. Ett eget lidande hos vårdaren kan hämma förmågan att se patientens lidande och därmed kan vårdaren lida med patienten på ett sätt som varken gagnar patienten eller vårdaren. Gränsen mellan

medlidande och att lida själv kan ibland vara otydlig. Medlidande kommer med ursprung från ”sympati” som kan härledas till att uppleva mottaglighet för andras smärta och lidande men också som ett sinnessätt att vara beredd på att lindra andras lidande och ta detta i vård. Medlidande förutsätter dock både mod och vilja från sjuksköterskor att lida med sina

patienter, ett mod som kräver att vårdaren vågar ge av sig själv till patienten. Medlidande innebär att ha förmåga att förstå andra människors smärta och lidande och med den förmågan vilja lindra lidandet. Således innebär medlidande att osjälviskt vilja hjälpa en annan människa att läka och uppleva lindring. Genom att våga möta patientens lidande genom ord eller handling visar också vårdaren sitt medlidande. Vårdarens inställning till patienten bör utgå ifrån en önskan om att lindra lidandet genom sitt eget medlidande. Att visa medlidande för en annan människa innebär en osjälviskhet och förutsätter att vårdaren vill att patienten skall uppnå hälsa och lycka utan att vårdaren själv vinner något på att lida med patienten. Medlidande är sammanfattningsvis en osjälvisk handling som innebär att ge sin tid och genom handlingar lindra en annan människas lidande (Eriksson, 2005).

Begreppet Compassion kommer att användas som ett av huvudbegrepp då det ligger närmast i översättningen från medlidande.

2.4.2 Vårdande

Att vara vårdande är en mänsklig egenskap som alltid funnits, att visa kärlek och omtanke kommer naturligt för människor. Att vårda innebära att bekräfta en annan människas existens. För sjuksköterskor handlar vårdande av att tillföra patienter en känsla om att vara i utveckling i syfte att upprätthålla, igångsätta eller stödja hälsoprocesserna (Eriksson, 2014). För att lindra lidande krävs det att sjuksköterskor ser och förstår patienters lidande. Att vårda handlar således om att vara öppen och ta emot patienters sårbarhet. När

sjuksköterskor möter lidande föds medlidande, detta är en väsentlig del av vårdande då det är där empati och omsorg väcks till liv. För att vårda är lyhördhet en viktig aspekt,

identifieras på många fler sätt än enbart verbal kommunikation. Att läsa av kroppsspråk är en stor del av identifierande och lindrande av lidande. Även uttryck i form av ljud och ord kan ge indikationer på lidande. När lidande upptäcks är det upp till sjuksköterskor att bekräfta patienter genom att visa respekt, omtanke och handla för deras välbefinnande. Ibland kan de minsta handlingarna göra att patienter känner sig trygga och sedda som individer. Det är på så sätt sjuksköterskor förmedlar att de bryr sig vilket i sin tur inger hopp och lindring. Detta sätt att bekräfta lidande kan för sjuksköterskor innebära en väg till utveckling inom yrket eftersom det tillför kompentensen att lära sig att känna igen lidande och handla utefter det. Vårdande är därför en källa till växt och utveckling för både

sjuksköterskor och patienter (Eriksson, 2001)

2.5 Problemformulering

Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor har hög arbetsbelastning, höga krav samt stressig arbetsmiljö. Detta i relation till sjuksköterskornas ansvar att vårda patienter med omtanke och stötta dem i deras hälsoprocesser samt att ansvara för den egna hälsan. Sjuksköterskor har också en väsentlig roll i att visa medlidande till patienter. Patienter som vårdas av sjuksköterskor som visar Compassion i sina handlingar upplever det som tröst och trygghet. Att som patient få beröring eller vänliga ord av sjuksköterskan kan bidra till deras återhämtningsprocess. På detta sätt kan sjuksköterskor lindra lidande. För att patienter ska ges en vård av god kvalitet är det en fördel om sjuksköterskornas känner kraft i att vårda. Faktorer som kan hämma sjuksköterskornas upplevelse av att känna kraft i vårdandet är en stressig arbetsmiljö samt brist på stöd från organisationen. Mot denna grund finns därför risk för att sjuksköterskor blir trötta och utmattade vilket i sig kan bidra till att de inte klarar av att ge en god vård. För att förhindra Compassion fatigue och utbrändhet hos

sjuksköterskorna och förebygga att patienter får undermålig vård som följd, är det därför av vikt att ta reda på vilka aspekter som faktiskt bidrar med energi och vad som ger

sjuksköterskorna Compassion satisfaction.

3 SYFTE

Syftet var att skapa en översikt över aspekter som ger sjuksköterskorna Compassion satisfaction.

4 METOD

Detta examensarbete har utarbetats efter Fribergs (2017) allmänna litteraturöversikt. Detta innebär att skapa en översikt av forskning inom ett valt ämnesområde. Metoden anses vara lämplig i förhållande till syftet som var att skapa en översikt över vilka aspekter som ger sjuksköterskorna Compassion satisfaction. Med Fribergs allmänna litteraturöversikt, avser författarna att beskriva de aspekter som funnits i både de beskrivande kvalitativa artiklarna och i de mätbara kvantitativa artiklarna. Med aspekter menas här de vitala byggstenar som ligger till grund för att sjuksköterskor skall finna kraft i vårdandet. Utifrån Fribergs (2017) beskrivning ska artiklarnas likheter och skillnader jämföras med varandra på ett strukturerat sätt av det redan bearbetade materialet. I detta examensarbete sammanställdes likheter och skillnader i artiklarnas syfte, metod och resultat. Nedan kommer en presentation av

datainsamling och dataanalys i tre steg enligt Fribergs (2017) modell för allmän litteraturöversikt.

4.1 Datainsamling och urval

Sökningar av artiklar har skett i databaserna PubMed samt Cinahl Plus från Mälardalens högskolebibliotek. Dessa databaser innehåller rikligt med vårdvetenskapliga artiklar och valbara kriterier som bland annat val av årtal och Peer-review kan tillämpas. För att få relevanta artiklar som svarade på syftet har avgränsningar i form av inklusions- och exklusionskriterier gjorts. Östlundh (2017) beskriver att avgränsningar i sökningar kan filtrera bort resultat som inte är relevant för valt ämnesområde, nedan beskrivs vilka kriterier som har tillämpats i sökningsprocessen. Då samtliga artiklar var skrivna på engelska

användes svenska MeSH samt internetbaserade lexikon för att översätta till svenska. Svenska MeSH har ett brett utbud av medicinska termer som kan översättas mellan engelska och svenska.

