JORDBRUKETS PRODUKTIONSOMRÅDE:Övre Norrland, kustlandet
NATURGEOGRAFISK REGION: Kustslätter och dalar med finsediment – 29a
Areal: 38 260 ha (42 100 ha enligt LiM 2001) LANDSKAPSKARAKTÄR:Nysätra är dominerat av barr-skogar. Odlingslandskapet i Nysätra, som ligger några mil söder om Skellefteå, är som många andra delar av Norra Norrland karakteristiskt knutet till älvdalarna. Odlings-bygden ligger här huvudsakligen i två flacka dalgångar, där älvarnas sediment har möjliggjort odlingen. Jord-bruksbygderna löper som smala band i nordväst-sydöstlig riktning in i skogslandskapet. Åkermarken dominerar, med vallodling på mer än halva arealen. Arronderingen av åkerfälten ger en storskalig karaktär, där gräsmarkerna utgör endast några få mindre fragment. De skogklädda höjderna är måttligt kuperade, med höjder på 150–200 m. Bebyggelsen ligger oftast samlad i små byar. Jord-bruksenheterna är vanligen små.
BRUKNINGSINRIKTNING OCH MARKANVÄNDNING PERIODEN 1950씮1990씮2000: Husdjursskötsel är den dominerande brukningsinriktningen och utövas av 63% av jordbruksföretagen. Andelen växtodlingsföretag och småbruk är låg (16 resp. 18%). Antalet företag har kraft-igt minskat och bara 15% av dem som fanns 1950 finns
kvar år 2000 (667씮162씮103 st.). Djurantalen har varierat. Antalet nötkreatur är förhållandevis högt
(4 850씮3 649씮3 760 st.) och har ökat något den senaste tioårsperioden. Får fanns inte alls 1990, men har sedan dess återkommit (541씮0씮302 st.) liksom svin (817씮0씮3 541 st.). Antalet hästar är 25 stycken. Åkern utgör endast en mindre del av den totala arealen (12% enligt LBR). Åkerarealen har varit stabilare i Nysätra än i många andra församlingar och har endast minskat med 17% sedan 1950-talet (5 378씮4 665씮
4 480 ha). Andelen betesmark av den totala jordbruks-arealen var låg redan 1950 och har minskat med nästan 50%. År 2000 utgör den bara drygt en procent av den totala jordbruksarealen (130씮135씮64 ha).
BAKGRUND FRÅN HISTORISK KARTA ÅR 1906 (general-stabens stomkarta, samt 1900 Hushållnings-sällskapens berättelser). I början av 1900-talet var ängsbruk fort-farande den vanligaste odlingsformen. Bygderna domi-nerades av stora sammanhängande slåttermarker. Slåtter-marker var också vanligt förekommande i skogen, långt bort från bygden, där stora och små myrmarker utnytt-jades för slåtter. Den öppna marken utgjordes till två tredjedelar av slåttermark. Åkrarna var små och inspräng-da i slåttermarken. Den mest omfattande förändringen har varit att slåttermarkerna försvunnit; mindre än en halv procent finns kvar som naturliga gräsmarker och cirka åtta procent som kultiverade gräsmarker. Den gamla slåttermarken har dels plöjts upp till dagens brukade åker, dels vuxit igen och blivit skog (30%). Den största delen av åkern idag har vunnits dels genom uppodling av tidigare skogsmark, men främst genom utdikning och sjö-sänkning (45%). Övrig del av åkern har funnits sedan början på 1900-talet.
Antalet jordbruksenheter var år 1900 totalt 530 st. (498 gårdar och 32 torp) vilket minskat till 103 st. år 2000. Endast en av fem enheter återstår. Antalet jord-bruksenheter har fortsatt minska.
