Kvinnors upplevelse av hur mäns våld i nära relationer inverkat på deras psykiska hälsa: En analys av självbiografier

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Kvinnors upplevelse av hur mäns våld i nära

relationer inverkat på deras psykiska hälsa

En analys av självbiografier

Linn Ekemur

Mia Aronsson Lustig

Handledare: Johanna Tell

Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona Juni 2021

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Juni 2021

Kvinnors upplevelse av hur mäns våld i nära

relationer inverkat på deras psykiska hälsa

Linn Ekemur

Mia Aronsson Lustig

Sammanfattning

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem där en av tre kvinnor i

världen någon gång under sin livstid utsatts för våld i nära relation. Det föreligger dock ett stort mörkertal och därmed talar inte statistiken för den egentliga förekomsten. Många kvinnor normaliserar våldet och därför sker det ofta i tystnad. Våldet kan bidra till att de inverkar på de våldsutsatta kvinnornas hälsa.

Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever att det

har inverkat på deras hälsa och de kan söka vård av olika anledningar.

Metod: I den här studien så har en kvalitativ metod baserad på fem självbiografier använts.

Analysen av självbiografierna utfördes efter Lundman och Graneheims tolkning av innehållsanalys.

Resultat: Analysen resulterade i sex huvudkategorier med tillhörande underkategorier; att

förlora självkänslan, att drabbas av stressrelaterade symtom, att drabbas av emotionella konsekvenser, att få en psykiatrisk diagnos, att få suicidtankar och att få bestående men. Kategorierna och underkategorierna redogör för hur kvinnorna som utsatts för våld i nära relation upplever att det inverkat på deras psykiska hälsa.

Slutsats: Studien visade att våldet bidrog till psykisk ohälsa som tog sig olika uttryck, gav

suicidtankar, ett stort lidande samt bestående men hos kvinnorna.

Innehållsförteckning

Inledning 4

Bakgrund 5

Våld i nära relationer 5

Definition 5

Förekomst nationellt och globalt 5

Mäns våld mot kvinnor 6

Normaliseringsprocessen 6

Våldets konsekvenser 6

Psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser 7

Teoretisk referensram 7 Personcentrerad vård 7 Omvårdnadsteori – lidande 8 Problemformulering 9 Syfte 9 Metod 9 Design 9 Urval 10 Datainsamling 10

Redogörelse för valda självbiografier: 11

Dataanalys 13

Etiska övervägande 14

Resultat 15

Att förlora självkänslan 17

Att drabbas av stressrelaterade symtom 17

Att drabbas av minnessvårigheter 17

Att känna trötthet och utmattning 18

Att drabbas av emotionella konsekvenser 18

Att känna oro och rädsla 18

Att känna ilska 19

Att känna skuld och skam 19

Att få en psykiatrisk diagnos 20

Att få posttraumatiskt stressyndrom 20

Att få depression och ångest 21

Att få suicidtankar 21

Diskussion 22 Metoddiskussion 22 Resultatdiskussion 24 Slutsats 26 Kliniska implikationer 27 Självständighet 27 Referenser 29

4

Inledning

Enligt Socialstyrelsen (2019) är våld i nära relationer ett stort samhällsproblem på såväl individnivå som samhällsnivå och drabbar såväl kvinnor, män och barn. Sundborg et al. (2013) beskriver att våld i nära relationer är ett problem som ständigt växer. World Health Organization (WHO, 2021) beskriver att var tredje kvinna i världen någon gång i sitt liv har utsatts för våld i nära relation. Enligt brottförebyggande rådet (BRÅ, 2014) så föreligger det ett stort mörkertal av mäns våld mot kvinnor i nära relationer, därmed talar inte statistiken för den egentliga förekomsten.

Enligt Ferrari et al. (2016) så löper kvinnor som utsätts för våld i nära relationer stor risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Lagdon et al. (2014) menar att våld som utövas i nära

relationer påverkar kvinnans psykiska hälsa i större utsträckning när förövaren är en person de litar på. Sundborg et al. (2012) menar att det finns sjuksköterskor som känner att de inte har tillräcklig kunskap för att ta hand om våldsutsatta kvinnor, samt att det är av stor

betydelse att sjuksköterskor har vetskap om de kännetecken som tyder på att en kvinna utsätts för våld. Enligt Bergbom (2019) söker sig många våldsutsatta kvinnor till vården på grund av fysiska eller psykiska besvär. Det blir därför inte helt uppenbart för sjuksköterskor att de möter kvinnor som är våldsutsatta. Ett personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa

sjuksköterskan att se hela patienten och således få en ökad förståelse för vad som kan ha orsakat de fysiska eller psykiska besvären.

5

Bakgrund

Våld i nära relationer

Lagdon et al. (2014) uttrycker att våld i nära relationer definieras olika globalt och därför är det svårt att få en klar bild av vad våld i nära relationer är. I dagsläget anses den generella definitionen inkludera psykologiska, fysiska och sexuella vålds- och

tvångshandlingsbeteende in som en definition av våld i nära relationer. Det finns länder som har andra definitioner på våldet, beroende på om våldet sker i det egna hemmet eller inte, mellan föräldrar eller mellan par och i vissa länder definieras även stalking som en form av våld. Socialstyrelsen (2019) menar att det fysiska våldet kan innebära slag, sparkar eller knuffar. Det psykiska våldet kan innebära förlöjligande, direkta eller indirekta hot och det sexuella våldet innebär sexuella handlingar där den ena inte gett sitt samtycke. Vidare menar de att våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som drabbar såväl kvinnor, män och barn.

Förekomst nationellt och globalt

Enligt folkhälsoundersökningen Våld och hälsa (nationellt centrum för kvinnofrid [NCK], 2014) är våld i nära relationer ett allvarligt problem för såväl individen själv som för

samhället. Dessutom saknas det kunskap om prevalens och våldets konsekvenser både globalt och i Sverige. WHO (2021) skriver att våld mot kvinnor är ett omfattande problem globalt, där en av tre kvinnor utsätts någon gång under sin livstid för våld i nära relationer. Sundborg et al. (2013) beskriver att våld i nära relationer är ett ständigt växande problem.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ, 2020) beskriver i sin nationella trygghetsundersökning att totalt 452 000 personer utsatts för sexualbrott år 2019 och att flertalet drabbade var kvinnor. NCK (2014) har gjort en befolkningsundersökning på 10 000 kvinnor och 10 000 män och deras utsatthet för våld och dess inverkan på hälsan. Där framkom att 26% av männen utsatts för fysiskt våld efter 18 års ålder och 22% av kvinnorna. Det framkom att kvinnor utsätts i betydligt högre utsträckning än vad män gör för våld i nära relationer, medan män utsätts i större utsträckning av en okänd person.

6 Mäns våld mot kvinnor

Kvinnor drabbas i större utsträckning av våld i nära relationer än vad män gör och våldet mot kvinnor sker oftare och våldsammare än vad våld mot män gör. Våldet mot kvinnor är i regel en kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld (Socialstyrelsen, 2019). BRÅ (2014) beskriver att det föreligger ett stort mörkertal av mäns våld mot kvinnor i Sverige och därför talar inte statistiken för den egentliga förekomsten om hur många brott som begås. Trots att många brott begås mot kvinnor i nära relationer så är det få kvinnor som anmäler. Moreira & Pinto da costa (2020); Barbara et al. (2020) beskriver att våld mot kvinnor har en tendens att öka under nödsituationer och de menar att våld mot kvinnor har ökat under COVID-19 pandemin. Uppmaningar om att människor bör hålla sig hemma i största möjliga mån har bidragit till att par med redan ansträngda relationer har behövt spenderat mer tid tillsammans. Samt att distansen till det sociala stödet för kvinnor har bidragit till att våldet mot kvinnor har eskalerat. Enligt NCK (2014) finns ett tydligt samband mellan utsatthet för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld och fysisk och psykisk ohälsa senare i livet.

