Miljömålen – når vi delmålen? de Facto 2003

miljömålen



 ‒    



 

Denna rapport från Miljömålsrådet ger en samlad bild av miljösituationen i Sverige och av

möjligheterna att nå miljömålen. Den visar särskilt hur långt vi har kommit mot de 69 delmål

som riksdagen fattat beslut om. Vi är på god väg att nå många av dem, men uppföljningen

visar också att ytterligare åtgärder måste genomföras för att alla delmål ska kunna nås.

Detta är Miljömålsrådets andra årsrapport över uppföljningen av Sveriges 15 miljömål, och

den femte skriften i de Facto-serien.





de Facto

– når vi delmålen?

1

2

6

8

12

15

20

21

24

28

33

36

42

46

48

52

55

61

62

64

Innehåll

Förord

Miljömålen – når vi delmålen?

Begränsad klimatpåverkan

Frisk luft

Bara naturlig försurning

Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt

Säker strålmiljö

Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag

Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap

Storslagen fjällmiljö

God bebyggd miljö

Miljömålsportalen

Ordlista

Miljömålsrådet

ISBN

91-620-1231-2

miljömålen



 ‒    



 

Denna rapport från Miljömålsrådet ger en samlad bild av miljösituationen i Sverige och av

möjligheterna att nå miljömålen. Den visar särskilt hur långt vi har kommit mot de 69 delmål

som riksdagen fattat beslut om. Vi är på god väg att nå många av dem, men uppföljningen

visar också att ytterligare åtgärder måste genomföras för att alla delmål ska kunna nås.

Detta är Miljömålsrådets andra årsrapport över uppföljningen av Sveriges 15 miljömål, och

den femte skriften i de Facto-serien.





de Facto

– når vi delmålen?

1

2

6

8

12

15

20

21

24

28

33

36

42

46

48

52

55

61

62

64

Innehåll

Förord

Miljömålen – når vi delmålen?

Begränsad klimatpåverkan

Frisk luft

Bara naturlig försurning

Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt

Säker strålmiljö

Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag

Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap

Storslagen fjällmiljö

God bebyggd miljö

Miljömålsportalen

Ordlista

Miljömålsrådet

I. naturmiljön Naturvårdsverket

I I. fysisk planering och hushåll-ning med mark och vatten samt byggnader Boverket I I I. kulturmiljön Riksantikvarieämbetet IV. hälsofrågor Socialstyrelsen 1. begränsad klimatpåverkan Naturvårdsverket 2. frisk luft Naturvårdsverket

3. bara naturlig försurning Naturvårdsverket 4. giftfri miljö Kemikalieinspektionen 5. skyddande ozonskikt Naturvårdsverket 6. säker strålmiljö Statens strålskyddsinstitut 7. ingen övergödning Naturvårdsverket 8. levande sjöar och

vattendrag Naturvårdsverket

Övergripande miljömålsfrågor

god kvalitet

Sveriges geologiska undersökning 10. hav i balans samt levande

kust och skärgård Naturvårdsverket 11. myllrande våtmarker Naturvårdsverket 12. levande skogar Skogsstyrelsen

13. ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket

14. storslagen fjällmiljö Naturvårdsverket 15. god bebyggd miljö

Boverket

beställningsadress:

CM-Gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma ordertelefon: 08 5059 3340 orderfax: 08 5059 3399

e-post:

natur@cm.se

internet:

www.naturvardsverket.se/bokhandeln

isbn:

91-620-1231-2 issn: 0282-7298

© Naturvårdsverket redaktör: Eva Ahnland, Naturvårdsverkets kansli för Miljömålsrådet

illustrationer till mil jömålen:

Tobias Flygar grafisk form: AB Typoform / Marie Peterson

tryck:

Elanders Gummessons, Falköping, 2003-05 upplaga: 8 000 ex.

de Facto 2003 finns som pdf-fil på Miljömålsportalen, miljomal.nu.

Skriften ges också ut på engelska, isbn: 91-620-1232-0

Rapporten är tryckt på miljövänligt papper.

2. frisk luft

9. grundvatten av god kvalitet

8. levande sjöar och vattendrag

11. myllrande våtmarker

10. hav i balans samt levande kust och skärgård

7. ingen övergödning

3. bara naturlig försurning

12. levande skogar

13. ett rikt odlingslandskap

14. storslagen fjällmiljö

15. god bebyggd miljö

4. giftfri miljö

6. säker strålmiljö

5. skyddande ozonskikt

1. begränsad klimatpåverkan*

*

Miljökvalitetsmål

Denna rapport ges ut av Miljömålsrådet via Naturvårdsverket. Underlaget till årsrapporten har

lämnats av de miljömålsansvariga myndigheterna (se nedan). Synpunkter på materialet har lämnats

av Miljömålsrådets organisationer genom Beredningsgruppen för miljömålsuppföljning.

Miljömålen - når vi delmålen? de Facto 2003

Miljömålen följs upp

Ett miljökvalitetsmål är inte bara lika med summan

av delmålen, utan många andra faktorer och

förhål-landen måste beaktas i arbetet för att nå målet.

Detta är lätt att förstå då man ser att Begränsad

klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt har bara ett

delmål var.

Av denna anledning kan symbolen för

uppfyllel-sen av ett miljömål bli röd, trots att bedömningen

för delmålen är till övervägande del positiv. Ett

sådant fall är Levande skogar. Där bedöms två av de

fyra delmålen kunna nås inom sina tidsramar, senast

2010, och ett kan nås om fler åtgärder vidtas. Men

att nå miljökvalitetsmålet till 2020 blir ändå mycket

svårt. Varför? Jo, bl.a. för att kraven för att nå

miljö-kvalitetsmålet kan vara högre än vad delmålen

anger.

Ett annat exempel på att uppfyllelsen av

miljö-kvalitetsmålet beror av så mycket mer än hur vi

kla-rar av att nå delmålen är Ingen övergödning. Där

bedöms två av delmålen kunna nås - de har grön

"gubbe". Det bör också vara möjligt att nå de övriga

tre delmålen om fler åtgärder vidtas än de som nu

kan förutses. Ändå finns det stor risk att det

till-stånd som anges i miljökvalitetsmålet inte nås till

2020. Varför? Svaret är att av belastningen av

gödan-de ämnen kommer en stor gödan-del från andra längödan-der.

Det räcker alltså inte med de åtgärder som vidtas

i Sverige för att vi ska nå målet.

För ytterligare information hänvisas till

Miljö-målsportalen, miljomal.nu.

Förord

I april 1999 fastställde riksdagen Sveriges femton nationella miljökvalitetsmål. Målen

beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och

kultur-resurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. För att konkretisera miljöarbetet

föreslog regeringen våren 2001 delmål på vägen till miljömålen. Vid olika tillfällen

2001–2002 fattade riksdagen beslut om 69 delmål till miljökvalitetsmålen. Delmålen

anger inriktning och tidsperspektiv för arbetet. Riksdagen har också antagit tre

strate-gier för att nå miljömålen som pekar på behovet av tvärsektoriella åtgärder.

I denna andra årsrapport från Miljömålsrådet till regeringen redovisas

uppföljning-en av delmåluppföljning-en.

I tablån på pärmens insida ger rapporten en sammanfattande bedömning av

utvecklingen mot miljömålen. Bedömningen svarar på frågorna: kommer

miljökvalitets-målen att nås 2020 (eller 2050 då det gäller klimatmålet), och kommer delmiljökvalitets-målen att

nås inom den tidsram som är uppsatt för vart och ett av dem?

Utrymmet i denna skrift tillåter inte att alla de faktorer och överväganden som ligger

med i bedömningarna av utvecklingen mot miljömålen redovisas. För mer

informa-tion hänvisar vi till bakgrundsdokument på Miljömålsportalen, miljomal.nu. Där har

respektive miljömålsansvariga myndighet utförligare redovisat sina bedömningsgrunder,

och där finns också de riktlinjer efter vilka bedömningarna har gjorts.

