En studie kring barns valmöjligheter till vila i
förskolan
”Jag har aldrig fått välja,
det får inte barnen göra”
KURS:Examensarbete för förskollärare,15 hp PROGRAM: Förskollärarprogrammet
FÖRFATTARE: Sofie Ekström, Amanda Jöelaid HANDLEDARE: Cathrine Ryther
EXAMINATOR: Ann Ludvigsson TERMIN:VT20
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för förskollärare, 15 hp Förskollärarprogrammet
VT20
SAMMANFATTNING
Sofie Ekström, Amanda Jöelaid
”Jag har aldrig fått välja, det får inte barnen göra” En studie kring barns valmöjligheter till vila i förskolan
”I’ve never gotten to choose, kids don’t get to do that” A study on the rest options avaliable to children at preschool
Antal sidor: 26
Syftet med studien är att undersöka äldre barns valmöjligheter till vila i förskolan. Studiens frågeställningar utgår från vilka sorters vila äldre barn deltar i och de villkor äldre barn får för att vila i förskolan. Studien inspireras av Aspelins relationella
teori som innebär att pedagogiska fenomen måste ses ur olika perspektiv. En kvalitativ fallstudie har genomförts, där metoderna barnobservation och semistrukturerade intervjuer med två barn samt en legitimerad förskollärare har använts. För att få syn på mönster i empirin användes en tematisk analys. Resultatet visar att barn behöver anpassa sig till pedagogernas bestämda regler och slutsatserna är att pedagogerna ovetande bestämmer mycket i förhållande till barnens önskemål.
Sökord: Förskollärare, barn, förskola, vila, fallstudie Postadress
Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036-101000 Fax 036162585
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 3
2.1 Tidigare styrdokument om förskolans rutiner ... 3
2.2 Rutiner i förskolan utifrån befintlig forskning... 4
2.3 Rutinen vila i förskolan ... 4
2.4 Pedagogiska relationer och ett barnperspektiv ... 5
3. Syfte ... 7
3.1 Frågeställningar ... 7
4. Metod ... 8
4.1 Metodval - Kvalitativ fallstudie ... 8
4.1.1 Observation ... 8
4.1.2 Intervju ... 9
4.2 Urval ... 9
4.3 Genomförande ... 10
4.4 Databearbetning och analys ... 11
4.5 Tillförlitlighet ... 12
4.6 Forskningsetiska överväganden... 13
5. Resultat och analys ... 15
5.1 Barnens upplevelser av vila ... 15
5.2 Fröken bestämmer allt ... 16
5.3 Barns valmöjligheter för att vila ... 18
5.4 Sammanfattning av resultat ... 20 6. Diskussion ... 21 6.1 Resultatdiskussion ... 21 6.2 Metoddiskussion ... 23 6.3 Slutsatser ... 25 6.4 Vidare forskning ... 25 7. Referenser ... 27 Bilagor
1. Inledning
Varje dag lutar sig förskolans verksamhet på fasta rutiner för att förhindra kaos. För att få sin organisation att fungera, uppfylla omsorgsbehov och förenkla pedagogernas arbete behöver förskolan rutiner såsom vila och måltider. Dessa fasta rutiner kan även anses vara ett medel för att få kontroll över barn, eftersom de medför att barnen måste anpassa sig till det planerade (Ekström, 2007; Markström, 2005). Rutinerna som får förskolans vardag att fungera kan därmed också likställas med att barns utrymme till valmöjligheter krymps.
Enligt Svenska Akademiens ordlista (2015) innefattar vila ett tillstånd av avslappning, att ta igen sig och återvinna krafter. Barnkonventionen lyfter att barn har rätt till vila samt att barn ska få vara med i de beslut som rör deras bästa (SFS 2018:1197). Eftersom
förskolan ska utgå från barnkonventionen formulerar förskolans läroplan att utbildningen ska ha en väl avvägd dagsrytm mellan aktivitet och vila samt att dagsrytmen ska vara anpassad för barnens behov (Skolverket, 2018). Det är en omöjlighet att veta vilka behov barnen i förskolan har utan att inkludera dem i diskussioner rörande vardagliga
ställningstaganden. Det vill säga att insikt i ett barns perspektiv behövs i skapandet av förskolans dagsrytm.
Utifrån våra verksamhetsförlagda utbildningar är förskolans rutiner allra oftast
vuxenstyrda med ett i förväg planerat innehåll och barns inflytande och valmöjligheter har varit näst intill osynliga. Även i den tidigare forskningen om vila är det
vuxenperspektivet som legat i fokus medan det saknas forskning utifrån ett
barnperspektiv (Grunditz, 2018). Att tillvarata barns perspektiv handlar om att se till barngruppens och det enskilda barnets behov. Det kan bli svårt för pedagogerna att förstå barnens önskan om barns perspektiv inte inkluderas i de vardagliga rutinerna, exempelvis rutinen vila.
Med hänsyn till problematiken blir det tydligt att mer insikt i hur barn själva upplever och deltar i rutinsituationer behövs. Samtidigt kan inte vuxenperspektivet bortses från helt och hållet eftersom vuxna ansvarar för att verksamheten inte förfaller i kaos. Om barns och vuxnas perspektiv förstås som i en relation med varandra kan det möjliggöra skapandet av en väl avvägd dagsrytm på förskolan som även barnen upplever stämmer överens med hur de önskar prioritera sina behov. Men första steget är att införskaffa en
helhetsbild av förskolans rutiner utifrån både barns och vuxnas perspektiv. Denna studie är tänkt att bidra till en helhetsbild genom att fokusera på en av förskolans rutiner, nämligen vila, och undersöka vad äldre barn har för valmöjligheter i förhållande till vila.
2. Bakgrund
I följande avsnitt redogörs för forskningsområdet utifrån styrdokument och tidigare forskning. Inledningsvis diskuteras förskolans rutiner med utgångspunkt i tidigare styrdokument. Vidare beskrivs förskolans rutiner utifrån befintlig forskning. Sedan behandlas den specifika rutinen vila i förskolan, därefter redogör vi för studiens teoretiska utgångspunkt.
2.1 Tidigare styrdokument om förskolans rutiner
Begreppet rutin har benämnts på olika sätt i förskolans historia. Både begrepp som dagsprogram och dagsrytm har lyfts fram, samt att det har funnits varierande syn på rutin i förskolan. Under barnträdgårdarnas uppstart framkom inget om rutinernas utformning, dock framfördes att pedagogiken bestod av husliga sysselsättningar och planerade lekar som instruerades av pedagogerna (Westberg, 2008).
Barnstugeutredningen yttrade sig kring förskoledagens disponering och menade att rutiner var återkommande moment som delade in dagen (SOU, 1972:26). Förskoledagen skulle vara organiserad på sådant sätt att barnet fick en grundläggande tidsuppfattning vilket betydde att det skulle finnas en given ordning och upprepning i förskolan. Arbetsplan för förskolan från 1975 menade att rutinerna i verksamheten skulle få möjlighet till förändring om verksamheten krävde det (Socialstyrelsen, 1975). I den senare upplagan av arbetsplan för förskolan stod nedtecknat att “En avvägning mellan aktivitet och vila och mellan ensamhet och gruppsamvaro behövs för att det ska vara positivt för stora och små att vara tillsammans” (Socialstyrelsen, 1978, s.88). Även det pedagogiska programmet för förskolan belyste ovanstående som förklarade att rutiner och struktur kunde skapa mer utrymme för barns initiativ (Socialstyrelsen, 1993).
Förskolans första läroplan belyste inget angående rutiner i förskolan men däremot lyftes att förskolans dagsrytm ska vara väl avvägd utifrån barns ålder och vistelsetid
(Utbildningsdepartementet, 1998). Ett tillägg i 2018 års läroplan är att förskollärare ansvarar för att “rutiner i förskolan blir en del av undervisningen” (Skolverket, 2018, s.19).