NYSÄTRA, Robertsfors kommun,
Västerbottens län
VÄSTERBOTTENS LÄN
MARKANVÄNDNING
status 2001 och förändring 1996–2001
(LiM-data, se tabeller 20–21 och figurer 123–132.) AREALTÄCKANDE MARKSLAG:Jordbruksmark utgör en mycket liten del av församlingen, bara cirka en sjundedel. I de smala dalgångarna dominerar åkern, med endast några få mindre områden med gräsmark och skogsdungar. Åkern utgör 10% av församlingen (4 108 ha). Svårklassificerad åker utgör 653 ha för-delade på många, ofta marginellt belägna, enheter (283 st.). Den kultiverade gräsmarken som främst återfinns i samma lägen som svårklassificerad åker, utgör 711 ha (1,7%) och är fördelad på 805 enheter (varierande mellan 0,05씮7,5 ha). Den naturliga gräsmarken utgör en ytterst marginell del om knappt 30 ha på 44 enheter (varierande mellan 0,1씮1,8 ha). Skogsdungarna är många, 125 st. och utgör totalt 144 ha. De finns mer eller mindre samlade på två till tre platser i vardera dalgången och upptar unge-fär lika stor andel som tomtmarken. Ytvatten utgörs av den del av Östersjön som tillhör församlingen.
Markanvändningen har endast ändrats obetyd-ligt. Åkern har minskat med 190 ha (0,5 procent-enheter) och kultiverad och naturlig gräsmark har minskat något, med 45 respektive fyra hektar. An-delen åker i växelbruk har minskat mycket kraftigt, med över fem procentenheter (motsvarande 248 ha). Knappt två procent (68 ha) av åkerarealen är barr-planterad efter att ha ökat med nästan 26 ha. Den svårklassificerade åkern har ökat med 143 ha. Skogsdungarna har ökat med drygt åtta hektar. PUNKTOBJEKT: Punktobjekten är totalt 1 579 st., motsvarande 29 st./km2. Vanligast är hällar/block (416 st.), därefter följer ängslador (392 st.), något som är karakteristiskt för de mer nordliga referens-områdena. Andra vanliga punkobjekt är solitära lövträd (208 st.) och lövskogsholmar (114 st.). En-dast ett fåtal vattensamlingar finns (13 st.), varav de flesta är helt öppna (9 st.). Hällar/block liksom åkerholmar har fått ökad trädtäckning. Sedan 1996 har 118 punktobjekt tagits bort, 14 har tillkommit och 189 har fått ny klassificering.
LINJEOBJEKT:Linjeobjektens totala längd är 578 km (577 650 m) år 2001, motsvarande ett medeltal på 105 m/ha, eller 104 st./km2. Helt övervägande delen utgörs av fuktiga linjeobjekt, främst diken (449 km eller 78% av längden). Diken förekommer oftast
sammanhängande träd/buskar (med 23% av läng-den) är något vanligare än de med enstaka träd/ buskar (20%). Uträtade vattendrag uppgår till cirka tre procent av längden. Den totala längden på linje-objekten har minskat med 16 km sedan 1996. Lin-jeobjekten har vuxit igen ganska tydligt. Andelen linjeobjekt utan träd/buskar har minskat från 56% till 38%, samtidigt som de med enstaka eller sam-manhängande träd/buskar har ökat (från 17 till 24% respektive från 23 till 32%).
En analys av hur de olika punkt- och linjeobjekt-en fördelar sig på de olika markslaglinjeobjekt-en finns på dlinjeobjekt-en bilagda CD:n.
GRÄSMARKER
status och förändring 1996–2001
(LiM-data, se figurer 125–127.) De gräsmarker som jäm-förs i detta avsnitt avser endast de ytor som var gräsmark såväl 1996 som 2001.
HÄVDEN PÅ GRÄSMARKERNAvar redan 1996 jäm-förelsevis dålig, med drygt hälften (55%) av mar-kerna utan hävd. Situationen har försämrats ytter-ligare till år 2001, då närmare tre fjärdedelar (73% eller 487 ha) av gräsmarkerna saknar hävd. 143 ha hävdas svagt–måttligt och 37 ha är välhävdade. De stora skillnaderna kan dock bero på metodfel, se sista avsnittet.
BUSKTÄCKNINGENhar ökat tydligt sedan 1996. För-ändringarna består i att gräsmarker utan buskskikt och med 1–10% busktäckning tillsammans har minskat från 295 ha till 145 ha (från 44% av gräs-marken till 22%). Bland de tätare klasserna, som alla ökat mer eller mindre kraftigt, har klassen 25–50% busktäckning ökat mest (arealmässigt), från 128 till 185 ha. Procentuellt har klassen 70–100% busktäckning ökat mest, från knappt två hektar till 15 ha. De stora skillnaderna kan dock bero på metodfel, se sista avsnittet.
