Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Internationella civilekonomprogrammet och Civilekonomprogrammet Vårterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--20/03307--SE
Snabbväxande CSR?
En studie om gasellföretags CSR-arbete parallellt
med den snabba tillväxttakten
Josefin Palm
Nalitha Parasnis
Handledare: Karl Wennberg
Förord
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare Karl Wennberg vars hjälp har varit otroligt givande och som bidragit med konstruktiv kritik från start till slut. Tack för din tillit och tro på vårt arbete, och ditt intresse för studiens ämne.
Vi vill även passa på att tacka alla respondenter som tagit sin tid och sitt engagemang för att bidra till arbetet. Utan er hade studien aldrig kunnat genomföras. Vidare vill vi rikta ett stort tack till de opponenter och studiekamrater som har bidragit med värdefull feedback och synvinklar till studien.
Linköping 2020-05-25
Josefin Palm Nalitha Parasnis
Sammanfattning
Titel: Snabbväxande CSR? - En studie om gasellföretags CSR-arbete parallellt den
snabba tillväxttakten
Författare: Josefin Palm och Nalitha Parasnis Handledare: Karl Wennberg
Bakgrund: Kraven på Corporate Social Responsibility i företag ökar till följd av ökad
medvetenhet i samhället. Högst är påtryckningarna på stora företag, men det innebär inte att små- och medelstora företag inte ställs inför krav. Utmaningar med
implementering av CSR har dock en tendens att påverka mindre företag mer. Eftersom gasellföretag är mindre företag som dessutom karaktäriseras av en otroligt snabb tillväxttakt har det väckt ett intresse att studera hur dessa typer av företag upplever krav kring CSR samt hur de arbetar med detta.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om gasellföretag engagerar sig i
CSR-aktiviteter och i sådana fall i vilken utsträckning. Vidare är syftet att öka förståelsen kring hur en snabb tillväxttakt kan komma att påverka ett företags CSR-arbete i en sådan föränderlig omvärld och vad det huvudsakliga syftet bakom ett sådant engagemang är.
Metod: Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv med en induktiv ansats.
Datainsamlingen är gjord genom en kvalitativ flerfallstudie där fem gasellföretag har intervjuats. Detta har kompletterats med olika dokument i form av hållbarhetsredovisningar och företagens hemsidor.
Slutsats: Studien visar att gasellföretag arbetar med CSR, men i olika utsträckning.
Storleken på engagemanget beror främst på ett personligt engagemang och en vilja från ledningsnivå. Den snabba tillväxttakten gör att det kan vara svårt att ägna tid och pengar till ett integrerat arbete. Studien visar dock att det är väsentligt att börja sitt CSR-arbete redan från start för att sedan låta det växa med storleken av företaget.
Abstract
Title: High growth sustainability - A study about how gazelles combine their
CSR-work with a high growth rate
Authors: Josefin Palm and Nalitha Parasnis Supervisor: Karl Wennberg
Background: The demand on Corporate Social Responsibility in corporations is
increasing due to increased awareness in society. The pressure is especially high on large corporations, but this does not mean that the pressure on small and medium enterprises is non-existing. However, challenges with implementation of CSR tends to affect smaller companies more. Since gazelles are smaller companies with an extraordinary high growth rate, it is interesting to study how these types of companies experience the demand on CSR and how they approach this.
Purpose: The purpose of this study is to examine whether gazelles engage in CSR and to
which extend. Furthermore, the purpose is to increase the understanding as to how a high growth rate can affect a company’s CSR-work in such a changing world and what the main purpose is behind such an engagement.
Research Method: This study rest on a hermeneutic perspective with an inductive
approach. The data collection has been conducted through a qualitative multiple case study where five different gazelles have been interviewed. These interviews have been supplemented with document studies in terms of each company’s website and sustainability report.
Conclusion: The study shows that gazelles engage in CSR, but to which extend varies.
The size of the engagement mainly depends on a personal engagement and a will from top management. The high growth rate makes it difficult to dedicate time and money to integrate CSR in the organization. However, the study shows that it is substantial to begin the CSR-work from the start to let it grow in the same pace as the company.
Key Words: CSR, gazelles, sustainability, SME, high growth rate
Definitioner
CSR - Corporate Social Responsibility
‘’CSR är det ansvar företag har för den påverkan man har i samhället där man verkar.’’ (EU-komissionen, 2020)
SME - Små och medelstora företag
Småföretag består av färre än 50 anställda. Deras årliga omsättning samt balansomslutning får inte överstiga 10 miljoner euro (OECD, 2005). Medelstora företag består av 50–249 anställda. Deras årliga omsättning får inte överstiga 50 miljoner euro samtidigt som balansomslutningen inte får vara högre än 43 miljoner euro (OECD, 2005). Alla företag som överskrider ovanstående krav för SME klassas som stora företag.
Gasellföretag
Ett gasellföretag är ett företag som karaktäriseras av en hög tillväxttakt och därmed genererar många jobb i samhället (Birch, 1995 ur Henrekson & Johansson, 2010). Det finns olika definitioner för hur hög tillväxttakt ett företag ska ha för att klassas som ett gasellföretag. Då studien är baserad på Dagens industris utmärkelse för gasellföretag (Di Gasell, 2020) är det denna definition som kommer att användas vilket är enligt följande:
• Nettoomsättningen överstiger 10 miljoner kronor enligt senaste årsredovisningen • Minst 10 anställda
• Minst fördubblat sin omsättning de senaste fyra räkenskapsåren • Omsättningen har ökat varje år de senaste tre åren
• Ett positivt rörelseresultat de senaste fyra räkenskapsåren • Vuxit organiskt, utan förvärv eller fusioner
• Sunda finanser
ISO-certifikat
ISO (International Standards Organisation) har över 22 000 globala standarder. Den mest etablerade och använda standarden är ISO 9001 för kvalitet, men det finns också standarder som omfattar områden inom tillverkning, socialt ansvarstagande och miljö där ISO 14001 är en av de vanligaste att ha (SIS, 2020).
Innehållsförteckning
1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Problemformulering 4 1.3 Syfte 6 1.5 Avgränsningar 7 2 METOD 9 2.1 Forskningsperspektiv, ansats och design 9 2.1.1 Perspektiv på forskning 9 2.1.2 Teoretisk ansats 10 2.1.3 Forskningsdesign 10 2.2 Insamling av data 11 2.2.1 Insamling av teori 11 2.2.2 Insamling av empiri 13 2.2.3 Genomförande av intervjuer 14 2.2.4 Urval 15 2.3 Diskussion och studiens kvalitet 17 2.3.1 Trovärdighet 17 2.3.2 Äkthet 19 2.4 Etiskt förhållningssätt 20 2.4.1 Informationskravet 20 2.4.2 Samtyckeskravet 20 2.4.3 Konfidentialitetskravet 21 2.4.4 Nyttjandekravet 21 2.5 Analysmetod 21 2.6 Metoddiskussion 22 3 REFERENSRAM 25 3.1 CSR i verksamheter 25 3.1.1 Carrolls CSR-pyramid 25 3.1.2 Balansering av CSR-dimensioner 27 3.2 Varför CSR? 28 3.2.1 Varför CSR är viktigt 28 3.2.2 Implementering av CSR 303.3 CSR i tillväxtföretag 32 3.3.1 CSR och dess bidrag till tillväxttakten 32 3.3.2 Styrningsutmaningar för snabbväxande företag 32 3.3.3 Avslutande resonemang 34 4 EMPIRI 37 4.1 Företag 1 37 4.1.1 CSR i företaget 37 4.1.2 Varför CSR? 38 4.2 Företag 2 40 4.2.1 CSR i företaget 40 4.2.2 Varför CSR? 41 4.3 Företag 3 43 4.3.1 CSR i företaget 43 4.3.2 Varför CSR? 44 4.4 Företag 4 46 4.4.1 CSR i företaget 46 4.4.2 Varför CSR? 48 4.5 Företag 5 49 4.5.1 CSR i företaget 49 4.5.2 Varför CSR? 50 5 ANALYS 53 5.1 CSR i gasellföretag 53 5.1.1 Olika sätt att se på CSR 53 5.1.2 Balansering av CSR-aktiviteter 55 5.2 Varför CSR är viktigt 57 5.2.1 Syftet bakom CSR-arbete 57 5.2.2 Vad som driver CSR-arbetet 60 5.3 Tillväxttakten i kombination med CSR 62 5.3.1 De positiva konsekvenserna av CSR i tillväxtföretag 62 5.3.2 Utmaningar i tillväxtföretag som påverkar CSR 64 6 Slutsats 69 6.1 Studiens resultat 69 6.2 Kunskapsbidrag och tillämpning 71 6.3 Kritik och förslag på vidare forskning 72
7 Källförteckning 75 8 Bilagor 81 8.1 Intervjuguide till fallföretagen 81 8.2 Intervjuguide till studieförfattarna 83
1 INLEDNING
I inledningskapitlet presenteras en bakgrund till begreppet Corporate Social Responsibility, hädanefter förkortat till CSR. Därefter presenteras en problemdiskussion gällande CSR i små- och medelstora företag för att sedan mynna ut i studiens syfte och frågeställningar. Kapitlet avslutas med att presentera studiens avgränsning.