2.2 Rutiner i förskolan utifrån befintlig forskning
Dagsrutinen påverkas av fler faktorer som till exempel barns vistelsetider, personaltäthet samt barns ålder, förklarar Ekström (2007). Enligt Sheridan och Williams (2018) är rutiner i förskolan en förutsättning för att kunna skapa ramar för förskolans undervisning. Barn har förväntningar att följa vuxnas regler i förskolan menar Markström (2005) och Ekström (2007). De fasta rutinerna är ett medel för att få kontroll över barn, samtidigt som omsorgsinriktade mål uppnås som ger trygghet och lärande i ett.
Ekström beskriver att när rutiner fungerar väl kan de vara ett stöd för att följa barns utveckling. Men rutiner kan även användas i självändamål för pedagogernas behov som till exempel att fördela arbetsuppgifter, vilket kan medföra konsekvenser för
verksamheten. Konsekvenserna kan innebära att pedagogerna enbart fokuserar på arbetsuppgifterna och därmed inte tillgodoser barns behov. Ekström berättar att förskollärares synsätt även påverkar rutinsituationernas utformning. Williams (2001) menar att rutinernas syften är viktiga för pedagogerna att lyfta i diskussion för att de ska kunna tillgodose allas behov. Williams förklarar vidare att rutiner har en risk att
exkludera vissa barn eftersom alla rutiner inte passar alla barn. I dessa situationer kan vissa barn reagera med motstånd, vilket skulle kunna innebära att barnets agerande ger barnet en stämpel av att vara störande för barngruppen.
Williams (2001) framför att förskolans rutiner kan vara styrda och att barnen inte får möjlighet till eget initiativ. Dock menar Sheridan och Williams (2018) att rutiner skulle kunna vara ett stöd som medför att barn kan få möjlighet att påverka sin dag med egna förslag. Det handlar om förskollärarens förhållningssätt till rutinerna och om rutinerna ses som ett stöd eller hinder. Det förklaras även att det är barns önskemål och
förskollärarnas planerade innehåll som ska styra verksamheten (Sheridan & Williams, 2018). Det vill säga att det ska finnas en samverkan mellan barns önskan och
förskollärarens planerade innehåll. 2.3 Rutinen vila i förskolan
Vila kan ses på olika sätt, men oftast förknippas vila till passivitet, det vill säga sovande vila (Asp, 2017). Asp (2017) och Nevelius (2013) förklarar att kroppen, tanken och känslan måste interagera med varandra för att vila ska ge effekt. Beroende på vem som utför vila finns olika metoder, därför är det individuellt vad vila innebär rent praktiskt
och begreppet vila blir abstrakt och svårdefinierat. Idag har förståelsen av vila förändrats och fokus ligger på balansen mellan återhämtning och aktivitet (Asp, 2017).
Barns rätt till vila uttrycks i barnkonventionen (SFS 2018:1197). Förskolans läroplan
utgår från barnkonventionen som framför att“Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö
och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid” (Skolverket, 2018, s.7). Läroplanen förtydligar att förskollärare ansvarar för att erbjuda barn “en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila” (Skolverket, 2018, s. 15).
Ekström (2007) lyfter att historiskt har all svensk förskoleverksamhet byggts upp på liknande sätt där fysiska behov av att äta och vila fått stå i centrum. Grunditz (2018) har studerat yngre barns vila som en specifik rutinsituation i förskolan ur ett historiskt perspektiv. Studien visar att vila främst inträffar efter lunch. Författaren påvisar att forskning om ämnet är begränsad i hur förskolans vila organiseras, det vill säga vilka metoder som finns samt vilket syfte rutinen vila har. Forskning visar främst hur förskolan organiserar rutiner för att ge tid till vila. Grunditz inspirerades av ett australiensiskt projekt vars resultat påvisat att rutinen vila används i praktiskt syfte för pedagogerna, vilket medfört att pedagogerna fått tid till andra uppgifter utöver arbetet med barn. Vila borde därför diskuteras för att tillgodose barns och pedagogers behov, där de didaktiska frågorna hur och vad bör vara i centrum (Grunditz).
2.4 Pedagogiska relationer och ett barnperspektiv
Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på Aspelins relationella perspektiv. Aspelin har fått inspiration från bland andra Martin Buber, John Dewey och Lev Vygotskij.
Perspektivet syftar på att utbildning och undervisning tolkas och analyseras utifrån relationer mellan lärare och elever (Aspelin & Persson, 2011). Två begrepp som lyfts i perspektivet är subjekt och objekt. Subjekt syftar på människan som bär på upplevelser, tankar och blir ett jag, medan objektet saknar den möjligheten och blir ett det.
Anledningen till att dessa begrepp lyfts är att ömsesidiga relationer endast innefattar subjekt, vilket innebär att alla människor ska ses som subjekt.
Enligt ett relationellt perspektiv är pedagogiska fenomen tvåsidiga och det går inte att förstå pedagogiska fenomen utifrån endast en synvinkel (Aspelin & Persson, 2011). Det innebär att både barns och pedagogers perspektiv är nödvändiga för att skapa förståelse
kring ett fenomen och även samspelet mellan barn och pedagog. Barns inflytande är av vikt för både barnet självt men också för utveckling av verksamheten. När förskollärare ger barnen möjlighet att påverka deras situation i förskolan får barnen möjlighet att bli självbestämmande individer. Genom att arbeta relationellt kan ett barnperspektiv synliggöras som även kan hjälpa pedagogerna att reflektera mer över deras möten med barn samt fundera över vad barn vill förmedla och varför (Arnér, 2006). För att ge barnen inflytande krävs ett relationellt arbetssätt som kan ge pedagoger en möjlighet att bli delaktiga i barns vardag. Vi ämnar undersöka fenomenet äldre barns valmöjligheter till vila i förskolan utifrån ett relationellt perspektiv som möjliggör för oss att även belysa barnens synvinkel.
3. Syfte
Syftet är att undersöka äldre barns valmöjligheter till vila i förskolan. 3.1 Frågeställningar
• Vilka sorters vila deltar äldre barn i på förskolan?
4. Metod
I följande avsnitt presenteras studiens metod utifrån syfte och frågeställningar. Därefter redogörs för urval av respondenter och förskola. Sedan presenteras förberedelser och studiens genomförande, följt av hur vi bearbetat och analyserat empirin. Till sist beskrivs studiens tillförlitlighet och forskningsetiska ställningstaganden för studien.
4.1 Metodval - Kvalitativ fallstudie
En kvalitativ studie i form av fallstudie på en förskolas fyra till sex års avdelning har genomförts. Valet av kvalitativ studie har sin grund i att få fram studiesubjektens perspektiv på ett för dem känt område (Alvesson & Sköldberg, 2017). Studiesubjekten har varit två barn samt en förskollärare och studien har synliggjort olika perspektiv på barns valmöjligheter till vila i förskolan. Fallstudier handlar om att synliggöra detaljer från deltagares perspektiv i relation till syfte och den teoretiska utgångspunkten (Bryman, 2011). Vi har använt oss av triangulering i insamlandet av empiri. Triangulering innebär att använda sig av fler än en metod för att få en djupare förståelse av empirin (Bryman, 2011). Metoderna har varit observationer, barnintervjuer samt intervju med en
förskollärare. Valet att använda oss av triangulering var för att synliggöra både barns och vuxnas perspektiv på barns valmöjligheter i förskolan samt i syfte att öka studiens
tillförlitlighet. Genom observationer av två barn på en förskola inskaffades underlag för uppföljande intervjuer med dessa barn för att få syn på barns perspektiv. En intervju med en förskollärare genomfördes för att belysa olika synvinklar från ett vuxenperspektiv vilket gav oss möjlighet att se en annan bild av verksamheten.