Vi vill uppmana läsaren att inte tappa modet p.g.a. de gula och röda ”gubbarna”

i tablån. Vad de signalerar är inte att det är omöjligt att nå målen. Vad de i stället visar

är att fler åtgärder behövs. Vad de också vill förmedla är att ju tidigare ytterligare

effektiva åtgärder vidtas, desto bättre är det, eftersom återhämtningstiden i de

natur-liga systemen ofta är lång. Vad de slutligen understryker är vikten av att vi fortsätter –

och intensifierar – vårt arbete för att nå Sveriges femton miljökvalitetsmål.

Det handlar om att nästa generation – våra barn och barnbarn – och kommande

generationer efter dem ska kunna leva sina liv i rik natur, giftfri miljö och med hållbar

utveckling.

Jan Bergqvist

Miljömålen – når vi delmålen?

M i l j ö m å l s r å d e t s u p p f ö l j n i n g a v m i l j ö m å l e n

m i l j ö m å l e n – n å r v i d e l m å l e n ?

2

Delaktighet, engagemang

och ansvar på alla nivåer

De svåraste miljökvalitetsmålen att nå inom tids-ramarna är Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Levande skogar. Arbetet för att nå miljömålen förutsätter stora insatser på alla nivåer under många år av både myndigheter, näringsliv, kommuner, folkrörelser och enskilda. Delaktighet och engagemang från alla är nödvän-digt för att miljöarbetet ska bli framgångsrikt. För flera av målen och delmålen är det internationella arbetet avgörande för att de ska nås. T.ex. är på-verkan på klimatet ett globalt problem där Sverige måste ta sitt ansvar, men där påverkan på den svenska miljön ytterst avgörs av det internatio-nella samarbetet. Att begränsa klimatpåverkan är en av de största utmaningarna i strävan att lämna över en god miljö till kommande generationer.

Riksdagen har antagit tre åtgärdsstrategier som vägledande i strävan att nå miljömålen. De tre strategierna behöver utvecklas, och konkreta åtgärdsplaner behöver tas fram för att öka möjlig-heterna att nå miljökvalitetsmålen och delmålen.

Det här går riktigt bra!

Halterna av luftföroreningarna svavel-dioxid, kvävedioxid och marknära ozon sjunker. De svenska utsläppen av svavel, flyktiga organiska ämnen (VOC) och ammoniak minskar. Det gör att flera delmål under Frisk luft, Bara

naturlig försurning och Ingen övergödning troligen går att nå utan att fler åtgärder krävs än de som redan är beslutade eller planerade. Trafiksitua-tionen i storstadsregionerna måste dock uppmärk-sammas, eftersom halterna av kväveoxider och partiklar i gatumiljön riskerar att överskrida rekom-menderade lågriskhalter under lång tid framöver.

Arbetet med att omsätta EG:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning pågår, och bedöm-ningen är att åtgärdsprogram enligt direktivet kommer att ha utarbetats till 2009. Därför visas gröna gubbar för delmål som rör ramdirektivet för vatten under Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Trenden i skogsbruket är att mer hård död ved lämnas, att äldre lövrik skog och gammal skog sparas i större utsträckning och att föryng-ring med lövskog ökar. Delmålet för detta under Levande skogar ser ut att kunna nås.

Under miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingsland-skap finns ett delmål om vård av kulturbärande landskapselement, såsom gamla stenmurar och alléer. Med hjälp av ekonomisk ersättning till mark-ägare inom Miljö- och Landsbygdsprogrammet är möjligheterna att nå delmålet goda.

Miljöbelastningen från energianvändning i bostäder och lokaler ska minska enligt ett delmål för God bebyggd miljö. Utvecklingen ser gynnsam ut, bland annat beroende på att många fastighets-ägare har övergått från fossila bränslen till andra

I årets uppföljning av Sveriges femton miljökvalitetsmål har Miljömålsrådet valt att följa upp de sextionio delmålen. De anger inriktningen för miljöarbetet under de närmaste åren och konkretiserar miljökvalitetsmålen. De flesta delmål ska ha nåtts 2010. Inriktningen är att miljökvalitetsmålen ska vara uppfyllda inom en generation, d.v.s. år 2020. Undan-taget är Begränsad klimatpåverkan, som har 2050 som målår.

Alla miljökvalitetsmål och flera delmål är markerade med röd eller gul ”gubbe”. Det indikerar att vi har mycket kvar att göra. Men det är långtifrån omöjligt att nå målen. Tvärtom har arbetet hittills varit framgångsrikt inom flera områden.

metoder för uppvärmning av sina hus. Använd-ningen av fossila bränslen i produktionen av fjärr-värme har också minskat. Enligt vår bedömning är förutsättningarna att nå delmålet goda.

Här behövs fler åtgärder!

Miljömålsrådet har bedömt att många del-mål är möjliga att nå, men en förutsättning är då att ytterligare beslut om nya åtgärder eller förändrade styrmedel tas. De delmålen är marke-rade med gula gubbar.

För att säkerställa minskade utsläpp av växt-husgaser enligt delmålet för Begränsad klimatpå-verkan krävs ytterligare åtgärder. Inom transport-sektorn ökar utsläppen av växthusgaser. Åtgärder i denna sektor kan bidra till att också delmålet om minskade utsläpp av kväveoxider nås (Bara natur-lig försurning och Ingen övergödning).

Vi har idag nått långt med utfasningen av de ozonnedbrytande ämnena. För att delmålet om utsläpp ska uppnås krävs dock ytterligare beslut om användning och hantering av ozonnedbrytande ämnen samt information om kommande och redan beslutade förbud. Fler insatser för att trygga förvaringen av kärnavfall behövs för att vi ska nå delmålet om begränsning av radioaktiva utsläpp under Säker strålmiljö.

Utsläppen av fosfor till vatten har minskat, ändå krävs ytterligare minskning för att delmålet under Ingen övergödning ska nås. Åtgärder för att minska utsläppen från enskilda avlopp, tillsammans med fortsatta åtgärder inom jordbruket, skulle kunna bidra till att vi når delmålet.

God bebyggd miljö har ett delmål om att fysisk planering och samhällsbyggande ska grundas på program och strategier som tar hänsyn till ett fler-tal hälso-, miljö- och kulturaspekter. Ett stort ansvar vilar på kommunerna för att delmålet ska nås.

För att nå delmålen som behandlar restaure-ring av vattendrag och anläggning av skogsbilvägar (Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker) är det viktigt att utveckla samverkan mellan de berörda sektorerna samt utveckla beslutsprocesserna i samhällsplaneringen så att

berörda intressen uppmärksammas i tidigt skede. Med miljöanpassad fysisk planering kan helheten belysas och natur- och kulturvärden värnas, utvecklas och brukas i samklang med samhälls-utvecklingen i övrigt.

För att nå de delmål som innebär att kultur-eller naturmiljöer ska skyddas (bl.a. Levande skogar och Hav i balans samt levande kust och skärgård) krävs en kombination av olika åtgärder. Bland annat behöver större resurser avsättas för att inrätta och vårda reservat. Hittills har länsstyrelserna inrättat tio kulturreservat. I fjällen har kombinationer med ersättning för att bevara kulturmiljön och stöd till rennäringens miljöer gett goda resultat med väl bevarade helhetsmiljöer.

Här blir det mycket svårt

De delmål som har fått en röd gubbe är sådana där det kan bli mycket svårt att nå delmålet inom tidsramen även om ytterligare åt-gärder sätts in. Här finns till exempel flera delmål under Giftfri miljö. När det gäller uppgifter om kemiska ämnens egenskaper, samt hälso- och miljö-information om farliga ämnen som ingår i varor, måste Sverige agera kraftfullt i det fortsatta arbe-tet med nya kemikalieregler inom EU, eftersom lagstiftningen på dessa områden är gemensam. Vad gäller delmålet om sanering av förorenade om-råden har det tagit lång tid att bygga upp verksam-heten, och det är mycket svårt att hålla den takt i saneringsarbetet som krävs för att nå delmålet.