Normaliseringsprocessen

Enligt Acosta et al. (2018) så normaliserar många kvinnor våldet de utsätts för av en partner. Våld i nära relationer börjar ofta med psykiskt våld där mannen bryter ner kvinnan psykiskt. Kvinnorna kan lägga över skulden på sig själva och se våldet som en bestraffning de

förtjänar. Detta, tillsammans med skamkänslor och rädsla, leder i många fall till att kvinnorna inte söker hjälp utan accepterar sin situation och normaliserar våldet (Acosta et al., 2018)

Våldets konsekvenser

Enligt Devries et al. (2013) har våld i nära relationer bidragit till att sjukdomsbördan ökat för kvinnor globalt, samt att det är vanligt att kvinnor som utsätts för våld i nära relationer drabbas av psykisk ohälsa. Enligt Lagdon et al. (2014) ger våld i nära relationer en

7 psykologisk skada och våldet från en närstående person upplevs värre än att bli utsatt av en okänd. Anledningen uppges vara att om våldet kommer från en person som offret litar på så kan förövaren inte bortförklara handlingen som något slumpmässigt, utan har en avsikt att skada. Bacchus et al. (2018) beskriver att kvinnor som under sin livstid blivit utsatta för våld i nära relation drabbas av många hälsoproblem.

Psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser

Skärsäter & Ali (2019) menar att till begreppen ohälsa räknas; stress, ångest, oro,

nedstämdhet, ångestsyndrom, generaliserad ångest, paniksyndrom, fobier, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, förstämningssyndrom, depression och suicidalitet. Vissa utav de här reaktionerna kan människan hantera och klara av på egen hand medans vissa är betydligt svårare att klara av själv och kräver i sin tur professionell vård.

Skärsäter & Ali (2019) menar att psykisk ohälsa ter sig olika hos varje enskild individ och hur symtom samt hur människan upplever det kan skilja sig stort. Vidare menar de att psykisk ohälsa inte alltid är lätt att upptäcka för människan själv eller för vårdpersonal, då den många gånger visar sig i olika fysiska symtom som kan vara bland annat trötthet som inte blir bättre av vila, minskad aptit, ont i kroppen, sömnsvårigheter och mag- och tarmproblem (Skärsäter & Ali, 2019).

Teoretisk referensram

McCormack & McCance (2006) beskriver att ramen för den personcentrerade vården har fyra stycken grundpelare - förutsättningar, som handlar om sjuksköterskans vårdande egenskaper; vårdmiljön, som handlar om den omgivning vården tillhandahålls; den personcentrerade processen, som handlar om att kunna ge en omvårdnad på olika sätt utefter individens behov; förväntade resultat, som handlar om att se effekten av en personcentrerad vård. Detta innebär att alla dessa komponenter behöver finnas med i tillämpningen av personcentrerad vård för att den ska ges på bästa sätt. Bergbom (2019) nämner att personcentrerad vård är en utav sjuksköterskans kärnkompetenser, och att det är en viktig kunskap för sjuksköterskan att ha

8 inom sin profession. Bergbom (2019) menar att patientens egen berättelse beskriver den egna upplevelsen. Därför är det viktigt att sjuksköterskan skapar ett partnerskap tillsammans med patienten för att öka tilliten. Sjuksköterskan kan genom att ta del av patientens egen berättelse tillämpa en personcentrerad vård som utgår från hela individen. Sundborg et al. (2012) menar att det finns tydliga kännetecken på att en kvinna utsätts för våld som sjuksköterskor bör ha kunskap om och det är fysisk sjukdom, sexuell dysfunktion och psykiska störningar.

Omvårdnadsteori – lidande

Eriksson (1994) beskriver att lidandet är något som plågar människan och att uppleva ohälsa påverkar hela människans livssituation. Att uppleva ett lidande kan förändra hela människans livssituation. I dagens vård så kan lidandet ge sig i uttryck på många olika sätt och människan uttrycker sig olika för att visa sitt lidande. Vidare beskrivs att ett livslidande berör allt som handlar om att leva och den lidande människan kan vara orkeslös och ha gett upp när hen söker vård. Det kan ge sig i uttryck genom att patienten förlorat orken för att kämpa.

För att kunna upptäcka patientens lidande så menar Eriksson (1994) att det är viktigt som sjuksköterska att vara lyhörd för människans sätt att visa sitt lidande. Att lindra patientens lidande innebär dels att på ett genuint sätt visa sitt medlidande kontinuerligt genom

omsorgsfulla handlingar, dels genom att ge patienten den omvårdnad som patienten behöver samt att se till så att patienten känner sig respekterad, välkommen och väl omhändertagen (Eriksson, 1994).

Enligt Wiklund Gustin (2012) så kan Erikssons teori bidra till att sjuksköterskan får en ökad förståelse för att ett lidande förändrar hela människan och viljan att fortsätta kämpa kan ha gått förlorad. Erikssons teori kan även bidra till att sjuksköterskan får en ökad förståelse för att alla individer är olika och att de våldsutsatta kvinnor som sjuksköterskan möter kan visa sitt lidande genom olika dimensioner.

9

Problemformulering

Enligt Socialstyrelsen (2019) så är våld i nära relationer ett stort samhällsproblem på såväl individnivå som samhällsnivå och WHO (2021) beskriver att var tredje kvinna i världen utsätts för våld i nära relationer. BRÅ (2014) beskriver att det föreligger ett stort mörkertal av kvinnor som utsätts för våld i nära relationer och Lagdon et al. (2014) menar att psykisk ohälsa uppkommer som en följd av våldet som kvinnorna utsätts för. Skärsäter & Ali (2019) beskriver att psykisk ohälsa är svår att identifiera då den kan uppenbara sig genom fysiska besvär och Acosta et al. (2018) menar att det är viktigt att sjukvårdspersonal har god kunskap om, samt att de utbildas i hur psykiskt våld påverkar kvinnan utöver det fysiska våldet som lämnar märken. Detta för att lättare kunna fånga upp dem innan våldet eskalerar. Sundborg et al. (2012) hävdar att det finns sjuksköterskor som saknar tillräcklig kunskap för att ta hand om våldsutsatta kvinnor, samt att sjuksköterskorna saknar riktlinjer och stöd från den egna organisationen om hur de ska bemöta och hjälpa våldsutsatta kvinnor på ett adekvat sätt. Bergbom (2019) förklarar att det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar på patientens egen berättelse för att kunna ge en god personcentrerad vård. Vidare uttrycker Eriksson (1994) att lidande som en teoretisk referensram kan bidra till en ökad förståelse för kvinnans lidande. Genom att belysa den psykiska ohälsan som kan uppkomma som en följd av mäns våld mot kvinnor i nära relation kan studier bidra med en ökad förståelse, samt uppmärksamhet hos sjuksköterskan i mötet med och i omvårdnaden av den våldsutsatta kvinnan.

Syfte

Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever att det har inverkat på deras psykiska hälsa.

