• No results found

Applicering av biologisk bekämpning  - appliceringsteknik för biologiska växtskyddsmedel som sprutas ut

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Applicering av biologisk bekämpning  - appliceringsteknik för biologiska växtskyddsmedel som sprutas ut"

Copied!
59
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Biovetenskap och material

Jordbruk och livsmedel

Applicering av biologisk bekämpning

- appliceringsteknik för biologiska

växtskyddsmedel som sprutas ut

Klara Löfkvist, RISE, och Eskil Nilsson, Visavi

RISE Rapport 2018:27

(2)

© RISE Research Institutes of Sweden

Applicering av biologisk bekämpning

- appliceringsteknik för biologiska

växtskyddsmedel som sprutas ut

Klara Löfkvist, RISE, och Eskil Nilsson, Visavi

(3)

Abstract

Application technology for biological plant protection products

A proper application technology is crucial for efficient biological control. All microbiological plant protection products are contact acting and thus must be applied on the places where the pests are situated. They are in several cases placed along the main stem, corresponding to vertical surfaces or on the underside of the leaves, corresponding to horizontal undersides. The application technology that dominates today is boom sprayers with flat fan nozzles. With this application technique, predominantly upper horizontal areas are reached, such as upper leaf areas. An improvement in the coverage on vertical surfaces can be achieved if double fan nozzles is used. However, significant improvements in the deposition on vertical surfaces can only be reached with dropleg or band spraying technique. If the nozzles are directed towards the areas in focus for the application these two techniques can also provide good deposition on

horizontal undersides!

Key words: application technology, biological plant protection , dropleg, band sprayer, double fan nozzles,

RISE Research Institutes of Sweden AB RISE Rapport 2018:27

ISBN:978-91-88695-64-2 Lund

(4)

Innehåll

Abstract... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning ... 3 Bakgrund ... 4 Appliceringsteknikens betydelse ... 4

Särskilda krav för biologiska växtskyddsmedel... 5

Syfte och målsättning ... 7

Material och metod ... 7

Metodik ... 7

Utvärdering av avsättningen ... 7

Fältstudier ... 8

Laboratoriestudier ... 9

Statistiska beräkningar ... 11

Utvärdering av nuvarande appliceringsmetoder ... 11

Utvärdering av förbättrade appliceringsmetoder med befintligt tillgänglig teknik ...12

Resultat ... 13

Särskilda krav för biologiska växtskyddsmedel... 13

Praktiska erfarenheter från intervjuer och fältförsök ... 13

Kvantitativa studier i laboratorium ...14

Inställningarnas betydelse för avsättningen ...16

Skillnader vid olika placering av kollektor ... 18

Skillnader vid olika spridaravstånd ... 18

Riktad sprutning för anpassad träffbild ...19

Vertikala ytor ... 20

Horisontella undersidor ... 22

Hög total täckning på alla ytor ... 24

Avdriftsreducerande utrustning ... 25 Diskussion ... 25 Slutsatser/praktiska odlarråd ... 28 Referenser ... 30 Bilaga 1 ... 31 Bilaga 2 ... 39 Bilaga 3. ... 41 Bilaga 4 ... 46

(5)

Sammanfattning

Appliceringstekniken är helt avgörande för att få god effekt av mikrobiologiska bekämpnings-medel. Eftersom de biologiska växtskyddsmedlen är kontaktverkande måste de träffa de ytor där skadegörarna befinner sig. Det är i flera fall längs med stam eller stjälk, det vill säga vertikala ytor eller på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor. Den appliceringsteknik som idag dominerar är bomsprutning med spaltspridare och med denna når man i huvudsak horisontella ovansidor, det vill säga ovansidorna av bladen. En förbättring av täckningen på vertikala ytor kan uppnås om tvåhålsspridare används. Det är dock först då man går över till spridartekniker såsom dropleg och bandsprutning som avsättningen på de vertikala ytorna avsevärt förbättras. Rätt använt med spridarna vinklade på rätt sätt i förhållande till grödan kan dessa två tekniker även ge god avsättning på horisontella undersidor.

(6)

Bakgrund

Biologiska växtskyddsmedel och växtskyddsmedel med låg risk väntas få en allt större användning inom framtidens växtskydd. Dessa är dels en naturlig del i ett integrerat växtskydd där andra metoder ska väljas före kemiska växtskyddsmedel samt i ekologisk produktion. En ökad användning är beroende av att odlarna får den effekt de förväntar sig av sina behandlingar. Det vill säga att preparaten är effektiva mot skadegörarna, och att preparaten har låga risker både ur et användarperspektiv och ett miljöperspektiv. Detta uppnås först då de appliceras korrekt i grödorna.

Det finns mycket forskning och utveckling kring de biologiska preparatens effektivitet på skadegörarna. Forskningen är utförd av de som producerar de biologiska preparaten och forskare med biologisk inriktning som har studerat effektiviteten av preparaten på skadegörare i grödor. Vid effektivitetsprövningarna, som till stor del görs i laboratoriemiljö, säkerhetsställs optimala betingelser och resultaten bygger på studier där man har säkerställt att det biologiska växtskyddsmedlet har träffat växtskadegöraren. I de praktiska fältstudierna där effektiviteten utvärderats har effekter varierat boende på om det varit säkerhetsställt att växtskyddsmedlet har träffat skadegöraren fullt ut eller om försöken gjorts med konventionell försöksteknik, det vill säga vanligen med en så kallad parcellspruta med bom, spridare och inställning av tryck och vätskemängder normalt använt enligt lokala försökpraxis för växtskyddsförsök.

Samtliga biologiska växtskyddsmedel och många lågriskpreparat är kontaktverkande vilket innebär att de för att ge full effekt måste de träffa skadegörarna eller de ytor där skadegörarna befinner sig. När produkten ska användas i praktiken måste den därför appliceras på rätt sätt för att uppnå den effektivitet som kan förväntas. Appliceringstekniken är därmed helt avgörande för om den önskade växtskyddseffekten uppnås eller ej. Den appliceringsteknik som idag används vid besprutning är från början utvecklad för kemiska växtskyddsmedel. Dessa har varit både kontaktverkande och systemiskt verkande och i många fall inte ställt samma krav på att appliceras på specifika ytor på växten exempelvis undersidor av blad. Den appliceringsteknik som idag används uppnår inte kravet att täcka alla eller specifika ytor på plantan och är med andra ord klart otillräcklig (Löfkvist och Nilsson 2014). Idag blir allt fler växtskyddsmedel kontaktverkande oavsett om de är kemiska eller biologiska vilket gör att appliceringstekniken får en alltmer betydande roll i framtidens växtskydd.

Appliceringsteknikens betydelse

Med appliceringsteknik menas i detta sammanhang den metod och inställningar som används för att sprida växtskyddsmedlet till avsedda ytor. Appliceringstekniken omfattas av flera delar som alla har betydelse för avsättningen, dvs. vilken täckning per ytenhet och fördelning av sprutvätskan på plantor som sker. Appliceringstekniken består av den tekniska

spridnings-utrustningen som i detta sammanhang är av huvudtyperna bomspruta med (spridare

monterad på horisontell bom för huvudsaklig sprutning nedåt), bandspruta (för enkel- eller dubbelrad) och dropleg där spridningen sker nere i beståndet, samt spridarna som i detta sammanhang har varit av huvudtyperna spaltspridare, dubbelspaltspridare, injektorspridare och tvåhåls injektorspridare, spegelspridare samt off-centerspridare. Appliceringstekniken består vidare av de vätskemängder, vätsketryck, framföringshastigheter, spridarnas avstånd sinsemellan på bommen, spridarnas höjd över grödan och spridarnas sprutvinkel i förhållande

(7)

till olika ytor. Detta påverkar droppstorleken i sprutduschen, inträngningen och täckningen på bladverket samt hur mycket som går utanför bladverket och därmed träffar ytor som inte avsiktligen är målbilden eller driver iväg (Andersson et al 2016).

För att minska oavsiktlig spridning i miljön kan avdriftsreducerande teknik användas (Säkert Växtskydd 2017). Avdriftsreduktion kan uppnås genom kombination av spridningsutrustning, spridare samt inställningar av tryck och framförningshastighet. Spridning av växtskyddsmedel utanför det avsedda målet är alltid, oavsett om det gäller biologiska eller kemiska växtskyddsmedel, viktigt att begränsa så långt det är möjligt. Detta för att även de biologiska preparaten kan ha oönskade effekter på den biologiska mångfalden i miljön. Dessutom innebär avdrift att om sprutvätskan hamnar på fel ställe kan dosen riskeras bli otillräcklig på de ytor som är avsedda att träffas.

Det finns ännu begränsad kunskap om hur biologiska växtskyddsmedel optimalt ska appliceras med dagens använda appliceringsteknik, både i Sverige och utomlands. På etiketter och i produktinformationer är informationen om hur de biologiska växtskyddsmedlen ska appliceras knapphändig och uttrycks i vida ordalag såsom exempelvis ”god täckning över hela växten” (Turex), ”konventionell sprutteknik ska användas” (PreFeRal) eller att ”traditionell sprututrustning kan användas” (Contans). Det saknas exempelvis rekommendationer om lämpliga vätskemängder i olika situationer eller ett förtydligande om vad som avses med ”god täckning” uttryckt som exempelvis mängd per ytenhet alternativt täckningsgrad.