4.1.1 Observation
Lalander (2015) beskrev att observation är ett verktyg för att närma sig deltagarnas perspektiv i en miljö eller händelse, vilket lämpar sig för studiens syfte. En nackdel med observation är forskareffekt, som innebär att deltagarnas beteende kan påverkas i vetskap att de blir observerade (Lalander, 2015). Det är därmed av betydelse att reflektera över rollen som observatör och fundera kring hur barnen känner i att bli observerade. Det finns olika typer av observation men valet landade i att genomföra en öppen och
partiellt deltagande observation (Lalander, 2015). Öppen observation syftar på att
deltagarna får information om studiens syfte och genomförande som grundar sig på Vetenskapsrådets (2002) ena forskningsetiska princip, informationskravet. En partiellt deltagande observation innebär att forskaren delvis är delaktig i respondenternas miljö.
Valet av observationstyp grundade sig på att barnen skulle känna trygghet inför att bli observerade genom att vi var delaktiga i barnens miljö.
Som deltagande observatör är det viktigt att förbereda vad som ska observeras och antecknas (Lalander, 2015). Därav skapades en observationsmatris i form av en tabell (bilaga 1). Matrisen utgick bland annat från vilka aktiviteter barn utförde, vem som initierade aktiviteten och om det fanns möjlighet att avvika från en aktivitet. Det fanns utrymme för fältanteckningar om miljön och beteenden. Valet av att skriva ner alla aktiviteter grundade sig på att vi ville få ta del av vad barnen gör på en dag på förskolan. Observationer kan dock enbart synliggöra forskarens perspektiv, därav användes
metoden intervjuer som ett komplement (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015; Lalander, 2015).
4.1.2 Intervju
Intervjuer är ett verktyg för att få kunskap om sociala förhållanden samt enskilda människors tankar (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Fördelar med intervjuer är att forskaren under kort tid kan höra andra personers synvinklar kring ett område. Genom intervjuer gavs respondenterna möjlighet att uttrycka erfarenheter, upplevelser samt deras praktiserande i verksamheten. Dock kunde intervjun ge en begränsad bild av fenomenet. Det fanns även en risk att respondenterna gav förväntade svar, förskönade sanningen samt att dagsformen kunde spela roll vid intervjutillfället. Vi bestämde därför att utföra både observationer och intervjuer.
Vi valde att genomföra djupintervjuer med semistrukturerade frågor (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Djupintervjuer används i syfte att fånga upp personliga synvinklar från respondenterna och kan liknas vid ett samtal med ett förutbestämt syfte. Genom användandet av semistrukturerade frågor fanns en bestämd ordning på frågorna, som nedtecknades i en intervjuguide (bilaga 2, bilaga 3). Ordningen kunde dock ändras utefter respondenternas berättelser och utrymme för följdfrågor fanns för att få en djupare empiri.
4.2 Urval
Studiens datamaterial utgjordes av två barnobservationer, två barnintervjuer samt en intervju med en legitimerad förskollärare. Samtliga respondenter var från samma fyra till sex års avdelning där en av oss tidigare haft verksamhetsförlagd utbildning.
som visade intresse till deltagande, därav valdes förskolan. Valet att endast använda en avdelning i studien var för att inom tidsramen hinna gå på djupet i den insamlade empirin och synliggöra utformningen av en rutinsituation som respondenterna var bekanta med. Bekvämlighetsurval låg som grund i valet av förskola och avdelning. Ett
bekvämlighetsurval innebar att de valda respondenterna var tillgängliga för forskaren (Bryman, 2011; Christoffersen & Johannessen, 2015). En av oss hade tidigare skapat en relation med förskolan därav kunde tid sparas i att finna var studien skulle äga rum, vilket är en fördel med ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011).
Även ett kriteriebaserat urval användes vilket innebar att respondenter “uppfyller speciella kriterier” (Christoffersen & Johannessen, 2015, s.56). Förskollärarens kriterier var att hen arbetar på den valda avdelningen samt är legitimerad förskollärare. De utvalda barnen valdes efter kriterierna att de skulle vara mellan fyra till sex år, gå på den valda avdelningen på förskolan och utföra någon form av vila. Det vill säga att både
förskolläraren och barnen ska befinna sig på samma avdelning.
Samtyckesblanketter (bilaga 4) skickades ut till barn och vårdnadshavare. Av dessa blanketter gav fem barns vårdnadshavare samtycke till observation varav fyra av dessa även gav samtycke till intervju. Slumpmässigt valdes två av de fyra barnen som gav samtycke till båda metoderna. Det är en fördel att observera och sedan intervjua samma personer för att få bekräftelse på det observerade materialet (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015).
4.3 Genomförande
Den första formella kontakten togs via mejl till förskolans biträdande rektor, för att få godkännande till att genomföra studien. Syfte, metod och genomförande presenterades i mejlet. Därefter kontaktades en förskollärare på en av förskolans avdelningar med inrådan från rektor. Förskolläraren fick information om studiens syfte, metod och genomförande och bad att återkomma när hen stämt av med resterande pedagoger på avdelningen. Avdelningen gav samtycke till medverkan genom att skriva under utskickad samtyckesblankett (bilaga 5) därefter föreslog vi tre möjliga tillfällen för våra
observationer och efterföljande intervjuer. Därefter bokades två tillfällen varpå informationsbrev med fotografier på oss (bilaga 6), missivbrev (bilaga 7) och samtyckesblanketter skickades till avdelningen i god tid innan studien ägde rum.
Pedagogerna ansvarade för att vidarebefordra breven till vårdnadshavarna och för insamlandet av samtyckesblanketterna som gav besked om barns medverkan.
Observationen utfördes utifrån vår tidigare nämnda observationsmatris en onsdag mellan 9:00-14:00. Innan genomförandet av intervjuerna konstruerades en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Den första intervjun inträffade cirka en timme efter
observationen eftersom barnet inte var på förskolan nästkommande dag, som var den valda dagen för intervjutillfället. Rollen som samtalsledare varierade beroende på vem som observerade vilket barn. Det vill säga att den som utförde observationen även ställde frågorna till det berörda barnet. Intervjuerna spelades in med inspelningsverktyg från mobiltelefoner och iPad. Den som inte utförde intervjun ansvarade för anteckningar med papper och penna för att anteckna ansiktsuttryck och kroppsspråk som inte upptas vid en ljudinspelning. Både samtalsledaren och den som förde anteckningar ställde eventuella följdfrågor för att få än mer material. Valet av vem som intervjuade förskolläraren blev den som haft minst personlig kontakt med förskolläraren för att inte tidigare erfarenheter från avdelningens rutiner skulle speglas i intervjun. Intervjuerna utfördes i förskolans lokaler av bekvämlighetsskäl för respondenterna. Barnintervjuerna var cirka 25 minuter långa och intervjun med förskolläraren var cirka 40 minuter lång.
4.4 Databearbetning och analys
Materialet transkriberades ordagrant av samtalsledaren inom 24 timmar efter
intervjutillfällena för att lättare komma ihåg vad som sades och skapa en tillförlitlighet till materialet. Med hjälp av stödanteckningar kunde även händelser och kroppsspråk föras in i transkriberingen för att göra empirin mer trovärdig (Bryman, 2011). Att sätta ihop det som sades med hur det uttrycktes, gav möjlighet att fördjupa förståelsen och förenkla tolkningsarbetet av materialet redan vid transkriberingen. (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).
Det transkriberade materialet analyserades var och en för sig genom en tematisk analys. En tematisk analys handlar om att finna gemensamma mönster som blir analysens teman (Löfgren, 2014). Efter att alla transkriberingar var färdiga började den djupare analysen av det sammanlagda transkriberade materialet. Därefter sammanställdes och analyserades observationerna utifrån fältanteckningarna. Observationsmaterialet kopplades samman med det transkriberade materialet för att få en djupare bild av samspelet mellan barn och pedagog utifrån det respondenterna berättat. Analysen grundade sig på en sortering,
reducering och argumenterings process som utgick från studiens syfte och
frågeställningar. I sorterings- och reduceringsfasen skapade vi ordning och sållade ut centrala delar kopplade till syfte och frågeställningar. Till sist argumenterade vi empirin i relation till andra forskares resultat, vilket har presenterats i diskussionsdelen. Valet av teoretisk utgångspunkt gjordes efter att mönster började hittas eftersom vi inte ville att ett speciellt synsätt skulle påverka analysen. Empirin har analyserats med hjälp av Aspelins teori som menar att pedagogiska fenomen är tvåsidiga, vi har därför valt att lyfta fram barnens och förskollärarens perspektiv. Genom att analysera utifrån ovanstående process kunde mönster synliggöras i empirin. De mönster som synliggjordes kategoriserades som barns upplevelse av vila, fröken bestämmer allt och barnens valmöjligheter för att vila. Anledningen till ordvalet ‘fröken’ var att vi ville lyfta barnens uttryck från intervjuerna. Med anledning av etiska ställningstaganden har vi valt att avidentifiera barnens och förskollärarens namn och ersatt med fiktiva namn. Barnen har fått namnen Kim och Alex och förskolläraren har fått namnet Charlie.