Ett av inklusionskriterierna som var uppställda för detta examensarbete var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade. Vid sökningar i Cinahl plus användes avgränsningen peer-reviewed och för sökningar i PubMed kontrollerades träffarna i Ulrichweb. Enligt CODEX (2017) kan en artikel räknas som vetenskaplig först efter att den granskats av andra oberoende forskare. Artikeln granskas utifrån vissa kriterier, däribland metod samt källor. När dessa kriterier är godkända uppfylls de vetenskapliga krav som ställts och artikeln är då Peer-reviewed. Ytterligare inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skrivna mellan 2016–2021, men då det gav för få träffar utökades årtalen till 2011–2021. Artiklarna skulle också utgå från sjuksköterskors perspektiv och vara skrivna på engelska för att undvika sökresultat som innefattade andra språk som inte behärskas av författarna till detta examensarbete. För att sortera bort icke-relevanta artiklar var ett exklusionskriterie att artiklar som bland annat innehöll ”doctor”, ”patient” och ”physician” i sin titel, inte valdes ut. Sökord som användes var nursing compassion, selfcare, compassion energy, compassion

satisfaction, compassion, nurse, predictor, compassion fatigue, meaning of being a nurse, oncology, job satisfaction, nurse director, healing in nursing, holistic, qualitative, social, educational program, burnout, factors. För fullständiga söksträngar och kombinationer se

bilaga A, sökmatris. Dessa sökord har använts i olika kombinationer och vissa med

trunkering för att få ett bredare resultat. Trunkering beskrivs av Östlundh (2017) som ett sätt att få större antal träffas i databasen och utförs genom att sätta ”*” efter huvudordet som avses att användas vid sökningen och därmed inkludera ordets böjningsformer. Östlundh beskriver vidare om boolesk söklogik som handlar om en sökteknik där sökorden kan sammansättas med olika sökoperatorer. De vanligaste sökoperatorerna är AND, OR och NOT. Användandet av sökoperatorer ökar chanserna till ett mer träffsäkert sökresultat och är samtidigt en begränsning för att undvika artiklar som är irrelevanta för syftet. För att

begränsa antal sökresultat i detta examensarbete användes operatorn AND och på så sätt genererades fler träffsäkra artikelresultat. Genom att använda AND sammanfogas

söktermerna och bildar en söksträng. Datum för sökningar av artiklar till detta

examensarbete skedde mellan 30 mars 2021 och 5 maj 2021. Urvalet av artiklar till skedde utifrån ett så kallat helikopterperspektiv. Enligt Friberg (2017) innebär

helikopterperspektivet att titeln på artikeln läses först för att bedöma om artikeln svarar gentemot uppsatt syfte. Efter detta var genomfört lästes artikels abstract och om den då verkade relevant lästes artikel i sin helhet. Båda författarna läste samtliga artiklar för att på så sätt minska risken för feltolkningar. I detta examensarbete användes relevanta artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats som presenteras i en sökmatris, se bilaga A

.

Det totala antalet träffar vid sökningarna uppgick till 147 artiklar där samtliga titlar lästes. Av dessa exkluderades 119 artiklar som inte svarade på examensarbetets syfte vilket lämnade 29 artiklar kvar där samtliga abstract lästes igenom. Totalt lästes 14 artiklar i sin helhet som sedan kvalitetsgranskades med inspiration från Fribergs (2017) granskningsfrågor, se bilaga B. Enligt Friberg skall kvalitetsgranskning utföras så att artiklarna håller en vetenskaplig standard och därmed kan inkluderas i studien. Totalt användes 13 frågor för kvantitativ ansats och 14 frågor för kvalitativ ansats. Poängsättning utgick ifrån en poängskala där 1–5 bedöms som låg kvalitet, 6–9 som medel och 10–14 poäng bedöms som hög kvalitet. De artiklar som uppnådde hög kvalitet valdes sedan till detta examensarbete, se bilaga C för artikelmatris. Efter kvalitetsgranskningen återstod 10 artiklar som uppnådde hög kvalitet, varav sex artiklar var av kvalitativ ansats och fyra artiklar var av kvantitativ ansats. Dessa valdes därefter till examensarbetet.

4.2 Genomförande och analys

I detta examensarbete analyserades samtliga tio valda artiklar enligt Fribergs (2017) analysmetod för allmän litteraturöversikt. Efter insamlandet av artiklar och

kvalitetsgranskning följde analysmetoden. Steg ett innebar att samtliga artiklar lästes igenom flertalet gånger för att få en uppfattning av innehållet detta genomfördes av författarna och fokus låg främst på artiklarnas resultat. Genom att dokumentera relevanta delar av varje artikel i ett Word-dokument, erhölls information som hade substans för vidare steg i analysmetoden. Därefter presenterades artiklarnas ansats, syfte, metod och resultat i artikelmatrisen, se bilaga C. I steg två skapades sedan en tabell i pappersformat över

artikelinnehåll som kunde svara på detta examensarbetes syfte. Delar som ansågs vara av vikt markerades med överstrykningspenna för att få en bättre struktur och bild av vad som var

väsentligt att ta vidare i analysprocessen. Det skapades således en schematisk bild över artiklarnas resultat som utgjorde grunden för analys. Detta var förberedande inför steg tre som innebar att sammanställa likheter och skillnader mellan artiklarnas syfte, metod och resultat. De utvalda artiklarna skrevs ut från en skrivare och syftena markerades med överstrykningspenna. Syftena sammanställdes därefter i ett skrivblock och det gjordes en analys över vilka syften som hade likheter respektive skillnader med varandra. Samma process genomfördes sedan med artiklarnas metod. Dessa likheter och skillnader beskrivs sedan i resultatdelen. Efter att analysen av likheter och skillnader i syfte och metod

genomförts påbörjades analysen av artiklarnas resultat. För att få en tydlig bild av resultatens innehåll, lästes de igenom ytterligare flertalet gånger av båda författarna och därefter

sammanfattades artiklarna kortfattat i ett Word-dokument. Utifrån detta kunde likheter och skillnader identifieras. Likheterna och skillnaderna lade sedan grunden för skapandet av fyra teman: vikten av att ta hand om sig själv, patientens bästa i fokus, utbildning och stöd på

arbetsplatsen samt kollegors inflytande.