Det finns idag ett stort utbud av spridningsutrustningar och spridare på marknaden som ger stora möjligheter att förändra droppstorlek, inträngning och täckning och ge den avsättning av växtskyddsmedlet som är önskvärd för att uppnå god bekämpningseffekt av skadegöraren (Foqué et al., 2012; Foqué och Nuyttens, 2011). Dessa sprututrustningar skulle kunna användas för ökad avsättning vid spridning av biologiska växtskyddsmedel.

Särskilda krav för biologiska växtskyddsmedel

De kontaktverkande biologiska växtskyddsmedlen måste träffa skadegörarna eller de ytor där skadegörarna befinner sig, för att fungera. Det första steget är därför alltid att identifiera var skadegörarna som ska behandlas befinner sig och vilka ytor som därmed ska träffas. Många insekter, kvalster mm finns på undersidan av bladen, andra kan sitta längs med stammar/stjälkar eller nere i bladveck. Dessutom måste spruttekniken anpassas efter den gröda som ska behandlas, vilket stadium grödan är i (plantornas storlek och bladmassa) och vilket odlingssystem det är. Det är stor skillnad på att behandla ett fruktträd med respektive utan lövverk, en liten respektive en stor kålplanta eller en enkelrads eller en dubbelradsradodlad gröda. Vid täta bestånd kommer bladen att skugga varandra och anpassningar måste därför göras.

Vissa preparat, såsom exempelvis Turex, som kan används mot bland annat kålmal, bör användas mot skadegöraren då den befinner sig i ett tidigt larvstadium innan larven hunnit svälla. Det är alltså viktigt att även känna till skadegörarnas biologi och var de befinner sig när de är i det stadie som de behöver bekämpas. Därefter kan appliceringstekniken anpassas och göras så målspecifik som möjligt både ur växtskyddsaspekt och ur ett miljöperspektiv så att sprutvätskan inte träffar oönskade ytor och därmed riskerar att spridas i miljön.

(8)

Vid spridning av mikroorganismer är spridningsjämnheten helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir eftersom de inte rör sig utan agerar på den plats där de appliceras. En utmaning vid applicering av mikroorganismer som sprids med spruta är att flera skadegörare sitter på undersidan av bladen (exempelvis spinn och vita flygare) och det gäller därför att man kan tränga in väl i bladverket och även få täckning på undersidan av bladen.

Biologiska växtskyddsmedel består av levande organismer som i de allra flesta fall måste hållas vitala för att fungera som växtskyddsmedel. Det finns tidigare studier som har visat att vitaliteten hos Verticillium lecaniis sporer påverkades negativt av appliceringstekniken (Nilsson och Eriksson, 2004; Nilsson och Gripwall, 1999). Andra studier på Enterobacter

nimipressuralis och Pseudomonas fluorescens visade att vitaliteten hos sporerna påverkades

negativt av höga arbetstryck i sprutan, särskilt efter en tid. Mortaliteten hos bakterierna ökade kraftigt om en effektivare pump och ett högre tryck infördes. Om hänsyn tas till trycket och tidsaspekten bedömdes det dock att vanliga fruktsprutor kan användas för applicering av biologiska preparat (Doruchowski et al., 2015).

Tidigare studier har visat att det finns en risk för att det blir stopp i spridarna om små spridarstorlekar används (Löfkvist och Nilsson, 2014; Foqué och Nuyttens, 2011). Det är svårt att generalisera och ange minsta möjliga storlek eftersom utformningen av hålen i spridarna är av lika stor betydelse som den faktiska storleken. Vid applicering av biologiska preparat måste man vara uppmärksam på risken för stopp i filter. För vissa produkter finns det angivet på etiketten vilken filterstorlek som man inte bör passera, dvs. vilken mesh, masktäthet, som är den finaste man kan använda.

Vilka krav och specifikationer som de biologiska växtskyddsmedlen egentligen ställer på appliceringstekniken utifrån de biologiska mikroorganismerna egenskaper har varit svårt att få fram information om. Krav på minsta droppstorlek, högst acceptabla tryck respektive hur hård fysisk påverkan som de klarar av finns det begränsad kunskap om. Biologiska växtskyddsmedel är formulerade på olika typer av bärsubstanser som är olika lätta eller tunga med effekten att det finns risk för att de sedimenterar på botten av spruttanken eller flyter upp till ytan. När de blandas upp i vatten är det viktigt med en väl fungerande omröring i sprutans tank, vilket även odlare framhållit. Tidigare har det inte funnits generella krav på omröringens prestanda vilket uppenbarat sig för odlare. Moderna sprutor uppfyller oftast krav på omröringskapacitet (ISO 12013): Även med dessa sprutor är det svårt att få preparatet att inte sedimentera alternativt flyta upp. Biologiska växtskyddsmedel behöver en skonsam omrörning som inte höjer temperaturen. Flera tidigare studier har visat att vid kraftig omrörning med hydrauliska pumpar höjs temperaturen särskilt mot slutet av sprutningen då lite sprutvätska finns kvar i tanken (Nilsson och Eriksson 2004). Mekanisk, effektiv och skonsam omrörning kan vara att föredra (Nilsson och Eriksson 2004).

(9)

Syfte och målsättning

Syftet med projektet var att finna den appliceringsteknik som är mest optimal för att träffa de ytor där skadegörarna befinner sig på med hjälp av på marknaden tillgänglig teknik samt optimera effekten, säkerhetsställa doseringen och minska förlusterna vid växtskydds-användning.

Målsättning var

• att utvärdera den nu använda tekniken för applicering av biologiska växtskyddsmedel i

Sverige.

• att påvisa och skapa ett intresse för problemställningarna kring applicering av

biologiska växtskyddsmedel och visa på förbättringsmöjligheter.

• att påbörja arbetet med att finna en så optimal applicering som möjligt för biologiska

växtskyddsmedel för att kunna öka deras effektivitet och därmed få en ökad

användning.

• att utarbeta enkla, direkt tillämpbara rekommendationer för applicering av olika

biologiska växtskyddsmedel i olika kulturer.

Material och metod

En kombination av kvalitativa och kvantitativa studier i fält och laboratorium har använts. Detta för att kunna få en så stark koppling som möjligt mellan vetenskapliga undersökningar och praktisk tillämpning. Utgångspunkten har varit odlarnas inställningar och spridningsutrustningar och hur dessa skulle kunna anpassas, justeras och optimeras för en så optimal avsättning på grödan/kulturen som möjligt. Dessutom har på marknaden tillgänglig teknik undersökts för att ytterligare kunna optimera avsättningen i plantorna.

Metodik

Utvärdering av avsättningen

För att kunna upprepa försöken över tid, i olika grödor, i fält och laboratorium togs en standardiserad hållare för kollektorer och vattenkänsliga papper fram, baserad på beskrivning i standarden ISO 24253-2:2015 (ISO 2015) (fig 1). Hållarna var avsedda för att på ett repeterbart sätt illustrera avsättningen motsvarande växters blad med olika orienteringar i förhållande till sprutduschens riktning och sprutans körriktning. Hållarna representerade plantstrukturer för både grönsaker och bär och grödor där biologiska och fysikaliska växtskyddsmedel redan används. Varje hållare hade plats för åtta vattenkänsliga papper eller kollektorer som representerande horisontella ovan- och undersidor med kollektorerna placerade med långsida i sprutans körriktning och 90o mot körriktningen, vertikala ytor

placerade som framsida, mot sprutans körriktning och baksida samt vänster och höger sida. Fästarmarna var placerade 10 respektive 20 cm över mark. Den centrala stången, utgjordes av 4 mm gängad stång.

(10)

Figur 1. Standardiserad hållare med krokodilklämmor som fäster två vattenkänsliga papper eller filterkollektorer i varje fäste (krokodilklämma). Åtta ytor är därmed representerade; 1. vertikal framsida, 2. vertikal baksida, 3. vertikal insida, 4. vertikal utsida, 5. horisontell ovansida 90º mot körriktningen, 6. horisontell undersida 90º mot körriktningen, 7. horisontell ovansida, 8. horisontell undersida

Fältstudier

Kvalitativa studier genomfördes genom att vattenkänsliga papper (Water-Sensitive Papers, Syngenta Crop Protection AG, Basel, Schweiz) 76 x 26 mm fästa i de standardiserade hållarna placerades i ett bestånd av plantor i odlingar vid besprutning med rent vatten i sprutan. De vattenkänsliga papperna besiktigades därefter okulärt för att undersöka avsättningen på olika ytor. Denna metod användes för att se fördelningen på olika ytor i ett plantbestånd där bladytor skuggar varandra och interfererar sprutduschen.

De sprutor som ingick i fältstudierna var en Hardi Commander med 24 m bom, Hardi Alpha Twin Force med 24 m bom, en bandspruta, Moteska, för fem dubbelrader i jordgubbar. Övriga sprutningar gjordes med en buren Holder IS 100 med 12 m bom och 0,5 m spridaravstånd. Sprutan var funktionstestad, manometern visade korrekt tryck jämför med referensmanometer, spridarflödet och tryckfördelningen över bommen var jämnt, inom 5% avvikelse mot medelvärde. Sprutan var utrustad med en sprutdator LH 5000 som kunde visa aktuell körhastighet samt spridarflödet som liter/minut. Detta användes som kontroll av flödet. Sprutdatorn var sammankopplad med en TeeJet 230 GPS utrustning som mätte körhastighet med en precision av 10 gånger per sekund. Hastighetsmätarens precision kontrollerades genom att den faktiska körhastigheten uppmättes genom tidtagning vid körning av en uppmätt sträcka och därefter beräkning av körhastigheten i km/h. Sprutdatorns hastighetsmätare användes vid testerna. För

(11)

varje ny inställning kalibrerades sprutan genom att ställa in trycket, mäta upp spridarflödet med graderat mått (l/min) och beräkna åtgången vätskemängd i l/ha.