4.5 Tillförlitlighet
Bryman (2011) framför fyra delkriterier för tillförlitlighet, trovärdighet, konfirmering,
överförbarhet och pålitlighet.
Det första kriteriet, trovärdighet, handlar om att forskaren ska kunna visa att studien skett enligt de regler som gäller för de utvalda datainsamlingsmetoderna. Trovärdigheten ökas av att forskaren även får en bekräftelse på att empirin stämmer överens med
respondenternas tankar, som även kallas respondentvalidering (Bryman, 2011). Under intervjuerna upprepades respondenternas svar för att säkerställa att en förståelse skett mellan samtalsledare och respondenter, därmed fås en bekräftelse av trovärdigheten. Konfirmering handlar om hur objektiv forskaren varit. Bryman (2011) framför att det inte går att vara helt objektiv inom samhällsforskning. Vi reflekterade över våra roller som observatörer och samtalsledare samt ville vi följa deltagarna i deras vardag och ta del av deltagarnas tankar. Vi var medvetna om att våra erfarenheter kunde påverka analys och resultat men med våra metodval gav vi deltagarna utrymme för eget agerande.
Överförbarhet kan jämföras med generaliserbarhet som innebär att resultatet stämmer i andra kontexter. Studiens resultat kan inte generaliseras i den utsträckningen att samma resultat visas om studien utförs på en annan förskola. Däremot kan studien ge insikter
som är överförbara som tankeställare till andra förskoleavdelningar med äldre barn. Resultatet kan därmed öppna upp för att synliggöra barns perspektiv, i studiens fall om barns perspektiv på vila.
Sista kriteriet, pålitlighet, syftar på att det ska finnas en fullständig redogörelse för studiens tillvägagångssätt eftersom det ska finnas möjlighet för någon annan att utföra samma studie för att se om resultatet stämmer vid ett annat tillfälle. Resultatet ska vara presenterat på ett detaljrikt sätt för att läsaren ska förstå att det kan vara relevant i deras kontext, vilket även är ett sätt att skapa möjligheter för överförbarhet. Vi har presenterat materialet i detalj och vi har under metodkapitlet gett en fullständig redogörelse för studiens tillvägagångssätt.
4.6 Forskningsetiska överväganden
Studien har förhållit sig till Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer i ett
försök att åstadkomma en undersökning som respekterar och skyddar deltagarnas
integritet.
Informationskravet i denna undersökning behandlades i ett utskickat missivbrev och
informationsbrev till förskolan och vårdnadshavare. Informationsbrevet innehöll
fotografier på oss som delades ut med tanke på att alla deltagare skulle få en bild av vilka som skulle komma till förskolan för att genomföra studien. I missivbrevet informerades samtliga deltagare (biträdande rektor, förskollärare, arbetslag, barn och vårdnadshavare) om studiens syfte och metod samt deltagarnas rättigheter i förhållande till medverkan i studien. Deltagarna blev informerade att medverkan var helt frivillig och att de när som helst fick avbryta sin medverkan utan någon som helst anledning.
I enlighet med samtyckeskravet skickades en samtyckesblankett till förskollärarna och vårdnadshavarna för att få samtycke. Vårdnadshavarna gav samtycke till barns
medverkan eftersom barnen var under 15 år, medan förskollärare kunde ge deras eget samtycke. Barnen och förskolläraren påmindes muntlig vid observations- och
intervjutillfället att deltagandet var frivilligt.
Den insamlade empirin har förvarats enligt konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Det innebär att alla medverkande i studien är avidentifierade och har getts fiktiva namn i resultatdelen. Det insamlade materialet har förvarats på ett säkert sätt på privata
studiens syfte och allt insamlat material kommer raderas efter examensarbetets godkännande.
5. Resultat och analys
Inledningsvis redogörs för barnens upplevelser av vila. Därefter, under rubriken fröken bestämmer allt, tas pedagogernas planering kring vila upp. Sedan presenteras barns valmöjligheter för att vila i förskolan och till sist sammanfattas resultatet. Resultatet har utgångspunkt i barnens och förskollärarens beskrivningar som sätts i relation till
varandra. Vi har valt att främst lyfta barnens åsikter eftersom vi vill uppmärksamma barnperspektivet, därav benämns pedagogerna som fröken och fröknarna stundtals. 5.1 Barnens upplevelser av vila
Från intervjuer framkom att barnen Kim och Alex anser att vila är bra om behovet finns, till exempel uttryckte de att om de kände sig trötta så kunde det vara skönt med vila. Barnen berättade att de ville vila på olika sätt och att vila hemma inte är likadan som vila i förskolan. Hemma brukade barnen vilja vara ifred på sina rum och vila i sin säng. Kim och Alex berättade att de inte kände sig alltför trötta, varken på förskolan eller hemma. Det kan bero på barnens medvetenhet om att behovet av vila finns och att de åtgärdar behovet innan de blir för trötta.
Ja, typ när man är inne, då brukar jag leka, å då kanske jag blir lite trött, å då brukar jag typ sätta mig ner å vänta. Å sen när jag inte är så trött längre, så börjar jag leka igen (Alex)
När Alex reglerar vila klarar hen leka samma lek en längre stund utan att tröttna. Alex kan själv välja när vila lämpar sig och även vilken typ av vila som ska genomföras. I exemplet ovan vill Alex sätta sig ner och vila, vilket kan genomföras på olika sätt till exempel genom att sätta sig på en pall eller i en fåtölj. Det visar att det bara är personen i fråga som kan avgöra behovet av vila och vilken form av vila som ska utföras. Med det menas att ingen kan veta hur någon annan önskar vila. Vila blir här ett individuellt reglerat val.
Barnen förklarade vidare i intervjuerna att det som de själva upplevde som vilsamt i förskolan kunde vara att måla eller att ha samling. Dock förknippar de ordet vila främst med avslappningsmusik efter lunch som förskollärarna planerar. Barnen upplevde att avslappningsmusik var vilsamt men inte roligt och menade att de hellre ville titta på film eller på en iPad på vilan efter lunch.
Ja jag tycker bara om att titta på film, inte lyssna på avslappningsmusik, jag gillar bara å titta på nånting. (Kim)
Jag vill kolla på nånting, inte lyssna på nånting. Utan den där stora duken, jag vill kolla på en iPad, på Youtube eller SVT-barn. (Kim)
Jag tycker att Youtube är roligare (Alex)
I dessa fall önskar barnen fåtitta ensamma på en iPad och att själva få välja vad som ska
tittas på, vilket visar ett önskemål utifrån barnens behov och intresse. Om önskemålet ska uppfyllas krävs att två villkor uppfylls, dels att en iPad finns tillgänglig för barnen och dels att förskollärarna ger tillåtelse att använda den. Alex och Kim menade att de gärna ville titta på någonting när de skulle vila eftersom det annars var tråkigt. Det visar att
barnen inte enbart vill lyssna, utan önskar sig en vila där ögonen och inte bara öronen
stimuleras.
Under intervjutillfället berättade förskolläraren Charlie att pedagogerna hade genomfört enkäter med barnen inför utvecklingssamtal. En fråga från förskolans enkäter handlade om hur barnen upplevde förskolans vila.