4.3 Etiska överväganden

CODEX (2017) anger de regler och riktlinjer som forskaren har att förhålla sig till vid vetenskapligt skrivande. I detta examensarbete har CODEX använts som grundsten för att förhindra oredligheter, såsom plagiat och fusk. I CODEX anges bland annat hur

forskningsmaterial och datainsamling skall gå till för att följa god forskningssed. Till god forskningssed tillhör att uppge korrekt källhänvisning till de källor som använts och i detta examensarbete att referenser angetts enligt APA style (American Psychological Association, 2020). Kjellström (2017) beskriver att plagiat innebär att ange publicerat material på ett sätt där ursprungskällans namn inte framgår. Därav har författarna för detta examensarbete kontinuerligt utvärderat det skrivna materialet för att se till att det tydligt framgår vem som skrivit vad och för att säkerställa att korrekt källa har angetts. På så sätt kan läsaren hitta ursprungskällan och kontrollera riktigheten. Författarna har under skrivandeprocessen nogsamt utvärderat texten så att den är så textnära originalkällan som möjligt trots att översättningar från engelska till svenska gjorts. Båda författarna har läst igenom artiklarna flertalet gånger så att risken för feltolkningar av dem minimerats. När de vetenskapliga artiklarna granskades med inspiration från Fribergs (2017) frågor för kvalitetsgranskning, översatte författarna ord som inte behärskades för att säkerställa att inga feltolkningar av texternas innebörd gjordes.

5 RESULTAT

Nedan presenteras likheter och skillnader i de granskade artiklarnas syften, metod och resultat. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat presenteras under fyra teman: vikten

av att ta hand om sig själv, patientens bästa i fokus, utbildning och stöd på arbetsplatsen samt kollegors inflytande.

5.1 Likheter och skillnader i syfte

I två av de sex kvalitativa artiklarna identifierades likheter där syftet var att undersöka sjuksköterskors individuella egenskaper och förmåga till egen medkänsla, mening att läka och att känna sig själv (Andrews m.fl., 2019; Enzman Hines m.fl., 2014). Gemensamma likheter hittades i två artiklar där sjuksköterskors upplevelser av vad som ger mening att vårda framkom (Dunn, 2012; Andrews m.fl., 2019). I två andra artiklar fanns det likheter där syftet var att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter om vilka hinder som finns i arbetet samt vad som underlättar och sjuksköterskornas perspektiv på Compassion satisfaction och Compassion fatigue (Davis m.fl., 2017; Burke m.fl., 2017). Skillnader identifierades i två artiklar där syftet i den ena artikeln var sjuksköterskornas uppfattning om ledarskapet på den arbetsplatsen de arbetade på, där det fanns en hög nöjdhet hos sjuksköterskorna (Burke m.fl., 2017). I den andra artikeln var syftet att ta reda på sjuksköterskors erfarenheter av socialt välmående (Mozaffari m.fl., 2015) vilken dock liknar artikeln av Andrews m.fl. (2019). I de kvantitativa artiklarna fanns likheter i tre av fyra artiklar där syftet var att undersöka relationen mellan Compassion satisfaction och sjuksköterskeyrkets tillfredsställelse samt förekomsten av utbrändhet, stress och Compassion fatigue och dess faktorer (Wang m.fl., 2019; Hunsaker m.fl., 2014; Yu m.fl., 2016). Två av artiklarna undersökte förekomsten av och påverkande faktorer för Compassion satisfaction, Compassion fatigue och utbrändhet

(Hunsaker m.fl., 2014; Yu m.fl., 2016). Skillnader identifierades även i de kvantitativa artiklarna. En artikel hade syftet att undersöka effektiviteten av ett utbildningsprogram som avsåg att reducera förekomsten av Compassion fatigue och utbrändhet hos sjuksköterskor inom akutsjukvård (Flarity m.fl., 2013). En av artiklarna skilde sig från de andra då den hade två syften där det ena syftet var att undersöka vilka faktorer inom demografi och

arbetsrelaterade faktorer som påverkade utvecklingen av Compassion satisfaction, Compassion fatigue och utbrändhet (Hunsaker m.fl., 2014).

5.2 Likheter och skillnader i artiklarnas metod

Nedan redovisas de 10 valda artiklarnas metod i tabellform. Likheter och skillnader

framkommer utifrån vilka länder som ingår i de olika studierna, vilken ansats som använts, hur många personer som deltagit samt vilken datainsamlingsmetod som använts.

Gemensamt för de kvantitativa artiklarna är att samtliga använt ProQOL (Professional Quality Of Life) som mätinstrument. Instrumentet är validerat och mäter positiva och negativa effekter av att arbeta med personer som varit utsatta på olika sätt, exempelvis trauma, i relation till Compassion satisfaction, Compassion fatigue och utbrändhet (Stamm, 2010). Generellt visar de kvalitativa artiklarna att ett lägre deltagarantal använts jämfört med de kvantitativa artiklarna och att samtliga artiklar är gjorda utanför Europa. Tabellen visar

att datainsamlingen gjorts snarlikt inom de olika ansatserna. I tabellen redovisas antal deltagare som skiljer sig mellan de kvalitativa artiklarna och de kvantitativa artiklarna.

Tabell 1: Redovisning av de valda artiklarnas metod.