Uttaget av fisk ska senast 2008 vara högst motsvarande återväxten, enligt ett delmål för Hav i balans samt levande kust och skärgård. Refor-meringen av EU:s gemensamma fiskeripolitik ger förutsättningar för förbättrad resurshushållning. Dock visar besluten om uttaget av fisk att föränd-ringarna i politiken ännu inte tillämpas. Det är därför osäkert om delmålet kan uppnås till 2008.

Kommunerna har en nyckelroll för att delmå-let om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyg-gelse i God bebyggd miljö ska kunna nås. Fler-talet kommuner har dock hittills inte prioriterat att aktivt arbeta med att skydda den

kulturhisto-f ö l ja n d e st r at e g i e r ska vara vägledande i a r b e t e t m e d at t uppnå miljökvalitets-m å l e n : 1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter – för att minska utsläppen från energi- och transport-sektorerna.

2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljö-orienterad produktpolitik – för att skapa energi-och materialsnåla krets-lopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter.

3. En strategi för hushåll-ning med mark, vatten och bebyggd miljö – för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljö-anpassad fysisk plane-ring och hållbar bebyg-gelsestruktur.

m i l j ö m å l e n – n å r v i d e l m å l e n ?

4

riskt värdefulla bebyggelsen. På många håll finns det också stora kunskapsbrister vad gäller total-bilden av denna. Det krävs stor samverkan och delaktighet av kommunerna för att det ska vara möjligt att nå målet.

Genomgående för kulturmiljöfrågan i miljö-målen är att kunskapsunderlaget behöver uppda-teras och kompletuppda-teras. För delmålet om att skogs-marken ska brukas så att fornlämningar och andra kulturlämningar inte skadas (Levande skogar) är kännedom om var dessa lämningar finns av avgö-rande betydelse. I dagsläget är huvuddelen av fornlämningarna på skogsmark inte kända.

Minskade hälsorisker

Ett trendbrott kan förutses för flera kända riskfaktorer i miljön. För luft-föroreningar utvecklas till exempel halterna av ett flertal ämnen, t.ex. svaveldioxid och kvävedioxid, så att deras negativa påverkan på människors hälsa inte längre ökar. Sjukdomar och försämrat hälso-tillstånd som orsakas av dessa luftföroreningar kommer därför sannolikt att minska.

För flera delmål som är viktiga från hälsosyn-punkt behövs ytterligare åtgärder för att målet ska kunna nås. Detta gäller t.ex. delmålen om kunskap om hälsoegenskaper och minskning av hälsoriskerna under Giftfri miljö.

Kvarstående hälsorisker

Oroväckande är att flera delmål som har kopplingar till hälsan verkar vara svåra att nå. Det är exempelvis delmålet om utfasning av särskilt farliga ämnen under Giftfri miljö, vilket har väsentlig betydelse för att minska exponering-en för hälsoskadliga ämnexponering-en.

Det gäller också delmål som rör trafikbuller i God bebyggd miljö. Tidigare såg man bullerpro-blem som tillfälliga obehag. Nu har kunskapen om bullers hälsoeffekter ökat, och man vet att kvarstående ohälsa kan ha sitt ursprung i vardagens bullermiljö. Att minska trafikbuller är svårt. EG:s kommande bullerdirektiv kan emellertid komma att bli en positiv kraft i bekämpningen av buller.

Delmålet om inomhusmiljön blir också myc-ket svårt att nå. Kartläggningen och saneringen av bostäder med radonhalter över delmålet går alldeles för långsamt. Det finns ett stort behov av kartläggning och åtgärder även när det gäller dålig ventilation och andra problem med inom-husmiljön, t.ex. fukt och mögel.

Partiklar i luft är ett stort hälsoproblem. Så länge partikelhalterna inte är hälsomässigt accep-tabla kommer inte miljökvalitetsmålet Frisk luft att kunna nås, trots att utvecklingen för delmålen är positiv.

Helheten är större än

summan av delarna

Varför bedöms ytterligare åtgärder behövas för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft när vi bedömer att alla delmålen är möjliga att nå med de beslut som finns idag? Jo, delmålen täcker inte alla aspekter av miljökvalitetsmålet. Det finns till exempel ännu inget delmål för partikelhalten i luften, och just svårigheten att minska utsläppen av partiklar från biltrafiken kan göra det svårt att nå miljökvalitets-målet Frisk luft. Förslag till delmål ska läggas fram av Naturvårdsverket under 2003.

I Giftfri miljö finns delmål som syftar till att förebygga skador på miljö och hälsa. Dessutom innehåller miljökvalitetsmålet mål för miljö-tillståndet och påverkan på hälsa. Svårigheterna att nå Giftfri miljö gäller både åtgärderna i del-målen och miljötillståndet/hälsopåverkan.

Två av de fyra delmålen för Levande skogar ser möjliga ut att nå inom tidsramen, och ett kan nås om fler åtgärder vidtas. Varför visar då bedöm-ningen för hela miljökvalitetsmålet en röd gubbe? Även om flertalet åtgärder har vidtagits till 2020 tar det tid innan det får genomslag för större delen av skogsmarken; en skogsgeneration är 70–120 år.

Inom Ingen övergödning är inget av de fem delmålen rött, ändå får miljökvalitetsmålet röd gubbe. En faktor som påverkar bedömningen av måluppfyllelsen är att en stor del av belastningen kommer från andra länder. En stor mängd närings-ämnen finns upplagrade i marken och i

sedimen-ten på sjöarnas och havets bottnar. Fosfor kommer att läcka ut därifrån under mycket lång tid.

De delmål som har bäring på kulturmiljön är i stor utsträckning inriktade på ett långsiktigt skydd. En förutsättning för att miljökvalitetsmålen ska nås är att miljöer och landskap också brukas och förvaltas på ett varsamt sätt. På sikt behöver därför kompletterande handlingsvägar – utöver skydd – lyftas fram i nya delmål.

Återhämtningen i miljön kan i vissa fall göra att det tar längre tid än en generation att nå miljökva-litetsmålen. Miljömålsrådet vill ändå betona vikten av att åtminstone alla nödvändiga åtgärder är genomförda till år 2020.

Finns det regionala skillnader?

Förutsättningarna att nå miljömålen är olika i skilda delar av landet. Svårigheterna att nå Frisk luft är störst i storstäderna där biltrafiken är tät, men i mindre orter där många hus värms av små-skaliga vedpannor kan det också vara höga halter av luftföroreningar vintertid som gör det svårt att nå målet. Försurningen drabbar sydvästra Sverige hårt, men även stora delar av Norrland har många försurade sjöar. Övergödning är ett stort problem i södra Sverige, medan belastningen av kväve från luftföroreningar och jordbruk är betydligt mindre i norr. Bottniska viken är dessutom mindre känslig för kvävebelastningen än andra havsområden runt vårt land.

I ett nationellt perspektiv bevaras och sköts ängs- och betesmarkerna bättre än för tio år sedan, men regionala skillnader finns. En förutsättning för att delmålen om biologisk mångfald inom Ett rikt odlingslandskap ska klaras är fortsatt jordbruks-drift i alla delar av landet. Därför behövs det en positiv regional samhällsutveckling, så att ned-läggningarna av jordbruk i delar av norra Sverige och i skogsbygderna i södra delen av landet bromsas.

De regionala skillnaderna – som redovisas för några av målen i rapporten – är ibland stora för olika miljöaspekter, men det går inte att säga att vissa delar av landet genomgående är mer gynnade eller mer störda än andra.

figur Ia och b Scenarier över förändringen i sommartemperaturen i Europa till år 2100

1 3 2 2 2 3 3 3 3 4 4 4 4 7 7 6 7 6 6

källa: sweclim och monitor 18, 2003 Fortsatt snabb utsläppsökning

Långsammare utsläppsökning 3 4 6 5 5 6 5 5 7 7 6 6 8 8 4 4 5 4 4 5 7 6 5 4 3 2 2 2 2 3 3 3 2 4 5 5 3 5 +4 4 4 3 2 3 +5 +6 +2 +3 + 7 +1 +8 °C 6 6 4 Om de globala utsläppen av växt-husgaser fortsätter att öka riske-rar inte minst Sydeuropa kraftigt höjd medeltemperatur under sommaren under de kommande hundra åren. Uppvärmningen kan bli mycket betydande, även om utsläppen ökar långsammare än de har gjort under det gångna halvseklet (se den nedre kartan). I exempelvis Spanien skulle dags-temperaturen mot slutet av seklet kunna överstiga 50 °C under de hetaste värmeböljorna.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpå-verkan innebär att halten räknad som koldioxidekvivalenter av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och FN:s klimatpanels (IPCC) definitioner ska stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Internationellt samarbete och insatser i alla länder är avgörande för om miljökvalitetsmålet kan nås.