1.1 Bakgrund
Då vi lever i en allt mer globaliserad värld står företag inför ökad konkurrens, utmaningar och möjligheter där de företag som överlever på marknaden är de som kan anpassa sig till förändringar (Tillväxtverket, 2015). Tillväxtverket (2015) skriver i en rapport att den viktigaste anpassningen för framtidens företag är att implementera ett hållbarhetsarbete i sin verksamhet och på ett smart sätt förstå användandet av resurser och behovet av kloka investeringar. Vidare menar de att hållbarhet är en nyckel till ett framgångsrikt företagande (ibid).
Begreppet CSR står för Corporate Social Responsibility och är godkänt och etablerat av organisationer som Världsbanken, OECD, FN och ICC (Gjolberg, 2009). Enligt EU-kommissionen (2020) definition syftar CSR till det ansvar som företag har för den påverkan som man har i samhället. Begreppet har växt fram utifrån det klassiska Shareholder-perspektivet som enbart tar hänsyn till ett företags ansvar gentemot aktieägarna i form av att generera maximal avkastning (Carroll, 1991). Till följd av olika NGO’s (Non Government Organisations) engagemang representeras dock numera juridiska och etiska rättigheter för andra intressenter hos företag än enbart finansiella investerare (ibid). Mycket aktiviteter inom CSR-begreppet handlar om miljöarbete och att vara så klimatvänlig i sin verksamhet som möjligt. Nuförtiden uppmuntras dock företag att gå utöver dessa aktiviteter och engagera sig i aktiviteter som tidigare ansetts som den offentliga sektorns ansvar enbart, som till exempel sjukvård och utbildning (Jenkins, 2006). Detta då det anses existera ett ömsesidigt beroende mellan företag och samhället. Ett framgångsrikt företag behöver ett hälsosamt samhälle i form av utbildning, sjukvård, infrastruktur, mark, vatten, energi och andra naturresurser som skapar bättre verksamheter (Porter & Kramer, 2006). Även ett välfungerande lagsystem krävs. I utbyte mot detta får konsumenter, som är en del av samhället, bland annat säkra produkter och
stabila arbetsförhållanden. Det här utbytet mellan samhället och företaget skapar ett ömsesidigt beroende och är således en motivering för företag att implementera ett CSR-arbete och ta ansvar för sin roll i samhället (ibid).
Grankvist (2012) delar in begreppet CSR i tre områden: ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt ansvar. Dessa tre områden ger exempel på saker som företag kan göra i termer av CSR. De omfattas av en etisk dimension som styr hur företag gör saker. Det är ofta moral som ligger till grund för de beslut som tas (Grankvist, 2012). Vidare delar Carroll (1991) in begreppet CSR i fyra olika domäner i form av en pyramid; ekonomiskt-, juridiskt-, etiskt- och filantropiskt ansvar. Det filantropiska är något som företag bör sträva efter att uppnå för att ge tillbaka till samhället och bör således vara något önskvärt hos företag i alla storlekar att uppnå och bidra till, och därmed gå utöver enbart de krav som ställs på företag enligt de övriga domänerna. Jenkins (2006) hävdar att det ligger i företagens intresse att implementera en CSR-agenda i sin verksamhet eftersom det påverkar deras anseende i samhället, vilket blir allt mer avgörande för konsumenter.
Företag står inför en balans mellan att samhället är beroende dels av vad som produceras, men också av den ekonomiska välfärden som de bidrar till (Chandler & Werther, 2011). Samtidigt möter företagen stora förväntningar från samhället på deras organisationer, som kan göra att de hamnar i konflikter. Förväntningar på företag ökar angående att ta hänsyn till allt fler intressenter som påverkas både direkt och indirekt av verksamheten, såsom leverantörer, samhällen och klimatet (ibid). Ett bevis på att dessa förväntningar ökar är nya lagkrav och riktlinjer som uppkommit under de senaste åren. Den svenska regeringen införde år 2016 högre krav på hållbarhetsrapportering för svenska större företag då de menar att hållbart företagande är en självklar del av att skapa ett hållbart samhälle där alla tillsammans tar ansvar för miljö och rättvisa (Regeringskansliet, 2016). Även en rapport från Ekonomistyrningsverket styrker de ökade kraven på storföretag som kommit i och med de nya lagkraven (Ekonomistyrningsverket, 2018). Att företag använder olika ISO-certifieringar som en vägledning är ett ytterligare exempel på de ökade förväntningar som numera ställs på organisationer. Redan på nittiotalet började företag att investera och lägga tid på att kvalitetssäkra sina verksamheter, som ISO 9000, vilket har lett till bättre kvalitet samt ökad effektivitet (Zwetsloot, 2003). Att miljösäkra sina verksamheter har också blivit allt viktigare, vilket många företag gör med hjälp av ISO 14001. Detta har lett till miljövänligare framställning av produkter samt ett grönare samhälle i stort (ibid).
Att företag engagerar och implementerar CSR i sina verksamheter är dock inte nödvändigtvis helt frivilligt. Porter och Kramer (2006) hävdar att påtryckningar från diverse intressenter ofta ligger till grunden för dessa typer av aktiviteter. Gatti, Seele och Rademacher (2019) menar att CSR har blivit lite av en gråzon som kan missleda kommunikationen av en ‘’grön’’ verksamhet. I takt med att CSR har blivit en allt viktigare fråga hos företag har även många företag blivit anklagade för att inte integrera sitt CSR-arbete så som de kommunicerar ut i sin verksamhet. Detta är det fenomen som kallas för ‘’Greenwashing’’ och innebär att företag kommunicerar en sak men gör en annan när det kommer till socialt ansvarstagande (ibid). Även Junior, Martinez, Correa, Cox Moura-Leite och Da Silva (2017) styrker detta och menar att företag använder ’’Greenwashing’’ som en marknadsföringsstrategi och sänder ut falsk propaganda om deras miljöarbete som vilseleder kunder. CSR är därför ett begrepp som är lätt att missbruka för företag. Enligt en undersökning från Fairtrade (2011) förväntar sig konsumenter att multinationella företag tar ett samhällsansvar genom att motverka bland annat fattigdom. 80 procent av konsumenterna som tillfrågades anser att företag bör ha ett aktivt agerande för att bidra till förbättrad levnadsstandard för människor som arbetar i verksamheten samt skydda miljön och bidra till att utveckla samhället (Fairtrade, 2011). Vermeir och Verbeke (2006) styrker detta då de menar att samhällsproblem orsakat av företag har bidragit till konsumenters ökade medvetenhet kring CSR. I takt med att deras medvetenhet ökar så ökar också deras krav på företags hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportering (Vermeir & Verbeke, 2006). De företag som inte klassas som stora företag omfattas inte av några lagkrav gällande hållbarhetsredovisning, mycket på grund av knappa resurser och administration i mindre organisationer. Det innebär dock inte att mindre företag inte arbetar med hållbarhet inom sin verksamhet på ett effektivt sätt (Tillväxtverket, 2016).