Metod

Design

I den här studien har en kvalitativ, induktiv ansats baserad på analys av självbiografier används för att svara på studiens syfte om att belysa kvinnors upplevelse. Kvalitativ forskning kan ge en ökad förståelse för en persons subjektiva upplevelse och livssituation

10 (Segesten, 2017). Erfarenheter baseras på den holistiska traditionen (Henricson och Billhult, 2017). Lundman & Graneheim (2017) beskriver att en induktiv ansats innebär att opartiskt analysera texter som kan utgå ifrån personens berättelser om sina upplevelser och Kristensson (2014) menar att en induktiv ansats kan resultera i en teori, genom att utgå från delarna till helheten. I den här studien har Lundman och Graneheims tolkning av kvalitativ

innehållsanalys använts.

Urval

För att kunna samla in rätt data så är det viktigt att använda sig utav relevanta

inklusionskriterier utifrån studiens syfte (Kristensson, 2014). Inklusionskriterier som

användes i studien var att välja självbiografier som skulle svara på hur kvinnorna upplevt att mäns våld i nära relationer inverkat på deras psykiska hälsa. För att få så aktuella

beskrivningar som möjligt så skulle de inkluderade självbiografierna vara skrivna från år 2010 och framåt. Vidare var inklusionskriterierna att kvinnorna skulle vara över 18 år gamla och ha utsatts för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer. De inkluderade självbiografierna skulle vara skrivna på svenska för att misstolkning av texten skulle undvikas.

Datainsamling

Enligt Henricson & Billhult (2017) kan kvalitativ data samlas in genom exempelvis

berättelser där forskaren är flexibel och anpassningsbar vid eventuella förändringar som kan ske vid insamlingen av data. Databasen Libris användes för att hitta relevanta självbiografier som besvarade syftet i den här studien. Libris är en gemensam katalog för de svenska

biblioteken där uppdatering görs dagligen och i dagsläget finns det sju miljoner titlar i databasen (Libris, u.å). En inledande informationssökning (Östlundh, 2017) gjordes för att undersöka om tillräckligt stort material fanns. Sökningen gjordes genom att använda sökordet våld och utan avgränsningar vilket gav 15 546 sökträffar. Därefter gjordes en första sökning med sökorden våld i nära relationer vilket gav 684 sökträffar och avgränsningar till svenska språket och bok gjordes vilket resulterade i 390 sökträffar. Därefter gjordes en tredje sökning med sökorden våld i nära relationer självbiografier vilket resulterade i 11 sökträffar. Utifrån

11 lästa sammanfattningar återstod fem självbiografier som innehöll mäns våld mot kvinnor i nära relationer och dessa ansågs vara relevanta för att besvara studiens syfte. De sex

självbiografierna som inte inkluderades innehöll missbruk, samkönat partnerskap, hedersvåld, prostitution, en handbok i att bota psykisk ohälsa och mobbing på arbetet. De exkluderade böckerna ansågs inte svara på studiens syfte (se tabell 1).

Tabell 1. Sökningar i Libris

Sökningar Sökord Avgränsningar Sökträffar Datum för sökningar Antal lästa referat Inkluderade böcker Informationssökning Våld - 15 546 2020-04-18 0 0 Sökning 1 Våld i nära relationer - 684 2020-04-18 0 0 Sökning 2 Våld i nära relationer Språk (Svenska)+bok 390 2020-04-18 0 0 Sökning 3 Våld i nära relationer självbiografier Språk (Svenska)+bok 11 2020-04-18 11 5

Redogörelse för valda självbiografier:

Utgivningsår: 2020

Maria är en gift tvåbarnsmamma när hon träffade Erik. Åren går men Maria känner att det finns något mellan henne och Erik, trots att han är flera år yngre henne. Maria börjar umgås med Erik 10 år efter att de träffats första gången och hon bestämde sig då för att lämna sin man och inleda ett förhållande med Erik. Under Maria och Eriks förhållande tillsammans så utsätter Erik Maria för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

12 Titel: Från knytnävsslag till egen identitet; jag reste mig från våldet i nära relation

Författare: Christell Andersson Utgivningsår: 2018

Boken handlar om hur Christell som 17 åring träffar mannen som under 30 års tid utsätter henne för fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Hon berättar om helvetet hon levde i och hur detta påverkade henne både psykiskt och fysiskt men också ekonomiskt. Efter 30 år och tre barn senare så lyckas hon ta sig ur med livet i behåll.

Titel: För ditt eget bästa

Författare: Pia Johansson & Anna Carsall Utgivningsår: 2019

Boken handlar om Pias egen berättelse om relationen tillsammans med Fredrik och om hur hon succesivt bryts ner fysiskt och psykiskt av mannen hon älskar. I boken får vi följa Pias fem-åriga relation tillsammans med Fredrik som präglades av ett växlande mellan värme och kyla samt passion och kränkningar. Vi får även ta del av Pias upplevelse där hon ständigt tänjer på sina gränser och hur relationen till hennes barn stegvis blir negativt påverkad. Tiden innan Pia träffade Fredrik var hon en levnadsglad kvinna som drev sin egen frisörsalong. Pia var en engagerad, ensamstående fyrabarnsmamma. Två av hennes barn var vuxna och de andra två barnen bodde hos Pia varannan vecka. Den levnadsglada Pia byts ut mot en nästintill förintad person med självförakt och utmattning.

Titel: Handlöst förälskad i borderline Författare: Elizabeth Lindström Utgivningsår: 2020

Elizabeth beskriver sig själv som en stark, fri och nybliven 40 årig kvinna med två hemmaboende tonårsdöttrar. Elizabeth träffar sin kärlek Adi på jobbet och under deras relation får de en son tillsammans. Den här boken är Elizabeths egen berättelse om hur hon blev utsatt för fysisk och psykisk misshandel av mannen som hon hade ett förhållande med.

Titel: Kvinnofridsmyten – när skyddsnätet brister Författare: Kristina Loveby

Utgivningsår: 2017

Boken handlar om Kristina, en tvåbarnsmamma som träffar sitt livs kärlek Markus.

13 hon utsätts för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i nära relation. Den andra halvan av boken är en handbok för våldsutsatta. Kristina tvingas att fly från Markus för att skydda sig själv och sina barn och flyttas runt bland olika kvinnojourshem. Kristina hittas en kväll livlös av en vän efter att Markus försökt tvinga henne till självmord genom att ha tvingat i henne stora mängder sömntabletter. Polisen gör en anmälan gentemot Markus och han blir en tid därefter dömd till 10 månaders fängelse.

Dataanalys

I den här studien så användes en manifest kvalitativ innehållsanalys, där en viss del av

tolkning förekom när kategorierna togs fram. Lundman & Graneheim (2017) beskriver att det manifesta innehållet beskrivs på en uttryckande nivå och att innehållet är textnära och

uppenbart, men en viss del av tolkning förekommer. I enlighet med Lundman & Graneheims (2017) tolkning av innehållsanalys bestående av åtta steg, lästes de fem självbiografierna individuellt för att få en helhetsbild av texterna. Reflektion över texterna genomfördes tillsammans för att få en uppfattning om det huvudsakliga innehållet. Ur självbiografierna plockades 237 meningsbärande enheter ut som besvarade studiens syfte. Därefter

diskuterades de meningsbärande enheterna. Vidare kondenserades och kodades de valda meningsbärande enheterna för att sedan grupperas och kategoriseras. Avslutningsvis valdes kategorier och underkategorier som tillsammans bildade rubriker i resultatet (Se tabell 2).