Ett justerbart bandappliceringsset, TeeJet 23770, användes för att testa ett mindre avstånd mellan spridarna i bommen, 25 cm, samt för att kunna testa bandsprutetekniken med olika vinklingar på spridarna i förhållande till grödan. Ytterligare testades dropleg med olika inställningar, för sprutning horisontellt in i gröda från ca 10 cm höjd över mark.

De fältstudier som har genomförts inom projektet specificeras i Bilaga 1 och bilder i Bilaga 4.

Laboratoriestudier

Laboratoriestudierna gjordes med sprutbana i laboratorium på Julius Kühn Institut, JKI, Braunschweig, Tyskland och på Aarhus universitet, Flakkebjerg, Danmark. Sprutbanorna bestod av en sprutbom upphängd i en takmonterad räls. Bommen var 2 m bred med plats för 5 spridare. Kollektorerna placerades på ett bord som bommen passerade över.

Kvalitativa studier i Flakkebjerg

I Flakkebjerg var sprutbanan 5 m lång och körhastigheten kunde ställas in steglöst. Sprutbanan försågs med vatten från en 5 l tank med övertryck. Tryck till tanken fylldes på med kompressor. I Flakkebjerg genomfördes endast kvalitativa studier av avsättningen på vattenkänsliga papper i de standardiserade hållarna. Vid olika placering i sidled av hållarna i förhållande till spridarna i sprutbommen upptäcktes skillnader i avsättning mellan olika ytor vilket ledde till att två hållare bredvid varandra med 25 cm avstånd användes vid de fortsatta studierna av avsättningen. De kvalitativa studier som genomfördes i Flakkebjerg specificeras i Bilaga 2 och bilder i Bilaga 4.

Kvantitativa (och kvalitativa) studier i Braunschweig

I Braunschweig var sprutbanan 10 m lång. En tank, 100 l, med en elektriskt driven pump kopplas till bommen för sprutningen. Arbetstrycket kunde ändras genom att justera pumpens varvtal. Trycket avlästes på en kalibrerad manometer vid sprutbommen. Framföringshastigheten kunde valfritt ändras genom att i den styrande datorn ange den avsedda hastigheten i m/s. Antal meter bommen skulle köras angavs även. Bommens höjd över kollektorerna kunde ställas in stegvis via en kuggstång med spärr. För varje led kalibrerades flödet genom uppmätning av vätskeflöde från spridare i måttkärl. Justering gjordes till avsett flöde, l/min, för spridarna uppnåtts. Pumpens varvtal vid korrekt tryck noterades för varje inställning.

Ett bord; 80 x 160 cm höjd 70 cm, användes för uppställning av kollektorhållarna. Bordet förseddes med en dränerad matta av plast, Astroturf, en konstgjord gräsmatta som samlade upp sprutvätska och minimerade stänk från underlaget upp till kollektorerna. Bordet var placerat med början 2 m från sprutbommens startpunkt för att säkerställa att avsedd hastighet uppnåddes. Utrustningen programmerades för att stanna bommen 2 m efter bordet med kollektorer. Vid varje körning ställdes först aktuellt, kalibrerat, arbetstryck in, manöverventilen öppnades för att starta sprutningen (vid tester i juli 2017 var ventilen manuell, vide tester i januari 2018 var ventilen elektriskt styrd med en kontakt som kunde styras från kontrollrum). När arbetstrycket hade uppnåtts och sprutduschen kontrollerats visuellt kördes bommen. Efter att bommen hade stannat stoppades sprutningen omedelbart.

(12)

Kvantitativa och kvalitativa undersökningar gjordes parallellt för alla försöksled. För varje led placerades två hållare, mitt under mittersta spridaren och 25 cm till höger om denna position, dvs. mitt emellan två spridare. Två av hållarna var försedda med vattenkänsliga papper för kvalitativa bedömningar (se fig 1) och två med filterpapper (kollektorer) för kvantitativa undersökningar.

Kvantitativa studier av avsättningen av sprutvätska gjordes genom att i sprutvätskan tillföra det vattenlösliga, fluorescerande spårämnet pyranin. (Pyranin 120%, Lanxess, Leverkusen, Tyskland). Avsättningen på olika ytor uppmättes kvantitativt genom att använda filterpapper 30x40 mm, dvs. kollektorer placerade i den standardiserade hållaren, (MN 615/95, Macherey-Nagel, Düren, Tyskland, 95% cellulosa). Två filterpapper placerades i varje krokodilklämma åtskilda av en plastfolie 30x40 mm för att kunna särskilja avsättningen och förhindra korskontaminering på de motstående ytorna. Pyranin, blandades med en koncentration på 0,02%, 20 g i 100 l vatten. Detta motsvarar en hektardos på 60 g vid användning av referensutrustningen, 300 l/ha med spaltspridare ISO F 110-04 vid 3 bar tryck. Efter omröring och genomsprutningar av ledningar togs ett referensprov, ca 40 ml, ur tanken. För att undvika nedbrytning förvarades provet i ett mörkt rum fram till analys. Varje gång vätskan förbrukats och det gjordes en ny blandning med spårämne togs ett nytt referensprov som märktes och särhölls. För varje försöksled beskrivna i bilaga 3 gjordes tre körningar. Då utrustningen måste byggas om grupperades försöksleden för utrustningstyp det vill säga (i) bredsprutning med normalt spridaravstånd (50 cm), (ii) bredsprutning med 25 cm spridaravstånd, (iii) bandsprutning för enkelrad (iv) bandsprutning för dubbelrad, (v) dropleg för enkelrad och (vi) dropleg för dubbelrader. För varje grupp slumpades ordningen av leden.

Före varje sprutning placerades hållare för vattenkänsligt papper och kollektorer på bordet. Vid bredsprutning och dubbelrads bandsprutning sattes två hållare av varje per led ut och vid enkelrads bandsprutning och dropleg sattes en hållare per led ut. Omedelbart efter sprutning placerades hållarna med kollektorer och vattenkänsligt papper i ett mörkt rum för upptorkning. Vid de senare testerna tillsattes dessutom värme i rummet, 2 kW värmefläkt, för att säkerställa torkning. Då kollektorerna torkat upp placerades dessa individuellt i 50 ml provburkar.

För varje hållare erhölls 8 prover som analyserades separat. Analys av avsatt mängd på kollektorerna gjordes genom att 25 ml avjoniserat vatten tillsattes varje provburk med en kollektor. Provburkarna, ca 70 per sats, sattes i ett vattenbad som sattes i rörelse med ultraljud under 15 minuter för att säkerställa att allt spårämne var upplöst i vätskan. För analys användes en fluorimeter (Kontron SFM 25 med våglängd inställd för “excitation” till 405 nm och for “emission” till 505 nm). Utrustningen kalibrerades mot en 0,001-procentig lösning av aktuellt referensprov. Varje provburk placerades vid utrustningen, ett prov sögs upp och genom mätutrustningen, aktuellt värde avlästes och noterades tillsammans med provets identitet. Efter varje prov genomsköljdes mätutrustningen med avjoniserat vatten. Det avlästa värdet angav koncentrationen i provlösningen. Då ursprunglig koncentration var känd, 0,02 %, liksom kollektorn yta, 12 cm2, beräknades hur stor mängd, µl/cm2, som avsatts på

(13)

Statistiska beräkningar

De kvantitativa studierna i Braunschweig utvärderades statistiskt. För att få en normal-fördelning av materialet logaritmerades samtliga värden och en residualplot med ett p-värde på 0,308 uppnåddes. Några extremvärden plockade bort för att ytterligare förbättra normalfördelningen.

För att kunna analysera hur avsättningen på olika ytor förändrades med vald teknik i för-hållande till referensen 300 l/ha med ISO F 110-04 vid 3 bars tryck normaliserades samtliga uppmätta halter till 300l/ha, dvs. värdena från de inställningar som gav 600l/ha halverades och värdena från inställningar som gav 900l/ha delades med tre. På detta sätt kunde tekniken undersökas utifrån om man får en ökad avsättningseffekt eller ej av ökad vätskemängd, dvs. mer än 2 ggr för 600 l/ha. På motsvarande sätt kunde effekter till följd av avrinning upptäckas. Medelvärde, standardavvikelsen och variationskoefficienten beräknades för att få ett mått på hur stora variationerna var mellan de olika körningarna och de olika teknikerna.

Samtliga behandlingar jämfördes och analyserades med envägs ANOVA för den totala summan på kollektorerna och mängden på varje kollektor för att undersöka vilka tekniker som skiljde sig signifikant åt.

Utvärdering av nuvarande appliceringsmetoder

Ett antal både mindre och större frilandsodlare av jordgubbar, sallat, broccoli, blomkål, vitkål, lök samt gurkodlingar i växthus besöktes och intervjuades om aktuell lantbrukarsed i Sverige. Dokumentation om odlingssystem, använda spridartyper, vätskemängder, tryck och hastigheter gjordes. Frågeställningar om normalt använd appliceringsteknik och vilka anpassningar som gjordes vid eventuell användning av biologiska eller fysikaliska växtskydds-medel diskuterades. Dessa var sedan utgångspunkten i de första praktiska utvärderingarna i fältstudierna av avsättningen på standardhållaren i växande gröda med befintligt använd teknik. Samma spridare, tryck, hastighet och därmed vätskevolym i l/ha som odlarna normalt använde ingick i testerna och användes som en utgångspunkt och praktisk referens i samtliga fältstudier.