TRÄDTÄCKNINGEN har också den ökat, om än inte lika markant som busktäckningen. De två glesaste klasserna har tillsammans minskat från 424 ha till 289 ha, medan alla tre tätare klasser har ökat. År 2001 hade 37% av gräsmarkerna 1–10% trädtäck-ning, 30% hade 10–25% täckträdtäck-ning, 19% hade 25–50% täckning och drygt sju procent hade 50–70% täckning. De stora skillnaderna kan dock bero på metodfel, se sista avsnittet.
TRENDER
den senaste perioden, från 1996–2001:
De flesta förändringar som skett mellan 1996 och 2001 har varit negativa för områdets naturvärden. Hävden har minskat, parallellt med att busktäck-ning och trädtäckbusktäck-ning på gräsmarker ökat tydligt. Igenväxningens storlek kan dock bero på skillnader i metodik hos de tolkare som tolkade flygbilderna från de två tidpunkterna. Tolkaren för 2001 års bilder anger i sin beskrivning av området att igen-växningen kan vara mindre än materialet visar på grund av en möjlig systematisk skillnad mellan honom och föregående tolkare. Markslagsföränd-ringarna är mindre. Andelen åker minskade med 190 ha (0,5 procentenheter) den svårklassificerade åkern ökade något (med 0,3 procentenheter) och kultiverad och naturlig gräsmark minskade till-sammans med 49 ha (0,1 procentenheter). Dikenas totala längd har minskat, från 466 till 449 km, vilket nästan motsvarar linjeobjektens totala minsk-ning. Punktobjekten har också minskat, från 1 683 st. till 1 579 st.TABELL 20. Tillstånd 1996 och 2001, samt förändring 1996-2001 för ÄGOSLAG*
ÄGOSLAG STATUS FÖRÄNDRING
Klass Antal (st) Areal (ha) Areal (%) Areal (ha) Areal (%) Ökning/
1996 2001 1996 2001 Oförändr. 1996 2001 1996–2001 1996–2001 minskning ꔴ Åker 283 296 4297 4108 3892 10,2 9,8 –189,80 –0,45 ꔴSvårklassificerad åker 238 283 510 653 252 1,2 1,6 143,35 0,34 ꔴ Kultiverad gräsmark 768 805 757 711 638 1,8 1,7 –45,08 –0,11 ꔴ Naturlig gräsmark 50 44 34 30 30 0,1 0,1 –4,26 –0,01 ꔴ Skogsmark/dunge 114 125 136 144 131 0,3 0,3 8,49 0,02 ꔴ Tomtmark 93 94 116 120 116 0,3 0,3 3,89 0,01 ꔴ Ytvatten 1 1 4257 4257 4257 10,1 10,1 0,00 0,00 – ꔴ Övrig mark 38 40 31993 32076 31989 76,0 76,2 83,40 0,20 Total 1585 1688 42100**42100** 41305 100,0 100,0 0,00 0,00 –
TABELL 21. Tillstånd 1996 och 2001, samt förändring 1996–2001 för MARKANVÄNDNING PÅ ÅKER*
MARKANVÄNDNING STATUS FÖRÄNDRING
Klass Antal (st) Areal (ha) Areal (%) Areal (ha) Areal (%) Ökning/
1996 2001 1996 2001 Oförändr. 1996 2001 1996–2001 1996–2001 minskning ꔴ Ej åker 121 201 215 405 4,8 9,0 189,86 4,21 ꔴ Åker i växelbruk 423 335 4182 3934 3707 92,7 87,2 –247,83 –5,49 ꔴ Ej brukad åker 35 32 69 96 3 1,5 2,1 27,39 0,61 ꔴ Energiskog 0,0 0,0 0,00 0,00 – ꔴ Bärbuskar/fruktträd 3 3 2 2 2 0,0 0,0 0,00 0,00 – ꔴ Barrplantering 36 44 42 68 68 0,9 1,5 25,97 0,58 ꔴ Lövplantering 4 5 2 2 2 0,0 0,1 0,20 0,00 – ꔴ Åker övrig 2 4 4 0,0 0,1 4,42 0,10 Total 622 622 4513** 4513** 3788 100,0 100,0 0,01 0,00 – Åker Svårklassificerad åker Gräsmark, kultiverad Gräsmark, naturlig Skogsmark Tomtmark Ytvatten Övrig mark 4 10 14 70 80 100 90 12 8 2 100 800 900 200 400 500 600 700 300 6 Antal 2001 Antal 1996 Areal i procent 2001 Areal i procent 1996
FIGUR 123 OCH 124 redovisar antalet enheter respektive arealen i procent för de olika ägoslagen år 1996 och 2001.