Enligt en studie gjord av storbanken SEB där 1500 småföretag har ställts frågan hur de engagerar sig i CSR-aktiviteter framkommer det att de ofta är engagerade i samhällsfrågor. Ett exempel på detta är att 45 procent av respondenterna har valt att avstå från sin lön någon gång för att kunna betala löner till sina anställda (SEB, 2010). 56 procent av respondenterna i undersökningen anser att man bör engagera sig i pro bono-aktiviteter där man hjälper andra utan ett vinstsyfte. Det framkommer av studien att
storleken på företaget avgör hur mycket CSR man engagerar sig i. Hos medelstora företag som har mellan 50-249 anställda så är det 33 procent som menar på att CSR är integrerat i deras verksamhet (SEB, 2010). Dock brister ofta små- och medelstora företag i specialfunktioner, såsom en hållbarhetsfunktion, och de är inte lika hårt reglerade av lagar och regler (Tilley, 2002). Det är däremot enklare för företag av denna storlek att anpassa sig och vara flexibla inför nya trender eller regler som behöver tas i beaktning (ibid). De senaste trenderna visar på att även små- och medelstora företag har ökat sin CSR-agenda, men att det inte finns lika stor motivation och påtryckningar som för stora företag (ibid). Som en kategori av små och medelstora företag finns det gasellföretag. Gasell är ett begrepp som skapades av en amerikansk forskare, David Birch, som karaktäriseras av snabb tillväxttakt (Henrekson & Johansson, 2010). Enligt Birch (Fritsch, 2011) är det småföretag som är snabbväxande som skapar flest nya jobb i samhället. Enligt Birch är definitionen av ett gasellföretag ett företag som har fördubblat sin omsättning över en bestämd period och som går från att vara ett litet företag till ett större företag väldigt snabbt och därmed karaktäriseras av en hög tillväxt (Fritsch, 2011).
I Sverige har Dagens industri under 20 år uppmärksammat gasellföretag genom sin årliga tävling ‘’Di Gasell’’. Enligt Di Gasell (2020) är syftet med tävlingen att främja och uppmuntra svenska företag till att våga satsa på att växa. Med gasellföretag menas företag som har en nettoomsättning som överstiger 10 miljoner kronor, minst fördubblat sin omsättning under fyra år och som karaktäriseras av snabb tillväxt i förhållande till sin storlek (ibid).
1.2 Problemformulering
Enligt Tillväxtverkets rapport “Företagets villkor och verklighet 2014” har storföretagen samt äldre företag länge legat i framkant när det kommer till ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt ansvarstagande (Tillväxtverket, 2015). Småföretagen, framförallt nya företag, ligger däremot efter och har inte kommit lika långt i sin implementering, framförallt inte gällande de miljömässiga aspekterna. Det går dock att se hur nystartade företag har som mål att lyckas implementera ett hållbarhetsarbete under en femårsperiod. Då små- och medelstora företag utgör en stor del av den svenska arbetsmarknaden är det viktigt att
även dessa typer av företag lyckas med sitt arbete gällande hållbarhet för att lyckas bevara sin marknadsandel och för att öka sin konkurrenskraft (ibid). Tillväxtverkets rapport “Miljöarbete i små och medelstora företag” visar ett samband mellan miljömässigt ansvarstagande och positiva effekter såsom tillväxtvilja, innovation och internationalisering (Tillväxtverket, 2012). Då gasellföretag startar som småföretag och växer till att bli större företag anses denna rapport intressant för denna studie och öppnar upp för en kunskapslucka gällande hur gasellföretag arbetar med och bibehåller det hållbarhetsarbete som Tillväxtverket (2015) menar är väsentligt för att öka sin konkurrenskraft.
Vidare menar Tillväxtverket (2015) att små- och medelstora företag upplever ungefär samma typ av hinder för implementering och nyttjande av CSR som stora företag. De vanligaste hindren för hållbarhetsarbete är att det saknas stöd från offentlig sektor, att det inte ger någon affärsnytta och att det är kostsamt. Det går att se ett samband mellan hur stort företaget är och hur stora hinder de upplever (Tillväxtverket, 2015). Ju större företaget är desto mindre upplevda hinder. Detta samband stämmer in på alla tre aspekter inom CSR, ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt ansvarstagande (ibid). Det finns dock en kunskapslucka kring hur dessa eventuella hinder ser ut för mindre företag med en snabb tillväxttakt, såsom gasellföretag, och om tillväxttakten bidrar till några ytterligare hinder gällande CSR-arbete.
Omgivningen uppmuntrar ständigt företag till att göra ytterligare investeringar inom CSR. Vissa företag svarar på detta genom att ägna mer resurser till dessa områden, medan andra företag visar motstånd och argumenterar för att ytterligare investeringar inom CSR inte stämmer överens med deras vinstmål då det är kostsamt (McWilliams & Siegel, 2000). Då det inte verkar finnas ett tydligt samband mellan att arbeta med CSR-aktiviteter och finansiell vinst innebär det att det inte nödvändigtvis föreligger några monetära incitament för detta arbete. Detta leder oss ytterligare in på frågan varför gasellföretag motiveras till ett CSR-arbete när de står inför andra ständiga förändringar i och med sin snabba tillväxttakt.
Som tidigare nämnt står gasellföretag för en stor andel nya jobb i samhället (Fritsch, 2011). Även i Di:s årliga gasellundersökning från 2018 framgår det att gasellföretag spelar en viktig roll i det svenska jobbskapandet och bidrar till sysselsättningstillväxten
samt att de på så sätt gynnar den svenska ekonomin (Kiepels, 2018). Det här indikerar gasellföretagens framgång i samhället (ibid). Eftersom fokus tidigare har legat mycket på enbart miljöaspekten av CSR för företag av denna storlek, enligt Jenkins (2006), är det intressant att undersöka hur den sociala aspekten beaktas och arbetas med. Vidare har mycket av den forskning som tidigare gjorts inom området berört stora företag och deras CSR-arbete. Det har gjorts tydligt att små- och medelstora företag inte har samma externa krav på sig som stora företag och är därför inte lika exponerade mot detta (Jenkins, 2006). Samtidigt menar Tillväxtverket (2015) att det är väsentligt att ha ett integrerat hållbarhetsarbete även för mindre företag för att lyckas bevara sin marknadsandel. Tidigare forskning tar även upp styrningsutmaningar kopplat till CSR. Dessa utmaningar har en tendens att påverka mindre organisationer i högre grad och grundar sig framförallt i färre strategier och knappa resurser i form av tid och pengar (Davies & Crane, 2010). David Birch, som är grundare till begreppet gasellföretag, menar dock att det är väsentligt för dessa företag att anpassa sig till omständigheterna i omvärlden och fokusera på innovation (Fritsch, 2011), vilket ytterligare leder oss in på hur väl gasellföretag anpassar sig till omständigheterna i termer av ökade krav på CSR i samhället. Det är därför intressant att undersöka både hur gasellföretag ställer sig till CSR-arbetet och hur de i sådana fall motiveras att arbeta med det. Tidigare forskning visar även att tillväxt påverkar i vilken mån företag lyckas (Kiviluoto, 2011). Samtidigt menar Tillväxtverket (2015) att ett etablerat hållbarhetsarbete är ett krav för att lyckas, vilket skapar en intressant kunskapslucka för att ta reda på hur tillväxt och CSR kombineras. Då gasellföretag genereras av snabb tillväxttakt är de av hög relevans att studera i samband med CSR i och med denna kunskapslucka.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka om gasellföretag engagerar sig i CSR-aktiviteter och i sådana fall i vilken utsträckning. Vidare är syftet att skapa en förståelse kring hur en snabb tillväxttakt kan komma att påverka ett företags CSR-arbete i en föränderlig omvärld och vad det huvudsakliga syftet bakom ett sådant engagemang är.
ss s
1.4 Frågeställningar
• Arbetar gasellföretag med CSR och i sådana fall hur kombineras detta arbete med en snabb tillväxttakt?
• Vad motiverar gasellföretag till att arbeta med CSR?
1.5 Avgränsningar
Studien avgränsas till att enbart undersöka svenska företag som tagit emot Dagens industris gasellmärkelse under året 2019. Di kategoriserar företag i olika branscher när de utformar sin lista över gaseller. Denna studie avgränsas till att enbart titta på gaseller som är inom branschen handelsföretag enligt Di:s lista. Med handelsföretag menas butiker, e-handel butiker och distributörer.