För att få kunskap om vilka särskilda krav och anpassningar av spridningstekniken som behöver göras utifrån de biologiska växtskyddsmedlens särskilda krav besöktes tillverkaren Kopperts utvecklingsavdelning i Nederländerna. De biologiska växtskyddsmedlens formuleringar, vitalitet, känslighet för temperaturer, formuleringar m.m. diskuterades för att få en uppfattning om vilka begränsningar de biologiska preparaten har och därmed vilka krav som ställs på den teknik som ska användas vid appliceringen av dem.

Den idag använda tekniken utvärderades dels okulärt genom att studera avsättningen på vattenkänsligt papper i fält samt i laboratorium utan interfererande plantor. Dessutom utvärderades de kvantitativt i laboratoriestudier.

(14)

Utvärdering av förbättrade appliceringsmetoder

med befintligt tillgänglig teknik

Utifrån resultaten från de kvalitativa fältstudierna testades exempel på alternativa spridningsutrustningar, spridare och vätskemängder, alla på marknaden tillgänglig teknik. För att möta gällande krav på avdriftsreducerande spridningsteknik omfattade förbättringarna även avdriftsreducerande spridare, injektorspridare och tvåhåls injektorspridare. Avsättningen på de olika ytorna i standarhållaren studerades först i fält i växande gröda för kvalitativ bedömning av fördelningen. De metoder som visade sig vara mest lovande valdes sedan ut och undersöktes kvantitativt i laboratoriemiljö. Som utgångspunkt för dessa undersökningar valdes principen för bomsprutor. Anledningen var möjligheten till en kontrollerad spridning över ytan med varierande tryck, körhastighet och vätskemängd.

Efter visuell utvärdering av de vattenkänsliga papper som använts vid de tidigare tester upprättades en plan för kvantitativa tester. Se bilaga 3. Planen omfattade referensutrustning 300 l/ha med spridare F 110-04 vid 3 bar och 6 km/h som använts av Nuyttens et al., den motsvarar även den praxis som är vanlig bland de svenska odlarna och vätskemängden används även i fältförsök. I bilaga 4 visas bilder på laboratoriet och tekniker.

Efter erfarenheter med stopp i silar och filter, Löfkvist och Nilsson 2014, valdes spaltspridare med spridarstorlekar mindre än 04 samt injektorspridare mindre än storlek 02 och lägre vätskemängder än 300 l/ha bort på grund av risk för stopp i spridarna. Utloppshålen är större i injektorspridare där flödet bestäms av storleken på inloppet. För bredsprutning testades exempel på spridartyper och tryck i stigande vätskemängder upp till 1200 l/ha. Bandsprutning och dropleg med olika placering av spridaren i förhållande till grödan testades för enkelrad och dubbelrad. Två typer av dropleg testades, Lechler DroplegUL och AgroTop Dropleg® Beluga.

Dessa medger användning av olika typer av spridare och på olika höjder över marken. På Dropleg® Beluga monterades extra spridarhållare, 25 respektive 50 cm, över den undre hållaren som fanns på 10 cm höjd. Avsikten var att undersöka om en extra spridare som applicerade ovanifrån kunde ge ökad täckning och om denna skulle vara placerad i grödans höjd eller kunde vara generellt placerad 50 cm över den undre spridaren. Bandsprutan för dubbelrad applicerar inte varje rad från båda sidor som bandspruta för enkelrad eller dropleg. Dropleg® Beluga användes därför på båda sidor om båda raderna i dubbelrader för att studera skillnad mot bandspruta för dubbelrad som applicerar endast från yttersida och ovansida. I urvalskriterierna ingick även att använda spridare som har avdriftsreducerande klassning (Säkert Växtskydd 2017). Avdriftsklassningen och duschkvaliteten anges i tabellen i bilaga 3 i den mån det fanns tillgängliga uppgifter om detta från respektive tillverkare. Flertalet inställningar och tekniker med möjligheter till förbättrad applicering utvärderades. Bland annat justerades tryck och vätskemängder. Samma spridare, tryck, hastighet och därmed vätskevolym, det vill säga l/ha, som odlarna normalt använde testades och användes som en utgångspunkt och praktisk referens. Samtliga anges i bilaga 3.

(15)

Resultat

Särskilda krav för biologiska växtskyddsmedel

Enligt de ansvariga för Kopperts utvecklingsavdelning på huvudkontoret i Nederländerna är det viktigt med bibehållen vitalitet (Gille et al., 2014). Olika mikroorganismer har sina egna krav vilket Koppert tar hänsyn till när preparatet formuleras. Generellt gäller att mikro-organismerna inte tål för höga temperaturer, att de inte är aktiva i för låga temperaturer och att de är känsliga för uttorkning. Koppert kunde dock inte lämna uppgifter på vilka tryck i sprutans system som är acceptabla, men de menade att det är tryckförändringar som är svårare att hantera för mikroorganismerna. Kopperts egen utveckling fokuseras helt på formuleringen av produkterna för att på så sätt underlätta för appliceringen. De uppgav att effekten mot skadegöraren ligger till 50% i produkten och till 50% i appliceringen. Den utveckling som de själva har gjort inom appliceringsteknik handlar helt om spridning av makroorganismer, nematoder, insekter och spindeldjur. Där de har utvecklat fram spridningsteknikerna ”Airbug” och ”Rotabug” för jämnare applicering av rovkvalster. För spridning av mikroorganismer finns dock ingen utveckling inom appliceringsteknik.

Praktiska erfarenheter från intervjuer och

fältförsök

Erfarenheterna från intervjuerna var att sprutning ovanifrån med bomspruta var den metod som dominerar hos svenska odlare av frilandsgrönsaker idag. Beroende på gröda och storlek på plantorna varierade den uppgivna vätskemängden mellan 300-400 l/ha. I odlingar med större kålplantor användes vätskemängder uppemot 800 l/ha. Det stora flertalet odlare använde spaltspridare men även olika typer av injektorspridare förekom inklusive tvåhåls injektorspridare. I jordgubbsodling dominerade bandsprutning med olika typer av enkel- eller dubbelradsbandsprutor. Bandsprutningen används för att få en god inträngning och täckning i plantbeståndet.

Med utgångspunkt i de kvalitativa studierna i fält framstod det att samtliga inställningar av spaltspridare och injektorspridare vid användning av bomspruta, som användes i praktiken idag, främst gav täckning på horisontella ovansidor (figur1). Täckningen på övriga ytor var liten eller knappt synligt på de vattenkänsliga papperna. Det framstod också tydligt en mycket stor spridning i träffarna som hamnade på de olika ytorna. Vid sprutning med bandspruta och den vinkling av spridarna som odlarna idag har uppnåddes bättre täckning på vertikala ytor men inte på undersidan av bladen. Vid försöken i laboratorium har testats andra spridartyper samt placering och vinklar av spridarna. Tekniker som eventuellt skulle kunna medföra ökad täckning, Släpduk och Hardi Twin testades utan att få fram en ökad täckning på framförallt undersidor. Luftassisterad sprutning med Hardi Twin gav bäst resultat när luftmängden begränsades till inställningen ”100” eller ”Medium”. Det var dock ingen god täckning på undersidan av bladen utan endast sporadiska träffar på vissa undersidor. Dessa båda tekniker har inte ingått i de fortsatta studierna.

(16)

Kvantitativa studier i laboratorium

Avsättning, i µl/cm2 på varje kollektorposition för referensutrustningen, spaltspridare Hardi F

110-04, i bomspruta med bomhöjd 50 cm, spridaravstånd 50 cm c/c, tryck 3 bar, hastighet 6 km/h, 300 l/ha framgår av tabell 1. Medeltal samt variationskoefficienten är beräknade med data från tre körningar (n=3). Den totala avsättningen på samtliga ytor från samma körning har adderats och framgår av tabell 2. I figur 2 kan den relativa fördelningen mellan de olika ytorna i förhållande till de horisontella ovansidorna ses och i figur 3.

Tabell 1. Resultat av analyser. Spridare F 110-04, tryck 3 bar, 6 km/h 300 l/ha. Avsättning µl/cm2, medeltal

för tre körningar samt variationskoefficient för respektive kollektorposition (n=3). Två kollektorer med 25 cm avstånd i sidled.

Kollektorplats

(nummer) Hållare mitt under spridare Hållare mellan spridare

µl/cm2 CV µl/cm2 CV Ovansida körriktning (7) 0,944 30,3 0,973 18,3 Undersida körriktning (8) 1,235 44 0,901 17 Ovansida 90o (5) 0,041 46,9 0,018 45,4 Undersida 90o (6) 0,31 161,5 0,05 50 Framsida vertikalt (1) 0,198 99,1 0,083 71,5 Baksida vertikal (2) 0,083 108,3 0,084 29,3 Insida/vänster vertikal (3) 0,273 71,4 0,085 8,9 Utsida/höger vertikal (4) 0,078 11,1 0,326 97,5

(17)

Tabell 2. Sammanslagna kollektorpositioner. Medeltal avsättning för två kollektorhållare med 25 cm avstånd i sidled. Spridare F 110-04, tryck 3 bar, 6 km/h 300 l/ha. Avsättning µl/cm2, medeltal för tre

körningar samt variationskoefficient för respektive kollektorposition. Horisontell

ovansida

Horisontell undersida

Insida och utsida vertikal Framsida vertikal Baksida vertikal µl/cm2 CV µl/cm2 CV µl/cm2 CV µl/cm2 CV µl/cm2 CV 1,014 14 0,105 258,3 0,191 91,5 0,137 44,2 0,083 66,5

Figur 2. Relativa fördelningen av avsättningen mellan de olika kollektorytorna. Sprutning med F ISO110-04 (röd) 300 l/h, tryck 3 bar. Medelvärdet för avsättningen på de horisontella ovansidorna som är 1,014 µl/cm2 är satt till 100.