14 Tabell 2. Exempel på analysförande

Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori

”Den psykiska nedbrytningen där Fredrik ideligen kritiserade hur jag var mot barnen och hur jag var överhuvudtaget hade börjat få full effekt” (Carsall & Johansson, 2019 s.120). Den psykiska nedbrytningen hade börjat få full effekt Psykisk nedbrytning ”Man har glömt bort hur det känns att ha tillit till sig själv” (Carsall & Johansson, 2019, s. 122).

Glömt tilliten

till sig själv Förlorad tillit Att förlora självkänslan

Etiska övervägande

Forskningsetik är avsedd för att värna om och försvara grundläggande värde och rättigheter hos människan. Forskningsetiken underbyggs med att den hjälper till att skydda de personer som medverkar i studien genom visad respekt för människan och med avsikt att ta dem på allvar. Forskningsetikens åtagande är att värna om människans självbestämmande och frihet (Kjellström, 2017).

Helsingforsdeklarationen är framtagen för att guida vårdpersonal genom etiska principer vid medicinsk forskning som innefattar människor. Den här studien är framställd i enlighet med

15 helsingforsdeklarationen, vilket innebär att studien ska bedömas utifrån risker gentemot

nyttan, samt att åtgärder bör vidtas för att minska riskerna (World Medical association, 2018).

Lag om upphovsrätt till Litterära och konstnärliga verk stiftas under lagen SFS (1960:729) som innebär att materialet är fritt för allmänheten att ta del av. När materialet används så ska upphovsmannen uppges på ett regelrätt och respektfullt sätt (SFS, 1960). I den här studien har självbiografier använts där författarna till böckerna själva valt att publicera böckerna till allmänheten.

Kjellström (2017) beskriver att etiska principer är en utgångspunkt som kan öka sannolikheten för att individens välbefinnande, rättigheter och säkerhet tillgodoses. Människovärdesprincipen är en etisk princip som står för alla människor lika värde och samma rättigheter oavsett vilka personliga egenskaper och funktioner som individen har i samhället.

Riskanalys innebär att nyttan vägs mot riskerna i sin helhet (Kjellström, 2017). Eftersom författarna själva har valt att publicera självbiografierna av deras egen berättelse och sin upplevelse, så ansågs riskerna att skada vara liten och utifrån den här studiens syfte var det viktigt att kvinnornas upplevelse studerades och därmed ansågs nyttan vara större. Informerat samtycke är ett förlopp för att skydda individens rätt att bestämma på vilket sätt de vill delta i projektet (Kjellström, 2017). De självbiografier som använts i studien är publicerade till allmänheten av författarna själva och därför har inget informerat samtycke genomförts av författarna. Konfidentialitet innebär att inte röja några personuppgifter och att skydda

individens integritet (Kjellström, 2017). I den här studien är självbiografierna publicerade till allmänheten och kvinnornas berättelse har hanterats med omsorg och respekt.

Resultat

Resultatet i studien är baserad på fem självbiografier där kvinnorna beskriver upplevelsen av mäns våld i nära relationer. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever att det har inverkat på deras psykiska hälsa. Analysen resulterade i sex kategorier med sju tillhörande underkategorier. Den första kategorin var att förlora självkänslan. Den andre kategorin var att drabbas av stressrelaterade symtom där

16 Den tredje kategorin var att drabbas av emotionella konsekvenser där underkategorier var att känna oro och rädsla, att känna ilska och att känna skuld och skam. Den fjärde kategorin var att få en psykiatrisk diagnos där underkategorier var att få posttraumatiskt stressyndrom, och att få depression och ångest. Den femte kategorin var att få suicidtankar. Den sjätte kategorin var att få bestående men.

Figur 1. Redovisning av kategorier och underkategorier.

Att förlora

självkänslan

Att drabbas av

stressrelaterade

symtom

Att drabbas av

emotionella

konsekvenser

Att få en

psykiatrisk

diagnos

Att känna trötthet och utmattning

Att känna oro och rädsla

Att få bestående

men

Att få

suicidtankar

Att känna ilska

Att känna skuld och skam

17

Att förlora självkänslan

I den här studien så framkom det att kvinnorna upplevde att våldet de utsatts för av sin manliga partner inverkade på deras psykiska hälsa genom att de förlorade sin självkänsla. De upplevde att de successivt bröts ner under relationens gång och den psykiska nedbrytningen bidrog till att de förlorade tilliten till sig själva. Den psykiska nedbrytningen resulterade i att kvinnorna flyttade på sina gränser för vad de egentligen tyckte var ett acceptabelt beteende emot dem. Genom manipulation så isolerade männen kvinnorna, vilket bidrog till att de skärmades av från sin omgivning och mannen blev deras enda trygghet. Kvinnorna upplevde även att manipulationen bidrog till att de fick en förvrängd bild av vad ett hälsosamt

förhållande innebar, vilket gjorde att de mentalt förstorade de bra stunderna och förminskade de dåliga för att överleva livssituationen. Männen fick kvinnorna att känna sig värdelösa, vilket resulterade i att kvinnorna blev beroende av mannens bekräftelse. Pendlandet mellan värme och kyla som männen alltjämt utsatte kvinnorna för upplevde kvinnorna vara en bidragande orsak till att de blev psykiskt nedbrutna och att deras självkänsla försvann.

“min egen sanning är sedan länge utsuddad” (Loveby, 2017, s. 116).

“jag förstår inte mig själv, jag känner mig helt nedbruten” (Andersson, 2018, s. 114).

Att drabbas av stressrelaterade symtom

I den här studien så framkom det att kvinnorna upplevde att våldet de utsatts för av sin manliga partner inverkat på deras psykiska hälsa genom att de drabbades av stressrelaterade symtom som minnessvårigheter och att de blev trötta och utmattade.

Att drabbas av minnessvårigheter

Kvinnorna beskrev att stressen av att alltjämt bli kontrollerade och aldrig kunna förutse hur mannen skulle reagera som kom till uttryck i extrem trötthet och utmattning. Kvinnorna glömde bort att göra vardagliga sysslor, samt att de upplevde att de glömde bort

18 konversationer de haft med sina anhöriga. Vidare upplevde kvinnorna att de behövde skriva ner allt, för att kunna komma ihåg vad de skulle göra eftersom de befann sig i ett stressat tillstånd.

“jag har sådana minnesluckor, vissa år minns jag inte alls, vet inte ens var jag har bott någonstans”

(Andersson, 2018, s. 120).

Att känna trötthet och utmattning

Kvinnorna upplevde att de alltjämt blev kontrollerade och att de aldrig kunde förutse hur mannen skulle reagera i vardagliga situationer. Kvinnorna blev ideligen anklagade av männen för att ha haft någon form av kontakt med en annan man. Ovissheten om vilka konsekvenser kvinnorna skulle få utstå på grund av mannens svartsjuka upplevde de som ytterst stressande. Männen tvingade kvinnorna att ställa upp på ett avancerat och tidskrävande sexliv, vilket resulterade i att kvinnorna förlorade mycket av sin sömn. Kvinnorna blev påtvingade allt ansvar i hemmet och männens orimliga krav förändrades ständigt, vilket bidrog till att kvinnorna hade svårt att anpassa sig och blev trötta och utmattade.

“Det känns som om energi och lust är borta, känner mig så trött både fysiskt och mentalt…” (Andersson, 2018, s. 196).