2 METOD
I detta avsnitt kommer det att presenteras vilken karaktär studien har och vilken metod som har använts för genomförandet. Det presenteras även vilket tillvägagångssätt som har använts för insamling av empiri samt vad som har legat till grund för dessa val. Intervjuernas karaktär och etiska aspekter som berör intervjuprocesser kommer att beskrivas och presenteras utförligt. Till sist kommer avsnittet redogöra för hur analysen är genomförd och varför metoden har valts.
2.1
Forskningsperspektiv,
ansats
och
design
2.1.1 Perspektiv på forskningDet finns flera olika perspektiv inom samhällsvetenskaplig forskning som kan användas i en studie (Bryman & Bell, 2011). Ett av de vanligaste perspektiven att använda sig av är det hermeneutiska (Ödman, 2007). Detta perspektiv utgår från tanken om att människor ser saker på olika sätt när verkligheten studeras. Det innebär i den vetenskapliga meningen att hermeneutiken bygger på tolkning (ibid). Då tolkning varit en stor del av studien har perspektivet ansetts vara lämpligt. Eftersom syftet är komplext kan det vara svårt att nå en objektiv slutsats, därför har intervjuer varit till stor hjälp för att skapa en mer subjektiv uppfattning som sedan har tolkats samt analyserats och slutligen resulterat i en slutsats. Tolkningen, och således det hermeneutiska perspektivet, har varit centralt i studien då intervjuerna har grundats i att respondenterna beskriver sin tolkning av begreppet CSR, vilket i sin tur har tolkats av studieförfattarna och analyserats med hjälp av relevanta teorier inom ämnet.
Genom att applicera ett hermeneutiskt perspektiv på forskning är det viktigt att öppenhet genomsyrar hela studien (Ödman, 2007). Det har varit en utgångspunkt och ett mål vid utförande av samtliga intervjuer för denna studie. Frågorna har utformats på så sätt att den som intervjuar inte vet svaret på frågan innan frågan ställs vilket är i enlighet med öppenhetsprincipen (ibid). Det kan vara annat än det som sägs under intervjun som kan spela roll för tolkning av intervjun. Detta kan exempelvis spegla sig i kroppsspråk och tveksamhet i samband med intervjun (Bryman & Bell, 2011). En person som ser sig om mycket, nickar ofta eller undviker ögonkontakt kan uppfattas som ointresse eller tvivelaktighet. Detta kan grunda sig i att personen inte har tillräcklig kunskap inom det
ämne som intervjun berör. Det betonar vikten av tolkningen för annat än det som sägs muntligt (ibid). De frågeställningar som har använts i denna studie för att besvara om, hur och varför gasellföretag arbetar med CSR har resulterat i tolkningssvårigheter. Under genomförandet av intervjuerna framkom det att det finns en varierande kunskapsnivå inom begreppet CSR vilket har tagits i beaktning och på så sätt ökat vikten av tolkning för denna studie.
2.1.2 Teoretisk ansats
Enligt Bryman och Bell (2011) kan en studie utgå antingen från en induktiv ansats eller från en deduktiv ansats. Valet av ansats är viktigt då det påverkar relationen mellan empiri och teori, vilket i sin tur har påverkat metodens utformning (Bryman & Bell, 2011). Vid en induktiv ansats försöker författaren hitta förklaringar utifrån den empiri som samlats in. Motsatsen är en deduktiv ansats som snarare innebär att redan utforskad teori leder författaren till hypoteser som sedan granskas empiriskt där hypotesen antingen bekräftas eller förkastas (David & Sutton, 2017). I denna studie har en induktiv ansats valts, detta då Bryman och Bell (2011) menar att empirin används för att skapa förståelse och ny teori kring det som studeras. Woo, O’Boyle och Spector (2017) menar att en induktiv ansats innebär att man generaliserar data och letar efter mönster i den. De menar även att en induktiv forskning kan identifiera nya områden som det inte finns så mycket kunskap om (Woo m.fl., 2017). Detta är i linje med vad denna studies syfte är, att skapa en förståelse för hur gasellföretag arbetar med CSR, vilket anses vara ett outforskat ämne efter att ha studerat tidigare forskning.
Empirin har använts för att utveckla befintlig teori genom att undersöka ämnet och söka förklaringar till olika mönster snarare än att testa hypoteser med hjälp av existerande teorier. Detta ansågs vara en relevant strategi då studiens syfte avser att undersöka och finna förståelse för ämnet.
2.1.3 Forskningsdesign
En studie kan antingen utgå från en kvantitativ eller en kvalitativ metod, där den största skillnaden är vilken inriktning det är på studien (David & Sutton, 2017). En kvantitativ undersökning karaktäriseras av ett större antal respondenter och en eftersträvan att generalisera generaliserbara slutsatser (Bryman & Bell, 2011). Den utmärks oftast av en
deduktiv ansats som avser finna en koppling mellan tidigare teori och genomförd undersökning. Den andra forskningstypen, den kvalitativa, utmärks snarare av en djuplodande undersökning med färre respondenter. Metoden bygger oftast på en induktiv ansats som ämnar att använda insamlade empiriska data för att bygga en ny teori (Bryman & Bell, 2011). Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod då den består av djupgående intervjuer med ett färre antal respondenter för att skapa en djupare förståelse för det ämne som studeras. Detta då det enligt Bryman och Bell (2011) är med hjälp av en kvalitativ design som en djuplodande undersökning bäst görs. Vidare menar David och Sutton (2017) att det som kännetecknar en kvalitativ forskning är att man betonar ord istället för att kvantifiera i form av datainsamling vilket är vad denna studie avser att göra.
Enligt Bryman och Bell (2017) finns det fem olika forskningsdesigner; experimentell, longitudinell, tvärsnitt, jämförande och fallstudie. Som design på den här studien har en fallstudie gjorts, i form av en flerfallsstudie, eftersom dessa består av djupgående studier av specifika organisationer (David & Sutton, 2017). En fallstudie skiljer sig från exempelvis en enkätundersökning då den går in mer på djupet av ett specifikt fall, eller flera olika fall som i denna studie. Enligt Yin (2007) så försöker man med en fallstudie att utforska eller förklara något vilket är vad denna studie ämnar göra. För att skapa en bred uppfattning och skapa en djup förståelse inom ämnet har flera fall studerats i form av flera företag, som tillsammans ska kunna besvara frågeställningarna.
En fallstudie kan bestå av individer, ett samhälle, en organisation eller en händelse (David & Sutton, 2017). I denna fallstudie har studiens författare valt att intervjua individer på ett antal företag som har fått utmärkelsen Gasell 2019 av Di. En styrka med fallstudier är att de är djupgående och en djupare förståelse ges (David & Sutton, 2017). En av svagheterna med att utföra fallstudier är att man saknar den generaliserbarhet som enkätundersökningar bidrar med vilket studiens författare är väl medvetna om skapar en brist i studien.
2.2 Insamling av data
2.2.1 Insamling av teoriEnligt David och Sutton (2017) är det viktigt att ha olika typer av litteratur för att litteratursökningen till ämnet ska vara så effektiv som möjligt. De menar att man bör leta
efter tidskriftsartiklar, rapporter och avhandlingar som är relevanta för ämnet (David & Sutton, 2017). Syftet med en litteraturgenomgång är att skapa sig en förståelse för vad som har studerats inom ämnet tidigare samt vilka kunskaper som existerar i dagsläget (Bryman & Bell, 2011). David och Sutton (2017) menar att det finns två huvudsakliga delar som är beroende av varandra när det kommer till litteratursökning. Den första är litteratursökning och den andra är att analysera den litteratur som har samlats in. I den första delen försöker man att hitta material och data som korrelerar medan i den andra delen analyseras och undersöks denna litteratur (Bryman & Bell, 2011).