(18)

Figur 3. Träffbilder på vattenkänsligt papper för referensteknik spaltspridare F 110-04, tryck 3 bar, 6 km/h, 300 l/ha. Dessa vattenkändliga papper har suttit på en hållare som har varit placerad mitt under en spridare.

Inställningarnas betydelse för avsättningen

En ökad vätskemängd från 300 l/ha till 600l/ha gav en fördubblad avsättning på alla ytor, en ökning till 900 l/ha gav en tre gånger så hög avsättningen och en ökning till 1200l/ha gav fyra gånger så hög avsättning på de ytor som träffades (figur 4). Fördelningen och avsättningen på andra ytor förbättrades dock inte. Inte heller trycket spelade någon roll för fördelningen på olika ytor. Ökat tryck och minskad droppstorlek gav inte heller förbättrad fördelning vid samma vätskemängd (figur 5).

(19)

Figur 4. Relativ avsättning vid fördubblad, tredubblad och fyrdubblad vätskemängd med spaltspridare och injektorspridare med storlek 04 och 06.

Figur 5. Jämförelse mellan samma vätskemängd med en mindre spridarstorlek och ett högre tryck, LowDrift 110-02, tryck 11 bar, 6 km/h. Procentuell avsättning fördelning på olika kollektorytor jämfört med procentuell avsättning med referens samt den relativa avsättningen av LD 02 jämfört med referens. Medeltal. Summa 1,379 µl/cm2. 300 l/ha, LD 110-02, tryck 11 bar, 50 cm c/c, Fin, 6 km/h.

0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 Ref F 04 300 l/ha ID 04 300 l/ha F 04 600 l/ha ID 04 600 l/ha F 04 900 l/ha F 06 900 ID 06900 l/ha F 06 1200 l/ha ID 06 1200 l/ha Re la tiv ta l Spaltspridare Injektorspridare 66,3 6,8 12,5 9,0 5,4 73,2 2,5 10,2 8,2 5,9 99,6 32,3 73,8 82,8 97,4 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 Re la tiv ta l

(20)

Skillnader vid olika placering av kollektor

Det fanns en tydlig skillnad mellan avsättningen på olika ytor i relation till var kollektor-hållaren var placerade under sprutbommen i förhållande till spridarna det vill säga om de stod rakt under spridaren eller mellan två spridare.

Figur 6. Uppställning av kollektorer. Kollektorn i mitten centrerad under mittersta spridare i bom. De andra 25 cm till höger respektive till vänster. Täckningen av de olika ytorna blir olika beroende på var hållaren befinner sig i relation till spridarna.

Skillnader vid olika spridaravstånd

Vid jämförelser av fördelningen mellan olika ytor kopplat till ett spridaravstånden 50 cm (standard) respektive 25 cm (halverat) fanns inga signifikanta skillnader. Skillnader i avsättning mellan de olika ytorna fanns mellan sprutningarna men inga signifikanta skillnader kopplat till hållarens faktiska placering kunde påvisas. Variationerna var lika stora mellan de olika körningarna som mellan de olika placeringarna av kollektorer.

Figur 7. Relativ avsättning för olika spridartyper och vätskemängd vid 50 cm spridaravstånd (blå staplar) och 25 cm spridaravstånd (röda staplar)

0 100 200 300 400 500 600 700 Re f F 04 300 l /h a F 04 600 l /h a F 05 600 ID 04 600 l /h a 25 c m F 04 600 l/h a F 06 900 F 04 900 l /h a ID 06 900 l /h a ID KT 06 900 l /h a 25 c m ID 03 900 l/h a 25 c m ID KT 03 900 l /h a F 06 1200 l /h a ID 06 1200 l /h a ID KT 06 1200 l/ha 25 c m ID 04 1200 l/h a 25 c m ID KT 04 1200 l /h a

(21)

Riktad sprutning för anpassad träffbild

Fördelningen av den totala mängden mellan de olika ytorna kunde förbättras och styras när spridningsutrustningen och vinklarna på spridarna anpassades till grödan och den plats som var målbilden för avsättningen. Vid sprutning med tvåhåls injektorspridare förändrades fördelningen av sprutvätska mellan de olika ytorna. En något bättre täckning av de vertikala ytorna kunde ses på de vattenkänsliga papperna och uppmättes på kollektorerna (figur 8) Fortfarande uppnåddes dock ingen visuellt synlig täckning på undersidan av de horisontella ytorna. Genom en ökad avsättning på fler ytor ökade även den totala mängden som träffade plantans alla ytor (figur 9).

Figur 8. Den relativa fördelningen av avsättningen mellan de olika ytorna i standardhållaren. Sprutning med IDKT 120-06 POM, 900l/h, 3 bars tryck. Medelvärdet för avsättningen på de horisontella ovansidorna som är 4,589 µl/cm2 är satt till 100.

Figur 9. Relativ total avsättning på alla ytor. Jämförelse mellan två vätskemängder med spaltspridare Relativtal 100 för varje vätskemängd och tvåhåls injektorspridare. Medelvärdet för totala avsättningen med spaltspridaren F 110-06, 900 l/ha är 5,766 µl/cm2 och är satt till 100 i jämförelse med IDKT 120-06,

900 l/ha. Medelvärdet för totala avsättningen med spaltspridaren F 110-06, 1200 l/ha är 6,470 µl/cm2 och

är satt till 100 i jämförelse med IDKT 120-06, 1200 l/ha.

100 143 100 160 0 50 100 150 200 F 110-06 900 l/ha ID KT 120-06 PO M 900 l /h a F 110-06 1200 l/ha ID KT 120-06 PO M 1200 l/ha Re la tiv ta l

Spridartyp och vätskemängd

(22)

Vertikala ytor

Ökad avsättning på de vertikala ytorna uppnåddes till olika stor utsträckning beroende på vald spridare och spridningsutrustning. Avsättningen på de vertikala ytorna ökade vid bom-sprutning som mest med tvåhåls injektorspridare jämfört med vanliga spaltspridare (figur 10).

Figur 10. Relativ avsättning på vertikala ytor, jämförelse mellan spaltspridare och tvåhåls injektorspridare vid bomsprutning 900 l/ha och 1200 l/ha. Medelvärdet för avsättningen med spaltspridaren F 110-06, 900 l/ha är 1,463 µl/cm2 och är satt till 100 i jämförelse med IDKT 120-06, 900 l/ha. Medelvärdet för totala

avsättningen med spaltspridaren F 110-06, 1200 l/ha är 1,625 µl/cm2 och är satt till 100 i jämförelse med

IDKT 120-06, 1200 l/ha. 100 100 243 299 0 50 100 150 200 250 300 350

F 110-06 900 l/ha IDKT 120-06 POM

900 l/ha F 110-06 1200 l/ha IDKT 120-06 POM1200 l/ha

Re

la

tiv

ta

l

Spridartyp och vätskemängd

Relativ avsättning på vertikala ytor. Jämförelse spaltspridare och dubbelspaltspridare.

(23)

Figur 11. Exempel på träffbilder på vattenkänsligt papper för tvåhåls injektorspridare tryck 6 bar, 4,5 km/h, 900 l/ha, med bomspruta 50 cm mellan spridarna och 50 cm bomhöjd.

(24)

Ytterligare ökad avsättning skedde vid applicering med en droplegutrustning med spridarna riktade i sidled mot plantorna ca 10 cm över mark. Genom sprutning med dropleg både från sidan och ovanifrån kunde avsättningen ytterligare ökas. Även bandsprutning förbättrade avsättningen på de vertikala ytorna avsevärt. För samtliga tekniker varierade avsättningen på de vertikala ytorna stort och variationskoefficienterna var höga.

Figur 12. Relativa avsättning på de vertikala ytorna med tvåhåls injektorspridare, bandspruta och dropleg jämfört med referensen spaltspridare med en avsättning på vänster/höger på 0,1981 µl/ cm2, framsida

0,137 µl/ cm2 och baksida 0,083 µl/ cm2 satt till 100 för respektive. För dubbelrad anges både vänster och

höger kollektor för bandspruta och dropleg.

Horisontella undersidor

De horisontella undersidorna kunde inte nås med spaltspridare, injektorspridare eller tvåhåls injektorspridare oavsett vätskemängder, tryck eller spridaravstånd. Träffar på dessa ytor uppnåddes först då en bandspruta med lågt placerade spridare riktade horisontellt och snett uppåt eller någon typ av dropleg utrustning användes (figur 13 och 14). Enkelrads bandspruta och dropleg liksom dropleg på båda sidor om rader i dubbelrader gav högst täckning. Dubbelrad bandspruta med spridare placerade vänster och höger om samt ovanför raderna, men inte emellan, raderna, gav lägre täckning.