Författare, årtal

Land Ansats Deltagare Datainsamling,

Dataanalys

Andrews m.fl.,

(2019) Storbritannien Kvalitativ 30 sjuksköterskor Semistrukturerade intervjuer, grounded theory

Burke m.fl.,

(2016) USA Kvalitativ 18 sjuksköterskor Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys Davis m.fl.,

(2017) Kanada Kvalitativ Sex sjuksköterskor Ostrukturerade intervjuer, tolkande fenomenologi Dunn, (2012) USA Kvalitativ Åtta sjuksköterskor Ostrukturerade

intervjuer, hermeneutisk analys

Enzman Hines

m.fl., (2014) USA Kvalitativ 25 sjuksköterskor Narrativ berättelse, beskrivande analys Flarity m.fl.,

(2013) USA Kvantitativ 73 sjuksköterskor Frågeformulär, enkäter och skalor, deskriptiv statistik

Hunsaker m.fl., (2014)

USA Kvantitativ 1000 sjuksköterskor Frågeformulär, enkäter och skalor, deskriptiv statistik

Mozaffari m.fl.,

(2015) Iran Kvalitativ 18 sjuksköterskor Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys Wang m.fl.,

(2019) Kina Kvantitativ 1044 sjuksköterskor Frågeformulär, enkäter och skalor, tvärsnittsstudie, deskriptiv statistik Yu m.fl., (2016) Kina Kvantitativ 650 sjuksköterskor Frågeformulär, enkäter

och skalor, tvärsnittsstudie, deskriptiv statistik

5.3 Likheter och skillnader i artiklarnas resultat

Här nedan kommer likheter och skillnader i artiklarnas resultat att presenteras. Utifrån de resultat som framkom vid analysen utkristalliserades fyra teman- vikten av att ta hand om

sig själv, patientens bästa i fokus, utbildning och stöd på arbetsplatsen samt kollegors inflytande.

5.3.1 Vikten av att ta hand om sig själv

Vikten av att ta hand om sig själv för att kunna ge god vård var framträdande särskilt i två artiklar och en likhet som fanns var att sjuksköterskorna som tog hand om sig själva både fysiskt och psykiskt hade högre känsla av Compassion satisfaction än de som inte tog hand om sig själva (Wang m.fl., 2019; Andrews m.fl., 2019). I den första artikeln framkom det att sömn (P <0,01), träning (P <0,05) och antal arbetstimmar per dag (P <0,05) var faktorer som bidrog till känslan av arbetstillfredsställelse i vårdandet och som ökade Compassion satisfaction. Sömn verkade vara en stor del till att sjuksköterskorna upplevde högre

Compassion satisfaction där medelvärdet var 33% av de 59,1 % som uppgav att de sov mer än sex timmar per natt (Wang m.fl., 2019). Hunsaker m.fl. (2014) beskriver på liknande sätt hur sjuksköterskor som arbetade 8–10 timmars skift hade högre nivåer av Compassion

satisfaction (P = 0,014) än sjuksköterskor som arbetade längre skift där högre nivåer av utbrändhet uppmättes. Den andra artikeln som är kvalitativ framhåller att sjuksköterskor behöver känna Compassion satisfaction till sig själva för att kunna visa Compassion till sina patienter på ett optimalt sätt. Att glömma bort sig själv i den vårdande processen kunde leda till att patienter fick en undermålig vård (Andrews m.fl., 2019). Skillnaden var att Wang m.fl. (2019) redogjorde för betydelsen av att ta hand om sig själv på ett fysiskt plan medan

Andrews m.fl. (2019) fokuserade på ett psykiskt plan av self-compassion. Båda artiklarna beskrev att det fanns ett samband mellan sjuksköterskors personliga välmående och

förmågan att göra ett bra jobb för sina patienter och att välmående hos sjuksköterskorna är något som behöver prioriteras på arbetsplatsen (Andrews m.fl., 2019; Wang m.fl., 2019). Likheter mellan artiklarna Wang m.fl. (2019), Mozaffari m.fl. (2015) återfanns utifrån att de sjuksköterskor som levde i äktenskap upplevde högre grad av Compassion satisfaction och (Mozaffari m.fl. (2015) fann i sin studie att familjens betydelse som uppmuntrande och stöttande, bidrog till sjuksköterskornas välmående och därmed förmågan att göra ett bra jobb.

5.3.2 Patientens bästa i fokus

Genom att sätta sig in i patientens situation och förstå sina egna känslor, skapas en vårdande relation vilket bidrog till sjuksköterskors känsla av glädje och satisfaction (Dunn, 2012; Davis m.fl., 2017; Yu m.fl., 2016; Andrews m.fl., 2019; Enzman Hines m.fl., 2014) och detta kan i sin tur bidra till att sjuksköterskorna känner att de gjort skillnad för patienterna samt att de handlat rätt (Davis m.fl., 2017; Dunn, 2012). Genom att sjuksköterskornas mående var väl, genererade detta en godare och tryggare vård för patienterna då sjuksköterskorna upplevde högre känsla av Compassion satisfaction (Andrews m.fl., 2019) och att göra skillnad för en annan människa gav sjuksköterskorna energi, glädje och tillfredsställelse till att vårda (Dunn, 2012; Yu m.fl., 2016). När sjuksköterskorna upplevde hög Compassion satisfaction beskrev de upplevelsen av att vara bättre på att hjälpa och vårda patienter och sjuksköterskornas empatiska förhållningssätt blev starkare och tydligare. Relationen mellan Compassion satisfaction och förmågan att känna empati till patienter var statistiskt signifikant (P <0.05), att känna empati för någon annan var således en faktor som ökade Compassion satisfaction och minskade utbrändhet. När sjuksköterskorna kunde se en förbättring i patienters tillstånd och hur de återhämtade sig från sjukdom, gav detta sjuksköterskorna högre känslor av

Compassion satisfaction och positiva känslor av att ha gjort skillnad för någon annan (Yu m.fl., 2016; Enzman Hines m.fl., 2014). Att sätta patienters välmående i första hand kom av förväntningarna i arbetet och sjuksköterskeprofessionen men gav sjuksköterskorna en inre drivkraft att vårda och genom att se varje patient som en unik individ gjorde att

sjuksköterskorna upplevde att de fann kraft att vårda (Andrews m.fl., 2019; Enzman Hines m.fl., 2014). Resultatet i Enzman Hines m.fl. (2014) studie beskrev att sjuksköterskorna som vårdade patienter med en medvetenhet om empati och närvaro samt bekräftade deras känslor, fann nya insikter om sig själva och på detta vis upplevde högre Compassion i vårdandet och mening i att göra skillnad för patienter. Det är något som stärks i studien av Dunn (2012) där sjuksköterskorna i studien upplevde att genom att ge av sig själva till patienterna kunde se deras situation från ett annat perspektiv och på så sätt uppnå högre grad av Compassion satisfaction i vårdandet.