Att drabbas av emotionella konsekvenser

I den här studien så framkom det att kvinnorna upplevde att våldet de utsattes för av sin manliga partner inverkat på deras psykiska hälsa genom att de drabbades av olika former av emotionella konsekvenser. De emotionella konsekvenserna som kvinnorna drabbades av var oro och rädsla, ilska, samt skuld och skam.

Att känna oro och rädsla

Samtliga kvinnor upplevde oro, otrygghet och rädsla under förhållandet. Mannens sinnesstämning förändrades kontinuerligt vilket bidrog till en ständig nervositet hos

19 kvinnorna för att göra fel. Ansåg mannen att kvinnorna gjort fel blev han aggressiv, vilket resulterade i att kvinnorna kände oro och rädsla. Männen kunde hota med att lämna kvinnorna och ta barnen ifrån dem, vilket väckte stark oro. För att visa sin makt kunde männen stundtals förverkliga sina hot genom att kasta ut kvinnorna ur deras gemensamma boende, eller tidvis byta lås på dörren. Männen kunde också uttrycka sin äganderätt till

kvinnan genom att ta makt över hennes ekonomi och tillhörigheter vilket resulterade i känslor av otrygghet och oro. Stundtals förgrep sig männen sexuellt på kvinnorna samt hotade dem till livet, vilket också bidrog till oro och rädsla.

“Så som han mår nu är jag verkligen rädd att han kommer att slå ihjäl mig” (Loveby, 2017, s 111).

Att känna ilska

Samtliga kvinnor upplevde en ilska både under och efter förhållandet, samt ilska över hur våldet förändrat deras personlighet. Kvinnorna ifrågasatte sig själva och kände ilska över att mannen som påstod sig älska dem kunde behandla dem så illa. Männens sätt att behandla såväl de gemensamma barnen som kvinnans barn från tidigare förhållande skapade en ilska hos kvinnorna, liksom att männen uppmanade kvinnorna att åsidosätta sina barn och de egna behoven. För att kvinnorna skulle vända sin familj och vänner ryggen så hittade männen på lögner med avsikten att avskärma kvinnorna från omgivningen, vilket bidrog till att

kvinnorna förlorade sitt kontaktnät. Gentemot sig själva så upplevde kvinnorna en stor ilska för att de tillåtit sig att tro på mannens lögner.

“Där och då kände jag att det var nog. Nu räckte det. Jag blev arg” (Carsall & Johansson, 2019, s. 127).

Att känna skuld och skam

Gemensamt för kvinnorna var att de upplevde en stor skuld och skam gentemot mannen, då han fick dem att känna att det var deras fel att de blev utsatta för våldet. Männen byggde upp sin makt över kvinnorna genom att få kvinnorna att skuldbelägga sig själva. Det gjorde dem genom att först slå och kränka kvinnorna, för att sedan visa ånger och be om förlåtelse. Detta bidrog till att kvinnorna tog på sig skulden för de tyckte synd om mannen i tron om att de var

20 vad de förtjänade. Kvinnorna upplevde även en stor skuld gentemot sina barn, då mannen fick dem att tro att barnen inte förtjänade deras omsorg. Kvinnorna skuldbelade sig själva för att de släppt in en våldsam och kontrollerande man i sina barns liv. Vidare upplevde

kvinnorna att de skämdes för sin omgivning över att de tillåtit sig själva att utsättas för mannens våld. Kvinnorna upplevde att deras egenvärde försvann som en följd av mannens skuldbeläggning.

“Han märkte att det fungerade att öka min skam och skuldkänslor” (Carsall & Johansson, 2019, s. 126).

Att få en psykiatrisk diagnos

I den här studien så framkom det att kvinnorna upplevde att våldet de utsatts för av sin manliga partner inverkat på deras psykiska hälsa genom att de fick en psykiatrisk diagnos såsom depression, posttraumatiskt stressyndrom och ångest i olika intensitetsgrad. Kvinnorna fick psykiatriska diagnoser såväl under förhållandets gång som efter förhållandet tagit slut. Kvinnorna upplevde att de under förhållandets gång inte förstod varför kroppen reagerade som den gjorde och att det var en psykiatrisk diagnos som var orsaken.

Att få posttraumatiskt stressyndrom

Kvinnor fick posttraumatiskt stressyndrom som en följd av det som mannen utsatte dem för. Kvinnorna upplevde att när mannen utsatte dem för fysiskt våld så fick de ett stort

stresspåslag och blev oerhört uppskrämda. Kvinnorna upplevde att de drabbades av mardrömmar med tillbakablickar av traumatiska händelser de varit med om.

Tillbakablickarna kunde dyka upp när som helst under dygnet där minnesbilder av våldet uppenbarade sig, vilket bidrog till en stark ångest. Vidare upplevde kvinnorna att all lagrad smärta de utsatts för stundtals uppenbarade sig, samt att dem långt senare förstod att de här reaktionerna berodde på posttraumatiskt stressyndrom.

“Att jag långt senare fick reda på att jag lidit av posttraumatiskt stressyndrom gjorde det lättare att förstå varför min kropp reagerade som den gjorde”

21 Att få depression och ångest

Våldet gjorde att kvinnorna fick ångest och depression som ibland krävde medicinering. Ångesten var konstant och kvinnorna upplevde att ångesten blev mer påtaglig när mannen blev arg. Männens reaktioner var skiftande, därav kunde inte kvinnorna veta vilka

konsekvenser de skulle få av sina handlingar. Kvinnorna upplevde att den här ovissheten bidrog till att de fick ångest. Kvinnorna kunde få panikångest när de skulle hem, då de aldrig visste vad dem skulle utsättas för. Mannens våldshandlingar, såväl de fysiska, psykiska som sexuella, upplevde kvinnorna vara orsaken till deras depression.

“Jag har sökt hjälp för depression och ångest ett par gånger genom åren” (Lindström, 2020, s. 147).

Att få suicidtankar

I den här studien så framkom det att kvinnor upplevde att våldet de utsatts för av sin manliga partner inverkat på deras psykiska hälsa genom att de fick suicidtankar. Kvinnorna upplevde att de inte hade orken kvar att leva om det livet som dem levde jämt skulle vara så eländigt. Männens psykiska nedbrytning hade fått kvinnorna att känna sig så pass värdelösa att de upplevde att omvärlden skulle vara bättre utan dem. Anledningen till att kvinnorna fortsatte kämpa var på grund av deras barn. Kvinnorna upplevde ofta att de pendlade mellan att vilja leva eller att dö och målade upp olika scenarion om hur de skulle ta sitt liv för att få frid.

“Självmord känns plötsligt som en rimlig lösning” (Loveby, 2017, s. 134).

Att få bestående men

I den här studien så framkom det att kvinnorna upplevde att våldet de utsatts för av sin manliga partner inverkat på deras psykiska hälsa genom att de fick bestående men som satt

22 djupa sår i själen. Kvinnorna upplevde att de ärr som uppkom i själen förändrade deras

personlighet och ärren blev en del av deras liv. Den skam och skuld kvinnorna kände gentemot sina barn, resulterade i djupa sår hos kvinnorna. Kvinnorna upplevde att de blåmärken de fick bleknade och blev i stället ärr på själen. Kvinnorna drabbades av psykisk smärta som följd av det de utsatts för och kände en rädsla över att den alltid skulle finas kvar. Kvinnorna hade en oro över att inleda ett nytt förhållande, då rädslan fanns för att bli utsatt för våld igen. Vidare upplevde kvinnorna att det sexuella våldet de utsatts för av mannen resulterade i problem med intimitet, då beröring för dem förknippades med övergrepp.