I enlighet med David och Suttons (2017) betoning på vikten av litteraturgenomgång, tillsammans med medhåll från Bryman och Bell (2011) har det i god tid undersökts via primärkällor vilka delar av området som redan är utforskat. Det har i denna studie genomförts en litteraturgenomgång med hjälp av böcker, avhandlingar, vetenskapliga artiklar och rapporter där det undersökts om det fanns något studerat om gasellföretag kopplat till CSR.
Vikten av vilka nyckelord som används vid litteratursökning är mycket stor då felaktiga nyckelord kan missleda en (David & Sutton, 2017). För att samla in relevant litteratur har olika sökmotorer använts såsom Google Scholar, Scopus, Unisearch och Linköpings Universitets bibliotek. De nyckelord som har använts vid sökning är ‘’CSR’’, ‘’Corporate Social Responsibility’’, ‘’High Growth Firms’’, ‘’Gazelles’’, ‘’Management’’, ‘’SME’’ och ‘’Small firms’’. Synonymer till dessa ord har även använts vid sökningar för att säkerställa att inte undgå någon viktig och relevant litteratur. Det har även testats att kombinera olika nyckelord för att hitta ytterligare litteratur.
För att säkerställa kvaliteten på studien har det varit viktigt att vara källkritisk vid litteratursökning och alltid försöka hitta en förstahandskälla. Dessutom har antalet citeringar på artiklar i exempelvis Google Scholar tagits i beaktning för att avgöra artikelns lämplighet. Utgivningsåret på artiklar har även uppmärksammats för att säkerställa dess relevans.
2.2.2 Insamling av empiri
Intervjuer tillsammans med dokument är det som ligger som grund för studiens empiriinsamling. De dokument som har fungerat som ett stöd till de intervjuer som utförts är bland annat fallföretagens hållbarhetsrapporter och samtliga fallföretags hemsidor. Dessa kommer att refereras till anonymt och därmed inte finnas med i källförteckningen för att på så sätt skydda företagens anonymitet. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) hör ofta intervjuer ihop med den kvalitativa metoden. Anledningen är för att intervjuer ofta är den mest gynnsamma tekniken när forskaren försöker skapa sig en bild av den kontext som respondenten är kopplad till (Kvale & Brinkmann, 2014). Även David och Sutton (2017) föreslår intervjuer som ett bra tillvägagångssätt vid kvalitativ metod. Det som kännetecknar en kvalitativ intervju är dess utformning av frågor samt det utrymme som respondenten har till att besvara frågorna (David & Sutton, 2017). Kvalitativa intervjuer är vanligtvis mer ostrukturerade än strukturerade vilket innebär att det lämnas mer frihet till responenten att prata öppet och föra dialogen i den riktning som önskas (ibid). I den här studien har intervjuerna varit av halvstrukturerad karaktär. En blandning av öppna standardiserade och icke standardiserade frågor har legat som grund för intervjuerna, samt en halvstrukturerad kombination av fast och flexibel frågeformulering. Den halvstrukturerade formen ansågs vara effektiv för denna studie då en viss struktur kan vara nödvändig vid jämförelse av olika intervjuer och fall.
Innan intervjuerna utfördes har en genomarbetad intervjuguide skapats för att säkerställa frågornas relevans. Jacobsen (1993) menar att det är viktigt att den som utför intervjun är förberedd för att intervjun ska bli lyckad. Ett sätt att förbereda sig kan vara genom att bestämma hur respondenten ska kontaktas, vilka frågor som ska ställas samt vem som ska ställa frågorna (Jacobsen, 1993). Även Kvale och Brinkmann (2014) föreslår att en intervjuguide ska upprättas och skickas ut innan intervjun genomförs. En ytterligare viktig aspekt att tänka på innan intervjuns genomförande är att öva för att inte överrumplas av oförutsedda händelser, vilket kan ha stor påverkan på respondenten (David & Sutton, 2017). De menar att det är viktigt att få personen som intervjuas att känna sig trygg vilket kräver förtroende, erfarenhet och känslighet, saker som enbart kan nås genom att öva (ibid). Det har avsatts god tid innan intervjuerna för att öva och förbereda för att uppnå dessa aspekter i form av testintervjuer.
2.2.3hGenomförandehavhintervjuer
Totalt har fem intervjuer genomförts. Respondenterna har alla varit personer som är ansvariga för den CSR som bedrivs inom företaget. I intervjuförfrågan efterfrågades det en person med ansvar över dessa frågor då det ansågs nödvändigt att intervjua en person som är väl insatt. På så sätt ökade också möjligheten till att få svar på alla frågor som intervjun innefattade.
Av de fem intervjuer som genomfördes spelades alla intervjuer in i samtycke med respondenterna. Att kunna spela in menar Bryman och Bell (2011) är av stor vikt, framförallt i den kvalitativa intervjun, då det underlättar att göra en mer djupgående analys. Alla intervjuer spelades in från start till slut då mötet avslutades. Detta för att minimera risken att respondenterna fortsatte prata och ge värdefull information efter intervjuns avslut. David och Sutton (2017) understryker att alla former av datainsamling kan drabbas av komplikationer, inte minst ljudupptagningar. För att säkerställa att inga tekniska problem skulle uppstå i samband med ljudupptagningen användes två olika inspelningskällor vid samtliga intervjuer. Tack vare den goda ljudkvaliteten kunde sedan alla intervjuer transkriberas utan svårigheter och sedan skickas ut till alla enskilda respondenter för att säkerställa korrekt uppfattning av vad som sagts.
Vid intervjuernas genomförande deltog båda författarna till studien samt respektive respondent. Intervjuerna gick till på så sätt att en av studiens författare höll i intervjun medan den andre dokumenterade det som sades. Anledningen till det upplägget grundade sig i att minimera risken med förlorad ljudinspelning ytterligare, samt att inte förvirra respondenten genom att avbryta varandra av misstag. Det gavs dock utrymme för den som dokumenterade att ställa frågor om så önskades. På så sätt fick alla intervjuer en ökad struktur och tydlighet.
Alla intervjuer var så kallade personliga intervjuer där studiens författare ständigt kunde se och analysera respondenten. På så sätt kan annat än enbart ord fångas upp, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk och omgivning (Bryman & Bell 2011). Fyra av fem intervjuer var fysiska intervjuer som höll till i respektive företags egna lokaler. En av fem intervjuer genomfördes via videosamtal på Skype då det inte fanns möjlighet att åka till den staden som företaget befinner i. Att ha en av intervjuerna på Skype anses fortfarande
av studiens författare vara en personlig intervju då mer än ord kunde analyseras, till skillnad mot exempelvis en telefonintervju. Nedan följer en sammanställning av intervjuerna i tabell 1.
Tabell 1: Illustration av studieförfattarna, sammanfattning av intervjuer
2.2.4 Urval
För att besvara studiens syfte och frågeställningar på bästa möjliga sätt togs en urvalsgrupp fram, detta för att skapa en så presentabel bild av svenska gasellföretag som möjligt. Eisenhardt (1989) menar att urval är en viktig del av fallstudien. Att bestämma ett urval är viktigt eftersom det definierar de enheter som studien kommer att dra sina slutsatser ifrån vilket i sin tur kommer ligga som grund för hela studien (Eisenhardt, 1989). Hon menar också att ett urval styr främmande variation samt hjälper till att generalisera resultaten (ibid). Eftersom studien avgränsar sig till att enbart undersöka gasellföretag som är handelsföretag gjordes urvalet ur denna kategori av företag. David och Sutton (2017) menar precis som Eisenhardt (1989) att när en population är för stor kan det vara nödvändigt att välja ut en representativ grupp och därmed göra ett urval. Det som har legat till grund för urvalet har varit att välja ut företag med olika omsättning och storlek för att få ett så nyanserat resultat som möjligt.
Då målet med urvalet var att skapa en bredd har ett selektivt urval använts. David och Sutton (2017) beskriver det som att urvalet som väljs ut grundar sig i den kunskapsnivå som forskaren besitter. Urvalet bygger alltså på forskarens egna uppfattning gällande vem som anses vara bäst lämpad att väljas ut för undersökningen (ibid). Som nämns ovan har det i denna studie ansetts vara lämpligt att välja ut företag efter dess omsättning och storlek förutsatt att de är handelsföretag. I denna studie har Dagens industris lista över gaseller år 2019 använts för att få fram respondenter. Anledningen till detta är att detta är en etablerad lista med gasellföretag i Sverige. Alternativet till detta hade varit att hitta en egen definition på gasellföretag med kriterier och således utmärka vilka företag som kan
klassas som det. Att använda Dagens industris lista över gaseller har underlättat att hitta gasellföretag samt att kategorisera på bransch, och på så sätt kunna göra ett lämpligt urvalhtillhstudien.