5.3.3 Utbildning och stöd på arbetsplatsen

För att stärka sjuksköterskors färdigheter och öka deras Compassion satisfaction, visade det sig att utbildning och fortbildning var en av de viktigaste faktorerna (Yu m.fl., 2016;

Hunsaker m.fl., 2014; Wang m.fl., 2019; Flarity m.fl., 2013; Davis m.fl., 2017) där

sjuksköterskorna som hade mer utbildning men som inte var specialiserade, också angav högre känsla av Compassion satisfaction än de med enbart grundutbildning (Wang m.fl., 2019). Hunsaker m.fl. (2014) fann i sin studie att 30 procent av sjuksköterskorna angav att stöd från ledningen var den största bidragande faktorn till att de kände högre Compassion satisfaction. Yu m.fl. (2016) hävdar att utbildning försett av ledningen i syfte att stärka sjuksköterskors kompetens att ta hand om patienter och sig själva hade signifikant betydelse för upplevelsen av Compassion satisfaction (P <0,05). Att känna förtroende från ledningen och att få vara med i förändringsprocesserna på arbetsplatsen ledde till att sjuksköterskornas känsla av Compassion satisfaction ökade vilket ledde till att sjuksköterskorna fick kraft att vårda (Davis m.fl., 2017; Mozaffari m.fl., 2015; Burke m.fl., 2017) samt att sjuksköterskorna kände att de hade mandat att fatta beslut och ta ansvar (Burke m.fl., 2017). När ledningen och organisationen gav konstruktiv feedback till sjuksköterskorna samt uppmuntrade dem att investera i sig själva genom utbildning, gav detta sjuksköterskorna kraft att utföra ett gott arbete (Davis m.fl., 2017; Burke m.fl., 2017). Flarity m.fl. (2013) kunde i sin studie visa att genom ett brett utbildningsprogram där sjuksköterskorna lärde sig känna igen tecken på utbrändhet och fick verktyg att hantera symtom, ökade Compassion satisfaction hos sjuksköterskorna vilket stärker teorierna om att utbildning är en viktig faktor för att öka Compassion satisfaction. Efter utbildningsprogrammet hade antal sjuksköterskor som angett att de hade höga nivåer av Compassion satisfaction ökat med 10,2% och antal sjuksköterskor som angett att de hade låga nivåer av Compassion satisfaction hade minskat med 10 %. Utbildningsprogrammet hade således förbättrat upplevelsen av Compassion satisfaction (P =

0,004). Detta stärker och bidrar med kraft till sjuksköterskorna (Yu m.fl., 2016; Hunsaker

5.3.4 Kollegors inflytande

Stöttande kollegor var en källa till kraft i det vårdande sjuksköterskearbetet (Mozaffari m.fl., 2015; Davis m.fl., 2017). Att ge och få stöd från kollegor bidrog till en trygg och stödjande arbetsmiljö där sjuksköterskors förmåga att göra positiv skillnad i patienters liv kunde bibehållas. Genom att stötta kollegor kände sjuksköterskorna att de också fick stöd tillbaka vilket stärkte deras vilja att lära sig av varandra och utveckla sin verksamhet, de upplevde således arbetstillfredsställelse genom varandra (Davis m.fl., 2017). Detta beskriver Mozaffari m.fl. (2015) på ett liknande sätt, ett nätverk av stöttande kollegor var stärkande för

sjuksköterskorna, det gav självförtroende såväl som trygghet i vårdandet. I svåra situationer kunde kollegors stöd och kamratskap stärka sjuksköterskornas självförtroende, de visste att de kunde förlita sig på varandra och upplevde detta som kraftingivande. Två studier som stod ut i detta avseende var Enzman Hines m.fl., (2014) och Andrews m.fl., (2019) som beskrev hur kollegor istället kunde vara en motarbetande kraft i vårdandet. Enzman Hines m.fl., (2014) belyser hur sjuksköterskor som ville utmana vårdkulturen och implementera ett mer holistiskt arbetssätt blev mötta av kritik från kollegor som tyckte de gav för mycket tid och energi till sina patienter. Detta gjorde dock inte att sjuksköterskorna i studien backade från sitt holistiska vårdande och föll in i det mer konventionella sjuksköterskearbetet som deras kollegor förespråkade. De kände sig mer motiverade och stärkta att se hela patienten och står upp för sitt sätt att vårda. Att se positiv förändring var således viktigare än kollegornas åsikter och motståndet sporrade sjuksköterskorna till att fortsätta skapa genuina, vårdande relationer och på så sätt öppna dörrar för andra sjuksköterskor att följa deras holistiska filosofi. Andrews m.fl., (2019) pointerar att kollegor kunde bidra till känslor av Compassion fatigue och utbrändhet då de ofta anammade en vårdkultur som inte främjade

sjuksköterskors behov av att ta hand om sig själva.

6 DISKUSSION

Nedan presenteras resultatdiskussion, metoddiskussion, etikdiskussion och därefter avslutas diskussionsavsnittet med förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Nedan diskuteras likheter och skillnader avseende artiklarnas syfte, metod och resultat.