Det var ju lite intressant när vi hade intervjuer med barnen och nästan varenda barn hade en sur min om frågan på vilan och jag frågade varför och barnen svarade då att det var för att dom måste ligga stilla och lyssna. (Charlie)
Förskolans enkäter bekräftar barnens upplevelser till förskolans vila. Barnen uttrycker på ett icke verbalt sätt för pedagogerna att de inte tycker om vila och Charlies yttranden visar att det finns en medvetenhet angående barns åsikter och genom Charlies berättelse lyfts barns perspektiv. I Charlies utdrag framförs även att vuxna har bestämt att barnen måste vara tysta vilket visar en bestämd regel från pedagogerna som barnen känner sig tvungna att följa.
5.2 Fröken bestämmer allt
Att alla barn måste vara med på den planerade vilan var självklar för Alex som i intervjun förklarade att barn som leker under vilan stör. Alex menade att det var därför
som fröknarna hade bestämt att alla barn skulle vara med på vilan. Förskolans vila efter lunch höll på i 30 minuter, vilket barnen inte var nöjda med.
Student: Måste man alltid ligga ner då? Man kanske kan sitta upp? Kim: Det får man inte på vilan, bara när vilan är färdig
Enligt Kim har fröknarna bestämt att barnen måste ligga ner på sin kudde och vila. Att ligga ner kan ses som en regel som pedagogerna har bestämt. Utdraget tolkas som att det är pedagogerna som avgör när barnen har vilat tillräckligt och att barnen måste anpassa sig till det.
Barnen Kim och Alex förklarade i intervjuerna att det enbart var fröknarna som bestämde om den planerade vilan på förskolan. Under vilan måste barnen till exempel ligga på sina bestämda platser och vara tysta för att inte störa varandra.
Det är alltid likadan musik och alltid likadan plats jag får ligga på. Jag skulle vilja ligga på en annan plats, men fröknarna säger att jag pratade så mycket, så jag får ligga där nu (Kim)
Kim förklarade att det alltid såg likadant ut på vilan. Utifrån utdraget uttryckte Kim en ledsamhet i att inte själv fått välja plats och att hen gärna önskade en ny plats än den hen hade blivit tilldelad. Kim var tvungen att byta plats på grund av att hen störde andra barn. Bytet av platsen kan ses som ett villkor för en planerad vila från pedagogerna eftersom pedagogerna vill ha en lugn stund.
Barnens bestämda platser kan ha olika funktioner, att vila ska vara en lugn stund för barnen samt vara en lugn stund för pedagogerna som ansvarar för vilan. Kim och Alex berättade i intervjuerna att fröknarna bestämde vilans innehåll och att det bara spelades avslappningsmusik. Kim uttryckte bland annat att hen aldrig fått vara med och
bestämma. Ordvalet bestämma var något som barnen uttryckte efter att vi ställde frågan
om de fick vara med att välja vila.Ordet bestämma syftar på att det inte finns några
möjligheter till förhandlingar medan ordet välja har utrymme för förhandlingar. När barnen säger ordet bestämma syftar det på att pedagogerna har den styrande handen och att pedagogerna inte lämnar utrymme för barns önskemål.
Förskolläraren Charlie beskrev att arbetslaget diskuterat vilan ett flertal gånger och kommit fram till tre alternativ till vilans innehåll, avslappningsmusik, ljudbok eller läsa bok. Hen berättade att pedagogerna alltid brukade planera i förväg hur vilan skulle gå till.
Jag har ju en tanke först, men jag kan ju ändra min tanke. Oftast så frågar dom ‘ska vi inte ha en bok’? Nej men idag tänker jag att vi ska ha en lyssnasaga och då köper dom ju det (Charlie)
Här säger Charlie emot sig själv med att tanken kan ändras om barnen inte vill som hen planerat. Charlie framförde även att barnen köper det planerade. Dock uttryckte Kim och Alex i intervjuerna att det bara är fröknarna som bestämmer vilket i sådana fall innebär att barnen vet att det inte går att påverka fröknarnas beslut. Det finns därmed delade uppfattningar om barnen får vara med och välja eller inte, vilket kan bero på att pedagogerna inte har berättat för barnen att de får vara med och välja.
Jag har aldrig fått välja, det får inte barnen göra (Kim)
Utifrån det Kim sagt är det tydligt att pedagogernas alternativ inte upplevs som
förhandlingsbara. Dock framkommer inget kring hur barnen använt sin röst och om eller hur barnen får möjlighet att påverka innehållet.
I intervjun med förskolläraren Charlie framkom dessutom att rutinen vila sågs som en bra övergång när barnen skulle byta aktivitet.
Efter lunchen är det ju så att all personal ska ha rast *skrattar* så vi får våran vila. Det är ju ett syfte med att det ska funka för både personal och att man inte får ett bryt nån annanstans (Charlie)
Rutinen vila skulle främst ske utifrån pedagogernas schema och organisation eftersom pedagogernas egna raster skulle planeras. När pedagogerna hade sina raster var det färre pedagoger i barngruppen och vila fungerade därmed som ett verktyg för att få kontroll över aktiviteten. Även om Charlie skrattade till när hen förklarade syftet med vilans tidpunkt, visar kommentaren att rutinen vila främst är en del av att få ihop verksamhetens organisation. Charlies sista kommentar är ett villkor för barns valmöjligheter eftersom barns önskan ska fungera med verksamhetens organisation.
5.3 Barns valmöjligheter för att vila
Kim tyckte det var roligt att läsa berättade hen i intervjun, dock menade hen att det inte fanns några böcker på avdelningen och Kim var tvungen att fråga fröken om lov att hämta böcker från en annan avdelning.
Kim: nej för det finns nästan inga böcker Student: skulle man kunna ta in lite böcker då? Kim: man måste fråga fröken
Kims förklaring visade att det fanns svårigheter i att verkställa sitt val och att en tillåtelse krävdes, vilket visar ett villkor för barns valmöjligheter. Förskolläraren Charlie lyfte däremot upp att det fanns böcker på avdelningen och att vissa barn läste mer än andra, men att barnen helst ville att en vuxen skulle läsa för dem. Barns valmöjligheter till läsning beror därför på två villkor, att böckerna är tillgängliga och att det finns en vuxen tillgänglig som kan läsa för barnen.
I observationer kunde vi se att pedagogerna iordningställt miljöer både inomhus och utomhus för att ge barnen möjlighet till mikropauser och att barnen skulle kunna vila på egen hand. Exempelvis erbjöds material för målande, utöver de exempel som Charlie nämner nedan erbjöds även bokläsning utomhus på en stor filt.
Pussla, spela spel, pärla och rita är ju väldigt avslappnande vi har dom miljöerna för att få tillfälle att få en lugn stund på dagen (Charlie)
I intervjun bekräftade Charlie vår observation om miljöernas utformning. Genom miljön och dess material ger pedagogerna en icke verbal tillåtelse för barns egna val till vila. Pedagogerna hade skapat miljön utifrån vad de trodde var barnens behov för att barnen skulle få möjlighet att ta egna initiativ till vila utan att fråga pedagogerna. Både Kim och Alex lyfte i intervjuerna att de tyckte om att måla och att de även fick tillåtelse att göra det för pedagogerna. Dock upplevde Kim och Alex ett problem eftersom materialet inte fanns tillgängligt för barnen och de var tvungna att be pedagogerna om lov att måla med vattenfärger.
Under observation av förskolans lunchvila fick vi se hur en pedagog gav tillåtelse till Alex att få ta ett eget initiativ. På förskolans lunchvila låg 16 barn nära varandra i flera rader på golvet i ett rum på avdelningen. En pedagog satt upp och övervakade aktiviteten. Pedagogen hyschade att barnen skulle vara tysta och påpekade att barnen skulle ligga ned. Alex lade sig ned ungefär tio minuter senare än de andra barnen eftersom hen hade fått en sticka som plockades bort. Redan efter cirka fem minuter ändrade Alex ställning från liggande till sittande vilket pedagogen såg. Alex satte sig upp trots att det var tydligt att barnen skulle ligga ner under vilan. Men genom en blick och ett medgivande leende från pedagogen, fick Alex godkännande av att sitta upp. Villkoret att få utföra sittande vila är att infinna sig i tystnad. Det medförde att Alex fick utföra sin vila sittande medan de andra barnen hade liggande vila.