Urvalet till studien togs fram på så sätt att det gjordes en sammanställning över de företag som tagit emot Gasellutmärkelsen av Dagens industri under år 2019. För att lyckas med sammanställningen kan man som prenumerant på Dagens industris hemsida få tillgång till alla gaseller från året vilket motsvarade 1216 stycken. Listan sorterar de olika företagen utefter bransch, antal anställda 2018, omsättning 2018 och tillväxt mellan 2015–2018. I tabell 2 nedan följer en sammanställning av hur urvalet gått till.
Tabell 2: Illustration av studieförfattarna, sammanställning av urval
Då studien avgränsas till att enbart titta på svenska gaseller som är inom branschen handelsföretag kunde 111 företag tas ut som uppfyllde kraven. Av dessa 111 företag kontaktades 25. Det urvalet gjordes med hänsyn till antal anställda och omsättning för att skapa en så stor bredd som möjligt, där en variation uppnåddes för att undersöka skillnader. Den primära kontakten skedde via mejl. Det mailades först ut till den mejladress som fanns på företagets hemsida för kontakt, sedan hänvisades studiens författare oftast vidare till att slutligen få kontakt med VD, marknadsföringschef eller hållbarhetsansvarig. I intervjuförfrågan klargjordes syftet med studien följt av en motivering till varför just deras företag ansågs värdefullt för studiens slutförande. Av de 25 företagen som kontaktades var det till en början 8 som svarade och ställde upp på en intervju. Detta reducerades dock senare till enbart 5 då 3 av respondenterna behövde ställa in till följd av COVID-19 som vid tidpunkten för studien påverkade många företag. De 5 som svarade var dock av olika storlek, i form av antal anställda och omsättning, vilket var tanken bakom urvalet och gjorde därmed att en viss mättnad upplevdes. Efter intervjuernas genomförande diskuterades det att försöka intervjua en person till på varje enskilt företag då svaren kan skilja sig mellan olika respondenter på olika avdelningar, detta för att öka trovärdigheten. Till följd av COVID-19 som vid tillfället hade nått ett
allvarligare läge var det dock inte möjligt att få till ytterligare intervjuer med nya personer på något av företagen vilket resulterade i att endast en person per företag intervjuades. Detta anses dock inte påverka mättnaden, utan snarare trovärdigheten av det som respondenterna sade. En del av det som har sagts på intervjuerna har dock kunnat bekräftats med hjälp av sekundära källor såsom hemsidor och dokument. Till följd av utlovad anonymitet för respondenterna kan en tabell över information om företagens storlek och tillväxt inte sammanställas, då dessa i sådana fall kan härledas till listan över gaseller.
2.3 Diskussion och studiens kvalitet
För att säkerställa studiens kvalitet har äkthet och trovärdighet funnits i åtanke genomgående då detta är vad David och Sutton (2017) menar är ett sätt att kvalitetssäkra en kvalitativ studie. Den huvudkritik som finns gentemot kvalitativa studier är fyra stycken. Den första är subjektivitet vilket innebär att det föreligger en risk att de som deltar i studien har en subjektiv bild som förmedlas och allt som är viktigt och relevant kanske inte tas med (Bryman & Bell, 2011). Den andra huvudkritiken som finns är att det är svårt att replikera kvalitativ forskning eftersom forskarna väljer vad som ska fokuseras på. Den tredje kritiken är att resultatet kan vara svårt att generalisera. Den sista huvudkritiken är att det kan brista transparens i forskningen. Med hjälp av begreppen trovärdighet och äkthet kan man säkerställa kvaliteten i forskningen (Bryman & Bell, 2011).
2.3.1 Trovärdighet Tillförlitlighet
Begreppet trovärdighet är i sin tur uppdelat i fyra underkategorier. Den första kategorin är tillförlitlighet. För att en uppsats ska anses vara trovärdig krävs en god tillförlitlighet (Bryman & Bell, 2011). Forskarna ska använda sig av tekniken ‘’respondentvalidering’’ som innebär att man sammanställer den information man samlat in samt säkerställer att den är korrekt innan något publiceras. Det här görs genom att låta respondenter granska och läsa igenom materialet innan publicering för att säkerställa att forskarna har uppfattat det korrekt. Det är även viktigt att samla in all data enligt de forskningsprinciper som finns (ibid).
I denna studie har respondenterna blivit tilldelade en transkribering av intervjun som de sedan fått godkänna innan publicering för att säkerställa att svaren är uppfattade på ett korrekt sätt.
Överförbarhet
Enligt Lincoln och Guba (1985, ur Bryman & Bell, 2011) är en studies överförbarhet kopplad till i vilken utsträckning resultatet går att överföra till en annan kontext eller samma kontext vid ett annat tillfälle. Här uppstår ofta ett problem för kvalitativa studier då den djupgående empirin gör att det blir svårt att replikera i andra sociala förhållanden. I denna studie finns det en viss överförbarhet då studien kan replikeras i en annan kontext vad gäller gasellföretag av samma karaktär då studiens resultat ämnar fungera som ett verktyg till ett CSR-arbete för gasellföretag.
Pålitlighet
Enligt Bryman och Bell (2011) är det viktigt att tydligt kunna redovisa hela forskningsprocessen. Forskningen ska kunna göras av någon annan vid ett annat tillfälle genom att titta på hur forskningsprocessen har sett ut (Bryman & Bell, 2011). Det är därför viktigt att hela tiden ha ett granskande synsätt under forskningens gång på de processer som utförs på de val som görs.
För att stärka pålitligheten har därför allt som har gjorts under processens gång dokumenterats för att kunna redovisas. Enligt Bryman och Bell (2011) är det även bra att använda sig av arbetskamrater för att få kritik och granskning som ett verktyg för att säkerställa pålitligheten vilket även har gjorts löpande under processen.
Anpassningsbarhet
Under processens gång är det viktigt att forskaren har ett objektivt synsätt och inte låter personliga värderingar påverka studien. Då detta är svårt inom socialvetenskap är det viktigt att studiens författare agerar i god tro för att inte påverka resultatet med en subjektiv syn (Bryman & Bell, 2011).
Då det har funnits en medvetenhet om detta samt vikten av objektivitet i en sådan här studie har studiens författare lyckats hålla sig objektiva under studiens gång vilket betyder att trovärdigheten inte bör ha påverkats av detta. Att studien dessutom har två författare minskar risken för att personliga värderingar ska kunna komma att påverka studien. 2.3.2 Äkthet
För att uppnå en kvalitetssäker studie är det, utöver trovärdighet, även viktigt att studien uppnår en äkthet (Lincoln & Guba, 1985 ur Bryman & Bell, 2011). Äktheten i studien berör huruvida den gjorda studien ökar förståelsen i ämnet som den avser samt om utomstående som inte är insatta i ämnet kan förstå studien utifrån de deltagandes synvinkel. Det är även viktigt att respondenternas svar lyfts fram på ett rättvist sätt. Äkthet består av fem kriterier och dessa är; rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet (Lincoln & Guba, 1985 ur Bryman & Bell, 2011). En rättvis bild anses ha uppnåtts eftersom frågorna inför intervjuerna har följt en tydlighet och även följts av följdfrågor vid oklarheter som uppstått. Den ontologiska autenticiteten har säkerställts då det syftar till frågan huruvida forskningen hjälper personer som har medverkat att förstå sin miljö bättre (ibid). Eftersom studiens syfte har varit att skapa en ökad förståelse inom ämnet CSR i gasellföretag anser studiens författare att studien uppnår ontologisk autenticitet. Den pedagogiska autenticiteten uppfylls genom att studien ska hjälpa de deltagande att förstå hur andra upplever saker, vilket denna studie gör då studien skickas till alla deltagande efter färdigställande vilket i sin tur bidrar till en ökad förståelse av hur andra respondenter upplever det berörda ämnet (ibid).