6.1.1 Diskussion av artiklarnas syfte och metod

Av de sex kvalitativa artiklarna var det fyra stycken som undersökte upplevelser av att finna tillfredsställelse i vårdandet som sjuksköterska. Två av artiklarna var olik de fyra andra artiklarna, men hade ändock liknelser med varandra. En undersökte den mening som

vårdandet har för sjuksköterskor och den andra hade syftet att belysa meningen och kärnan i att läka i vårdandet. De två artiklarna som skilde sig i syftet hade ett innehåll som var

relevant för detta examensarbetes syfte då de beaktade den bakomliggande drivkraften till att vårda patienter och känna sig både professionellt och personligt uppfylld av det. De

kvalitativa artiklarnas datainsamling gjordes genom intervjuer av olika slag. I tre av artiklarna genomfördes semistrukturerade intervjuer, två andra artiklar använde sig av ostrukturerade intervjuer och en artikel använde narrativa berättelser. Alla intervjuer och berättelser transkriberades och analyserades sedan av artikelförfattarna. I de ostrukturerade intervjuerna där de öppna frågorna ställdes framkom deltagarnas erfarenheter, upplevelser och känslor tydligt. Enligt Polit och Beck (2017) tillåter öppna frågor deltagarna att svara med sina egna ord och svaret blir således en personlig berättelse. Artiklarna som använde semistrukturerade intervjuer tillförde en viss struktur som underlättade forskningsarbetet. Polit och Beck (2017) menar att det i semistrukturerade intervjuer finns ett valt ämne och specifika frågor som inkluderas men att det fortfarande finns rum för deltagare att tala fritt kring ämnet. Dataanalys för de kvalitativa studierna skilde sig åt i flertalet artiklar, grounded theory, tolkande fenomenologi, hermeneutisk analys, beskrivande analys och innehållsanalys var analyserna som användes. Två av artiklarna använde innehållsanalys som metod, något som Polit och Beck (2017) menar tillåter en djupare analys av vad det funna materialet förmedlar och därmed inte enbart uppenbara fynd.

De fyra kvantitativa artiklarnas syften handlade om att undersöka och bedöma faktorer som var associerade med Compassion satisfaction, Compassion fatigue och utbrändhet. En av artiklarna skilde sig från de andra i den meningen att dess syfte var uppdelat i två delar. Dels skulle utbredning av bland annat Compassion satisfaction bedömas och sedan skulle det undersökas vilka komponenter som påverkar utveckling at Compassion satisfaction. Denna artikels syften var dock mycket likt en annan kvantitativ artikels syfte som också undersökte både utbredning samt faktorer som bidrog till Compassion satisfaction. Skillnaden var enbart att den förstnämnda istället delades upp i två delar. En annan artikel stod ut eftersom den specifikt undersökte hur utbildning kunde öka utbredning av Compassion satisfaction och minska Compassion fatigue. Den sistnämnde artikeln valdes ut då vikten av utbildning var en röd tråd som togs upp i samtliga kvantitativa artiklar, därav ansågs den vara av värde och inkluderades i resultatet. Metod för datainsamling i de kvantitativa artiklarna var

frågeformulär eller enkäter. Enligt Polit och Beck (2017) är fördelar med denna

insamlingsmetod att det kan beröra flera ämnen, appliceras på flera populationer samtidigt och informationen som samlas kan vara till nytta på flera olika områden. Alla studier använde bland annat ProQOL som skala för mätning. En artikel skilde sig från de andra då den tillämpade ett pre- och posttest som deltagarna fyllde i före och efter ett

interventionsprogram rörande förebyggande av Compassion fatigue, för att mäta uppkomst av skillnad. Samtliga artiklar tillämpade deskriptiv statistik i sin dataanalys, vilket enligt Polit och Beck (2017) i kvantitativa sammanhang fokuserar på mätbara egenskaper som förekomst eller utbredning av ett fenomen. Tre utav de kvantitativa artiklarna var tvärsnittsstudier och en var en så kallad univariate statistics, vilket Polit och Beck (2017) menar är statistisk analys av en variabel åt gången i syfte att beskriva den. Polit och Beck beskriver vidare att

tvärsnittsstudier är lämpliga för att beskriva ett fenomens status under en viss tidsram och en fördel är att de är ekonomiska. I tre av artiklarna var antalet deltagare betydligt högre än i

den fjärde, vilket kan förklaras av att den med minst antal deltagare krävde att intresserade sjuksköterskor själva anmälde sitt deltagande till ett interventionsprogram.

Av de fyra kvantitativa artiklarna var två genomförda i USA (Flarity m.fl., 2013; Hunsaker m.fl., 2014) och två i Kina (Wang m.fl., 2019; Yu m.fl., 2016). Av de sex kvalitativa var tre genomförda i USA (Burke m.fl., 2017; Dunn, 2012; Enzman Hines m.fl., 2014), resterande länder var Storbritannien (Andrews m.fl., 2019), Kanada (Davis m.fl., 2017) och Iran

Mozaffari m.fl., 2015). Det kan ses som en nackdel att fem av de totalt tio artiklar som valts är från USA och att enbart tre av artiklarna är utförda utanför västvärlden. Detta kan förklaras av att det fortfarande finns begränsat forskningsmaterial gällande valt ämne för detta examensarbete och kvalitet samt relevans på artiklarna prioriterades högre än geografisk spridning. Att det dock finns två andra världsdelar än Nordamerika i resultatet ses som en framgång i relation till det begränsade antalet sökträffar. Då studierna är utförda i olika världsdelar kan det ses som en styrka gällande överförbarheten. Compassion satisfaction hos sjuksköterskor som fenomen, kan antas vara universellt och inget som endast existerar i en specifik grupp eller på en särskild plats. Vidare forskning på Compassion satisfaction i

Sverige skulle med trolighet ge liknande resultat som tidigare forskning. Det rådde konsensus hos examensarbetets författare att det ligger i sjuksköterskors intresse att detta ämne lyfts fram och forskas om i olika sammanhang. Därav ansågs nyttan av att utforska ämnet vara större än nackdelen som var brist på geografisk variation bland valda artiklar.

6.1.2 Diskussion av artiklarnas resultat

Det har i resultatet framkommit att det finns aspekter som bidrar till sjuksköterskornas förmåga att vårda. Det visade sig bland annat att vårdandet av patienter inte enbart sågs som en plikt inom yrket utan verkade även som en inre drivkraft, en vilja att göra gott. Genom att sjuksköterskorna hade patientens välmående i fokus fann sjuksköterskorna kraft i vårdandet genom upplevelsen av att göra skillnad. Detta bekräftas av Erikssons (2014) teori om att det ligger i människans natur att vara vårdande och att vårdandet är en källa till växt och utveckling inte bara för patienterna utan även för sjuksköterskorna. Erikssons teori är således förenligt med examensarbetets resultat där det framkommit att sjuksköterskor genom att göra skillnad för patienterna finner kraft i vårdandet. Compassion energy och Compassion satisfaction är således fenomen som är värda att forska mer om då fynden inte bara leder till bättre välmående bland sjuksköterskor utan även för patienter som då kan få vård av bättre kvalitet.