* Rubriken Status: Areal i ha presenteras i heltal. Areal i procent med en decimal. Under rubriken Förändring presenteras alla resultat med två decimaler. ** Värdet är beräknat på icke avrundade siffror.
50 100 150 200 350 Träd saknas 1–10 % 10 –25 % 25 – 50 % 50–70 % 250 300 Areal (ha) 1996 Areal (ha) 2001
FIGUR 125. Hävd 1996 och 2001. Arealen gräsmark som bedömts sakna hävd,
vara svagt–måttligt hävdad samt välhävdad.*
FIGUR 127. Trädtäckning 1996 och 2001. Fördelningen av gräsmarksarealen
mellan de fem trädtäckningsklasserna.*
100 200 300 400 500 Hävd saknas Svag – måttlig hävd Välhävdat Areal (ha) 1996 Areal (ha) 2001 70 –100 % 50 100 150 200 250 Buskar saknas 1–10 % 10 –25 % 25 – 50 % 50–70 % 300 Areal (ha) 1996 Areal (ha) 2001
FIGUR 126. Busktäckning 1996 och 2001. Fördelningen av gräsmarksarealen
mellan de sex busktäckningsklasserna.*
N
앖
FIGUR 128 N Y S Ä T R A Y T O R 1 9 9 6 Allmän väg Åker Svårklassificerad åker Gräsmark, kultiveradGräsmark, naturlig (gräs och ristyp) Skogsmark
Tomtmark
Sjöar och Vattendrag Övrig mark (skog, myr, tätort) 0 2kilometer
N
앖
FIGUR 129
N Y S Ä T R A Y T O R 2 0 0 1
Förändrad mark sedan 1996 Åker
Svårklassificerad åker Gräsmark, kultiverad
Gräsmark, naturlig (gräs och ristyp) Skogsmark
Tomtmark
Sjöar och Vattendrag Övrig mark (skog, myr, tätort) 0 2kilometer
N
앖
FIGUR 130 N Y S Ä T R A P U N K T O B J E K T 1 9 9 6 0 2kilometer 1 : 200 000 Torra punktelement Våta punktelementÖvrig punktformigt landskapselement Sjöar och Vattendrag
N
앖
FIGUR 131 N Y S Ä T R A P U N K T O B J E K T 2 0 0 1 0 2kilometer 1 : 200 000Förändrade punktelement sedan 1996 Torra punktelement
Våta punktelement
Övrig punktformigt landskapselement Sjöar och Vattendrag
N
앖
FIGUR 132 N Y S Ä T R A L I N J E O B J E K T 2 0 0 1 0 2kilometer 1 : 200 000 Väg Väg- och åkergren Stengärdsgård Jordvall Allé Vattendrag Sjöar och Vattendrag Övrig mark (skog, myr, tätort)Blom, G. and Ihse, M. 2001: The Swedish LiM-project – Landscape Inventory and Monitoring – in G. Groom and T. Reed (eds) Strategic moni-toring for the Nordic Countries – TemaNord 2001:523 pp 29–30.
Cousins, S.A.O. and Ihse, M. 1998: A methodologi-cal study for biotope and landscape mapping based on CIR aerial photographs – Landscape and urban planning 41 pp 183–192.
Cousins, S. & Ihse, M. 1996: Övervakning av stra-tegiskt utvalda landskapselement – en metodstu-die för landskapsförändring i Malmöhus län med hjälp av IRF-flygbilder. Rapport från
Miljöövervakningen i Malmöhus län 1996:6, 56 sidor.