Det finns både positiva och negativa tenden-ser i den nuvarande utvecklingen. Framsteg har under senare år gjorts i de globala klimatför-handlingarna, när regelverket för hur Kyoto-protokollet ska genomföras har utformats i olika delar. Många länder har ratificerat protokollet. För att det ska träda i kraft krävs att även Ryssland skriver under, vilket är osäkert i dag. USA har ställt sig utanför Kyotoprocessen. Att genomföra Kyotoprotokollet vore ett litet, men betydelsefullt, steg på vägen mot en global lös-ning av klimatfrågan.

Det är än svårare att bedöma hur det inter-nationella samarbetet kring klimatfrågan kan komma att utvecklas i ett längre tidsperspektiv. Att på global nivå enas om och genomföra de omfattande utsläppsminskningar som krävs för att nå ett långsiktigt klimatmål är en stor utma-ning. Det senaste mötet mellan parterna som undertecknat klimatkonventionen hölls i New Dehli hösten 2002. Då togs en första (mindre framgångsrik) diskussion upp om perioden efter den första åtagandeperioden, d.v.s. efter 2012.

Det långsiktiga målet för Sverige till år 2050 innebär att utsläppen per person ska minska med närmare 50 % av dagens utsläpp. Att lyckas med detta, och därefter minska utsläppen ytter-ligare, kräver stora omställningar. Flera framtids-studier har dock visat att ett sådant mål är möj-ligt att uppnå. Sverige har i dag en utsläppsnivå som är lägre än många andra industriländers. Bland de u-länder som idag saknar utsläpps-åtaganden enligt Kyotoprotokollet finns sådana som har relativt hög levnadsstandard och relativt höga utsläpp. Det är på sikt nödvändigt att även dessa länder omfattas av någon form av åtagande.

Når vi delmålet?

De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Del-målet ska uppnås utan kompensation för upp-tag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

Den senaste utsläppsprognosen, från Sveriges tredje nationalrapport om klimatförändringar 2001, pekar mot att utsläppen år 2010 i stort sett hamnar på samma nivå som 1990 för att därefter öka. Det är i huvudsak ekonomiska styrmedel, som energiskatter och elcertifikat, som bedöms kunna leda till minskade utsläpp enligt progno-sen. Även styrmedel inom avfallsområdet (främst i form av deponiförbud) och bilindustrins åta-gande om lägre bränsleförbrukning hos person-bilar (det s.k. ACEA-åtagandet) påverkar

resul-d e l m å l

1, 2008 –2012

b e g r ä n s a d k l i m a t p å v e r k a n

6

m i l j ö k va l i t e t s m å l

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar

stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska upp-nås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedels-produktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans

med andra länder ett ansvar för att det globala

målet kan uppnås.

taten. Utvecklingen av EU:s gemensamma jord-brukspolitik, CAP, bedöms också påverka utsläppen av växthusgaser från det svenska jord-bruket positivt. Det är ökade utsläpp från trans-portsektorn (främst godstransporter på väg) och från industrin som medför att utsläppen totalt sett ändå inte minskar i prognosen.

Ytterligare åtgärder kommer alltså, enligt prognosen, att krävas för att säkerställa att utsläppen i Sverige minskar i enlighet med det av riksdagen fastställda nationella delmålet.

Ny statistik för 1990–2001 visar att utsläppen av växthusgaser i Sverige var 3 % lägre år 2001 än utsläppen 1990.

Utsläppen från energisektorn var år 2001 drygt 7 % lägre än år 1990. Variationerna är dock tämligen stora mellan olika år beroende på bl.a. vattentillgång, temperaturförhållanden och industriproduktion. Både 2000 och 2001 var t.ex. tillgången till vattenkraft mycket god. Tillgången till el från kärnkraftverk var också god. År 2000 var dessutom ett ovanligt milt år.

Transportsektorns utsläpp har ökat med 8 % sedan 1990. Dominerande är vägtrafikens utsläpp. De tunga godstransporterna står för en stor del av ökningen.

Utsläppen från sektorn bostäder och service visar dock en stadigt nedåtgående trend bero-ende på övergång från olja till främst fjärrvärme, men också till el och biobränslen. Förutom att utsläppen har minskat från denna sektor har de största utsläppsminskningarna skett inom jord-brukssektorn och från avfallsdeponier.

20 000 0 -40 000 40 000 -20 000 60 000 ton, tusental

figur 1.1a Sektorsvisa utsläpp och upptag av växthusgaser

1990

Sveriges utsläpp av växthusgaser beror till ca 80 % på förbränningen av fossila bränslen inom industrin och trans-portsektorn och för el- och värmeproduktion. Andra sektorer bidrar med återstående ca 20 %.

I skogen binds koldioxid i biomassan. Detta kallas för ”kolsänka”. År 2001 motsvarade detta upptag drygt 30 % av utsläppen.

1993

1991 1992 1994 1995 1996 1997 1998 19992000 2001

källa: naturvårdsverket industriprocesser och fluorerade gaser

energi, inkl. transporter jordbruk

användning av lösningsmedel

förändrad markanvändning och skogsbruk avfallshantering 60 000 70 000 50 000 80 000 ton, tusental

figur 1.1b Totala utsläpp av växthusgaser

1990

Delmålet om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 4 % från 1990 års nivå ska nås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

1993

1991 1992 1994 1995 1996 1997 1998 19992000 2001

källa: naturvårdsverket mål 2008–2012

Når vi miljökvalitetsmålet?

För delmålen ser läget ljust ut. Under 1990-talet har utsläppen av de luftförore-ningar som nämns i delmålen minskat avsevärt: utsläppen av svavel (SOX) har halverats, och

utsläppen av flyktiga organiska ämnen och kväveoxider (NOX) har minskat med 40 %

respektive 25 %. Detta återspeglas i minskade halter i luft av främst svaveldioxid och kväve-dioxid. Utsläppen av NOXoch flyktiga organiska

ämnen bedöms kunna minska med 30–35 % från år 2001 till 2010. Prognosen för utvecklingen av halter är osäker, men delmålen för ozon och kvävedioxid bedöms möjliga att klara med planerade åtgärder.

Partiklar, ozon och kväveoxider är exempel på föroreningar som orsakar flera olika typer av besvär och sjukdomar. Partiklar och ozon i luften kan kopplas ihop med för tidig död. I Stockholm uppskattas omkring 200 dödsfall kunna ha samband med partiklar i omgivnings-luften utöver en ökning av dödligheten i cancersjukdomar orsakad av andra luftförore-ningar. För hela landet är siffran större; man uppskattar att, för hela befolkningen, den ökade dödligheten leder till förkortad medel-livslängd med ett antal månader.

Totalt uppskattas 100–1 000 fall av cancer inträffa i Sverige varje år till följd av luftförore-ningar. I ett statistiskt urval av Sveriges befolk-ning angav en tiondel att de hade besvär orsa-kade av främst bilavgaser och vedeldning. Äldre fordon och förbränning i anläggningar utan ”bästa teknik” bidrar med den största andelen av utsläppen. Uteluften blir inneluft, där ytter-ligare föroreningar kan tillkomma. Här finns en koppling till miljömålet God bebyggd miljö.