Utöver detta har resultatet visat att stöd från omgivningen spelar en stor roll för känslan av Compassion satisfaction. Att känna förtroende för ledningen och få förtroende från ledningen var en stark faktor för känslan av Compassion satisfaction. Därav bör en god stämning på arbetsplatsen prioriteras, ett öppet klimat där alla känner att de har möjlighet att påverka arbetsmiljön är således en förutsättning för Compassion satisfaction. Utbildning som

organisationen förser sjuksköterskorna med bidrar också till ökad upplevelse av Compassion satisfaction. För att känna sig kapabel att utföra sitt jobb i krävande situationer är

kontinuerlig utbildning nödvändigt. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) ska insatser för utbildning av medarbetare initieras i syfte att öka lärandet inom professionen och det

interprofessionella teamet. Det framkom i resultatet att kollegor hade stort inflytande i sjuksköterskors välmående på arbetsplatsen och visade sig vara en källa till kraft som kunde stärka den egna självkänslan men att kollegor samtidigt kunde vara en negativ aspekt om sjuksköterskorna inte strävade mot samma mål. För att främja förmågan att ge god vård bör ett gott samarbete mellan kollegor varar något som eftersträvas på arbetsplatsen. Svensk sjuksköterskeförening (2017) betonar vikten av samverkan i teamet, respektfulla dialoger mellan medarbetare ska föras med målet att uppnå en säker hälso- och sjukvård av god kvalitet. En god samverkan i teamet ligger således både i sjuksköterskors och patienters bästa intresse. Eftersom det i resultatet framkommit att upplevelsen av att ha gett en god vård till patienter bidrog till Compassion satisfaction är det centralt att främja aspekter som påverkar förmågan att ge god vård. I resultatet har dessa aspekter visat sig att stöd från

organisationen, utbildning, gott samarbete kollegor emellan och egenvård. Att ta hand om sig själv både fysiskt och psykiskt visade sig vara en förutsättning för att kunna ge en bra vård. Resultatet visar att det bland sjuksköterskor finns en inre drivkraft att vårda, samtidigt framkommer det tydligt att denna drivkraft inte alltid räcker till för att ge god vård utan att det finns aspekter i sjuksköterskors omgivning som bör upprätthållas för att vården ska vara av god kvalitet och för att sjuksköterskor ska finna kraft i vårdandet. Utifrån tidigare

forskning visade det sig att sjuksköterskors arbetsförhållanden kunde vara en faktor för stress och utbrändhet, vilket kompromissade patientsäkerheten. Arbetsmiljön spelade en stor roll för sjuksköterskors välbefinnande och deras förmåga att känna Compassion (Storaker m.fl., 2017; Rainbow m.fl., 2019). Compassion fatigue påverkade sjuksköterskorna negativt, sjuksköterskorna arbetade trots total utmattning vilket resulterade i sjukskrivningar. Tidigare forskning visade att Compassion fatigue var såväl ett individuellt fenomen som organisatoriskt (Brborovic m.fl., 2017). I resultatet framkom att längden på arbetsdagen var en avgörande aspekt för sjuksköterskors förmåga att visa Compassion. De sjuksköterskor som arbetade åtta timmar eller färre per arbetspass upplevde högre känsla av Compassion. Eriksson (2014) beskriver att vårdande ur sjuksköterskors perspektiv handlar om att främja patienters utveckling mot optimal hälsa och att lindrat lidande leder till utveckling inom sjuksköterskeprofessionen. Förmågan att vårda är således under ständig utveckling och förbättras med tiden. I resultatet framkom att Compassion hos sjuksköterskor ökade när de hade patienternas bästa i fokus och kunde lindra deras lidande. Genom att lindra lidandet hos patienterna fick sjuksköterskorna vara delaktiga i deras återhämtningsprocess vilket också ökade känslan av Compassion satisfaction. Eriksson (2001) menar vidare att vårdande innebär att upptäcka lidande och sedan bekräfta det genom respekt, lyhördhet och omtanke. Det kan förstås leda till att både sjuksköterskor och patienter utvecklas, patienter växer som personer liksom sjuksköterskor växer som personer samt utvecklas i sin profession.

Erikssons teori stärks av examensarbetets resultat där det framkom att sjuksköterskor som bekräftade patienters känslor med empati och närvaro, fann nya insikter om sig själva och upplevde arbetstillfredsställelse i vårdandet. Resultatet visade att det var de små sakerna som sjuksköterskorna kunde bidra patienter med som gav känslan av arbetstillfredsställelse i vårdandet, att dela stunder med patienter och finnas där för dem genom deras långa behandlingar sågs som ett privilegium bland sjuksköterskorna. Resultatet går således att koppla till tidigare forskning som visat att sjuksköterskor kunde visa Compassion i olika

vårdande moment genom beröring, aktivt lyssnande och bekräftande av oro som gav

patienterna tröst och trygghet (Durkin m.fl., 2021; Trotta m.fl., 2020). Vidare framkom det i resultatet att sjuksköterskorna försökte hitta balans mellan sina jobb och privatliv, att bli för känslomässigt involverad i sina patienter ledde till att rollen som sjuksköterska inte kunde uppfyllas och till slut blev sjuksköterskor då istället en del av lidandet. Detta är förenligt med Erikssons (2005) teori som beskriver att vårdandet är en akt av kärlek som förutsätter att vårdaren ger av sig själv, men är vårdarens egna lidande så omfattande att det tar över, försvagas förmågan att känna medlidande och arbetet blir till slut inte längre vårdande. Detta resulterar i att både patienters och sjuksköterskors välmående blir lidande och

patientsäkerheten kan komma att kompromissas. Resultatet belyste hur sjuksköterskorna mötte utmanande situationer i sitt yrke, men att de på grund av kärleken till sin profession och till sitt arbete var starka nog att hantera dessa. Sjuksköterskorna beskrev hur kärleken till professionen var en del av deras identitet, att göra positiv skillnad i människors liv var inte bara en del av deras yrke. Sjuksköterskorna uttryckte att upplevelsen av att ha gjort något bra för någon annan var energigivande och att sjuksköterskor stannar i yrket för att det är