Frisk, M. 2002: Metodstudieresultat, Riksantikv-arieämbetets diarienummer 334-1633-2002 Ihse, M. & Blom, G. 2000: Monitoring changes in
land-use, landscape features, biodiversity and cultural heritage in Sweden – the LIM-project. In R.H.G. Jongman & U. Mander. (eds.) Conse-quences of Land Use Changes, WITT Press, Southhampton and Boston, serie Advances in Ecology. – pp 39–74.
Ihse, M. 1978: Flygbildstolkning av vegetation i syd- och mellansvensk terräng – en metodstudie för översiktlig kartering. SNV PM nr 1083, 165 sidor.
Ihse, M. 1995: Flygbildstolkning för landskapsöver-vakning med inriktning mot biologisk mångfald. Naturvårdsverkets rapport inom LiM-projektet Naturvårdsverkets rapport PM 4401, 60 sidor. Ihse, M. och Blom, G. 1997: Handledning till
för-ändringstolkning inom LiM-projektet.
Naturvårdsverkets rapport. ISBN 91-620-4624-1. Ihse, M., Rafstedt, T. och Wastenson, L. 1993:
Flygbildstolkning av vegetation i handboken Flygbildsteknik och fjärranalys. Nämnden för skoglig fjärranalys & Skogsstyrelsen, s. 247–294.
Jonsson, M. 2003: Kopplingen mellan EU:s miljö-ersättningar och förbättrad hävd i odlingsskapet – en studie baserad på befintliga land-skapsdata över Virestad, Småland. Examens-arbete vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Jansson, T. och Skånes H. 2001: Arbetsgång för digital bearbetning av Virestad i LiM 2001. Arbetsrapport vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms Universitet. Jordbruksverket 1999: Miljöeffekter i Sverige av
EU:s jordbrukspolitik. Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter år 1999. SJV rapport 1999:28. Jordbruksverket.
Jordbruksverket 1999: Ladornas land. Broschyr med referenser.
Jordbruksverket 2000: Miljöeffekter av EU:s jord-brukspolitik. Rapport från projektet CAP:s miljö-effekter år 2000. SJV rapport 2000:21.
Jordbruksverket 2000: Miljöstödet och ängs- och hagmarkerna. En GIS-baserad analys av ängs-och hagmarksinventeringen ängs-och miljöersättningar-na för skötsel av betesmarker och slåtterängar. Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter. Rapport 2000:20.
Jordbruksverket 2002: Miljöeffekter av EU:s jord-brukspolitik. Rapport från projektet CAP:s miljö-effekter 2001. SJV rapport 2002:2.
Larsson, J. 2002: Ladans landskap – hotad miljö. Rapport från länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Norrbottens län 9/1998:
Ladlandskapet är hotat. Rapport om bevarande-läget för den norrbottniska ängsladan.
Länsstyrelsen i Dalarnas län 2002: Uppföljning av överloppsbyggnader i odlingslandskapet. Rapport 2002:22.
Naturvårdsverket 1993: Dokumentation av refe-rensområden i LiM. Naturvårdsverkets rapport. ISBN 91-620-4239-4.
Naturvårdsverket 1996: A Swedish Countryside Survey. Monitoring landscape features, biodiver-sity and cultural heritage. Naturvårdsverkets rapport ISBN nr 91-620-4828-7.
Naturvårdsverket 1997: LiM:s referensområden i lantbruksstatistiken- analyser på församlingsnivå av utvecklingen mellan 1951 och 1995
Naturvårdsverkets rapport PM 4787.
Naturvårdsverket 1996: Handledning till fältdoku-mentation i LiM:s referensområden.
Naturvårdsverkets rapport PM 4576.
Naturvårdsverket 1997: Biologisk mångfald i jord-brukslandskapet – Resultat av fältdokumentatio-nen 1996 i LiM:s referensområden.
Naturvårdsverkets rapport PM 4799.
Naturvårdsverket 1998: LiMprojektets slutrapport -Utvärdering av den nya livsmedelspolitikens mil-jöeffekter. Naturvårdsverkets rapport .
ISBN 91-620-4828-7.
Nordström Källström, H. 2002: Att vara lantbukare eller inte. En studie av förutsättningarna för livs-kraftigt lantbruk i tre nedläggningsdrabbade områden i Sverige. SJV rapport 2002:10. SCB 1992: Områdesindelningar i
lantbruksstatisti-ken 1992. Meddelanden i samordningsfrågor 1992:1 Statistiska centralbyrån.