“Mina blåmärken har bleknat och förvunnit men mina sår finns kvar, en del av dem har satt sig som ärr på min själ"

(Andersson, 2018, s. 251).

Diskussion

Metoddiskussion

Enligt Lundman & Graneheim (2017) är trovärdighet ett begrepp som används för att bedöma hållbarheten i en kvalitativ studie. Inom trovärdighet finns fyra begrepp; giltighet,

tillförlitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. För att besvara studiens syfte hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever att det har inverkat på deras psykiska hälsa, så ansågs en kvalitativ studie med en induktiv ansats, baserad på självbiografier vara en fördel. Kristensson (2014, Kapitel 8) menar att varje enskild individs upplevelse är unik, vilket kan bidra till en ökad trovärdighet i studien eftersom det svarar på individens enskilda berättelse och upplevelse. Hade en kvantitativ metod använts så hade kvinnornas egen upplevelse gått förlorad och studiens syfte hade inte gått att besvara, då Kristensson (2014, Kapitel 5) menar att en kvantitativ metod syftar till att jämföra och generalisera forskning, med ett större urval, standardiserade mätmetoder, statistik som redogörs i form av tabeller, siffror, figurer eller diagram.

Självbiografier valdes framför vetenskapliga artiklar eftersom självbiografierna var skrivna av kvinnorna själva, där deras egen berättelse framkom. Självbiografierna bedömdes ge svar på kvinnans egen upplevelse, vilket var syftet med studien. Om vetenskapliga artiklar hade

23 tagits med i den här studien, en så kallad allmän litteraturöversikt, så hade en möjlig fördel kunnat vara att få fler sammanställda beskrivningar av kvinnors upplevelse. Genom att använda ett varierat urval menar Kristensson (2014, Kapitel 9) att tillförlitligheten kan ökas genom att ha med deltagare som kan tillföra olika aspekter som är avsett att studera. Ohälsa innefattar olika aspekter och i självbiografierna framkom det olika aspekter av ohälsa, vilket ansågs tillförlitligt. Det valdes ut fem självbiografier då dessa ansågs innehålla innehållsrikt material för att kunna svara på studiens syfte. En svaghet med att använda självbiografier är att tillgängligheten kan vara mindre och att beskrivningar av upplevelser kan vara begränsat. Henricson & Billhult (2017) förklarar att det inte är antalet personer som räknas när

erfarenheter ska studeras, utan det är viktigare att de valda personernas erfarenheter kan ge en riklig beskrivning av händelser. De valda självbiografierna ansågs innehålla rikliga

beskrivningar av den egna upplevelsen. Detta bidrog till ett resultat som svarade väl på studiens syfte.

Libris användes i den här studien för att det är den största databasen i Sverige för att söka efter böcker (Libris u.å). Detta ansågs då som en tillförlitlig databas för att hitta rätt självbiografier som ansågs svara på studiens syfte, därav användes enbart en databas i studien.

Självbiografierna lästes igenom var för sig för att inte missa meningsbärande enheter som svarade på studiens syfte. En styrka som framkom var att de meningsbärande enheterna plockades ut var för sig och därmed kunde inte analysen hos vardera författaren påverkas, samt att innehållet uppfattades likvärdigt hos författarna och en djupare förståelse framkom runt innehållet när självbiografierna läster var för sig. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut ifall författarna hade delat upp böckerna, då många meningsbärande enheter hade kunnat falla bort. Lundman & Graneheim menar att det finns en risk att det sker en tolkning i mindre eller högre grad hos forskaren när kvalitativ forsknings genomförs och att detta kan påverka resultatet. Hos kvinnorna fanns det både likheter och skillnader i hur deras upplevelse av hur våldet inverkat på deras psykiska hälsa var och därför användes en manifest innehållsanalys för att minska risken för tolkning vilket ansågs som en styrka. Hade en latent innehållsanalys använts så hade en högre grad av tolkning skett och det ansågs inte vara lämpligt för att svara på syftet. Kodningen och kategoriseringen utfördes tillsammans för att stärka såväl

verifierbarheten som tillförlitligheten. Kristensson (2014 Kapitel 9) styrker att tillförlitligheten stärks genom att risken för att resultatet präglas av endast en persons

24 förförståelse minimeras. Datainsamlingen genomfördes tillsammans och kan styrka

stabiliteten i resultatet. Tabell 1 visar på beskrivning av när materialet samlades in, vilket Kristensson (2014 Kapitel 9) menar kan visa på resultatets stabilitet. Även en tydlig

beskrivning av dataanalysen genomfördes tillsammans som på ett tydligt och strukturerat sätt beskrev dataanalysen. För att stärka giltigheten ses exempel på dataanalysen i bifogad bilaga 1. Etiska överväganden har tagits hänsyn till genom hela studien, då kvinnorna själva valt att publicera böckerna. Därav ansågs det i den här studien vara till större nytta än skada att lyfta kvinnornas egen berättelse, samt att språket genomgående varit hänsynsfullt.

Överförbarheten i den här studien kan vara bristfällig och en svaghet då resultatet grundas på endast fem kvinnors upplevelser. Samtidigt så är dessa fem kvinnors upplevelser viktiga att belysa. Lundman & Graneheim (2017) menar att forskaren kan genom att ge förslag i form att citat styrka att det är kvinnornas röst som hörs och inte forskarens tolkning. I den här studien så styrks kvinnornas röst genom angivna citat.

Resultatdiskussion

Studiens syfte var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever att det har inverkat på deras psykiska hälsa. Det framkom genom analysen att alla kvinnor upplevde någon form av ohälsotillstånd. Flera fynd påvisades i resultatet som var intressanta och av dessa så har att förlora självkänslan, att få posttraumatiskt stressyndrom, att få suicidtankar samt att få bestående men valts ut för diskussion.

Det första fyndet var att förlora självkänslan där resultatet påvisade att kvinnorna som utsatts för våld i nära relation upplevde att de förlorade sin självkänsla. Kvinnorna upplevde att de succesivt förlorade sig själva och sin självkänsla på grund av det som mannen utsatte dem för. Flensner (2014) skriver att bära på ett lidande kan för en människa upplevas som om ens värde har minskat och påverkar då mycket på människans värdighet. Upplever en människa ett livslidande så kan vissa frågor väckas som har att göra med vem människan är som person, vilken plats personen har i livet eller om det förlorade förmågorna kommer att komma tillbaka. Eriksson (1994) beskriver att en människa som lider kan visa det genom att hen har förlorat viljan till att fortsätta kämpa. Wiklund Gustin (2012) menar att vårda en patient som lider handlar om att vandra med den lidande patienten under resans gång och att

25 känna med patientens lidande, samt hjälpa och lyfta upp när patientens egen förmåga sviker. Lagdon et al. (2014) styrker att det psykiska våldet ofta innebär att trycka ner en individ i ett försök till att avskärma och förstöra individens självkänsla.

Det andra fyndet var att få posttraumatiskt stressyndrom där resultatet påvisade att kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplevde att de fått posttraumatiskt stressyndrom. Kvinnor upplevde att det fysiska våldet de utsatts för bidrog till att de fick posttraumatiskt

stressyndrom. Ferrari et al. (2016) skriver att posttraumatiskt stressyndrom är den vanligaste diagnosen att få för de som utsatts för våld i nära relation och Griffing et al. (2006); Lagdon et al. (2014) uppger att det finns en tydlig koppling mellan våld mot kvinnor och

posttraumatiskt stressyndrom. Wiklund Gustin (2012) förklarar att lidandet är en subjektiv upplevelse och Ferrari et al. (2016) menar att det är svårt för vårdpersonal att upptäcka posttraumatiskt stressyndrom. För att kunna tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt är det som sjuksköterska viktigt att få ett förtroende och lyssna på patienten för att patientens egen berättelse ska våga berättas, då kan omvårdnaden ges på ett individuellt sätt (Bergbom, 2019).