Förutom att de har hälsoeffekter påskyndar luftföroreningarna nedbrytningen av metaller, kalksten, gummi och plaster, och skadar kultur-historiskt värdefulla byggnader, statyer och fornlämningar. 20 40 80 60 100 index oktober–mars 1986/87 = 100 figur 2.1 Luftkvalitetsindex

Halterna av svaveldioxid är idag låga, och delmålet kommer att nås med beslutade och planerade åtgärder. Trenden med minskade halter av kvävedioxid kan förklaras av lägre utsläpp från fordon på grund av åtgärder för förbättrad motorteknik och reningsutrustning. Fortfarande uppskattas ett mycket stort antal personer exponeras för halter som överskrider miljökvalitetsnormen – som ligger ca 30 % högre än miljömålet. Med planerade åtgärder kan målet dock komma att uppnås. Minskningen av sothalterna har avtagit, och det är angeläget att åtgärder vidtas för att minska halten av partiklar.

86/87 88/89 90/ 91 92/9 3 94/9 5 96/ 97 98/ 99 00/ 01 01/02

Indexet är en sammanvägning av befolkningstalen i ca 35 kom-muner och halten av svaveldioxid, kvävedioxid och sot under vinterhalvåret.

Okt–mars 1986/87: sot 11 µg/m3 , NO2 31 µg/m3, SO2 17 µg/m3 källa: scb och naturvårdsverket

svaveldioxid sot

sammanvägt index

kvävedioxid

m i l j ö k va l i t e t s m å l

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kultur-värden inte skadas. Inriktningen är att miljö-kvalitetsmålet ska nås inom

en generation.

f r i s k l u f t

8

2

Frisk luft

Det internationella luftvårdsarbetet bedrivs främst inom konventionen för långväga trans-porter av gränsöverskridande luftföroreningar, ECE-CLRTAP, och i EU i programmet Clean Air For Europe, CAFE. Arbete pågår också med ett EG-direktiv som ska reducera utsläppen från viktiga källor och lägga fast mål för luft-kvalitet. I Sverige har vi med stöd av miljö-balken fastställt normer för lägsta godtagbara miljökvalitet för svavel- och kvävedioxid, bly och partiklar. Inom kort kommer även en miljö-kvalitetsnorm för bensen och koloxid.

Idag saknas delmål för flera luftföroreningar som har betydelse för att miljömålet Frisk luft ska kunna uppfyllas. Naturvårdsverket ska under 2003 lägga fram förslag på nya delmål för bl.a. partiklar (PM10, PM2,5), bens(a)pyren, 1,3-butadien och formaldehyd. Förslagen ska också kunna ligga till grund för kommande miljökvalitetsnormer. Ytterligare åtgärder är angelägna för partiklar.

Når vi delmålen?

Halten 5 mikrogram/m3_{för svaveldioxid som}

årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.

Som en följd av åtgärder i Sverige och andra länder samt ny industristruktur i Östeuropa har halterna av särskilt svaveldioxid kraftigt reduce-rats de senaste årtiondena. Idag överskrids del-målsnivån på enbart ett fåtal platser.

d e l m å l

1, 2005

figur 2.3 Halten av svaveldioxid i Göteborg

2002

Sedan 1960-talet har halten av svaveldioxid i omgivnings-luften kraftigt minskat p.g.a. åtgärder mot utsläpp av svavel och strukturella förändringar i Sverige och flera länder i Europa. 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 1965 1960 mål 2005

källa: göteborgs stad 5 10 20 25 15 0 %

figur 2.2 Förhållandet mellan sjukhusinläggningar i lungsjukdom/dödsfall och dygnsmedelvärden av partiklar

Världshälsoorganisationen, WHO, har gjort en uppskatt-ning av sambanden mellan inlägguppskatt-ning på sjukhus/dödsfall och partikelhalten i omgivningsluft. Ett entydigt sådant samband finns, särskilt för PM2,5. T.ex. ökar antalet inlägg-ningar på sjukhus i lungsjukdom med 5 % för varje ökning av partikelhalten (PM2,5) med 10 mikrogram/m3_{. Någon}

säker nedre haltnivå har inte kunnat uppskattas, men ingen extrapolering under 20 mikrogram/m3 för PM10 och 10 mikrogram/m3 för PM2,5 ska göras.

40 30 20

10 50 µg/m3

källa: uteboken, bertil forsberg, gunnar bylin

efter who air quality guidelines 2000 dödsfall om halten mäts som PM2,5

dödsfall om halten mäts som PM10

inlagda för lungsjukdom om halten mäts som PM2,5

inlagda för lungsjukdom om halten mäts som PM10

5 % per 10 µg/ m3 1,5 % per 10 µg/ m3 0,8 % per 10 µg/m 3 0,7 % per 10 µg/m 3

Halterna 20 mikrogram/m3som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m3_{som timmedelvärde för}

kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010.

Skärpta avgaskrav på motorfordon har reducerat halterna av kvävedioxid i tätortsluften. Avgas-kraven på tunga fordon har också skärpts succes-sivt sedan mitten av 1990-talet. Minskningen av halterna har dock varit långsam, eftersom trafi-ken samtidigt har ökat. I dagsläget överskrids i urban bakgrundsluft miljökvalitetsnormen enbart i ett fåtal av landets större kommuner.

Avgörande för hur utsläppen av kväveoxider kan minska är ytterligare åtgärder som rör trans-port och energi samt arbetsmaskiner. Lokala åtgärder inom trafikområdet som skulle bidra till att klara delmålet är trafikplanering, trängsel-avgifter och miljözoner. Avgaskraven för bilar kommer att skärpas ytterligare till 2010. Delmålet bedöms därför kunna nås i urban bak-grundsluft, men det kommer fortfarande att överskridas i gaturum i storstäderna. Särskilt viktiga för inriktningen av åtgärder och plane-ring är faktorer som hur lätt gaturummet kan ventileras samt andelen dieseltrafik.

Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m3_{som åtta timmars}

medel-värde år 2010.

En nord-sydgradient finns när det gäller ett flertal luftföroreningar. Ozon transporteras in i landet främst i södra Sverige. Denna transport kan medföra mycket höga halter under kortare tidsperioder, s.k. episoder. Under sommarhalv-året 2001 överskreds 120 mikrogram/m3som glidande 8-timmarsmedelvärde mellan 0 och 5 dagar, lägst antal gånger i norra Sverige, högst i södra Sverige.

Antalet episoder med höga halter av ozon har minskat något de senaste åren. Detta kan ses som ett resultat av de åtgärder mot utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) och kväve-oxider (NOX) som genomförts i EU och i

Sverige. Dock är medelhalten av ozon fortfarande lika hög, och både bakgrundshalten och medel-halten i tätorter tycks långsamt öka. Även om episoderna med höga halter har minskat kan, i ett längre perspektiv (50–100 år), bakgrunds-nivån komma att öka påtagligt.

Ozon ger irritation av luftvägarna och för-sämrad lungfunktion, särskilt vid ansträngning, och bidrar till ökad dödlighet. Ozon har också effekter på växtligheten. Produktionsbortfallet inom det svenska jordbruket på grund av marknära ozon uppskattades på 1980-talet till ca 1 miljard kronor per år. Senare beräknade data från andra källor anger ca 100 miljoner för år 1990 och 53 miljoner 2010. Även skogsträd påverkas negativt av ozon.

d e l m å l

3, 2010

d e l m å l

2, 2010

10

figur 2.4 Antal dagar med ett glidande åttatimmars-medelvärde av ozon över 120 mikrogram/m3

2001

Antalet dagar med hela åttatimmarsperioder med ozon-halter över 120 mikrogram/m3 _{har särskilt i södra Sverige}

minskat som en följd av åtgärder mot ozonbildning i Sverige och inom EU.

1999 1991 1993 1995 1997

källa: naturvårdsverket och ivl Aspvreten

Vavihill Esrange

Ett nytt EG-direktiv för marknära ozon kommer att införas i svensk lagstiftning under 2003. Delmålet är samma som direktivets målvärde för människors hälsa. Direktivet anger också målvärden till skydd för växtligheten. Idag klarar vi ozondirektivets målvärden för 2010 gällande växtligheten, och det borde även vara möjligt att klara målvärdet till år 2020.