Skånes, H. 1991: Förändringar i odlingslandskapet och dess konsekvenser för gräsmarksfloran. Stockholms universitet, Naturgeografiska institu-tionen. Rapport nr 86.
Riksantikvarieämbetet, 1993: Jordbrukets byggna-der. Kulturvärden I landskapet. RAÄ
ISBN nr 91-7192-897-9.
Riksantikvarieämbetet, 1995a: Fornlämningar i jordbruksmark. Skador och markanvändning. RAÄ ISBN nr 91-7192-992-4.
Riksantikvarieämbetet, 1995: KartGIS för historis-ka historis-kartor. Handbok. RAÄ
ISBN nr 91-7192-995-9.
Riksantikvarieämbetet, 1997: Förändringar i jord-brukets byggnader. RAÄ ISBN nr 91-7209-104-5.
Muntliga referenser
Helena Åkerberg vid Smålands Museum och Stefan Höglin, Landskapshistorisk Konsult. Uppgifter angående ängsladeinventering i Kronoberg 2003.
Professor B. Bunce, Nederländerna.
FLYGBILDSTOLKARE
Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet
Helle Skånes, Torunn Jansson, Siv Runborg, Mats Norin och Sandra Axelsson tolkade följande områden: Bjälbo, Börstil, Eldsberga, Stenåsa Virestad, Källstorp/Ö Klagstorp, Odensvi och Örkelljunga
Konsult NaturGis
Tommy Löfgren tolkade Rytterne och Leksand.
Konsult Pro Natura
Ola Bengtson tolkade Skee och Luttra.
Konsult Adoxa
Janne Elmhag tolkade Näshulta.
Länsstyrelsen, Gotlands län
Fabian Mebus tolkade Burs.
Länsstyrelsen, Örebro län:
Oscar Säwström tolkade Viby.
Länsstyrelsen, Norrbottens län
Tina Nilsson tolkade Övertorneå.
LMV/Metria, Kiruna
Maud Sjöberg och Marianne Orrmalm tolkade Forsa.
Konsult Skoglig Kartteknik
Olof Borg, Björn Nilsson och Rolf Kulla flygbildstolkade Lysvik, Nysätra och Offerdal.
FÄLTDOKUMENTERARE
För länsstyrelserna Erik Gothlin (lst T-län),
Anso Norling (lst H-län), Johan Thorsén (lst H-län), Ulf Svensson (lst E-län),
Susanne Boe-Skamedal (lst E-län), Tobias Edman (lst M-län) och Tina Nilsson (lst BD-län).
Konsult Adoxa med medarbetare: Monika Gustavsson. Konsult Pro Natura med medarbetare: Camilla
Finsberg, Mattias Lindholm och Bettina Olausson.
ÖVRIGA KONSULTINSATSER
LMV/Metria, Luleå: Rättningar, strukturjusteringar
och kvalitetssäkring av LiM:s GIS-databaser. Analyser av resultaten från flygbildstolkningen, m.m.
LMV/Metria, Gävle: IRF-flygbildsfotografering och
”puggning” av flygbilder.
NaturGis: Kontroller och rättningar av
GIS-databa-ser, samt framtagande av kvalitetsdokument i samarbete med bl. a. Åsa Sehlstedt (LMV/Metria, Luleå). Produktion av tolkningsprotokoll och kart-utskrifter, m.m.
Skoglig Kartteknik: Produktion av tolkningsöverlägg
och digitalisering av några områden.
Hafok: Framtagande av fältdatabasapplikation, m.m. Mic Consulting: Rådgivning vid flygbildstolkning
och rapportskrivning,m.m.
Adoxa: Deltagit vid analys av referensområden och
rapportskrivning.
TACK TILL
Uppföljningen över LiM:s referensområden hade aldrig kunnat genomföras eller slutföras utan hjälp från alla duktiga, kunniga och hjälpsamma personer som på olika sätt varit inblandade i pro-jektet. Ni var LiMmet som höll ihop projektet (segt och hållbart). Stort tack till er alla!