Den katalytiska autenticiteten ställer frågan om forskningen fungerar som en katalysator för de deltagande som kan användas för att förändra sin situation (Lincoln & Guba, 1985 ur Bryman & Bell, 2011). Detta anses vara uppnått av samma anledning som den pedagogiska autenticiteten då studien skickas till alla deltagande vilket kan användas som ett verktyg för att förändra sin situation när de ställs mot andra liknande företag. Det sista kriteriet är en taktisk autenticitet vilket innebär att de medverkande har fått bättre möjlighet att, genom studien, vidta åtgärder (ibid). Detta anses vara uppnått då
respondenterna fått möjlighet att ta del av den färdigställda studien och kan se den som ett verktyg till att arbeta med CSR.
2.4 Etiskt förhållningssätt
Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det ett antal principer och krav som måste följas vid forskning. Principerna avser att vägleda forskaren att planera ett projekt. Dessa krav är uppdelade i fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa krav förklaras nedan. Individskyddskravet som dessa huvudkrav grundar sig i innebär att individer inte får utsättas för någon kränkning eller förödmjukelse (ibid).
2.4.1hInformationskravet
Med detta krav menas att forskaren ska informera deltagare i studien om deras uppgift i studien samt vilka villkor som gäller (Vetenskapsrådet, 2002). Alla deltagare ska informeras om att deras deltagande är frivilligt och att de därmed har rätt att avstå från studien när de vill. Informationskravet behandlar även direktiv kring hur studien har genomförts samt intyg att informationen som samlats in endast kommer att användas i forskningens syfte (Vetenskapsrådet, 2002). I denna studie har samtliga respondenter informerats i förväg om vad studiens syfte är via mejl samt att intervjuns innehåll enbart kommer att användas till studien. I början av varje intervju informerades respondenten om att hens deltagande var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst under intervjuns gång.
2.4.2 Samtyckeskravet
Det här kravet skyddar deltagarnas rätt att själva bestämma över sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). Det innebär att ett samtycke måste inhämtas innan deltagandet kan börja. En deltagare ska kunna avbryta sitt deltagande utan att det får några negativa följder. Enligt Berg (1998) innebär samtycke även att deltagaren har valt att delta i studien fritt från oskälig påverkan eller manipulering. Innan varje enskild intervju har respondenten fått godkänna under ljudinspelning att inspelning görs samt informerats om sina rättigheter kring att när som helst kunna avbryta.
2.4.3 Konfidentialitetskravet
Alla uppgifter i en undersökning ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan få tillgång till dem (Vetenskapsrådet, 2002). Alla uppgifter från deltagande ska därför antecknas och lagras på ett korrekt sätt så att inte utomstående kan få tillgång till dem på något sätt. Det här kravet hanterar deltagarnas integritet och säkerställer att deras konfidentialitet respekteras. I denna studie har all insamlad empiri från intervjutillfällena sparats på författarnas datorer som är skyddade med personliga lösenord. Ingen annan person har haft åtkomst till detta material. När studien är avklarad kommer allt intervjumaterial att raderas.
2.4.4 Nyttjandekravet
Med detta krav menar Vetenskapsrådet (2002) att all information som samlas in i undersökningens syfte endast får användas till detta syfte. Informationen som är insamlad får således inte lånas ut till icke-vetenskapliga syften. Alla respondenter har blivit informerade om att materialet enbart kommer att användas för studiens syfte och kommer att raderas från författarnas datorer efter färdigställandet av studien.
2.5 Analysmetod
Då denna studie har präglats av ett hermeneutiskt perspektiv har tolkningar utifrån den empiriska datan gjorts och analyserats med hjälp av referensramen. Vikten av det hermeneutistiska perspektivet och således tolkningen har varit betydande för analyskapitlet då svaren från respondenterna speglar deras tolkning som i sin tur författarna har kunnat tolka i analysen. Exempelvis har det kunnat tolkats att det råder okunskap om ämnet hos ett av fallföretagen vilket har varit betydande för analysen. Rennstam och Wästerfors (2011) menar att en analys av kvalitativ forskning består av tre olika arbetssätt – att sortera, att reducera och att argumentera. Tillsammans bidrar dessa till att skapa en bra analys. Det första arbetssättet är sortering vilket Rennstam och Wästerfors (2011) beskriver som problem med oöverskådlighet och oordning av insamlad empiri. För att undvika dessa problem är det är viktigt med en tydlig struktur. Om en studie inte följer en tydlig struktur menar Rennstam och Wästerfors (2011) att analys av insamlat material kan försvåras. Vid halvstrukturerade intervjuer hämtas en stor mängd
information, varav allt inte behöver vara relevant för studien (Rennstam & Wästerfors, 2011). Då halvstrukturerade frågor har använts i denna studie har det varit av stor vikt att kunna sortera så att den intressanta informationen inte blandas ihop med irrelevant information. Det har också lagts mycket tid på transkribering så att viktig information inte riskerar att komma bort.
Det andra arbetssättet är reducering. Det är näst intill omöjligt att behålla allt material som samlats in vilket Rennstam och Wästerfors (2011, ur Ahrne & Svensson, 2015) benämner som representationsproblemet. Vikten ligger i att lyckas reducera all empirisk data utan att gå miste om värdefull information (Rennstam & Wästerfors, 2011 ur Ahrne & Svensson, 2015). För att lyckas ge klarhet i empirin har det lagts mycket tid på att reducera all insamlad data. Främst har irrelevant information från intervjuer reducerats för att skapa en ökad tydlighet. Reducering genomsyrar alla studiens kapitel där material anpassats till att besvara syftet.
Det sista arbetssättet är argumentering vilket Rennstam och Wästerfors (2011, ur Ahrne & Svensson, 2015) beskriver som vikten av att lyckas argumentera för sin forskning. En bra argumentation är ett sätt att motverka auktoritetsproblemet vilket innebär problematiken kring att få sin röst hörd i forskarsamhället. Det ökar också möjligheten till att bidra med ett bra kunskapsbidrag (Rennstam & Wästerfors, 2011 ur Ahrne & Svensson, 2015). I denna studie har den insamlade empirin tillsammans med relevant teori sorterats och reducerats. Med hjälp av tidigare forskning har också en kunskapslucka kunnat identifierats vilket kan tyda på en stark argumentation av studiens tes.
2.6 Metoddiskussion
För att samla in empiri till studien har en kvalitativ metod tillämpats. Empirin utgörs huvudsakligen av intervjuer med halvstrukturerade frågor. För att styrka det som sagts i intervjuerna har även dokument använts till viss mån. För att samla in teori till studien har främst primära källor använts. Detta för att säkerställa relevansen för den data som används. Sekundära källor har använts när primärkällor inte har varit tillgängliga. I dessa fall har de källor granskats kritiskt för att säkerställa relevansen även för denna typ av källa. Ett exempel på en sådan källa är artiklar som hänvisar till förstahandskällor.
Avgränsningen till att enbart studera handelsföretag som fått Gasellutmärkelsen 2019 kan ses som en begränsning av studien. Anledningen till avgränsningen är att det kan finnas stora skillnader mellan hur CSR arbetas med i olika branscher, vilket i sin tur gör det svårt att jämföra resultaten. För att få en så nyanserad studie som möjligt har därför respondenterna noga valts ut. Val av företag grundar sig främst på storlek i form av antal anställda och omsättning. Med detta ämnar studiens författare uppnå en djupare förståelse hos de gasellföretag som intervjuats och hur deras CSR-arbete ser ut.