År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.

Bränslet i småbåtar, snöskotrar och arbetsmaski-ner samt användningen av lösningsmedel bidrar till utsläppen av flyktiga organiska ämnen. Åtgärder för att minska utsläppen av bensen har de senare åren medfört att de tidigare höga vinterhalvårsvärdena av bensen i tätortsluften minskat, men de överskrider idag generations-målet för bensen, 1 mikrogram/m3_{för urban}

bakgrund, och kommer fortfarande 2010 att överskrida den halten i gaturum. Halterna av bens(a)pyren överskrider för närvarande genera-tionsmålet 0,0001 mikrogram/m3_{med 3–10 ggr}

på många platser. Halterna sjunker dock lång-samt i gatumiljön.

Beslutade och kommande åtgärder för såväl trafiksektorn som vedeldning, lösningsmedel och industriella processer beräknas minska utsläppen av VOC väsentligt. Trots osäkerhet om den verkliga utsläppsnivån är det troligt att delmålet kan uppnås. Ytterligare åtgärder är angelägna för att nå generationsmålet för bensen.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Nedfallet av svavel har minskat med ca 50 % under 1990-talet. Kvävehalterna i nederbörden har minskat i stora delar av Sverige de senare åren, men eftersom neder-börden samtidigt ökat kan inga tydliga trender ses i nedfallet av kväve.

Det beräknas att den kritiska belastningen i skogsmark och sjöar överskrids på 13 % av arealen år 2010. Utvecklingen till 2020 är svår-bedömd, och även om de kritiska belastnings-gränserna underskrids då, kan återhämtnings-tiden i naturen ta åtskilliga decennier.

Nationellt bör ytterligare åtgärder vidtas för att minska utsläppen av kväveoxider, och åtgärder behöver även vidtas för att minska skogsbrukets försurande verkan. För att Sveriges natur ska kunna återhämta sig måste också utsläppen i övriga Europa minska ytterligare, utöver Göteborgsprotokollets mål och EG:s takdirektiv.

Når vi delmålen?

År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av männi-skan.

Det är främst växter och djur i sjöar och vatten-drag som drabbas av försurning. En orsak är att surt och aluminiumhaltigt vatten läcker ut från skogsmarken. Den senaste riksinventeringen av sjöar och vattendrag, år 2000, visar att 10 % av sjöarna större än 4 hektar är försurade. Försurade vattendrag kan inte beräknas på tillförlitligt sätt idag.

I sjöar och vattendrag påbörjades återhämt-ningen redan under 1980-talet och accelererade under 1990-talet. Trots detta är det osäkert om delmålet nås: undersökningar i Västra Götaland, som ligger i den mest försurningsdrabbade delen av landet, tyder på att många sjöar och mindre vattendrag fortfarande kommer att vara försurade år 2010.

I Sverige har 7 500 sjöar kalkats, vilket mot-svarar ca 90 % av de försurade sjöarnas areal. Under 1999 togs beslut om en nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag för perioden 2000–2009. Denna ligger nu som grund för kalkningsverksamheten. Bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag ska revideras kommande år. Valet av kemiskt kriterium påverkar bedöm-ningen av antalet försurningspåverkade sjöar. Om kriteriet anpassas till internationell standard blir antalet sjöar som bedöms som försurnings-påverkade mindre.

d e l m å l

1, 2010

b a r a n a t u r l i g f ö r s u r n i n g

12

m i l j ö k va l i t e t s m å l

De försurande effekterna av nedfall och markan-vändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av

försurande ämnen ska heller inte öka

korrosions-hastigheten i tekniska material eller

kulturföre-mål och byggnader. Inriktningen är att miljö-kvalitetsmålet ska nås inom

en generation.

* Observera att sjöarna inte utgör ett representativt urval av Sveriges sjöar och att Bedömningsgrunder inte skiljer ut naturligt sura sjöar.

tabell 3.1 Försurningsutvecklingen i 112 försurnings-känsliga sjöar, speglad genom andelen försurade sjöar enl. Bedömningsgrunder*

Återhämtningen har varit störst i de mest försurnings-drabbade delarna av Sverige.

sydvästra Sverige (55)

mellersta och östra Sverige (34) norra Sverige (23)

landsända, antal sjöar

79 % 55 % 8 % 1990– 1995 1996– 2001 90 % 57 % 6 %

källa: inst. f. mil jöanalys, slu

3

Bara naturlig försurning

Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som för-surats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats.

Delmålet är sannolikt uppnått. De data som finns idag visar inte på fortsatt försurning, utan snarare på en tendens till ytterligare förbättring.

Förutom nedfallet av svavel och kväve bidrar också skogsbruket till försurningen av skogs-mark, sjöar och vattendrag i skogslandskapet. Resultat från miljöövervakning i skogsmark, Ståndortskarteringen, visar att under 1990-talet (1993–1998) hade ca 8 % av skogsmarken ett pH-värde under 4,4 i mineraljorden. På 20 % av skogsmarken var halten utbytbart aluminium hög (mer än 10 mmol/kg torrsubstans), och på drygt 25 % var den effektiva basmättnadsgraden låg (mindre än 10 %). Det mest påverkade områ-det är koncentrerat till sydvästra Sverige.

Andelen hög och mycket hög surhetsgrad i skogsmarken, beräknad enligt Bedömnings-grunder för Skogslandskapet, har minskat från ca 24 % under 1983–1987 till 16 % tio år senare,

1993–1998. En vidare analys av förändringarna i markkemin visar dock inte på lika tydlig positiv trend, utan snarare på att tillståndet i det när-maste är oförändrat.

Skogsstyrelsen har tagit fram rekommenda-tioner kring uttag av avverkningsrester och åter-föring av aska samt anpassning vid helträdsuttag. För att minska utlakningen av kväve har före-slagits att kantzoner lämnas vid bäckar och att trädskikt får stå kvar vid slutavverkning. Ökad andel lövskog (som krävs för att uppnå ett av delmålen inom Levande skogar) kan också vara positivt från försurningssynpunkt. Regeringen har ännu inte fattat beslut om Skogsstyrelsens förslag från 2001 ”Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken”.

Återhämtningen i skogsmark skulle under-lättas av fler åtgärder inom skogsbruket som motverkar ytterligare försurning i försurnings-belastade områden.

År 2010 ska utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton.

Utsläppen av svaveldioxid i Sverige kommer till största delen från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och eldningsolja. Massa-industrin är en annan stor källa. År 2001 var utsläppen av svaveldioxid drygt 60 000 ton (exkl. utsläpp från internationell sjö- och luft-fart). Delmålet har därmed i princip nåtts.

Sedan 1990 har utsläppen av svaveldioxid minskat från 106 000 ton, d.v.s. med 43 %. Detta har skett genom åtgärder i flera sektorer; inom energiproduktionen genom att lågsvavliga oljor har använts, och vid större anläggningar rökgasavsvavling, inom processindustrin genom integrerade processåtgärder och inom sjöfarten med ekonomiska styrmedel som miljöanpassade hamnavgifter. Svavelskatten, som infördes år 1991, tas ut på svavelinnehållet i samtliga energi-och koldioxidskattepliktiga bränslen.

d e l m å l

3, 2010

d e l m å l

2, 2010

tabell 3.2 Andel (%) skogsmark med hög och mycket hög surhetsgrad enl. Bedömningsgrunder för Skogslandskapet

Återhämtningen från försurning sker idag främst på de suraste markerna.

1983–1987 1993–1998

källa: ståndortskarteringen, slu

% av regionen % av landet % av landet % av regionen sydvästra Sverige östra och mellersta Sverige hela landet norra Sverige 46 11 30 6 20 5 13 3 15 8 12 7 24 16

Anläggningar för produktion av el och värme tillsammans med förbränning i industrin stod för ca 60 % av svaveldioxidutsläppen år 2001. Genom ökad användning av förnybara energislag och genom effektivare energianvändning kan utsläppen minska. Andra åtgärder och styrmedel som kan ge minskade utsläpp är exempelvis grön skatteväxling och klimatpolitiska åtgärder.