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400 2600 2800 3000 3200 3400 3600 3800 F 0 4 3 00 l/ ha Ba nd I D 0 2 3 00 l/ ha Ba nd I DK T 0 2 3 00 l/ ha Ba nd O C 0 2 3 00 l/ ha Vä B an d 2 R ID 0 2 3 00 l/ ha Hö B an d 2 R ID 0 2 3 00 l/ ha Dr op le g F T 0 2 3 00 l/ ha Dr op le g F T 0 2 + ID 0 2 4 50 l/ ha Ba nd I D 0 4 6 00 l/ ha Ba nd I DK T 0 4 6 00 l/ ha Ba nd O C 0 4 6 00 l/ ha Vä B an d 2 R ID 0 4 6 00 l/ ha Hö B an d 2 R ID 0 4 6 00 l/ ha Dr op le g 1 0+ 35 cm O C 0 2 6 00 l/ ha Dr op le g 1 0+ 60 cm O C 0 2 6 00 l/ ha Dr op le g F T 0 4 6 00 l/ ha Vä 2 R D ro pl eg 1 0+ 35 cm O C 0 2 6 00 l/ ha Hö 3 R D ro pl eg 1 0+ 35 cm O C 0 2 6 00 l/ ha Vä 2 R D ro pl eg 1 0+ 60 cm O C 0 2 6 00 l/ ha Hö 2 R D ro pl eg 1 0+ 60 cm O C 0 2 6 00 l/ ha Dr op le g F T 0 4 + ID 0 4 9 00 l/ ha Vä 2 R D ro pl eg 1 0+ 35 cm O C 0 4 1 10 0 l /h a Hö 2 R D ro pl eg 1 0+ 35 cm O C 0 4 1 10 0 l /h a Vä 2 R D ro pl eg 1 0+ 60 cm O C 0 4 1 10 0 l /h a Hö 2 R D ro pl eg 1 0+ 60 cm O C 0 4 1 10 0 l /h a Dr op le g 1 0+ 35 cm O C 0 4 1 20 0 l /h a Dr op le g 1 0+ 60 cm O C 0 4 1 20 0 l /h a

(25)

Figur 13. Undersidor, relativ avsättning för olika spridare och spridaravstånd jämfört med Referens 100 = 0,105 µl/cm2.

Figur 14. Relativ avsättning på undersidor, bandspruta och dropleg. Tekniker vilka gett ökad avsättning jämfört med bomsprutning. Ref 100 = 0,105 µl/cm2.

0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 700,0 F 04 300 l/ha F 04 600 l/ha F 04 900 l/ha LD 02 300 l/ha F 05 600 F 06900 1200F 06 l/ha ID 04 300 l/ha ID 04 600 l/ha ID 06 900 l/ha ID 06 1200 l/ha IDKT 06 900 l/ha IDKT 06 1200 l/ha 25 cm F 04 600 l/ha 25 cm ID 03 900 l/ha 25 cm ID 04 1200 l/ha 25 cm IDKT 03 900 l/ha 25 cm IDKT 04 1200 l/ha 0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 700,0 800,0 900,0 1000,0 F 04 300 l /h a Ba nd ID 02 300 l /h a Ba nd ID KT 02 300 l /h a Ba nd O C 02 300 l /h a Ba nd ID 04 600 l /h a Ba nd ID KT 04 600 l /h a Ba nd O C 04 600 l /h a Vä B an d 2 R ID 02 300 l/h a Hö B an d 2 R ID 02 300 l /h a Vä B an d 2 R ID 04 600 l/h a Hö B an d 2 R ID 04 600 l /h a Dr op le g 10+ 35 c m O C 02… Dr op le g 10+ 35 c m O C 04… Dr op le g 10+ 60 c m O C 02… Dr op le g 10+ 60 c m O C 04… Dr op le g F T 02 300 l /h a Dr op le g F T 04 600 l /h a Dr op le g F T 02 + ID 02 450… Dr op le g F T 04 + ID 04 900… Vä 2 R D ro pl eg 10+ 35 c m … Hö 3 R D ro pl eg 10+ 35 c m … Vä 2 R D ro pl eg 10+ 35 c m … Hö 2 R D ro pl eg 10+ 35 c m … Vä 2 R D ro pl eg 10+ 60 c m … Hö 2 R D ro pl eg 10+ 60 c m … Vä 2 R D ro pl eg 10+ 60 c m … Hö 2 R D ro pl eg 10+ 60 c m …

Relativ avsättning på undersidor. Jämförelse. Enkelrad

bandspruta och dropleg, dubbelrad med bandspruta och

(26)

Hög total täckning på alla ytor

En hög total täckning av alla ytor, summa av alla åtta kollektorer, uppnåddes genom bandsprutning samt i första hand med dropleg med två horisontella spridare. Med dropleg ökas träffarna på ytorna med 50% jämfört med spaltspridare vid samma vätskemängd/ha. Genom att rikta sprutningen och spridarna mot de ytor som var det önskade målet uppnåddes en jämnare fördelning av sprutvätskan och bättre täckning av alla ytor. Variationskoefficienten minskade och spridningen blev jämnare. Bäst total täckning uppnåddes med en bandspruta. Även dropleg med två horisontella spridare på två höjder gav god total täckning av alla ytor. De horisontella spridarna var placerade med en off-center-spridare i nivå under de horisontella kollektorerna, ca 10 cm över mark, vinklad rakt mot hållaren och en off-center-spridare högre placerad riktad horisontellt och snett nedåt. För de två höjder som undersöktes visade sig höjden 35 cm ovanför hållaren ge bättre fördelning och täckning av ytorna jämfört med om de var placerade 60 cm ovanför hållaren. Den förbättrade totala täckningen uppnåddes eftersom de träffade både vertikala ytor och horisontella undersidor bättre och den totala mängden blev därför större.

Figur 15. Summa av avsättningen på alla kollektorytor i relativa tall i förhållande till sprutning med referensen F ISO110-04 (röd) 300 l/h, tryck 3 bar om är satt till 100 och motsvarar 1,530 µ l/ cm2.

Referensen jämförs med olika spridare, vätskemängder, spridaravstånd samt spridningsteknikerna bandspruta och dropleg.

90,296,0 335,7330,0353,4 183,6 303,7 373,9 326,9 246,7246,0 204,0 144,8 581,6 657,2 873,3 271,7 346,7 299,8 673,7 545,0 394,4 516,0 361,9370,1 377,0 309,1313,1 539,0 287,1300,3 469,3 704,2 423,0 536,0 677,4 439,1471,7 500,3 804,9 913,5 628,0632,1 100,0 0,0 100,0 200,0 300,0 400,0 500,0 600,0 700,0 800,0 900,0 1000,0 Re la tiv a vs ät tn in g

(27)

Avdriftsreducerande utrustning

Ingen skillnad i fördelning på olika ytor mellan vanliga spridare och injektorspridare kunde ses. Flera olika fabrikat, storlek, material och typer av injektorspridare undersöktes. I dropleg användes off-centerspridare (OC) som begränsar spridningsvinkeln. Dessa har godkännande som avdriftsreducerande utrustning monterad i sprutbom.

Diskussion

Den appliceringsteknik som används idag, både i Sverige och utomlands är utvecklad för kemisk bekämpning och det finns begränsad kunskap om hur man ska kunna applicera de biologiska preparaten på bästa sätt. Mikrobiologiska växtskyddsmedel har verifierat god effekt enligt forskning men i praktiken är effektiviteten mot skadegörarna varierande. Ökad användning av biologiska växtskyddsmedel och växtskyddsmedel med låg risk förväntas öka då det dels tillkommit flera preparat och aktörer på marknaden, att regelverk i integrerat växtskydd kräver att andra bekämpningsmetoder än kemiska väljs i första hand samt att det öppnas växtskyddsmöjligheter även i den ekologiska odlingen. En ökad användning är dock beroende av de har en säkerhetsställd effektivitet som odlarna alltid kan lita på. Detta är inte fallet idag. Enligt Kopperts utvecklingsavdelning är appliceringstekniken betydande för att det biologiska växtskyddsmedlet ska vara effektivt. Eftersom samtliga biologiska växtskyddsmedel är kontaktverkande och eftersom de mikrobiologiska växtskyddsmedlen inte själva sprider sig inom eller mellan växten måste den yta där skadegörarna befinner sig träffas. I flera fall finns skadegörarna på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor eller längs med stammar/stjälkar, det vill säga vertikala ytor. Var merparten av sprutvätskan avsätts på plantorna med dagens teknik finns det begränsad kännedom om hos odlarna.

Den sprutteknik som vanligtvis används är bomspruta med spaltspridare eller dubbelspaltspridare. Om skadegöraren sitter på bladets ovansida, det vill säga horisontella ovansidor fungerar nuvarande sprutteknik väl. Om man däremot som odlare avser att träffa andra ytor måste annan spridarutrustning såsom bandsprutning eller dropleg med rätt inställningar väljas. Det är dock först då spridarnas vinkling i förhållande till plantans ytor anpassas som en verklig förbättring av avsättningen på horisontella undersidor kan uppnås. De alternativa spridningsutrustningarna som testades var samtliga tillgängliga på marknaden och ingen teknikutveckling skedde inom projektet. Det är dock viktigt att notera att även nya tekniker, med goda möjligheter för applicering av biologiska växtskyddsmedel, har tillkommit på den svenska marknaden under de år som projektet pågått. Exempelvis har en ny typ av dropleg (AgroTop Dropleg® Beluga) utvecklats. Den har möjlighet att montera spridarhållare på flera höjder för anpassad applicering i olika grödhöjder och en slätare spolform som är skonsam för grödan. I den mån det har funnits möjlighet har de nyutkomna utrustningarna testats inom projektet.