5.4 Sammanfattning av resultat
Barns valmöjligheter till vila var att sitta eller ligga ner under lek och i förskolans
planerade vila. Barnen hade även möjlighet att vara med att bestämma metod i förskolans lunchvila, även om det inte framkom hur barnen eller pedagogerna gick tillväga. Andra valmöjligheter för barnen som framkom för egen vila var att måla eller läsa bok.
Villkoren för att ta egna initiativ till vila ligger både på barnen och pedagogerna. Barnen behöver berätta för pedagogerna vad de önskar medan pedagogerna behöver tolka barngruppens behov, det vill säga ett samspel mellan barn och pedagog behövs.
6. Diskussion
I följande avsnitt presenteras studiens resultat i relation till tidigare forskning, sedan diskuteras och utvärderas metodval samt hur valen möjliggjort att svara på studiens frågeställningar. Därefter presenteras slutsatser och vilka kunskaper studien har bidragit med i området. Slutligen lyfts förslag till vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Utifrån resultat och det relationella perspektivet kan vi se att det finns delade meningar angående barns valmöjligheter till vila. Ekström (2007) och Markström (2005) lyfter att barn behöver anpassa sig till det som vuxna har bestämt, vilket framkom tydligt utifrån barnens beskrivningar. Barnen som deltog i studien framförde att vila på förskolan sker efter lunch och att barnen inte fick vara med att välja vilken av vila alternativen som skulle användas. I resultatet framfördes att pedagogerna bestämde innehåll för aktiviteten utifrån pedagogernas tolkningar av barngruppens dagsform. Utifrån ett relationellt
perspektiv finns det enligt förskollärarens beskrivning en tvåsidighet i relationen, medan barnen förklarade att det är en vuxenstyrd relation. Williams (2001) förklarade att när
barn inte får möjlighet att ta egna initiativ är rutiner styrda.Baserat på observationer och
intervju med förskolläraren framgick däremot att barn fick ta egna initiativ i viss mån, som till exempel sitta eller ligga ned under vila, vilket motsäger Williams tankar.
Möjligheterna är därmed begränsade. Med utgångspunkt från observationer av lunchvila kunde vi se att Alex tog ett eget initiativ och satte sig upp, samtidigt som hen rättade sig efter pedagogens bestämmelser om att vara tyst. Ekström (2007) berättar att rutiner kan vara ett verktyg för att få kontroll över en situation. Pedagogernas bestämmelser kan ses som rutiner och regler att anpassa sig till och dessa ses som villkor som barnen ska följa. Sheridan och Williams (2018) förklarar att det är barns önskemål och förskollärarnas planerade innehåll som ska styra verksamheten. Det planerade innehållet innebär rutinerna i verksamheten, vilket i det här fallet blir en planerad vila och en spontan vila. En planerad vila syftar på en vila efter lunch medan en spontan vila syftar på den vila som sker när verksamheten anser att det passar. I en spontan vila kan barns önskemål tillgodoses i viss mån utifrån tillgängligt material samt när på dagen vila önskas.
Pedagogerna hade dukat fram material som barn kunde använda i stunder för avkoppling och uppmuntrade därmed barnen att ta egna initiativ till vila. Miljöernas utformning och verksamhetens tidsplan ses därför som villkor till barns spontana vila. Barnen påpekade
däremot att det inte fanns tillgängliga böcker på avdelningen medan förskolläraren förklarade att det fanns böcker, vilket visar att barnen och pedagogerna inte delar samma uppfattning om böckernas tillgänglighet. Förskolläraren förklarade även att barnen ofta frågade om pedagogerna kunde läsa för barnen. Det finns därmed två villkor för barns läsning, att det fanns tillgängliga böcker och att någon kunde läsa för barnen. Således fick barnen anpassa sina valmöjligheter utifrån tillgängligt material och om pedagogerna var tillgängliga och öppna för barns önskemål. Utifrån Sheridan och Williams (2018) och resultatet uppnås barns önskemål i viss mån men att det främst är pedagogernas
planerade innehåll som styr verksamheten. Pedagogernas förmåga och kompetens att duka upp miljöer är viktig för barns valmöjligheter till vila. Sheridan och Williams (2018) förklarar att beroende på förskollärarens förhållningssätt kan rutinerna ses som ett stöd där barnen har möjlighet att påverka sin dag. Närmare bestämt om pedagogen är flexibel i sitt arbetssätt får barn möjlighet att påverka till exempel miljöns utformning och material som ger valmöjligheter till eget initiativ till vila. Det handlar därmed om att bjuda in barnen i skapandet av miljön, eftersom en relation uppstår när barn och pedagoger samspelar enligt Aspelin och Persson (2011).
Sheridan och Williams (2018) menar att rutiner både kan vara ett hinder och ett stöd för verksamheten beroende på förskollärarens förhållningssätt till rutinerna. Förskolläraren förklarade att lunchvila förbereddes utifrån tre alternativ men att hens förutbestämda tanke kunde ändras om barnen hade ett annat önskemål. Utifrån förskolläraren var alternativen förhandlingsbara och hen gav utrymme för barns önskemål. Dock berättade förskolläraren att barnen köpte det bestämda vilket i sådana fall visade att alternativen inte var förhandlingsbara och att förskollärarens beskrivning därmed säger emot sig själv. Barnen bekräftade det sistnämnda eftersom vuxna ofta bad barnen att vara tysta. Det
fanns därmed delade uppfattningar om alternativen var förhandlingsbara eller ej. Enligt
det relationella perspektivet är det viktigt att reflektera tillsammans för att skapa förståelse för varandras åsikter kring ett pedagogiskt fenomen, i studiens fall vila. Vi förstår det som att pedagogerna känner sig låsta vid alternativen och har svårt att släppa rutinerna till förmån för barnens önskemål. Det kan bero på att det fanns en tidsaspekt att ta hänsyn till i förskolans vila och att förskolläraren ville ge barnen en bra vila med ett pedagogiskt innehåll. Tidsaspekten ses som ett hinder för både barns valmöjligheter och pedagogers planerade arbete att inkludera barnen. Det vill säga att tiden är ett villkor för både barn och pedagoger.
Förskolans dagsrutin utformas från bland annat barnantal, barns vistelsetid och
personaltäthet (Ekström, 2007). Förskolläraren Charlie förklarade att vila sågs som en brytpunkt och var bland annat ett stöd för verksamheten och pedagogernas behov av rast. Ekström (2007) menar att rutiner är ett stöd för verksamheten men att det finns en risk att rutiner är i självändamål för pedagogernas behov. Vi ser däremot brytpunkten som ett stöd i barns vistelsetid för att ge barnen en väl avvägd dagsrytm, som är en riktlinje från förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Mot den bakgrunden är en brytpunkt ett
omsorgsinriktat mål för både barn och pedagoger vilket innebär att relationen utgår från ett omsorgsperspektiv. Genom att gå in i ett omsorgsperspektiv krävs en förmåga att skifta perspektiv för att få förståelse för vad en medmänniska behöver, vilket kan variera från person till person. I sin tur skapas en slags dominoeffekt där det ena ger det andra. Pedagogernas planering av verksamheten utgår från läroplanens riktlinjer och dessa riktlinjer ses som villkor för pedagogerna att förhålla sig till. Pedagogernas planerade innehåll blir i sin tur villkor för barnens valmöjligheter till vila. Å ena sidan är rutinernas tidpunkt vuxenstyrd, å andra sidan skapar pedagoger ramar för att det ska bli en väl avvägd dagsrytm för barnen. Sheridan och Williams (2018) menar att rutiner kan vara ett stöd för verksamheten, vilket vi kan se eftersom rutinerna på avdelningen är ett stöd för barnen och pedagogerna.