År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

Merparten av utsläppen av kväveoxider härrör från fordon, främst person- och lastbilar, men också från fartyg och arbetsmaskiner.

Utsläppen har minskat från 334 000 ton 1990 till 251 000 ton år 2001. Detta har uppnåtts genom åtgärder främst inom vägtrafiken genom stegvis skärpta avgaskrav på bilar, både personbilar och tunga fordon. Även miljödifferentierade farleds-avgifter för sjöfarten, avgaskrav på dieselmotor-drivna arbetsmaskiner och kväveoxidavgiften

(NOX-avgiften) har haft betydelse. NOX-avgiften,

som infördes 1992, är en avgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion i fasta för-bränningsanläggningar. Avgiften beräknas stå för över 50 % av utsläppsminskningarna från sådana anläggningar.

Med nu fattade beslut beräknas utsläppen av kväveoxider minska till ca 160 000 ton år 2010. Den största minskningen bedöms ske för vägtra-fik och dieseldrivna arbetsmaskiner p.g.a. nya strängare avgaskrav. Genom miljömålspropositio-nen 2001 beslutade riksdagen om en strategi för effektivare energianvändning och transporter. I strategin ingår fortsatt grön skatteväxling, översyn av NOX-avgiften, förstärkning av de

miljödiffe-rentierade farledsavgifterna och stimulans för introduktion av tunga fordon och arbetsmaskiner som uppfyller framtida avgaskrav inom EU. Om strategin genomförs fullt ut minskar kväveoxid-utsläppen ytterligare, och delmålet kan klaras.

d e l m å l

4, 2010

14

figur 3.1 Svenska utsläpp av svaveldioxid till luft 1990–2001 (exkl. utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)

Utsläppssiffrorna har reviderats efter det att delmålet om svavelutsläpp fastställdes. Detta tillsammans med mins-kade utsläpp har inneburit att delmålet för svavelutsläpp i princip har uppnåtts.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 källa: naturvårdsverket 1994 1993 1992 1991 1990 mål 2010 300 150 50 250 100 200 350 1995

De svenska utsläppen av kväveoxider har minskat med 25 % sedan 1990. Med nu fattade beslut har utsläppen prognostiserats till ca 160 000 ton för år 2010. Målet bör kunna nås om ytterligare åtgärder vidtas. En osäker faktor är dock vägtrafikens utveckling, där särskilt lastbilarna står för en stor del av utsläppen.

1996 1997 1998 19992000 2001

källa: naturvårdsverket ton, tusental

figur 3.2 Utsläpp av kväveoxider 1990–2001

1994 1993 1992 1991 1990 mål 2010

Når vi miljökvalitetsmålet?

Lagstiftningen på kemikalieområdet är harmoniserad inom EU. Arbetet med att förändra reglerna för att nå målet Giftfri miljö är därför riktat mot EU. De nya kemikalieregler som nu utvecklas inom unionen kommer att förbättra förutsättningarna att uppnå miljö-kvalitetsmålet och vissa av delmålen – särskilt då det gäller avsiktligt framställda kemiska ämnen. Problematiken med farliga ämnen i varor är dock svårlöst. Många andra frågetecken

finns kvar, t.ex. källor och åtgärder för oavsikt-ligt bildade ämnen. Den diffusa spridningen av farliga ämnen från varor och byggnader bedöms bli mycket svår att åtgärda till 2020. Långlivade, persistenta, ämnen (av dem även redan utfasade ämnen såsom PCB) kommer att finnas kvar i miljön år 2020.

Når vi delmålen?

Senast år 2010 ska det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t.ex. efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga ska uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på uppgifter ska då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 ska det även så långt möjligt finnas uppgifter om egen-skaperna hos alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska ämnen.

Bristen på kunskap om miljö- och hälsoegen-skaperna hos kemiska ämnen är stor. En under-sökning inom EU visade att för endast 14 % av alla högvolymämnen inom programmet för exi-sterande ämnen fanns det 1994–1995 minimi-data om miljö- och hälsoegenskaper.

I den vitbok som presenterades 2001 beskrev EU-kommissionen vilka krav på att ta fram information om kemiska ämnens hälso-och miljöfarlighet som bör ställas på industrin i en ny harmoniserad EG-lagstiftning. Det är ett stort framsteg att Kommissionen nu utarbetar ett system för att ta fram kunskap för ämnen,

d e l m å l

1, före 2010/2010/2020

figur 4.1 Antal kemiska produkter årligen anmälda till produktregistret

Antalet kemiska produkter som anmälts till KemI:s produktregister har successivt ökat under åren. Detta kan bero på ett ökat utbud av kemiska produkter i Sverige. En annan förklaring skulle kunna vara att efterlevnaden av bestämmelserna om anmälan till produktregistret har förbättrats. Flertalet kemiska produkter som före-kommer i landet tillverkas utanför Sverige. För 2001 var ca 75 % av produkterna tillverkade utomlands. Det totala antalet ämnen som förekommer i kemiska produkter har ökat. Utvecklingen innebär att kunskapen om ämnenas förekomst i kemiska produkter ökar, men där-emot inte kunskapen om ämnenas egenskaper.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 källa: produktregistret, kemi

4

Giftfri miljö

m i l j ö k va l i t e t s m å l

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som

skapats i eller utvunnits av samhället och som

kan hota människors hälsa eller den biologiska

mångfalden. Inriktningen är att miljö-kvalitetsmålet ska nås inom

men möjligheten att nå delmålet beror helt på vilka kunskapskrav som ställs i den kommande EG-lagstiftningen. Experter från medlemslän-der anser att den testning som föreslagits i vit-boken är otillräcklig. Andra intressen motsätter sig omfattande kunskapskrav i lagstiftningen, dels av djurskyddsskäl, dels av företagsekono-miska skäl. Det är viktigt att Sverige agerar för att kunskapskraven blir sådana att det är möjligt att uppnå delmålet. EG:s lagförslag väntas i slutet av sommaren 2003.

Oavsiktligt framställda ämnen kommer inte att omfattas av kunskapskraven i den kommande EG-lagstiftningen.

Naturvårdsverket ska bl.a. kartlägga utsläpps-källorna för vissa oavsiktligt bildade ämnen och definiera behovet av åtgärder samt ge förslag till framtida miljöövervakning. Det är sannolikt svårt att i tillräcklig utsträckning nå målet om kunskap om alla oavsiktligt framställda ämnen inom tidsramen år 2020. Såväl föreslagna som ytterligare önskvärda åtgärder kommer att behöva mer tid än delmålet ger.

Så länge bristen på kunskap om kemiska ämnen är stor kommer också informationen om farliga ämnen i varor enligt delmål 2 att vara bristfällig.

Senast år 2010 ska varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.

Mängden kemiska ämnen i varor är stor. EG:s kemikalielagstiftning väntas i nuläget inte lösa frågan om informationssystem för andra varor än kemiska produkter.

För att nå målen om utfasning och risk-begränsning av ämnen enligt delmål 3 och 4 behövs information om farliga ämnens före-komst i varor. Idag finns regler för hur miljö-och hälsoinformation ska överföras för kemiska produkter i hanteringskedjan. För varor av annat

slag finns vissa frivilliga system, men regler sak-nas. Att utveckla frivilliga system för ytterligare varor blir mycket viktigt i avvaktan på att det fortsatta arbetet med att påverka inom EU ger resultat. Informationen i säkerhetsdatabladen för kemiska produkter behöver förbättras.

Sverige har varit pådrivande i att åstadkom-ma ett globalt harmoniserat system (GHS) för märkning av kemiska produkter. Troligen kom-mer FN att rekommendera att GHS införs i nationella lagar senast 2008.

Med tanke på att handeln är internationell bör ett system för information om hälso- och miljöfarliga ämnen i varor införas på EU-nivå – och helst på global nivå. Vissa andra länder har börjat visa intresse för frågan. Det återstår dock mycket arbete för att få med fler länder och ta fram underlag för hur ett informationssystem skulle kunna utformas i praktiken.