Den metodik som har använts i försöken har baserats på en standardiserad hållare med olika ytor som representerar olika ytor på plantorna. Avsättningen har sedan undersökts med hjälp av vattenkänsligt papper eller filterpapper. Den synliga intrycken av avsättningen på de vattenkänsliga papperna har inte alltid överensstämt med avsättningen på filterpapprena. Generellt var den synbara avsättningen mindre än den som uppmättes kvantitativt på filterpapprena. Ögat uppfattar inte den faktiska mängden som kommer på pappret. Mycket

(28)

små droppar, som faktiskt bidrar med en avsatt mängd, är inte synliga för ögat på vattenkänsligt papper och stora droppar kan flyta ut över en större yta och ge intryck av en större mängd. En annan förklaring är skillnaden i ytan på de vattenkänsliga papperna och kollektorerna av filterpapper som är mera absorberande. Ytterligare förklaring kan vara att filterpapprena som var åtskilda med en plastfilm kan ha kontaminerats genom att plastfilmen inte var tillräcklig som åtskiljning dem emellan. Vattenkänsliga papper har i detta fallet inte varit en mätmetod utan ett hjälpmedel som gav en grov relativ indikation av hur mycket sprutvätska som kan träffa i plantbeståndet. För odlare kan vattenkänsliga papper vara ett värdefullt hjälpmedel för att välja, anpassa eller välja bort teknik i olika situationer.

I vissa fall har trycket av försökstekniska anledningar överskridit det tryck som är det normalt rekommenderade trycket enligt tillverkaren av spridaren. I praktiken borde detta val inte gjorts av odlaren utan annan större spridare hade varit första alternativ. Odlare använder emellertid ofta höga tryck för att öka vätskemängder och inträngning varför metoden har relevans. I de allra flesta fall har dock de olika försöksleden valts just efter vad som anses vara vanlig lantbrukarpraxis och odlarnas normala val- och justeringsmöjligheter har följts.

En ökad vätskemängd gav inte bättre fördelning mellan olika ytor vid tester med standardhållaren. Det är dock alltid nödvändigt att anpassa vätskemängden till plantors storlek och bladmassa och när behandlingar sker av täta bestånd där bladen skuggar varandra. Avsättningen påverkas av andra plantor i närheten. Det är också viktigt att ta hänsyn till preparatens verkningssätt, fysikaliskt verkande preparat kan behöva täcka alla växtdelar helt för att bli effektiva. Det kan även finnas ett värde i att öka vätskemängden vid användning av biologiska preparat eftersom de är känsliga för uttorkning.

Vid forskning under kontrollerade förhållande med studier av avsättning på standardiserade ytor kan en så optimal avsättning som möjligt uppnås. Förutsättningarna i fält är dock inte lika jämna utan variationer i underlag, bomrörelser, vindrörelser, temperatur och variationer i bladens vinklar och fördelning i förhållande till varandra gör att anpassningar behöver göras. Odlarna har ofta flera grödor som spruttekniken används och behandlingar sker i olika stadier av kulturen. En betydligt större flexibilitet i möjligheter till anpassning av sprutteknik behövs därför.

Vid försöken med sprutbana visade sig avståndet mellan spridaren och den yta som träffades liksom spridarens riktning har betydelse. Tvåhåls injektorspridare, med sprutduschar riktade framåt och bakåt gav en väsentligt ökad avsättning på vertikala ytor och på alla ytor sammantaget jämfört med spaltspridare och injektorspridare. För bandsprutor och dropleg visade det sig att spridarna bör placeras förhållandevis nära och riktade mot de ytor som ska träffas. Detta var fallet då den övre spridaren i dropleg med horisontella spridare på olika höjd placerades på 35 cm höjd i jämförelse med 65 cm höjd. Förbättringspotentialen för dropleg generellt i förhållande till bomspruta var dock så hög att det är tillräckligt med en höjd på 65 cm för att på så sätt även uppnå en flexibilitet i systemet som passar såväl små som stora plantor.

Det finns en uppfattning om att vid ett mindre avstånd mellan spridarna i sprutbommen på 25 cm istället för standarden 50 cm uppnås en jämnare spridning vilket dock inte har kunnat påvisas i dess studier. Det är däremot möjligt att det har betydelse i andra situationer med framförallt mindre droppar som har en lägre rörelseenergi och inträngningsförmåga än vad som använts i detta projekt. Spridare som ger små droppar och låga vätskemängder har valts bort på grund av risken för stopp orsakade av de stora partiklarna i biologiska medel.

(29)

Vid sprutning underifrån eller från sidan kan riskerna för avdrift öka då en större andel av sprutvätskan vid vissa inställningar riskerar att passera utanför målet. och risken för spridning till miljön ökar. Risken för avdrift ska beaktas oavsett typ av växtskyddsmedel. Detta behöver därför tas hänsyn till då spruttekniken förändras och dropleg och bandspruta används. Dessa har idag klassning som avdriftsreducerande endast under vissa specificerade förutsättningar (Säkert Växtskydd 2017). Spridare och utrustningar som använts inom försöken har godkännande för sprutning med vertikala bommar i Tyskland (JKI 2017) i grönsaker, plantskolor och sparris. Det finns en oro hos odlare att när man av miljöaspekter går över till injektorspridare som ger större droppar får man en sämre täckning av ytorna. Dessa studier har dock visat att det blir lika bra täckning om man använder injektorspridare jämfört med vanliga spaltspridare. De kan med andra ord utan problem gå över till dessa med bibehållen spridningsjämnhet och dosering. Det finns en risk för minskad avsättning om låga vätskemängder används och då plantor är mycket små. Detta projekt berör dock större plantor och de högre vätskemängder som är relevanta för grönsaks och bärodling, vätskemängder på 300l/ha och högre

Bandsprutor och dropleg visade sig ge en ökad täckning på hela plantan och på vertikala ytor. För att få täckning på undersidor krävdes att spridarna riktades horisontellt och med en sprutvinkel snett uppåt. Detta uppnåddes genom att montera off-center-spridare som sprider 15o nedåt och 65o uppåt. Detta ska jämföras med att spridare med 110o toppvinkel som sprider

55o uppåt samt nedåt på marken varvid preparat går förlorat. En förutsättning för

förbättringen var att spridarna var belägna på nivå under de horisontella bladen det vill säga mycket nära mark. I försöken med bandspruta har TeeJet bandspruteutrustning som en princip för hur tekniken kan fungera, använts. Denna fungerade dock inte i praktiska körningar i fält eftersom den tar i marken. En förutsättning för att det ska fungera praktisk kan vara att spridarna är monterade i en ram, som bärs på medar eller hjul, för att få ett fast avstånd till marken.

Detta projekt har haft som syfte att finna tekniker och inställningar som kan förbättra avsättning på olika ytor på växter. Jämförelser har gjorts i relativa tal jämfört med referensutrustning. Hur stor täckning ska vara eller vilka avsatta mängder som behövs är upp till tillverkare av växtskyddsmedel att fastställa.

Projektet har fokuserat på avsättning i gröda och de möjligheter som finns att nå god avsättning med olika tillgängliga tekniker för applicering. Det finns kvarstående frågeställningar om hur och var olika specifika preparat ska appliceras i olika grödor, vilken avsatt mängd per ytenhet som krävs, hur de beter sig i sprutorna, hur de biologiska organismerna påverkas i olika typer av sprutor vilka kräver ytterligare forskning.

(30)

Slutsatser/praktiska odlarråd

För att rätt appliceringsteknik ska kunna väljas behövs i första hand kunskap om vilka ytor som skadegöraren finns på och vilka ytor som man därmed vill träffa samt vilka möjligheter olika tekniker har. Genom rätt val av spridarteknik kan avsättningen på olika ytor sedan styras och optimeras för olika skadegörare. Detta kan exempelvis vara undersidan av bladen men det kan också vara att optimera och fördela sprutvätskan så jämnt som möjligt på alla ytor eftersom skadegörarna förflyttar sig inom plantan. Då förbättrad teknik används och avsättningen på plantan avsevärt förbättras kan dosen behöva anpassas.

Slutsatserna från projektet är följande:

• För att kunna välja rätt appliceringsteknik måste målbilden för växtskyddsbehandlingen

vara känd, dvs. vilka ytor som är det avsedda målet till följd av skadegörarens biologi och

preparatens verkningssätt.

• Vissa ytor kan inte nås om inte särskilda metoder används – utan särskilda metoder är

sprutning kan sprutningen bli gjord i onödan

• Spridarnas placering och vinkling i förhållande till de ytor på plantorna som är målbilden

för behandlingen är helt avgörande för ett gott resultat.

• En ökad avsättning på hela växten uppnås till viss del med tvåhålsspridare och till större

del med bandspruta och dropleg.

• Vid sprutning av vertikala ytor uppnås en betydligt förbättrad täckning om tvåhålsspridare

används, ytterligare förbättringar kan nås med dropleg och bandspruta.

• Vid sprutning av horisontella undersidor uppnås bättre träff med dropleg och bandspruta

om rätt vinklade spridare används.

• Den faktiska mängd som hamnar på varje ytenhet minskar inte då avdriftreducerande

utrustning såsom injektorspridare används.

• Som odlare kan man ha god vägledning av vattenkänsligt papper. Om man som odlare

vill använda vattenkänsliga papper är det viktigt att de placeras på rätt sätt i kulturen och

att man sätter upp många då variationen är mycket stor mellan olika platser.