Det tredje fyndet var att få suicidtankar där resultatet påvisade att kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplevde suicidtankar. Kvinnorna upplevde att de inte orkade leva om deras liv skulle präglas av våld och elände. Kvinnorna upplevde att världen skulle vara en bättre plats om de inte fanns i den, samt att de föreställde sig hur de skulle ta sitt liv för att få frid. Davries et al. (2013); Lagdon et al. (2014) hävdar att det finns ett tydligt samband mellan våld i nära relationer och suicidtankar, samtidigt menar Acosta et al. (2018) att när våldsutsatta kvinnor väl söker sig till vården för att få hjälp gör dem det när tankarna om att avsluta sitt liv redan finns. Eriksson (1994) styrker att ett livslidande påverkar hela

människans liv, samt viljan och orken att kämpa vidare. Wiklund Gustin & Lindwall (2012) menar att lidande är Erikssons vårdvetenskapliga teori som ökar förståelsen för kvinnans lidande och genom en ökad förståelse hos sjuksköterskan så kan en god omvårdnad ges. Den personcentrerade processen innebär att vårda utefter individens behov (McCormack & McCance, 2006). Vidare styrker Bergbom (2019) att det är av yttersta vikt att sjuksköterskan lyssnar till patientens egen berättelse för att på så vis kunna ge individuell omvårdnad utefter patientens behov. Bergbom (2019) förklarar även att det är viktigt att det byggs upp en

26 relation mellan sjuksköterskan och patienten för att patienten ska få en ökad tillit, samt för att sjuksköterskan (Sundborg et al, 2015) ska våga fråga om kvinnan utsätts för våld.

Det fjärde fyndet var att få bestående men där resultatet påvisade att kvinnorna som utsatts för våld i nära relationer upplevde att det inverkat på deras psykiska hälsa genom att det gett dem psykiska men. Kvinnorna upplevde att deras personlighet förändrats och tilliten till andra människor gått förlorad. Kvinnorna skämdes för vad de blivit utsatta för, samt att de hade skuldkänslor för hur de åsidosatt sina barn. D´Amore et al. (2018) skriver att kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever att det förändrat deras personlighet samt

relationen till sina barn och att våldet dessutom påverkat dem så att de upplever svårigheter i nya intima relationer. De menar även att kvinnorna upplever att våldet förändrat deras förmåga att sätta gränser, klara sig själva, samt att det har förändrat deras psykiska hälsa. Vidare menar de att trots att kvinnorna går och gått igenom sin läkningsprocess så betyder inte det att dessa kvinnor inte upplever stress eller ångest ifrån relationen med våld. För många kvinnor så dyker fortfarande känslor upp så som oro, osäkerhet, sorg, rädsla och ensamhet. Vidare menar D´Amore et al. (2018) att varje kvinnas läkningsprocess är unik och innefattar olika perspektiv av kvinnornas upplevelser, såsom psykologiska, fysiska, kulturella och sociala. Eriksson (1994) menar att det är viktigt att vara lyhörd som sjuksköterska för att kunna upptäcka en patients lidande. Bergbom (2019) stödjer att genom att ta del av patientens egen berättelse kan sjuksköterskan vårda patienten på att personcentrerat sätt.

Slutsats

Studiens syfte var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever att det har inverkat på deras psykiska hälsa. Resultatet visade att våldet bidrog till psykisk ohälsa som tog sig olika uttryck, gav suicidtankar, ett stort lidande samt bestående men hos kvinnorna.

27

Kliniska implikationer

Sjuksköterskan kommer i sitt yrke att möta våldsutsatta kvinnor inom olika vårdenheter. För att kunna ge en god omvårdnad behöver sjuksköterskan ha god kunskap om våld i nära relation och hur det kan ta sig i uttryck hos kvinnor de möter. Den här studien bidrar med kunskap om hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever hur det inverkat på deras psykiska hälsa genom att ge upphov till olika stressrelaterade symtom, att det kan ge

emotionella konsekvenser, förlorad självkänsla, psykiatriska diagnoser, ge suicidtankar och bestående men. Psykiska och sexuella skador är inte alltid lika uppenbara som de fysiska varför sjuksköterskan behöver kunskapen för att kunna och våga ställa frågor om våld, lyssna på kvinnors berättelser och ge en personcentrerad vård. Genom att kvinnorna blir lyssnade på av sjuksköterskan som visar förståelse för deras upplevelser kan förhoppningsvis ett

förtroende skapas som kan bidra till att våld i nära relation upptäcks, att kvinnor kan få stöd att ta sig ur förhållandet och att risken för suicid minskas.

Förslag på fortsatt forskning

Studien visar på att det finns ett behov av fortsatt forskning då lite forskning finns som belyser ämnet i svensk kontext. Därav föreslås vidare studier om kvinnors upplevelser av mäns våld mot kvinnor för att få en bättre grund till varför nya riktlinjer och åtgärder bör vidtas. Vidare visade studien att behov av fler studier behövs för att öka kunskapen om hur sjuksköterskor ska kunna tillgodose våldsutsatta kvinnors fysiska, psykiska och sociala behov.

Självständighet

Denna litteraturstudie genomfördes av Linn Ekemur och Mia Aronsson Lustig. Samarbetet har fungerat bra och under studiens olika delar så har en löpande diskussion förts mellan skriv paret. Utefter arbetets olika delar så har allt genomförts tillsammans. Vid valet av de olika självbiografierna så gjordes detta gemensamt och sedan lästes självbiografierna individuellt. Alla meningsbärande enheter valdes ut individuellt för att sedan gemensamt

28 sammanställa och analysera dem. Alla de olika delar i analysen gjordes också gemensamt och till sist så granskades och bearbetades texten gemensamt tills båda parter var nöjda med studien i sin helhet.

29

Referenser

*Självbiografier som användes till resultatet

Acosta, D. F., Gomes, V. L. de O., Oliveira, D. C. de, Marques, S. C., & Fonseca, A. D. (2018). Representações sociais de enfermeiras acerca da violência doméstica contra a mulher: Estudo com abordagem estrutural. Revista Gaúcha de Enfermagem, 39(0).

https://doi.org/10.1590/1983-1447.2018.61308

*Andersson, C. (2018). Från knytnävsslag till egen identitet: jag reste mig från våld i nära relation. Vaktel förlag.

Bacchus, LJ., Ranganathan, M,. Watts, C,. & Devries, K. (2018). Recent intimate partner violence against women and health: a systematic review and meta-analysis of cohort studies. BMJ Open 2018;8:e019995. doi:10.1136/ bmjopen-2017-019995

Barbara, G., Facchin, F., Micci, L., Rendiniello, M., Giulini, P., Cattaneo, C., Vercellini, P., & Kustermann, A. (2020). COVID-19, Lockdown, and Intimate Partner Violence: Some Data from an Italian Service and Suggestions for Future Approaches. Journal Of Women’s Health 29(10), 1239-1242. DOI: 10.1089/jwh.2020.8590

Bergbom, I. (2019). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (2 uppl. s. 89-113). Liber. *Blomqvist, M. (2014). En vacker dag lämnar jag honom. Ordberoende förlag.