Även med ytterligare nationella insatser är målet svårt att nå inom tidsramen.

Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från:

• cancerframkallande (cancerogena), arvsmasse-påverkande (mutagena) och fortplantnings-störande (reprotoxiska) ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet • nya organiska ämnen som är långlivade

(persistenta) och bioackumulerande, så snart som möjligt, dock senast år 2005

• övriga organiska ämnen som är mycket lång-livade och mycket bioackumulerande senast år 2010

• övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015 • kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och

bly senast år 2010.

d e l m å l

3,

2003/2005/2007/2010/2015

d e l m å l

2, 2010

Dessa ämnen ska inte heller användas i produk-tionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada.

Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön.

Delmålet avser ämnen som människan fram-ställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildats oavsiktligt.

Delmålet är i hög grad beroende av regleringen av särskilt farliga ämnen inom EU. Tidpunkterna i delmålet bedöms inte kunna hållas. Den nya kemikalielagstiftningen inom EU väntas inne-bära att särskilt farliga ämnen inte ska få säljas innan de har godkänts för viss användning. Samma krav kommer att gälla för såväl nya som existerande ämnen. Ambitionsnivå, genomföran-de och kriterier för särskilt farliga ämnen kan komma att skilja sig mellan EU-reglerna och del-målet. Till särskilt farliga ämnen kommer cancer-framkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen (CMR-ämnen) att räknas. Däremot lyfts inte bly, kadmium och kvicksilver särskilt fram. Sverige har förespråkat att långlivade och bio-ackumulerande ämnen (PB-ämnen) ska räknas till farliga ämnen, och sannolikt kommer de mest potenta av dessa, s.k. vPvB-ämnen, att ingå.

I arbetet med riskbegränsning av enskilda ämnen inom EU har regler beslutats för t.ex. tributyltenn i båtbottenfärger, arsenikimpreg-nering av virke, vissa bromerade flamskydds-medel, kortkedjiga klorparaffiner och azofärgäm-nen. Ett rådsdirektiv har antagits som förbjuder användningen av tungmetaller och vissa flam-skyddsmedel i elektroniska produkter från 2006.

Användningen av kvicksilver har minskat över åren, men målet om utfasning i Sverige år 2003 kommer inte att nås. Kvicksilver används bl.a. i batterier och tandamalgam. Interna-tionellt behövs ytterligare insatser för att få till

stånd åtgärder mot utsläpp av kvicksilver. Kad-miummålet är möjligt att nå, men utsläppen från eldning av fossila bränslen måste minska, och även andra insatser är nödvändiga. Från 2002 får blyhagel inte användas vid våtmarks-områden. I många län (t.ex. i Hallands, Uppsala och Västra Götalands län) läggs särskild vikt vid att få ned halterna av kvicksilver, kadmium och bly i avloppsslam.

Av miljöskäl beslöt riksdagen 2002 att skatten på alkylatbensin ska sänkas. Alkylatbensin har visat sig kunna minska utsläppen av polyaroma-tiska kolväten (PAH) från 2-taktsmotorer med 80–90 %.

EU:s medlemsländer har kommit överens om strängare kriterier för biocidprodukter.

4,5 1,5 2,5 0,5 3,5 1972 ng/g fett

figur 4.2 Bromerade flamskyddsmedel i bröstmjölk

Halterna av PBDE (polybromerade difenyletrar) i bröst-mjölk från mödrar i Stockholm och Uppsala verkar minska något efter en tidigare ökning. De sammanlagda halterna av flera olika PBDE, en grupp bromerade flamskyddsmedel, har mätts i de redovisade studierna. Tendensen för PBDE är inte representativ för alla grupper av kemikalier, och bilden kan se annorlunda ut för andra ämnen. Uppmärk-samheten runt bromerade flamskyddsmedel kan ha lett till att användningen i en del varukategorier har minskat, med lägre exponering för vissa samhällsgrupper som följd. Inom EU kommer användningen av penta- och okta-bromdifenyleter att förbjudas den 15 augusti 2004.

1976 1980 1990 1994 1996 1997 1998 1999 2001 1984

/85 ₂₀₀₀

källa: livsmedelsverket Stockholm Uppsala

Arbete pågår med att få substitutionsprincipen införd även för växtskyddsmedel, vilket Sverige agerat starkt för. Kemikaliestrategin omfattar dock inte bekämpningsmedel. I prövningen av växtskyddsmedel har verksamma ämnen med CMR- och PB-egenskaper, tvärtemot delmålet, redan accepterats inom EU. Det kan leda till att vissa i Sverige tidigare förbjudna substanser åter kan bli tillåtna.

För att målet ska kunna nås i ett senare skede krävs att Sverige agerar kraftfullt i det fortsatta arbetet med nya kemikalieregler inom EU och inom olika internationella konventioner. Det gäller såväl allmänkemikalier och bekämp-ningsmedel som oavsiktligt bildade ämnen, föroreningar och nedbrytningsprodukter.

Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fort-löpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas av berörda myndig-heter. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3.

Indikatorer för att följa miljö- och hälsorisker behöver utvecklas.

Arbete med riskminskning pågår kontinuer-ligt inom EU:s program för nya och existerande ämnen. Inom programmet för existerande ämnen har Kemikalieinspektionen (KemI) riskbedömt bl.a. dietylhexylftalat (DEHP) – ett ämne som används som mjukgörare i PVC-plast. KemI har även utarbetat ett förslag till riskhantering som pekar ut behovet av flera omedelbara och långsiktiga åtgärder. Tillsam-mans med andra centrala myndigheter har KemI fört dialog om farliga ämnen med företag inom flera branscher. Inom EU pågår arbete för att utveckla riktlinjer för miljöriskvärdering av läkemedel.

d e l m å l

4, 2010

figur 4.3a och b Mängd kvicksilver, kadmium och bly i avloppsslam

Figurerna visar den totala årliga mängden av kvicksilver, kadmium och bly i avloppsslam från kommunala avloppsreningsverk i Sverige. Avlopps-slammets innehåll av tungmetaller och andra ämnen medför att det endast i begränsad omfattning används inom jordbruket. Mängderna i avloppsslam speglar viss spridning av tungmetallerna i tätorter och indikerar fortsatt behov att fasa ut användningen av kvicksilver, kad-mium och bly. De genomsnittliga halterna underskred år 1998 de gräns-värden som fastställts i lagstiftning. Halterna mellan enskilda verk varierar dock, och överskridanden förekom hos flera reningsverk.

1987 1992 1995 1998 2000

ton

källa: naturvårdsverket och scb 1987 1992 1995 1998 2000 kvicksilver kadmium bly g i f t f r i m i l j ö

18

ton verksam beståndsdel

figur 4.4 Såld mängd verksamma bekämpnings-medelssubstanser inom jord-, skogs- och trädgårds-bruket i Sverige 1992–2001

Försäljningen av bekämpningsmedel inom jord-, skogs-och trädgårdsbruket har ökat något sedan mitten av 1990-talet. Behandlade arealer ökar, även i förhållande till odlad areal. Den riskminskning som föreslogs i det tidigare, svenska, handlingsprogrammet har inte kunnat nås. Ökningen kan förklaras med tre faktorer: EU:s gemen-samma jordbrukspolitik (CAP), den svenska tillämpningen av CAP samt minskade resurser för riskminskningsarbete.

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 ₂₀₀₀ 2001

källa: produktregistret, kemi

18 10 6 14 2 1995 %

figur 4.5 Andel konsumenttillgängliga kemiska produkter som innehåller kända allergifram-kallande ämnen

År 2001 fanns kända allergiframkallande ämnen i 2 181 kemiska produkter som var tillgängliga för konsumenter (15,5 % av kemiska produkter) enligt KemI:s produkt-register. Andelen kemiska produkter med allergifram-kallande ämnen har legat på samma nivå de senaste åren, om man utgår från kända allergiframkallande ämnen 2001. Ny kunskap och klassificering kan öka den angivna andelen, även retroaktivt.

1996 1997 1998 1999 2000 2001 källa: produktregistret, kemi