(31)

Tack till

• Stiftelsen Lantbruksforskning för finansiering av projektet

• Dr Andreas Herbst, JKI, Tyskland

• Seniorforsker Peter Kryger-Jensen, Aarhus universitet, Flakkebjerg, Tyskland

• JKI, Tyskland och Aarhus universitet, Danmark för lån av testbanor och

laboratorieutrustning, råd och hjälp

• Sanja Manduric, Jordbruksverkets Växtskyddscentral, Alnarp

• Sara Ragnarsson, Jordbruksverkets Växtskyddscentral, Alnarp

• Gunilla Persson Nordisk Alkali

• Hans Gille, Katja Hora och Floris Hout på Koppert, Bleijweijk, Nederländerna

• Marieke van der Staaij - Wageningen UR, Bleiswijk, Nederländerna

• Odlare som ställt upp på frågor och beredvilligt kört när vi gjort tester samt lånat ut

mark för våra praktiska tester

• AgroTop Gmbh för bistånd med utrustningar och kunskap

• Lechler Gmbh för goda råd

(32)

Referenser

Agrotop Gmbh, Obertraubling, Tyskland. https://www.agrotop.com/spray-technology/news

Andersson Lena (red) Olsson M., Sandström M., Wahlander J., Bergkvist P., Dalin M., Mårtensson A., Kreuger J., Nilsson E., Gustafsson G., Jahr K., Borg Olsson M., Sundgren A., Rosengren L., Widén P., Forsberg G., Fries C., Olsson R., Witzell J., m.fl., 2016 Säker bekämpning i lantbruk, trädgårdsodling och skogsbruk. Natur & Kultur. S 134-137, 146, 149 – 150, 171-183.

Beck B., Brusselman E., Nuyttens D., Pollet S., Temmerman F., Spanoghe P., 2013. Improving foliar applications of entomopathogenic nematodes by selecting adjuvants and spray nozzles Biocontrol Science and Technology 23: 5. 507-520

Brusselman E., Beck B., Pollet S., Temmerman F., Spanoghe P., Moens M., Nuyttens D., 2012. Effect of Spray Volume on Deposition, Viability and Infectivity of Entomopathogenic Nematodes in a Foliar Spray. Pest Management Science 68: 1413-1418 Eriksson A.-M. och Nilsson U., 2004, Förbättrad appliceringsteknik för biologiska

bekämpningsmedel. Slutrapport till Jordbruksverket, SLU

Foqué D., Nuyttens D., Effects of nozzle type and spray angle on spray deposition in ivy pot plants. (2011) Pest Management Science 67: 2. 199-208

Foqué D., Pieters J. G., Nuyttens D., Comparing Spray Gun and Spray Boom Applications in Two Ivy Crops with Different Crop Densities (2012) Hortscience 47: 1. 51-57

Foqué D., Pieters J. G., Nuyttens D., Spray deposition and distribution in a bay laurel crop as affected by nozzle type, air assistance and spray direction when using vertical spray booms.(2012) Crop Protection 41: 77-87.

Hans Gille, Katja Hora och Floris Hout, personlig ref. Koppert international, Bleiijweijk, Netherlands,2014-08-26

Hardi International A/S, Nørre Alslev, Danmark. http://www.hardi-international.com/global/

ISO, 2013, SS-EN-ISO 16119:2 Lantbruks- och skogsmaskiner – Miljökrav för sprutor – Del 2: Utrustning med horisontell bom

ISO, 2013, SS-EN-ISO 16119:2 Lantbruks- och skogsmaskiner – Miljökrav för sprutor – Del 2: Utrustning med horisontell bom

ISO, 2015 ,ISO 24253-2:2015 Crop protection equipment — Spray deposition test for field crop —Part 2: Measurement in a crop; Annex C.

Lechler Gmbh, Metzingen, Tyskland. https://www.lechler.de/index-de_DE

Löfkvist och Nilsson 2014, Applicering av biologiska bekämpningsmedel som sprutas ut i

växthus. Projektrapport till Jordbruksverket. (

https://www.sakertvaxtskydd.se/sv/Aktuellt/Appliceringsteknik-for-biologiska-bekampningsmedel-ar-viktig-for-att-fa-god-effekt/)

Nilsson U, Gripwall E. Influence of application technique on the viability of the biological control agents Verticillium lecanii and Steinernema feltiae. Crop Protection. 1999;18:53– 59.

Spraying Systems Co, Wheaton, Illlinois, USA. http://www.teejet.com

Säkert Växtskydd, 2017, Lista över avdriftsreducerande utrustning-bomspruta.

(33)

Bilaga 1

Fältstudier i växande gröda.

Bandsprutning i Jordgubbar, (2015 05 30)

Moteska bandspruta för samtidig sprutning av dubbelrader. Radavstånd 40 cm. Bur med 6 st spridare. Buren bärs av medar som följer marken och håller därmed konstant höjd över marken. Spridarna ger vätskedusch vertikalt nedåt samt vinklat mot grödan.

Spridare Fabrikat Tryck

bar

Dusch-kvalitet

Avdrifts-klass Km/h l/ha Kommentar

ID 120-02 POM (gul) Lechler 4,5 Grov - 5 400 Injektorspridare

IDKT 120-02 POM Lechler 4,5 Medium 50 % 5 400 Dubbelspalt, injektor. 4 spridare kombinerat med IDKS nedersta spridarna på varje sida

IDKS 80-02 (gul) Lechler 4,5 i.u i.u 5 400 Ändspridare med avklippt spridningsbild, placeras nederst, horisontellt för att spruta snett uppåt och begränsa sprutning på mark

Bredsprutning med bomspruta i kål. 2015 06 02

Bogserad bomspruta, Hardi 24 m för bredsprutning av små kålplantor

Spridare Fabrikat Tryck

bar

Dusch-kvalitet

Avdrifts-klass Km/h l/ha Kommentar

MiniDrift DUO 04 (röd) Hardi 5 Medium - 6,2 400

Dubbelspalt Injektorspridare Spridaravstånd 50 cm c/c Bomhöjd 50 cm

(34)

Bomspruta, olika spridare samt Dropleg i stor broccoli och vitkål .2015 06 07

Traktorburen bomspruta, 12 m

Spridare Fabrikat Tryck

bar

Dusch-kvalitet

Avdrifts-klass Km/h l/ha Kommentar

IDKT 120-04 POM (röd) Lechler 4 Medium - 5,5 400

Odlarens använda teknik. Dubbelspalt Injektorspridare Spridaravstånd 50 cm c/c Bomhöjd 50 cm

IDKT 120-05 POM (brun) Lechler 5,5 Medium - 5,5 600 Dubbelspalt injektorspridare med ökad vätskemängd

IDK 120-05 POM (brun) Lechler 5,5 Grov - 5,5 600 Kompakt injektorspridare

IDKT 120-04 POM (röd) Lechler 4 Medium - 5,5 400 Dubbelspaltspridare monterad på Dropleg, sprutar

vertikalt bakåt, 30o åt höger och vänster

IDKT 120-02 POM Lechler 4 Grov 5,5 400 En spridare monterad i dropleg som ovan och en spridare

monterad på bommen för samtidigt sprutning ovanifrån

FT 1,0 368 (gul) Lechler 4 - - 5,5 400 Dropleg med 50 cm c/c, 2 st spegelspridare monterade i TwinCap. Vertikal sprutdusch ca 90o i sidled mot körriktning

FT 1,0 368 (gul) +

ID-120-02 POM (gul) (ID3) Lechler 4

FT – ID-120-02 Mycket Grov FT- ID-120-02 50%

5,5 600 Dropleg med 2 st spegelspridare plus 1 injektorspridare monterad i bom med sprutvinkel 45o bakåt.

(35)

Hardi twin, luftassisterad bomspruta 16 06 08

Spridare Fabrikat Tryck

bar

Dusch-kvalitet

Avdrifts-klass Km/h l/ha Kommentar

LD 110-025 (lila) Hardi 3,5 Medium - 7,2 180

Odlarens använda teknik. LowDrift-spridare Spridaravstånd 50 cm c/c Bomhöjd 50 cm

Reducerad luftmängd med motorvarvtal. Inställning ”100” Medium

IDKT 120-025 POM (lila) Lechler 3,5 Grov - 7,2 180 Dubbelspalt injektorspridare

Inställning som ovan

MiniDrift MD 110-025 (lila) Hardi 3,5 Grov - 7,2 180 Kompakt injektorspridare

Inställning som ovan

LD 110-025 (lila) Hardi 3,5 Medium - 7,2 180 Full luft, bomvinklad bakåt

IDKT 120-025 POM (lila) Lechler 3,5 Grov - 7,2 180 Full luft, bomvinklad bakåt

References

Outline

Related documents

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde

I förslaget beskrivs att andelen som antas på grundval av resultat på högskoleprov ska ändras tillfälligt från minst en tredjedel till ett spann mellan en fjärdedel och en

Möjlighet för regeringen att frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i fredstid (U2021/01271).. Göteborgs universitet

frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i fredstid Högskolan i Borås har tagit del av remissen och tillstyrker

Vi ställer oss positiva till att det ska finnas utrymme (efter riksdagens beslut) att frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskola vid extraordinära

Promemorian argumenterar för att regeringen bör föreslå riksdagen att det antal platser som fördelas på grund av resultat på högskoleprovet, till de högskoleutbildningar där

Data innefattar area för respektive substans och analys, det beräknade x-värdet (vilket beräknades med ekvationen erhållen från sex kalibreringslösningar, se Bilaga 2

The critics express a concern that naturally acidic surface waters in the coastal and inland areas of northern Sweden, especially those of Västerbotten county, have been limed in