Brottsförebyggande rådet. (2014). Brott i nära relationer – en nationell kartläggning. 2014:8

https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/2014_8_Brott_i_n ara_relationer.pdf

Brottsförebyggande rådet. (2020) Nationella trygghetsundersökningen 2020 – om utsatthet, otrygghet och förtroende. 2020:8

https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de5306cd13/1606479595116/2020_8_Nati onella_trygghetsundersokningen_2020.pdf

*Carsall, A. & Johansson, P. (2019). För ditt eget bästa. Ordberoende förlag. D’Amore, C., Martin, S. L., Wood, K., & Brooks, C. (2021). Themes of Healing and

Posttraumatic Growth in Women Survivors’ Narratives of Intimate Partner Violence. Journal of Interpersonal Violence, 36(5–6), NP2697–NP2724.

https://doi.org/10.1177/0886260518767909

Devries KM, Mak J , Bacchus LJ, Child JC, Falder G, et al. (2013) Intimate Partner Violence and Incident Depressive Symptoms and Suicide Attempts: A Systematic Review of

Longitudinal Studies. PLoS Med 10(5): e1001439. doi:10.1371/journal.pmed.1001439 Ferrari, G., Agnew-Davies, R., Bailey, J., Howard, L., Howarth, E., Peters, T. J., Sardinha, L., & Feder, G. S. (2016). Domestic violence and mental health: A cross-sectional survey of

30 women seeking help from domestic violence support services. Global Health Action, 9(1), 29890. https://doi.org/10.3402/gha.v9.29890

Flensner, G. (2014). Vem är patienten? I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne (s. 107-120). Studentlitteratur

Griffing, S., Lewis, C. S., Chu, M., Sage, R. E., Madry, L., & Primm, B. J. (2006). Exposure to Interpersonal Violence as a Predictor of PTSD Symptomatology in Domestic Violence Survivors. Journal of Interpersonal Violence, 21(7), 936–954.

https://doi.org/10.1177/0886260506288938

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:2 uppl., s.111–119).

Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:2 uppl., s.57–80). Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS (1960:729). Sveriges riksdag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729

Lagdon, S., Armour, C., & Stringer, M. (2014). Adult experience of mental health outcomes as a result of intimate partner violence victimisation: a systematic review. European Journal of Psychotraumatology, 5(1), 24794. DOI: 10.3402/ejpt.v5.24794

*Lindström Laursen, E. (2020). Handlöst förälskad i borderline. Vulkan.

*Loveby, K. (2017). Kvinnofridsmyten – när skyddsnäten brister. Roos Böcker.

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund -Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3 uppl., s. 219-233). Studentlitteratur.

McCormack, B., & McCance, T.V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing 56(5), 472–479.

doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x

Moreira, D. N., & Pinto da Costa, M. (2020). The impact of the Covid-19 pandemic in the precipitation of intimate partner violence. International Journal of Law and Psychiatry, 71, 101606. https://doi.org/10.1016/j.ijlp.2020.101606

31 Nationellt centrum för kvinnofrid. (2014). Våld och hälsa – en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa.

http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/487/nck-rapport-vald-och-halsa- 2014-1.pdf#__utma=1.1253159237.1617353498.1617962872.1618472295.7&__utmb=1.4.10.1618 472295&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1618472295.7.3.utmcsr=google%7Cutmccn=(organic)%7Cutmcmd=organic%7 Cutmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=66952622

Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbete (3 uppl., s. 49–59). Studentlitteratur.

Skärsäter, I., & Ali, L. (2019). Psykisk ohälsa. I E-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder - hälsa och ohälsa (3 uppl., s. 639-670). Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (17 april 2019). Våld i nära relationer. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/

Sundborg, E.M., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Törnkvist, L. (2012). Nurses' preparedness to care for women exposed to : a quantitative study in primary health care. BMC Nursing, 11(1). doi: 10.1186/1472-6955-11-1

Sundborg, E., Tornkvist, L., Saleh-Stattin, N., Wändell, P. & Hylander, I. (2015). To ask, or not to ask: The hesitation process described by district nurses encountering women exposed to intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, 26, 2256–2265, doi:

10.1111/jocn.12992

Wiklund Gustin, L. (2012). Katie Erikssons teori som referensram för förståelsen av lidande och lidandets drama. I B. Bidstrup Jörgensen & V. Östergaard Steenfeldt (Red.),

Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling (s. 120-135). Liber. Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur & kultur.

World medical association. (9 juli 2018).

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ World Health Organization (2021). Devastatingly pervasive: 1 in 3 women globally

experience violence. https://www.who.int/news/item/09-03-2021-devastatingly-pervasive-1-in-3-women-globally-experience-violence

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl., s. 59-82). Studentlitteratur.

32

Bilaga 1. Exempel på analysförande

Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori

”Den psykiska nedbrytningen där Fredrik ideligen kritiserade hur jag var mot barnen och hur jag var överhuvudtaget hade börjat få full effekt” (Carsall & Johansson, 2019, s. 120). Den psykiska nedbrytningen hade börjat få full effekt

Psykisk nedbrytning

”Man har glömt bort hur det känns att ha tillit till sig själv” (Carsall & Johansson, 2019, s 116).

Glömt tilliten till sig själv Förlorad självtillit Att förlora självkänslan ”Jag listade allt för att kunna komma ihåg vad jag skulle göra i mitt stressade tillstånd” (Blomqvist, 2014, s. 132).

Komma ihåg i mitt stressade tillstånd

Stress Att drabbas av minnessvårigheter

”Hjärnan ville bara glömma allt och jag sov väldigt mycket under den här resan eftersom jag var så utmattad och trött, både fysiskt och psykiskt”

Kände mig utmattad och trött

Utmattad och trött

Att känna trötthet och utmattning

Att drabbas av stressrelaterade symtom

33 (Blomqvist,

2014, s. 148). ”Jag har inte heller kunnat känna mig trygg, känner mig konstant orolig och nojig” (Andersson, 2018, s. 87).

Känner mig otrygg, orolig och nojig

Oro och rädsla Att känna oro och rädsla ”När jag kom hem bröt jag ihop, det kändes jobbigt igen, kände mig så fruktansvärt arg” (Andersson, 2018, s. 196).

Kändes jobbigt, kände mig fruktansvärt arg

Ilska Att känna ilska Att drabbas av emotionella konsekvenser ”skuld och skam är de känslor jag känner mig hemma med” (Andersson, 2018, s. 118).

Känslor av skuld och skam

Skuld och skam Att känna skuld och skam ”Men vägen var lång och jag skulle bryta ihop många gånger, få diagnosen PTSD” (Andersson, 2018, s. 24). Bryta ihop, få

diagnosen PTSD PTSD Att få posttraumatiskt stressyndrom

”Jag har sökt hjälp för depression och ångest ett par gånger genom åren” (Lindström Laurses, 2020, s. 147). Sökt för depression

och ångest Depression och ångest Att få depression och ångest Att få en psykiatrisk diagnos

34 ”Självmord känns plötsligt som en rimlig lösning” (Loveby, 2017, s. 134). Självmord, en rimlig lösning Suicidtankar Att få suicidtankar ”jag funderar på om de sår jag fått i min själ någonsin kommer läka” (Loveby, 2017, s. 175).

Kommer såren i min själ läka

Sår i själen Att få bestående