6.2 Metoddiskussion
Vi upplever att vår studie berikats av att vi använt oss av triangulering på två sätt, dels genom metodvalen observation och intervju samt genom att intervjua två barn och en förskollärare för att få olika synvinklar på valmöjligheter till vila i förskolan. I och med trianguleringen upplevde vi mättnad i empirin, eftersom vi fick en detaljerad och
nyanserad bild med hjälp av olika perspektiv. Mättnaden av empirin har sin grund i att vi fick svar på våra forskningsfrågor vilket gav oss möjlighet att fördjupa oss i analysen och vi anser att det kan öka studiens trovärdighet.
Observationerna gav oss inblick i hur och när barnen vilade och under vilka villkor barnen fick välja vila. En risk med observation var att deltagarna kunde ändra sitt beteende genom att de visste att de blev observerade, en så kallad forskareffekt. Vi försökte minimera risken för forskareffekt genom att samtala med barnen om vår uppgift innan observationens start. Däremot kunde vårt deltagande påverka pedagogens
fick tillsägelser om att ligga ned. Under observationstillfället var vi deltagande observatörer för att barnen inte skulle känna sig iakttagna. Vi anpassade oss efter förskolans verksamhet och vi upplevde att barnen och pedagogerna bjöd in till deras rutiner vilket vi tolkade som att de kände en trygghet med att bli observerade. Barnen som observerades var indelade i olika grupper under hela dagen för att verksamhetens organisation skulle gå ihop. Indelningen medförde att vi fick dela upp oss större delen av dagen och en risk uppstod att viktiga detaljer kring villkoren kunde missas, vilket kan ha påverkat studiens tillförlitlighet. Vid analysarbetet lades fokus på en händelse där båda observerade tillsammans vilket minimerade risken och möjliggjorde större tillförlitlighet i studien. De observerade barnen närvarade vid samma vila efter lunch vilket gjorde att vi kunde se villkoren som gavs från olika synvinklar. Våra olika iakttagelser av samma situation berikade på så sätt vår analys av observationen eftersom fler detaljer kunde synliggöras. Om vi skulle observerat på nytt hade vi valt att tillsammans observera förskolans vila efter lunch upprepade gånger för att få en helhetsbild av verksamheten eftersom dagsformen, personaltätheten och barnantalet kan spela in.
Genom att kombinera observationer och intervjuer kunde våra tolkningar mötas med deltagarnas tankar kring vårt valda fall, vilket gav oss möjlighet att få syn på relationen mellan barn och pedagog i förhållande till vila. Intervjuerna möjliggjorde bekräftelse och tillbakavisande av våra inledande tolkningar av det som observerades och gav oss
förklaringar till hur barn och förskolläraren upplevde vila i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor gav deltagarna möjlighet att formulera egna svar, vilket medförde att vi fick deras syn om vila i förskolan och mättnad i empirin. Utformningen av intervjufrågorna har stor betydelse för vad respondenterna väljer att berätta. När frågorna till barnen formulerades fick vi tänka på att använda begrepp som barnen skulle förstå för att få bra respons. Vi såg det som en fördel att vara två vid intervjutillfället eftersom fler följdfrågor kunde ställas, vilket gav oss ett rikare material till skillnad från om vi hade genomfört intervjuerna enskilt. Det underlättade att vi var två som
samarbetade vid intervjutillfället eftersom en av oss kunde fokusera på att ställa frågor medan den andre fokuserade på att skriva stödanteckningar. När respondenterna var själva med oss kunde de få möjlighet att lyfta sina tankar utan att påverkas av andra respondenters tankar. Med tanke på den tidsram som studien haft valdes tre intervjuer för att säkerställa tid för analysarbetet. Fler intervjuer hade möjligtvis gett ett mer säkert resultat.
I studien har det funnits en noggrannhet med att redogöra för alla steg som tagits i arbetsprocessen, både vid urval av respondenter, genomförande, databearbetning och i analysarbetet, vilket ökar studiens pålitlighet.
6.3 Slutsatser
Vi har för det första försökt lyfta fram barns perspektiv och hur barn ser på vila i förskolan. Baserat på intervjuer med barn och förskolläraren kan vi avläsa att det råder delade meningar om förskolebarns valmöjligheter till vila. Utifrån barnens beskrivningar framförs att relationen mellan barn och pedagog var vuxenstyrd och att barnen inte var nöjda med hur fröknarna hade bestämt. Resultatet visar även att pedagogerna gav barnen utrymme för egna valmöjligheter, men vi har utifrån barnens tankar kommit fram till att pedagogerna troligtvis ger barn mindre utrymme än vad de tror att de gör. Vi har
dessutom kommit fram till att tiden är ett villkor för pedagogerna att få ihop
organisationen. Med det menar vi att förutbestämda rutiner kan hindra pedagogernas samverkan med barnen, vilket innebär att både ett barnperspektiv och vuxenperspektiv behövs för att få en väl avvägd dagsrytm.
Genom studien har vi bidragit med kunskap om äldre barns valmöjligheter till vila i förskolan. Ytterligare har vi bidragit med kunskap om under vilka villkor
valmöjligheterna ges och vilka sorters vila som kan finnas i förskolan. Till sist har vi tagit del av hur relationen kan se ut mellan barn och pedagog i förhållande till vila i förskolan. Uppsatsens titel “Jag har aldrig fått välja, det får inte barnen göra” kommer från en av studiens barnintervjuer. Titeln beskriver både relationen mellan barn och pedagog och hur barn upplever valmöjligheter till vila i förskolan.
6.4 Vidare forskning
Studien har förhållit sig till äldre barns valmöjligheter till rutinen vila i förskolan och under vilka villkor barn får vara med och välja. Förskolläraren i studien lyfte att
pedagogerna dukade upp miljöer för barnens behov och barns möjlighet till eget initiativ till vila. Dock framkom inget om hur pedagogerna dukade upp och huruvida barnen fick utrymme att påverka innehållet i uppdukningen. Det skulle därför vara intressant att undersöka hur miljön utformas med hjälp av barnen och även undersöka hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med miljöns utformning för barns vila.
I studien har vi har lyft fram barns perspektiv och det skulle vara givande att se hur pedagoger arbetar genom barnperspektivet i förskolans rutiner. Ett annat förslag till vidare forskning är därmed att undersöka vila i förskolan med aktionsforskning.
Aktionsforskning syftar på att förskollärare är medforskande och försöker ta del av barns tankar kring vila och därefter utvärdera och förändra verksamheten utifrån
barnperspektivet. Forskaren kan därmed framhäva hur barnperspektivet förändrar verksamheten och även om det skulle göra någon skillnad för förskollärares profession. Vi har enbart undersökt rutinen vila men eftersom det finns fler rutinsituationer skulle det vara givande att se hur barnperspektivet tar sig ton i andra rutinsituationer i förskolan för att expandera studien.
7. Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Studentlitteratur.
Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? En
studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. [Licentiatavhandling, Örebro Universitet]. DiVA.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:716104/FULLTEXT01.pdf
Asp, M. (2017). Vila. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik (s.437–448). Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Liber.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.
Ekström, K. (2007). Förskolans pedagogiska praktik: ett verksamhetsperspektiv. [Doktorsavhandling, Umeå Universitet]. DiVA.
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:145316/FULLTEXT01.pdf
Grunditz, S. (2018). Vilan i förskolan 1910–2013. Visuella material och visuell
metodologi. [Doktorsavhandling, Stockholms Universitet]. DiVA.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1258022/FULLTEXT02.pdf
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s.93–113). Liber.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.144–156). Liber.
Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik - en etnografisk studie. [Doktorsavhandling, Linköpings Universitet]. DiVA.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:223570/FULLTEXT01.pdf
Nevelius, J. (2013). Vaken vila: en väg till avslappnad närvaro. Max Ström. SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Sheridan, S. & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d232/1553967886806/pdf 3932.pdf
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö18. Skolverket.