personligt uppfyllande och meningsfullt. I resultatet framkommer att sjuksköterskor som tog hand om sig själva kunde visa mer medlidande och vara närvarande för sina patienter i högre grad. Erikssons (2005) teori om medlidande stärker resultatet då Eriksson menar att genom att ta hand om sitt eget lidande och kunna särskilja på det egna lidandet och den andres lidande, kan medlidande uppstå utan på bekostnad av vårdarens egna känslor. Utöver egenvård visade resultatet att organisationens handlingar något som hade stor inverkan på sjuksköterskornas förmåga att vårda patienter. När ledningen prioriterade sjuksköterskornas välmående ökade arbetstillfredsställelsen. Sjuksköterskorna uppskattade när personal i chefspositioner var synliga och närvarande på avdelningen samt hade vetskap om

personalens arbetsuppgifter, det var en aspekt som ökade arbetstillfredsställelsen. Tidigare forskning visade att sjuksköterskor arbetar trots att de är så utmattade att det kan riskera patientsäkerheten samt att organisationen är ytterst ansvarig för att arbetsmiljön är dräglig och att sjuksköterskor har en tillfredsställande arbetsplats (Kelly m.fl., 2019; Rainbow m.fl., 2019). Resultatet påvisade att det fanns ett behov av att organisation och ledning som prioriterar sjuksköterskors behov av strategier på arbetsplatsen för att kunna ge

sjuksköterskor optimala förutsättningar för att öka känslan av Compassion satisfaction. Resultatet visade också att implementering av strategier bidrar till såväl sjuksköterskors välmående som till patientsäkerhet och patienters välmående. Strategierna behöver utvecklas i syfte att höja Compassion satisfaction hos sjuksköterskor och forskning inom området är nödvändigt. Att göra positiv förändring i patienters liv och se deras utveckling var något som ökade Compassion satisfaction. Förekomst av Compassion satisfaction är inte bara av vikt för sjuksköterskors hälsa och välbefinnande utan en förutsättning för att patienter ska få en trygg och god vård som de är nöjda med vilket framkom i resultatet. Upplevelsen av Compassion satisfaction ledde till att sjuksköterskorna upplevde välmående och hade mer energi för att ge en bättre vård till sina patienter, Compassion satisfaction var således en positiv aspekt av sjuksköterskerollen som gynnade såväl sjuksköterskor som patienter. Även detta går att koppla till Erikssons (2001) teori som beskriver att både sjuksköterskor och patienter utvecklas i vårdandet.

6.2 Metoddiskussion

Syftet med detta examensarbete var att skapa en översikt över vilka aspekter som ger sjuksköterskorna Compassion satisfaction. Strukturen skedde enligt Fribergs (2017) metod för allmän litteraturöversikt. För att hitta artiklar vars resultat svarade på syftet, gjordes avgränsningar med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. När författarna valt ut ett antal artiklar ledde detta till ett urval om tio vårdvetenskapliga artiklar som i helhet genomgick en grundlig analys. Enligt Polit och Beck (2017) kan kvantitativ och kvalitativ forskning komplettera varandra då de representerar siffror men också ord. Vidare menar Polit och Beck att jämförelser mellan kvantitativa och kvalitativa studier kan skapa en högre validitet och trovärdighet i forskningen. Att utgå ifrån en allmän litteraturöversikt kan ses som en styrka då artiklar av både kvalitativ ansats och kvantitativ ansats kunde användas och genererar på så sätt ett bredare urval av artiklar. Författarna hade kunnat använda en

litteraturstudie men detta sågs som en svaghet utifrån syftet då begränsningarna av artiklar var för stora. Således hade syftet varit svårt att besvara då endast kvalitativa artiklar skulle använts och flertalet artiklar skulle exkluderats vilket skulle försvårat ett trovärdigt resultat. Initialt under sökningsfasen efter vårdvetenskapliga artiklar, fann författarna ett relativt lågt antal träffar varför tidsspannet i sökningarna utökades från de senaste fem åren till de senaste tio åren. Ämnet om sjuksköterskor och Compassion satisfaction samt sjuksköterskor och Compassion energy, verkar till synes vara ett relativt outforskat område och

forskningsartiklar var således begränsat. Begreppet Compassion satisfaction valdes som huvudbegrepp så Compassion energy gav alldeles för få sökträffar med relevans för syfte och resultat. Vid sökningar på artiklar till examensarbetet användes enbart databaserna CINAHL Plus och PubMed. Dessa användes då de innehåller en mängd med vårdvetenskaplig

forskning, är lätta att göra avgränsningar i samt att författarna är relativt vana vid dessa databaser. Att författarna endast sökt i två olika databaser skulle kunna ses som en svaghet då det enligt Henricsson (2017) kan öka ett arbetes trovärdighet om sökningar görs i flera olika databaser. Att författarnas bekvämlighet med vana av dessa databaser, kan ses som en nackdel då det i andra databaser möjligen skulle funnits ytterligare forskning att ta del av. Östlundh (2017) nämner Cinahl plus och PubMed som databaser där de finns

vårdvetenskaplig forskning och nämner även de söktekniker som använts. Enligt Friberg (2017) analyseras artiklarna i en litteraturöversikt på ett strukturerat sätt. Författarna har använt både dator och papper och penna för att skriva och rita upp de olika stegen i analysprocessen för att på så sätt kunna få en överblick och sammanställning av arbetets gång. Båda författarna läste samtliga artiklar och gick igenom sammanställningarna tillsammans. På detta sätt säkerställdes också trovärdighet och risken för feltolkningar av artiklarna minimerades. Enligt Polit och Beck (2017) kan en kvantitativ studie inte tänkas vara generaliserbar om den inte uppnår reliabilitet och validitet. För kvalitativa studier menar Polit och Beck att studierna ska uppnå tillförlitlighet och att forskaren till studien visar att möjliga åtgärder för bias och oredlighet är vidtagna.

För att examensarbetet skulle uppnå hög kvalitet så fokuserade författarna under hela arbetets gång på att de resultat som presenterades skulle ha hög giltighet, trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet. Enligt Polit och Beck (2017) berättar giltigheten huruvida en forsknings presentation och resultat stämmer överens med verkligheten. För att säkerställa