TILL NÅGRA VILL JAG
RIKTA ETT SÄRSKILT TACK
Manuela Notter, Naturvårdsverket. Tack för att du
gav mig chansen och något att hugga i!
Åsa Sehlstedt, LM/Metria i Luleå. Din hjälp, ditt
stora kunnande och dina kloka råd har betytt oer-hört mycket för projektet. Tack för att du har ställt upp till över 100 % i alla lägen och under
hela perioden! Dina insatser med att få ordning på GIS-databaserna, kvalitetssäkringen och ana-lysarbetet, m.m. har varit ovärderliga.
Martin Sjödahl, Jordbruksverket. En klippa att luta
sig mot när det blåser hårt! Tack för att du är en så trevlig, rolig, kreativ, entusiasmerande och stödjande arbetskamrat! Din noggrannhet, ditt stora kunnande om CAP och dina idéer har varit mycket viktiga för att slutföra projektet.
Margareta Ihse, Naturgeografiska institutionen vid
Stockholms universitet. Utan dina insatser, din stora erfarenhet av landskapsövervakning och all uppslutning i form av rådgivning, resurser (fram-för allt dina kunniga och duktiga medarbetare) samt rapportskrivning hade inte projektet varit möjligt. Tack!
Helle Skånes, Naturgeografiska institutionen vid
Stockholms universitet. Ett mycket stort tack för att du i så stor utsträckning har bidragit med att göra projektet genomförbart! Du mycket kunnig i flygbildstolkning och i den digitala tekniken, idé-rik och hjälpsam!
Torunn Jansson, tidigare vid Naturgeografiska
insti-tutionen, Stockholm. Tack för att du ställde upp med att flygbildstolka och rätta databaser under såväl flytt som graviditet! Du är en mycket nog-grann, duktig och kunnig flygbildstolkare samt en mycket hjälpsam person.
Göran Blom, Naturvårdsverket. Före detta
projektle-dare för LiM-projektet och ansvarig för idéerna och upplägget av det ursprungliga projektet. Tack för all hjälp!
Tommy Löfgren, konsult NaturGis. Tack för dina
insatser med att få ordning på GIS-databaserna och datastruktur/strukturdokument i samarbete med Åsa och övriga inblandade! Samt ett stort tack för allt annat som du hjälpte till med, flyg-bildstolkning (över Rytterne och Leksand) och framtagande av shapefiler inför fältdokumenta-tion, m.m. Din hjälp, din stora noggrannhet och din tekniska kunnighet har betytt mycket!
Gunilla Svensson och Marie-Louise Modéer,
Naturvårdsverket. Tack för er strålande insats att ta fram kartmaterial, m.m. till rapporten! Jag vet att det inte var någon lätt uppgift, men vad bra det blev!
Mats Blomqvist, konsult Hafok. Tack för all din
hjälp med fältdatabasen, m.m!
Ola Bengtson, konsult Pro Natura. Ett stort tack för
all hjälp med såväl flygbildstolkning över Skee och Luttra som för handledningen vid fältdoku-mentationskursen! Dina medarbetare som bidrog vid fältdokumentation tackas särskilt!
Janne Elmhag, konsult Adoxa. Ett stort tack för all
hjälp med flygbildstolkning och fältdokumenta-tion över Näshulta samt hjälp med rapportskriv-ning. Monika Gustavsson tackas också!
Michael Frisk, tidigare vid Riksantikvarieämbetet.
Ett stort tack för all medverkan vid projektet och för metodstudien med integrerade analyser!
Maria Adolfsson, Camilla Eriksson och övriga med-arbetare vid RAÄ, Riksantikvarieämbetet. Tack
för er medverkan vid uppföljningen av LiM:s referensområden.
David Naylor, Uppsala universitet,
Naturvårds-verket. Studerande och praktikant som hjälpt till med att korrekturläsa och redigera texter till rapporten, m.m. Stort tack!
Alla länsstyrelser samt övriga personer som
med-verkat på olika sätt för att projektet har kunnat genomföras. Tack!
Typoform, tack för er medverkan! Ann Sjögren och
Tomas Widlund tackas speciellt.
Susanne Vävare, Naturvårdsverket, projektledare för uppföljningen över LiM:s referensområden 2001.