Socialstyrelsen (1975). Arbetsplan för förskolan 2, vi lär av varandra. Om samspel och
planering i förskolan. Liber förlag.
Socialstyrelsen (1978). Arbetsplan för förskolan 5, Små barn i daghem. Liber förlag. Socialstyrelsen (1993). Pedagogiskt program för förskolan, Allmänna råd från
Socialstyrelsen 1987. Allmänna förlaget.
SOU (1972:26). Förskolan del 1: Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Allmänna förlaget.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.17–31). Liber. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan. Lpfö98.
Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Vila (2015). I SAOL. Hämtad 14 april 2020 från https://svenska.se/tre/?sok=vila&pz=1 Westberg, J. (2008). Förskolepedagogikens framväxt, Pedagogisk förändring och dess
förutsättningar, ca 1835–1945 [Doktorsavhandling, Uppsala Universitet]. DiVA.
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:171807/FULLTEXT01.pdf
Williams, P. (2001). Preschool Routines, Peer Learning and Participation. Scandinavian
Journal of Educational Research, 45(4), 317–339.
Bilaga 1
Bilagor
Datainsamlingsverktyg
Observationsmatris Datum:_________
Antal barn i barngruppen/antal pedagoger förmiddag: _____________ Antal barn i barngruppen/antal pedagoger eftermiddag: ____________
Initiativ V = vuxen
B = barn
Klockslag Antal barn i aktiviteten Möjlighet att avvika vuxenplanerad aktivitet Ja/Nej Eget val av aktivitet Övriga anteckningar (motstånd m.m.)
Bilaga 2
Intervjuguide barn
• Gillar du att vara på förskolan?
• Är det något som du gillar allra bäst på förskolan? • Tycker du om att ta det lugnt?
Följdfråga: -Kan du berätta vad du gillar/inte gillar med vila?
• Vad gör du om du vill ta det lugnt ett tag här på förskolan?
Följdfrågor:
– är det ditt favoritsätt att ta det lugnt?
– Är det samma sätt som du vilar på när du är hemma? – eller gör du något annat där?
(Om inte samma sätt)
o Varför gör du bara så när du är hemma, men inte här? o Vad skulle hända om du gjorde det här på förskolan?
• Vad föreslår personalen (säger namnet på dem här) att du kan göra när du vill vila eller ta det lugnt ett tag?
Följdfråga:
- Har de fler förslag? Eller ger de bara ett alternativ?
• Har du olika sätt att ta det lugnt på i förskolan? • Om du fick välja, hur hade du valt att ta det lugnt då? • Har du fått välja någon gång vad du ville göra för vila?
Bilaga 3
Intervjuguide förskollärare
1. Vad har ni för syften till att ni vill att barnen ska vila i förskolan? 2. Hur har ni i arbetslaget bestämt att de äldre barnen ska vila? 3. Har ni olika alternativ av vila att erbjuda barnen?
4. När anser ni att ni arrangerar vila för barnen?
5. Finns det något syfte till varför vilan är vid en speciell tidpunkt på dagen? 6. Kan barnen välja själva hur de vill vila?
Följdfråga; - Har du något exempel på hur det kan se ut?
- Får de alternativ eller får de välja själva?
Bilaga 4
Samtycke kring deltagande i examensarbete
Sofie Ekström och Amanda Jöelaid genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om äldre barns vakna vila i förskolan.
Sofie Ekström och Amanda Jöelaid genomför denna studie i syfte att bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och fullgöra kraven för att bli examinerade från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar att ditt barn får delta i denna studie kommer ditt barn att bli involverad i en eller flera av följande forskningsaktiviteter i förskolans lokaler. Markera de alternativ som du godkänner.
____ Bli observerad av studentforskaren när han/hon deltar i ordinarie förskoleaktiviteter. ____ Interagerar med studentforskarna i vardagliga förskoleaktiviteter.
____ Samtalar med studentforskarna i informella individuella intervjuer, dessa dokumenteras med anteckningar och röstinspelning.
All information som genereras kommer att avidentifieras vilket garanterar att ditt barn inte kan bli identifierat. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t.ex. genom stöld. Du har din fulla rätt att avbryta ditt barns deltagande och därmed ta
tillbaka samtycke när som helst och av vilken orsak som helst.
Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se) eller examinator, Carin Falkner (carin.falkner@ju.se). Om du
accepterar att ditt barn får delta, vänligen skriv under nedan.
____________________________________________________ _________________ Vårdnadshavares kontaktinformation, telefon och/eller e-post Datum:
__________________________________ _______________________________________ Minderårig deltagares underskrift namnförtydligande
__________________________________ ______________________________________ Förälder/Vårdnadshavares underskrift namnförtydligande
__________________________________ ______________________________________ Studentens underskrift namnförtydligande
__________________________________ ______________________________________ Studentens underskrift namnförtydligande
Bilaga 5
Samtycke för vuxen deltagare i studentforskning, Förskollärarutbildningen – Examensarbete
Sofie Ekström och Amanda Jöelaid genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om äldre barns vakna vila i förskolan.
Sofie Ekström och Amanda Jöelaid genomför denna studie i syfte att bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning och fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att:
• Samtala med studentforskarna i en informell individuell intervju, denna dokumenteras med anteckningar och röstinspelning.
All information som genereras kommer att avidentifieras vilket garanterar att du inte kan bli
identifierad. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt. Du har
din fulla rätt att avbryta ditt deltagande och därmed ta tillbaka samtycke när som helst och av vilken orsak som helst utan några påföljder.
Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se) eller examinator, Carin Falkner (carin.falkner@ju.se). Om du accepterar att delta i denna studie, vänligen skriv under nedan.
Datum ___________________
________________________________ ______________________________________ Deltagarens signatur namnförtydligande
________________________________ _______________________________________ Studentens signatur namnförtydligande
________________________________ _______________________________________ Studentens signatur namnförtydligande
Bilaga 6
Informationsbrev
Hej!
Vi heter Amanda och Sofie och går vår sjätte termin på Jönköpings
University.
Vi har nu startat vår C-uppsats kring vaken vila i förskolan.
Under vecka 16 kommer vi vara hos er (tagit bort förskolans namn och
avdelning) för att göra vår studie. På onsdagen ska vi observera och på
fredagen ska vi intervjua två barn. Vi har skickat ut samtyckesblankett, där
ni får fylla i om ni godkänner att ert barn får vara med. Vi blir väldigt
tacksamma om ni godkänner detta, namn på barn och förskola blir självklart
avidentifierat.
Ni kan lämna in blanketten till personal på avdelningen.
// Sofie & Amanda
Bilaga 7
Missivbrev Hej,
Våra namn är Sofie Ekström och Amanda Jöelaid. Vi studerar till förskollärare på Jönköpings Universitet och ska nu skriva vårt examensarbete som handlar om äldre barns vakna vila i förskolan.
Vi undrar om vi kan följa två barn i ålder 4–6 år på er avdelning under en dag (kl: 9–14) för att fördjupa oss i barnens aktiviteter under en dag på förskolan. Vi vill även följa upp våra observationer med intervjuer. En intervju med varsitt barn vi observerar önskas genomföras samt en intervju med en förskollärare på er avdelning för att få en djupare förståelse för rutinerna kring vaken vilan. Vi beräknar att intervjuerna med barnen tar ca 20 minuter var och att intervjun med förskolläraren kommer ta ca 30 minuter.
Förskolan, avdelningen och alla individer som deltar i studien kommer bli avidentifierade och nämns aldrig vid namn i examensarbetet. Medverkan i observationen och intervjuerna är självklart frivilligt.
Vi kommer kontakta er inom kort i hoppet om att ni vill delta i vår studie. Vid eventuella frågor eller funderingar, får ni mer än gärna höra av er till oss; Amanda Jöelaid; joam17ar@student.ju.se och Sofie Ekström; ekso1781@student.ju.se.
Med vänliga hälsningar Sofie Ekström och Amanda Jöelaid Jönköping 2020-04-07 Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, är ni även
välkommen att kontakta kursansvarig, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se) eller