En allmän kritik till att samla in empiri via intervjuer är att svaren kan ha en tendens att inte stämma överens med verkligheten. Då de utvalda respondenterna representerar sina företag kan det vara så att de försöker förfina bilden av dem i sina svar. Ett vanligt förekommande fenomen är ’’Social Desirability Bias’’ som innebär att respondenter tenderar att vara partiska och besvara frågor på ett sätt som anses vara fördelaktigt (King & Bruner, 2000). Detta innebär en risk som påverkar trovärdigheten av intervjuerna då svaren kan skilja beroende på vilken roll den intervjuade personen besitter. Att dessutom enbart intervjua en person per företag kan också ses som en begränsning. Respondenterna består av personer från ledningsgruppen vilket grundar sig i att de har en större insikt i verksamheten. För att undvika en förvrängd bild av verkligheten har intervjufrågorna utformats på så sätt att respondenterna behöver svara utförligt samt exemplifiera sina svar. För att motverka att endast ta hänsyn till ledningsgruppens åsikter hade intervjuer med fler medarbetare varit att föredra vilket dock inte var möjligt till följd av COVID-19 som vid tidpunkten hade förvärrats.
Uppbyggnaden av intervjuerna har huvudsakligen bestått av halvstrukturerade frågor vilket kan innebära både positiva och negativa konsekvenser för studien. En positiv aspekt är att öppna frågor reducerar risken för att respondentens svar styrs i en bestämd riktning, vilket kan bli utfallet i alltför ledande frågor. En annan positiv aspekt är att frågorna på så sätt ofta blir mer nyanserade. Det finns dock även nackdelar med halvstrukturerade frågor. Dels är det mer tidskrävande än strukturerade frågor eftersom det tar tid att utforma en sådan intervjuguide där ledande frågor begränsas samtidigt som ett utrymme för öppna svar ska finnas med. Själva utförandet av denna typ av intervju kräver dessutom också mer tid. Det kan även ses som en nackdel att svaren ger ett överflöd av information som kan anses vara irrelevant för studiens syfte. För att minimera risken har intervjuguiden haft en stor betydelse. Genom att skicka ut den i förväg har
respondenten kunnat förbereda sig samt veta vad som förväntas av dem, och på så sätt få en större förståelse kring vad som kan anses ha betydelse för just denna studie.
Mättnad uppstår när forskare ser tecken på återkommande svar och att mönster på så sätt kan identifieras. I detta stadie tillför fler intervjuer sannolikt ingen ny eller användbar information (Ahrne & Svensson, 2015). Trots att ambitionen var att intervjua åtta respondenter upplevdes en viss mättnad efter de fem intervjuer som kunde utföras. De tre intervjuerna som behövde ställa in var till följd av det rådande läget med COVID-19 under tidpunkten för studiens genomförande. Den mättnad som upplevdes trots detta grundade sig i att respondentens svar analyserades och att mönster och likheter kunde upptäckas. Efter sammanställningen av empiriinsamlingen insågs det att det hade varit fördelaktigt att intervjua ytterligare en person på varje företag för att styrka det som sades och på sätt öka trovärdigheten av det insamlade materialet, vilket dock inte var möjligt till följd av det rådande läget under tidpunkten. Trots att enbart fem intervjuer gjordes totalt inkluderades den önskvärda variationen i storlek i dessa intervjuer vilket även påverkade den upplevda mättnaden.
Slutligen kan generaliserbarhet ses som en kritik mot kvalitativa studier då den ofta är begränsad eftersom det kan vara svårt att generalisera resultaten på ett vetenskapligt sätt. Det innebär att resultatet inte nödvändigtvis kan tillämpas på alla gasellföretag. Det kan dock argumenteras för att en kvalitativ metod är nödvändig för denna studies syfte för att få en ökad förståelse om hur gasellföretag arbetar med CSR parallellt med sin snabba tillväxttakt, och på så sätt skapa en djupare förståelse till ämnet snarare än generaliserbarhet.
3 REFERENSRAM
I detta avsnitt presenteras den teoretiska referensram som anses vara av relevans för studien. Kapitlet börjar med en presentation av den definition av begreppet CSR som genomsyrar studien. Vidare fortsätter kapitlet med att presentera en variation av teorier som finns angående begreppet CSR samt varför det är viktigt. Därefter följer teorier om CSR kopplade till specifikt små- och medelstora företag, som gasellföretagen klassas som, angående vilka utmaningar som finns samt hur en effektiv implementering av CSR ser ut för dessa typer av företag.
3.1 CSR i verksamheter
Begreppet CSR har många olika definitioner. Den definition som ligger till grund för denna studie är EU-kommissionens (2020) definition som menar att CSR är det ansvar som företag har för den påverkan man har i samhället. Vidare menar EU-kommissionen (2020) att det handlar om att integrera mänskliga rättigheter, socialt ansvar och miljö i ett företags strategi och verksamhet. Företag ska sträva efter att tänka innovativt för att utveckla sin affärsmodell och därmed sina produkter och tjänster.
3.1.1 Carrolls CSR-pyramid
En av de mest etablerade teorierna bakom begreppet CSR är “Carrolls Pyramid” från 1991. Carroll (1991) illustrerar CSR i en pyramid där alla nivåer av ett företags ansvarstagande omfattas. Han menar att det är viktigt för företag att ha en modell av CSR som påvisar alla dessa ansvarsnivåer för att kunna integrera dem i sin verksamhet. Pyramiden omfattas av fyra dimensioner av ansvarstagande; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt (Carroll, 1991) som illustreras i figur 1 nedan. Han menar dock att implementeringen av dessa ansvarsåtaganden varierar beroende på storlek, ledningsgruppens filosofi och affärsstrategi bland annat (ibid). Nedan beskrivs företagets steg som pyramiden innefattar mer detaljerat för att sedan illustreras i en figur.
Den första dimensionen, längst ner i pyramiden, avser ekonomiskt ansvar. Carroll (1991) menar att historiskt sett så skapades företag för att förse samhället med varor och tjänster som efterfrågas av samhällets medlemmar, som de kan göra en acceptabel vinst från. Vidare menar Carroll (1991) att företag bör agera på ett sätt som maximerar avkastning
för sina aktieägare och att vara så lönsamma som möjligt, samt behålla sin konkurrenskraftiga positionering.
Den andra dimensionen i pyramiden är ett juridiskt ansvar vilket innebär att företag ska följa de lagar som finns i samhället. Företag förväntas bedriva sin verksamhet och maximera vinsten inom ramverket för lagen (Carroll, 1991). Det handlar dels om att vara en god samhällsmedborgare som följer lagarna, samt att producera varor och tjänster som är i enlighet med de lagar som finns (ibid).
Det tredje lagret i pyramiden är att företag ska agera etiskt i sin verksamhet (Carroll, 1991). Trots att den juridiska delen innebär ett etiskt ansvarstagande i form av rättvisa så täcker denna dimension ett etiskt ansvar utöver det som täcks av lagen. Det handlar alltså om aktiviteter som är förbjudna enligt samhällets medlemmar, men som inte omfattas av lagen. Det kan handla om aktiviteter som följer vissa normer eller som inte kan rättfärdigas ur ett moraliskt perspektiv enligt samhällets medlemmar. Många av dessa etiska aktiviteter är ofta dåligt definierade alternativt diskussioner och samhällsdebatter vilket gör att det blir svårt för företag att ta itu med (ibid). Företag ska således bedriva sin verksamhet utefter samhällets förväntningar och normer som uppkommer.
Den fjärde, och sista, dimensionen av CSR-pyramiden handlar om ett filantropiskt ansvar. Det här ansvaret handlar om att vara en god företagsmedborgare. Aktiviteter under denna dimension är bland annat att engagera sig i olika handlingar och program som främjar välfärd och goodwill (Carroll, 1991). Det kan handla om att bidra till utbildning exempelvis. Förväntningar från samhället är att företag ska bidra till ett förbättrat samhälle och en förbättrad livskvalitet. Skillnaden mellan ett etiskt och filantropiskt ansvar är att filantropiska aktiviteter inte förväntas av företag utifrån ett etiskt och moraliskt perspektiv. Det filantropiska går att se som den ‘’frivilliga’’ delen av pyramiden, som inte anses som oetiskt om man inte uppnår. Denna nivå av pyramiden är högt värderad av samhället men inte lika viktig som de tre andra nivåerna (ibid).
Carroll (1991) menar att det kan vara svårt att kombinera dimensionerna med den första, alltså det ekonomiska ansvaret, då företag kan tycka att det äventyrar deras vinstmål. Ur ett CSR-perspektiv är det dock väsentligt att kombinera alla dimensioner eftersom det speglar verkligheten som företag är verksamma i (ibid).
